MEDEA. Social Innova+on Design och offentlig sektor Design och Social Innova+on Exempel från Malmö

Transkript

1 MEDEA Social Innova+on Design och offentlig sektor Design och Social Innova+on Exempel från Malmö Per- Anders Hillgren Senior researcher Malmö University Forum for Social Innova+on MEDEA School of Art and Communica+on

2 Social Innova+on Har växt fram som en reak+on på det starka fokuset på teknologisk innova+on. Kan ses som ej paraplykoncept som inkluderar, samhällsentreprenörskap, nya finansieringsmodeller, designmetoder etc och som svarar mot sociala behov och samhällsutmaningar. KlimaNörändringar, en åldrande befolkning, hälsa, utanförskap En social innova+on kan vara: en produkt, teknologi, en process, en princip, en idé, en ny lag, en social rörelse, en interven+on eller en kombina+on av flera av dessa element. Murray, Caulier- Grice and Mulgan describe social innova+on as: new ideas (products, services and models) that simultaneously meet social needs and create new social rela+onships or collabora+ons. In other words, they are innova+ons that are both good for society and enhance society s capacity to act. (Murray, Caulier- Grice and Mulgan 2010, 3.)

3 Social Innova+on Stora aktörer; The Young Founda+on, NESTA and The Rockefeller Founda+on Hubert describes the interdependence between the approaches: an innova+on that addresses a social demand (e.g. care of the elderly) contributes to addressing a societal challenge (ageing society) and through its process dimension (e.g. the ac+ve engagement of the elderly), it contributes to reshape society in the direc+ons of par+cipa+on and empowerment (Hubert 2011 ). President Barroso of the European Commission: In a nutshell, social innova+on is for the people and with the people (Barroso 2011) Barack Obama has created the Office of Social Innova+on and Civic Par+cipa+on in recogni+on of that the best solu+ons to our challenges will be found in communi+es across the country (SICP 2012).

4 Social Innova+on

5 Social Innova+on Family by Family består idag av ej stort nätverk av familjer som hjälper andra familjer som har det svårt.

6 Design i offentlig sektor European Commission recently published an ac+on plan for Design- Driven Innova+on that promotes design as a driver in renewing the public sector OPM as a planorm for rethinking Office services for over two million American state employees Open Policy Lab (Bri+sh Government) Mindlab, La Region 27, SILK, TACSI SVID - Designagendan, Experiolab, Design- lab SI

7 Design i offentlig sektor Offentliga organisa+oner måste uppräjhålla en balans mellan stabilitet och dynamik, mellan aj uppräjhålla status quo och förnyelse. (C. Bason) Moderna byråkra+er har svårt aj skapa utrymme för aj arbeta med (uncertainty) oklara/obestämda situa+oner. (Staszowski, Brown, Winter) AJ experimentera relaterar +ll risk, inte minst inom offentlig verksamhet där det offentliga ansvaret är stort. Innova+on är oförutsägbar och konsekvenserna okända (vilket medför risker) jämfört med det som redan är etablerat (Bunt & Chris+ansen) But what if we could turn this on its head, and see informed experimenta+on as the responsible founda+on for decision making in complex sepngs? (Bunt & Chris+ansen)

8 Designprocessen Design är en reflekterande prak7k (Navigera erer omständigheter istället för aj planera allnör detaljerat) Wicked problems Fokus på brukaren/brukssitua7onen Probleminramning E8 prövande arbetssä8 Fokus på helhet

9 Design i offentlig sektor Synpunkter som kommit fram i samarbete med Miljöförvaltningen och Gatukontoret Malmö Stad. Regelverk och administra+on är inte anpassat för utvecklingsarbete. Anledningen +ll aj deja lyckats är för aj vi har överträj administra+va gränser och gåj utanför våra roller. Formaliserar man blir det tydligare vilken insats och +dsplan man kan förvänta sig, men det blir också svårare aj gå utanför ramarna. Det finns inga incitament aj ta risker. Vi behöver en mer +llåtande arbetskultur och möjlighet aj misslyckas samt aj lära från våra misslyckanden!

10 Design / New Public Management Seminarium kring Design och New Public Management (NPM) Bengt Jacobsson, professor Förvaltningsakademin Södertörns Högskola NPM betonar vikten av aj formulera tydliga och klara mål som kan opera+onaliseras. Man ska också mäta effekter och resultat och koppla kostnader +ll dessa. Allt deja ska integreras i ej kontrollsystem. Det har lej +ll ej granskningssamhälle, med ej extremt fokus på evaluering, cer+fiering, inspek+on, jämförelser, ranking etc. Det har kommit 4 vågor med reformer som betonar en managementkultur de senaste 50 åren. De har aldrig fungerat, man har troj aj det beror på ej implementeringsproblem, men så är inte fallet. De fungerar inte erersom verkligheten är komplex och består av wicked problems. Skulle vi kunna utvecklas från dagens fokus på kontroll, konkurrens, granskning, separerade delar, foglighet och istället fokusera på förtroende, system, samarbete, reflek+on och innova+on.

