BERGTÄKT INOM FASTIGHETERNA HALL 4:1 I SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMT SNÄCKSTAVIK 3:110 I BOTKYRKA KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2 3
|
|
- Rune Eriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 (61) Datum Beteckning Hall 4:1, Snäckstavik 3:110 Sonja Grauwald Boman, Er beteckning sonja.grauwald.boman@svevia.se 2013:68 BERGTÄKT INOM FASTIGHETERNA HALL 4:1 I SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMT SNÄCKSTAVIK 3:110 I BOTKYRKA KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2 3
2 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING ALLMÄN BEDÖMNING Inledning På fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län, planerar Svevia AB att etablera en bergtäkt för att långsiktigt kunna försörja Södertälje och södra Stockholmsområdet med ballastmaterial. Verksamheten är en miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd enligt Miljöbalkens kapitel 9. Svevia ansöker genom dessa handlingar om tillstånd för uttag av 10 miljoner ton berg med ett maximalt uttag om ton per år. Normal årsproduktion uppgår till ca ton. Ansökan avser en tillståndsperiod som i första hand gäller tillsvidare, dvs. ett tidsobegränsat tillstånd, och i andra hand en tillståndtid om 25 år. Ansökan inkluderar även möjlig tillverkning av asfalt samt mottagning, hantering och återanvändning av frästa och rivna asfaltmassor inom täktens verksamhetsområde. Ansökan innefattar även mottagning av rena jord- och schaktmassor samt morän samt hantering och återanvändning av betong, tegel m.m. Den planerade täkten är lokaliserad ca 4,5 km sydost om Södertälje på östra sidan om Hallsfjärden, ca 2,8 km söder om Hall. Området ligger skyddat i ett större sammanhängande skogsområde. Figur 1: Översiktskartor där täkten markerats med blå markering. 4
3 Den planerade verksamheten har presenterats vid informationsutskick samt genom utökat samråd. I bergtäkten kan krossprodukter produceras, som minskar förbrukningen av naturgrus. Detta är en strävan från företaget att uppfylla önskemål och krav från myndigheters rekommendationer för hushållning av det ändliga naturgrusmaterialet. Materialets kvalitet gör det också användbart för olika intressen och täkten kommer att bli en viktig resurs för branschen. Enligt gällande översiktsplaner finns inga särskilda bestämmelser för området. Denna sammanfattning syftar till att möjliggöra en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön. Verksamheten Täktverksamheten kan delas upp i delmomenten brytning av berg, förädling genom krossning och sortering samt transport av ballastmaterialprodukter från området. Det första som sker är att ovanliggande vegetation och jordtäcke avbanas. Därefter losshålls materialet genom borrning och sprängning. Brytning kommer att ske i täkten med bildande av en kant (pall). Förädlingen innebär att materialet krossas i flera steg och siktas (sorteras) upp i olika fraktioner. Materialet läggs därefter i upplag i väntan på transport från täktområdet. Transporterna till och från området sker med lastbilar. Inerta jord- och schaktmassor planerar att tas emot och nyttjas för byggande av exempelvis ytor och vallar samt till efterbehandling (återställning) av täktområdet. Tillrinnande ytvatten kommer att samlas i en sedimentationsbassäng för bergtäkten. Därefter leds det till recipient (mottagande vattendrag). Tillverkning av asfaltmassa kan också ske i täkten. Täkten har ett mycket fördelaktigt läge, arbetstid för verksamhet i täkten kommer att huvudsak att vara måndag-fredag kl , med undantag för vissa verksamheter. Alternativ Vid planeringen av en ny täktlokalisering har Svevia initialt utgått från att hela Storstockholm är ett möjligt område till att bedriva täkt. Som ett avgränsnings-verktyg i lokaliseringsarbetet har en GIS-applikation (geografiska informationssystem) använts. Syftet med lokaliseringsarbetet har varit att finna den plats som uppfyller ändamålen med minsta intrång på människors hälsa och miljön vilket nyttiggörande av berg skäligen bidrar till. Ett flertal områden detaljkarterades och materialprovades. I ansökningsförfarandet har huvudalternativet Hall valts ut samt att ytterligare tre st. alternativa lokaliseringar redovisas. En lokaliseringsöversyn har även utförts utifrån befintliga täkter och deras läge. I denna MKB jämförs konsekvenserna för människors hälsa och miljön av bergtäkt enligt ansökan med konsekvenserna om täkten inte kommer till stånd, det så kallade nollalternativet. Vid ett nollalternativ kommer ingen fortsatt verksamhet till stånd vid 5
4 Hall och södra delen av Stockholm kommer fortsatt att försörjas med bergmaterial från befintliga bergtäkter. Längre materialtransporter och risker för buller på allmänt vägnät kommer då att bli några av konsekvenserna. Konsekvenser och bedömning Mark och landskapsbild Den planerade bergtäkten utgörs av tre markerade bergsryggar bevuxna med gles tall- och granskog samt björk. Bergsryggarna utgör ett ca m långt, omkring 100 m brett och upp till 30 m högt område. Terrängen i täktens omgivning är relativt kuperad. Täkten ligger längs en skogsbilväg och är inte synlig för kringboende. Markanvändningen inom det planerade täktområdet utgörs av skogsproduktion. Täktverksamhet innebär att mark tas i anspråk och att landskapet förändras. Brytningen vid full indrift i berget kommer dock att ske i skydd av kringliggande slänter och kommer därmed att vara tämligen dold för exponering i landskapet. Efter avslutad brytning kommer täktområdet att efterbehandlas till ett avsläntat område som ansluter till omgivande markyta. Den ansökta verksamheten bedöms medföra en påtaglig lokal påverkan på landskapet. Påverkan på landskapsbilden i sin helhet bedöms bli måttlig då insynen från skogsbilvägen kommer att begränsas genom vallar. Nollalternativet innebär sannolikt att området fortsätter att utnyttjas för skogsproduktion med måttlig tillväxt. Naturmiljö Naturtypen i ansökt verksamhetsområde utgörs främst av en gran- och talldominerad produktionsskog och berör inte några områden utpekade som värdefulla naturmiljöer. I täktens omgivning finns inga höga utpekade naturvärden. Inom de partier som direkt berörs av brytningen kommer de befintliga biotoperna att försvinna. Denna påverkan blir bestående genom att ett avsläntat område kommer att skapas efter brytningen. Påverkan på kringliggande naturmiljöer genom t ex damning, förändring av vattenförhållanden och emissioner från trafik bedöms som liten. Inom täktområdet finns inga rödlistade arter noterade och omgivningspåverkan bedöms inte påverka kringliggande naturmiljöintressen på något betydande sätt. Täkten befaras därmed inte försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart. Vid ansökt verksamhet bedöms påverkan på naturmiljön inom själva verksamhets-området att bli stor då befintliga biotoper försvinner och ersätts av det framtida avjämnade området som ansluter mot omgivande mark. Detta bedöms på sikt innebära en positiv påverkan på naturmiljöintressena då det framtida landskapet sannolikt gynnar den biologiska mångfalden. Den ansökta verksamhetens påverkan på naturmiljövärden, både inom täktområdet och i omgivningen, bedöms vara av måttlig betydelse. Friluftsliv Täktverksamheten bedöms innebära en liten negativ påverkan på friluftslivet till följd av buller från verksamheten samt att tillgängligheten till området försvinner under verksamhetstiden. Bedömningen bygger på att täkten berör skogsmark av liten 6
5 betydelse för rörligt friluftsliv samt att bullerspridningen till omgivande områden, i den mån de nyttjas för idkande av rörligt friluftsliv, kommer att bli måttlig. Kulturmiljö Täktområdet berör inga fornlämningar eller andra kulturmiljöintressen och bedöms därför inte påverka kulturmiljön. Luft Verksamheten i täkten påverkar luften genom avgasutsläpp från maskinparken och genom trafik till och från området. Luften kan även påverkas av damning från arbets- och transportytor under torrperioder. Konsekvenserna av avgasutsläppen är många, bl.a. bidrar de till försurning, växthuseffekten och skada för människors hälsa. Det totala bidraget av avgaser från ansökt verksamhet bedöms endast medföra en obetydlig belastning på miljön. Vad avser damning bedöms påverkan lokalt (dvs. inom täktområdet) vara skönjbar under torrperioder. Utanför täkten bedöms damningen endast vara marginell och kringboende bedöms inte påverkas av ökad damning då avståndet är långt samt under förutsättning att tillräckliga skyddsåtgärder vidtages för att bekämpa damningen. Buller Verksamheten ger upphov till buller i omgivningen. Bullerspridning till omgivningen vid samtliga verksamheter i täkten har bedömts och åskådliggjorts i MKB:n under rubriken buller. För alla bostäder i samtliga väderstreck klaras normalt föreskrivna riktvärden för buller vid av Svevia ansökta arbetstider. Vatten Påverkan på yt- och grundvatten till följd av verksamheten bedöms vara av marginell karaktär och inget statusklassificerat ytvatten bedöms att påverkas av täktverksamheten. Ytvatten som inte infiltrerar i marken kommer passera en sedimentationsbassäng innan det leds vidare mot recipient via befintliga diken. Det maximala påverkansområdet blir lokalt och omfattar i huvudsak själva täkten. Inga enskilda brunnar bedöms kunna påverkas. Genom att skyddsåtgärder vidtas, t ex vid förvaring och hantering av diesel samt att utgående vatten passerar sedimenteringsbassäng för bergdelen kan utgående vatten från täkten hålla så god kvalitet att recipienten inte kommer att påverkas negativt. Svevia anser att den utredning som presenterats visar att verksamheten varken skadar allmänna eller enskilda intressen. Trafik Transporter planeras dels inom täkten med lastfordon samt med lastbilar för in- och uttransporter. Dessa fordon alstrar dels buller, ger avgasutsläpp och medför olycksrisker för personal i täkten. Trafiken leds direkt från täkten norrut längs den enskilda in- och utfartsvägen för att nå den allmänna vägen 225 (Södertälje-Vårsta). Vid produktion under ett normalt år, ca ton, beräknas antalet transporter bli ca 35 st. per dygn. Detta beräknat på ca 250 arbetsdagar. Transporter kommer företrädelsevis att ske mån-fre kl men andra tider kan komma på fråga. En ökning av den tunga trafiken orsakar en förhöjd olycksrisk och kan upplevas som störande bl.a. med avseende på buller och damning. Vad avser den ekvivalenta 7
6 bullersituationen bedöms dock påverkan för boende längs väg 225 som obetydlig. Olycksrisken bedöms öka men endast i mindre omfattning. Energiförsörjning och avfall I verksamheten förbrukas diesel. Sammantaget bedöms förbrukningen av energi endast vara av liten betydelse ur resurssynpunkt och också stå i rimlig proportion till verksamhetens storlek. Avfallsproduktionen inom täktområdet bedöms bli liten och mängden bedöms stå i rimlig proportion till produktionens storlek. Sammanfattningsvis bedöms hanteringen av avfall uppfylla kraven på god resurshushållning och möjligheterna till återanvändning och återvinning. Hanteringen som sådan bedöms endast medföra en obetydlig miljöpåverkan. Säkerhetsaspekter Ras och fall kan leda till såväl personskador som materiella skador. Ras och fall kan även innefatta skador på djur. Området kommer att kringgärdas av stängsel och risken bedöms därför vara låg/måttlig för fallolyckor. Oljespill kan leda till förorening av mark och vatten. Bolaget kommer att vidta skyddsåtgärder för att begränsa olycksriskerna. Påverkan på människors säkerhet bedöms därmed som mycket liten till följd av verksamheten. Samlad