LANTBRUKSHÖGSKOLAN OM DIKNINGSINTENSITETEN VID DRÄNERING AV AKERJORD. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd UPPSALA

Transkript

1 LANTBRUKSHÖGSKOLAN UPPSALA OM DIKNINGSINTENSITETEN VID DRÄNERING AV AKERJORD Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd V. Göteborgs- och Bohus län samt Älvsborgs län Gösta Berglund, August Håkansson och Janne Eriksson INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP ISBN AVDELNINGEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK STENCILTRYCK NR 93 UPPSALA 1976

2 OM DIKNINGSINTENSITETEN VID DRÄNERING AV ÅKERJORD Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd V. Göteborgs- och Bohus län samt Älvsborgs län Gösta Berglund, August Håkansson och Janne Eriksson INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP AVDELNINGEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK STENCILTRYCK NR 93 UPPSALA 1976

3

4 INLEDNING FöRSöKENS UTFORMNING NlGRA KOMMENTARER TILL RESULTATREDOVISNINGEN RESULTAT AV ENSKiLDA FÖRSÖK Sid G5teborgs- och Bohus län 43. Bro 144. Ledum 45. Skär 46. Tingvall Älvsborgs län 47..l\ssmunds torp 48. Fors tena 49. Säby 50. h'eten SAMMANFATTNING LITTERATURFöRTECKNING

5 3 INLEDNING Dikningsintensiteten regleras genom valet av dikesdjup och dikesavstånd. Dikesdjupet är i viss mån den primära faktorn, eftersom det är bestämmande för hur djupt den utförda dikningen maximalt kan sänka grundvattenytan. Med avtagande genomsläpplighet hos jorden minskar följsamheten mellan dikesdjup och grundvattenstånd och dikesavståndets betydelse kommer mera i förgrunden. Dikesdjupets storlek begränsas vidare ofta av möjligheterna att få avlopp för vattnet. Under våra förhållanden blir därför dikesavståndet i många fall det viktigaste instrumentet vid reglering av dikningsintensiteten. I det följande lämnas resultat från 8 försök i Älvsborgs och Göteborgs - och Bohus län med prövning av 01 ika dikesavstånd. Försöken har sammanställts var för sig utan övergripande bearbetning. Man får på så sätt ett antal lokaler inom det aktuella geografiska området beskrivna samt deras reaktion på variationen dikesavstånd. Detta ger bättre relief åt den undersökta frågan och större möjligheter till slutsatser för tillämpningen än vad en övergripande allmän sammanställning skulle ge. Resultaten har tidigare publicerats i årliga redogörelser (Håkansson et al.), där framförallt utförda observationer vid behov mera utförligt kommenterats. Vid studiet av resultaten bör man vara medveten om svårigheterna att genomföra försök med prövning av olika dikningsintensiteter. Dikningsåtgärderna ingriper mångsidigt i odlingsförutsättningarna och ger anpassningsfördelar ifråga om växtodlingens inriktning och driftens uppläggning, som inte kan fångas i fältförsök. Avkastningsresultaten säger sålunda långtifrån allt som är av betydelse och bör beaktas i sammanhanget. Stort avseende måste bl.a. fästas vid observationerna över upptorkning och markbärighet. Den mekaniserade jordbruksdriften kräver god framkomlighet samt jämn och snabb upptorkning.

6 4. En snabb upptorkning ger f6rutsättningar f5r en tidigare sådd. Eftersom det inte varit möj'ligt att tillämpa olika såtider ; de här aktuella förs()ken, har denna effekt inte kunnat registreras i skörden (se H5kansson 1961, sid. 32 ff). Försök i ~1ellansverige visar att varje dags försening av sådden i för'h,311ande till bästa såtid givit en minskning av skörden med ske/ha. (Fergedal 1971). Motsvarande resultat från sydvästra Finland anger siffran till 65 Ske/ha (Köyl ijärvi 1975). Prel iminära resultat från institutionen för växtodl ing anger bortfal let vid försenad sådd i början av vårsådden til I ske/ha och dag och mera ju längre våren framskrider. FÖRSÖKENS UTFORMNING Den til lämpade försöksmetodiken har tidigare ingående behandlats (Håkansson 1961). För en snabb orientering lämnas dock här en kortfattad översikt över försökens uppläggning. Försöken har utformats som s.k. bandförsök eller i vissa fall senare omformats till sådana. l dessa uttages skörderutorna långsmala parceller parallellt med grenledningarna. Betraktar man parceller med lika läge i förhållande till dikena såsom til ihörande samma liförsöksled", kommer varje dikesavstånd att bestå av två block. Principskissen i fig! visar sålunda ett försök med 3 upprepningar av de två i ngående d i kesavs tänden samt 6 sampa rce 11 er av va r j e "försöks 1 ed i '. Den på så sätt erhållna detaljerade beskrivningen av skördekurvan mellan dikena lägges sedan till grund för bedömningen av dikningens verkan. N~gon direkt jämförelse mellan skördevärdena från olika dikesavstånd göres s~lunda ej. Planen l fig. visar den vanliga utformningen av ett bandf6rs6k. Vid ot1 11- räcklig areal ingår i vissa fall endast tv~ upprepningar av det större dikesavståndet. Några av försöken har ursprung! igen utformats för skörd enligt den äldre försöksmetodiken med parcellerna lagda tvärs över dikena och sedan omändrats till bandförsök. Dikningen kan därför i vissa fall vara mindre väl anpassad t11l bandförsöksteknlken. Sådana exempel förel iqger bl.a. i försöken '44 och 48. I det senare fallet har den äldre försöksuppläggningen därjämte bibehållits parallellt med bandförs5kstekniken, så att f6rsöket samtidigt skördats på två sätt.! dessa äldre förs5k, där parcellerna ligger tvärs över dikena och summerar upp den totala effekten av ett dike, görs direkta jämförelser mellan skördevärdena vid de olika dikesavstånden.

7 5 I' Il, I~d- :-.-2d- I l ;kö;+mrh' I l I I 1 l I Fig. l. Plan över försök med olika dikesavstånd, s.k. bandförsök. r:,l.gr/\ KO~1~':E:lTAflER TILL RESULTATREDOVISNINGEN Försökens 8eo~afiska belägenhet. Försöksplatsernas belägenhet anges bl.a. med två koordinater, vilka hänför sig tilt Rikets nätsystem 2,SoW Stockholm. Rikets nät finns angivet på qen Topografiska kartan över Sverige med svarta koordinatvärden i kartramen. De för försöksplatserna upptagna koordinatvärdena anger mitten av skördeområdet med en noggrannhet av ca 50 m. Jordarten har bestämts genom slamningsanalys. Därvid har mullhalten erhållits ur glödsningsförlusten efter korrektion för vattenbortgång enl. Ekström. Genomsläpplighet har bestämts dels enligt borrhålsmetoden (van Beers 1958) och dels'p~ utstans2de 10 cm höga proppar av 7 cm diameter (Andersson 1955). Därvid har i vissa fall från varandra ganska avvikande värden erhållits. Borrhålsmetoden ger i först~ hand uttryck för den i dikningssammanhang betydelsefulla horisontella genom~jlppli~,eten (Reeve & Kirkham 1951). Mätningar på vertikalt utste'nsade proppar ger den vertikala genomsläppligheten och belyser dess variation med djupet iprofil r,. Han erh~ller ett mera representativt värde på geriomsläpplighaten, om den jor~volym som engageras vid mätningarna inte är alltför liten. De~ ojämförligt st8rsa jordvolymen mobiliseras vid mätningar enligt borrhalsmetoden, SOr1 OCkS2 UpD\li3r elen största reproducerbarheten hos de erhållna mätvär- ~Jederbörd. t':~dertördstab8ilerna har framställts med ledning av data från Sveriges

8 6 meteorologiska och hydrologiska instituts (SMH! :s) nederbördsstationer. Beroende bl.a. p~ den aktuella stationens avst~nd från försöket anger mätvärdena mer eller mindre väl nederbördens storlek på försöksplatsen. Vissa kompletterande nederbördsmätningar under vegetationsperioden har därjämte utförts av försöksvärdarna. l!.eptorkning och markbärighet. Observationer över upptorkning och markbärighet har i första hand utförts i samband med de tidiga vararbetena, vid skörden samt vid tiden för höstplöjningen. Detta ger en viss slumpmässighet i bedömningen. Det kan sålunda ha inträffat perioder med skillnader i markbärighet mellan försöksleden utan att detta blivit noterat. på grund av att dessa infallit mellan de nämnda huvudperioderna för observation. Vidare har den aktuella gr5dan ett visst inflytande. En våt vårperiod upplevs mindre besvärande om fältet bär en vattenförbrukande vall än om det skal l ti 11brukas för vårsådd. Det anh5rda förklat-ar varför i vissa fall nederbördsrika år kan passera utan att upptorknings- eller markbärighetsskillnader framträtt eller observerats, medan sådana skillnader i andra fall noterats under betydligt torrare förh~11anden. Observationerna speglar sålunda j första hand hur försöksfältet med de där provade dikningarna upplevts under den växtodling som bedrivits. För närmare studium av faktorer som påverkar markens bärkraft hänvisas till Eriksson (1957 och 1967). Skörderesultatens redovisning och bed5mning. l bandf6rsöken görs som tidigare framhållits inte någon direkt jämförelse av skördevärdena mellan de på fältet inlagda olika dikesav5t~nden. Man studerar istället den erhållna sk5rdekurvan mellan dikena. Detta görs för varje dikesavstånd för sig. Resultaten delges dels i tabellform ltied angivelse av skördens variation mellan dikena (från dike till mittlinjen mellan två diken) och dels i form av därur beräknade samband mellan dikesavstand och avkastning. Man kan i de redovisade tabellerna avläsa om det erh~ijits någon skördenedsättning mellan dikena och denna sk6rdenedsättnings storlek. Där anges även regressionskoefficienten f5r sk5rdekurvan, utjämnad till f un k tlonen y "" D x, 3 samt '.r." koe,.,.)clentens slgn!"1., f' k 'ans.! ngen e l ' ler l. rten s.ordene k'" d - sättning mellan dikena tyder på möjligheter att öka dlkesavståndet, om detta bedömes riktigt även med hänsyn till andra faktorer än avkastningen. Vid stor skördenedsättnlng kan det vara lärnpligt att minska avståndet. Den närmare bedömningen av detta görs lämpligen med hjälp av de beräknade sambandskurvorna mellan dikesavst~nd och sk5rd. Dessa anger den ändring i skördens storlek som erh~lles vid en minskning av dikesavståndet under det p& fältet prövade. Sädana sambandskurvor har upprättats med ledning av resultaten fr~n varje pä fältet utlagt dikesavst~nd. Dessa kurvor kan med f6rdel utnyttjas vid kalkyler över lönsamheten aven mer eller mindre intensiv dränering. Man lägger då på samma diagram in en kurva över

9 7 sambandet mellan dikesavstand och kostnad. SAdana kostnadskurvor har emellertid inte inlagts i diagrammen över de erhållna sambanden mellan dikesavstånd och skörd, på grund av att kostnadskurvorna skulle äga en ganska begränsad tidsmässig giltighet samtidigt som de också skulle utgöra en alltför snäv bedömningsgrund, som lätt kunde föra till vilseledande slutsatser. Dikningsåtgärderna ingriper såsom tidigare nämnts mångsidigt i odlingsförutsättningarna, vilket givetvis måste beaktas för att komma dn en riktig slut,sats vid en lönsamhetsbedömning. För att ge läsaren en uppfattning om hur sambandet mellan dikesavstånd och kostnad gestaltar iig har några kurvor utvisande årskostnaden per hektar för grenledningar vid olika dfkesavstånd införts i fig. II. Om årskostnaden per hektar uttrycks i skördeenheter och axelskalorna i övrigt göres helt lika, vilket här är faljet, kan kostnadskurvan direkt jämföras med sambandskurvorna över dikesavstånd och skörd. Bäst göres detta om kostnadskurvan överföres på ett genomskinligt papper. Diagrammen kan då läggas över varandra och förskjutas i förhållande till varandra så att relationen mellan kurvorna i olika lägen kan studeras närmare (se Håkansson 1961, sid. 32) >00 ~() ~oo Mhf,ioo too i o Fig. II. Årskostnader för grenledningar vid 01 ika dikesavstånd. Förutsättn i ngar: Kurva 1: 30 års avskrivninj och 5,5 procents ränta Kurva 2: 30 I~ II II 7,5 1\ II Kurva 3: 50 II II II 5,5 II Il Anläggningskostnaden per meter grenledning har satts till 3:10 kr och skördeenheten har värderats till 0:50 kr.

10 8 Sedan kurvorna konstruerats, med 1972 Ars priser som grund, har det allmänna kostnadsläget stigit. Men eftersom både anläggningskostnaden och skördeenheten st i g i t i pri s, kommer de re 1 at j oner som kurvorna åskad l j ggör att förändras obetyd1 igt. Dessutom får det anses fördelaktigt att använda samma bedömningsmal l för hela försöksser i en, även om kostnader och pri ser undergå r förändr l ngar under den tid bearbetning och publ icering p~går. Denna mall är ju dock endast en bland många som kan konstueras ut i från andra och l i ka adekvata utgångspunkten Någon omräkning och nykonstruktion av diagrammet har därför inte ansetts befogad. För kurvorna i fig. i I gäller. att kostnadsstegringen i en viss punkt är omvänt proportionell mot dikesavståndet i kvadrat. Fördubblar man dikesavståndet så sjunker kostnadsstegringen till en fjärdedel. En ökning av dikesavståndet från t.ex.14 till 16 m ger sålunda samma kostnadsbesparing som en ökning från 28 till 38 m. Detta bör man ha i åtanke vid studiet av försöksresultaten och möjligheterna att förbilliga dränedngen. När man kommit upp till dikesavstånd av 25 m och däröver är kostnadsbesparingen vid en ytterligare ökning inte så framträdande längre. Däremot stiger riskerna ur odl ings- och skötsel synpunkt med de svagt dränerade m1ttområdena mellan dikena, om inte genomsläppligheten är mycket hög. Detta framgår tydl igt i utförda försök, där även extremt stora dikesavstånd ingått. De svagt dränerade mittområdena bl ir bestämmande ur brukningssynpunkt och fältet kommer närmast att fungera som om det vore od i kat. För närmare information i alla frågor rörande försökens upp'läggning, bearbetning och värdering hänvisas till HAkansson (1961).

11 9 RESULTAT AV ENSKILDA FÖRSöK De här redovisade dräneringsförsöken är belägna inom de geologiska områden som benämnes Västkustens berg-och lerområde samt Dalboslätten. Det förra området kännetecknas av kala berg med ganska styva leror (alven) i bergets sprickdalar. Dalboslätten är plan och jordarterna utgöres till stor del av mo- och mjälarika mellanleror. det förra området ligger de fyra försöken 43 Bro, 44 Ledum, 45 Skär och 46 Tingvall medan 47 Assmundstorp, 49 Säby och 50 Tveten är belägna på Dalboslätten. Nr 48 Forstena återfinns Göta älvs dalgång på en styv postglacial lera. Fig. I I I. översikt över försöksfältens belägenhet samt Älvsborgs län. Göteborgs-och Bohus län

12 43. Bro, Göteborgs- och Bohus län i O 43. BRO, Skredsviks s:n, Göteboras- och Bohus län ~~--~~~ Försöksf51tet är beläget 15 km V om Uddevalla och ca Lägeskoordinaterna utgör / km O om Skredsviks kyrka. 1" I I / Fig. 43:1. Plan över täckdikningsförsök vid Bro, Göteborgs- och Bohus län. Dlkesavstånd 16 och 32 m. ~ark~~o r ha -I l-naen O-h ~~nr-~~; C~r~-L_CV1L_. -,_'_._~,:,,~_..:...5:;..::-_.:..:._..,. - ; pn ' t na a \.._,,_;.~~~::::..:.-!...,u - o(~. '", el, V:::.. l g::je,,-, u n! ".:1 V ca 26:1000, Matjorden utg;5:'es av något mullhaltig molättlera och alven av lättare me'llanlera som längre ner övergår till styvare melianlera (tabell 43:1). Tabell 43:1. Bro, Göteborgs- och Bohus län. Kornstorlekssammansättning och mu! j ha 1 t ') ) n '!9.31 i ,> If Försöket upptar dikeszvstånden 16 och 32 m med dikesdjupet 0,80 m. Dikesavstån' den återkommer i tre upprepni ngar. Försöket har skördats som bandförsök med sex samparceller av varje 11försöksled'l. Utformningen av försöket framgår närmare av fig. 1t3: 1. Nivå f'1u 11'~ Grov- Fin- Sand Grovmo Finmo cm halt mjäla mjäla ler '---'

13 43. Bro, G6teborgs- och Bohus län 1 1 Markens genomsläpplighet är bestämd med tva olika. metoder, dels enligt borrh lsmetoden och dels enligt S. Anderssons metod. Se sid. S! Med borrh lsmetoden bestämmes hovudsakligen den horisontella genomsläppligheten och med S. Anderssons metod den vertikala. Genomsläppligheten uppmätt enligt borrhålsmetoden uppgår till 0,3 m/dygn nivån cm~ 0,08 m/dygn i nivån cm och 0,02 m/dygn i nivån cm. Genomsläppligheten uppmätt på utstansade proppar meters djup redovisas i tabell 43:2. 10 cm nivåer ned till en Tabell 43:2. Bro, Göteborgs- och Bohus län. Vattengenomsläpplighet, m/dygn. Mätningarna utförda på utstansade proppar. Propphöjd 10 cm, proppdiameter 7 cm. Djup under markytan, cm ,02 0,06 1,3 0,84 9,4 0,41 0,01 0,02 0,01 0,01 Nederbörd, upptorkning och markbärighet. De redovisade nederb6rdssiffrorna tabell 43:3 hänför si~ till nederbördsstationen O 809 Heden, belägen 18 km NV om försöksfältet. Stationens årsmedelnederbörd för perioden utgör 783 mm. Under de 17 år observationer över upptorkning och markbärighet utförts, utgör årsmedejnederbörden 843 mm. De 14 skördeårens medelnederbörd uppgår till 856 mm,som är högre än jämförelseperiodens medelvärde. Jämfört med landet i övrigt är nederbörden hög inom detta omrade. Under de flesta av de 17 observationsaren har nederbörden överskridit 800 mm/år med en toppnotering år 1967 med över 1200 mm. Översikten över upptorkning och markbärighet i tabell 43:3 anger att sämre upptorkning på de stora dlkesavstånden vid tiden för vårbruket noterats 6 år av den 17-åriga observationstiden. Låg markbärighet vid tiden för skörd har rapporterats endast två gånger. Vid ett av dessa tillfällen, år 1956, efter stora nederbördsmängder i jul i och a~gusti körde man fast med tröskan på det stora dikesavståndet och f6rsöket kunde av den anledningen inte skördas.

14 43. Bro, Göteborgs- och Bohus län 12 TABEll 43:3 BRD f GöTEBORGS O.. BOHUS l!.n. NEDERBÖRDt UPPTORKNING nch MARK8/iR 'r GHE T NEDERBöRDSSTATION D 809 HEDEN OPPTORKNI~G NEOERBöRO, Mf'~ Ii<1ARKBx'RIGHfT AR APR ~\AJ JUl\! JUL AUG SEl' OKT NOV DEC ARET GRöDA vap H~ST 51; i t;) Q r HAVRE :)1 ;;9 581 "VäRVETE B 71 6 <p::; BLumsÄD xx ' TRÄDA D ' q VÅRVETE HAVRE en HÖSTRÅG q VALL I 62 6 il: loas VALL II ' HAVRE :le g 840 KORN Jr:, ~ Oj l~q RÅG :le VALL T.l ' VALL II :le ~ 42 8q7 KORN :le 6q ' VÅRRYBS xx HAVRE x ~EDELNEDER BöRD, O 809 HEDEN ( ) ingen skillnad, x :::; sämre, xx := avsevä.rt sämre upptorlming och markbärighet i jämförelse med det mindre dikesavståndet. ncr Dikningsintensitet och ~körd. Skördens variation inom området mellan dikena kan för enskilda år studeras i tabellerna 43:4 och 43:5. Stora skördenedsättningar kan noteras. För 16-metersavstAndet är den genomsnittliga skördenedsättningen mitt emellan dikena för hela perioden ca 7 % och för 32-metersavst~ndet ca 9 %. Genomsnittligt sett har spannmålsgrödorna reagerat kraftigare för dikningen än vallarna. Skördevärdena ligger till grund för de sambandskurvor mellan dikesavständ och skördeavkastning som beräknats och införts l figur 43:2. En bedömning med hjälp av dessa kurvor ger vid handen, att det högre avkastningsvärdet betalar kostnaden för dikningen ned till ett dikesavstånd på ca 20 m.

15 43. Bro, Göteborgs- och Bohus län T",r~F:LL 43:4 KR:l, (;''1 r rr'(!r-t GS fl. Ri)H\JS Ui.!\j S K ta D E'>l '") V'\O III, T I rl") '~r: U 1\ t\! DIKrf\JI\. DIKE,)AVST~.I\IO 10 ~H:fr.:R rnskilf)a M~ H Ul'j'l r> " SK~RnFr~H~r~~/HA Q,fLATtVI\ TAL M, ('8 >"1 r, PIK0? l 4 M T TT like 2 1 I t 'H TT PEG KrtFFF -S{~ HAV~<F 11.? 1 f.,., /t q7 '}q Irq '" '") "11) V~RVr-rr " r:; J? :', 1+ c; 0, :.... 2?< <n 'Hi AS '17 n.oob216*** "i,\1 v\pvr.rr., () J,"}...; i) 2l.j.. C) 2 <f" s,( 4,. il 100 g-r qs ~n *** 5q rl" VR f- ') 1 'J 0"- l).'~ l'i.? 1~.7 lh.! 100 9/t 91 R,g 8") *** f) l VALL 41,,. '-~ 't r; q 4 f t_ 5 4 / t.. <) 1+ '" l 100 qq 96 '--lf" q '58(,* 6,? Vr,L L It 1- l 't,'.-. 7 I.. :~ Q 4' Q O.. o O'}! 00***.,:, 1" h~ Hl\yqr:, "'f'.,"}?,{ tf?6.q?f.,.6? q/) *** 64 KnR:'j.(~, A flo ) 1+ r. 1 '+ 1 I-:, id Q 40 0' '-'O gr) B ***. '.' h5 H"I STP \(; ') 'l )?7.1 2 ( ,6. A too qq ** ha y!\l, t 'l; tt..? '3 "\.,~ ~? l V.1 ~n ':j'1 q4 94 B<1 O.00R6'H*** h7 VALL 'l; Z.. It '\ 1 f, '~ l., f{ 'l ~L q\1 '}(1 Q,0, 'JR f~ fl Knh'~! /+~,., 4- i t l.. ') 4 r..? 4L1 '+0 :~ lon (1) q3 O.OO68R6*** r;g V 'd-.. : '< Y'~ ') 2 h. I...,) t-, ()?ic;.(),? IC)..?? '). I) \00 9B '14 yl) *** 7(} ~ji\vp,f :~ \.. '{ '~" (. l.. I" '"'.? ~.??~.? Zl.? 100 qb 9ri (JH gr r'lf'')[lf-''\t ') r;;~rf)a,'r; :) l Kf:- ''l. l' Il,'.,.1fTT!')(KE 2 ~ 1+ "1I'fT V. (,P ;~rnr c:) ",-:' J:~ ',:~,) n. 'l_,? ~1 t? ;>I~ 9 76.':: i3 q'j r_ (l *>«* VAt! AR i.. -~ '1,,) o n 3:<. o 37.8 q qg q6,) lj 9/+ O.OOAOIO*** fch/jlt l If :~ l.. (~ n 1 1:1.()?"tl.. 1?9. f" 100 Clr 9/t q/+ 93 O.OO606R***

16 q3. Bro, Göteborgs- och Bohus län 14 43:5 fjpfl, 1;" r:rnpgs n. ff)hijs LÄN' Tf.BELL SK~~DFNS VA~[AT[n~ ~fll~~ nikfn~. ~IKfSAVSTANn 3? ~ETER ENSKIL')fl ÅR H!\Vf.{ t: 1j,\PVETE 58 V;\RVfTf 5'jl H./I.VP E 61 Vl:',LL 62 VALL 64- ~<ORj\1 65 HOSTRAG 66 Vt\LL 67 \Jt',LL 68 KJRN 69 Vi\RRYBS 70 Ht,'JRE 'j/t HA\fR F SS VJl~VfT[ 58 VAPVfTf sq Ht\VRF 61 VALL. ') o" V,ALL 6'3 HAVen:: 64,KOfP,j 6S HOSTRAG 66 V/Hl 67 \{ ALL h8 KUR!'\! fy) If RVBS 70 H;0,VRE HU~0RA SK0RnFENHET~R/Hh DIKE i , 9 i l ~ T r EJ,;7 I 7 ",:' I!..,: l i,,1 t 5., 9 1 r..! 1 l.. :'3 i 6.. <':} ? ?3~R A l~.s q R ?8.4 2A ?6~ ~ ?~ ~ * R 14.? 34.3 ~ ~.8 3l.1 ~ ~ I t 3,,2!iL6 4 l.. '} Q,-!tO. '2 VL" '1, 39. O?3..? Zl.. fl 21.,1t?'"') ",? {~, 'h r h ,_.,j ':fl ) ~/-t t~4.. ; 1,?4 ~O 2.L~",Ii 6 2.{,>t ~,!:;.-? l.,. ~ '~, RFLt"Tlvt\ TL\L 100 Q7 100 lon IDO, al q~ 100 q~ 2 0~ 100 9h 7S QA 100 Qq ~8 100 n~ Q~ AP OR q7 Q lon 100 ljo 100 gg 100 ah 96 Q~ 100 qa go QO fp; 9 f t 97 \'f g '11 ' B 89 ':; gb B P9 82 R4 ql~ '16 ~ '.'. ") o.thhhr:lq *** $000474*** *** *** A** *** 3R.O *** 26. O O.. 00')lt22* 33", * 32,,3 O"nOOi84* 3A *** *** 2 lt.;3 n~00016"if' 97 >15 v,. Ge; ;!,.R nikf 9 28" '5 if l1~o 'il 4-1 t~ ~~ '[ ~ (~ 2 3 ;f,.. p ~9.. n 10.3 f ,Q..? -HL 2 '~ r\... ::>0.. L ' '7 2' ,, fl f:'..., 29 ~ 1, 25.Jl 38.. i 28,~ 9 ~IrT 2/h 8- ::Pi,. ~~ o~ *~~* O l 7,,"d<+" V.G? R q 100 Q~ ALlAQ ~ ] T~TAlT 14 1)0 Q qz 89 9<:; 92

17 43. Bro, Göteborgs- och Bohus län v 100 O -100 Va Teckenförklaring 8Medeltalskurva (M) 0- _ -0_._ -0 \lå rsådda g rödor (V) o Va Ilar (Va) 0_4_0_0_0 Största uts lag (Su) Fig. 43:2. Samband mellan dikesavstånd och avkastning. Diagram 1 har beräknats ur materialet i tabell 43:5 och diagram 2 ur materialet i tabell 43:4. Kurvorna är sammanförda till en utgångspunkt och anger skördeförändringen vid en minskning av dikesavståndet under 32 m (diagram 1) respektive under 16 m (diagram 2). Sammanfattande synpunkter. Försöket har skördats 14 år och följts genom observationer över upptorkning och markbärighet under 17 år. Sammanfattningsvis kan sägas att den avkastningsökning som erhållits vid en minskning av dikesavståndet från 32 t.ill 16 m j stort sett betalar kostnaden för en sådan åtgärd. Ärsmedelnederbörden inom det aktuella området är hög. Markens genomsläpplighet är ganska god ned till dikesdjup, men avtar sedan markant. Mycket goda lutningsförhållanden och läge mot väster är gynnsamma faktorer just för detta försöksfält. Upptorkningen på våren har trots detta inte varit tillfredsställande på de stora dikesavstånden. Markbärigheten däremot har i stort sett varit acceptabel utom vid ett tillfälle hösten 1956, när försöket inte kunde skördas på grund av

18 43. Bro, Göteborgs- och Bohus län 16 att man körde fast med tröskan på det stora dikesavståndet. Det är alltså tydligt att efter stora nederbördsmängder i juli och augusti, vilket var fallet år 1956~ blir markbärigheten för låg om man har en så extensiv dikning som 32 m mellan grenledningarna. Ur såväl avkastnings- som upptorknings- och markbärlghetssynpunkt erfordras därför en tämligen intensiv dikning på jordar av motsvarande typ inom detta område. 16 m dikesavstånd kan tjäna som riktmärke.

19 44. Ledum, Göteborgs- och Bohus län ledum,kville s:n, Göteborgs- och Bohus län Försöksfältet är beläget 11 km NO om Fjällbacka och 8 km NO om Kviile kyrka. lägeskoordinaterna utgör j Försöket upptar dikesavständen 16 och 32 m med dikesdjupet 0,85 m. Dikesavstånden återkommer i två upprepningar. Försöket har skördats som bandförsök med fyra samparceller av varje "försöksled". Utformningen av försöket framgår närmare av fig. 44:1. l o 100m!!, L.=-:j Fig. 44:1. Plan över täckdikningsförsök vid Ledum, Göteborgs- och Bohus län. Dikesavstånd 16 och 32 m. Markförhållanden och topo9rafi. Försöksfältet ligger i en lutning av ca 20:1000. Matjorden utgöres av mull rik lättare mellanlera. Övre delen av alven utsöres av styvare mellanlera och undre delen av styv lera (tabell 44:1). Tabell 44:1. Ledum, Göteborgs- och Bohus län. Kornstorlekssammansättning Och mullhalt. Nivå Mu 11- cm halt Sand Grovmo Finmo Grovmjäla Finmjäla Ler Il

20 44. Ledum, Göteborgs- och Bohus län 18 Genomsläppligheten enligt borrhålsmetod~n är uppmätt till 0,04 m/dygn i nivån cm, 0.02 m/dygn i nivån cm och 0,01 m/dygn i nivån cm. Resultatet av mätningar på utstansade proppar i 10 cm nivåer ned till en meters djup framgår närmare av tabell 44:2. Båda mätningarna visar att genomsläppligheten är låg. Tabell 44:2. Ledum, Göteborgs- och Bohus län. Vattengenomsläpplighet, m/dygn. Mätningarna utförda på utstansade proppar. Propphöjd 10 cm, proppdiameter 7 cm. Djup under markytan, cm O ,9 1.5 O, 19 o. 10 0,84 f9rsöke( är be_läget på den lägsta delen av fältet, som i övrigt från norr och öster sluttar ned mot försöksområdet. Detta läge innebär givetvis extra påfrestningar ur avvattningssynpunkt. Ne~erbö...c~, u2..e!..0rk.!:!..l~9. och markbär i..9.het. De redovl sade nederbörds! l ffrorna i tabell 44:3 hänför sig till nederbördsstationen O 810 Svarteborg, belägen ca 7 km SO om försöksfältet. Stationens årsmedelnederbörd för pedoden utgör 813 mm, Under de 19 år obse, vationer över upptorkning och markbärighet utförts> utgör årsmede l nederbörden 880 mm. De -14 sk()rdeårens mede l nederbörd uppgår till 858 mm; vilket är klart högre än under jamföreiseperloden De flesta ~r överstiger nederbörden 800 mm. Under perioden har 1 ~r haft högre nederbörd än 900 ITIrll, varav ett år haft nederbördsmängder mellan iooo och 1100 mm, ett år mellan '1100 och 1200 mm och ett år har nederbörden överstigit 1200 mm. Översikten över upptorkning och markbärighet i tabell 44:3 visar att upptorkningen på v~ren varit helt otillfredsställande p~ de langa dikesavstanden. Ofta har denna försenade upptorkning inneburit försenad vårsådd. Låg markbärighet på de stora dikesavstånden vid tiden för höstarbetena har noterats inte mindre än 12 av de 19 observationsaren. Den JAga markbärigheten har haft till följd att skördetröskan haft svårt att ta sig fram, att plöjningen blivit dåligt utförd eller fatt uppskjutas till våren, att val I insådden körts sönder, osv. Uppfrysning l vallarna förekommer också särskilt starkt på de stora dikesavstånden.

21 44. Ledum, G8teborgs- och ~ohus län 19 laf-le\.l fil}: 3 LEOU'1, GÖTEBORGS n '.,) ~ 80HUS LAN NEDERRORD. UPprOfHNPH; O~H "j fl, R!( g A R I G H F T NEDERBÖRDSSTATION O 310 SVAHIEGORG UPPTORKNING OCH NEDf:R80RD o "1'" \!lark8arighe:t ar APR \H\ J JUN LJL AUG Si:P OKT f,lov DfC ERU GRÖDA V.!:\R HÖST ') '158 1J8 ~6 1, :5 908 HAVRE..;. xx g.5 F...AVRE :ix S5 1 1 (; ( HAVRE xx <l (' /" {~ 1 7;) 1 (, TRÄDA C) S Vli.RVETE xx {' ~ORN x! ~ "1 r; ,37 ')fl 902 VALL T '>C.J.. xx XX ~ 58 2'; 6 (+ ~., (+ O 30 R2 82 f HAVRE n x::;: G 3 ) i H6 HAVRE x 60 4 ~, 36 5 :3 1 ~5? ~1 60 1b4 '\ 3 f, 969 B LA.1TS ÄD xx xx )4 'Hl '~1 {) '5 tf t, 862 TRÄDA '7 t 62 ( " BLANDSÄD x xx 63 (~ 7,) \.' ':t ) i"1 10') FAVRE xx xx ':;0 6k jo 3 t 'j - '" 2 O ro ' VALL I 65,4 4.. r) i f) S ~ (~ i,9 4(1 890 VALL II x x f:, 4 o"' J" f t, 892 VALL III x o ). ~) 6 () 4 6n , 7 VALL IV :x: x b,l, b HAVRE :il: ~1 n 7.') r KORN o II:i.VRE xx ~1E:Of:L\iFDFR80R.D. o 810 SIJP,RTE:BORG ( ) g9 1' ~I, = ingen skil1na.d, x ::: sänre,.".v./:>-..n. ::::: o.."!jsevärt sämre upptorkning och markbärighet i jämförelse med det mindre d i kesavs tå nde t. Ur upptorknings- och markbärighetssynpunkt måste 32-metersavstånclet betecknas som oacceptabelt. Dikningsintensitet och skörd. Skördens v2riation inom området mellan dikena kan för enskilda Ar studeras i tabellerna 44:4 och 44:5. Skördenedsättningar mellan dikena har sä gott sem samtliga ~r erh~lllts r~ bada dikesavst~nden. Skördenedsättningen uppgar genomsnittligt till 15 % vid det mindre och 21 % vid det större dikesavst~ndet. Vallarna uppvisar betydligt större skördenedsättningar än spannmålsgrödorna. Med ledning av sk6rdevärde~a har sambandskurvan mallan dikesavständ och avkastnin~ beräkrats och inf5rts! fig. ~~:2. ~n betydande 8kning av avkastningen har erhall!ts med minskat ~ikesavst5r~_ Enl igt diagram ~ i denna figur har en minskning av dikesavs~~ndet frän 32 tji- 16 m givit en genomsnittlig skörde5kning av ca 140 ske/ha och ~r.

22 44. Ledum. G6teborgs- och Bohus län 20 n T.ABEtl 44:4 lfdu'"i, Gl)T F8.[) R' GS. ~" \ BCHUS LÄN SKÖRDENS VAR.IATION l..jfllar,j ;)IKENt\. OIKESAVSTi\'JO 16 METEQ. ENSKILO/l. ~,.R HlJ\tDR A SK tir DEH1HI= r t: RI HA RElATIVA Tlll ~)R GRöO!\ [HKf t"litt DIKf ",pr RFG KnEFf 152 HAVRE?G T ~~e L.. 31.').?Q q e gq " 51 HAVRE IS" Le.?b.. l 24.R 24~O ", 9'2 O >:: 1)5 v]\pvr:tf: 19~q l t3,..? 1: ' :) p.- 8 1"5.. 4 la. il 100 'H !t *** 57 VALL 32.,6.2!.t- e l 20 :2 17.~ 10,, ~ 53 4Ci ':;;** ~J(3 HAVRE 30, ;:;, 2,,2 2 P.. 4? q5 93 9f, O.OO45S6::;'* 59 HAVRF ti6 12 ~,{ l L, H4 81 O **"".,~. Q 60 Bl.. S (_ J~....l 24. <~ 2/t :::; OO?6' Hf\VP.f 16.2 i S~ ql~ f. ~ 65.1,( *** 64 VALL '50. O 4[) ! ' *;'<* 65 Vålt 36.. Q 34'; q.r 29. 7" BO *** 66 V/l Ll ~l.0 29~ 7' l 29, G.. OO7230*** 67 VALL 43.'J l.,-,.,.j" " to "1 4,e.q 3 q" 1 " ' R6 68 HAVRF 42.7) 41 * " l~o.. 9 loo fl 97 O.. Oll.37Z*** O.OO42R6* 69 KOR~~ 4 f,. " 7 L~ 2 b Lot.! I.t c~ ii- 1.? lt 1., '93 '12 '12 ' ** ~{F0FLr.M, GRön!; '\R O!i\f 2 3 'f" Oi1iTT nike lj!ltt V.GRjOJR q 27.1 ')7.~) ' , *** VALLAR ]%).2 3;!.. R j1 _ t L ' *** rntatt ZC)ug ;,~ K O Q*** -

23 44. Ledum, Göteborgs- och Bohus län 21 Ti\f~FlL 44:5 li--i)ij1vl, (~'~TPV)i)r,S 1,_ nuh\j<; Ui~J Sl<r;nL:r~,l('> V,"I"I,HI:)\l ',AfU!\\j nik.pji\. f'jk.fs/lvstand :'i2 ~:FT[R FNSKIL!lÄ 'l? H/\VfJF '51 HAVi:lf: rj') Vr\PVr-:F 51 V,-Hl ")0, '-H\VPL ';q HAVQf ho fl L. ::; ii') h"~ H/l.\f~'f V+ If!\ l L (;,5 V /lll. Id, VALL (,7 V,Hl (l~~ H,l\VPf hq KL!i~N 't? HAvqr ')3 HAVRr ''>') vapvflr ':'7 VAt! fi i3 HflVI~f: l;;q HA VP r 1',0 ni.. '; \:l {,'~ H t\ V k' 1-6/r VI\tL ('j VI\LL ha Vr,lL hl V!\l.L (,'1 Hf\V~,I' f-, q K!JR'J,\ D HU~I' I:),\ s~~pnf~~hft~p/ha :1 T I< F ::' :1 't C, /lfiltt h.!?0.? 7~.Q ?~ ~6.l?~. ~ 24.1?~ A ? ls.~ 14.~ 13.0 tj.g 11.8 ll.o 11.8 ll.h 11.1 ~ l -l ') l () 1 7. r>c 1:1.? I ;;~ t, l l.. q l 2 l 1?.3 l l ii Il. q ~(),~,?1.'< /7. 1 -,?H.I)?7.? '/7.A () 2h.f, 77.1 th.? 1? g.7 Q.h Y Q.h ~) H. l ;) hi.;~ ~ c., (l? II 7? 1+. n 2 l ~ Z 1; 4 Z ,. S? I) ~ ls.q 1 4.) ? 10.6 n.0 R.S r.a 7.h 7.b I; 4 6 ',O. ~, :",) '~/+-. l \lt l 3 Z q '1? q'i :3.., 12,. ~ i 2 '3 /.J, ':',,~. I.. j'). 1.~ '1. q ".1, l') 1, -.~.. (j ]. l.!t ~ (). J 10. ')?" ~~ ~I ).h ):;.'" O,): n ('7.h :_'7.1 ZS.q 75.H?"'.9 ;>~.? 73.2 /~(). ',; l, t'l.) /1).) '~ f j c:; '~(l.;> ~ (~ r, 3 f, d 1 fl '5 1,_;> ii (, i).:) 'd.2 /;1. S (~ \). i~ i t l.? '+ l. <i Id.,} If?" 5 4;;:.. l /~ l l t, O,.) l, il. 1 } q,. "i ~ () l 3 H f) 3 i~ I) ~ '.) 6 1+ () 2 I t O 2 '; r l f'. Tf \I i\ 1,') 'i 1 JU l r'q) l f: C: lui) 1 fl,) l i):' l (~n lnc 1 :) O l (l i lo) 1 n r) l 'v' /) 7 <.)) I),),~ ( I ) 7 'Vl '17 L~_ I RS ') Hr, 66 >i4 4 Q 7') <10 qq 9h Fl!) R'+ A1 1B Rt) f-, f~ r, r, '.1 GR C/8' RFG Knrr-r * ** *** O.0049Q7*** () *** *** O.OOOQ7Q** *** *** Qld *;''1: * *** f) *** * Ij r, l' :-';f) '1 ;" Vi\U_J\R PlI!', L T «,I-' ')!"F; '+ S (:, "~,I,) 1. ~ c.; ) 1.,) lit q.1 ) '" Dl.?,l I, :' ',» 7 " J 'j,) 7. -::' ;' Il" 1,"'9.7 ;~ f, l?<.9?q.~?t:).<)?'3.6?8.1?s fl 27.7?').1 F1 2~ Z tt r ;: 1. "j 76. -~ 2 / +. S "'litt ~ 'l,. 4 2h.~?:/+. ') KOEFF (J. 0009Rl *** O.0030QO*** *** ~fg v (;i'~(iiyl p q 1 f) n VALlf\P ~; lod T Il T A t l' 1 t. l n () 'l 1 ej 1 f: 7 pr, 74 Al HS 7? 79

24 44. Ledum, Göteborgs- och Bohus län 22 Teckenförklaring e 4 6Medeitalskurva (M) '--'-0-'-'-' Vårsådda grödor (V) Va Ilar (Va)._<_._._. Största uts lag (Su) Fig. 4l;:2. Samband mej lan dikesavstånd och avkastning. Diagram 1 har beräknats ur materialet i tabel! 44:5 och diagram 2 ur materialet i tabell 44:4. Kurvorna är sammanförda ti Il en utgångspunkt och anger skördeförändringen vid en minskning av dlkesavstandet under 32 m (diagram 1) respektive under 16 ffi (diagram 2). Sammanfat~nde s~np~~~ter. Försöket har skördats 14 år och följts genom observationer över upptorkning och markbärlghet sammanlagt 19 år. Sammanfattningsvis kan sägas att den avkastningsökning som erhå1l1ts vid en intensifierad dikning motiverar ett dikesavst~nd pa ungefär 12 m. Upptorknings'-, markbärighets- och brukningsförhåliandena har varit helt oacceptab 1 a på 32-metersavståndet. Försenad upptorkn i ng på våren och svåri gheter med framkomligheten vid skörd och höstplöjning har varit ständigt återkommande anmärkningar i observatlonsprotokollen. Mot bakgrund av dessa försöksdata bör man för fält med liknande jordarts- och nederbördsbetingelser rekommendera en intensiv dikning. Dikesavstånd på 12-11~ måste anses motiverade. m

25 45. Skär, Göteborgs- och Bohus län SKAR, Skee s:n, Göteborgs-och Bohus län FörsöksfäJtet är beläget 6 km SO om Strömstad och 6 km V om Skee kyrka. Lägeskoordinaterna utgör / Försöket upptar dikesavstånden 16 och 32 m med dikesdjupet 0,75 m. Dikesavstånden återkommer i tre upprepningar. Försöket har skördats som bandförsök med sex samparceller av varje "försöksled ". Utformningen av försöket framgår närmare av fig. 45:1. o so foom,,! t! f! Fig. 45:1. Plan över täckdikningsförsök vid Skär, Göteborgs- och Bohus län. Dikesavstånd 16 och 32 m. Markförhållanden och toeografi. Försöksfältet ligger j en lutning av ca 8:1000. Matjorden utgöres av måttligt mullhaltig molättiera och alven av mellanlera ( tabe 11 45: 1). Tabell 45: l. Skär, Göteborgs- och Bohus län. Kornstorlekssammansättning och mu l l ha 1 t. Nivå Mu 11- cm halt Sand Grovmo Finmo Grovmjäla Finmjäla Ler

26 45. Skär, Göteborgs- och Bohus län 24 Genomsläppligheten uppgår enligt borrhåjsmetoden till 0,85 m/dygn cm och 0,4 m/dygn i nivån cm. o nlvan Resultatet av mätningar pa utstansade proppar djup redovisas i tabell 45:2. 10 cm nivaer ned till en meters Tabell 45:2. Skär, Göteborgs- och Bohus län. Vattengenomsläpplighet, m/dygn. Mätningarna utförda på utstansade proppar. Propphöjd 10 cm, proppdiameter 7 cm i.2 Djup under markytan, cm :W , , ,3 i,3 Nederbörd, uepto!kning och markbärig~et. De redovisade nederbördssiffrorna i tabell 45:3 hänför sig till nederbördsstationen O 803 Strömstad, belägen ca 3 km NV om försöksfäitet. Stationens årsmedelnederbörd för perioden utgör 722 mm. Under de 18 år observationer över upptorkning och markbärighet utförts, utgör årsmedelnederbörden 782. mm. De 15 skördeårens medejnederbörd uppgår till 761 rom. Försöket är beläget inom ett område med genomsnittligt tämligen hög årsneder-' börd. Under försöksperioden har inte mindre än 8 år haft nederbördsmängder över 800 mm; varav tre år hade mellan rr..m. översikten över upptorkning och markbärighet i tabell 45:3 visa~att upptorkningen på våren varit helt oacceptabel på 32-metersavståndet. Försenad sådd på grund av d~jig upptorkning pa de stora dikesavstanden har varit regel för detta försöksfält. Ur bärighetssynpunkt vid tiden för skörd och höstp~öjning har de stora dikesavstånden klarat sig bättre även om anmärkningar mot markbärigheten förekorm1it under $ av de 18 observationsåren.

27 45. Skär, Göteborgs- och Bohus län 25 l AHH L 45:3 SKAt.:, (JOT!:I-l(JI<liS o. BOHUS l A \! ~l f: O f: R r< () R (), d P P r [I R K il< l ',I (, JCH V\AfiKlJAR I (,Hr T NEDERSOROSSTATION {1 803 STR.ÖMSTAD JPPTORKN!N(; ;H:OUHiOi-~n, A \.1 vläf(kbaf.lighf:f. H ~ AiJ;./ vi A,I.J :) O,i,J J L A I.J (, SI:. P OKT i~ U V D f C ii R t T GRÖDA VAR HOST ~ 21:1 SS.$ 1 1 '11. l 01 ;2() ~ 11,5?r:, 651.J VALL I xx ),i Öö 'I el.n s 5 l S?Ö»1:\ (' S ö/ö HAVRE xx bu 5 I.~ $ ~ U 142. '.;-1 HI.}~ HAVRE , 4') ') 1 '}1 1 Q') 1 I) ') ~6 4.5? 14 TRÄDA x 62 ~2 )6 ':l ;) ~d le l >:? '18,5 3'> 'i!4 KORN x x ö.s 42 1)1 ~I) 4 (. 1 K') )6 l :J? II?!> HAVRE xx x b4 ') 1 22 '),:~ ':l b l. r- ')8 163 )4 112 l 51 KORN xx x r, 'J ') ~),9 11 () 1 j') Kh 1 Ö 1 20 ch 50 ~2ti HAVRE xx x bil.54 Sh S 1 43 n ')6 y il,\ Il l 1 1 ij 7 'J9 HAVRE xx h') ~tl ').~ t) ~ '1( 2 1 'i 1 (; o hr 9')0 KORN xx x b~ " ~..; :i b', 44 \») h6 '> 7 ~u2 HAVRE xx 0' ~ l),~ 1 b ) 1 \i ;4 1 1 () l. (. b4u KORN xx 7n ':Je..; l) U c.: c 1(j4? U t) 6 () KORN xx /1 16 ':Il ') l. ') ~ 1 1 'i tju 4t. o!> 54 b'lt. HAVRE x le MI tu 1 t. u l) ';$ ')4 ')(' ') ('>~d KORN xx /j IU \ " r, 3.~ JO; St bs 50 ~4 71 1:\14 KORN xx 14 i) 20 4(> J '.< 4"! 21 H '-1( 140 'Su 964 KORN.IS ') ') SO X I. :3 '; f t 144 )b 1'6 ~4 bk7 KORN x r4eoelneoer Ht:R D, O ~03 STRÖMSTAD ( i+ 2 4 t) ';) i:' Ib ~ 1 ('i4, 16 1'i I)H := ingen skillnad, x ::: sämre, xx ::: a.vsevärt sämre upptorkning och markbärighet i jämförelse med det mindre dikesavståndet. UCH Dikningsintensitet och skörd. Skördens variation inom området mellan dikena kan för ens/d Ida år studeras i tabellerna 1-15:4 och 45:5. Skördenedsättningar mellan dikena har nästan varje år erhållits vid båda dikesavstånden. Skördenedsättningen uppgår genomsnittligt till 7 % på det mindre och 13 % på det större avståndet. Bortsett från första försöksåre~ har grödorna uteslutande bestått av korn och havre. Med ledning a~ skördevärdena har sambandskurvor mellan dikesavstånd och avkastning beräknats och införts fig. 45:2. En ganska betydande ökning av skördeavkastning har erhållits med minskat dikesavstånd. Enligt diagram. 1 denna figur har sålunda en minskning av dikesavståndet från 32 till 16 m givit en genomsnittlig skördeökning av ca 100 ske/ha och år.

28 45. Skär, G6teborgs- och Bohus län 26 TABELL 45:4 SIUiR, GÖTEBORGS O. BOHUS LAN S!{ORDENS VARIATrON ~H:llAN DiKENA.!)!l(ESAVST2ND 16 METER ENSKIlDA ar HUNnfU, SKÖAD~ENHETER/H. RELATIVA. TAl.. ar GRt'H'iA. DIKE 2 :5 4 MITT DIKE 2 3 &. /4 I T T rug ~OEH ss VAll 14,,"1 '12"" 'I O",OO~669*"'* 59 HAV~E ,,3 10~O ,,006311"'* 60 HAVRE 25,, $3 1 () o , > HAVRE 2S ,, ,,3 24", KORN ,,6 ' '"., 30.6 HJO ** 65 HAVRE :; ,0 ~; o ~ ,, HAV!H, 22.? 22<j12 22,,1 22,,1 22,,0 ioo KORN " 1 39,,3 38,, O"OO3879 ftint 68 HAVRE 36,,7 55,.9 313,, ,, O"OO4219<fJ-Idr 69 KORN 4?~7 f~ ,,3 41.,,1 40,, * 7'0 ~orn 42,,1 41,, l} 4"j e 8 41~ ,, HAVRE 38,,0 31*1' ',, ,,001549*** 72 KORN :S 1 ~ 6-35 w 5 :n,,8 32,, ioo O *''''W 73 KORN 32.,0 30,, '0 2 tr" O ioo *** 15 KO~N 29,, ,7 28,, MEIHlTAL GRoDA lir DIKE '2 3 ile MliT 1)1 i( E 2' '<1i,:I "- MiTT V<;G~ciOOf( 14 32",3 51. :5 30,.8 30,,6 30,,2 HIO O"OO5375 1dd ' :ro'~al'i 'j :; 3~ ~ 30.~ "'9 r.:.~~:! 29,,3?8,, ; ***

29 45. Skär, Göteborgs- och Bohus län 27 rtdh ll. 1}5:5 $I(I\.R, GOT HlORGS Q.. BOHUS LA", SKOIHHf>J$ VARIAitON MELLAN DIKFNA. DIf(ESAVSraNO 32 MfH:R enskilda flr HUIIlORA SKORDEFNHfTER/HA nr GRÖDA D IK ~? :; l~ M lt T IHG KOf,FF 58 VALL 13 0, 12,,9 11, o 10.() ' *** 59 HAVR~ ~ bo HAVRE- 26.2? ' " :: HAVfH- 24 Q 2 73,,3 22,, ** 64 KORN :;51) 6') HAVRE :s 1 ~ 8 :io.. 9 J 1., ,, ,001512*** 66 HAVRf- 23,,7' 23,,7 23.,4 23<1 4 23,,1 23,, ,, S r i{orn C? ,000644**. oh HA v f H:: 3fl Q 7 35,, ,, ,,2 36,,1 36,, KORN 43.,2 42~O 41 ~ ,,8 'ST.s 36,,5 35,, *** ro I( ORII t o l" ,,3 41., S7 /1 H~VRE S **'" 72!tORM w O 31 e l ,, ; ** 7':; KORN 2B , ,,002304*** 15 l~ O R N 28.S ,, ; ,, "'*. IHLATlVA TAt 58 VAll ,9 Hl\VRF 1Q() !qVRE ' HAVRE Cl h(orn HAVRf:= R HAVRI; 1 () () HIO 99, K O ~~ III O S 9S 95 9~ HAVRf:, 00 ' KORN Bl «QRN o~ 11 HAVRF HIO ,) K OR~! 1f)() f, 80 RO :5 KORN 1 () () 9/~ g1 HO 77 ' KORN 1()O R MfDfL1Al GROOA ar D! n~ 2 ) ,q Tt RfG KOE:H V"GRCiDOR "., '" ?7.8?7.. 7' "'." ToTALT '29.. t~ 28~ ?7.R ,, *... V.GRÖDOR TOTALT ()

30 45. Skär, GBteborgs- och Bohus län 28 Fig. 45:2. Samband mellan dikesavst~nd och avkastning. Diagram 1 har berä~nats ur materialet i tabel l 45:5 och diagram 2 ur materialet i tabell 45: L f. Kurvorna är sammanfbrda ti 11 en utg~ngspunkt och anger skördeförändl-ingen vid en minskning av dikesavståndet under 32 m (diagram 1) respektive under 16 m (diagram 2). Sammanfattande synpunkter. Försöket har skördats 15 år och följts genom o~servat10ner över upptorkning och markbärighet sammanlagt 18 år. Sammanfattningsvis kan sägas, att avkastningsökningen som erhållits vid en intensifierad dikning betalar den ökade kostnaden för denna intensivare dikning ned till ett dikesavstånd på ca 16 m. Mest framträdande för detta dr~neringsförsök har varit den otillfredsställande upptorkningen p~ 32-metersdikningen vid tiden för vårsådden. 2-4 dagars försening har varit regel. Även bruknings- och markbärighetsförhal1andena har givit anledning til J anmärkning. Mot bakgrund av ~0erfarenheter som vunnits i f5rsöket bör man därför under f5rhandenvarande mgrk- och nederbördssi_uationer rekommendera en ganska intensiv dikning. 16-metersavstånde~ har i försöket visat sig fungera bra och detta dikesavst~nd kan d~rf6r f5 tjäna som riktmärke för dikningen om man avser att huvudsak- 1 igen odla värsäd.

31 46. Tingvall, Göteborgs- och Bohus län T!NGVALL, Naverstads s:n, Göteborgs- och Bohus län Försöksfältet är beläget 14 km O om Tanumshede och 3 km S om Naverstads kyrka. Lägeskoordinaterna utgör / Försöket upptar dikesavstånden 16 och 24 m med dikesdjupet 1,0 m. Dikesavstånden återkommer i tre upprepningar. Försöket har skördats som bandförsök med sex samparceller av varje i'försöksled". Försökets utformning framgår närmare av f i g. 1+6: 1 l o m ''--'-' ~~. -k' ===1' Fig. 46:1. Plan över täckdikningsförsök vid TingvaJJ. Göteborgs- och Bohus län. Dikesavstånd 16 och 24 m. Markförhållanden och topografi. Försöksfältet ligger i en lutning av ca 20:1000. Matjorden utgöres av måttligt mullhaltig molättiera och alven av lättare mellanlera (tabell 46:1). Markens genomsläpplighet är låg. Enligt borrhålsmetoden är den uppmätt till 0,03 m/dygn i nivån 40-t20 cm. I nivån cm är den ännu något lägre eller 0,02 m/dygn. Tabell 46:1. TIngvall, Göteborgs- och Bohus län. Kornstorlekssammansättning och mullhalt. Nivå cm Mul1- hal t Sand Grovmo Finmo Grovmjäla Finmjäla Ler L:

32 46. Tingvall, Göteborgs- och Bohus län 30 Genoms l äpp l i gheten uppmätt på utstansade proppar meters djup framg~r av tabell 46:2. 10 cm niv~er ned till en Tabell 46:2. Tingvall, Göteborgs- och Bohus län. Vattengenomsläppl ighet, m/dygn. Mätningarna utförda på utstansade proppar. Propphöjd 10 cm, proppdiameter 7 cm Djup under markytan, cm ,58 o, U 0,13 0,09 (l u) 1,2 0,01 0,01 Nederbörd, ':.!.2.Ptorkl'"':J~ch~i.9.het. De redovi sade nederbörds5 i ffrorna i tabell 46:3 hänför sig till nederbördsstationen O 815 Mo, belägen ca 4 km S om försöksfältet. Stationens årsmedelnederbörd för perioden utgör 799 mm. Under de 24 år observationer över upptorkning och markbärighet utförts, utgör årsmedelnederbörden 844 mm. De 20 skördeårens medelnederbörd uppgår till 834 mm. Försöket är beläget inom ett nederbördsrikt omrade. Under den 24-äriga försöksperioden har årsnederbörden legat me! lan 800 och 900 mm sex gånge;-. mellan 900 och 1000 mm fyra gånge~. gång. mellan 1000 och 1100 mm två gånger och över 1100 mm en översikten över upptorkning och markbärighet i tabell 46:3 visar att såväl upptorkning som markbärighet varit helt oacceptabla på det större dikesavståndet. Man bör då även lägga märke till att försöket inte har enkelt och dubbelt dikesavstånd utan endast 16 och 24 m mellan dikena på respektive dikesavstånd. genomsnitt vartannat år har man kunnat notera sen upptorkning och låg markbärigh2:t på 24-metersavståndet. Ofta har förseningar av vårsådden förekommi t på våren och fastkörningar vid skörd och höstp16jningar blivit följden på hösten. Noteras bör att även 16-metersdikningen vid upprepade tillfällen visat sig o tillräcklig ur bärighetssynpunkt såväl vid skörd som höstplöjning. Ur denna synpunkt vore det därför anledning att överväga dikesavstånd som är mindre än dessa 16 m.

33 46. TingvalJ, Göteborgs- och Bohus län 31 TABELL 46:3 ri'igi/all, GOTEBORGS O. BOHUS LAN NEDERBORD, UPPTORKNING OCH MARKBARIGHfT N,QERBÖROSSTATION O ~15 MO UPPTORKNING OCH NEDERBÖRD, VI "I "lark8arighet ~R APR VlAJ JUN JJL AUG SEP OKT NOV Df:C aret GRÖDA II~R HÖST SO S ' VÅRRAPS xx xx S1, 0' R VÅRVETE x S7 86 7''5 7' VITSENAP (') 1 5, VÅRVETE x x ' VALL I xx SS 47 9R HÖSTVETE ?7 11 {. 75 lo 8' HAVRE x ~2 KORN xx 5~ Q KORN x , HAVRE ', 65 97, KORN x xx ~3 8? '5 92 4'5 768 HAVRE x TRÄDA x xx '; '; KORN x ' HAVRE xx 65, ' ' KORN x xx g HAVRE x , ? 130 6R 1087 KORN xx 6~ 43 SO 8~ HAVRE x 69, ' l ' HAVRE x ?o\ 11 o 35 9R GRÖNFODER xx R VALL I..to?2 10 g VALL II 7 ~~ ~,>I, VALL III 74 o VALL IV 'Y1E:OEL\J~DfR!:lORD, o 815 MO ( ) :\6 RR skillnader, x = sämre, xx = avsevärt sämre upptorkning och - == J..nga markbärighet i jämförelse med det mindre dikesavståndet. Dikningsintensitet och skörd. Skördens variation inom området mellan dikena kan för enskilda år studeras i tabellerna 46:4 och 46:5. Skördenedsättning mellan dikena har praktiskt taget samtliga år erhållits på båda dikesavstånden. Skördenedsättn'ingen uppgår genomsnittligt till 15 % på 16-meters- och 18 % på 24-metersavståndet. Spannmålsgrödorna uppvisar större skördenedsättning än vall a rna. Med ledning av skördevärdena har sambandskurvor mellan dikesavstånd och avkastning beräknats och införts i fig. 46:2. En betydande ökning av skördeavkastningen har erhållits med minskat dikesavstånd. Enl igt diagram 1 i denna fi-

34 46. Tingvall. GBteborgs- och Bohus län 32 gur har en minskning av dikesavstandet från 24 till 16 m givit en skbrde6knlng av ca 75 ske/ha och ~r. TARt'LL 46:4- TtMGIIAU.1 GÖTEBORGS 0 0 6QtWS l UJ SIU'ir{DENS VARIArlON ~I E t LtH~ DIKENA{Ii O!KfSAVSTI:iND 16 METER HJSK!LDt, ar HU\IDIH\ SKÖRDEENHETER/HA RELATiVA TAL r. ~~ G l<ei (Hi, DaE 2 :;; 4 ~~ I T r DIKE: 2 3 {. MITT REG KCfFF 5'\ V ~ R V E "fe :1 o ;;-f---itr;"o 26,,5~i 2; I'J t ''';'-';;''* 53 va.rveie 37,,1 35",7 34,, ** 54 VALL ;9~2 14$0 'O~1 tf" 6 9,,6 10n 7':',- 53 SO SO O&026738~d"''' 55 HdSTVtTE 3D~3 23,, " 1 i 8 * i $033891**2 51 KORN 36",1 33",6 31,,9 30~8 31,, O~O14132***...,~ 'lit 58 KORN ,,1 23,,9 (; _ ~.I ,,001040*u 59 HAVRE: 15 a Q ,0 12,,1 11$ *** 60 KORN ,,2 31.,6 31~3 30~" ,,008756*** 61 HAVRE 34,,3 32,,2 30~7 29,,' S7 84 Oo013723*u 63 KO~N 29,,5 28,tt 23,, O.~)2'1588'HH' 64 HAVflE ,.;7 19,,3 18 "I.f ido 9lq O i "tw 65 KORN 25,,9 25~ ~ ",005189* 66 HAVRE 29.. t~ 28,, O.. OO602.$**~ 61 :.t OR iij ,, : O~011629'Hd" 6B HAVRE' 2g e 1 2a", s *** 69 HAiJRE 25~2 24,,6 23 Q 5 22., O.. OO7410 1l,*'1if 71 VAlt 17~ = 1? '" VALL ~4 36,, ~oo "' t3 VALL ::n~ ;::: 32~9 32., ,, , *" '74 VAtl 23 w 8 ;n~ ",1 21 ~ " O.OO5(~84*/t. 'q;lh':liat, GRoDt, t~ N Dfl(E '2 3 ~ "'H n DIKt: MITT 'J"GRODOFi i 4 281> l, 2;c;8 25., Ii 7: t f: " + ;J! :> *** VALLAR :5 26.1? 4 " ,,6 23,S ,,006945* TOTALT ;?O 28,,1 26,, O,, dt*... ~""

35 46. Ii ngva 1 J, Göteborgs- och Bohus län 33 TAfHll 46:5 TlNGVALL, GOTESORGS O. BOHUS LAN SKÖRDE.NS VARIATtON M~tLAN OIKfNA. DI Kf SAVSr1iND 24 METER ENSKilDA ar IHJNDRA SKOROEcNiHr~R/HA ar GRÖDA D JK t? 3 4 S 6 MTTT RF.G KOEn 51 Vl'\RvETE ?6.2 2S,6? *** s '5 VllRVFH 3; ,,~ 34, ,, ,, VAll 17,, ,8 8" 8,,0 8,9 0,006S37*** SS HCisrVE:TE 32, Q.8 1., Q ' *. 51' KORN ,9 28, ** 58 KORN 23,,6?4,O 24,2 24, ,8 23,8... () " o o o HAVRE , *** 60 KORN 35, o , )2*** 61 HAVRE: ,, , ,6 0,004075* * 6"5 KoRN ,009189*** 64 HAVRf 21 o 19., *** 65 ICORN (). o 0,5041!!dnlr 66 HAVRE ,4 2" ** 67 KORN 26,,5 2~ ?,\ O.OO4947*tdi 68 HAVRE?,H , "** 69 HAVRE ? *** 71 V.A L l ,8.0 '7. r * 72 VALL ,, *** 73 VALL 31 '7 31,, ,,5 31 ~ ** 71.., VALL 24.6?3 w ? **- RflATiVA TAL S1 VaRVr~H: HJO $ Vl:\RVFTf VA II 1()O.,., S5 HoSTVETE Ijö SO Sl KORN ~2 80,8 KORN 'lo\} HAVRf R S ön J( O!~N 1 r) O 9, HAVRE 1 :) () Q~ KORN SS HAVRE: korn 100 Q3 (Hl 84 8e; HAvRF R KORN '.,., HAVRE S 69 HAVIH \fall 100 Qr 97 9? VALl ' '13 VALL Q9 74 VALL HJO QO ~HOE:l TAL GRODA HR Il I K f Z 3 4 S 6 MITT REG I(DHf V.GRÖOOR O.o03Si?O*** VALLAR ~ S ' O.OO?221*** TOTALT l.A O.OO359Z " V.GRODOR 14 10(} VALI.AR TOTAL" Ql,

36 46. Tingvall, Göteborgs- och Bohus län 34 Teckenförklaring "Medeltalskurva (M) : Vårsådda grödor (V) ' ;Va l] a r (Va)._o_._._.:Största uts 1 ag (Su) Fig. 46:2. Samband mellan dlkesavstånd och avkastning. Diagram 1 har beräknats ur materialet i tabell 46:5 och diagram 2 ur materialet i tabell 46:4. Kurvorna är sammanförda till en utgångspunkt och anger skördeförändringen vid en minskning av dikesavståndet under 24 m (diagram 1) respektive under 16 m (diagram 2). Sammanfattande synpunkter". Fcjrsöket har skördats 20 år och följts genom observationer 24 år. Avkastningsökningen som erhållits vid en intensifierad dikning är betydande. Enbart denna ökade avkastning motiverar en dikning med 12-1~ m dikesavstånd. Upptorknings-, markbärighets- och brukningsf6rh~1 landena har inte varit acceptab 'Ia pa 24-metersavståndet. l genomsnitt vartannat år har anmärkningar gjorts beträffande sen upptorkning och 159 bärighet vid sk6rd och h6stpl6jning. Inte ens 16-metersdikningen är al la gånger tillräcki 19 dessa hänseenden. Både vallen och vårsäden har reagerat starkt f6r dikningen - vårsäden mest. H6stsäd förekommer endast en g mg ; föi-s6ksmaterialet. Vid detta tillfälle erh61ls 50 %-Ig skördenedsättning mej lan dikena p~ 24-metersavståndet. Detta tyder på att godtagbara bestånd av höstsäd på denna och l iknande lokaler förutsätter en mycket intensiv dränering. Det erforderj 19a dikesavst5ndet skulle trol igen behöva vara så pass l i tet som 6-8 m för at t ad l i ngssäkerheten sku i l e b l i acceptabe l i de h6stsadda grödorna. Med den växtodl ing som nu bedrives och som domineras av v5rsäd och vall, torde ett dikesavstånd på fl] kunna rekommenderas.

37 47. Assmundstorp, Älvsborgs län ASSMUNDSTORP, Brålanda s:n, Älvsborgs län Försöksfältet är beläget t8 km N om Vänersborg och ca 4 km SV om Brålanda kyrka. Lägeskoordinaterna utgör / Försöket upptar dikesavstånden 16 och 32 m med dikesdjupet 0,8 m. Det större dikesavståndet återkommer i två upprepningar och det mindre i tre. Försöket har skördats som bandförsök med fyra samparceller av varje "försöksled 'l i det större dikesavståndet och sex i det mindre. Utformningen av försöket framgår närmare av fig. 47:1. \ Fig. 47:1. Plan över täckdikningsförsök vid Assmundstorp, Älvsborgs län. Dikesavstånd 16 och 32 m. o 50 f{)()m '-, ~I ~""" -fel ===11 Markförhållanden och topografi. Försöksfältet ligger i en lutning av ca 5:1000. Matjorden utgöres av måttligt mullhaltig sandlättlera och alven av styv lera ( t a be 11 47: 1)

38 47. Assmundstorp, ÄJvsborgs län 36 Tabe 11 47: 1 Assmundstorp, Älvsborgs Jän. Korns tor l ekssammansä t tn i ng och mullhalt. Nivå 1'1 u l 1- cm halt Sand Grovmo Finrno Grovmjäla Finmjäla ler Markens genomsläpplighet är lag. Den uppgår enligt borrhalsmetoden till ca 0,03 m/dygn j nivån cm och ca 0,01 m/dygn i nivån cm. Genomsläppligheten uppmätt på utstansade proppar meter framgår av tabell 47:2. 10 cm nivåer ned till en Tabell 47:2. AssmundstorpJ Älvsborgs län. Vattengenomsläpplighet, m/dygn. Mätningarna utf5rda på utstansade proppar. Propph8jd 10 cm, proppdiameter 7 cm ,07 0,91 Djup under markytan, cm , ,0 0,10 0,01 0,84 4,8 Nederbörd, LJp~kning och markbärighet. De redovisade nederbördssiffrorna tabell 47=3 hänf8r sig till nederb5rdsstationen P 810 Br~landa, belägen ca 4 km NO om förs8ksfältet. Stationens Arsmedelnederbörd f6r perioden utg8r 674 mm. Under de 23 år observationer över upptorkning och markbärighet utförts, utg8r årsmedelnederb8rden 697 mm. De 17 skördeårens medelnederbörd uppgår till 71 O mm. Under försöksperioden har tre år haft nederbördsmängder över 800 mm, nämligen åren 1953,1960 och 1962, det sistnämnda LO.m. över 900 mm. Torrår med nederbördsmängder under 500 mm inträffade 1955 och översikten 8ver upptorkning och markbärighet i tabell 47:3 visar att såväl upptorkningen som markbärigheten under vår- och h5stperioderna varit klart otillfredsställande pa de stora dikesavstånden. Försenad upptorkning på varen har sålunda noterats 14 av de 23 observationsåren och I~g markbärighet vid tiden far

39 47. Assmundstorp, Älvsborgs län 37 h6starbetena har konstaterats genomsnitt vartannat år. Dikningsintensitet och sk6rd. Skördens variation inom området mellan dikena kan för enski Ida år studeras i tabellerna 47: l l och 47:5. Skördenedsättning mellan dikena har flertalet år erhållits vid båda dikesavstånden. Skördenedsättningen uppgår genomsnittligt till 4 % på det mindre och 5 % på det större dikesavståndet. Så gott som uteslutande vårsådda grödor har odlats under försöksperioden. Höstsäd och höstoljeväxter anses vara alltför utsatta för utvintring på grund av uppfrysning. Försöksskörden av höstråg 1953 i det här redovisade materialet stöder ju också denna uppfattning.

40 47. Assmundstorp, Älvsborgs län 38 Med ledning av skördevärdena har sambandskurvor mellan dikesavstånd och avkastning beräknats och införts i fig. 47:2. Enligt diagram 1 i denna figur har en minskning av dikesavståndet från 32 till 16 m givit en genomsnittl ig skördeökning av ca 20 ske/ha och år. TAREll 1+7: 4 ASS""JNDsrORP. ÄLVSRORGS l fl ~ SKORfH:N$ II A R!.AfION Mf.:LLAI~ DiKt/H,. f)ij(fsa\lstg~jo 1 n Mf:H.R E. ~~ S I( l LDA ar H\!\iDRA SKORDU"'JHf Tfl-1/HA RELAT 1 VA TAL ih< GRODA n!"r ( s 4 ~q T T D l Kf 'vijtt R E- (, KOH F S ~5 40STRRG 2.~ $ (}~ ~ fl n$ R-, n b., * '" 54 V!iRVFH 1 l,,? 1,.. 6 i S 3 14" 2 14 c 8 1 () O " ;71* sr; HAVRE ( O.00~Ogl** 59 HAVRE 8.2 le) 'l '+ O.f1016Z0* 60 HAVRF 2 l~ 2 23.) (1 O.. flo '1 HAVfH 23., ,,7 22.R 'lon n3+ 62 VaRVEH 23.6?3~5 ;23. k I('lO ~ 96 O.()()155h 64 K O R ~.I 42.6 t.)" ido 102 1n(J ,0 61) 1({)!Hi ':1.? 4 4,. l) 'ler; 1 (1 () 91', '3 o.o()8)!.)*"' 66 I«()RN 20,, " n0 1 [) O O.flO n?,;;;;, 67 HAVRf 24@n ? 2 t, f) \)O O.OOiti92 68 HAVRf- 2' 3 ~ 9?3.7? 4 f) ' ' 1 no 99 1 J fl o.ooon?x 69 HAVRE: 19'$2 to.1 ' ZO.? no :) 5 1nl... n.fj0?79ö*?? KORN 3,4 la 6 35.) P 3S.H n K D ~~ N {:j. n.. O I f' f ~,) r)? 1 j" 1 ; "O.f'oO?6?1 7 t. KORN ~ 1 i.. 2. t;,j 43~ n ~ lon 1 I) 1 1 (l () 1 ')? 10S -r).oo?59's.. ~~~ fl? 1 ~)3 1 o? l U 9 -O.()O)oS5.51** 75 K o R!~ ~ ,on Hl~ () n~n01 'ia6 'HDELTAL., l., '>\ I TT GRoDA SR DIKE ;'< I T T l) l n 2 Ii.GRODOR ~ ' ()O TOTALT ~ " 'S :; ,,002616*

41 47. Assmundstorp, Älvsborgs län 39 TABEll 47:5 ASSMUNOSTORP, AlVSRORGS LAN SKQRDENS VARIArn}N Mf-llAN OlKFIljA. Dlltl:SAVSTliNO.~ 2 "If-HR pj S I( I L n A ar 1;IJ\jI)RA SI(ÖRnE~NHETER/HA ar GRODA D l K F: 2,~ tf />11TT R f (j I( OE H S3 HöSTRIiG 2?3 '1')"? ) ~ viirvfh S , " *** SS HAVRE h.l 6. I 'l ,1-0, HAVRF R.O 7.S * ()O I-lAVRF.: 2.S., 21.,8 2' " (l.ooor;o2** 61 HAVRF 2~ ,, ? 2' O.OOOS30*** 67 vlirvftf 24~? ,2 21.8? 1,7 21 "O , O" o o o ,'" 64 KORN 'S.? 4 ' o 42, O.OO08~O ** 65 KORN 4 r~ _ "$ tI ,0 4:t ;*** 66 KORN 2;> ?~5 ;n. :5 ;:> , O.OOO6Rl*** ö7 HAVRf 24.1? 't , '(.1 ;>0,6?S,t) HAVRf- t3.~ ;>3,6 2).6?,~ ,5 23, '12, HAVRF p~. 9 1 B. 4 19,2 19,5 1.13,9 1 () , ,3 " KORN ~ ~ ,4 ~5.2.H.0 36, ~6.3 "'0.000,72* 73 KORN ~R.ö '~". 2 'S R , l O,OO10?O*** 14 KORN {+ 1. ~ ).6 44, () 43, ,,000542* '5 KORN S, IS", ,, , 26.' !HlATtVA T A I SS H (j S rrn1(, 1 ') fl i ')4 v2rvrn 100 8' ~3 ~n 79 BO S5 I1AVfH l :) il (lo HAV~F 1 :) n u () HAVRf 1,) o n HAVR~ 1: ? v8rvl''te 1 :.1 fl Ql) Hl ~" ~n 64 I<OR"J 1:)0 9/ S KORN, :) O 9H KORN 1 :) O 99 9R 102 1ll; HAVRf- 1 fl O, () 1 1nn 100 HJO 92 10~ HAVRF 1()() 1t10 1no 98 99, () o HAVRE i?, () ' U KORN ns 1 [), ::') KORN / (l., KORN 1 :} fl Ö6 10~ 1 O ~S c) 75 KORN 1 ~Hl R 99 1 f) '''n,deltat GR boa BR D f I( t '2 3 4, MITT REG KOEFF V.(;Ron(lR Ci , ,, TOTll,tr 17 '(,6 ~?5.4 25,,1 ;» R ,, V.GROnOR 16 1;)() 9~ 98 9R TOTA!,.T 1 1, J O ,

42 47. Assmundstorp, Älvsborgs län 40, i : '\! \ i \! \ l.,~ \,'\ ; ~.M L l,, j! i 11"\1\ : "''',' i\ : l!.. vv l i t Dikesavsdnd meter Fig. 47:2. Samband mellan dikesavst~nd och avkastning. Diagram 1 har beräknats ur materialet i tabell 47:5 och diagram 2 ur materialet i tabell ;L;. Kurvorna är sammanförda ti 11 en utgångspunkt och anger skördeförändringen vid en minskning av dikesavstandet under 32 ffi (diagram 1) respektive under 16 m (diagram 2). Sammanfattande~_:~ynp.:~~~. Förs(5ket har skördats 17 år och följts genom observationer över upptorkning och rnarkbärighet sammanlagt 23 år. Som sammanfattning av skörderesultaten i f6rs5ket kan sägas att en intensifierad dikning i regel ger avkastningsökningar men att dessa är relativt sm~ i de v~rs~dda grödorna. Endast en gång under f6rsöksperioden har en h5stsadd gr5da odlats och denna blev då mycket illa ~tgången av uppfrysning. Upptorknings- och markbärlghetsf6rhållandena har varit otillfredsställande p~ 32-metersavståndet. Genomsnittligt har anmärkningar mot upptorkning och markbärighet på det stora dikesavst~ndet anförts vartannat ~r under den 23-åriga

43 47. Assmundstorp, Älvsborgs län 41 fars6kstiden. Ur praktisk odlingssynpunkt jr 32-metersdikning egentligen inte användbar. Risken far uppfrysning i avervintrande grador är uppenbar. Om man skulle odla hastsäd och hastoljeväxter på denna och liknande lokaler finge man satsa mycket hårt på dräneringen. 16 m dikesavstånd som tycks fungera bra vid vårsädesodling, vore då inte tillfyllest utan dikesavstånden skulle behava minskas ned avsevärt. Detsamma bar i viss mån även gälla vallodling. Ett uttalande beträffande dikesavstånden på denna och liknande jordar blir därf6r att 16 till 18 m dikesavstånd är tillräckligt, när det gäller odling av vårsådda grador men att dikesavståndet måste minskas betydligt om man avser odla hastsäd, hastoljeväxter eller vallväxter.

44 48. Forstena, ÄJvsborgs län FORSTENA, Västra Tunhems s:n, Älvsborgs län F5rsBksfältet är beläget 7 km NO om Trollhättan och ca 3 km NV om Västra Tunhems kyrka. Lägeskoordinaterna utg5r / F5rsöket är ursprungligen anlagt f5r skörd enligt den äldre f5rs5ksmetodiken med parceller tvärs 5ver dräneringslednlngarna. Det upptar dikesavstånden 16, 24 och 32 m med dikesdjupet 1,0 m. Dikesavstånden återkommer i fem upprepningar. Försöket har även skördats som bandförsbk med fyra samparceller varje l 'försbksled" pa 32-metersavstAndet och sex på 16-metersavståndet. Utformningen av fbrsöket framgår närmare av fig. 48:1. " so 100m,.,. L===-=-l Fig. 48:1. Plan Bver täckdikningsförsbk vid Forstena, Älvsborgs län. DIkesavstånd 16, 24 och 32 m. Vänstra dejen av f6rs6ksplanen upptar ett djupfbrs6k med dikesdjupen 0,7 och 1,0 m.

45 48. Forstena, Älvsborgs län Markförhållanden och topografi. Försöket är beläget på postglacial lera i Göta älvs dalgång. Matjorden utgöres av mullrik styvare mellanlera. Lerhalten stiger med djupet. Redan strax under matjorden är jordarten en styv lera som så småningom övergår till mycket styv lera (tabell 48:1). Marklutningen är ca 3:1000. Tabe 11 48: 1. Forstena, Älvsborgs län. Kornstorlekssammansättning och mu 11 ha J t. Nivå cm Mullhalt Sand Grovmo Finmo Grovmjäla Finmjäla Ler Genomsläppligheten uppmätt enligt borrhålsmetoden uppgår till 0,3 m/dygn i nivån cm, 0,04 m/dygn i nivån cm och 0,08 m/dygn i nivån cm. Genomsläppligheten uppmätt på utstansade proppar meters djup framgår av tabell 48:2. 10 cm nivåer ned till en Tabell 48:2. Forstena,'Älvsborgs län. Vattengenomsläpplighet, m/dygn. Mätningarna utförda på utstansade proppar. Propphöjd 10 cm, proppdiameter 7 cm. Djup under markytan, cm ,26 7,7 1,3 1,1 3,8 0,41 6,5 3,1 4,8 4,8 Nederbörd, upptorkning och markbärighet. De redovisade nederbördssiffrorna i tabell 48:3 hänför sig till nederbördsstationen P 811 Trollhättans flygplats, belägen ca 3 km SV om försöksfältet. Stationens årsmedelnederbörd för perioden utgör 742 mm. Under de 20 år observationer över upptorkning och markbärighet utförts; utgör årsmedelnederbörden 777 mm. De 13 skördeårens medelnederbörd uppgår till 757 mm.

46 48. Forstena, Älvsborgs län 44 Under f8rs6ksperioden kan man notera torrar 1955 och 1956 när nederbörden var så låg som 550 resp. 600 mm och de nederbördsrika åren 1960 och 1962 med över 900 mm samt 1950 och 1967 med över 1000 mm. Övers1kten över upptorkning och markbärighet i tabell 48:3 visar att ~pptorkningen på våren varit otillfredsställande på de stora dikesavstånden 7 av de 20 observatlonsåren. Sämre markbärighet vid tiden för höstarbetena har under samma period noterats fyra gånger. TABELL 48:3 ~CHlSHNA6 ALVS80RGS LAN NEDER80RD. UPPTORKNiNG OCH 1'\AfHBARIGHET N~D~RBdRDSSTATION p 811 i~ollh:s f.l p L JPPTQRli.NING '0 C H- NEDERgORO~ \f: "'I "lark8arighet ar t\pr "'A,!.j U!'i j J L il. d (, SEP OKT klov DEC fl R ET GRÖDA VaR. HOST ; 1?s 10R '1 9 r V.ARRAPS Jr Jr i o HAVRE ,, l j VALL I :il: x 53 1 o { i' VALT, II x :' S8 1 i 9 11 : VALIJ III ? HÖSTRAPS :x ' St:.9 KORN 'j SS;: 707 HAVRE x " VARVETE " I '" '-' f ~. ~ TRÄDA '12 1 b '5 922 HAVRE xx 61 /~ , o o R KORN "., 66 78, VALL I Je.. -' VALL II 6 i..(.t> :) il; 5t HÖSTVETE HAVRE , HAVRE?, f q 4~ VÅRRAPS x KORN x SO ' KORN xx la R 646 KOHN ),\f:otl"lederbtjrd, p TROLLHATTANS FLPl ( ) :::: ingen skillnad, x ::::: sämre, xx ::: a.vsevärt sä.mre upptorkning och bärighet i jämförelse med det mindre dikesavståndet.

47 48. Forstena, Älvsborgs län Dikningsintensitet och skörd. Försöket har skördats dels enligt den äldre försöksmetodiken dels som bandförsök. I tabell 48:4 redovisas resultatet enligt den äldre försöksmetodiken med parcellerna uttagna tvärs över dikena för direkt jämförelse mellan avkastningens storlek vid olika dikningar. Uts~aget har varit ganska stort i de övervintrande grödorna med betydande skördedepressioner på 24- och 32-metersavstånden jämfört med 16-metersdikningen. De vårsådda grödorna har genomgående reagerat betydligt mindre. Tabell 48:4. Forstena, Älvsborgs län. Dikesavståndets inverkan på avkastningens storlek. Hundra skördeenheter per hektar. Dikesavstånd År Gröda 1950 Vårraps 1951 Havre 1952 Va \/a 11! I 195 L l Vall III 1955 Höstraps 1957 Havre 1958 Vårvete 1960 Havre 1961 Korn 1962 Va Vaj l II 196/ -+ Höstvete 1965 Havre 1966 Havre "968 Korn 16 m 24 m 32 m 38, J-t -5,0-1, 27,5-0,3-0,9 31,9-0,8-5,8 52,5-2,3-3,6 31,3-0,6-2,5 49,8-3,8-6,8 29,0 +0,9 +1,9 27,4-1,3-2,2 28,6 +1,2 +0,2 27,I! +1,3-1,4 25,0-2,1 :!:o 37,6-0,6-4,4 57,2-2,7-2,9 ll3,l -0,5-1, O 32,9 +1,7-0,7 50,7 +0,5-1,6 m diff :!:2,2 :!:O,8 :!:2,8 :t3,1 :!:1,0 :!:2,0 :!:1,2 ±0,9 ±1,9 ±2,O :!:2,6 :!:2,5 ±3,4 ±O,6 :!:O,8 ±1,6 Sign * + + ~jede 1 ta Höstgrödor (2 år) Vårgrödor (9 år) Va 11 a r (5 år) Totalt (16 år) 53,5-3,2-4,8 33,9-0,2-0,8 35,6-1,2-3,2 36,9-0,9-2, 1 -:1,4 :!:o,6 :!:O, c::,.-' + * **

48 48. Forstena, Älvsborgs län Tabellerna 48:5 och 48:6 visar avkastningsresultatet i försöket enligt bandförsökstekniken. Man kan i tabel )erna studera skördens variation inom området mellan dikena för enskilda " ar" Skördenedsättningar mellan dikena har så gott s~n varje år erhållits pa såväl 16- som 32-metersavstånden. Skördenedsättningen uppgår genomsnittligt till 9 % för 16-metersavståndet och 15 % på 32-metersavståndet. De övervintrande grödorna har reagerat kraftigare än de vårsådda. De båda skördemetoderna har alltså givit samstämmiga resultat. Med ledning av skördevärdena enligt bandförsöksmetoden har sambandskurvor mellan dikesavstånd och avkastning beräknats och införts i fig. 48:2. En avsevärd ökning av avkastningen med minskat dikesavstånd har erhållits. Enl igt diagram 1 i denna figur har en minskning av dikesavståndet från 32 till 16 m givit en genomsnittl ig skördeöknfng av ca 170 ske/ha och år. För vallarna är motsvarande värde 350 ske/ha och år och för vårsådda grödor 50. T 1'\ 8 r: L L 48 : 5 F "l~ c. T c f\~ I'l,, \ L V C. iff' C S L:' "l SK Of~S VAkIArf u~ll~~ ~IKF A. )IKfS~VST~~n 16 ~ETFQ!:.R r;p.jn.t~ 51 Ht,Yk[ s;> Vl\LL 53 VALL SS H'~'ST f,1)s 60 H.QYP[ 61 Kno, "\ 62 \!i\u 63 VALL 64 H'" S TVr: Tt hl) HflVR[ 66 HA\JR.F (,8 KnRN H U'~ l) R l\ S K :\ c' ') ~ E 1\1 ~'i ~ T F r~ I H!\ ~r~e ~? 4 ~ITT ~ 2?n? ? 42.6 lo.? S.~ 53.8 S3.6 4~-i/;q /tf-i ",;)!t-":r.t) f-t2.f) :- 31 F' '? Ii- ~ tt ;;: "1,«9 2:1,.4?!t ~ q 2 l $ P, 2'.1 2'.? '2.) ~ ~S.l 13.1 ~2.3 4Q.~ b. q Q 44.g 30. Q?O.K 1J.4 30.A Sl.~ 51.? ~?l ?2.3 ~ (i' "'. c:; 1 1 ".:.. ;,1EDEL T!I. L r; p.'11' 1\,~ p i) I K r 2,~ HT H.. L;)l~:orlR ;; ':il.'::i 4!,. ~ 7 I t 4. ;.; V.GP~lGl", 7 V,,,) 3?! i?q VAlU,Q 4 1~2~g "J o,!l> A. "1 TOTALT l~ ~g.~ PEL~HIV ~, DIKE? ) l IJO Rtt SO T A.L '3 4 'ATTT 02- J~ 9? 79 7C,1'r) g'l C)7 97,if, Fl? R R q8 l O O 1 O l l;) O 1;) q/t R 9 87 q f:, :p log en 95 (/ qr 9q ')1') nlkr: 10() 100 loo q9 /+ <"iltt ip ii7 '~C; gr:-, ;~8 Rh 9 i () 1 Qr:r; K'JFFf~ D.OOI)4(;-:* O" 04?i)6q*** ()~(lnvt?5 ().. O? '" flit l) ;«* * '1.onS877'~* 1) '1 *** O.!}O<)013 ') *** 0.00'3.46(.,** 0.:)0451',') B O *'* :'I. ()(}3'B5*** () ** ::V)***

49 48. Forstena, Älvsborgs län 47 lh r, F L l 48 : 6 f! lp e, p~,\j:\, ;'d. \f S f\ il q G S L!i ~,J SK''''RI)Ft\JS V:\"{/Hlil\l '~rlu J! np(f"ii\. njkesavst~nn 32 "1FTFR '11 HI\VPf ')? V 4Ll. 'il VALL srj H()STPf\PC; r:; 6 1< tu" ~l fl{) H~WKl:: I) 1 K (JP I,j b? V.td L 63 VAll () il H r: s r v f:'" r f,') II/WR F hl, HAV? F hb 1<'lP~l "j} HAvpr 'i? VALL 'il VAl L ''i'') H,"'STP<\pr:; "if, Kllf;;t.! ho H/\VQ r r,l K. f' fh-! «,' VA I L. hl VALL f) {t H."lSTvrTI hs HA\I~'F 0(, q!\vp F f, 'i KC:F~1 H!!\l f) \,1 ;\ t1 J K 1-.? ~ 4 ') h 7 q ] MITT REG KnEFF ')..::., - q '?~ Q 22.~ l~.o 24.5? I.j r;. '1 lj.3 ~ Q 27.A 2S.? 2~ ~ *** rj /, " S? ) 52.7 ~).~ 4q.~ R 43.n ***,~ l i} fl '-'" q 4~.A 4?q g h.A 36.~ ***.~ l -\ -:t: l.. ;...~ ~1.~ \2. 2., S.7 ]4.1 O.OOOSRO*? ") 7.. h!7.4?a.a ~S.7?~.? 24.A 13.3?4.q?~.~ O.DOOgIO*** :' ~7.2?l.S?O n ZO.l ~.OnlO?O*** f.. ~) l.. ().?h.n ;'~,.H?~.~ ~' ~ *** ~h. d "1. '.~ l"1 n.l -~().'\ :>q.f.'l10.t) jo.:] 2'~.3 2~~ () *** l,. '+. I) ~4.1 ~~., O.OOOh01* i~h. q /~ 7 l 1.? It ':<: 'l Il"~' J '-).7,;? (1 I' t~ t '\ T l V,r\ T t\ L lqt) ')f, Jr..; 11)11 nr:; - 1>:- lip).'l<; 'l3 1 (1:)') l. i: '~ I()n q 'l, 'J,) 1 () u 111 L n 1 H1\) i)() "'7 11);1 '-If, '''1 11)1) l'~ );.l' 11)'.) 'I'!:, "o; 1,1'".:){.,1~~.. lo:) 1"1 lp1 lo\) l')l In? 4/j.!) 1,4.')!t/t-.() 4'1. r It3.6 '.3.] It f).00096r*** ">,,1."7 ~7.ll " '1 'H.? A 3LR o.oor)l+09*j,c ~,.o 5~.q ~~.~ 54.? 54.4 S~.6 ~4.5 S?B -O.OOO~30** 1(';') 71 'J\,~ i PR '-lp 94 il7 (/ ~ l () l 101 UH 73 PR 77 (1 () q.~ 'H in,p q.~ q':~ 10] In') q3 5n 82 7» 91 Oh R6 ~11 n) 92 9l q c:; 104 q<j SIt 0,3 74 9? ''1 'H '17 Rl <"la ch q6 los 97 ' ? ':)1 Af' g(, Kf, Hl 93 q2 CH, lfh 'Il) 4q q6 fll 53 f~ 87 7q '14 '/0 q 'l 1 1)' ql 3 i3s 87 7 (-, qn 9 (~ 102 ~F;lFl (~j:' :'!f' fl ;\' I) I K l: :< it h 7 A q ~'lt p~g Knrr~ Ii- {} {') 'f r.; O I\ ~. n 41.7 id.l 'd.s ~ 40.6 ~.n025j5*** ~ 1... ~) }'i.01!j.l 1.\. H',?.j :~ -5 l 32.9 ~1.5 ll.o O.OOOS?5*** ~ '"I. ':: 37.()-1").:' 1. 4 It -l, 1 q 3 l 4,? 9 7? q 6 ::\ n. ] 1). () o 3ft 7 q *** '.17. l -.~f!.{, ",<).>1 V'>.? ~4.n 1:~.9 1~ ~ *** fl (~ R." [),- j r < ~'/. ('l 3 V.!-;R~il)rw 7'~ l). 1 \j A I. L f\ h Il /+ 1. f1 F1TI\LT 1 < 1(l. \ H G f.' t" f) f) P L i) (I V (; Il tin ( H< r l (y) VALLAn 4 in,) Tri T t\ L T l ') l :\ r) "l '~2 q.:; 7t P? (1 ')

50 48. Forstena, Älvsborgs län Teckenförklaring --f'1ede 1 ta l sku rva Höstsådda grödor (H),----.-,----. Vårsådda grödor- (\I).. ~. Va Ilar (\la). <_._>_. Största ut::; lag (Su) Fig. :2. Samband mellan dikesavstand och avkastning. Diagram 1 har beräknats ur materialet i tabell 48:6 och diagram 2 ur materialet i tabell 48:5. Kurvorna 5r sammanförda till en utgångspunkt och anger skördeförändringen vid en minskning av dikesavst~ndet under 32 m (diagram 1) respektive under 16 m (diagram 2).,Samme-Dfattande synpunkte.,e. Försöket är beläget i Göta älvs dalgång på postglacial styv lera med tämligen I~g genomsläppl ighet. Det har skördats 13 ~r och följts genom observationer över upptorkning och markbärighet sammanlagt 20 år. Sammanfattningsvis kan sägas att dikningen i avsevärd grad paverkat avkastningen i positiv riktning. De övervintrande gr6dorna har reagerat betydligt starkare än de vårsådda. Antalet övervintrande grödor och vårsädesgr8dor har varit ungefär lika. Den genomsnitt-

51 48. Forstena, Älvsborgs län 49 liga avkastningsökningen vid en intensifierad dikning motiverar ett dikesavstånd på m. Om man vill öka den höstsådda arealen ytterligare, skulle detta innebära att ett ännu mindre dikesavstånd vore ekonomiskt försvarbart. Upptorknings-, markbärighets- och, brukningsförhållandena har varit goda på 16- metersavståndet. På 32-metersdikningen däremot har särskilt upptorkningen under våren varit helt oacceptabel. 24-metersdikningen har naturligt nog fungerat bättre än 32-metersavstånden men varit avgjort sämre än 16-metersdikningen. Såväl avkastningsmässigt som ur upptorknings- och markbärighetssynpunkt har försöket visat att denna typ av odjingsjord är i behov aven tämligen intensiv dikning. Med den fördelning mellan vårsådda grödor och övervintrande grödor - 50 % vardera - som varit rådande under försöksperioden kan 16 m dikesavstånd anses vara en ur praktisk odjingssynpunkt lämplig dikningsintensitet. Försöket visar emellertid klart att om man vill öka andelen höstsådda grödor och vallar avsevärt, bör man överväga dikesavstånd som är betydligt mindre - eventuellt ned emot 10 m.

52 49. Säby, Älvsborgs län SÄBY, Bolstads s:n, Ä]vsborgs län Försöksfältet är beläget ca 19 km N om Vänersborg och ca 2 km N om Brålanda kyrka. Lägeskoordinaterna utgör / Försöket upptar dikesavst~nden 16 och 32 m med dikesdjupet 1,05 m. Dikesavstånden återkommer i tre upprepningar. Försöket har skördats som bandförsök med sex samparceller av varje "försöksledl'. Utformningen av försöket framgår närmare av f i g. 49: 1. Fig. 49:1. Plan över täckdiknlngsförsök vid Säby. Älvsborgs län. Dikesavstånd 16 och 32 m. Markf~rhållanden oc~~ografl. Försöksfältet ligget- i en lutning av ca 2:1000. Matjorden utgöres av mullrik lättare mellanlera. Övre delen av alven är likas~ en lättare mellanlera medan undre delen består av styv till mycket styv lera (tabell 49:1). Huvudparten av jordmaterialet i markprofilen ned till dikesdjup består av finmo och mjäla. Därmed följer sådana egenskaper som t2im! igen 1.39 strukturstabil itet och I~g genomsläpp! ighet. Under en meters djup är leran anmärkningsvärt styv.

53 49. S5by, Älvsborgs län 51 Tabe 11 49: 1 Säby, ;!\l vsborgs län. Kornstorlekssammansättning och mullhalt. Nivå r1u 11 - cm halt Sand Grovmo Finmo Grovmjäla Finmjäla Ler Genomsläppligheten uppmgtt enligt borrhslsmetoden uppgår till ca 0,03 m/dygn nivån cm och till 0,01 m/dygn i nivån cm under markytan. Resultatet av mätningar utförda på utstansade proppar en meters djup redovisas i tabell 49:2. 10 cm nivåer ned till Tabell 49:2. Säby, Älvsborgs län. Vattengenomsläpplighet, m/dygn. Mätningarna utförda på utstansade proppar. Propphöjd 10 cm, proppdiameter 7 cm ,24 O, 14 0,19 Djup under markytan, cm Q-70 0,12 0,24 0,00 0, ,00 0,00 0,00 Nederb6rd, upetorkning och markbärighet. De redovisade nederbördssiffrcrna tabell 49:3 hänför sig till nederbördsstationen P 810 Brålanda, belägen ca 3 km S om försö!<sfältet. Stationens årsmedelnederbi)rd för perioden utgör 674 mm. Under de 18 år observationer över upptorkning och markbärighet utf6rts, utg6r årsmedelnederbörden 708 mm. De 13 sk6rdeårens medel nederbörd uppgår till 704 mm. Nederb6rdsmängder över 800 mm per år har noterats 1960, 1962 och 1965, medan 1970, 1973 och 1975 var torrår med nederb6rd under 600 mm. Likaså var sommaren 1959 nederbördsfattig. översikten över ~pptorkning och ma~~bärighet i tabell 49:3 visar att de stora dikesavstånden funger~t klart otillfredsställande. Senare upptorkning på våren har sålunda noterats inte mlnd,e än 14 av de 18 observationsåren. Vid fem til1-

54 ~,.,..""".,...s.. ~ _ 49. Säby, ÄJvsborgs län 52 fällen har den f5rsenade upptorkningen p~ de stora dikesavst~nden inneburit f8rsening av vårsådden med 4 till 7 dagar. Läg markbärighet pa de stora dlkesavstånden har rapporterats i genomsnitt vartannat ~r. Vid flera tillfällen har denna lägre markbärighet inneburit,uppenbara svårigheter vid sk6rd och h6stp16jning. Ar 1970 kunde inte f6rs8ket sk6rdas pa grund av den låga markbärlgheten på de stora dikesavstånden. TABELL 49:3 SAS'!, ALIISSORGS LAN UPPTORKNING OeH 14ARKBARIGHEi f.!ederschw, NEO~RBdROSSTArION p 810 SRl'H.ANOA NEDERBÖRO.!4M UPPTORKNING OCH MARKSAR!GMET EFi APf\ MA,! J :1 1'j JUL AUG SEl' QI<T ~Q~ DEC aber GRÖDA var MtJ~r HAVEE xx xx Z S KORN x 60 1 g F...AVRE x :Jr SO KORN x x In ' HAVP..E xx SS ÄRTER HÖSTVETE x x GRÖNFODER Jr x S HAVF.E x Dr ['92 KORN x x S VÅRRAPS xx l f 32 3e KORN l r KOHN xx xx ~ KOHN xx :le ' KO:NSERV}~RT x x n :H HÖSTVETE x 14 C 1,t, 'I " HAVRE xx 7~ ~" :; i'~ 49 3' V.ARHYBS " ME DE UH: th FHHiR!) q P 8H} BRatAN!':l:A ( > 'f~ """" ~,~""'"~_..., ris ~...,~ ~... ip _ a... _.. - ::::: ingen skillnad p Jr -, s8..mre? x~c -- 8:vsev'ärt sämre upptork..'>l1,ng och markbärighet l jämförelse med det mindre d i kesavståndet. ij....".* Jo... Dikninqsintensitet och skörd. Skördens variation inom området mellan dikena kan ----""-,---,.;.. f8r enskilda år studeras i tabellerna 49:4 och 49:5. Skördenedsättningar mellan dikena har s~ gott som samtliga år erh~11its vid båda dikesavstånden. Skördenedsättningen uppgår i genomsnitt till 9 % vid det mindre och 13 % vid det större avståndet.

55 49. Säby, Älvsborgs län 53 Tv~ h5stvetegr6dor ing~r i f6rs5ksmaterialet. Vid det ena tillfället är utslaget för dikningen stort, vid det andra helt obetydl igt. För 6vrigt har grödorna utgjorts av v~rsäd s~ när som pä det sista ~ret d~ grödan var v~rrybs. Med ledning av skördevärdena har sambandskurvor mellan dikesavstand och avkastning beräknats och införts i fig. "49:2. Av kurvorna framgår att avkastningen ö kat avsevärt med minskat dlkesavstand. Enl igt diagram 1 i denna figur har en minskning av dikesavståndet från 32 till 16 m givit en genomsnittlig skördeökning av ca 90 ske/ha och är. ':;';), B t: L L 49: 1{ SABY, ALVSBORGS LAN SKOnDENS VARIATION t1 f.: l L f-, N DIK:r::NA. DIKESAVSrllND, 6 METEfl ENSKILDA i~ R HUNDfh~ SKORDEENHETER/HA RELATl\IA TAL!Hl GRÖDA D 11~ E t-'l!tt DIKE MITT REG KOE Fr 58 MAVRE e O i!7.8 27, O.OOD823*** 59 KORN 1 II " 1 ' '11'* 60 H/l,VfH 2?Q ys ,"'- 61 KORN ,, S O *"'~ 62 I1AVRE 28,, '27 l~ l; HÖSTVETE ,,0 24 III ' *** 66 HAVRE 31 ~ 6 29~ **'" 67 \( O R tj I" 32~ O.O15357~,* 69 I{ O R ~J.$4.0 ::IL? 32.1 :; * 71 KORN '.9 37'.. t~ ,003170""* 13 HÖSTVETr; 61 :; 61,,5 6" «, ~! HAVRE 5/ l~" 7 2) L) 13) 5 35,,5 35~ VflRRVBS 16 e 2 ~'L6 1 t; e g 1S Q 6 13 e O"OO2l)32+ ~1EOcLiiH GRÖDA ar D!K t 2 H.GRODOR 2 4g~3 {~6.. o t.} ~ fl 8 t~ 2.. 1!~ 1 " :; * V.GRODOR 11 2Q.6 ;:; e.1 2r.6 27'.4 27,,3 100 ~s *11. TOTAt.T 1 3 ;) ~! (~ 30~9 3"O~_29" 7 29~ O~OO7797~dt. 7 ~, l; ~1l i r O!K E MITT Under avsnittet Nederbörd, upptorkning och markbärighet nämndes att försenad upptor! ming på de stora dikesavstånden snarast var regel i detta försök. I inledningskapitlet sidan 4 refereras till undersökningar som visar att varje dags försening av vårsådden innebär avkastningsminskningar av storleksordningen 50 ske/ha och dag. Om man genomsnittl igt räknar med tre dagars tidigare upptorkning för 16-metersdikningen jämfört med 32-metersdikningen skulle avkastnings Bkningen för den tidigare sådden vara ca 150 ske/ha. M a o avkastningsökningen f6r den tidigare sådden skulle vara större än den som registreras i f6rsöket som e~ 8ffekt av ett mindre dikesavstånd! Effekten av den tidigare s~dden kan tyvärr inte belysas i denna typ av förs6k.

56 49. Säby, Älvsborgs län 54 TtIBELL 49:5 SABY, ALVS BORGS LAN $I<ORDENS VARIATlOfIl ~EllA"I DIKENA. DlI<ESAVSTf{ND 32 METER ENSKILDA HR HU\JDRA SKORDEEN~ETER/HA ar GRODA O!K f , 8 9 MI TT IHG KOEI=F 58 MAVRE @ , *** t; ('<,.;I'" KORN 1 4 '5, 2.6 '12. o i , , 11.6 O.OOO693 1dd ' 60 HAVRE S~ ' ~ '*** 61 KORN 31 o ~ ~ *** 62 HAl/RE ,,4 27.? ~ o *** 64 HdSTVETE 34,, ' " \ 16&9 1?~ **'" 66 HAVRE ,, KORN 33,, o ~" u..., R *** 69 KORN ,,5 32~2 3L7 32 Q i' :B : "' KORN :; :n ** HÖSTVETE 59.? 59$ SSaB S8~ ** 74 HAVRE 33~ ft O " **- 75 Va~nnBS ~ l ~6 O.OOO351* tl RELATIVA TAL 58 HAVRE i(orn RiJ g 1 go 60 HAVRE ~OO Q KORN i 62 HAVRE HOSTVETE , ' HAVRE ' KORN 100 <; KORN " KORN HÖSTVETE 100 9'"' '/' 100 9"" '" 9'[ HAVRE 1 o o 100 ~{ ( " VERRYBS h1edeltal GRODA SR D! KF '2 <;," M rr r REG KOEfF H.Gi(6DOR 2 47&0 4 t' Q '" J o;> v 43.,6 40,,7 39~ ,,7 37,, ? '"';'" V.GRÖDOR 'I * ,, O.OOO776 11dt 'il TOTALT ~ ,, *** H.GRODOR... c, Hl0 r.h V"GRCiOOR TOTAtT 1 :$ ('\ \.,

57 49. Säby, Älvsborgs län 55 S -,----,--'1---;1,.-,1-,---, ,-.-,---t---, kejha Diagram 1. ' Ske/ha Diagram 2. SOO 1000 \ lsuh lv",e',6l,.!--+_-+-+-_+-j I \ ' \' 40Qi--iH----+-,-+--\ t-f-.-I----j 900 t-- ~.!!.l:l ~164_1H-4 \ j 800r-~-+--~~~\4-~ \ 700~+-~-r-+~~~+- 1\ H." \ 600r-1---I--=--.:+-+--! t---t--+--l--'-'-'<+--+--l-+\ 500 f-- +-I--+'~~~- \ 1\ JOOP '-+-\ 11--'\\<-. I--i----j---!'---i ~~ O ~-l---l--+---i \ -1~O !: "!-i--- ' 0t$Dikesavständ meter r ~~f--+- '" ~~~~ ' i JOOI--+ I '\ Ṁ.-:,.. :-f ~-l-', 7'+1 - " 1 I, --1 OO '---&..-'--.L:--""'-&--: ~.l..-~-'-~-'-~... ~ Dikesavsdnd meter Teckenförklaring Mede 1 ta l sku,rva (M) Höstsådda grödor' (H)... Vårsådda grödor (V)._0_0_0_' Största uts lag (Su) Fig. 49:2. Samband mellan dikesavstånd och avkastning. Diagram 1 har beräknats ~r materialet i tabell 49:5 och diagram 2 ur materialet i tabell 49:4. Kurvorna är sammanförda t i 11 en utgångspunkt och anger skördefö,rändringen vid en minskning av dikesavståndet under 32 m (diagram 1) respektive under 16 m (diagram 2). Sammanfattande synpunkter. Försöket har skördats 13 år och följ ts genom observationer över upptorkning och markbärighet sammanlagt 18 år. Sammanfattningsvis kan sägas att avkastningsökningen vid en intensifierad dikning motiverar dikesavstånd med ca 18 m. Jordarten är en mjälarik lättare mellanlera med täml igen låg strukturstabil itet. Markens genomsläppl ighet är låg. Under en meters djup är leran anmärkningsvärt styv. Upptorknings-, markbär'ighets- och brukningsförhållandena har varit helt otillfredstäilande p~ 32-metersdikningen. Försenad upptorkning på våren har nära nog

58 49. Säby, Älvsborgs län 56 varit regel under försöksperioden och ofta har svårigheter på grund av iåg markbärighet noterats vid tiden för höstarbet~na. Vid ett tillfälle har försöksskörd omöjl iggjorts på grund av låg markbärighet på de stora dikesavstånden. 16-metersd i kn i ngen däremot ha r både ur upptorkn i ng5- och ma rkbär i ghetssynpunkt fungerat t i 11 fredställande. Effekten på avkastningen av den senare upptorkningen vid en extensivare dikning kan tyvärr inte registreras denna typ av försök. S~ mycket framgår dock av de noterade observationerna, att om fältet varit dikat med 32-meters dikesavstånd skulle vårsådden genomsnitti igt sett försenats med tre dagar jämf~rt med om dikesavståndet är 16 meter. En sådan försening innebär ett skördebortfall på ca 150 ske/ha och kan s~lunda vara av st6rre ekonomisk betydelse än de i f6rs6ket uppmätta skillnaderna i sk8rd mellan exempelvis en 16- och 32-metersdikning. Under försökstiden har grödorna huvudsakl igen bestått av korn och havre. Om växtodl ingen inriktas på vårsådda gr8dor, bör 16 meters dikesavstånd kunna tjäna som riktmärke vid dränering av jordar av denna typ. Med hänsyn til l betydelsen av tidig upptorkning och tidig sådd b6r man dock hellre minska än 6ka detta mätt. Avser man däremot att i sin växtadling ha en relativt stor del höstsådda gr6dar, måste man räkna med att minska dikesavståndet radikalt för att ernå en acceptabel 6vervintrlng.

59 50. Tveten, Älvsborgs län TVETEN, Brålanda s:n, Älvsborgs län Försöksfältet är beläget 20 km N om Vänersborg och ca 1 km S om Brålanda kyrka. Lägeskoord inaterna ut'gör / Avståndsförsöken är i regel utlagda med två olika avstånd, varav det ena ansluter till det på orten vanligen använda dikesavståndet och det andra är dubbelt så stort. I detta fall har man också anslutit till den ortsvanliga dikningen genom att utgå från 17 m dikesavstånd. Men i stället för att fördubbla detta har man här gått åt andra hållet och halverat det. Försöket upptar därför dikesavstånden 8,5 och 17 m med dikesdjupet 1,15 m. Det större dikesavståndet återkommer i tre upprepningar och det mindre i fyra. Försöket har skördats som bandförsök med sex samparceller av varje "försöksled ll i det större dikesavståndet och åtta j det mindre. Utformningen av försöket framgår närmare av fig. 50:1. o 50 f(j()111 '-' "-"-~, -t' ===11 Fig. 50:1. Plan över täckdikningsförsök vid Tveten, Älvsborgs län. Dikesavstånd 8,5 och 17 m.. Markförhållanden och topografi. Försöksfältet 1 igger i en lutning av ca 3:1000. Matjorden utgöres av måttligt mullhaltig lättare mellanlera och alven av styvare me 1 l a n l e r a (t a be l l 5 O : 1). Ca 50 % av jordmaterialet består a': finmo och mjäla. Strukturstabi l iteten jorden är tämligen l~g.

60 Tveten, Älvsborgs lan Tabell 50: 1. Tveten, i\!vsdorgs län. Kornstorlekssammansättn1ng och mull hed t. Nivå r{u l! - cm ha 1 t Sand Grovmo Finmo Grovmjäla Finmjäla Ler i ~ I t8 Markens genomsläpplighet uppmätt enl 19t borrhalsmetoden ligger vid ett värde på ca 0,01 m/dygn inivän cm och vid ca 0,02 m/dygn i niv~n cm. Resultatet av mätningar på utstansade proppar djup redovisas i tabell 50:2. 10 cm nivåer ned till en meters Tabell 50:2. Tveten, Xlvsborgs län. Vattengenomsläppi ighet, m/dygn. Mätningarna utfbrda p utstansade proppar. PropphBjd 10 cm. proppdiameter 7 cm. O-la Djup under markytan, cm ,4 5.0, 7 ~, i 0,39 0, ,40 0,23 0,51 Nederbörd, uprtorkning och ma.rkbärighet. De redovisade nederbördssiffrorna i tabell 50:3 hänför sig till nederbördsstationen P 810 Brålanda. belägen ca 1 km NVom fbrsöksfältet. Stationens årsmedelnederbörd för perioden utgör 674 mm. Under de 17 ~r observationer över upptorkning och markbärighet utförts, utgbr Arsmedelnederbörden 714 mm. De 15 sk6rdearens medelnederbörd uppgår till 708 mm. Nederbördsmängder över 800 mm/år har förekommit 1960, och 1966, medan åren 1956 och 1970 hade mindre än 600 mm. översikten över upptorkning och markbärighet I tabell 50:3 visar att det större dlkesavst~ndet - 17 m mellan dikena - i stort sett fungerat bra. En viss 5verlägsenhet f5r den täta dikningen - 8,5 m mellan dikena - har dock noterats.!

61 50. Tveten, Älvsborgs län 59 genomsnitt vart tredje år har snabbare och jämnare upptorkning under vårperioden kunnat konstateras vid det mindre dikesavståndet. TABELL 50:3 TVETP.J, ÄI.YSBORG~ LAN NEDERBÖRD, UPPTORIOI I NG OCM MARKlURIGHET NEO~RBQ8QSSIATION p 810 BRa.I"ANOA UPPTORKNING OCH NEOERBORO, MM Io\ARI(B~RIGMET t\r APR ~<1 A J JiJN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Illa T GRÖDA VaR HÖST HAVRE 57 1 S BLANDSÄD GRÖNFODER KORN x VALL I , 1 o VALL II '} S VALL III SS HAVRFj KORN :le HAVRE S '5 75 7S HAVRE :x VALL I x VALL II VALL III S 1? 581 HAVRE :le KO,B!N.' x KORN x MEOELNEDERRdRO, P 810 BRIH.ANOA ( ) 41 3B 47 1' = ingen skillnad, x = sämre upptorkning och markbärigheti jämförelse med det mindre d i kesavs tåndet. Dikningsintensitet och skörd. Skördens variation inom området mellan dikena kan för enskilda år studeras i tabellerna 50:4 och 50:5. Skördenedsättningar mellan dikena har flertalet år erhållits på båda dikesavstånden. Genomsnittligt uppgår de till 5 % på 8,5-metersavståndet och 7 % på 17-metersavståndet. Vallarna har reagerat krafti~are för dikningen än de vårsådda grödorna. Skördenedsättningen i vallarna är 8 respektive 12 %.. Med ledning av skördevärdena har sambandskurvor mellan dikesavstånd och avkastning beräknats och införts i fig. 50:2. Enavkastningsökning har erhållits med minskat dikesavstånd. Enligt diagram 2 i denna figur har en minskning av dikesavståndet från 17 m till 8,5 givit en genomsnittlig skördeökning av ca 60 ske/ha och å r.

62 50. Tveten, Älvsborgs län 60

63 50. Tveten, Älvsborgs län 61

64 50. Tveten, Älvsborgs län 62 Ske/ha-~i -T I --'---<0"'-'1----r-r Ske/ha~~--'-2t--LJI' J! tagram. i, ~:'...!agram., 900, -r----l--1-, -n---<-r-i -I I I ~_L 1f\Q ~,'(alli61 j --j-j-~-ll~! ' I i i ~~, i W' 1 Itrl l :--t-11 i l l I il I i l 1, I, i i---j1-l ~r--i- - r i!--+i----l_l-+--+i-+i----ii~1- l!,-+-, I I H' 200r--t 1\ I T 1--1-:-' 7OO:LJ I I l-r- \ 11: I; ti, '4)' \ " i 1 I 1 S~MlIf+61 i _1 _ ' ----L-J l± In \1 I t)' O i: l i 600 \ l' ~-f--! '- '~~! I l i I 500 l! I I l I J " ,'" \-+----t~ ' Dikesavstånd meter! '\1 --+-H-t-- 1 I I J 1-1 i" \1 I _1 300~+-~-~-+--+!,t----tI~-+-+,~~-1-~r-T-T-;- \'\ 1\ ; J~ I I! 200 ~,I '\ '\ l - I! \I,"", " 1\ 1 i 100 i f""~ 'I '..,J, ' I I Teckenförklaring ett i--'~tl r-- ~~~' ~,:,~' r--j'---"i--t--+--t t--; Mede l t a l s ku rva (M). ~ -j----j'---t--t---i--t-j.---, vå rsådda g rödor (V) - I! I!'._ Vallar ( Va ) -1001'-'" ii --..I.4--'-81o-... Dikesavsdnd meter 1~2-'"'"~16~"""-=2'::-O... ~2~4~i~28i':-:..1 -=3~2"""~3~._. -._. -. S tö r s ta u t s l ag ( Su ) Fig. 50:2. Samband mellan dikesavstand och avkastning. Diagram 1 har beräknats ur materialet i tabell 50:5 och diagram 2 ur materialet i tabell 50:4. Kurvorna är sammanförda till en utgångspunkt och anger skördeförändringen vid en minskning av dikesavståndet under 17 m (diagram l) respektive under 8,5 m (diagram 2). Sammanfattande synpunkter. I försöket prövas intensiv dikning. De i försöket ingående dikesavstånden är 8.5 m och 17 m. Observationer över upptorkning och markbärighet har utförts sammanlagt 17 år. 15 skördeår ingår iförsöksmaterialet. Det på orten vanliga dikesavståndet är m. Det i försöket ingående större dikesavståndet 17 m har såväl avkastnings- som upptorknings- och bärighetsmässigt fungerat tillfredsställande. Dock är det klart att en dikning med endast halva detta avstånd ur alla dessa synpunkter är överlägsen. Med den snäva ekonomiska bedömning som generellt kan göras i en redovisning av detta slag lönar det sig Inte att minska dlkesavståndet under de 17 meterna. Den

65 Tveten, ÄJvsborgs län enskilde jordbruksföretagarens bedömning kan emellertid vara annorlunda. Det enskilda företaget måste räkna med den ofta helt överskuggande faktor som skatterna utgör. Tar man in dessa beräkningen blir lönsamheten pv en dikningsinvestering så förändrad, att man ett fall som ~etta mycket lätt kan försvara dikesavstånd betydligt under 17 m. Vad man vinner med den intensivare dikningen är inte bara något högre avkastning på de här redovisade grödorna vallar och vår~ stråsäd. Denna åtgärd skulle säkerligen möjliggöra en lönande odling av höstsäd. Tyvärr har ingen höstsädesgröda od1ats på försöksfältet under försöksperioden.

66 64 SAMMANFATTNING Denna sammanställning upptar 8 försök för provning av olika dikesavstånd i Älvsborgs län och i Göteborgs- och Bohus län. Försöken är utformade som s.k. bandförsök på sätt som framgår av fig. 1 sid. 5. Varje försök omfattar två i ett fall tre - dikesavstånd, som återkommer i två eller tre upprepningar. Man erhåller dessa försök en detaljerad bild av skördekurvan mellan dikena. Försöken har följts dels genom avkastningsbestämning och dels genom observationer över upptorkning och markbärighet, särskilt vid tiden för vårbrukets början och i samband med skörd och höstplöjning. Resultatet redovisas för varje enskild försökspiats. För att få en mera samlad överbl iek har tabell sammanställts. De fyra försöken Bro, Ledum, Skär och Tingvall är belägna i Bohusläns kustland på lerjordar i bergs landskapets sprickdalar. De tre försöken Assmundstorp, Säby och Tveten ligger på Dalboslätten, som jordartsmässigt kännetecknas av mo- och mjälarika mellanleror. StrukturstabiJiteten p~ dessa jordar är dil Ig och genomsläppligheten låg. Ett försök - Forstena - återfinns i Göta älvs dalgång pa en postglacial styv lera. De tre försöken Förstena, Assmundstorp och Tveten är belägna på praktiskt taget plan mark, medan övriga försök har ganska god marklutning. I försöken provas dikesavstånd mellan 16 och 32 m. I ett av försöken - Tveten - ingår ett mycket intensivt dikningsmoment, nämligen 8,5 m dikesavstånd. Försöken har varit föremål för observationer över upptorkning och markbärighet mellan 17 och 24 år. Antalet skördeår är lägre och varierar mellan 13 och 20 år. lrsmedelnederbörden har genomsnittligt sett varit högre än under jämförelseperioden För enskilda platser och år har den varierat från mm. Den genomsnitt} iga skördenedsättningen mellan dikena är ganska betydande. I tre av försöken uppgår den tiil 15 % eller mera, trots att dikesavståndet inte i något försök överstiger 32 m. Det i området vanligen använda dikesavståndet Jigger omkring 16 m. Skördeökningen vid en intensifierad dikning betalar också regel kostnaden för dikningen intill denna intensitet - i ett par fal! intill ett dikesavstånd på m.

67 Skillnad i upptorkning Skördenedsättning och markbärighet mellan 6) mellan djkena de prövade dikesavstånden Mark- Ler- Genom- Prövade procent5 l u t- hai t släpp- dikes- Antal Ärsmedelning alv l ighet avstånd obs. nederbörd Minsta Största Försöksplats Län 0/00 %1) m/dygn 2 ) m å r3) mm 4 ) avst. avst. vår Höst 43.' Bro O ,3 16/ x, lxx 1 x, 1 xx 44. Ledum O ,04 16/ x, 5xx 3x, 9xx 45. Skär O ,85 16/ x, 12xx 5x 46. Tingvall O ,03 16/ ax, 3xx 5x, 7xx 47. Assmundstorp P ,03 16/32 2} x, 2xx 8x, 3xx 48. Forstena P ,3 16/24/32 7 ) x, 1 xx 3x, lxx 49. Säby p / x, 5xx 7x, 3xx 50. Tveten P ,01 8,5/ x lx 1) Vägt medeltal för nivån cm. 2) Genomsläpplighet enligt borrhålsmetoden nivån cm. 3) Antalet år som försöket varit föremål för observation över upptorkning och markbärighet. Antalet skördeår är regel färre. 4) Ärsmedelnederbörden under de år försöket varit föremål för observation. 5) För samtl iga skördeår genomsnitti ig skördenedsättning mitt mellan dikena. 6) 4x = sämre under 4 år, 5xx = avsevärt sämre upptorkning och markbärighet vid det större dikesavståndet under sammanlagt 5 år. 7) 24-metersavståndet ingår ej i bandförsöket. er. VI Tabell I. Sammanställning av viktigare resultat från de undersökta försöksplatserna.

68 66 Grödorna i de här redovisade försöken har till helt överv~~9ande del besultt av vårstr;,säd. De el-hållna försöksresultaten måste naturligtvis bedömas mot denna ba k~f und. Vid en jämförelse mel lan 16- och 32-metersdikningen har en snabbare upptorkning kunnat noteras nästan varje v~r på det mindre dikesavståndet. En tidigare upptorkning möjl iggör en tidigare sådd. Effekten därav på avkastningen kan emellertid inte registreras i denna typ av försök men torde uppgå till ca 50 ske/ha och dag. Även om förseningen i upptorkning på en 32-metersdikning genomsnittligt sett endast är ett par dagar, skulle det ändå innebära ett betydande sk3rdebort fall. Vallarna har i försöket reagerat kraftigare för dikningen än de vårsådda grödorna, vilket hänger samman med uppfrysningsskadorna på övervintrande gradar under dessa jordarts- och nederbördsförhällanden. Om 16 meters dikesavstbnd kan få anses tjäna som riktmärke när växtodl ingen är inriktad pä v5rs5dda grödor, så bör man överväga att rninska dikesavståndet ytter l igare om vallen skall ingå som en väsentlig del växtodl ingen. Jordarts- och kl imatförhållandena gör att höstsäd och höstoljeväxter knappast är odl ingsvärda inom området. Skadorna genom uppfrysning har alltf6r stor frekvens. Detta gäller framför allt de mo- och mjälarika rnellanlerorna. Växtodiing- en inom området har.också anpassats efter detta förhål lande på 55 sätt att dessa växtslag inte odlas inom de mest utsatta områdena. Försöksresultaten antyder emellertid att en intensiv dränering kan möj) iggöra en lönande odl ing av höstsäd och höstoljeväxter. För att detta skall bli möjligt måste man troligen minska det nu gängse dikesavståndet til l hälften. Innan man kan ge bestämda råd i den riktningen måste emellertid fältförsök med denna frågeställning genomföras.,

69 67. LITTERATURFöRTECKNING Andersson, S Markfysikal iska undersökningar i odlad jord. VII I. En experimentell metod. - Grundförbättring, 8, spec.nr 2. Beers, W.F.J. van The auger-hole method. - & I mp r. B u l l. 1. Intern. Inst. Land Reclam. Eriksson, J Dräneringen och bärkraften Årsbok 1957, åkermark. - Jord-gröda-djur Marken och maskinerna. II. Markens bärkraft och kravet på anpassning av maskinerna. - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3-4, Fergedal, L Jordpackning med traktor vid 01 ika tider för vårsådd. Rapporter från jordbearbetningsavdelningen nr 26, Lantbrukshögskolan. Håkansson, A Dräneringen och grödans övervintring. - Sv. Jordbruksforskn. Årsbok 1954, Studier av dikesdjupets inverkan på grundvattenstånd," skördeavkastning, markens upptorkning och bärkraft. - Grundförbättr'ing, 13, Dräneringsförsök med 01 ika dikesavstånd. Den använda försöksmetodiken i belysning av erhållna resultat. - Grundförbättring, 14, spec.nr Om dikesdjupet vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök. - Grundförbättring, 22, H~kansson, A., Berglund, G. och Eriksson, J. År! iga redogörelser 5ver resultat från täckdikningsförsöksverksamheten. - Lantbrukshögskolan, Avd. för lantbrukets hydroteknik. Stenciltrycksserien. Köyl ijärvi, J Vårsådd på lerjiordar. Siemenjulkaisu. Reeve, R.C. & Kirkham, D Soil anisotropy and some field methods for measuring permeabil ity. - Trans. Amer. Geophys. Union 32,

70 Förteckning över utkomna häften l serien: Nr 58 Nr 59 Nr 60 Nr 61 Nr 62 Nr 63 Nr 64 Nr 65 Nr 66 Nr 67 Nr 68 Nr 69 Nr 70 Bjerketorp, A Envertikalsmetoder med flytar- eller flymätning för approximativ bestämning av flöde i små vattendrag. Preliminärt förslag. 86 sid. Bjerketorp, A Fyra metoder för approximativ bestämning av flöde i små vattendrag genom mätning av vattenhastigheten i en enda vertikal. 2:a övers. uppl. 20 sid. Bjerketorp, A Några metoder rör avkortad mätning och beräkning av flöde i små vattendrag. Del I: Avkortade metoder vid flygelmätning: Några allmänna förutsättningar för mätningsproceduren och dess utvärdering. 32 sid. Andersson, Ö. & Bjerketorp, A Vattenföringsmätning i små vattendrag med ytflytare enligt en maximalythastighetsmetod. 7 sid. Håkansson, A., Johansson, W., Berglund, G., Linner, H. & Eriksson, J Resultat av 1972 års täckdiknings-, bevattnings och kalkningsförsök. 88 sid. Andersson, Ö Underhåll av vattendrag. II: Maskiner och redskap för mekanisk vegetationsbekämpning och slamrensning. 44 sid. Eriksson, J Undersökning av olika typer av filter vid dränering. 14 sid. Sandsborg, J Kompendium i elementär hydromekanik. I: Hydromekanikens grunder. 210 sid. Sandsborg, J Kompendium i elementär hydromekanik. II. Hydromekanikens tillämpning. 116 sid. Håkansson, A., Berglund., G. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. I: Stockholms och Uppsala län. 68 sid. Håkansson, A., Berglund, G. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. II: Södermanlands och Östergötlands län. 81 sid. Linner, H., SundeIl, G. & Johansson, W Arbetsbehov, investering, och årskostnader för olika bevattningssystem. 58 sid. Andersson, Ö Underhåll av vattendrag. III: Kemisk vegetationsbekämpning. 15 sid.

71 Nr 71 Nr '72 Nr 73 j\ndersson, ej. vid 4. FBrorenincsbelastning i vattendrag och risker bevattning rned!."'örorenat vatten. 33 sid. Håkansson, A.., Bergluncl~ G.. (:?t Eriksson, J., Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. VI: Skaraborgs li~n. 'I sid. Bjerketorp, A. Beråkning av uärnningskur'.,ror enligt- Bakhemetei'f- Felkel~3 integreringsförfarande. Del I: Introdul:tio,n j~imte översiktstabell över r:nhetsdä.rnningsvidder. Nr Bjerketorp, Aih felkels Beräkning ~:rv- däjrmings~{urvor enligt Bakhenleteffintegrering;:.--;förfarande. Del II: Detaljtabell.er ö\ier NI' 75 lir Bjerketorp, A Böjning av nivåerna vid lågvattenföring i Forslnar}:såns 'Ilat t e:1s:yrs t ern upp~}tröms Lövstabruk. En prel irninär utredninc. 56 sid. Bjerketorp. A. 6. några metoder för avkortad mätning och beräkning av flöde i små vattendrag. Del II: Avkortade metoder v.id flygelmät.ning. Vertika1medelhac;tighetsbe~,tåmning; Historisk och teoretisk översikt. 2:a upp1. l".jr 7T Bjerketorp, A. 19"(6. Hörledningars vattenförande förmåga beråknad på renl olika sätt" Tabeller och kornmentarer. erketorp, il. 19'(6. Kyrkogårdsdränering. Uppgifter oc!'! konmlcntarer för övningskurs för landskapal'kitekt ul'studerande. (,: e, övf,1' sedda uppl. }rr l\jr ende på Bjerketorp., A.. il Höjning av ldorn.lantbruket, speci'e:llt meci avsc:-, o nlvaerna vid lågvattenföring i Forsöver ett trance. Nr 13 -, I 1\11 [32 Nr J ohans:30n, \"f. vid Upl)sala 19 om vhderlek och agrohydrologiska förhållanden l-l ). Berglund, G., Johansson, W. Eriksson, J. ~ Linn&r, H... He~.;ul tat av,], -nevat.t.nlngs- o<~~h v.alkningsförsök.. sld. Bjerketorp, AD :>" kl(jjning }lv nivåern"'1 vid låg\lattenför~i~}g i l~orr;- rnarksåns vat tc'nr3~{stem uppströrns Löv sta'bruk ~ --~: Ytterligar(:' förslag till 'v'ärnutf'orrnningar.. ~~;5 s~i.d" Nr e!~ Nr 85 Dahlgren., Eriksson, L. Grundvati.~ent,äkt,el' för be,r.[lt ~?2 sid. -, tj. 5. Tropiska jorda. Tropiska joruars näringshu3hållning

72 Nr 86 Andersson-Sundell~ G., Karlsson, A-B. & Linner~ H Erfarenheter av bevattningsmaskiner i praktisk drift. 34 sid. Berglund, G., Håkansson, A. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. IV: Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. 68 sid. Nr 88 Nr 89 Nr 90 Berglund, G., Johansson, W., Eriksson, J. & Linner, H Resultat av 1974 års täckdiknings-, bevattnings- och kalkningsförsök. 86 sid. Berglund, G., Håkansson, A. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. VIII: Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. 82 sid. Berglund, G., H.åkansson, A. & Eriksson, J. & Linne:):"" H Resultat; av 1975 års täckdiknings-, bevattnings- och kalkningsförsök. Nr 91 Berglund, G., Håkansson, A. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. IX: Värmlands och Örebro län. Nr 92 Sandsborg, J Byggnads grunder. Drä..'1ering av byggnadsgrunder. Nr 93 Berglund, G., Håkansson, A. & Eriksson, tj Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. V: Göteborgs- och Bohus län samt Älvsborgs län.

73 Denna skriftserie, benämnd Stenciltryck, utges av Avdelningen för lantbrukets hydroteknik vid Institutionen för markvetenskap, Lantbrukshögskolan. Serien utkommer i fri följd och inneh~ller undersökningsresultat och annat material, som avdelningen funnit angeläget att redovisa, men som av olika anledningar ej befunnits möjligt att framlägga i tryck, exempelvis i den fr~n institutionen utgivna tidskriften Grundförbättring. S~dana anledningar kan vara att ett arbete är för omf~ngsrikt att trycka, är av mera preliminär natur eller vänder sig till en för liten grupp av läsare. Serien finns tillgänglig vid avdelningen, och enskilda nummer kan i m~n av tillg~ng erh~llas därifr~n. Adress: Lantbrukshögskolan, Inst. för markvetenskap, Avd. för lantbrukets hydroteknik, Uppsala 7. Address: Agricultural College of Sweden, Dept. of Soil Science, Div. of Agr. Hydrotechnics, S Uppsala 7, Sweden.