11 Design / New Public Management EJ vanligt säj aj utöva kontroll i offentliga organisa+oner och som relaterar +ll NPM bygger på aj koppla all+ng +ll centrum och aj säja upp system som förser centrum med informa+on. EJ alterna+vt säj vore aj reducera behovet aj samla in informa+on +ll centrum och istället förlita sig på kompetensen längre ned i organisa+onen. Vi har väl etablerat förtroende och lojalitet i Sverige, sam+digt så kravet på kontroll ökat, det är verkligen en paradox!

12 Design och Social Innova+on Mer avgränsade problem Tjänster Design thinking, Customer journeys Korta avgränsade processer Designern designar Mer komplexa problem Systemiskt perspek+v Rela+onell design Långa processer Par+cipatory design Tjänstedesign Experiolab Dobberman Transformator design Veryday GRÅZON Social design

13 Exempel på design och social innova7on från Malmö

14 Community & design driven Living Labs Citizens driving innovation students teachers researchers designers incubators companies public institutions ngo's City of Malmö Malmö Living Labs: the stage, the neighbourhood, the factory

15 Öppna och långsiktiga innovationsprocesser Collabora7ve Lösningar växer fram uterer de behov olika aktörer har Inte förutbestämt vad vi ska innovera, hur vi ska göra det eller med vem. Heterogeneous

16 Herrgårds Kvinnoförening Fem kvinnor startade Herrgårds Kvinnoförening för drygt +o år sedan som en respons på aj de kände sig utanför det svenska samhället. De har c.a. 200 hundra kvinnor (och 200 barn) som medlemmar. Deras na+onaliteter inkluderar Afganska, Iranska, Irakiska och Bosniska. Många har begränsade språkfärdigheter, är analfabeter, saknar högre utbildning och lever på socialbidrag.

17 Herrgårds Kvinnoförening Crea+ve Communi+es (A. Meroni) De engagerar sig i komplexa sociala problem som inte all+d syns i stadsmiljön eller utanför deras nätverk. De har långsamt men krarfullt flyjat gränserna för vad en kvinna får göra inom deras kulturella gemenskap. De är väldigt krea+va och skapar lösningar på lokala problem som utomstående sällan kan erbjuda (exempelvis tjänstemän).

18 Intervention 1: prototyping services Bortom catering: Berikade kulturella upplevelser. UNorska olika catering tjänster

19 Intervention 2: prototyping services Kan de vara en resurs för ensamkommande flyk+ngbarn? UUorska och testa en kombinerad matlagningskurs och media workshop. Koppla samman: kvinnorna, A8endo, Good World och ensamkommande flyk7ngbarn.

20 Intervention 3 Koppla samman nätverket Göran och Herrgårds Kvinnoförening Strukturerade Workshops definierade och unormade av Göran Fungerade mindre bra! Vad handlar projektet om? Vad är syret och målet? Digital plaworm DoDream Vem är klienten? Vilket är nästa steg? Vad krävs för aj ta det steget? Många idéer! Bokprojekt Hälsoprojekt Catering tjänst Informella mötet Fungerade bäjre!

21 Samarbetet avbryts p.g.a. Mordbrand, men också p.g.a. olika syn på individ v.s. kollek+v Intervention 3

22 Frågeställningar Interven+onerna ställer mycket på huvudet. Vad är ej jobb? Vad är ej företag? Vad är en förening? Vilket samhällsvärde producerar kvinnorna och hur ska det erkännas? Individen v.s. Kollek+vet? Hur kan man mötas? Hur kan man samarbeta?

23 MIL- projektet MIL undersöker möjligheter aj etablera sociala investeringsfonder i samband med behovet av renovering i miljonprogramsområden. Medea undersöker vilken roll Maker- spaces skulle kunna ta i deja?

24 Maker Spaces En stark interna+onell trend. Intresset för lokalproducerade, unika och ekologiska produkter ökar. Unga vill lära sig fixa och bygga saker själva.

25

26

27

28 Infrastrukturering på Lindängen Kartlägga och skapa en förståelse för olika aktörers intressen och agendor. Koppla samman aktörer Samverka med Områdesprogram Kvinnor på Lindängen Allak+vitetshuset Föräldragruppen Röda Korset Folketshus Folkuniversitetet Biblioteket Willhem Stena CykelKöket JobbMalmö AF Områdesprogram Vård och Omsorg Mullbärsbacken Concrete Farming Bärfis

29 Maker Spaces Allians med Områdesprogram 3 prak+ska spår: Tex+l, Cyklar, Elektronik/datorspel Re- cycle event på Biblioteket Folkuniversitetet, Röda korset Prototypa maker spaces och möjligheterna för olika grupper aj mötas pch arbeta med up- cycling

30 Maker Spaces Kvinnor på Lindängen Koppla samman Kvinnor på Lindängen med Röda korset. Kvinnorna producerade snabbt flera nya objekt genom aj återvinna gamla, exempelvis handväskor av gamla jeans.

31 Maker Spaces En stor repertoar

32 Maker Spaces Inspira+onsliJeratur från Biblioteket

33 Maker Spaces Inspira+onsliJeratur från Biblioteket Biblioteksplan för Malmö stad står det aj den vik+gaste uppgiren för biblioteken i Malmö är aj bidra +ll aj öka kunskaper, s+mulera fantasin, utveckla språket, vidga världen och öka förståelsen för omvärlden. Biblioteket ska inspirera +ll utveckling. Moderna bibliotek samlokaliseras gärna med andra offentliga funk+oner för aj ge synergieffekt och för aj tydliggöra och hålla samman det offentliga utbudet.

34 Maker Spaces Elektronik/Datorspel Mikrokontrollen Arduino (utvecklad vid Malmö Högskola) har en framskjuten interna+onell posi+on och låg användartröskel. Elektronik/IT Känna på intresset Hackers på Lindängen Ingenjörer/unga Visa på fram+da karriärvägar Ungdomar på Allak+vitetshuset fick prova aj bygga egna elektroniska musikinstrument och programmera robotar under lekfulla former

35 Maker Spaces Cykelkök Stort cykelintresse Många trasiga cyklar Inga cykelmakare My Bike- kitchen Känna på intresset Cykelkök; man får lära sig aj fixa själv. Cykelköket vill starta minicykelkök, gärna på Lindängen Mö skulle kunna vara självförsörjande på cyklar genom återvinning

36 Rela7on 7ll Bygga om Dialogen STENA Om de boende vill mura en utomhusspis så får de det. Vi kan stöaa med material. Fas+ghetsförvaltare posi+va +ll aj boende engagerar sig i aj bygga och utveckla ny utemiljö (utekök etc) Jag tror på aa flyaa upp från källaren. Tror aa det finns intresse, men det är svårt med engagemang på Lindängen. En del av ombyggna+on Istället för +llfälliga byggbodar, starta renoveringsprocessen med aj bygga

37 AF/Jobb Malmö Rela7on 7ll kompetenser? Vad ererfrågas på arbetsmarknaden och varför? Vi ratar exempelvis skrädderi, för det är inte elerfrågat. Finns en stor dold kunskapskälla, gamla kunskaper som försvinner. Växer sam+digt fram ej intresse för unika handgjorda, ekologiska produkter Tradi+onell hantverkskunskap är relevant för up- cycling. Hantverk och metoder för hur man Pllverkar. Mina företag skraaar åt det. En nyanländ från Irak hade högt anseende och var specialist på syrade grönsaker.

38 Malmökommissionen Rela7on 7ll hälsa? Förstärkt Pllit är en säker väg för aa nå ökad trygghet, hälsa och välbefinnande i ea samhälle. En vikpg utgångspunkt,.är aa en låg social posipon är starkt förknippad med levnadsvillkor som utgör en ökad risk för ohälsa, jämfört med de levnadsvillkor som är förknippade med en hög social posipon. Det vill säga individen placeras inte som ea passivt objekt i sin sociala posipon, sina levnadsvillkor eller i sin interakpon med hälso- och sjukvården, utan individerna är också subjekt som är med och gör samhället, dock i olika utsträckning, på olika säa och upfrån olika förutsäaningar.

39 Lindängen Makerspaces

40 Lindängen Makerspaces Lokal produk+on, upcycling och försäljning av mat och kläder Lokal service av cyklar Gemensam upprustning och underhåll av gårdar/utemiljöer/växthus Elektronik/datorspel Starkare sociala band inom Lindängen samt med andra delar av Malmö Informellt lärande och peer- to- peer kompetensutveckling Starkare social posi+on och bäjre hälsa.

41 Vad produceras? Större kunskap/nätverk/social posi+on (ökad hälsa)/bäjre närmiljö MAKER- SPACES Utan social posi+on Utan arbete Anställd/Företag

42 Vad produceras? Större kunskap/nätverk/social posi+on (ökad hälsa)/bäjre närmiljö MAKER- SPACES Utan social posi+on Utan arbete Anställd/Företag

43 Lindängen Makerspaces Lokal produk+on, upcycling och försäljning av mat och kläder Lokal service av cyklar Gemensam upprustning och underhåll av gårdar/utemiljöer/växthus Elektronik/datorspel Starkare sociala band inom Lindängen samt med andra delar av Malmö Informellt lärande och peer- to- peer kompetensutveckling Starkare social posi+on och bäjre hälsa. Vad är ej jobb? Vad är ej företag? Vad är en förening? Vilket samhällsvärde producerar kvinnorna och hur ska det erkännas? Individen v.s. Kollek+vet? Hur kan man mötas? Hur kan man samarbeta? Hur lär man sig bäst ej nyj språk? Genom en prak+k. Språk växer fram i ej sammanhang.

44 Design och social innova+on Reflektera u+från ert vardagliga arbete: Vad ser ni för möjligheter/hinder med Maker- spaces? Vilken slags lösningar kan ni arbeta med? Hur kan ni arbeta med både konkreta lösningar och med systemförändring? Hur kan ni skapa utrymme för aj prova olika lösningar? Hur skapas en +llåtande arbetskultur, släppa kontroll och dela ansvar? Hur kan ni arbeta med medborgare istället för för medborgare?