bedömning Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten ur ett lokalt perspektiv (d.v.s. inom verksamhetsområdet) medföra acceptabel påverkan på mark- och landskapsbild, grundvatten, naturmiljön och buller. Verksamheten bedrivs relativt skyddat från exponering i landskapet och med de skyddsåtgärder som vidtas bedöms påverkan på omgivande miljöer sammantaget som liten. Påverkan på människor som bor och vistas i omgivningen bedöms bli acceptabel och vedertagna riktvärden för branschen avseende buller, vibrationer och luftstötvåg kan innehållas vid kringliggande bostäder. Verksamheten är betydelsefull för södra Storstockholms materialförsörjning och en tillåten verksamhet innebär att täkten kan försörja sin närregion i ett långt perspektiv. Verksamheten strider inte mot kommunala planer, bestämmelser för hushållning med mark och vatten eller någon miljökvalitetsnorm. Täktens läge, kvaliteten på materialet, behov samt transportavstånd till avsättningsområdet gör att täkten kan anses som ekonomiskt samt miljömässigt försvarbar. 8
7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING B.1 ALLMÄN BESKRIVNING Bakgrund Sökande Äganderättsförhållanden Samråd Samråd med särskilt berörda Samråd med utökad krets Myndighetssamråd Myndighetssamråd Yttranden Bolagets beaktande och bemötande av synpunkter 16 B.2 OMRÅDESBESKRIVNING Täktens läge Bebyggelse i täktens närområde Påverkan på landskapsbilden och insyn Vattendrag och sjöar Planförhållanden Alternativa placeringar Motiv Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Avvägning av alternativa lokaliseringar Samhällets utveckling och miljömål Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormer för grund- och ytvatten Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormer för buller 30 B.3 BESKRIVNING AV TÄKTOMRÅDET Naturbeskrivning, fauna och flora Fornlämningar Geologi - Bergkvalité Hydrologi - Grundvatten Radioaktivitet 40 9
8 B.4 PRODUKTION, UTFORMNING, TIDER Planutformning - Etappindelning Efterbehandling Arbetstider 41 B.5 VERKSAMHETENS KONSEKVENSER Inledning, förväntad påverkan Berört område besiktning information Sprängningarnas omfattning Vibrationer, luftstötar och stenkast Buller Luft, damm Vatten Kemikalier, petroleumprodukter, tankning m.m Mark, rekreation, jakt och fiske, jord- och skogsbruk El-, tele- och vattenledningar samt mast Täkttillredning Utlastning/interna transporter Transporter till och från täkten Krossning, sortering och upplag Säkerhetsfrågor Införsel av rena jord-, morän- och schaktmassor Mottagning, hantering och återanvändning av fräs- och rivasfalt Mottagning, hantering och återvinning av betong, tegel, matjord m.m Avfallshantering Utvinningsavfallsdirektivet 58 B.6 KARTMATERIAL Grundkarta, Befintliga förhållanden M Exploateringsplan M Efterbehandlingsplan M3 59 B.7 SAMLAD BEDÖMNING 60 10
9 B.1 ALLMÄN BESKRIVNING 1.1 Bakgrund Svevia söker tillstånd till ny täkt av berg, enligt 9 kap miljöbalken, inom del av fastigheterna Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun. Platsen är lokaliserad ca 4,5 km sydost om Södertälje på östra sidan om Hallfjärden, ca 2,8 km söder om Hall. Täktområdet utgörs av 3 st. bergsryggar som ligger i ett större sammanhängande skogsområde. Ansökan avser ett uttag om 10 miljoner ton berg under ett tidsobegränsat tillstånd samt uppställning inom täktområdet av kross- och sorteringsverk samt vid behov asfaltverk. Årsproduktionen av ballastmaterial beräknas uppgå till mellan ton per år varvid en normalproduktion antas till ca ton samt en maxproduktion till högst ton. Inom området kan även riven eller fräst asfalt hanteras och återanvändas samt att införsel av rena jordoch schaktmassor samt morän kan komma att ske. Mottagning, hantering och återanvändning kan även ske av betong, tegel m.m. Enligt Miljöbalken kap 6 1 ska ansökan innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljöbalken betonar vikten av att sökanden redovisar och beskriver konsekvenserna av den planerade verksamheten. Miljökonsekvensbeskrivningen ska identifiera, beskriva och ge underlag för en samlad bedömning av en planerad verksamhets direkta och indirekta effekter på natur- och kulturmiljön, hälsan samt hushållning med mark, vatten och annan resurshushållning. Svevia har utarbetat en miljökonsekvensbeskrivning för en ny planerad täktetablering på fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun. 1.2 Sökande Sökande är: Svevia AB, org.nr Box Solna Kontaktperson: Sonja Grauwald Boman, Råvaruansvarig Tfn: sonja.grauwald.boman@svevia.se Täktansvarig: Morgan Johansson, Platschef Tfn: morgan.johansson@svevia.se Fastighet: Hall 4:1 i Södertälje kommun Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun 11
10 1.3 Äganderättsförhållanden Täkten berör fastigheten Hall 4:1, Södertälje kommun vilken ägs av Mats Ruhne, Falugatan 10, Stockholm. Fastigheten Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun ägs av Skogsbolaget Snäckstavik AB, Bruksgården, Åkers Styckebruk. Nyttjanderättsavtal innehas med ovan angivna markägare. För nyttjande av enskild väg innehas ett vägavtal med Kungsdalens Samfällighetsförening. 1.4 Samråd Inför ansökan har samråd med särskilt berörda genomförts skriftligt med en beskrivning av planerad verksamhet, omfattning och förutsedda störningar. Därefter har utökat samråd skett via annonsering i lokalpress. Myndighetssamråd har skett med Länsstyrelsen samt Södertälje och Botkyrka kommun. Samtliga samrådshandlingar och yttrande återfinns i bilaga Samråd med särskilt berörda Följande myndigheter/personer har erhållit skriftlig information (med senaste svarsdatum ) och betraktats som särskilt berörda av täktverksamheten: Länsstyrelsen i Stockholms Län Södertälje kommun, Miljökontoret Botkyrka kommun, Miljökontoret Markägare till Södertälje Hall 4:1, Mats Ruhne Markägare till Botkyrka Snäckstavik 3:110, Skogsbolaget Snäckstavik AB Svenska Kraftnät Vattenfall Tele2 Sverige AB Trafikverket Kringboende på ett avstånd av 1 km från verksamhetsområdet Hall-Kungsdalens samfällighetsförening Kungsdalens Stugförening Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn Skogsstyrelsen (utskick ) Samråd med utökad krets Boende på ett större avstånd än 1 km har informerats om den planerade verksamheten genom annonsering i lokalpressen. Annonsering har skett i följande tidningar, Dagens Nyheter , Länstidningen Södertälje samt Mitt i Botkyrka-Salem Annonsens utformning visas nedan: 12
11 MILJÖINFORMATION - SAMRÅD BERGTÄKT Svevia avser ansöka om tillstånd för ny bergtäkt inom fastigheterna Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län Den planerade täkten är lokaliserad ca 4,5 km sydost om Södertälje på östra sidan om Hallsfjärden, ca 2,8 km söder om Hall. Närmaste enskilda fastigheter ligger i Kungsdalen på ett avstånd av knappt 1 km från planerat täktområde. Ansökan omfattar en volym av 10 miljoner ton berg i ett tillstånd som gäller tills vidare, täkten avgränsas istället av sökt täktområde. Planerad verksamhet kommer att bestå av avbaning, borrning, sprängning, krossning/sortering, skutknackning, asfalttillverkning, upplagshantering samt transporter till och från täkten. Införsel av rena jord- och schaktmassor samt morän kan komma ske till täkten och delar av denna kan användas vid efterbehandling av täkten. Hantering och återanvändning av betong, tegel och asfaltgranulat m.m. kan också komma att ske inom täkten. Verksamhetens omfattning innebär att samråd ska hållas med Länsstyrelsen i Stockholms län och enskilt berörda samt även med övriga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. För att få information och kartunderlag kring den planerade verksamheten samt lämna synpunkter på densamma kan kontakt tas med: Svevia AB Box Solna Sonja Grauwald Boman, sonja.grauwald.boman@svevia.se Eventuella synpunkter önskas snarast, dock senast den 20 mars Myndighetssamråd 2010 Länsstyrelsen i Stockholms län samt Botkyrka och Södertälje kommun har haft samråd i fält , se bilaga för minnesanteckningar. Det planerade huvudalternativet och alternativa lokaliseringar besöktes samt fritidshusområdet vid Kungsdalen. Under mötet diskuterades täktplaceringen och hur Svevia går tillväga vid val av plats. Ett GIS-verktyg används där parametrar som berggrundskartan, avstånd till närboende, avstånd till avsättningsområde, riksintressen, redan etablerade täkter m.m. spelar en avgörande roll. Efter detta moment sker en grundlig geologisk utredning gällande kvalitet. Även alternativa lokaliseringar diskuterades. Täktens planerade volymer diskuterades och vilka arbetsmoment som ska ingå i ansökan. Vad gäller arbetstider hade Länsstyrelsen synpunkter på att borrning, sprängning och skutknackning borde begränsas till att endast utföras vardagar. Transportvägen diskuterades och Svevia menade att om verksamheten kommer till stånd måste vägen förstärkas och breddas, alternativt fler mötesplatser anläggas. 13
12 Södertälje kommun berättade att det inom området inte fanns några kända biologiska intressen. Omfattande utredningar gjordes under 1990-talet, då Södertörns flygplats planerades till området. Man bedömde därmed att ingen ytterligare biologisk inventering var nödvändig. Vad gäller kulturminnen är området inventerat och i närheten av det planerade täktläget finns flera kulturminnesmarkeringar. Det är av vikt att kulturvårdsavdelningen på Länsstyrelsen involveras i ett tidigt skede. Vad gäller en av de alternativa lokaliseringarna informerar Södertälje kommun om att det i anslutning till området finns en rödlistad Skogsgrynssnäcka Myndighetssamråd 2013 Länsstyrelsen i Stockholms län samt Botkyrka och Södertälje kommun har haft ytterligare ett samråd , se bilaga för detaljerade minnesanteckningar. Svevia redovisade uppgifter kring den planerade verksamheten vad gäller ansökt volym, tillståndstid, arbetsmoment, övriga verksamheter och dess SNI-koder. Kartor visades hur kringboende är lokaliserade och vilka planbestämmelser som finns i området. En genomgång gjordes även av vilka motstående intressen som finns på ett stort avstånd från planerat täktområde vad gäller kulturmiljö och andra naturvårdsintressen. Vattenfrågan belystes och vattendelare samt registrerade brunnar visades. Svevia berättade hur genomfört samråd gått till och vilka yttranden och synpunkter som inkommit. Efterföljande diskussioner berörde frågan om varför Svevia planerar för en långsiktig etablering. Diskussioner skedde även om vilka SNI-koder som är lämpliga att lyfta in i ansökan och vad Svevia bör ha i åtanke vid hanterandet av införda produkter. Ett resonemang skedde kring ett tillstånd som gäller tillsvidare. Svevia meddelade att det finns sådana tillstånd, men att det förutsätter en detaljerad täktplan samt en god lokalisering. Frågan om alternativ lokalisering togs också upp. Svevia har redan under år 2010 redovisat alternativa lokaliseringar. Svevia visade även sitt GIS-baserade verktyg för att illustrera hur bolaget arbetar med sådana frågor. I tittskåpet finns en mängd olika lager som kan byggas upp för att se och bedöma potentiella täktlägen. Vid genomfört samråd under år 2010 ansåg Södertälje kommun att ingen ytterligare naturinventering behövde genomföras i området, då inventeringar gjorts vid planerna att anlägga en flygplats i området. Nu anser Södertälje kommun och Länsstyrelsen att det är värdefullt för den fortsatta processen att göra en översiktlig naturinventering av området. Länsstyrelsen upplyste även Svevia om att det finns naturvärden i form av sumpskog söder om planerat täktområde. Både kommun, Länsstyrelsen och Svevia menar att det är viktigt att ta fram en bullerberäkning. Södertälje kommun ansåg att bullersituationen måste klargöras i riktning mot Pershagen och naturreservatet Öbacken-Bränninge. Vad gäller buller redovisar Länsstyrelsen även en karta från RUFS med ett inritat Tyst område. Det diskuterads även att bullret kan vara något högre under etableringsfasen då bullerskydd och upplagshögar inte finns att tillgå. Det kan bli så att 14
13 begränsningsvärden tangeras initialt vid etablering, men att detta kan regleras i villkorsskrivningen. Transporterna till och från täkten diskuterades. Avtal innehas med Kungsdalens vägförening och den enskilda vägen ansluter direkt till allmän väg. Södertälje kommun ställde frågan om transporterna kan villkoras till att bara gå i en riktning för att undvika transporter förbi Igelstaverken. Länsstyrelsen menar att så inte kan ske, utan allmänna vägar ska trafikeras efter behov. Dagvattenhanteringen vid täktanläggningen är viktig och bör utvecklas i ansökningshandlingarna. Det är betydelsefullt att beskriva sedimenteringsbassängens utformning och att partiklar och oljespill inte kommer till närliggande bäck. Länsstyrelsen meddelade att det finns ett markavvattningsområde i närheten av täkten Yttranden Länsstyrelsen i Stockholms län har meddelat att den planerade verksamheten medför betydande miljöpåverkan då den årliga produktionen i täkten kommer överstiga ton/år. Södertälje kommun, Miljönämnden, har lämnat miljökontorets tjänsteskrivelse daterad som sitt yttrande. Miljökontoret har redovisat aspekter ur naturvårds- och bullerstörningssynpunkt som medför att en mer långtgående miljökonsekvensbeskrivning behöver redovisas i samband med tillståndsärendet. Vad gäller naturvärden utgör ytan för planerad täkt ett relativt orört skogsområde som inte genomkorsas av större vägar. Nyckelbiotoper och biotopskyddad mark finns i närområdet. Området kan klassas som ett av de mer tysta områdena inom kommunen. En bergtäkt kommer att ge en negativ påverkan på ljudmiljön och bidra med andra störningar samt okända effekter på djurlivet i närområdet. Vad gäller buller kommer verksamheten att bidra med en bullerpåverkan som mot bakgrund av den tidigare helt tysta miljön kommer att märkas inom stora delar av befintlig bebyggelse. Miljökontoret anser även att befintliga täkter kommer att tillgodose behovet den närmaste 20-årsperioden. Södertälje kommun, Planenheten, har meddelat att det finns ett pågående ärende för ett större bostadsområde inom Hall 4:3 (dnr ). Arbete pågår att ta fram planhandlingar för samrådsskedet. Den planerade planläggningen utgörs av båtvarv, bostäder och av en småbåtshamn. Utbyggnaden ligger i anslutning till området kring kriminalvårdsanstalten, se även MKB för information. Planenheten skriver att med tanke på den kuperade terrängen samt avståndet så antar enheten att den nya täkten inte är ett hinder för den föreslagna bostadsutbyggnaden. Planenheten önskar också en tydligare konsekvensanalys av vad transporterna kan betyda för föreslagen bebyggelse samt den infartsväg som blir gemensam för både bostadsområdet och bergtäkten. Botkyrka kommun, Alexsandra Hellsten, har via mail meddelat att Botkyrka kommun väntar med att yttra sig i ärendet tills ansökan kommer på remiss. 15
14 Trafikverket har meddelat att de inte har några synpunkter. Korsningspunkten till väg 225 är relativt nyligen ombyggd och bedöms klara av trafikökningen. Om en annan väg kommer att vara den dominerande transportvägen vill Trafikverket få en beskrivning av detta. Skogsstyrelsen har meddelat att det inte finns några kända nyckelbiotoper eller områden med höga naturvärden inom planerat täktområde. Det vattendrag som finns i östra kanten av området får inte påverkas negativt i form av att lakvatten rinner ut i diket/bäcken. Skogsstyrelsen anser också att det kan behöva föras på ny jord för att kunna återbeskoga området. De anser även att det är lämpligt att genomföra en successiv efterbehandling för att minimera ingreppet i skogsmarkarealen. Svenska Kraftnät meddelar att de förvaltar de 400 kv-ledningar som är väster om planerat täktområde samt den stamnätsstation som finns norr om täktområdet. Ingen pågående eller planerad verksamhet får utföras på sådant sätt att anläggningarnas funktionalitet riskerar att störas. Svenska Kraftnät meddelar också att den grind som finns vid infarten till den enskilda vägen ska hållas stängd. I övrigt påpekar Svenska Kraftnät att damm inte får spridas i riktning mot kraftledningarna, att alla sprängarbeten ska innehålla en riskbedömning och att vibrationer ska mätas vid stamnätstationen norr om verksamhetsområdet. Svenska Kraftnät önskar även ta del av den slutgiltiga verksamhetskartan. Grödingerådet, som är en fristående sammanslutning av Grödingebor för Grödingebygden, bestrider exploatering av planerad täkt. De anser att täkten är olämpligt placerad pga. närhet till bebyggelse när det gäller buller samt lukt från asfaltverk. De menar att området har ett högt naturvärde. De påpekar vidare att täkten utgör en stor risk för populationen av gäddyngel som finns vid utflödet i Snäckviken. Villaägarna, Södertälje- och Nykvarnskretsen, menar att ett etablerat bostadsområde som Pershagen inte ska störas av en ny bullrande verksamhet. Med tanke på att Pershagen ligger relativt nära så kan både ljud och buller transporteras över vatten och risken är stor att stora störningar uppstår. De anser att det måste göras en utredning både vad gäller störande ljud och damning. TelgeBostäder opponerar sig mot täkten och har ett antal frågor och invändningar i sin skrivelse, vilka har besvarats separat av Svevia. Bolaget har ett fastighetsbestånd vid Pershagen och Bränninge gård. TelgeBostäder menar att verksamheten kommer att leda till miljöproblem gällande buller, lukt, damm och vattenföroreningar. De kräver att mätningar ska göras och redovisas för att klargöra den exakta påverkan som täkten kan ge. De anser att de allmänna råd som finns för täktverksamhet inte är aktuella i denna planerade täkt. TelgeBostäder undrar även hur asfaltgranulat påverkar grundvatten och Hallsfjärden samt vilka reningsmetoder som kommer användas för att säkra att ingen påverkan sker på skog och vatten. Naturskyddsföreningen har skrivit ett yttrande vilken återfinns som bilaga i sin helhet. Naturskyddsföreningen anser att den föreslagna bergtäkten innebär ett irreversibelt ingrepp i naturen med stark påverkan på miljö, natur och kulturvärden. Den planerade täkten kommer att ge bullerstörningar i en stor omgivande zon och 16
15 övrig påverkan är damm, vibrationer, hinder för passage för såväl djur som rörligt friluftsliv, påverkan på grundvatten och ytvatten. Även transporter till och från täkten innebär en stor påverkan för omgivningen framför allt i form av buller och damning samt att vägen verkar som en barriär för djur och rörligt friluftsliv. Föreningen informerar även om att i linje med kommungränsen löper en gammal häradsgräns och längs med denna finns på flera ställen gränsmärken. Dock finns inga gränsmärken inom täktens område. Strandskydd gäller kring sjöar och vattendrag och i täktområdets östra del finns en bäck vid Nybygget som ligger på närmare avstånd än 100 m. En eventuell täkt måste därför få dispens från strandskyddet. Det är även viktigt att en täkt under inga omständigheter får leda förorenat vatten till Kaggfjärden. Naturskyddsföreningen har även synpunkter på konkurrenssituationen, behovet och marknaden för produktionen av kross i Stockholmsområdet. Tre st. privatpersoner i Pershagen har lämnat synpunkter på planerad verksamhet. Maria Isborg Andersson och Anders Andersson kräver att en oberoende person ska göra en beräkning på hur bullret från bergtäkten kommer att beröra alla boende i närheten av Bränninge och Hall och de som vistas i den natur som innefattar naturreservat och koloniområde i Bränninge. Per och Annelie Hallberg anser att de orörda naturmarkområdena kommer att få en avsevärd påverkan på själva området och områden i dess närhet där Pershagen är ett av dessa. De ifrågasätter lämpligheten att anlägga en bergtäkt i detta område. Karin Sundström är oroad över att buller och damm ska transporteras över vattnet. Hon yrkar på att ljud- och dammtransport utreds grundligt. En närliggande markägare, Eldtomta 5:1, önskar få vissa frågor belysta i dokumentationen såsom damning och dess inverkan på skog samt brytningens påverkan på vattennivåerna i området och dess effekter på befintlig skog och planerad nyplantering. Inga övriga synpunkter har inkommit inom svarstiden för utökat samråd och inte heller efter uppsatt svarstid fram till datum för inlämnande av ansökningshandlingar Bolagets beaktande och bemötande av synpunkter Inledningsvis vill Svevia påpeka att redan vid planeringen av täkten har störningar försökt att förebyggas från täktverksamheten. Etablering av täkten får anses som ett mycket viktigt led i Svevias framtidssatsning. Svevia har de senaste åren stängt och avslutat en stor mängd grustäkter för att långsiktigt - med utgångspunkt i miljömålen - ersätta den ändliga resursen naturgrus med bergskross. Varje ansökan om täkt skall prövas individuellt. Den planerade täkten inom Södertälje Hall 4:1 och Botkyrka Snäckstavik 3:110 ligger inom ett område med få motstående intressen. De dominerade synpunkterna i samrådsskedet är bullerspridningen från planerat täktområde. Av den bullerutredning som framtagits, och som bl.a. legat till grund för bolagets planerade arbetstider, framgår att de riktvärden som gäller vid nyetablering av miljöfarlig verksamhet klaras för de planerade momenten och driftstiderna. De mest momentant bulleralstrande 17
16 momenten såsom sprängning, borrning och skutknackning kommer ske dagtid och styras till koncentrerade tillfällen några få gånger per år. Bullerutredningen har utgått från sämsta möjliga scenario - när verksamheten påbörjas och verksamheten etableras uppe på berget - och trots detta klaras bullerriktvärden för de moment och tider bolaget söker tillstånd till. Bergtäktverksamhet är en vedertagen och allmänt förekommande verksamhet och de beräkningar av buller som skett får därför anses som trovärdiga och rimliga, trots att några faktiska mätningar inte kunnat göras. Allt eftersom verksamheten fortskrider kommer verksamheten skärmas ytterligare av den omgivande bergskanten (pallen) materialupplag samt bullervallar som placeras i syfte att verka som extra bullerskydd mot omgivningen. Svevia anser att buller från verksamheten inte i någon större utsträckning eller på ett oacceptabelt sätt kommer störa kringboende, då ljudnivåerna är begränsade och avståndet är långt. Bolaget anser att verksamheten bör kunna tålas. Vad gäller spridning av damm från täkter begränsas detta främst till inom täktens verksamhetsområde. Damning är även en viktig arbetsmiljöfråga och gällande arbetsmiljökrav i täkten medför att dammspridningen i närområdet måste minimeras. Vad gäller dammspridning utanför täktens verksamhetsområde har Svevia lång erfarenhet från bergtäktverksamheter under en icke oansenlig tid. I motsats till dammspridning från trafik på grusväg kastas damm i bergtäkter något högre upp i luften vid sprängningar. Hur detta damm sprids i detalj avgörs från fall till fall och beror på täktens topografi, rådande lokalklimat och förhärskande vindriktning, det omgivande landskapets topografi och vegetation etc. Även om damm från täkter kan förväntas sprida sig längre sträckor än damm genererat av trafik på grusväg deponeras ändå merparten av det genererade dammet inom förhållandevis korta avstånd från dammkällan. Detta vidimeras även av en rapport från MinBas II-programmet, Undersökning av eventuella effekter på vegetation av damning från täktverksamhet, Bengtsson & Olausson Där framgår att merparten av dammet från ingående moment vid täktverksamhet sedimenterar inom några tiotal meter från dammkällan. Vidare dras slutsatsen att om effekter på vegetation alls förekommer märks de sannolikt inte på länge avstånd än m från dammkällan. Dammspridning i anslutning till täktens verksamhetsområde bedöms inte få någon större omfattning. Inte heller bedöms dammspridningen medföra några varaktiga effekter. Sammanfattningsvis kan påverkan till följd av damning antas bli ringa. Det innebär att kringboende till täktområdet sannolikt inte kommer att påverkas av någon damning alls. Vad gäller frågor kring vattensituationen visar den hydrologiska bedömningen att den planerade verksamheten inte påverkar varken enskilda och allmänna intressen. Ytvatten som faller inom täktområdet eller härrör från verksamheten samlas upp och avleds under kontrollerade former genom en sedimentationsanläggning i lågpunkt försedd med oljeavskiljande funktion innan det avleds från verksamhetsområdet. Skulle mot förmodan ett haveri inträffa finns möjlighet att snabbt samla upp och sanera kemikalier. Provtagning av utgående vatten genomförs normalt inom ramen för verksamhetens egenkontroll. Efter sedimentationsanläggningen kommer vattnet 18
17 att naturligt infiltrera i omgivningarna. Avståndet till den skyddsvärda inre delen av Kaggfjärden, Snäckviken, är över 5 km, och den föryngring av gäddyngel som pågår bedöms inte påverkas av täktverksamheten. Svenska Kraftnät har i samrådet meddelat att ingen pågående eller planerad verksamhet får utföras på sådant sätt att funktionaliteten av kraftledningen och stamnätsstationen riskerar att störas. Svevia har erfarenhet av att bedriva täktverksamhet angränsande mot kraftledningsgator. En av Svevias största täkter ligger på ett mycket nära avstånd till en 400 kv-ledning. Dessa verksamheter går utmärkt att förena. Brytningsplanen har dock justerats i läge för att erhålla längre avstånd till kraftledningen samt att brytningsriktningen har vinklats till förmån för att minimera risken för stenkast. Vad gäller stamnätsstationen ligger den på ett långt avstånd och bedöms inte påverkas av täktverksamheten. Befintlig mast i området bedöms inte påverkas av den planerade täktverksamheten beroende på det långa avståndet. I Sverige finns över tillståndsgivna täkter. Svevia har inte kännedom att det finns några studier som visar att vilt skulle störas i sådan omfattning att jakt kring täktområdets omgivningar skulle försvåras i sådan omfattning att verksamheten inte kan godtas. När det gäller hantering och återanvändning av asfaltgranulat är det en verksamhet som Svevia anser vara så pass viktigt för miljön att den bör uppmuntras av samtliga aktörer inom området. Det är lika eftersträvansvärt att återanvända betong och tegel. Asfaltgranulat är en produkt som kan ingå som råvara i nyproducerad asfalt eller användas som t.ex. del i ett bärlager. Återanvänd asfalt leder till minskat uttag av jungfruligt material och bitumen vilket är en ren miljövinst enligt hushållningsprincipen. Att asfaltmassorna är rena kommer att säkerställas genom Svevias rutiner för mottagning. Risken för att asfaltmassor innehåller ämnen som kan förorena omgivning finns bara om massorna innehåller stenkolstjära vilka slutade användas på tidigt 70-tal. Flertalet studier på området har gjorts av både SGI, VTI och Vägverket vilka visar på att rena asfaltmassor lakar inte ut miljöfarliga ämnen. Uppställning av ett asfaltverk kan innebära luktstörningar i det absoluta direkta närområdet. På grund av avståndet till Pershagen kommer området inte att beröras av detta. Vid tillverkning av specialmassor och vid överhettning av asfaltmassan kan lukt uppstå, men i normalfallet är detta inte vanligt förekommande. Dagens asfaltverk omfattas av regler och bestämmelser vad gäller miljö, kvalitet och säkerhet såsom buller, utsläpp av stoft mm. 19
18 B.2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Täktens läge Den planerade täkten är lokaliserad ca 4,5 km sydost om Södertälje på östra sidan om Hallsfjärden, ca 2,8 km söder om Hall. Området ligger i ett större sammanhängande skogsområde. Koordinat mitt i planerad täkt är , (SWEREF99). Se även bilaga för kartunderlag. Figur 2: Översiktskartor där täkten markerats med blå markering. 2.2 Bebyggelse i täktens närområde Närmaste enskilda fastigheter ligger i området Kungsdalen söder om täktområdet, se figur 3. Avståndet dit är ca 850 m från planerat brytningsområde. Inom fastigheten Snäckstavik 3:110 i ostlig riktning finns även två hus (Nybygget och Solberga) som ägs av markägaren, men som nyttjas för uthyrning (boende). Dessa ligger på ett avstånd av ca 0,5-1 km från täktområdet. En fastighet finns även vid Fiskartorpet på ett avstånd av drygt 1 km, även denna ägs av markägaren till täktfastigheten. I täktens närhet, ca 500 norrut, finns även ett militärförråd som idag används som slakthus av markägaren. 20
19 Figur 3: Översiktskarta där kringliggande bebyggelse visas med röda markeringar. Blå markering i mitten av bilden visar den planerade täktens placering. Tabell 1: Avstånd till verksamhetsområdets Avstånd till Fastighetsägare yttre brytningsområdets Kringliggande gräns mittpunkt bebyggelse och avstånd. Fastighet Kungsdalen 800 m 1100 m Mats Olsson Viadmarken 1:38 Hall 4:1 Fiskartorpet m Mats Ruhne (markägare täkt) Snäckstavik 3:110 Skogsbolaget Snäckstavik (markägare täkt) Nybygget 520 m 1100 m C Lindblom- Gourhant* Solberga 960 m 1640 m Karin Andersson* Vipptorp 1000 m 1570 m Fn ingen hyresgäst* Torpängen 830 m 1440 m Jaktklubb *
Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län.
1(5) Datum: 2013-02-07 Beteckning: 2013:68 Till berörda Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län. (tidigare
2013-09-16 Hall 4:1, Snäckstavik 3:110 Sonja Grauwald Boman. sonja.grauwald.boman@svevia.se 2013:68 BERGTÄKT
ANSÖKAN ENLIGT MILJÖBALKEN 1 (27) Datum Beteckning 2013-09-16 Hall 4:1, Snäckstavik 3:110 Sonja Grauwald Boman Er beteckning sonja.grauwald.boman@svevia.se 2013:68 BERGTÄKT INOM FASTIGHETERNA HALL 4:1
Information som samråd för ny bergtäkt vid Degerberget inom del av fastigheten Håkmark 1:66 i Umeå kommun
Sid 1 Länsstyrelsen i Västerbottens län Naturvård 901 86 UMEÅ Information som samråd för ny bergtäkt vid Degerberget inom del av fastigheten Håkmark 1:66 i Umeå kommun Vägverket Produktion har för avsikt
Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till täkt på fastigheterna Grän 3:1, 4:1, 1:18 och Karby 2:1
1 (6) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-10-14 2012-5963- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 6 november 2014 Adressat: Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA
2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist
UNDERLAG FÖR SAMRÅD (6 KAP 4 MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Gladö kvarn inom fastigheterna i Björksättra 1:3 och Gladö 76:5 i Huddinge kommun, Swerock AB. 2012-07-04 Upprättad av: Jenny
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Planerad ansökan (reviderad) om ökning av verksamheten med bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun
1 (6) Till boende / företag kring bergtäkten på Klinte Klintebys 1:4, Gotland 2016-05-26 Planerad ansökan (reviderad) om ökning av verksamheten med bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun underlag
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Planerad ansökan om bergtäkt på Forshälla-Köperöd 1:7, Uddevalla kommun samrådsinformation
Planerad ansökan om bergtäkt på Forshälla-Köperöd 1:7, Uddevalla kommun samrådsinformation 1. Administrativa uppgifter: 2012-01-03 1 (6) Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Föreläggande om komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken
FÖRELÄGGANDE 1 (6) 2018-06-19 Dnr 551-9381-17 Miljöprövningsdelegationen Swerock AB monica.almefelt@swerock.se Föreläggande om komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken Föreläggande
Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd
1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr
Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen
Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER
ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING 1. Inledning Enligt miljöbalkens 2 kap 6 ska det för en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att
Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Detaljplan för ny skola, Hammar, Hammarö kommun
1 / 5 Behovsbedömning Detaljplan för ny skola, Hammar, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för ny F-6 skola, 2-parallellig med möjlighet till utbyggnad. För beskrivning av områdets
Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun
Undersökning om BMP Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för byggnation av förskola/skolverksamhet. Planen innebär att förskola med tolv avdelningar kommer
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg
Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder
Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder Fredrik Cederholm Täkttillsyn 10 okt 2011 1 Miljöpåverkan Förändrad naturmiljö och landskapsbild Buller Sprängning Vibrationer Luftstötvågor Kväve från
Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
Hållbar utveckling av Billingsryds bergtäkt. Skanska Asfalt och Betong AB Mars 2017
Hållbar utveckling av Billingsryds bergtäkt Skanska Asfalt och Betong AB Mars 2017 Skövde växer Hur mycket bergmaterial behövs i Skövde under de kommande åren för att täcka behoven i takt med beräknad
Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län
Bilaga A. Samrådsredogörelse Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun, Norrbottens län 2017-09-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 SAMRÅDETS
Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl
1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle
Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.
Handläggare Er beteckning Morgan Mattsson Datum Telefon Vår beteckning 2010-11-02 0455-30 33 75 PLAN.2010.1925 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.
1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg
Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg
Information till dig som vill söka tillstånd till täkt
Allmänt Information till dig som vill söka tillstånd till täkt Det krävs tillstånd enligt 9 kap miljöbalken (MB) för att få bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter.
B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN
FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN Halmstads kommun, Stadskontoret, Samhällsbyggnad 2004-06-08 WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Tel: 035-18 11 00 Fax: 035-18 11 01 WSP Sverige AB Org
BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR
Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef Samrådshandling Januari, 2015 Dnr 2014 KSM 1052 TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Del av Alby S:1 Krusboda, inom Tyresö kommun, Stockholms län Planområdets
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl
1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:
Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande
Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt
Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe
2017-11-30 reviderad 2018-07-26 1 [5] Referens David Ekberg Anders Forsberg av detaljplan för Harbro backe Orenteringskarta över området en av detaljplan för Harbro backe är framtagen som ett underlag
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.
Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen
Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun
Kommunledningskontoret 20150306 Stefan Larsson Sida 1 av 7 Planarkitekt 08579 215 95 Dnr 2013/0677 KS.310 Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna
BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter
SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1
Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands
B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten
SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2018-061 Dnr. 2018-061 2(7) 3(7) Innehållsförteckning Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 4 Yttranden med synpunkter... 4 Räddningstjänsten
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Del av Samariten 8. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Detaljplan för. Söder Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2017-11-10 SBN/2016:271 1.25 Planavdelningen Maela anivald, 016-710 11 40 Samrådshandling Detaljplan för Del av Samariten
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:
UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE NYTT TILLSTÅND FÖR DEPONERING, MARKSANERING SYDOST
UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE NYTT TILLSTÅND FÖR DEPONERING, MARKSANERING SYDOST 1 Administrativa uppgifter Bolaget: Marksanering Sydost AB Postadress: Box 952 191 29 Sollentuna
Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål
1(5) Anmälan skickas till: Älvkarleby kommun Bygg- och miljökontoret Box 4 814 21 Skutskär Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde
Detaljplan för i huvudsak bostäder.
Checklista för behovbedömning Komplexa detaljplaner 1 (7) Datum: 2016-11-27 Dnr.:KS.2016.0766 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Stora Allén del av Östermalm 1:1 m.m. Beskrivning Typ av plan: Beskriv befintliga
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller
Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål
1(5) Anmälan skickas till: Älvkarleby kommun Bygg- och miljökontoret Box 4 814 21 Skutskär Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde
Behovsbedömning. STORÄNGEN, MASSHANTERING Del av fastigheten Tyresö 1:1, Tyresö kommun, Stockholms län
Stadsbyggnadsförvaltningen Christina Bolinder, planarkitekt Samrådshandling September, 2017 Dnr 2017 KSM0763 Detaljplan för STORÄNGEN, MASSHANTERING Del av fastigheten Tyresö 1:1, Tyresö kommun, Stockholms
Detaljplan för Vårlöken 1
SAMRÅDSHANDLING 2016-09-14 Dnr: 2016-000467 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Vårlöken 1 Samrådshandling 1(6) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plan- och genomförandebeskrivning
Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Samråd Sida 1 av 7 Diarienummer: BN2016/01033 Datum: 20161204 Handläggare: Nelli Nilsson för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan
Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget