Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 VK300S v , Kallelse doc Datum (1) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Tisdagen den 24 februari 2015 kl Plats: Hjälmaren Kommunhuset, Vingåker Leif Skeppstedt Ordförande Catarina Djupström Sekreterare Föredragningslista Ärenden Dnr Godkännande av dagordning Val av justerare 1. Information 2. Översiktsplan och strandskydd 3. Tillsynsplan för Plan- och Bygglagen år / Delegationsärenden 5. Underrättelse om förrättning 6. Delgivningar 7. Övriga frågor Välkommen! Barn- och utbildningsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

2 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 15 Dnr 60/ (Ecos) Dnr 75/ Dnr 284/ Dnr 232/ (Ecos) Dnr 215/ (Ecos) Dnr 398/ (Ecos) Dnr 199/ Information Samhällsbyggnadsutskottets beslut Förslag till samhällsbyggnadsnämnden Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Projekt Kolsnaren/ Viren Sjöarna Kolsnaren och Viren är kraftigt övergödda. Vingåkers och Katrineholms kommuner driver tillsammans med Länsstyrelsen i Södermanland ett inspirationsprojekt för lantbrukare med avrinning till dessa två sjöar. Förhoppningen är att vi tillsammans ska hitta praktiska miljöåtgärder som gynnar både lantbrukare och miljö. Föreläggande med vite på fastigheten Vrettsta 2:5 Beslut om föreläggande med vite på rubricerad fastighet har tagits av ordförande via ett delegationsbeslut. Föreläggandet med vite gäller gödselhantering samt förvaring av kadaver på fastigheten. Begäran om uppgifter för fastigheten Montören 1 En begäran om att senast inkomma med uppgifter enligt godkänd åtgärdsplan för upprustning av rubricerade kontorsfastighet har skickats till fastighetsägaren. Beslut om resursförstärkning på samhällsbyggnadsenheten Kommunstyrelsen beslutade , 19, att tillsätta en årsarbetskraft på samhällsbyggnadsenheten för arbete med att inventera och handlägga enskilda avlopp på samhällsbyggnadsenheten för en tidsbegränsad period av 3 år. Tjänsten ska finansieras med intäkter från tillsynsavgifter som denna genererar. Enhetschefen informerar att tjänsten kommer att tillsättas med ett år i taget. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Forts. Sbn 15 Markprover på fastigheten Galnetorp 1:2 Ett möte har ägt rum mellan företrädare för Vingåkers kommun samt ansvarig handläggare på samhällsbyggnadsenheten. På mötet bestämdes att enheten får i uppdrag att ta markprover på fastigheten Galnetorp 1:2 för att undersöka om marken är förorenad. Verksamhetsutövaren som tidigare har ockuperat kommunens mark har nu dragit sig tillbaka till sin egen mark. Överklagande av samhällsbyggnadsnämndens beslut - avloppsanordning Länsstyrelsen avslog den överklagan som fastighetsägaren till Oppeberga 1:6 gjort gällande samhällsbyggnadsnämndens beslut, via delegationsbeslut, om tillstånd till avloppsanordning på fastigheten Oppeberga 1:8. Fastighetsägaren på Oppeberga 1:6 överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen, som nu även de har avslagit överklagan. Överklagande av samhällsbyggnadsnämndens beslut miljöanmälan och bygglov Länsstyrelsen har avslagit den överklagan av samhällsbyggnadsnämndens beslut att bevilja miljöanmälan och bygglov för två vindkraftverk på fastigheten Ättersta 8:4 som några fastighetsägare har skickat in. Fastighetsägarna har i sin tur överklagat Länsstyrelsens beslut till Mark- och Miljödomstolen. Två fastighetsägare har återkallat sina överklaganden, men det finns fortfarande några överklaganden kvar. Mark- och Miljödomstolen har avslagit fastighetsägarnas överklagande. Statistik bygglovshantering mellan och En sammanställning angående bygglovshantering under perioden till redovisas för nämnden. Till- och ombyggnationer inom strandskyddat område Viala 1:41-1:46 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Statistik över bygglovshantering mellan och Bygglov Mellan 1 juli och 31 december 2014 utfärdades det 42st. bygglov med efterföljande startbesked. Nytt i denna statistik är att beräkningen av handläggningstiden är beräknad från när ansökan kom in till nämnden fram till beslut, innan har statistiken byggts från när ärendet är komplett till beslut. Anledningen till detta skifte är för att få en rättvisare bild av hur lång handläggningstid som nämnden har för ärenden som inkommer. I vissa av byggloven har startbesked beviljats direkt i samband med bygglovsbesluten och det beror på att det har varit ärenden som inte varit komplicerade eller att det har gjorts grannhöran/medgivanden. Överlag så har handläggningstiden legat på mellan 5 och 10 veckor beroende på hur komplicerat byggloven har varit, men tittas det på genomsnittstiden så ligger vi på en handläggningstid om 5 veckor under perioden (se tabell 1 under bilagor). I statistiken är inte ärenden medräknade som inte är beslutade men som inkommit under perioden då handläggningstiden har dragit ut på tiden p.g.a. omständigheter som Samhällsbyggnadsenheten inte har kunnat påverka. Marklov Det har varit 0 st. marklov under innevarande period. Rivningslov Det har varit 0 st. rivningslov under innevarande period..

5 Anmälningspliktiga åtgärder Under perioden 1 juli till siste december 2014 så beviljades det startbesked för 25 st. anmälningspliktiga åtgärder såsom tillbyggnader 15 m 2 och komplementbyggnader 25 m 2, vilka har haft en genomsnittlig handläggningstid om 9 dagar. Antalet anmälningar om eldstäder har varit 8 st. och här har handläggningstiden legat på 5 dagar. VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadsenheten Enligt delegation Tony Ljungberg, Byggnadsinspektör

6 Bilagor Tabell 1. Bygglov Tabell 2. Marklov Tabell 3. Rivningslov Tabell 4. Anmälningspliktiga åtgärder (eldstäder, enklare byggnader mm).

7 Tabell 1. Bygglov Fastighet Inkom Beviljat Bygglov Beviljat Startbesked Antal dagar Avslutad Datum Baggetorp 1: /17 Båsenberga 2: /28 Bävern /16 Ede 1: /50 Ede 1: /50 Frisören /10 Haren / Heden 2: /42 Hälleråd 1: /29 Högsjöbruk 1:48; 1: /15 Högsjöbruk 1: /11 Högsjöbruk 3: /11 Konvaljen /6 Lilla Kulltorp 1: /56 Lyttersta 1: /29 Lyttersta 2: /42 Läkaren 11 & /12 Läppe 1: /12 Montören /2 Orangeriet /11 Rörvik 3: /25 Rörvik 3: /54 Rörvik 3: /15

8 Skenäs 6: /50 Snickaren /41 Sparre / Stavhälla 3: / Säby 1: /15 Sävstaholm 2: /15 Sävstaholm 2: /102 Uggleboda 1: /60 Vingåkers-Sjögölet 3: /14 Vingåkers-Vad 2:2; 2: /16 Vitan 1: /24 Åkern /15 Ålsätter 1: /39 Åsen 3: /28 Åsen 3: /38 Åsen 9: /12 Östra Dimbo 1: /18 Östra Dimbo 1: /12 Östra Dimbo 1: /17 Antal 42 stycken Genomsnitt 26/26

9 Tabell 2. Marklov Fastighet Inkom Beviljat Marklov Beviljat Startbesked Antal dagar Genomsnitt Tabell 3. Rivningslov Fastighet Inkom Beviljat Rivningslov Beviljat Startbesked Antal dagar Genomsnitt

10 Tabell 4. Anmälningspliktiga åtgärder (eldstäder, enklare byggnader mm). Fastighet Inkom Beviljat startbesked Antal dagar Ärende Alen Fasadändring Aspen Tillbyggnad 15 m 2 Baggetorp 1: Tillbyggnad 15 m 2 Blomsterhult 1: Tillbyggnad 15 m 2 Entreprenören Tillbyggnad 15 m 2 Erik Dahlberg Ommålning av fasad Forsby 2: Fasadändring Forsby 2: Fasadändring Forsby 2: Komplementbyggnad 25 m 2 Frisören Komplementbyggnad 25 m 2 Galnetorp 1: Eldstad Gillbergatorp 1: Eldstad Hacksta 1: Komplementbyggnad 25 m 2 Haren Fasadändring Läppe 1: Tillbyggnad 15 m 2 Marsjö 1: Eldstad Målka 1: Fasadändring Näs 1: Eldstad Skogen 5: Tillbyggnad 15 m 2 Spoven Fasadändring Spånga Bruk 1: Tillbyggnad 15 m 2 Säby 4: Komplementbyggnad 25 m 2 Sävstaholm 2: Eldstad Torp 1: Tillbyggnad 15 m 2 Trädgården Tillbyggnad 15 m 2 Vingåkers-Vannala 3: Tillbyggnad 15 m 2

11 Vingåkers-Vannala 8: Eldstad Vittbro 1: Eldstad Västra Vintergatan 1:2; 1: Tillbyggnad 15 m 2 Ålsätter 1: Eldstad Östra Dimbo 1: Tillbyggnad 15 m 2 Östra Dimbo 1: Komplementbyggnad 25 m 2 Antal 33 stycken Genoms. övr. 9 Varav eldstäder 8 stycken Genoms. eldst. 5

12 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 16 Översiktsplan och strandskydd Stadsarkitekten och bygglovsinspektören är inbjudna till nämnden för att informera om kommunens översiktsplan samt arbetet kring strandskydd. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens 1

14 Om Strandskyddsdelegationen Strandskyddsdelegationen är en nationell arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och dialog kring tillämpningen av strandskyddsreglerna. Vi vill bidra till att stärka kompetensen hos dem som arbetar med och kommer i kontakt med frågor som rör strandskyddet. Målet är att harmonisera och effektivisera tillämpningen av strandskyddsreglerna, och i förlängningen öka legitimiteten för regelverket samt främja tillväxt och attraktivt boende i hela landet. Strandskyddsdelegationen är ett regeringsuppdrag som ska vara slutfört i december Strandskydd och dispens

15 Våra stränder är en gemensam naturtillgång som betyder mycket för såväl friluftsliv som djur- och växtliv. För att slå vakt om denna oersättliga tillgång omfattas land- och vattenområden intill strandlinjen av det generella strandskyddet. Under genomfördes förändringar av strandskyddslagstiftningen. I detta häfte beskrivs hur regelverket fungerar. Den 1 september 2014 infördes lättnader i kriterierna för att häva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, om det område som upphävandet avser har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Strandskydd och dispens 3

16 Vad är strandskydd? Strandskyddet är ett generellt områdesskydd vid hav, sjöar, vattendrag och öar i hela landet. I allmänhet gäller det 100 meter inåt land och lika långt ut i vattnet från strandlinjen, men skyddet kan vara utökat genom särskilt beslut upp till 300 meter både inåt land och ut i vattnet. Strandskydd gäller alltså generellt i hela landet och kan vara utökat till maximalt 300 meter. Strandskydd kan dock vara upphävt för ett område i en detaljplan om det har funnits särskilda skäl. Länsstyrelsen kan också ha upphävt strandskyddet för ett område. Det finns även områden som inte omfattas av strandskydd på grund av äldre regler. Strandskyddet innebär till exempel att det är förbjudet att: Bygga nytt. Ändra befintliga byggnader eller deras användning så att de inskränker allmänhetens tillgång till stränder. Utöka sin så kallade privata zon/hemfridszon på mark som är tillgänglig för allmänheten (genom att till exempel ställa ut utemöbler, anlägga gräsmattor eller rabatter). 4 Strandskydd och dispens

17 Gräva eller förbereda byggnationer. Uppföra anläggningar eller anordningar (till exempel bryggor, pirar, vägar och parkeringsplatser) i ett område som annars är tillgängligt enligt allemansrätten. Ingreppen får inte heller väsentligt förändra livsvillkoren för djur och växter. Man får inte utföra muddring eller fälla mer än enstaka träd, om inte detta tillåtits i enlighet med till exempel miljöbalken (MB). Syfte Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv, såväl på land som i vatten. Det är därför det finns restriktioner mot uppförande av nya byggnader, anläggningar och anordningar. Att tala om strandskydd kan ibland bli missvisande eftersom skyddet omfattar mer än stränder vid hav och sjöar. Även till exempel mark vid mindre bäckar och dammar omfattas eftersom dessa miljöer kan ha viktiga värden för biologisk mångfald. Historik Den första lagen som skyddade landets stränder tillkom Då infördes bestämmelserna i syfte att trygga allmänhetens tillgång till stränderna och de gällde enbart i vissa utpekade områden. Efter 1975 kom strandskyddet att gälla generellt i hela landet. Strandskyddets syfte utvidgades 1994 till att även omfatta strändernas betydelse för den biologiska mångfalden. I dag ingår strandskyddsbestämmelserna i miljöbalkens kapitel om områdesskydd. Möjlighet till dispens och undantag Vill man göra något inom strandskyddat område finns möljighet att söka dispens. Dessutom finns det ett undantag från det generella byggförbudet där det inte behövs någon dispens. Istället kan man dock behöva söka tillstånd för de åtgärder man vill vidta. Det gäller jordbruk, skogsbruk, renskötsel och yrkesfiske om alla följande krav uppfylls: Byggnaden eller åtgärden behövs för näringen. Byggnaden eller åtgärden måste ligga inom strandskyddat område. Byggnaden är inte utformad för boende. Verksamheten ger ett betydande tillskott till försörjningen. (Vanlig hobbyverksamhet medger inte undantag från strandskyddet.) Länsstyrelsen kan också meddela föreskrifter om att förbuden inte gäller kompletteringsåtgärder till huvudbyggnad. Strandskydd och dispens 5

18 Regeländringar Under förändrades strandskyddsreglerna. Liksom tidigare innehåller de ett generellt förbud för bebyggelse inom hundrametersgränsen från hav, insjöar och vattendrag. Förändringarna innebär förtyd liganden om vad som ska gälla för att få dispens samt vissa lättnader. För landsbygden finns nu särskilda regler för vad som kallas Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, förkortat LIS. Syftet med LIS är att öka möjligheterna för Sveriges kommuner att satsa på landsbygdsutveckling i områden som omfattas av strandskydd. Förutsättningarna för att peka ut ett område som LIS-område är att området bidrar till utvecklingen av landsbygden och är av sådant slag och av så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Förutsättningarna är dock lite annorlunda i vissa delar av landet, se sid. 13. Genom förändringarna ökades det kommunala och regionala inflytandet. Kommuner kan i det enskilda fallet besluta om att ge dispens från förbuden om det finns särskilda skäl för det. Om det är skyddad natur, till exempel naturreservat, som berörs är det däremot länsstyrelsen som beslutar om dispens. Länsstyrelserna har ansvaret att granska kommunernas beslut om dispens. Denna granskning kallas överprövning och ska inte förväxlas med överklagande. Förutom att underlätta för bebyggelse på landsbygden syftade förändringarna i övrigt till en mer enhetlig och fortsatt restriktiv tillämpning av strandskyddet. Bland annat fördes de särskilda skälen in i lagtexten i syfte att uppnå en mer enhetlig tillämpning av reglerna. Länsstyrelserna har möjlighet att i enskilda fall utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen där detta behövs för att säkerställa strandskyddets syfte fick länsstyrelsen i uppdrag att se över de gamla besluten och om så behövdes fatta nya beslut. Denna översyn ska vara klar vid årsskiftet 2014/ Strandskydd och dispens

19 Hemfridszon och tomtplatsavgränsning Runt privata bostadshus sträcker sig ett område där allemansrätten inte gäller och andra inte får vistas utan tillåtelse från markägaren. Detta område kallas för hemfridszonen och kan variera med typen av byggnad, placering och terrängförhållanden. När dispens från strandskyddet ges för ett bostadshus så sker en tomtplatsavgränsning som anger hur stort markområde som får tas i anspråk som tomt. Hemfridszonen kan dock i praktiken vara större än tomtplatsavgränsningen eftersom Naturvårdsverkets rekommendationer för utnyttjandet av allemansrätten är att inte störa eller förstöra, oavsett hur långt bort man är ifrån boende. Ändrade bestämmelser om små sjöar och vattendrag Sedan den 1 september 2014 har länsstyrelsen möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, om det område som upphävandet avser har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Dett innebär alltså inte att strandskyddet är upphävt vid alla små sjöar och vattendrag utan är en möjlighet för länsstyrelsen att häva skyddet i ett enskilt fall. Länsstyrelsen har sedan tidigare möjlighet att häva strandskyddet om ett område uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften. Syftet bakom regeländringen är att öka förståelsen och acceptansen för strandskyddet och samtidigt förbättra möjligheterna till bebyggelse och andra åtgärder vid små sjöar och vattendrag. Med små sjöar menar man sjöar som är omkring en hektar eller mindre och med små vattendrag avses sådana som är omkring två meter breda eller smalare. Vad som mera exakt ska anses vara små sjöar och vattendrag ska enligt propositionen avgöras genom bedömningar i det enskilda fallet och ytterst av rättspraxis. Strandskydd och dispens 7

20 Dispens från strandskyddet Det går att ansöka om dispens från reglerna för att bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt göra ingrepp och påverka strandskyddsområdet. Dispens innebär undantag från ett förbud. För att få dispens från strandskyddet krävs enligt lagen särskilda skäl. Dessutom får det man vill göra inte påverka syftet med strandskyddet negativt. Allmänhetens tillgång till strandområden och goda livsvillkor för djur- och växtliv måste alltså tryggas. Dispens behövs i de flesta fall När behöver man då ansöka om dispens från strandskyddet? Dels för att uppföra en ny byggnad på strandskyddat område, förutom för särskilda näringar i vissa undantagna fall. Men också till exempel för att bygga en brygga eller ett förråd på strandskyddat område. När det gäller om- och tillbyggnader kan det också vara nödvändigt i de fall storleken på hemfridszonen påverkas. Hemfridszonen är det område kring till exempel ett hus där allemansrätten inte gäller och om denna zon utökas av en tillbyggnad kan dispens behövas. Sex särskilda skäl för dispens I miljöbalkens regler om strandskydd finns sex särskilda skäl för dispens från förbuden att bygga nära stränder. För landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) godtas dessutom ytterligare skäl. Som särskilda skäl vid prövningen av upphävande eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 8 Strandskydd och dispens

21 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Observera att även om man har ett sådant här särskilt skäl för dispens, får det man vill göra inte heller försämra allmänhetens tillgång till strandområden eller väsentligt förändra livsvillkoren för djur- och växtlivet. Fri passage mm I ett dispensbeslut ska fri passage lämnas mellan strandlinjen och den byggnad eller anläggning man fått dispens för. När dispens lämnas ska beslutet också innehålla en tomtplatsavgränsning, det vill säga i beslutet ska anges vilket område som får tas i anspråk som tomt. Ett dispensbeslut kan innehålla villkor, till exempel om att man ska sätta upp ett staket runt sin tomtplats. Ett dispensbeslut gäller inte om man inte börjat med det man fått dispens för inom två och och inte har avslutat det inom fem år från det att beslutet blev slutligt (vann laga kraft). Strandskydd och dispens 9

22 Vem gör vad? Kommunen De nya bestämmelserna i miljöbalken ger kommuner ett mer direkt ansvar för strandskyddsreglerna jämfört med tidigare. Kommunerna beslutar i många fall om dispens och har också möjlighet att upphäva strandskyddet med en bestämmelse i en detaljplan. Dessutom har kommunen tillsynsansvar för det som byggs med dispens vid strandnära områden. Varje kommun ansvarar också för att i kommunens översiktsplan ange områden som ska täckas av LIS samt hur stor handläggningsavgiften ska vara för strandskyddsdispenser. Kommunen beslutar också om bygglov enligt plan- och bygglagen, PBL, och kan därför samordna prövningarna om dispens från strandskyddet med bygglovprövningen för de verksamheter som kräver bygglov. Länsstyrelser Länsstyrelsen beslutar om dispens och ansvarar för tillsyn vid fall som rör försvarsanläggningar, allmänna vägar och järnvägar, samt skyddade områden beslutade av annan instans än kommun (till exempel naturreservat och kulturminnen). Länsstyrelserna handlägger också de dispensärenden som beslutats av kommunen och överklagats. Länsstyrelsens beslut i dessa ärenden kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Utöver detta ska länsstyrelserna granska kommunernas alla beslut om dispens inom tre veckor och har rätt att överpröva och upphäva dem. Denna 10 Strandskydd och dispens

23 granskning av länsstyrelserna kallas överprövning. Länsstyrelserna granskar även kommunernas översiktsplaner (och LIS-områden) och vägleder kommunerna i deras tillämpning av plan- och bygglagen, miljöbalken med flera lagar. Mark- och miljödomstolen I ett dispensärende som har beslutats av länsstyrelsen kan överklagande göras till mark- och miljödomstolen, och därifrån vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Naturvårdsverket Naturvårdsverket ska vägleda länsstyrelser och kommuner vid tillämpning av strandskyddsreglerna i miljöbalken. Naturvårdsverket ansvarar också för att granska de fall där länsstyrelserna beslutat att upphäva strandskyddet, samt för att följa domstolspraxis vid beslutande om strandskydd. Naturvårdsverket följer domar ifrån miljööverdomstolen och använder dessa som prejudicerande fall i sitt vägledande arbete. Boverket Boverket ska ge kommuner och länsstyrelser handledning kring frågor som rör tillämpningen av de nya reglerna i plan- och bygglagen samt miljöbalken. Framför allt gäller det de frågor som berör landsbygdsutveckling i strandnära lägen och upphävande av strandskydd i detaljplan. Vem kan överklaga? Kommunala beslut överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagas till mark- och miljödomstolen, vars dom i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Privatpersoner Sökanden kan överklaga ett beslut om att neka eller upphäva dispens. Andra privatpersoner har generellt inte möjlighet att överklaga beslut. Att bara åberopa allemansrätten räcker inte. Naturvårdsverket och kommunal nämnd Naturvårdsverket kan överklaga länsstyrelsens beslut om dispens för att tillvarata de allmänna intressen som strandskyddet ska bevara. Även den kommunala nämnd som ska tillvarata dessa intressen (i vissa kommuner heter den miljönämnden) kan överklaga om länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen ändrar nämndens beslut och medger dispens. Ideella föreningar Även vissa ideella föreningar vars mål är att tillvarata frilufts-, naturvårds- och miljöskyddsintressen har rätt att överklaga beslut om strandskyddsdispens. Kommunen Kommunen kan överklaga ett beslut om dispens som har upphävts efter överklagande eller överprövning om det är kommunen som själv har sökt dispens. Strandskydd och dispens 11

24 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) När strandskyddsreglerna ändrades var syftet att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som tar hänsyn till behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i många landsbygder. Samtidigt skulle den inte äventyra det långsiktiga skyddet av strändernas natur- och friluftsvärden. Utgångspunkten för lagändringarna var ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet. Men genom de nya bestämmelserna fick kommunerna ansvaret för att i sina översiktsplaner redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). I dessa områden ska betydelsen av en positiv utveckling av landsbygden beaktas vid prövning av dispensansökningar. Vad är LIS? Med vissa undantag är det i dag möjligt för kommuner i hela landet att peka ut LIS-områden i sina översiktsplaner. En förutsättning för att peka ut ett LISområde i översiktsplanen är att området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden. Samtidigt måste det långsiktiga skyddet av stränderna bevaras, vilket innebär att allmänheten har tillgång till stränderna och djur- och växtliv har goda livsvillkor. Begreppen landsbygd och glesbygd kan definieras på många olika sätt. Synen på ett område kan påverkas av sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. I dag beslutar Sveriges kommuner lokalt vad som ska klassificeras som landsbygd. För att öka det regionala och lokala inflytandet över LIS-planeringen finns inte någon allmän beskrivning av vilka åtgärder som kan vara aktuella för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det är upp till varje enskild kommun att, i dialog med länsstyrelsen, ange vad som klassas som landsbygdsutveckling i strandnära läge lokalt och regionalt. På detta sätt kan strandskyddet ta hänsyn till lokala och regionala förhållanden. Utveckling genom byggande Syftet med att peka ut LIS-områden är att främja och stimulera långsiktig utveckling på landsbygden. Behovet av en sådan utveckling finns främst i landsbygdsområden som inte ligger nära större tätorter. 12 Strandskydd och dispens

25 Översiktskarta Regler f& strandskydd och landsbygdsutveckl;ng 1 ~bin Ptb ul onriden tor Wocl~ lsl!wldr!wa lapen o.op.~_...._.._...imd~ b-'oelocii) ~ i... l'*'-'-' -.tuiic!fw -....,,;t ~ ('M--.10Cil)) 2...:... ~--... ~..,.,.,...,... _ \A O!!riiMI'IIOr~ l Wlt'ICI Q.fovf..O.tr.f O!Wklto 1... i """""" " 11\orl~ kvt!~tw tn f ii!miii\m ~ttlel v:dh~~~tr"mot~ '\.., rttmsui~ wf H ~.....,..,..._.. ~,.. v~ v~...,_,s4m ClnotlP\ ~~--~.....,._.., -_..,.,...,...,,; e«t'qtlr~ '*v"""" v.n..n.._...,_. oc1t ~~..,., -...'llfd, _dlll '-tioi' ~npirn-'.b~m II'IIOf!n,."""""' ~ --- ~i!mintt,_.ia...,._.._... 41t)g~M~ I ~ *",..._.., W.*tr't.o ""~- Ailf"' --- ~... -,... A.. om lilln<!mit0ci$u!\>6cdn0 Mrlnle Strandskydd och dispens 13

26 Översiktsplanen ska vara rådgivande vid prövning av dispensärenden eller upphävande av strandskydd inom ett sådant LIS-område. För att få dispens för byggnad eller åtgärder inom ett LIS-område gäller de tidigare nämnda sex särskilda skälen med tillägget att det vid prövningen också får beaktas som särskilt skäl om ett strandnära läge för åtgärden eller byggnaden bidrar till utvecklingen av landsbygden. När prövningen dock gäller en 14 Strandskydd och dispens

27 dispens för en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses uppföras i anslutning till befintligt bostadshus. För bostadshus är det särskilda skälet alltså utformat på ett annat sätt. Kommunens översiktsplan får en nyckelroll i arbetet med LIS. Intentionerna för kommunens stränder blir genom översiktsplanen en tydlig del i den övergripande miljö- och markanvändningsstrategin. Strandskydd och dispens 15

28 Vad står det i lagen? Här följer de lagparagrafer som direkt berör strandskyddet: Strandskyddsområde 13 Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Lag (2009:532). 14 Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Ett beslut om att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Lag (2009:532). 15 Inom ett strandskyddsområde får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Lag (2009:532). 16 Förbuden i 15 gäller inte 1. byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet, 2. verksamheter eller åtgärder som har tillåtits av regeringen enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 eller som omfattas av ett tillstånd enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, eller 3. byggande av allmän väg eller järnväg enligt en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2012:441). 17 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att förbuden i 15 inte ska gälla kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas 1. inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter, och 2. inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens. Lag (2009:532). 18 Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett område, om 1. det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, 2. strandskyddet gäller vid en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten, eller 3. området enligt plan- och bygglagen (2010:900) avses att omfattas av en detaljplan och a) behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller b) skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Ett upphävande enligt första stycket 2 får göras endast om sjöns vattenyta har en storlek som uppgår till omkring en hektar eller mindre eller om vattendra- 16 Strandskydd och dispens

29 gets bredd är omkring två meter eller smalare. Ett upphävande enligt första stycket 3 får göras endast om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Bestämmelser om kommunens möjligheter att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan finns i 4 kap. 17 plan- och bygglagen. Lag (2014:892). 18 a Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15, om det finns särskilda skäl och dispensen avser 1. byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller 2. ett område som skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Lag (2011:392). 18 b Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15, om det finns särskilda skäl och dispensen avser något annat än det som anges i 18 a 1 och 2. Lag (2009:532). 18 c Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. I 18 d finns bestämmelser om vad man får beakta som särskilda skäl utöver det som anges i första stycket, om prövningen gäller ett sådant område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 18 e. Lag (2009:532). 18 d Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Lag (2009:532). 18 e Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tilllämpningen av 18 d ett område som 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt, 3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, a) i eller i närheten av tätorter, b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland, Strandskydd och dispens 17

30 c) på Gotland, eller d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden. En översiktsplan enligt 3 kap. 1 planoch bygglagen (2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket. Översiktsplanen är inte bindande. Förordning (2011:393). 18 f Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. I ett dispensbeslut ska det anges i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. Lag (2009:532). 18 g I fråga om strandskydd som har upphävts för ett område genom en bestämmelse i en detaljplan enligt planoch bygglagen (2010:900) eller för ett område som har avsetts att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt samma lag gäller strandskyddet åter, om 1. området upphör att omfattas av detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller 2. detaljplanen eller områdesbestämmelserna ersätts med en ny detaljplan. Lag (2010:902). 18 h En dispens från strandskyddet upphör att gälla om den åtgärd som dispensen avser inte har påbörjats inom två år eller inte har avslutats inom fem år från den dag då dispensbeslutet vann laga kraft. Lag (2009:532). Intresseprövning 25 Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses. 26 Dispens enligt någon av bestämmelserna i 7, 9 11, 18 a 18 e, 20 och 22 från förbud eller andra föreskrifter som meddelats med stöd av detta kapitel får ges endast om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte. Lag (2009:532). 18 Strandskydd och dispens

31 Strandskydd och dispens 19

32 Regeringskansliet Strandskyddsdelegationen (S2013:05) Kv. Garnisonen, Stockholm TEL E-POST WEBB BESÖKSADRESS Karlavägen 100 A, Stockholm Tryck: Elanders Foto: Johnér

33 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Sida Sbn 17 Dnr 30/ Tillsynsplan för Plan- och Bygglagen år 2015 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Förslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden fastställer förslag till tillsynsplan enligt Plan- och Bygglagen samt Plan- och byggförordningen år Beskrivning av ärendet Enligt plan- och byggförordningen ska kommunen ha en tillsynsplan där det anges hur tillsynen ska gå till, för att tillgodose samhällsmedborgarna en god service inom byggverksamheten. Under år 2014 konstaterades att den aktiva tillsynen inte fungerar. Detta har medfört flera större tillsynsärenden, som hade kunnat undvikas om det hade funnits ett mer proaktivt tillsynsarbete under tidigare år. Enheten anser att en aktivare tillsyn på fastigheter behöver införas. Ett förslag till tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen är framtaget för år Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Expediering Samhällsbyggnadsenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34 VK101S v , Tjänsteutlåtande Tillsynsplan 2015.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår handläggare Tony Ljungberg , tony.ljungberg@vingaker.se Vår beteckning Sbn 30/ Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt planoch byggförordningen år 2015 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Fastställa förslag till tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2015 Sammanfattning Enligt plan och byggförordningen så ska kommunen ha en tillsynsplan där kommunen anger hur tillsynen ska gå till, för att tillgodose samhällsmedborgarna en god service inom byggverksamheten. Under år 2014 blev det klart att den aktiva tillsynen inte fungerar i kommunen och det har medfört alltfler större tillsynsärenden, som hade kunnat undvikas om det hade funnits ett mer proaktivt tillsynsarbete längre bak i tiden. Förvaltningens ståndpunkt är att det måste till en aktivare tillsyn på fastigheter och deras ägare och ett förslag till tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2015 medföljer detta tjänsteutlåtande (bilaga1). Ärendets beredning Bereds av enhetschef och byggnadsinspektör Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

35 Bakgrund Byggnadsinspektören har till uppgift att se till så att byggverksamheten sköts enligt de lagar och förordningar som styr bygglov och tillsyn i kommunen. I arbetsuppgifterna ingår: Bygglovshandläggning Handläggning av anmälningsärenden Handläggning av strandskydd enligt Miljöbalken Tillsyn bygglov och startbesked (två (2) och fem (5) års kontroll) Tillsyn ovårdade tomter Tillsyn OVK (obligatorisk ventilationskontroll) Tillsyn hissar Rådgivning och hjälp vid bygglovsansökan Förmedling av lediga tomter 2 (3) Till tjänsten tillkommer även handläggning av bostadsanpassning som upptar en halvtidstjänst. Enligt plan och byggförordningen så ska kommunen ha en tillsynsplan där kommunen anger hur tillsynen ska gå till, för att tillgodose samhällsmedborgarna en god service inom byggverksamheten. I denna tillsynsplan ingår även hur aktiv kommunen ska vara i sin tillsyn och vad som prioriteras först i byggverksamheten. Under år 2014 blev det klart att den aktiva tillsynen inte fungerar i kommunen och det har medfört alltfler större tillsynsärenden, som hade kunnat undvikas om det hade funnits ett mer proaktivt tillsynsarbete längre bak i tiden. Vi har fastighetsägare som inte sköter sina fastigheter på ett bra sätt vilket medför att ärenden gällande fukt och mögel blir allt fler i det fastighetsbestånd som finns i kommunen. Här kan ett mer aktivt tillsynsarbete inom bl.a. OVK göra att dessa missförhållanden minskar och fastighetsägarna medvetna om att kommunen håller koll så att fastighetsbeståndet behåller sitt ekonomiska och kvalitativa värde. En annan sak som också är viktigt är att vara aktiv i uppföljningen av de bygglovs och anmälningsärenden som handläggs varje år och här gäller det att ha en tillsyn så att byggherrar har startat sitt byggprojekt inom två (2) år eller avslutat sin byggverksamhet inom fem (5) år (för anmälningsärenden så måste byggherren ha startat och slutfört sitt byggprojekt inom två (2) år). Enligt den nya plan och bygglagen så måste det utges ett slutbesked innan en byggnad eller byggnadsdel kan tas i bruk, vilket medför att tillsynen för bygglovs och anmälningsärenden måste bli mer aktiv. Lagstöd: Kap och kap PBL, kap. 8 2 PBF

36 Förvaltningens ståndpunkt Att fastställa förslag till tillsynsplan enligt plan och bygglagen samt plan och byggförordningen år (3) Konsekvenser Att genom en mer aktiv tillsyn så fås det ett kvalitativt bättre fastighetsbestånd i Vingåkers kommun, vilket gagnar alla fastighetsägare och hyresgäster som bor i flerbostadshus. Bilaga 1. Tillsynsplan för år 2015 VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden Thorsten Schnaars Samhällsbyggnadschef Tony Ljungberg Byggnadsinspektör

37 1 Bilaga 1 Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2015 Tony Ljungberg

38 2 Innehåll 1. Inledning Tillsyn Hur ska tillsynen utföras Vad säger lagen om byggnadsnämndens tillsynsansvar Tillsynsområden Fastighetsregistret LINA Bostadsanpassning Behovsutredning Konsekvensanalys... 19

39 3 1. Inledning Portalparagrafen i plan och bygglagen Plan och bygglagen syftar till att med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Mark som används bebyggelse ska vara lämpliga för ändamålet och inte orsaka skada på miljö och hälsa. Kommunens planmonopol Kommunen har som ensam det lokala ansvaret för att planera och med den makten följer ett ansvar, nämligen att använda de redskap som finns för att bevara respektive varsamt förändra bebyggelsen. Samhällsbyggnadsnämnden har tillsyn över hela den byggda miljön Ansvaret för frågor om lov, besked, tillsyn och vid delegation även planläggning ligger hos byggnadsnämnden, som ska verka för en god byggnadskultur och en stads och landskapsbild som är estetiskt tilltalande. När det kommer till bygglov ska samhällsbyggnadsnämnden se till att dessa är förenliga med gällande lag och praxis, vidare ska nämnden ge råd och upplysningar samt utöva tillsyn över byggandet. Tillsyn, tillsynsvägledning och uppföljning ska medverka till att demokratiskt beslutade lagar och bestämmelser följs och tillämpas enligt med lagstiftningens intentioner och på samma sätt i hela landet. Boverket och Länsstyrelser ska ge kommunerna tillsynsvägledning, råd och stöd, det är viktigt för det allmännas förtroende att byggnadsnämnderna lever upp till sitt ansvar. Det blir odemokratiskt om den enskildes möjlighet att bygga inte grundas på lagar och bestämmelser utan på grannarnas goda vilja. Samhällsbyggnadsnämnden ska bevaka att samhällets krav är uppfyllda och tillsyn sker på anmälan samt på nämndens initiativ enligt upprättad tillsynsplan. Tillsynsplanen ska innehålla behovsutredning, konsekvensanalys och prioriteringar.

40 4 2. Tillsyn Tillsyn är något som varje byggnadsnämnd har som uppgift att utföra och målet med tillsynen är enligt nedanstående punkter: att se till att den bebyggda miljön uppfyller samhällets krav att se till att byggnadsverk, tomter och allmänna platser underhålls och sköts så att värden bevaras samt att olägenheter och olycksrisker inte uppkommer att säkerställa att byggnadsverk som uppförs och ändras har de tillstånd som krävs och att samhällets lagar och regler följs Ovanstående punkter delas sedan in i mindre områden vilka är: Allmänna platser och publika lokaler ska vara tillgängliga för alla: innebär att enkelt avhjälpta hinder på allmän plats och i publika lokaler ska åtgärdas Underhåll och varsamhet: byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att utformning och tekniska egenskaper bevaras. Underhåll och skötsel: tomter, allmänna platser och andra byggnadsverk än byggnader ska underhållas och skötas så att risk för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivning och trafik inte uppkommer. Ventilation, hissar och andra motordrivna anordningar ska vara godkända: kontroll av ventilation i byggnader, hissar och andra motordrivna anordningar ska utföras inom bestämt intervall och visa på godkänd funktion. Tillståndspliktiga åtgärder: tillståndspliktiga åtgärder ska ha de tillstånd som krävs innan de utförs. Byggregler och kontrollplaner ska följas under byggprojekten och det ska finnas förutsättningar för att utfärda slutbesked.

41 5 3. Hur ska tillsynen utföras Bevaka En av samhällsbyggnadsnämndens uppgifter är att bevaka så att samhällets krav är uppfyllda och här ska tillsynen planeras årsvis genom en tillsynsplan, så att en behovsbedömning, konsekvensanalys, prioriteringar och resursåtgång kan göras. Utreda Samhällsbyggnadsnämnden ska också utreda så fort det finns misstanke om att det förekommer förseelser inom tillsynsområdet och ett tillsynsärende ska påbörjas omgående. Utredningen ska visa om det förekommer en förseelse eller inte och ska avsluta ärendet med ett beslut om att fortsätta ärendet med ett ingripande eller att avsluta ärendet. Ingripa När det kommer till ett ingripande så innebär det att en påföljd läggs på den som utfört en förseelse eller på den eller de som gynnas av förseelsen. Påföljd innebär att utföraren ska rätta till förseelsen med eller utan byggsanktionsavgift/vite, eller att enbart betala en byggsanktionsavgift. Ingripandet avslutas med beslut om att rättelsen är utförd eller att byggsanktionsavgiften är betald. Arkivering och diarieföring När ett ärende är öppnat så ska det diarieföras och när det är slut så ska beslut och handlingar arkiveras.

42 6 4. Vad säger lagen om byggnadsnämndens tillsynsansvar Arbetet med tillsyn regleras i plan och bygglagen samt plan och byggförordningen, vidare så omfattas besluten i tillsynen även av förvaltningslagen som reglerar handläggning av ärende samt nämndens serviceskyldighet. Plan- och bygglagen SFS 2010:900 I 1 kap. 3 PBL pekas byggnadsnämnden ut som tillsynsmyndighet där det av bestämmelserna framgår att byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningar för och behovet av att ingripa när en förseelse sker eller skett. Byggnadsnämnden är även skyldig att besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta när någon inte har följt en bestämmelse, föreskrift, domar eller andra beslut som meddelats med stöd av lagen (11 kap. 5 PBL). När det kommer till tillsyn så är det att betrakta som myndighetsutövning och det är därför viktigt att ha klart för sig att utöva tillsyn ytterst kan leda till straffansvar för tjänstefel (20 kap. 1 BrB). Finns det skäl för att ingripa så ska byggnadsnämnden handlägga frågan skyndsamt (10 kap. 37 PBL). Regler för ingripanden och påföljder som byggnadsnämnden förfogar över och som den om förutsättningarna är uppfyllda är skyldig att tillämpa vid sin tillsyn (11 kap PBL). Plan och byggförordningen SFS 2011:338 I byggförordningen finns en precisering att tillsyn utövas direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd (tillsynsobjekt)(1 kap. 6 PBF). I Plan och bygglagens 11 kap framgår det vilka tillsynsobjekten är: byggherrar fastighetsägare ägare av byggnadsverk kontrollansvariga sakkunniga funktionskontrollanter nyttjanderättsinnehavare väghållare huvudmän för allmänna platser En precisering av byggnadsnämndens tillsynsansvar och det ansvar samt regler som byggnadsnämnden ska tillsyna (efterhandsgranska) står att läsa i 8 kap. 2 PBF, om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att: byggherren fullgör sina skyldigheter enligt Plan och bygglagen (SFS 2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och att bestämmelser i 8 kap och samt 9 och 10 kap. Plan och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.