FÖR RESULTATEN AV 1960 ARS TÄCK- DIKNINGSFöRSöK
|
|
- Margareta Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REDOGöRELSE o FÖR RESULTATEN AV 1960 ARS TÄCK- DIKNINGSFöRSöK FORSOKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR 10 INSTITUTIONEN FOR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1961
2 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a. i sin tidskrift Grundförbättring resultat från institutionens olika ve~ksamhetsgrenar. Allt material blir emellertid inte föremål för tryckning. Undersökningsresultat av preliminär natur och annat material som av olika anledningar ej ges ut i tryck delges ofta i stencilerad form. Institutionen har ansett det lämpligt att redovisa dylikt material i form aven i fri följd utarbetad serie, benämnd stenciltryck. Serien finns endast tillgänglig på institutionen och kan i mån av tillgång erhållas därifrån. Adress: Institutionen för lantbrukets hydroteknik, Uppsala 7 Stencil tryck Nr År Titel och författare 1-12 Redogörelse för resultaten av täckdikningsförsöken hen
3 1. INLEDNING. Denna pedogörelse avser att till dem som m~dverka j täckdikningsförsöksverksamheten eller syssla med planläggning av täekdikni~g meddela resultaten av det gångna årets täckdikningsförsök inom i första ha"d vederbörandes verksamhetsområde. Den upptar därför en redovisning av enskilda försök. Under årat ha samman lagt 75 försök skördats. Av dem ha 53 st utgj ods av försök med 01 i ka di kesavstånd. 11 försök avse olika dikesdjup. I försök ha olika dikesavstånd kombinerats med olika sfhider. Under året na 6 försöksplatser trädats och ytterligare 28 försök ha av olika anledningar ej skör~ dats. o Det stora flertalet av avståndsförsöken ha skördats som s.k. bandförsök. Denna försöksmetodik inne~ bär, att hela avståndet mellan dräneringsledningarna skördas i parceller parallella med dikena på sätt som fig~ 1 visar. l den följande redogörelsen över resultaten av bandförsöken är parcell nummer 1 uttagen intill dike och de övriga parcellerna sedan i ordning ut till mittlinjen mellan dikena. Han kan alltså av de ~käl'deväl'de(ls{jillange$ se I huruv i da den med ökat avstånd från di ker avtagande dräneri ngs intensiteten påverkat avkastn lj}glln;~ Din llian kan konstatera en" skördedllpre/>sjjjn och denna uppgår t.ill en vi ss storlek I bör det vara formånl; gt ah mi nska dl kesavståndet, Föreligger det eh1 gön skördenedsmtni ng me 11 an di ke Ma, äp man berättigad att draga den slutsatsen, a~t dikesavständet datta är kunde va~ttostörrb. Under antagande ay en viss årskostnad för dikningen kan man med ledning av skördevärdena närvare beräkna vilket dikesavständ som ur avkastningssynpunkt är.erforderligt. Resultaten av de beräkningar som sålunda utförts anges I kommentarerna efter varje försök. N5gon direkt jämförelse mellan skördens storlek vid de i! rsöke! ingående olika dikesavstå~den gör man ej i bandförsöken. En del av de tidigast utlagda försöken skördas även enligt den äldre försöksmetodiken med parcellerna uttagna tvärs över dikena på sitt som flg. 2 visar. Skörden anger här ett medelvärde för hela dikesavståndet. Vid bedömning av försöksresultaten göres en direkt jämförelse mellan avkastningens storlek vid de olika dikningarna. Efter skörderesultaten med kommentarer följer för varje försök en redogörelse för utförda observationer över upptorkningon under ~~rioden samt bärigheten särskilt i samband med skörd och höstplöjning. Dessa observationer är av stor betydelse, eftersom skördeutfallet ensamt ej utgör tillracklig grund för bedömning av den erforderliga dräneringsintensiteten. För varje försök lämnas därjämte en översikt av nederbördsförhållandena. i i i oo a j1~~n~q!2r11 F fr415,~? ~!;~h~~i7~!s14b iz~l. ;.. --,,.,... o',._ _.. ~. '00. aooonoo 2 a Figur 1. Fö,sök upplagt för skö,d enl. den nya försöksmetodikea, s.k. bandförsök. Parcellerna uttagas parallellt lied dikena, vilket framgår av detaljbildenunder själva dikessystemet.
4 ,: '. -~. : 2. " i, :,... bi 1.0;. ~,.:.. :... :... '--. ~ ~..;..~-, : :... -,; 24 m. 16 ID i ; '~-. ; ~ : o m F i gur 2.. i ~ I...,,;~- _L.,_. :,.. -~ ~.'. Tackdikningsförsök av större typ omfattande avståndsförsök och djupförsök. Försöket skördas enl. den äldre försöksmetodi ken med parcellerna l agda tv iir s övler d i k e r. <. NEDERBÖRDEN UNDER ÄRET. Nederbördens storlek och fördelning under året är av stor betydelse för de resultat SOm erhållas i dräneringsförsöken. Av den anledningen har för varje försök lämnats uppgifter om månadsnederbördens storlek under vegetationsåret. Oessutom finnes ~edelnederbörden angiven, vilket möjliggör ett studium av det aktuella årets avvikelser. Uppgifterna äro hämtade från Sveriges tmeorologiska och Hydrologiska Instituts mätstationer. BcroLn~s på stationstötheten och det lokala nederbördsklimatets variabilitet ange dessa siffror mer eller mindre väl de faktiska förhållandena på försöksplatserna. Diagrammen pä sidorna 3 och 4 äro avsedda för en överblick i stort. De upptaga 12 platser i landet och ange den summerade avvikelsen från medel nederbörden. Medelnederbörden representeras av den vågräta Hnjen. Den brutna kurvan anger summerade över- och underskott i det aktuella årets nederbörd. Man får med ledning av densamma en god uppfattning om avvikelser i nederbördens fördelning. Summeringen är uppdelad i två peri oder. Den första omfattar ti den den 1/ /3 60 och den andra ti den den 1/4-31/ Uppdelningen per den 1 april har gjorts, därför att marken vid denna tidpunkt ofta är vattenfylld. Växtligheheten har ännu ej kommit igång. Det är alltså ett lämpligt utgångsläge för att med hjälp av summerade över- resp. underskott i nederbörd bilda sig en uppfattning om markens vattenbalans. Vegetationsperioden år 19 var torr i södra och mellersta Sverige. Endast Norrland fick någorlunda normala nederbördsmängder. Då även hösten blev nederbördsfattig i stora delar av landet, var mättnads graden i marken låg vid vinterns inträde. På grund av den torra väderleken fick höstsäden en ogynnsam start, och bestånden voro flerstädes mycket svaga. Vårsådden år 1960 kunde företagas under gynnsamma väder leksbeti nge l ser och vårsädesgr0dorna såga lov,jnde ut vid midsommartiden. Vid månadsskiftet juni - juli skedde omslag till en fuktigare väderlekstyp. Denna bl ev bestående under de föl jande månaderna fram till en vecka i n i sep tember. Regnmängderna under denna period uppgingo på många platser till dubbla el18r tredubbla de normala. Följden blev liggsädesbildning i stor omfattning, starkt uppblötta fält med ytvattensamlingar i svackor och lägre partier. Lågt liggando mark kring vattendrag och sjöar översvämmades. Skadorna på grödan blevo inom vissa områden svåra. I september inträffade en period med vackert skördeväder, so~ dock mångenstädes icke kunde utnyttjas tillfullo på grund av markens l åga bärkraft. Mycket tydl i ga skill nader i bäri ghetsförhåll andana på di kad och odi kad mark framträdde. Den odikade marken ve.'r- i många fall ej möjlig att befara med maskiner.
5 S d Nederb5rdsdlagraM 3. umlllcra l k l O d d kl. 1 agrammen ang(l lli1 summera e avv! e SM fran medel nederbörden för ii den dan 1/ / avv,e Sil,samt derl 1/1, "' 31/ ,"" 111\fI1 ii../ tida r','...,.../'!! j!;' Mede l nederbörd UiJpsa 1 a O!' -" <::: T"""::::':::< _. _ " - ioo r "~o '" //..., """ 119"",,'... """""""'<'10 'j : L.....L."... I... J..."j, ".."L. "".L..". '....L.... )...,... L_,~L.. L..._L.. ".L". L.. "..l...,..t",,... L..",.L..."... ~. " g l! Li nköp log 511 mm - I :19 10 I 4 L S \, \. 8..'9".. lo li it2j... rl2-l3..,, -4...L5-.\ 6' 1.."~-.lr16 ~rrlfzl..._,,_...! tloo t,.~."f ' ' ',~... ", Visby 513 mm Växjö 593 mm Lund 616 mll1 i + ~>... i o l /.:~:'"_.\:----.~~k-:::::::7"~:::,,"ä_-'-'"... Göteborg 738 mm - ~.. ~9 I \ 19~O! I t ,,t,,,,,... J'""..,t"".."_... w,.l... L,_.L,~.J."...1..,.,,.."~,,...L...\...~L~1_.._... l..... J.."... J... "..,",,,.~ l al
6 Summerad avvikelse \!"ffi l + 1 :)fj r~" O l. i" t i 19,.' I / "~"'" """' ~"~"'::':~:'~~~'::':~.~.!I. ",;;,,~:::~,,~:::;;~,::~:'~~'~":':'\,,",.,-,.,,:~:::...., ""... ~. ~ 1960 I ;..",L>,.L... J,".. ~L,_.j.,..L... L.,j",.,.l. ' J,... ".. L,.".,L.".J,.. "J,~,".J""".,L..,.. I l... "',.".. l Medel nederbörd Skara 582 mm Karlstad 572 mm + -' Östersund mm Härnösand 631 mm t ~ l O!""~",.:c,...,..,::"",:,.,, 1 ~ I",... " Haparanda 532 mm ~1,::L.w L... I",L,. L... L... I"".. L...,~~~~,.. J...,,,~.,.L,.J.,,,,j,,..,,L.,L,... L.-i-~.. l,.j,... ", 'l g
7 RESULTAT AV ENSKILDA FÖRSÖK UI ~ Ii t 0;\jjI 5. stocknollilg län Husb~ Bv. Är 1960 Försöksvärd: Lantbr. Nils Eskhult, Husbyby, Långhundra Majt.: Mullfattig lättare mellanlera Alv: styv lera Gröda: Blandsäd Dikesavstånd 18 ro Olkesavstånd 27 m Pare: ;r-f;å; dike- ~ Skörd dt/ha Re l. tal Pare. nr från-dik; -- SkÖrd dt/ha Rel. tal ,2 2 14,0-1, ,6-0, ,4-0,7 3 15,7-0, ,4 + 0, ,9-0,3 5 15,0-0,1 5 15,8-0,4 ffi ~ 0~6 dtjha 6 16,1-0,1 7 15,9-0,3 m 0,5 dt/ha Den med ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten har icke påverkat avkastningens storlek. De mindre utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga helt inom fel gränserna. Eftersom det sålunda ej erhällits någon skördenedsättning mellan dikena, synes det större dikesavståndet detta år ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Vid skörden kunde en viss skillnad i bärighet konstateras i det att bärigheten var fullgod intill dikena medan en viss spårbildning efter tröskan förekom i området mitt emellan dem. f10de l nederbörd Årets nederbörd jan. fob. ~ar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec Hela äret Ängstugan. Är 1960 Försäksvärd: Lantbr. Gunnar Kollberg, Angstugan, Över järna ~latj.: Något mull ha Hi g rfte 11 an l era Alv: styv lera Dikesavstånd 22 m Parc.-n; från-dik; - -Skörd dt/ha 1 35,5 2 34,8-0,7 3 34,4 w 1,1 4 33,3-2,2 5 32,1-3,4 ffi ~ 1,1 dt/ha Avståndsförsök Rel. tal Gröda: Höstvete Dikesavstånd 44 ffi Pare. nr frå; dike Skörd dt/ha 1 32,& 2 33,2 + 0,6 3 30,7-1,9 4 29,0-3,6 5 27,4-5,2 6 27, 7 ~ 4,9 7 27,1-5,5 a 26,8-5,8 9 26,8-5, ,1 - &,5 m 1 J4 dt/ha Re 1. tal Klart framträdande skördenedsättningar na erhållits på båda dikesavstånden. Utslaget på det långa dikesavståndet kan betecknas som statistiskt fullt säkert. Med de avkastningsresultat som erhållits i årets försök, synes det mindre dikesavståndet vara att föredraga. Observationer: Under den långa regnperioden på eftersommaren var bärigheten låg på hela fältet.
8 6. När skörden verkställdes i mitten på september hade fältet återvunnit bärigheten och några skillnader mellan de båda dikes8vstånden kunde inte Konstateras. Hedelnederbörd Ärets nederbörd jan. febe mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec
9 Uppsala län W\!I:;::t:=::r:I;:;:ctl:«::e= H!ga. År 1960 Försöksvärd: lantbr. Kurt Wässean, Häga gård, BiskoeskulJa Mat j.: ~1ullfaHig styv 1era Alv: Mycket styv lera Gröda: Havre Avståndsförsök, Dikesavstånd 18 m Dikesavstånd 36 ffi Parc.-n~frin-djk; - -Skörd dt/ha Rel. tal Pare. nr frå;dike---sk6rd dt/ha 1 30,8 1 30,6 2 29,6-1, , 7 ~ 0,1 4 29,9-0, ,6-2,2 93 M ~ 2,2 dt/ha M dfff # 2 30,2-0,4 3 31,2 + 0,6 4 32,0 + 1,4 5 30,1-0,5 fl 31,2 + 0,6 7 30,8 + 0,2 8 31,4 + 0,3 9 31,2 t 0, ,5 + 0,9 1,6 di/ha 7. Re 1. ta l Av skördesiffrorna framgår, att den med ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten inte p~verkat avkastningens storlek. De utslag i olika rikningar som skördevärdena ange ligga helt inom fel gränserna. Det större dikesavståndet synes därför detta år ha givit en tillräckligt 'god dräoeri og. Oq~ervationer: Några skillnader mellan de olika dikningarna i bärighet eller upptorkning ha ej framträtt vare sig på våren eller vid skörden. ['lede 1 nederbörd Ärets nederbörd jan. feb. ~ar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec Marsk Är 1960 försöksvärd: lantbr. Lennart Vallgårda, Vallskog, Uppsala Mat j.: Nlgot mullhaltig mellanlera Alv: Mellanlera - styv lera Gröda: Vall II Avståndsförsök ~ike~aysiå~d_11.~! ~ike~aysiå~d_21 ~ Parc. nr från dike Skörd dt hö/ha Re 1. ta l Pare. nr från dike Skörd dt hö/ha Re 1. ta l 1 51,6 1 59,3 2 52,3 + 0,7 2 59,1-0,2 3 53,0 + 1, ,4 + 3, ,3 ~ 0,3 4 61,& + 2, ,7 + 1, &3,3 + 4,0 107 Pl '" 1,2 dt hö/ha 6 63,4 + 4, ,4 + 7, ,1 + 6, ,0 + 7, ,4 + 7,1 112 Ill = 1,3 dt hö/ha En viss skördestegring kan konstateras inom området mitt emellan dikena på 27-meters avståndet. Denna skördestegri ng kan anges som stäti sti skt säker. På 13, S-meters avståndet 1 i gger utslaget he 1t inom fel gränserna. Det långa dikesavståndet synes sålunda detta år ha givit tillräckligt god dränering.. Observati on!i!r: Några skillnader i upptorkni ng e 11 er bäri ghet ha i nte framträtt under året. jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Medel nederbörd Årets nederbörd
10 Skrällin~e. År 1960 FörsÖksvä~d: Lantbr. Olof Lindval', Skrällinge, Örsund~bro c. Avståndsförsö,k Gröda: Korn Försöket består av fyra parallella på 20-meters avstånd från varandra belägna täckdiken, vilka inlagts på ett för övrigt odikat fält. Vinkelrätt över dessa diken har lagts ett skördeområde (bandförsök), so~ sträcker sig 50-meter ut över den odikade marken på båda sidor. Dikesavstånd 20 m Skörd;k~r;a-f~ån dikena ut till Mitten liellan dom. Pare. nr från dike M ~ 0,6 dt/ha Skörd dt/ha 39,4 39,0-0,4 39,4 : 0,0 40,5 + 1,1 39,7... 0,3 Rel. tal 103 Dikat - odikat Skördekurv; frän -djk;'n~ut mot odikat område (50 m). Pare. nr frän dike m d1ff = 2,9 dt/ha Skörd dl/ha 40,7 38,7-2,0 37,9-2,8 40,3-0,4 40,2-0,5 39,8-0,9 37,4-3,3 34,3-6,4 33,5-7,2 33,6-7,1 33,3-7,4 33,3-7,4 34,0-5,0 33,7-7,0 33,0-7,7 Re l. tal Blf Någon skördenedsättning mellan dikena har ej erhållits på 20-meters avståndet. Skördekurvan ut mot odikat område visar en avkastningsskilln~d av 7 dt/ha mellan 20-meters dikning och odikat. Observ~tioner: Några skillnader i upptorkning vid tiden för vårbruket kunde ej iakttagas mellan dikad oeh odikad mark. Vid skörden var markens bärkraft ej tillfredsställande inom vissa delar av det odikade fältet. Nedelnederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec
11 Södermanlands läm Ed~9~. År 1960 Försöksvård: Lantmästare G~A. af Ekenstam, Edeby säteri, Stränqnäs Mat j.: Måttligt mullhaltig styv lera Alv: Mycket styv lera ~ike!aysiå~d_1~! Avståndsförsök ~ike~ayslå~d_3q! Gröda: Höstvete Pare. nr från dike Skörd dt/ha Rel. tal Pare. nr från dike Skörd dt/ha Rel. tal 1 3"7,9 1 37,1 2 36,1 ~ 1,8 2 35,9-1, ,3 + 0,4 3 36,7-0,4 4 39,1 + 1, ,2 't 0,1 5 37,7-0,2 5 37,3 + 0,2 m 1,9 dt/ha 6 36,8 ~ 0,3 7 36,0-1, ,2-1,9 9 35,7-1, ,9-0,2 ID ~ 1,1 dt/ha Av skördevärden framgår, att den med ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten inte p~v&rkat avkastningens storlek. De utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga helt 1nOM fel gränserna. Det större dikesavståndet synes därför detta år ha givit en tillräckligt god dränari ng. Observationer: Uppfrysning förekom under våren varvid beståndet blev allmänt uttunnat. Några säkra skillnader i upptorkning eller b~righet mellan de olika dikningar har inte konstaterats vare sig på våren eller vid skörd och höstplöjning. Wederbprd: Hedelnederbörd Äre ts nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec Gärdesta. Är 19&0 Försäksvärd: Bröderna lindahl, Gärdesta säteri, Tystberga Majj.: Måttligt Illullhaltig styvare mellanlera Alv: styv lera Gröda: Höstvete Avståndsförsök Q.il<.elay.si åna.1.! Dikesavständ 32 ID Parc. nr fr~n dike Skörd dt/ha Re l. tal Pare. nr fr3n-dik; - - SkÖrd dt/ha 1 30,7 1 29,6 2 29,8-0, ,6-2,0 3 30,9 t 0,2 3 27,6-2,0 4 30,5-0,2 4 27,4-2,2 5 29,9 ~ O,B ,9-1,7 n = 2,1 dt/ha 6 29,0-0,6 7 23,4-5,2 B 19,9-9,7 9 15,3-13, ,4 w 13,2 m = 2,7 dt/ha Rel. tal Beståndet uttunnades under vintern och våren genom ytvatten och uppfrysning. Det var ojämnt oeh ögräsbemängt vid skörden. En del av försöket (eh 32-metet'S avstånd) skördades därför ej. Av skörderesultaten framgår, att det ej erhållits någon skördenedsättning mellan dikena på det mindre dikesavståndet. Oet större avståndet uppvisar däremot en betydande skördedepression. Avkastningsvärdana är 'emellertid så ojämna, att något säkert uttalande om dikesavståndets inflytande under detta är ej kan göras. Observationer; Några skillnader i upptorkning under våren förelåg ej. Under den nederbördsrika nösten var markens bärkraft ii dvl s ganska då"li g. Några säkra skill nader mellan al i ka di kesavstånd fralllkädde ej.
12 Ne.d~cbö rd: Medel nederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. ~ ~ ~ ~ TI ~ D ~ ~ ~ % ~ Hu~lekärr. Är 1960 För;Öksvärd: Jägmästare F. SederholM,Ä18erga gård t4atj.: Mått l igt mu 11 ha Hi g styvare mellanlera Alv: Mycket styv lera Oikesavstånd 15 ffi Parc.-n; fr'in-dik; - -Skörd dt/ha 1 27,4 2 26,1-1}3 3 26,6-0, ,8-0,6 5 26,3-1~1 96 m ~ 1,0 dt/ha Avståndsförsö~ Rel. tal Gröda: Korn Dikesavstånd 25 ffi Parc. nr från-dik; - - SkÖrd dt/ha 1 26,5 2 25,7-0,8 3 26,1-0,4 4 27,3 + 0,8 5 26,7 + 0,2 6 27,4 + 0,9 7 26,8 + 0,3 8 26,5 : 0,0 9 26,5.: 0, ,0 t 0,5 m ~ 0,9 dt/ha Re 1. tal Den med ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten har icke påverkat avkastningens storlek. De mindre utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga nelt inom felgf&nserna. Eftersom det så1unda ej erhållits någon skördenedsättning mellan dikena, synes det större dikesavståndgt detta år ur avkastningssynpunkt na givit en tillräckligt god dränering. Observationer: U~ptorkningen under våren var jämn. Efter en period med stark nederbörd förelåg i augusti stora skillnader i bärighet mellan konta och långa avståndet. Vid skörden i s'lutet av september var bärigheten åter godtagbar även på det långa avståndet. Medel nederbörd Ärets nederbörd jan. febe mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep, okt. nov. dec Vallby prästgård. År 1960 försöksvärd: Arrendator Alrik Strengbclim, Val1by prästgård, Sörmlands Vallb~ Mat j.: rlullfattig styv lera Alv: Mycket styv lera Gröda; Korn Dikesavstånd 16 m Parc.-n~ fråtl-dt'k; - -Skörd dt/ha 1 16,7 2 16,2-0,5 3 15,6-1,1 4 15,6-1,1 5 15,4-1,3 m 3 0,6 di/ha Avståndsförsök Dikesavstånd 48 ID Pare. nr fri"n-dik; - - SkÖrd dt/ha l 1&,6 2 15,8-0,8 3 15,8-0,8 4 15,8-0,8 5 16,3-0,3 6 1&,2-0,4 7 16,5-0,1 8 16,3-0,3 9 16,8 + 0, ,9 + 0, ,6-1, ,2-1, ,5-2, ,0-1,6 Re 1. tal ,3-2,3 m ~ 1,0 dt/ha Rel. tal 9il
13 11, Mindre skördenedsättningar mellan dikena ha erhsllits pi bada dikesavstlnden. Tendens till statistiskt säkra utslag föreligger. Den något högre avkastning, som det mindre dikesavståndet synes ha givit, motsvarar dock ej den högre årskostnaden för denna dikning. Det stora dikesavståndet kan därför med hänsyn till avkastningen detta år sägjs ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Några skillnader i upptorkning under våren förelåg ej. Vid de tidpunkter fältet under hösten befors före1ftg heller ej n~gra skillnader i fr5ga om bärigheten. t~ed81 nederbörd Årets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec / f
14 Fullerstad. År 1960 Försöksvärd: Löntbr. Bil"ger Hålling, Fuller'stad, SöderköRiryg Mat j.: Måttligt mullhaltlg styvare mellanlera Alv: styv lera Avståndsförsök Dikesavständ 15 m ~i~e!aysiå~d_3q! Gröda: Höstvete Parc. -n; frin-dlk; - -Skörd dt/ha Rel. tal Pare. nr från dike Skörd dt/ha Rel. tal 1 38,8 1 38,3 2 35,3-3, ,4-1,9 3 36,4-2, &,& - 1, ,1-1, ,8-0,5 5 35,0-3, ,3 ~ O, O m = 1,0 6tjha 6 36,1-2,2 9/t 7 36,7-1,6 96 B 35,0-3, ,0-2, ,1-3,2 92 m n 1,2 dt/ha Skördenedsättningar mellan dikena ha erhållits på båda avstånden. Utslagen kunna anges såsom stat; sh sh säkra. Den högre avkastni ng som det ali ndre di kesavståndet synes ha gi vit 1 årets försök, torde emellertid endast motsvara den ökade årskostnaden för denna dikning. Det större dikesavståndet kan därför med hänsyn till avkastningen detta år sägas ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Under våren var upptorkningen och bärigheten jämn 6ver hela fältet. Vid tidpunkten för skörd var bärigheten på fältet relativt god. Några större skillnader mellan de olika dikesavstånden förelåg inte. Medel nederbörd Ärets nederbörrl jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec Hagebx. År 1960 Försöksvärd: Lantbr. Åke Alrnegård, Hageby, Öster~t.~9 Hat j.: f1åttl i gt mull ha Hi g 1 erig 110 Alv: Ledg IDO Gröda: Korn Djueförsök Oikesdjupet vid parcell 1 är 1>2 meter. Det minskar därefter kontinuerligt till 0,5 meter vid parcell 8. I försöket ingår 4 upprepningar. Oikesavståndet är 20 m. Pare. nr Dikesdjup 1,2 m 8 0,5 m m ~ 1,4 dt/ha Skörd dt/na 22,1 22,0-0,1 24,4 + 2,3 23,5 4-1,It 25,1 + 3,0 25,2 t 3,1 25,6 + 3,5 25,3 + 3,2 Re 1. ta l Den grundare dikningen har givit en något högre avkastning, Det utslag som erhållits kan anges såsom statistiskt säkert. Observatlone~: Upptorkningen var jämn under våren. Någon skillnad i bärighet vid olika dikesdjup kunde ej iakttagas vid skörden. Medel nederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sap. okt. nov. dec t He 10 ärgt
15 lngelstad gård. År 1960 Försöksvärd: Lantbr. Bengt-Uno Westeson. lngelstad gård. ryddby Mat j.: Måttligt mullhaltig styv lera Alv: Mycket styv lera Gröda: Höslvete Avståndsförsök Dikesavstånd 16 m DIkesavstånd 32 m Parc.-n; frin-dtk; - -Skörd dt/ha Rel. tal Parc. nr frin-dtk; - - Sk~rd dt/ha M z 1 31,,6 2 34,6! 0,0 3 34,5 ~ 0,1 4 33,6 ~ 1,0 5 34,0-0,6 0,5 dt/ha Re 1. tal 1 34,1 2 33,0-1, ,1-1, ,0-1, ,7-1,4 6 32,1-2, ,0-1, ,7-1, ,4-0, ,9-0,2 m = 0,8 dt/ha Skördedepressioner mellan dikena ha erhållits på båda dikesavstånde~. De utslag som erhållits, ligga dock helt inom fel gränserna och kunna ej tillmätas någon betydelse. Det större dikesavståndet synes därför ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt ~od dränering. Observationer: Upptorkningen under Vflren var jämn och vid skörden var bärigheten god över h01a 0", r-ådet. jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sap. okt. nov. dec. t'lede l nederbörd Årets nederbörd stora Greby. Är 1960 Försöksvärd: Lantmästare Bo Seeher, Haddorp, Vikingstad Hat j.: Måttligt mullhaltig styvare mellanlera Alv: styv lera Gröda: Korn Avståndsförsök Dikesavstånd 16 ffi Dikesavstånd 32 m Parc.-n; frin-dlk; --Skörd dt/ha Rel. tal Pare. nr frin-dik; - - SkÖrd dt/ha Re 1. tal 1 23,6 1 22,9 2 23,-1-0,5 9S 2 22,6-0,3 3 22,2-1, ,3-0, ,2-1,4-9-\ 4 21,7-1,2 5 21,9-1, ! 8 -"1,1 m ~ 0,8 dt/ha 6 22,6-0,3 7 23,1+ + 0, ,5 t 0, ,5 + 0, ,7-0,2 ffi e 1,1 dt/ha Den mod ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten har icke påverkat avkastningens storlek i mera betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga helt ino~ fel gränserna. Eftersom det sålunda ej erhållits nagon nämnvärd skördenedsättning mellan dikena, synes det större dikesavståndet detta år ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer; Upptorkningen under varen var likartad över hgla fältet och någon skillnad mollan olika dikesavstånd kunde ej märkas. Vid skörden var marken mycket uppblött. En något sämre bärighet vid de längre dikesavstånden kunde konstateras. Medel nederbörd Årets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec
16 Västerbx. År 1960 Försöksvärdl lantbr. Erik Sagemark, Västerby, Vikingstad Mat j.: MulJrlk styv lera Alv: styv lera livstånds- och djupförsö~ Gröda: Havre 1. Resultat enligt den äldre försöksmetodiken med parcellerna uttagna tvärs över dikena. Oikesavstånd 15 ffi -"- 20 m _N~ 25 11\ Dikesdjup 0,75 III -" Il Skörd dt/ha 29,8 29,9 + 0,1 28,5-1,3 29,8 29,0-0)8 Re 1. ta l 96 m 1,5 dt/ha 97 ffi x 1,2 dt/ha Bandförsök Gikesavstånd 15 m Parc.-n; frin-dlk; - -"Skörd dt/ha 1 22,1 2 20,9-1,2 3 21,3-0,8 4 21,2-0,9 5 23,1 t 1,0 M ~ 1,5 dt/ha Dikesavstånd 25 ~ Parc.-n; från-dik; - -Skörd dt/ha 1 27,2 2 27,0-0,2 3 30,3 + 3,1 4 29,0 + 1,8 5 30,6 t 3,4 6 29,6 + 2,4 7 28,9 t 1,7 8 28,& t 1,4 9 25,6-1, ,4-0,8 m : 2.7 dt/ha Re 1. ta l 9& Re l. ta l ~itelayslårrd_2q ~ Parc. nr från dike Skörd dt/ha 1 26,9 2 25,7-1, ,4-1, ,6-4, ,4-3, /f,3 2, ,7-0,2 m ~ 2,2 dt/ha Re 1. ta l Av resultaten enligt den äldre försöks~etodiken framgår, att det största avståndet givit något Mindre sköl'd än de kortare avstånden. Utslaget ligger emellertid inom fel gränserna. Ifråga om dikesdjupets inverkan på avkastningen kan man konstatera, att det mindre djupet givit den högsta skörden. ÄVGn detta utslaget ligger,emellertid inom felgränserna. Bandförsöket visar ej n~gr'a kl ara skördenedsähni ngar me'll an di kena på något av avstånden. De utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga helt inom fel gränserna. Som sammanfattning av resultaten från prövningen av olika dikesavstånd kan sägas, att 25-meters avståndet detta år med hänsyn till avkastningen synes ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer:.: Några skillnader i upptorkning förelåg ej under våren. Vid skörden var marken uppblött men bärigheten var godtagbar även på det långa avståndet, där dock spårbildningen blev krafti gast. t'lede 1 nederbörd Arets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sop. okt. nov, dec / &0 & &90
17 Jönköpll'lgs län :t;:=:';;c=*z;;::;::il:;::::;::'= Lldhult. Är 1960 FÖrsök"svärd: Lantbr. CarlO. P'ilttersson, lidhult, Reftele JOl"dad: Någorlunda humifierad vitmosstorv Avstå~dsförsök Gröda: Bl andsäd Försöket är uppla9t enligt den äldre försöksmetodiken med parcellerna uttagna tvärs över oikena. Skörd dt/ha Rel. tal Oikesavstånd 12 m 25,1 _ \ 25,3 t 0,2 -"* 24 11\ 25,3 + 0,2 m * 0,6 dt/ha DQ slllå skillnader i skörd mellan olika dikesavstånd SOM erhållits, ligga helt inom fel gränserna. Observationer: Någon skillnad i upptorkning kunde ej förmärkas vid sådden. Vid skörden var marken ganska uppblött. Vid inkörning av säden var bärigheten något sä~re på det stora dikesavståndet. ~östplöjning kunde ej utföras på grund a' alltför riklig nederbörd. Ntlderbörd: Medel~derbörd Ärets nederbörd jan. feb. Dar. apr. naj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec ~ Äbx. År 1960 Försöksvärd: lantbr. Tore Bränalt, Äby, Torskin9~ OikesavståAd 18 m Pare.-n; frin-dlk; - -Skörd dtjha 1 25,4 2 26,8 + 1,4 3 26,9 t 1,5 4 27,9 + 2,5 5 26,3 t 0,9 Il - 0,8 dt!ha ~\(ståndsförsök Re 1. ta l Gröda: Korn Dikesavstånd 36 m Pare. nr från-dtk; - -SkÖrd dt/ha 1 26,0 2 25,7 + 0,7 3 26,3 + 0,3 4 25,6-0,4 5 28,5 + 2,5 6 27,0 + 1, ,7 8 23,6 t 2,5 9 28,4 t 2, ,8 +1,8 m * 1,1 dt/ha Re 1. tal Några skördenedsättningar ~ellan dikena ha ej erhållits. Det föreligger i stället en viss ökning ) avkas tni ogen inol\\ mi ttoklrädet me 11 an dikena med tendens till statisti sk säkerhet. r~ed hänsyn härtill iår det större dikesavståndet säga, ha givit en tillräcklig dränering. Observ~tiQne~: N gra skillnader ~ellan dikningarna i upptorkning eller bärighet ha ej framträtt under ket~ Hele 1 ned~rbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. ~aj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec
18 Kronober\ls län Hornsb~~. Är 1960 ~ MW.~P.MPV~~ Försöksvärd: lantmästare Fredr1k Ekströ.er, Harnsbor~s Mat j.: Lerig m~lljord Alv: Mo Dikesavstånd 20 ~ Parc.-n~ fr5n-dlk;- -Skörd dt{ha 1 19,4 2 20,3 + 0,9 3 19,1.. 0 t ,5 + 1, ~ 0,3 m ~ 0,7 dt/ha Iwståndsförsök -... Re 1. tal gård, ~ornsborg Gröda: Korn Dikesavstånd 40 m Pare. nr frin-dik; -- Sk~ dt/ha 1 19,5 2 20,7.. 1,2 3 19,8 + 0,3 4 20,1 + 0,& 5 20,5 + 1,0 6 21,2 + 1,7 7 21,2 +1,7 8 20,4 + 0,9 9 21,8 + 2, ,5 + 1,0 M ~ 0,8 dt/ha Re 1. ta l Den variation i skörd soa erhållits Mallan dikena ligger helt in~m felgranserna. Det större dikesavståndet kan därför med hänsyn till avkastningen delta år sägas ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Några skll1nader aellan dikningarna i upptorkning eller bärighet ha ej framträtt under årgt.... ~iede l n;d~rbörd Arets nederbörd RyssbX Lant~a~ask2lJ. Är 1960 Försöksvärd: Ryssby lant~annaskola, ~ Mat j.: Mullrik sandig mo Alv: Sandig grovfto ~ite~a1siå~d_3f! 1:a skörd jan. feb. Mar. apr. "aj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec f3 45 & Avstånd.sfÖrsök bil tooz Gröda: Vall Q.ite!aysiå~d_31! 2:a skörd Pare. nr från dike Skörd dt hö/ha Re 1. tal Pare. nr från dike Skörd dt hö/ha Re 1. tal 1 72,2 1 56,7 2 70,4-1,8 2 52,2-4, ,0 + 0,8 3 51,4-5, ,8 ~ 1,4 4 47,8-8,9 8~ 5 74,0 t 1, ,5-9, ,1 + It, ,9-6, t 6, ,9-6, '" 7, ,4-7, ,9 t 7, ,0-6, ,0 t 9, ,1-5,6 90 m.. 4,1 dl hö/ha ffi ~ 3,0 dt ~/ha Den första skörden företogs den 21 juni efter en lång torkperiod. Den andra skörden företogs den 1 sept. efter an längre regnperiod med en sammanlagd regnmängd under juli och aug. av 235 mm. Resultat~t av 1:a sknrden visar att avkastningen ökat inom mittområdet mellan dikena. Tendens till statistiskt säk~rt utsla9 föreligger. Vid 2:a skörden har ökningen förbytts i en Dinskning av avkastningen ino~ ~ittområdet ~Ql1an dikena. Medal;ederbörd Arets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep, okt. nov. dec &6 & G b &90 708
19 Ka lmar 1 än [kerum. Är Försöksvärd: Stiftelsen EkeruMs gård, Hög?rum Jordart: Gr6~MO ~ mellansand Dikes~vstånd 20 M Parc.-n; frin-dtk; - -Skörd dt/ha 1 28,3 2 2&,1 2,2 3 27,5-0,8 4 28,2.0,1 5 28,0-0,3 M ~ d1ff 1.3 dt/ha Avståndsförsök Rel. tal Gröda: Höstråg Dikesavstånd 40 ffi Pare. nr från-dik; - -SkÖrd dt/ha 1 28,5 2 27,4-1,2 3 26,8-1,8 4 27,2-1,4 5 26,7.- 1,9 {) 25,2-3,4 7 23,3-4,8 8 25,5 ~ 3,1 9 25,1-3, ,1-5,5 M ~ 2,2 dt/ha Re 1. tal Sk6rdsnedsittningar Mellan dikena ha erhållits pi bida dikesavstånden. De utsl~g som erh llits ligga e~ellertid inom fel gränserna. Det tämligen stora utslaget på det större avståndet är hänförligt till endast ett block åv de fyra SOM ingår i försöket. Den något högre avkastning, SOID det mindre dikesavståndet har givit i årets försök, IDotsvarar ungefär den ökade årskostnaden för denna dikning. Ob~ervatto~ef: under året. N~d~rböt:d : Medelnederbörd I\rets nederbörd V~lstad. År 1960 Försök;värd: Kal.ar läns norra landsting Mat j.: ~jåttljgt IDullhaltig styv lera Alv: Mycket styv lera Dikesavstånd 18 I Parc.-n; frin-dlk; - -Skörd dt/ha 1 50,9 2 53,4 + 2,5 3 52,2 + 1,3 4 52,4 + 1,5 5 53,2 + 2,3 ffl 1,5 dt/ha a Några skillnader mellan dikningarna i upptorkning eller bärighet ha ej fra~trätt jan. fob. Maf. apr. ~aj. jun. jul. aug_ sep. okt. nov. dec Avst&ndsför~pk Rel. tal Gröda: Höstvete Dikesavstånd 3& m Parc. nr från-dik; - - SkÖrd di/ha 1 50,3 2 50,4 t 0,1 3 50,3 :!: 0,0 4 49,1-1,2 5 50,2-0,1 6 50,1-0,2 7 49,4-0,9 8 49,4-0,9 9 49,4 ~ 0, ,6-1,7 m * 2,8 dt/ha S-lO 883 Re 1. tal 97 Den ~ed ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteien har icke påverkat avkastningens storlek i mera betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga helt inom fel gränserna. Eftersom det sålunda ej erh~lljts nägon nämnvärd skördenedsättning mellan dikena, synes det större dikesavståndet detta år ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dräftering. Observati oner: Vi d skörden var marken upp bl ött efter höga nederbördsmängder i j u l i och aug. Någon nåaltwärd skn'lnad i bärighet mellan de prövade dikesavstånden kunde ej i akhagas. N~gerbörd: Hedelnederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr aj. jun. jul. aug. sep. okt. nov, dec
20 Vi ndö. Är 1%0 ~ksvärd: Godsägare Carl Malmberg, Vindö, yalde~artvi~ Natj.; Mycket Illullrik styv lera Alv~ Mycket styv lera Gröda: Hö stvete Avståndsförsök ~ l Oikesavstånd 16 ~ Dikesavstånd 32 m Parc.-n; frin-dik; - -Skörd dt/ha Re 1. tal Pare. nr frin-dik; - - SkÖrd dt/ha 1 31,2 1 31,2 2 26,3 ~ 4, ,9-4,3 3 24,7-6, ,4-5,8 4 24,~ - G ,1-5,1 5 23,8-7, ,5-6,7 ~» 1t 8 di/ha 6 25,2-6,0 7 27,3-3, g 8 25,1 - b,1 9 25,5-4, ,4-5,8 M 1,3 dt/ha Re1. tal statistiskt säkra skördenedsättningar mellan dikena har erhållits på båda dikesavstånden. Det är dock huvudsakligen dikesparcellem, so~ ur avkastningssynpunkt mera Markant skiljer sig från de övriga pareel1erna. Vid en jämförelse.~llan avkastningsstegringen och årskostnadsökningen vid en intensifierinq av dikningen finner man, att kurvorna i stort sett följer varandra. Man får således betalt för en \ntensifiering av dikningen ned till ett dikesavstånd av c:a 10 meter, men man erhåller å anrlra sidan ej någon vinst på en sådan åtgärd. Observationer: Marken var efter den höga senso~~arnederbörden starkt uppblött vid tiden för skörd. Det förelåg 'doek inggn Märkbar skillnad Ilellan de prövade avstånden. Nede 17wderbörd Ärets nederbörd jan. feb. Ilar. apr. Ilaj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec Hel a året
21 Kristianstads län Ausås. Är 19&0 ~*~~="=====~;==3= ~ksvärd; lantbr. Gunnar Persson, Ausås prästgård, Spannarp VJatj.: ~;lullfattig Kloig sand Alv: I"oig sand Gröda: Höstl"aps 19. w._ Dikesavstånd 15 ro Dikesavstånd 32 m Pare. -n~från-dtk; --Skörd dt/ha Rel. tal Pare. nr från di ke Skörd it/ha 1 26,2 1 27,5 2 26,8 + O,G ,9 ~ 0,6 3 28,1 + 1, ,8 + 0,3 4 27,6 t 1, ,2 ~ 0,3 5 28,3 t 2, ,5-2,0 m = 0,9 di/ha 6 27,0-0,5 7 25,4 ~ 2,1 8 25,6 v 1,9 9 26,6.. 0, ,3-0,2 m ~ 0,8 di/ka Re 1. ta l Den mad ökat avstånd frän diket avtagande dräneringsintensiieten har icke p v~rkat avkastningen i mera betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar som skärdevärdena ange, ligga 1 stort sett inom felgr~nserna. Eftersom det sålunda ej erhållits någon nämnvärd skördenedsättning mellan dikena, synes det större di kesavståndet detta år ur avkastni ngssynpunkt ha gl vit en till räck 1 i gt god dränel"\ng. Observationer; I~ågra skillnader mellan dikningarna i upptorkning eller blil"i~\i.t hi'! ej Tl"amträH t!n., dej> å!"et... Ned2rbörd: tllede l nederbörd Årets nederbörd jan. fob. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec Tranarp. Ar 1960 Försäksvärd: Lantbr. Nils Andreassons sterbhus, Tranarp, Å~torp Mat j.: Något mullhaltig styv lera Alv: Styv lera Ävståndsförsök Dikesavst6nd 10 m Parc.-n; frin-dlk; - -Skörd dt/ha Rel. tal 1 51,0 2 50,0-1,0 3 50,3-0,7 m * 0,9 di/ha Gröda: Blandsäd Dikesavsiånd 30 m Pare. nr f;å; dike~ - SkÖrd dt/ha 1 51,6 2 52,6 + 1,0 3 51, ,0 + 1,4 5 52,2 f 0,6 6 51,9 + 0,3 7 51,3-0,3 8 50,5-1,1 g 49,5 2,1 mdif f 1,6 df/na Hol a ~lret Re 1. tal Den med ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten nar icke påverkat avkastningens storlek i mera betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga helt 1nom fel gränserna. Eftersom det sålunda ej erhållits någon nämnvärd skördenedsättnlng mellan dikena, synes det större dikesavståndet detta år ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Några skillnader mellan dikningarna 1 upptorkning eller bärighet ha ej framträtt under året: ~eder~qrd: t'lede l nederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov, dec
22 Malmöhus län Bulstofta. År 1960 Försöksvärd: Lantbrukare Erland Jeppsson, Bulstofta gård, Ekeby Mat j.: Mullrik moränmo Alv: ~loränmo Dikesavstånd 16 ID Parc.-n~ frin-dtk; - -Skörd dt/ha 1 38,5 2 40,2 + 1,7 3 38,3-0,2 4 39,8 + 1,3 5 39,0 + 0,5 m ~ 0,7 dt/ha Avståndsfö~sök Re l. tal Gröda Havre Dikesavstånd 32 m Parc. nr f-;å; dike- - Sk6rd dt/ha 1 38,9 2 38,3-0,6 3 39,5 + 0,6 4 40,2 + 1,3 5 39,8 + 0,9 6 39,0 + 0,1 7 30,5,. O; [i 8 40,1 + 1,2 9 40,0 + 1, ,2 + 1,3 m ~ 0,8 dt/ha Don med ökat avständ frän diket avtagande dräneringsintensiteten har icke påverkat avkastningens storlek i mera betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar som skördev~rdena ange, ligg" helt inom fel gränserna. Eftersom det s lunda ej erhallits n gon nämnvärd skördenedsättning mellan dikena, synes det större dikesavstandet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Nägra skillnader mellan dikningarna i upptorkning eller bärighet ha ej framträtt under året. jan. feb. mar. apr. maj. j uno ju L aug. sop. okt. nov. dec. I'lede 1 nederbörd ' Årets nederbörd Lydinge. Är 1960 Försöksvärd: Kapten Bror-Carl Cederström, Lydinge, Hylling~ Hat j.: Måttligt mullhaltig styv lera Alv: Mycket styv lera Gröda: Havre Avståndsförsök [iksl aysi åftd_1q ~ Dikesavstånd 20 ffi ~- Pare. nr från dike Skörd dt/ha Rel. tal Pare. nr från dike Skörd dt/ha 1 49,8 1 52,0 2 50,5 to,7 2 5lt,5 + 2,5 3 50,6 t 0, ,7-2,3 m = 1,2 dt/ha If 50,1-1,9 5 47,8-4,2 6 49,0-3,0 m ~ 1,3 dt/ha Hel a ili'8l 6 6% R01. tal Hägra skördedepressioner mellan dikena har ej erhållits på det mindre dikesavstandet. P det större avståndet föreligger det däremot en viss~6rdenedsättning mollan dikena, vilken kan anges som statistiskt säker. Den högre avkastning som det mindre dikesavständet givit i årets försök, torde emellertid endast motsvara den ökade årskostnaden för denna dikning. Ob~ervationer: Under våren märktes ej några skillnader j upptorkning mellan de prövade d, Trots stora regnmängder var bäri gheten Qodtagbar på båda di kesavst nden fram ti 11 skörden. Genom yher," ligare regn efter skörden blev marken starkt uppblött och bärigheten blev delvis mycket låg. Om det d~rvid förelåg någon skillnad mellan de prövade avstånden kunde dock med best3!:ndhd ej r'lede l nederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug sep. 55 '!!-.)J okt. 52 l t 6 nov dec. 55 g/f Hel a årel 635 ri~
23 Lönhu H! Är 1960 Försöksvärd: AB rl. \Mbull, Landskrona Mat j.: Måttligt mullhaltig styv moränlera Alv: Mycket styv moränlera Dikesavstånd 10 Parc.-n~ fr n-dik; - -Skörd dt/ha 1 53,6 2 55,3.. 1,7 3 54,5.. 0,9 m 1,6 dt/ha A~ståndsförsök Rel. tal Gröda: KOj"fl Dikesavständ 20 ~ Pare. nr f~å~ dike- - SkÖrd dt/ha 1 55,8 2 55,4-0,4 3 53,5-2,3 4 54,1-1,7 5 52,7-3,1 & 54,3-1,5 M ~ 1,4 dt/ha 21. Rel. tal ~ 97 Nä~ skördedapression nallan dikena har ej erhållits vid det mindre dikasavståndat. På det större avståndet föreligger det däre~ot en viss skördenedsättning ~ellan dikena. Den något högre avkastning SOl det Mindre dikes3vståndet givit i ärats försök torde e~ellertid knappast motsvara den ökade årskostnaden för denna dikning_ Observationer: Inga skillnader i upptorkningen under våren. Bearbetningen gav god såbädd och grödan fick en '~nabb och god utveckling. Den regnrika SOM~aren medförde dock stark liggsäd. Efter ihållande regft var Marken Mycket uppblött vid skörden. Bärigheten var då låg över hela o~rådet, utan tydliga skillnader mellan de prövade avstånden. t'lede 1 nederbörd Årets nederbörd jan. fob. ~ar. apr. Maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec S B a NX~o g~rd. År 1960 Försäksvärd: Godsägare Gösta Hofvendahl, Nybo gård, Mjöhult Mat j.: Något Mullhaltig lerig sand Alv: Svagt lerig sand Gröda; Havre Oikesavständ 12 m Parc.-n~ frin-dlk; - -Skörd dt/ha 1 43,8 2 40,S ~ 3,3 3 40,6-3,2 4 41,3-2,5 5 41,3 ~ 2,5 ~ 1,0 dt/ha Re1. tal [n viss skördenedsättning mellan dikena har erhållits. Parcellen närmast dikena har sålunda givit en signifikant högre skörd än övriga parceller. Den skördeökning SOM skulle erhållas vid en ainskning av dikesavståndet, uppv~ger emellertid Icke den ökadq ~rskostnaden för en s5dan 5tgärd. Medelnederbörd Äre ts nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec ,
24 Rosendals sård. År 1960 Försöksvärd: Frtherre Gepard Bennet, Rosendals 9ods~ MörarQ Mat j.: Måttligt mullha1tig styv lera A1v: Mycket styv 1era Q.j upf2rsök Gröda: Havre Dlkesdjupei vid parcell 1 är 1,2 Mgter. Det minskar därefter kontinuerligt till 0,5 MetQr vid parce I försöket l ngår fe~ tj.ppj"epningar. Di kesavstånd 10 meter. Pare. nr B m ~ Oikesdjup 1,2 m 0,5 Tt 0,9 dt/ha Skörd dt/hll 45,3 1;.2,8-2,S 43,4-1,9 ~M) - 2,3 43, ,9-0,4 44,1,. 1 J 2 45,0-0,3 Rel. tal 94 % 97 Någon klar skillnad i avkastning vid olika dikesdjup har ej erhållits i årets försök. Den variatidn i avkastningsvärdena so~ fra.kommit,llggsf inol folgränserna och kan ej tillmätas någon botydelse. Oqserv~t~oner: Upptorkningen var under våren jämn över hela försöket. Vid skörden var marken ganska uppblött. men någon tydlig skillnad.~llan olika dikesdjup förelåg inte. 't'led~l nederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun~ jul. aug. sop. okt. nov, dec a Säb~holM. Är 1960 Försöksvärd: Svenska Sockerfahriksaktiebolag6t, Säbyholms gård, kandskrona Mat j.: Måttligt mullhaltig lättare mellanlera Alv: Styv lera Gröda: Höstvete Åvståndsförsök l. Resultat enligt den äldre försöksmetodiken med parcellerna uttagna tvärs ö~er dikafli. Skörd dt/ha R~l. tal OikQsavstånd 12 m 58,7 _.- 16 Il 55,1-3,6 94 _fl* 24 III 58,4-0,3 M ~ 1,5 dt/ha He la året If Bandförsök Oikesavstånd 12 m Parc.-n; frin-dik; - -Skörd at/ha Re 1. tal 1 56,6 2 57,3 to,7 3 57,0... 0,4 m * 0,7 dt/ha OikGsavstånd 16 Pare. nr f;å~ dikq- - SkÖrd dt/ha 1 56,0 2 56,4 + 0,4 3 54,8 ~ 1, ,2 m * 0,9 di/ha Re 1. ta l
25 ~ike1a~siå~d_2i ~ Pare. nr från dike Skörd dt/ha Rel. tal 1 56,3 2 55,9 ~ 0,4 3 56,0 ~ 0,3 4 56,3 ~ O, O 5 56,7 + 0,4 6 56,7 t 0,4 ffi = 0,8 dt/ha 23. Av resultaten enligt den äldre försöksmetodiken framgår, att 16-meters avståndet givit något lägre avkastning än övriga dikesavstånd. Utslaget ligger emellertid inom fel gränserna och kan ej tillmätas så stor betydelse_ Av skördesiffrorna i bandförsöket framgår, att den med ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten icke påverkat avkastningens storlek. De mlndre utslag i olika riktningar som skördevärdena ange, ligga helt inom fel gränserna. Som sammanfattning av resultaten kan sägas, att det största dikesavståndet (24 m) torde ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Några skillnader mellan dikningarna i upptorkning eller bärighet ha ej framträtt under året. jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. ~lede l nederbörd & Ärets nederbörd 50 n
26 G6teborgs- och Bohus län ledum. Är 1960 =~~~=~~~=~==:~~=~~=~=~~~ F6rs6ksvärd: lantbr. Sven Aronsson, Ledum, Rabbalshede Mat j.: Mullrik lättare mellanlera Alv: styv lera I\vståndsförsök Qjkesavst~nd 16 m Pafc.-n; ft,'ån-dik; - -Skörd dt/ha Rel. tal 1 28,11 2 2"1,4-1,0 3 27,1-1,3 4 26,9-1,5 5 27,7-0,7 m ~ 0,7 dt/ha Gröda: Blandsäd Dikesavstånd 32 m Parc. nr f;il; dike- - SkÖrd cit/ha 1 30,9 2 28,5-2,4 3 27,5-3,4 4 27,3-3, G 5 25,5-4,4 5 26,2-4,7 7 25,8-5,1 8 26,2-4,7 9 25,9-4, ,8-3,1 m = 1,7 dt/ha Re 1. tal o') J'_ Skördenedsättningar mellan dikena ha erhällits på båda dikesavständen. Med de avkastningsresuliat som erhållits i årets försök, synes det mindre dikesavståndet vara att föredraga. Observationer: Under våren framträdde tydliga skillnader i upptorkning mellan de prövade dikningarna. V rbruket blev sämre pa det långa avståndet och gav s~mre uppkomst. Vid skörden var bärigheten godtagbar invid dikena på de korta avst5nden men ej för övrigt. P& de l5nga avständcn ~äste 5kj~d8~:53kan dras med 2 traktorer. Ekipaget körde ändock fast upprepade gänger i mittområdet på 32-meters avständen. Ur bärighetssynpunkt hade med ärats nederbördsfördelning ett avst~nd mindre än 16-meter varit önskvärt vid skörden. t~ed8l nederbörd Årets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec l~är. År 1960 Försöksvärd: Hemmansägare Ivar Carlsson, Skär, Skee Mat j.: M ttligt mullhaltig molättlera Alv: Styvare mellanlera Gröda: Havre Avståndsförsök Dikesavstånd 16 ffi Dikesavst3nd 26 m Pare. -n~frin-dik; - -Skörd di/ha Re 1. tal Pare. nr f~ii;;- di ke - -- SkÖrd dt /ha Re 1. ta l 1 31,1 1 31,5 1JO 2 28,0-3, ,8-0,7 3 26,1-5, ,1 - O,~ 4 28,2-2, ,3-1,2 9S 5 29,2-1, ,7 + 1,2 104 ffi = 1,6 dt/ha 6 32,3 + 0, ,2-0,3 go, " 8 31,7 + 0,2 9 32,6 + 1, ,5 t 1;0 103 m = 1,7 di/ha Av de redovisade avkastningssiffrorna framgår, att det erhållits en skördenedsättning mellan dikena vid det mindre dikesavståndet. Denna skördenedsättning har tendens till statistis~ säkerhet. Det större avståndet uppvisar däremot en något h5gre avkastning mitt emellan dikena. Dan variation i avkastning som förefinnes ligger dock helt Inom fel gränserna. Resultaten fr~n de bäda prövade dikesavst6nden är s31unda ej samstämmiga. Det större dikesavst~ndet torde dock ha givit en tillräckligt god d~änering detta år.
27 25. Obs'l"vati on er : Några sk; llnader me 11 an di kni ngarna i upptorkni ng eller bä.ri ghet ha e j framträtt under äret. Negerböt:9 : 11ede l nederbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec TinQyalls egen1om. Är 1960 Försöksvärd: Göteborgs och Bohus läns Hushållningssällskap Mat j.: MBtiligt mullhaltig moig lättlera Alv: Lättare mellanlera Dikesavstånd 16 ID Parc.-n~ frin-dik; - -Skörd dt/ha 1 34,2 2 32,3-1,9 3 31,6-2,6 4 31,3-2,9 5 30,7-3,5 M 0,6 dt/ha AvsHndsförsök Rel. tal Gröda: Korn Qi!e!a1s1å~d_2i! Pare. nr från d1ke Skörd dt/ha 1 35,0 2 33,4-1,6 3 31,6-3,4 4 32,'t - 2,6 5 32,3-2,7 Ii 32,3-2,7 7 31,6-3,4 m c 0,9 dt/ha Re 1. ta l Av skördesiffrorna framgår, att det erhållits skördedepressioner mellan dikena på båda dikesavstånden. Utslagen kunna anges såsom statistiskt säkra. Den högre avkastning, so~ det mindre dikesavståndot synes ha givit, torde emellertid icke motsvara den ökade årskostnaden för denna dikning. Det större dikesavstandet kan därför ~ed hänsyn till avkastningen defta är sägas ha givit en tillräckli~ god dränering. Observationer: Tidigt på våren förelåg skillnader i upptorkning mellan de prövade dikningarna. Vid ~tkörning av konstgödsel var det sämre bärighet på de större dikesavstånden. Vid tiden för vårbruket hade dessa olikheter i stort sett utjämnats, och den extensiva dikningen förorsakade ej någon förs& ning av sådden. Vid skörden var framkomligheten p& de mindre avstånden godtagbar, medan det på de större avstånden blev kraftiga spår efter traktor och tröska och även fastkörning förekom.,nederbö:2: jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Medel nederbörd Ärets nederbörd
28 iil \IS borgs 1 än ASSfiundsto,p. År 1960 ==~~~=~~Z~~~~ rörsöksvärd: laotbr. Åke Hagaeus, Assm~storp, ~~ t iatj.: t'låhligt mullhahig styvare liellanlera Alv: styv lera Av~tålldsför~ök Gröda: Havre Dikesavstånd 16 ffi Dikesavstånd 32 m Pare. -o; fr~n -dlk; - -Skörd dt/ha Re 1. tal Pare. nr f;å; dike - - SkÖrd di/ha 1 29,0 1 27,7 2 28,2-0, ,5-0,2 3 28,1-0, , 7 ~ 0,0 4 28,7-0,3 4 28,0 + 0,3 5 29,2 + 0,2 5 26,7-1,0 m ~ 0,7 dt/ha 6 26,2-1,5 7 26,2-1,5 8 24,9-2,8 9 26,1-1, ,2-1,5 M = 0,9 dt/ha Rel. tal En viss skördedepression mellan dikena har erhållits på det större dikesavståndet. Tendens till statistiskt säkert utslag föreligger. Oen något högre avkastning som det mindre dikesavståndet synes ha givi t, lilotsval"ar eme 11 edi d ej den ökad" årskostnaden för denna di kn i ng. Det större di kesavståndet kan dä~för ~ed hänsyn till avkastningen detta är sägas ha givit en tillräckligt god dränering. Qbserv~tioner: Tidigt pä våren förelåg skillnader i upptorkning och bärighet ~ellan de prövade dikningarna. Vid tiden för vårbruk hade dessa olikheter i stort sett utjämnats, och den extensiva dikningen förorsakade ej någon försening av sådden. Vid skörden förelåg mycket stora skillnader i bärighet på de prövade avstånden. Två traktorer mss-te bogsera -tröskan på det större avståndet. Vi d p l ö jni ngen anv;;ndes järnhjul. Medelnederbörd Årets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj. jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. 40 2& Forstena. Är 1960 Försöksvärd : Lantbr. N il s Dan 1 gren, Forstena, Vargön Mat j.: Mullrik styvare mellanlera Alv: styv lera Gröda Havre Avståndsförsök 1. Resultat enligt dan äldre försöksmetodiken med4p~reellerna uttagna tvärs över dikena. Dikesavständ 16 m ~"- 24 m -"- 32 m m ~ 2,3 dt/ha Skörd dt/ha 34,3 35,8 + 1,5 34,6 + 0,3 Rel. tal Bandförsök Dikesavstånd 16 ~ Parc.-n~ frin-dlk; - -Skörd dt/ha 1 30,4 2 29,3-1,1 3 29,1-1, ,5 5 29,4-1,0 m = 3,8 dt/ha Rel. tal Oikesavstånd 32 ro Pare. nr friin-dlk; -- SkÖrddt/ha 1 32,7 2 33,1 + 0,4 3 32,9 t 0,2 4 31,9-0,8 5 30,9-1,8 5 31,5-1,2 7 29,8-2,9 8 28,0-4,7 9 29,8-2, ,4-2,3 M ~ 1,1 dt/ha Rel. tal '10 i 94 9b
AV 1967 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK
SVF.RIGES lanp-u KS'JN 'V~ K... :iet Ins jj~utio!cn Avd för hyd.-ut;}:; k 70 07 UiPSALA 7 för ma. :~v.:lrc~lskap f LJOTeICET ~, RESULTAT O AV 967 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK FORSOKSAVDELNINGEN
Kalkens inverkan på jordens struktur
Kalkens inverkan på jordens struktur Gösta Berglund - STENCILTRYCK NR 46 INSTITUTIONEN FÖR LANTB,RUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1971 ~mtitl.tionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a. i sin tidskrift
Lantbrukshögskolan Institutionen för Lantbrukets Hydroteknik Försöksavdelningen RESULTAT AV 1964 ARS TXCKDIKNINGSFORSOK OCH BEVATTNINGSFORSOK
Lantbrukshögskolan Institutionen för Lantbrukets Hydroteknik Försöksavdelningen RESULTAT AV o 964 ARS TXCKDIKNINGSFORSOK OCH BEVATTNINGSFORSOK FESUJJ Ä T Al{ 94 l\fls Tiicl
AV 1968 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK
RESULTAT o AV 968 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK FORSOKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR 0 INSTITUTIONEN FOR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 969 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger
AV 1963 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK
SVERIGES lantlh'uksuntv:rsitct lnslitutionen för ma. ~:vcte:1skap Avd för hydroteknik 0 0 UFPSALA fluotekr RESULTAT o AV 196 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK FORSOKSAVDELN INGEN STENCILTRYCK
REDOGöRELSE FÖR RESULTATEN AV 1962 ÅRS TÄCK DIKNINGSFöRSöK
REDOGöRELSE FÖR RESULTATEN AV 96 ÅRS TÄCK DIKNINGSFöRSöK FaRsaKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR INSTITUTIONEN FaR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 96 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a.
AV 1965 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK
RESULTAT o AV 96 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK F~RS~KSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR INSTITUTIONEN F~R LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 966 " Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)
R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)
Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j
Avsedet I Podoen melodi ur gamla Valamo losters oihod a d j j Kom, låt oss ge den sista ssen åt den dö de, tac an de Gud. j jz j a d j j j j j j För hon/han har gått ort från si na nä ra och sri der nu
R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on
S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118
FÖR RESULTATEN AV 1959 ARS TÄCK- DIKNINGSFÖRSöK
REDOGöRELSE o FÖR RESULTATEN AV 1959 ARS TÄCK- DIKNINGSFÖRSöK FORSOKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK N R 9 INSTITUTIONEN FOR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1960 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on
S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å
1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.
Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Täckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Tr ädinventering & okulär besiktning
ii & l ii / A B 201 7-03- 27 A i f f ii A Ol j A l AB lf: 0733-14 93 10 - : @l i f J M Eli lf: 08-508 266 52 ii l ii fi E i i i -A B i f 2017 Ci B A Ol j A f J M Eli P i i ii li l ll ili Öi ll Åll E i
Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).
Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53
T rädinventering & okulär besiktning Sågverksgatan, Kv Vedstapeln, Stureby
ii & l ii Vl 201 7-10 - 31 A i f f ii A Ol j A l AB lf: 0733-14 93 10 - : @l i f ji l AB ilj lf: 08-737 21 22 ii l ii fi E ii i i i f 2017 Ci B A Ol j A f ji l AB ilj P i i ii li l ll ili Öi ll Åll E iiill
Bekämpning av skräppa
Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken
Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser
%1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)
Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom
LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Slamavsättning i släta och i korrugerade dräneringsrör av plast STENCILTRYCK NR 67 INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK
LANTBRUKSHÖGSKOLAN.~. r Slamavsättning i släta och i korrugerade dräneringsrör av plast Gösta Berglund STENCLTRYCK NR 67 NSTTUTONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNK UPPSALA 1973 imtituionen för lantbrukets hydroteknik
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll
GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Långfredagens högtidliga förböner
Långfdagens högtidliga ner Varje nsavsnitt inleds av en diakon eller sånga, som stående vid ambonen eller på annan lämplig plats sjunger upp maningen till n. Så håller man en stunds tystnad n, vafter huvudcelebranten
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV
SLU,jordbearbetning Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141 Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02K071 LÄN-FNR: MX-201-2007 GRÖDA: Höstraps SORT: PR 46W31 NPK 20-4-8 2007-08-27
Vattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
Liten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Fortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.
ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett
Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.
h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Oväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
INNEHÅLL. Om dikesdjupet vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök av Aug. Håkansson
Redaktör och ansvarig utgivare: GuNNAR HALLGREN INNEHÅLL Om dikesdjupet vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök av Aug. Håkansson.............................. l 07 Sällskapets för agronomisk
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934
SVENSKA V Ä G I N S T I T U T E T STOCKHOLM R A P P O R T 2 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934 A V N I L S V O N M A T E R N 19 3 4 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER
Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde...
Till ig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse ahlberg Innehåll llt, allt jag ägde... Karin Boye Till dig... Karin Boye Idyll Karin Boye Trollbunden Karin Boye Och får jag aldrig äga Erik Blomberg Melodi Bo
3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Beställare: Skanska Sverige AB genom Tommie Gutén A ntal sidor: 10. Projektansvarig: Niklas Jakobsson Datum:
i M3- Riig ä föäig fö E Bäll: S Sig AB g Ti Gé A l i: j: 3 jig: Nil Jb D: 7-- O il Sällig ågäfölg O jbiig Aibyå h S Sig AB g Ti Gé få i ppg äll i löig bli ll fö ppfyll hög illå ljiå h fö y lägh i O il.
Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Medverkande i Animaliebältets försöksrapport
Tack alla finansiärer! Vi riktar ett stort tack till nedanstående företag som tillsammans bidragit med en miljon kronor till de regionala försöken. Ytterligare drygt en halv miljon har vi fått från Hushållningssällskapen.
BALLERINA. Prima. look
b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Tranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering på jordbruksmark 2008 R APPORT 03 200 8 Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text och foto: Jo han Tru vé Kar tor publi
VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.
q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men
trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn
Försökvärd: Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141-A Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02L060 LÄN-FNR: MX-210-2008 GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN 2008-09-02
27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.
27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
From A CHORUS LINE. For SATB* and Piano with Optional Instrumental Accompaniment. Duration: ca. 2: 15 AKT TVÅ! ... I El>maj7 A
Aanged by ANTAKERR Fom A CHORUS LNE ( One ) Fo SATB* and Piano with Optional nstumental Accompaniment Modeately (J = 132) NC Duation: ca 2: 15 AKT TVÅ! Music by MARVN HAMLSCH Lyic by EDWARD KLEBAN Svensk
VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN I JANUARI 1935
STATENS VÄGIN STITUT STOCKHOLM R A P P O R T 3 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN I JANUARI 1935 A V N I L S V O N M A T E R N 19 3 5 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA
FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010
FÄLTKORT 2003 OS3-926A E-90-2001 03D010 Försöksserie: N-gödsling till ängssvingelfrövall Försöksvärd: Per-Erik Gustafsson Björketorpet, Skänninge Försöksled Kg kväve per hektar F-led Höst Vår, tidigt Vår,
RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
La ntbru ksögskol a n UPPSALA RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNNGSAVDELNNGEN Agricuiturai College of Sweden 75007 Uppsala 7 Reports from te Division of SoU- Management NR 5 FEBRUAR 1968 Lennart Henriksson: ORENTERANDE
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
VÄLKOMMEN TILL. s t r ä nde r o c h ö ppna f ä lt. L1 7 s t å r k la r t f ö r inf ly t t ning Ka ns k e bö r ja r dit t ny a liv då?
VÄLKOMMEN TILL E T T S U N D A R E L I V. I strandnära Laröd, en cykeltur från centrala Helsingborg, bygger vi 17 moderna radhus. Här förenas känslan a v e t t e g e t ä g t bo e nde m e d ut r y m m e
Markens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Skräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^.
PTT.. r.t..igg..-. LL....-VFl.Til... AETIFOL.ET SVLN.A EULLAElFtlEN, GTF.BOItG. l.tknlhåliare for knllager. (tppliun.rc: l... l.jclbnn.).. Patent i Sverige från den 28 novenlber 1912. Föreliggande uppfinning
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent
JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig