Lantbrukshögskolan Institutionen för Lantbrukets Hydroteknik Försöksavdelningen RESULTAT AV 1964 ARS TXCKDIKNINGSFORSOK OCH BEVATTNINGSFORSOK
|
|
- Ulla Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lantbrukshögskolan Institutionen för Lantbrukets Hydroteknik Försöksavdelningen RESULTAT AV o 964 ARS TXCKDIKNINGSFORSOK OCH BEVATTNINGSFORSOK
2 FESUJJ Ä T Al{ 94 l\fls Tiicl<l\ KN I NGSFÖRSÖK OCH BEV (\ TTN I NGSFÖRSÖK av Aug, Häkansson, Gösta Berglund, Janne Eriksson och Waldamar Johansson
3 I [~LEDN I NG Redogbrelscn avser att till dem som medverka i täckdikningsförsöksverksamheten eller syssla med planljggning av täckdikning meddela resultaten av det gangna årets täckdikningsförsök inom i första hand vederbörandes verksamhotsomrde. Don upptar dijrför en redovisning av enskilda försök. Under ret har sammanlagt 9 försbk sk~rdats. Av dem har 79 st utgjorts av försök med olika dikesavstand. 4 försök avser olika dikosdjup. I förs6k har olika dikosavständ kombinerats mod olika sätider. Under ret har frs6ksplatser trjdats och ytterligare försök har av olika anledningar ej skördats. Det stora flertalet av avständsförsöken har skördats som s.k. bandförsök. Denna försöksmetodik innebär, att hela avståndet mellan dräneringsledningarna skördas i parceller parallella med dikena på sätt som fig, visar. I den följande redogörelsen Bver resultaten av bandförsöken är parcell nummer uttagen intill dike och de övriga parcellerna sedan i ordning ut till mittlinjen mellan dikena. Man kan slltsä av de skördevärden som anges se, huruvida den med ökat avstånd frän diket avtagande dräneringsi ntensiteten påverkat avkastni ngfln b Om man kan konshhra en skördedepression och denna u~pgär till en tiss storlek, bör dat vara förmånligt att minska dlkesavståndbt. Föreligger det ej någon skördenedsättning mellan di kona, är man berättigad att draga den slutsatsen, att dikesavständet detta är kunde varit störrs. Under antagande aven viss rskostnad för dikningen kan man med ledning av skördevärdena n~rmare bor~kna vilket dikesavst nd som ur avkastningssynpunkt är erforderligt. Resultaten av de beräkningar som sälunda utförts anges i kommentarerna efter varje försök. Nägon direkt jämförelse mellan sk6rdens storlek vid de i försöket ing ende olika dikesavständen gör man oj i bandförsöken. En del av de tidigast utlagda f6rs6ken skördas ~V8n enligt den äldre försöksmetodiken med parcellerna uttagna tvärs över dikena p sätt som fig. visar. Skörden anger här ett medelvärde för hela dikesavständet. Vid bedömning av försöksresultaten göres en direkt jämförelse mellan avkastningens storlok vid de olika dik~ingarna. Efter sk6rderesultaton med kommontarer f0jer för varje försök en redogörelse för utförda observationer över upptorkningen under värperioden samt bärigheten särskilt i samband mgd skörd och höstplöjning. Dessa observationer är av stor botydelse, eftersom skördeutfallet ensamt ej utgör tillräcklig grund far bedömning av den orforderliga drtineringsintensiteten t För varjo försök lämnas därjämte en dversikt av noderbördsförhäilandena. ~I-l. Försök upplagt för skörd enl. den nya fbrsbksmetodiken, s.k. bandförsök. Parcellerna uttagas parallellt med dikena, vilket framgär av dotaljbilden under själva dikossystemet.
4 00 O 00 "_LLJ~,L.uJ.~L.L±_.=-::::=":::;=:,::::+ Täckdikningsf6rs6k av st6rre typ omfattande avständsf6rsök och djupf6rs6k. Försöket skördas enl. den ldre f6rsöksmetodiken med parcullerna lagda tvärs över dikena. NmEIWöRDEfIl UNDEF\ Åi~El_ Nederbördons storlek och fördelning under ärat är av stor betydelse för de resultat som erh lles I dräneringsförsöken. Av don anledningen har för varje försök l~mnats uppgifter om mänadsnederbördens storlek under vegetations ret. Dessutom har mudolnodorbörden angivits, vilket möjliggör ett studium av det aktuella ärgts avvikelser, Uppgifterna är hämtade frän SverlgBs Hetoorologiska och Hydro'loglska Ins-lilutslläLh4:ilH;lir. Borocnde på stationstäthe'ton och det lokala nederbfirdskllmatats variabilitet anger dessa siffror mer ollor mindre väl de faktiska fbrhällandena pä försöksplatsorna. Diagrammen pä sidorna och 4 jr avsedda fbr en bverbllck j stort. De upptar platser i lan~ det och anger den summerade avvikelsen frän medglnederb6rden. Medelnoderbörden represonteras av den v~gr~ta linjen. Don brutna kurvan angor summerade 6ver- och underskott i det aktuella rets nederbörd. Man f r med lodning av densamma en god uppfattning om avvikelser i IIedorb6rdGns fördelning. Summeringen ~r uppdelad j tvk oder. DGn första omfattar tidan dbn /4 6 - / 64 och den andra tiden den /4 - / 64. lningun per don arril har gjorts därför att marken vid donna tidpunkt ofta är vattenfylld. Viixtllghdul hjr iinnu oj kommit Igång, Det är' t\llts eh lämpligt utgängsläge för att mod hj~lp av summerade fiver- resp. underskott i nedorbörd bilda sig en uppfattning om markans vattonbalans. Vår'bruk och vijrsådd under bcli ser och vid nor'ffiill tid i hela landet. Längst i söder sahtjen kvar' i jorden i biir'ji!l Jvl vilket qjorcle ah vårsådden diir dolvis utf6rdes p~ tjälad mark. DGtta tycks dock inte ha menligt p&vnrkat grbdernas utveckling ulan snarare verkat i gynnsnm riktning. Nederbörd och tgmpgratur under sommaren blov i stort sott gynnsamma fbr växtligheten. Ett viktigt undantag utgöres av do sydöstra landsdelarna som drabbades härt av torka som bbrjade redan ti di gt på våren och Vr'adfi ut i aucjlisli. Iii ssa skador av nattfrosten uppkom redan i början av jul i I Norrland och norra Svealand och ytterligare frostskador p spannmjlsgrödorna uppkom i Norrland i början av september. Skördeskador p grund av hag nsderb0rd rapporterades frän norjvjstra Götaland och västra Svoaland. I bvrlga del~r av landet kunde skörden bärgas under gynnsamma väderleksbatlngelser och llkasä kunds höstsdd och höstplöjning genomföras under goda väderleksförhällanden. Sammanfattningsvis kan sjgas ~tt väderleken under vegetationsperioden varit gynnsam ur jordbrukets synpunkt och att en b de kvantitativt och kvalitativt god gröda kunnat bärgas. Undantag mäste dä göras för de av torka drabbade sydöstra delarna av landet, de mindre omrädena med regnskador i Västsverige och vissa frostskadade korn- och potatisgrbdor i Norrland.
5 Summer'ad avvikelse i mm Nederbördsriiagram Diagrammen Jnger den summerade avvikelsen fr n medelnedsrbbrden f~r tiden dsn /4 9~/ 94 samt den /~-/ 964., + 00 c,! l O I J /9 96~,,,~,~.. L._._.,.~t",L _. ~ L_", ~_L._..:'_.._,., j ~,~.J... ~~ _,f.. n",. _,!. 4 7 B 9 0 ' ' 4!j G Uppsala + mm + 00 N 00 O '9 If If Linköpi ng mm + 00 o ",,"'~-~"---:::::~~c.:c::-~-::- ~"'-- "-' - <-~ -_c_,,----,,-,--,-- c.. Vi sby 'ni " 00~ 9 '+ I + 00 J h J '+ :i O " 00, '. 96 II 6 7 fl 9 id ' If.~ li l 8 9 id + ido , If id 'Ii Jr :) 6 7 fl 9 0 I - "' c'l l.... I "! O..,~::-;:::;:::;:::::-.-::,L-_..... ~~"'-.,L:.. ~.~~~\.----;=-/.---~...! 96 '...' 96, \// " OO... f..../-._.. ~ i_.l-_j.._._~.._..._'._,.. ~... i...i...l...i.."..,...:...l...-'----'-....._ + [j 7 8 g id ~ 6 I g g id Lund 6 mm GöteblJrg 78 mm
6 Summerad avvikglsfl i mm + 00{,, I ;' '.,"'-. I! / "-...~ ~~.. _" l I ~ I... -.j "'"\"-~~---,,~,,,,,//.. 00 _j' 9 96 ' j. "."..J;,.-._.-.J...!.H.. L_.,~.J..L.,~.t.~_, ~.J.."_.. ~._",_..._... ~.j,_.u.._..;, ~.!._.,. _,,.,,~... ~_..,.._...,,'". 'I 6 " " - 4 (i 7 fl g 0 I Skara 8 mm i + 00 t! O I '~:---'-'7~::;/:'::'::::':~~ ~ :.... _.... _._>,.,_c~.. ;.::._~:... _ljhde.lilel.d.e.rbii,t'jl==.".- O l.~~.,~ -.-." "'-/>"-<.r~" --_._. I,. {! , ' I + 00'- I 6 7 tl 9 id Kar" stad :)7 mm \ O Falun :ii8 m If g 0 II "J~-,_. Ödersund hg[; mm \ \ 9&+-_. ", r J 7 R 9 0 II E ' + ido, O o '-"., _. - -'~'-" ", '0'\..,._ _ Härnösand m + ido O.-",...,... Haparanda ' (IJ II' r J O l",j
7 l- O RESULTAl AV ENSKILDA FÖRSÖK Stockhol ms lin Krogsta. År 964 FBrsBksvärd: Lantbr. Erik Lindström, Krogsta, ]ingslunda ~atj.: ~'ullfattig styv "lera Al v: styv l era Gröda: Havro Avstånddörsök.Q.ike.aysjA'lcl_"l~ ~ DikosavstSnd m Pare. nr frsn dike Skörd di/ha Hel. lal I\l('c. nr från dikfj Skörd M/ha Hel. tal, 00 6, 00,7 -,6 94 6, - 0,, -, 9 6, H 0, 4,0 -, 9 If 6,0-0, 98 I~, -,0 88 d,0,- 0, 98 m ~ 0,74 dt/ha G," i" -,J - 0, , + O,G 0 8 6,9 + O,/f 0 9 7,~ t 0,9 0 "lo G,8 + 0, '0 ffi =, di/ha di tf En mindre skördenedsättning mollan dikona har erhslits ph 8-metersavstSndet. Det större dlkesavständat visar däremot ingen sk6rdedepression mellan dikena. Med de utslag som erhlts I ~r0ts fbrsak synes det stbrrs dlkesavstsndot ur avkastningssynpunkt ha givit an tillräckligt god dränering. Observationer: NSgra skillnader mellan dikningarna ifr ga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framtraff under rat. Nederbörd: jan. fob. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Hela året -ade l nederbörd If 7 7 If +8 4/ lirets nederböl'd 6 ll,., lf6 If finqstuqan. År 964 Försöksvär'd: Lantbr. Gunnar Kollberc;, i"ingstugin, J~ir.D..El... Mat j.: NSgot mullhaltig mullanlera Alv: styv lera Gröda: Havre Dikesavstånd m --~... QJke.ayslåD.d_ I +± ~ _~--- Pare. nr från dike Skörd di: /ha r~e. +al Pare. nr frn di ke Skör'd di/ha +,4 00 lf, 4, + O," 0 /, ~ 0, 44,0 +,6 04 /, + 0, ~ 4,9 t, 0~ If +,0 -, 4, + 0,7 0 8,9 rl, m,0 dt/ha fl ~O, -," 7 9,8 -,lt 8 9,8 rl,/f 9 9,4 -,8 0 8,7 -, mm,0 dt/ha I~e l. ta l N gon skördenedsättning mellan dikena har ej erhllts vid det mindre dikesavstsndet. Det större avständet uppvisar däremot en viss skördodepression mellan dikena. Den ngot högre avkastning som det mindre dikesavst ndbt givit I ärats försbk motsvarar v~l den ökade årskostnaden för denna dikning. Observationer: N gra skillnader mellan dikningarna ifrga om markens upptorkning oller bärkraft har ej framträtt under ärat. Nederbörd: jan. fob. mai', apr. maj jun. jul. aug. sel'. okt. nov. dec. Hela året I~ede nederbörd 7 7 4' 7 7 ~8 ++ Årets nederbörd," J 6 U, "( e 47 ~ 46 + GO ~ 9l l- 9 9
8 Danmarks bi. Är 94 Försöksvärd: Lantbt,. Gösta Hiller, Danmarksby, 8erqsbrunna Mat j.: Mullhaltig styv lera Al v; styv 'lel' Avslåndsförsök Dikesavstånd ZO m ----~----- Parc. nr' från di ke Skörd rh/ha, Re. bl 00 I'are., + 0, 0,~O, 4 't, -,4 9,.., 9, m =,40 dl/ha!likal:, Qdlk~t_ nr från dike l ' VI m =,7 df/ha Gröda: Vårvete Skörd dt/ha Rel. tal 9,7 0, + 0, , + 0,8 0 40, + 0,'+ 0 8, -, 9 fj, 7 ~ ',0 9,0-0,7 98 7, -, 9 9, - 0,6 98 8,7 -,0 8, -,4 9 7, -, gli 7,8 -,Q 9 7,0,7 9 9, - 0, En mindre slkördenedsättning mellan dikena har erhällits inom området för 0-metersdikningen. Skördakurvan ut mot odikat område visar an n got avtagande avkastning, Av resultaten framgär, att skrdeskillnaden mellan 0-metersdikningen och odikat omräde ungefär motsvarar skillnaden i årskostnad för de pr6- vade dikningarna. Observationer: Vissa delar av de odikade områdena torkade upp något senare under varen. N gra skill- Aldar i mark8ns bärkraft vid skörd och höstplöjning framträdde ej under äret. Nederbörd: jan. fob. mar. apl". maj jun, ju l. aug. Mp. ok'!:. lov. dec. Hela året t~ede 'I nederbörd /f 8 lfg 70 7:) 0 '+ 4 Åre-ls nederbörd 4 6 0, f LfS 88 Lövstaholm. År 94 Försöksviird: L.antbr. J.E. Jönsson, Lövstaholm, Gamla Uppsa'lc!, Maij.: Nägot mullhaltig lättare mellanlera Al v: styv l era ~it8fa~siå~d_q ~ Avståndsförsök. il ~G,~~si~I:.d_ 4 El. Gröda: Havre Pare. nr ft'ån d i ke Skörd di/ha Ilel. tal Pare. ni' från dike Skörd dt /ha Re l. ta l 9, 00 'I 8,6 00 9,4 + 0, 0 9,0 + 0,4 0 8, - O,:J 98 8,9 + 0, '0 4 8,9 - O,Z I j. 9,7 +, 04 8, -,0, 98 r' J 9,+ + 0,8 0 mdif f 0,6 dt/ha, +, , t, 0 8, 'I +, 09 9, +,9 0 0,7 +, 'Iii m = 0,S9 di/ha Någon skördenedsähning mellan dikelll har ej erhållib. Dd större dikesavståndet visar däremot on viss ökning av avkastningen inom mittområdet mellan dikena. Orsaken härtill kan inte närmare anges. Med de utslag som erhållits i årets försök har det större dikasavftändet sålunda givit en tillräckligt gcd dränering.
9 Observationer: Nägra skillnader mellan dikningarna ifräga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under ärat. Nederbörd: ~ede l nederbörd Årets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec , Hela året 6 riarsb. I\r 96 För~öksvärd:Lantbr. Lennårt Vallgårda, Valskog~ Qppsijla Mat j.: Något mullhaltig mellanlera Al~: Mellanlera - styv lera Gröda: Havre Qle~a~siå~d_,~ ~ Pare. nr från dike Skörd dt /ha Re l.la l 6,9 00, - 0, 7, + O,lt 0 7,7+0,8 0 '+ r- 7, + 0,, 0 J :n a 0,66 dt/ha dih Dikesavständ 7 m f)are.-nr fr n--dike - -Skörd dt/ha,,8 +,,8 +, 4, + 0,8 6,-,0 6, + 0,9 7 7,6 +, 8,8 +, 9 6, [ +, 0 7, t,9 m 0,74 dt/ha Rel. tal lt 0 Den med ökat avst~nd frän diket avtagande dräneringsintensiteten har Inte p v8rkat avkastningens storlek. De mindre utslag i olika riktningar som sk6rdevärdena anger, ligger helt inom fel gränserna. Eftersom det sslunda ej erhällits nägon skrdenedsättning mellan dikena, tynas det st6rre dikesavståndet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit 8n tillräckliyt god dränering. Observationer: Några skillnader mellan dikningarna ifräga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under året. Nedlrbörd: jan. feb. mar. apr, maj jun. jul. aug. SBp. okt. nov. dec. Hela året HGlkl nederbörd Årds nederbörd 7 8 O J Örbyhus. (Norrby gärd) Är 964 Försöksyjrd: Örbyhus godsförvaltning, Drbyhus Mat j.: M ttligt mullhaltig styvare mellanlara Al v: rycket styv l era.f\vståndsförsök r J Gröda: Havre Jike.a~siåIldJ~.!!'. Je.a~siå~d_~ ~ Paret nr fr n dike Skörd dt/ha Rel. tal Pare. nr från dike Sköl'd dt/ha 40,9 00 ho,7 0,.- 0, , - ej,4 0, O - (] I 9 ge 'to,4 - (], 4 ',OJ - 0, 40, - o,e 98 m 0,8 dt/ha II,0, 7 : O, O 40,0-0,7 lio, 7 ~ 0,0 7 4,6 + 0,9 8 + O ' + ' 4 Re"!. tal ,0,7-0,0 0 40,6-0, m di-w 0,7 di/ha Dsn med ökat avstånd frän diket avtagande dräneringsintensiteten har inte påverkat avkastning~ns storlek. De mindre utslag i olika riktningar som sk6rddvärdana anger, ligger helt inom felgränsorna. Eftersom det slunda aj erhällits n~gon sk~rd8ngdsättning mellan dikena, synes det stbrre dikesavständet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit 8n tillräckligt god dränering. Observationer: Nägre skillnader mellan dikningarna ifr ga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt undor äret. NE,derbörd: Modelnederbörd Årets nederbörd jan.fcb. mar. apr. maj jun, jul. aug. SGp. okt. nov. dec hg 6 0, 7 0 h Hela aret '+9
10 SBdermanlands l~n 8 Edeby. At' 94 F6rsksvärd: Dr Aschan, Edeby sätsrl, strjngnäs Mat j.: Måttligt mullhaltig styv lera td v: Hycket styv l era Dikesavständ 6 m Pare. nr frän dike 4 ffi,g dt/ha Skörd di/ha,6,8 + 0,,8 + C,,0,. O,Lf, - 0,4 Rel, -tal Avståndsförsök Pare. Gröda: Vårraps Dikesavständ 0 m..- - _ ,.- nr från dike Skörd dt/ha Re. ta l, 00, -,0 9,9-0,6 9 4,8-0, J, - O, ii 6, - 0,4 7 ',() - 0, 96 8,9-0,6 9 9, -,0 9 0,9-0,6 96 m ~ 0,8 dt/ha dih Den med ökat avstånd från diket avtilgande dräneringsintensiteten har inte psverkat avkastningens storlek i Ilera betydande grad. De mindre uhlag i olika l'iktnincjr som skördevärdena anget, ligger helt inom fel gränserna. Eftersom dot sälunda sj erhällits nägon nämnvird skbrdenodsättning mellan dikena, synes det större dikesavständet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observati oner: Några skillnader me dn dikningarno har ej framträtt undgr året. NedfJt'börd: j an. feb. mar. apr. maj jun. f~ede l neder'börd ffg,~rets nederbörd '+ 6 O 8 Lf4 ~) F i hol m. År '964 Försöksv:rd: Godsarr. l~k So'/lunborg, f:iholrn, c!iiderön Maij.: Mättligt mullhaltig myck8t styv l~ra Alv: Hyck(jt styv l(jra Djupförsök i frga om mar+ens upptorkning eller bärkraft ju l. aug. sep. okt. nov. dec. Hela året 7 7 4L f '+ If O Dikesdjupet vid rareell är, meter. Det minskar därefter kontinuerligt till 0, meter vid parcell 8. I f6rsökot ingär 4 upprepningar. Dikosavst~ndet är 8 m. Gröda: Höstvet8 Parc. nr Dikt,sdjup Skörd dl/ha Rol. hl, ID 4, '00 44,9 +,"7 04 4, ~ 0, , II + 0, , -,7 4, -,0 8 J - 4, 8,9 -, J, II) Av skördesiffrorna framgär, att den djupare dikningen givit nägot högre avkastning. Observationer: Några skillnjder mellan dikningarna ifrågs om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under året. Nederbörd: j cln. ffjb. mai". apr. maj j uno jul. aug. sep. ou. nov. dec. Hela året riade'\ nederbörd ' 7 4 f) 9 ' '+ ~ 'ID 9 0 Årets nederbörd [j. f) O 8 4 Lf ~O
11 Gärdestc:l. Är -96~ För'söksvät'd: Bröderna Li ndah l, Gär'desb säteri, Mat j.: M ttligt mullhaltig styvare mellanlera Alv: styv lera Dikcsavständ 6 ffi Avståndsförsök Gröda: Kot'n Dikesavständ ~ ffi Pare. nr frän dike Skörd dt Iha Re l. tal Pare. nr frn dike Skörd di /ha Rel. tal +,7 00 ItO, ,0 -, , - 0,7 98 8,[ -, 9 : 9,:) -, ~, l,6~[, 7,6-4, , -,6 9, -, 9 m,9 di/ha 6 9, -, 96 7 e,'! -, 9 B 9 0 m,47 di/ha e,l - : e,b -,0 8, -, Skördenedsättningar mellan dikena har erhällits pä bäda dikesavstjnden. För det mindre avständet är skördedepressionen statistiakt 6i~r. Den h6gre avkastning som det mindre dikssvständet givit I ärets frsök, motsvarar ungefär den 6kade ärskostnaden fbr denna dikning. Observationer: Några skillnader mellan dikningarna ifråga \! markens upptorkning eller bärkt"ah har ej framträtt under ärat. Nederb6rd: jan. teb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Hela äret Medelnederbärd Ärets nederbörd O / / + 0 ~i~ [is lt 40 lt 87 lf Törsta. Är 9, F'rsöksvärd: Lantbr. Madi n Johansson, Törs ta, Jön~ker Mat j.: Måttlig mullhaltig styvare mellanlera Alv; styv lera Avståndsiörsök rare, nr från dike 4 m dff - 0,90 dt/ha Skörd di /ha, '+,9-0,, + 0,7 4,- - 0, It,,, Re-I. tal 00 0 Parc. m di if Gröda: QJ!s.8..a~::.släD.d_Q El nr från dike Höstvete Skörd dt/ha +, ~ 9, -,0 ltd I 7 -, 4, 40,7 -,, - 0,7 6 40,8 -,4 7 0, ", 8 ltd I.-, 9 40, -, 0 ItO,7 -, ~j ~,'+ dt/ha Rel. tal ,: gr 9 ~'ndre!k6rdenedsaltningar mallan dikena h!r erhållits p~ bäda dikesavständen. Dessa kan dock ej anges som statistiskt säkra. Med de utslag som erhällifs j ärats försök synes det större dikesavständet ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observatilner: Några skillnader mellan dikningarna ifråga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt undaf ärat. NedtJrbörd: jan. fob. mar" apr. maj jun, j u l. aug. sop. okt. nov. dec. He 'I a året ~ed8n8derbörd Arets nederbörd 0 fl 7 O ~ :) !io [jo ~ 4~ lj 7 4
12 Vallby prästgård. År 964 F6rsBksvärd: Arrendator Alrik Strengbom, Vallby prästg~rd, Sörmlands Vallby ~latj.: HullfaHig styv lera Alv: Mycket styv lera Gröda: Höstvete Avståndsförsök _Diki!,Si!.V.t..IlQ i 8_m_ Paret nr frän dike Pare. nr från dike Skörd dt /ha 8,0 7,7-0, 6,8 -, ~. m,7 dt/ha Skörd dt/ha 4,9 4, t 0, If,7-0, +,0 + 0, If, - 0,6 Rel.lal 'lod m dih 4 8,0 ;t 0,0 r' J 6, -,7 6 7,0-,0 7 6, _,9 8,4 -,6 9 7, - 0,9 0 6, -,7 7, - 0,8,-,9 4, -, II + 4,8 -,,6 -,lt ~,89 M/ha Rel. tal :J Någon skördenedsättning mellan dikena har ej erhällits vid det mindre dikesavständet. På 48-meteravständet freligger däremot en viss skbrdenedsättning mellan ~ikena. Den nägot hfigre avkastning som det mindre dikesavständet givit i ärets f6rsök motsvarar ungefär den ökade årskostnaden för denna dikning, Observationer: N6gra skillnader mellan dikningarna ifr~g om markens uppterkning eller bärkraft har ej framträtt under ärat. Nederbörd: j an, fob. mar. apr. maj jun. j u l. aug. sep. okt. nev. dec. He l a året ~lede 'I ngderbölod ~~ li lio 9 78 Arets nederbörd If 6 O 8 't'+ 40 ~ 7 '
13 " ~. År 94 Ffirsöksvärd: Lantbr. Åke Almegärd, Hagaby, Fornäs~ Mat j.: Måttllgt mullhahig lerig mo - Alv: Lerig mc Djupförsök Dikesdjupet vid parcell är, meter. Det minskar därefter kontinuerligt till 0, meter vid parce 8. I försöket i ng.iir upprepn! ngar. Di k8savslåndet är 0 meler. Pare. nr Dikesdjup, m 8 0, m m 0, dt/ha Skörd di/ha 6,6 6,7 + 0, 6,0-0,,6 H,0,0 -,6 4,9 -,7 4, -,lt l f, -,4 Rel. ta l glf 90 go Gröda: Vitsenap Av skörd8siffrorna framg~r, att den djupare dikningen givit en klart högre avkastning, Det utslag som erhllts, kan anges som statistiskt säkert. Observati.ner: Några skillnader mellan dikningarna ifråga om marlw.upphrkninq eller bärkraft har ej framträtt under äret. Nederbörd: jan. feb. mar, apr. maj jun. jul. ~lede l nederbörd 8 0 ~ 4 40 i l 9 Årets nederbörd 7 O 9 48 j aug. sop. okl nov. dec Hela år'et 0 9 Ingelstad gård. År 964 Försöksv ärd: Lantbr. Bengt-Uno \'ledeson, I ngel stad gålod, I<udd~ Mat j.: Måttligt mullhaltjg styv lera Alv: Myckel styv lera i\ v stånd sföl"sök Gröda: Van Pare. nr från dike Skörd dl hö /ha Re l. la l Pare, nr från dike Skö rd dl hö Iha,6 00, /,0 -,6,(j + 0,,9 ~ -,7 f + 0,6 '+ 4, -, If, -,, -,4 fio,6-,9 m dff,8 dl. hö/ha 6,0,, 7,0 -, 8 0, -, 9 48,9 - It,6 0 +9,0-4, m -,74 dl hb/ha Re l. ta l Skördeneds ii tt n j ngar rni,ll an d i kena har erhåll ils v i d båda d i k esavstånden. Föt' del större avståndet är skördedepressl.nen statiskt~i säker. Den n~got högre avkastning som det mindre dikesavstän~et givit i ärets försök motsvarar ungefär den ökade ärskostnaden för denna dikning. Observationer: N gra skillnader mellan dikningarna ifråga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under ärot. Nederbörd: jan. fob. mar. apr. maj jui. jul aug. sep H. nov. dec. Hela året Medelnederbiird I t 9 cr" JJ 6 8 4~ Årets nederbörd 7 0 :)
14 stora Gre~. Ar 9 j Försöksvärd: l,antmäsl:are Bo Seeher, Haddorp,.\iJ..8ingsgi Mat j.: Mättllgt mullhaltig styvare mellanlora A 'I v : styv lera Dikesavstånd _... _--_.. ffi ~"""'- Pare. nr frän dike Skörd dt hö/ha 7,0, ~ 0,, l -, +,9 -, ~,9 -, m"f ~,8dtllö/h 0 f r~8l. AvsUlndsFörsök tal t Gröda: Vall Dikesavständ m Pare. nr frän dika Skörd dt hö/ha,9, -,8 ~ 7; t 0, II 7, + 0,7,8-, 6 ];),9 -, 7, ~, 8 7,e + 0,9 g, -,7 0, -,7 m,9 dt hö/ha diff Re l. ta l ~ % Mindre skördenedsättningar mellan dikena har erhållits pä bäda dikesavständen. Dessa kan dock ej anges som statistiskt säkra. Med de utslag som erhällits i ärets f6rsbk synes det stbrre dik8s~vständot ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: Nägra skillnader mellan dikningarna ifr ga om markens uppterkning eller bärkraft har ej framträtt under ärat. Nedor~örd: jan. fob. mar, apr. maj jun. jul. aug. sep, okt. nov. dec, Mede 'I nederbörd Årets nederbörd 8 60 L,O Säby. Ar 96't Försöksvär'cI: Godsarrondator Sven Hanen, Siiby, I\uddby ratj.: ljåhligt rnunhaltigt, styvare lera Al v: styv 'I era ~ike~a~slå~d_ ~ Pare. nr från dike ~. m diff 0,7 dl/ha Sk6rd dt/ha fi7, 6,fi ~,,8 ~,8 6b, -, 66, G-i, f~el.!\vsuinds+ör'sök tal Pare. nr : m dih 0 från dika g 0 *,06 di/ha ~ 9 7 Gröda: Höstve'te Skörd di/ha 6, 6, 7 ~,9 6, ~, ~,0 -,6,8 ~,8 60, -, 6,9." ~7,6 ~ ",,O,0 ~,6 6',8 -,8 Hela året Rel. ta'l ; Skördenedsättningar mellan dikena har erhållits vid båda dikesavstånden. Vid det större avståndet är skirdedepressionen statistiskt fullt säker. Med de skrderesultat som erhälllts I årets försök, är det mindre dikesavståndet att förodraga. Obs!,vaU.Q.!lf!..C: Några ski nadet' mell an di kni ngarna ifråga om markens lipptor'kni ng e er bärkraft har oj framträtt under äret. Nederbör_ti: jan. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. old. nov. dec. Hela året ~ede l nederbörd Arets nederbörd O 0 49 S ~ fi[j B It (] / 9:; S)I+ ~7 4
15 Vänge Södergärd. Är 96~ Föreöksvärd: Arrendator Thure Karlsson, Rystads Hand8lsträdgård, Mat j.: Mättligt mullhaltig styv lera Al v: ~ycket styv lera Parc. nr från dike If m,4 di/ha Skörd di/ha 6,8 9,7 -, 9,8 -,0 60, ~ -,' 60, - ',7 llel. ta 'I Avståndsförsök!li8~a:::.sJJ!ldJll!!. Vänge Södergård, Link6ping Gröda: Höstve-te Pare, nr från dike Skörd di /ha Rol. bl 9,9 ido 7,: -, Il 96 8, -,lf ,, - 0, 60,6 + 0, , - 0,8 7 9,0-0, ,8 ~, , - 0,8 9Q m di ff 0 8,9 -,0 9&,4 di/ha Mindre skördenedsättningar mellan dikena har erhällits på båda dikesavstånden. Dessa kan dock ej anges som statistiskt säkra. Med de utslag som arhällits i ärats försök synes det större dikesavständet ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: De större dik8savstnden torkade upp nägot senare under vären. Markens bärkraft vid sk6rden och höstplöjningen var god bvor hela försöket. Nederbörd: jan. feb. mar, apr. maj jun. jul. aug. sep. ok. nov. dec, Hela året 'elt.;; nederbörd Årets nederbörd , '
16 Lidhult. År 964 Försöksvärd: l.antbr. CarlO. l)ehersson, LidhuH, fleftcle Jerdart: Nägorlunda humifierad vitm.sstorv Avståndsförsök Försöket är upplagt enligt den äldre försöksmeiodiken mod parcellerna uttagna tvärs över dikena. Dikesavständ m 8 fil ~ II w 4 In In 4,4 dt hö/ha Skörd di hö /h 8,, 4,9 + 7, 46, + 8, Rel. tal 00 0 Gröda: Va En högre avkastning har ernlts vid de b da längre dlkesavständen. Orsaken härtill är att markens sättning skett snabbare inom omräden med intensiv dikning. Fältet har därigenom fätt en ~jämn ytutformning med större benägenhet för ytvattensamlingar inom de intensivt dikade delarta. Observationer: Den av dikningen förar~akadb olikheten i markens sättning gör att markens bärkraft rega är bättre inom nmräden med strrt dikesavstnd. Nederbörd: j an. feb. Inar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Medelnederbörd Årds nederbörd ~. År 96~ Frsökvärd: Lantbr. Tore Bränalt, Äby, Tarskinge I'btj.: ~'lnrik lerig finma Alv: Gravma!.ike:!.ay.s.iå!ld_~!!!. 9 Avståndsförsök 6 79 % ~) It Gröda: Havre ~lk8ay.s.iå!ld_~!!!. II Hela året Pare. nr från dike Skörd M/ha Rel. tal Pat'c. nr från dike Skörd dt /ha re. tal t,9 00,,4 00,9 -,0 94 ~, 9 + 0, 0, -,7 9, +, 0 '+, -, fl 9 Ii,8-0,6 98 r :J 4, - 0,8 98 :, t 0,9 0 m,4 dt/ha 6 t, /, - 0, 00 8,7 +, 0/ 9,7-0, ,7 ;., 07 m ~,8dt/ha di tf Den med 6kat avständ fr~n diket avtagande dräneringslntensiteten har inte päverkat avkastw ningens storlek i mera betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar som sk6rdevärdena anger, ligger helt Inom fel gränserna. Eftersom det sälunda ej erhdllits nägon nämnvärd skördenedsättning mellan dikena, synes dat st6rre dikesavständet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationor: Under den tidiga väron visade det större dikesavst ndet en sämre upptorkning, Vid tiden för värbruket hade skillnaderna helt utjämnats. Jorden var dock mera hopslagen inom de delar av fältet, som dikats med det strre dikesavståndet. I samband mod skörd och höstplöjning framträdde inga skillnader i markens bärkraft. Nederbörd: jan. feb. mar. ~pr. maj jun, jul. aug. sep. okt. nov. dec. [Yjedel nederbörd Ärets nederbörd O Hela ~rel: 708 9
17 ' Ingelstads Lantbruksskola, Är 94 Försökivärd: Ingelstadll L~'ntbruksskola, Mat j.: Mycket mullrik mjälig finmo Alv: Finmt Inge'lstad Avståndsförsök Dik8savst~nd 6rijda:Vall III ro ----~-_._--- Pare. nr från di ko Skörd dt hö /ha Re. tal Parc. nr från dike Skörd dt hö/ha Rel.hl ~9, , 00 4,4-4, 9 ~, -,8 9 4,8 - +, 9, - It, if~,., , -, 9 4,9-6,0 88 +,9 -, 9 m w,6 dt hö/ha 4, -, , -, ,-4, ,7 -, ,0 H, 9 ro ~ ',60 dt hö /ha dift Skördenedsättningar roellag dikena har erhållits vid bäda dikesavstånden. Det är dock i huvudsak endast parcellen närmast dikena, som mera markant avviker i avkastningshäns8ende. Den något högre sk6rd som det mindre dikesavständet givit motsvarar iäunda ej den akade ~rskostnaden fbi' denna dikning, Det starra dikesavständet kan därför med hänsyn till avkastningen detta är sägas ha givit on tillräckligt gud dränering. Observati.ner: Nägra skillnader mellan dikningarna ifräga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under året. Nederb6t'd: ~Iede l nederbörd Arets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj Persg rd, Är 964 Försöksvärd: Lantbr. Sven Gustaf Hörberg, Persgård, Qrimslöv Mat j.: Sandig mulljord Alv: Sandig gr.vm~ JUI, jul. aug. sep. okt. nov. dec Hela året Djupförsök Dikesdjupet vid parcell är, meter. Det minskar därefter kontinuerligt till 0, matar vid parcell 8. I fbrsbket ing~rfyr~ upprepningar. Dikesavständet är 0 meter. Paret nr Dikesdjup, m 8 0, m m = 0,7 di/ha Skörd dt/ha,+, + 0,,4 -,0,9 + 0, 4, t,0 4,+, l f, + 0,7, - 0, f(fl l. tal ~ Gröda: K.rn Dlkt!dj~p.t synes ej ha päverkat avkagtningens storlek. Den variation som skärdevärdena visar ligger helt inom fel gränserna och kan sj tillmätas ngon betydels
18 Observationer: Nägra skillnader mellan dikningarna ifräga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under året. Nederltörd: jan. fob. mar._ apr. maj jun, jul. aug. sep. okt. nov. dec. Medelnederbörd lirets nederbö rd 8 4 _J " Hela året Ryssby Lantbruksskola. År 94 Försöksvärd : I~yssby Lantbrukssko l a, Ryssbl. Mat j.: t~u-ilrik sandig mo Alv: Sandig grovmo Avdåndsförsök G-oöda: I<orn Qihe~aysiånd_Z ~ Pare. nr från dike Sköt'd dt /ha Rol. ta-i l,7 00 0,0 -,7 89 0,6 -, 9 4 0, -,6 89 9,. 4,f ,4 -, 90 7,lf -, 9 8, -, 9 9, -, 9 0,7 -,0 m -,60 dt/ha En viss skördonedsättning mellan dikena har erhllits. Nägon jämnt avtaga: de tendens i skördevärde från di kei ut tm mittområdet mellan di kena förel i gcjer dijck i nte. Det är i huvudsak parce'-i en närmast dikena, som mera markant avviker i avkastningshänsbende. Som sammanfattning kan sägas, att det använda dikesavständet detta är syne, ha givit en tillräckligt god dränering. Observatilner: Fältet har visat jämn upptorkning Ich god markbärighet. Nederbörd: j all. feb. mar. apr. maj jun. ju l. aug. sep. okt. nov. dec. Hela året ~:IBde l nederbörd 'f Arets nederbörd 0, Ir 77
19 Gamleby Lantbruksskola. Är 964 Försöksvärd: Gamleby Lantbruksskola ~atj.: Nåttligt rnullhahig styv lera Alv: Mycket styv lera Qikeiaysiå~d_~ ~ Pare. nr från dike Skörd dt hö/ha,7,7 -,0, - 0, If,0 ~ 0,7, " 0,4 m ~,46 dt hö/ha Ka l mår än Avståndsförsök Re l. tal Pare. nr fr n dike g 0 rn,44 dt hö/ha Gröda: Vall Skö rd dl hö /ha 7,0 6,8,.. 0, 8, t, 7,+0,, -,/+, -,9 7, to, ~i7,b + 0, 8, +, 4, 9 ~, 7 Rel. tal Den med Bkat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten har Inte påverkat avkastningens storlek I ~era betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar ~orn skördevärdena anger, ligger helt inom fel gränserna. Eftersom det sålunda ej erhällits nägon nämnvärd sk6rdenedsättning mellan dikena, synes det stbrre ~ikasavst ndet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit an tillräckligt god dräntlri ng. Observationer: Nägra skillnader mellan dikningarna ifr ga om markens uppt.rkning eller bärkraft har ej framträtt under året. Nederbörd: jan. feb. mar. apr. maj jun, jul. aug. sep..kl nov. dec. Hela året ~ede l nederbörd Årets nederbörd
20 Got! ands l än Al munqs. Är 964 Försöksvärd: Lantbr'. Bedi l Jakobsson, Grsarvo, Stånga tmj.: Al v: 8 Djupförsök Dikesdjuret vid parcell är, meter. Dot minskar därefter kontinuerligt till 0, mbter vid parce 8. I försöket ingår 4 upprepni ng ar Di kesavshndet är 0 m. Gröda: Korn rare. nr Dikesdjup Skörd dt/ha Rel. ta., m 9, 00 4,6 + 4, 't,9 + 4,6 II 4,6 +, 08,6 + 6, 6 6 4,0 +, It l f,7 +, , m 't,9 + 6, 7 m, dt/ha Avkastningen synes öka nägot mad avtagando dikesdjup. Utslaget ligger emellertid helt inom felgränserna.ch kan ej tillmätas större betydelse. Observationer: Några skillnader mollan dikningarna ifräga om markens uppt.rkning eller bärkraft har ej framträtt under året, Nederbörd: ~lede l noderobölod Ärets nederbörd jan. fob. mar, apr, maj /t 6 9 Lyrunqs.År 964 Försöksvärd: Lantbr. Martin Hansson, Lyrungs, Etelhem Mat j: Måttligt mullhaltig sandig moränlättlera Alv: Moig lättare moränmellanlera jun. jul. aug. so~. okt. nov. dec '+0 6 ' Avståndsförsök. Resultat enligt den äldre ffirsöksmetodlken med parcellerna uttagna tvärs över dikena. Dikesavstånd 6 ffi H"~. H"_ 8 Il m 0, dt/ha Skörd dt/ha 0, 8,8-, 8,4 -,7 Rel. tal Gröda: Vitsenap Hel a året Bandförsök ~ik8~asiå~d_~ ~ Pare. nr från dike 4 m =,0 dt/ha Skörd dt/ha,8 7, + 0, 7,0 t 0, 7,8 +,0 8, +, Rel. lal 00 0 l f '0 9 ~ike~v~t!nq l_m I)arc. nr från dike Skörd dt/ha 7,8 7, - 0,6 ~, -,7 4 G,'+ -,rt l- J, -, 6 7,0-0,8 7 7, - 0, m, f~0,74dt/ha d lf Re"I, ta l
21 [ikef~slå~d_q ~ Parc. nr från dike Skörd dt/ha Re. tal 9,6 00 9,0-0,6 9 8,6 -, ,8-,8 8' 9,0-0,6 9~ 9, - 0, , - 0, 9 8 9,8 + 0, 0 9 0, to, 0 0 0,+0, 0 m ~ 0,6 dt/ha 9 Försöksfältet besåddes hösten 96 med höstraps, som emellertid helt utvintrade. Den maj skedde omsådd med vitsenap, På grund av torka var uppktmsten mindre tillfredsställande. Av resultaten enligt den äldre försöksmetodiken framgår, att avkastningen avtar något med ökat dikesavstånd. Utslaget kan anges som statistiskt säkert. Bandförsöket har ej givit några säkra utslag. Uen variation i skördevärdena som erhälllts ligger helt inom fel gränserna och kan ej tillmätas nägon betydelse. Observationer: Nägra skillnader mellan dikningarna ifräga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under äret. Nederbörd: jan. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt nov. dec. Hela äret Medelnederbörd Ärets nederbörd Svis. Är' 96~ Försöksvärd: Lantbr. Hlnry Siggelin, Ringama Alva, Hemso Malj.: Mttllgt mullhaltig lättare mellanlera Alv: ~Ienanlera (\vståndsförsök QJk8filyslånd_8Q ~ Pare. nr från dike 4 m,00 dt/ha Skörd dt/ha,,.± 0,0 6, + 0,7,7 + 0,,8 + 0, REll. tal Pare. nr från dike Skörd dt/ha 4,6 ~,-0,, ~, /.,6 ~,0 4, 6 i_o O ) fl, ~, 7, -,'+ 8,0..,6 9,6 -,0 0,.,, m t 89 dt/ha Re. ta l G Den något högre avkastning som det mindre dikesavsiändet givit motsvarar ej den ökade ärskostnaden för denna dikning. Det större dikesavständet kan därför med hänsyn till avkastningen detta Sr sägas ha givit en tillräckligt god dränering. Qbservationer: Nederbörden har under rot varit låg. Några skillnader mellan dikningarna ifr ga am markens upptjrkning och bärkraft har ej framträtt. Nederbörd: jan. feb. mar. apr. maj jun. j u" aug. sep. okt. nov. dec. Hela året r'edel nederbörd 't 6 Åre"ts nederbörd f ~0
22 Kristianstads län ~~~~~~=~===~~===~ Ausils. Ål' 964 F6rs6ksvärd: Lantbr. Gunnar Persson, Aus~s prästgärd, Spannarp r~atj.: l'iullfahig moig sand Alv: ~loig sand Avståndsförsök Gröda: Vårraps _Dikfs~vltinQ 6_m ~i~8layslå~d_z! Pare. nr från dike Skörd dt/ha Rel. tal [larc, nr från dike Skörd dt/ha,8 00 4,7, -0,7 88 4, ~ 0,, - 0,7 88,0 + 0, 4, ~ 0, ,8 + 0,, - 0,7 88 J r" ~, + 0, m a 0,69 dt/ha,0 + 0, 7 S, t 0,8 B, + O,If 9 4,6-0, 0 4, ~ 0, m ~ O dt/ha di ff ' 0 Rel. tal ' DBn med ökat avstånd från diket avtagande dräneringsintensiteten har inte påverkat avkastningens st.rlek. De mindre utslag i alika riktningar som skfirdevärdena anger, ligger helt inom fel gränserna. Eftersom det sälunda ej erhållits n gon skfirdenedsättning m8l~an dikena, synes det större dikesavst ndet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit En tillräckligt god dränering.,bservationer; Några skillnader mellan dikningarna Ifråga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under året. Nederbörd: ~lede" nederbörd Årets nederbörd jan. feb. mar. apl'. maj jun. jul. aug. sep. old:. nov. dec G I:) B Tranarp.,4r 9 f FörsöKsvärd : Lantbr. Nil s Ändl-eassons sler'bhus, Tranarp, l~storq ~atj.: Något mullhahig styv lera Alv: styv lera ~ihe..ayslå~d_q fl!. rare. nr från dike m 0,8 dt/ha Skörd dl/ha 47,8 47,0-0,8 46, O -,8 Rol.la l ll Avslåndsförsök (iröda: Vårvei:e Qih8laysl~~d_Q fl!. Pare. nr från dike Skör'd M/ha -I 47,0 +7,+0, ~6, O -, O, 't 4:i,6 -,4 Ij 7, + 0, 6 +6,6-0,+ "7 +, - 0,9 8 48, g +,9 9 47,6 + 0,6 ffi ~ SS dl/ha dih ' Hela året Re L ta "I Den med ökat avstånd från diket avtagando dräneringsintonsiteten har inte påverkat avkastningens st.r8k i mera betydande grad. De mindre utslag i olika riktningar som skördevärdena ~nger, ligger I stort sett inom felgränsorna. Eftersom det sålunda ej erhällits någon nämnvärd skördenedsättning mellan dikena, synes det större dikesavståndet detta år ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering.
23 Observati~ner: Nägra skillnader mellan dikningarna ifraga.m markens uppterkning eller bärkraft har ej framträtt under ärat. Nederbörd: MedelnedGrbörd Ärets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj 40 8 lf jun. jul..ug. sep. okt. nev. dec Hela Aret 74 7
24 ttialmähus län Lydinge. År 964 Försöksvärd: Kapten Bror-Carl Cederstr6m, Lydinge, Hyllinqe Mat j.: M ttligt mullhaltig styv lera Alv: Mycket styv lora Avst8ndsförsök Gröda: Vårvete ParI. nr från di ke Skörd di /ha Ile l. ta l Pare. 4,8 00 ~i, + 0, 0,9 -,9 9 m - 0,9 di/ha nr fr'ån dike Skörd dl/ha t,7 M,4, /t,lt - 0, 4, -, - J,6-, 6,/+ -,,7 di/ha Rel. tal m En viss skördedepression mellan dikena har erhällits vid bda dikesavständen. För det större avståndet föreligger tendens till statistiskt säkert utslag. Den nägot högre avkastning som det mindre dikesavgtändet givit motsvarar ungefär dbn ökade rskostnaden för denna dikning. Observationer: Nägra skillnader mellan dikningarna ifråga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framtratt under äret. Nederbörd: jan. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sop. okt. nov. dec. Hela året Medelnederbörd Ärets nederbbrd ~ Lönhult. Är 964 Försöksv6rd: AB W. Weibull, Landskrona Milt j.: r~åttligt m'jllhaltig styv moränlera Alv: Mycket styv mor~nlera Gröda: Höstvete Under den nederbördsrika hösten 96 uppkom rikligt med ytvattenskador. Dessa hade ej något samband med dikenas belägenhet utan var helt beroende av f~lt8ts ytutformning. De i försöket erh~llna skördevärdena belyser därför knappst dik8savst~ndgts inverkan p avkastningen och har därför här utelämnats. Under 964 framträdde ej nägra skillnjder mellan de prövade dikningarna ifräga om markens upptorkning och bärkraft. Nybo gård. ~r 964 Fbrsöksvärd: Godsägare Gösta Hofvendahl, Nybo gärd, Mjöhult Hat j.: Något mullhaltig lerig sand Alv: Svagt lerig sand ~i~e~a~siå~d_f ~ Pare r från dike 4 ffi 0,89 dt/ha di tf Skörd dt /ha,h 0, -,,7 -,, -,7,7.., Avståndsförsök Re l. tal Gröda: Vårvde En mindre skördenedsättning mollan dikena har erhälliis. Denna kan dock inte anges som statistiskt säker. Det prövade dikesavständet synes sälunda i årats försök med hänsyn till avkastningen ha givit en fullt tillfredsställande dränering.
25 Observation,~r:Fältot har visat jämn upptorkning Neder.öt'd: j an. 'feb. mar. apr. maj j uno ~ledg l nederbörd ~ :i8,\rets nederbörd 6 H 4,G (is och god markbärighet. jul.. aug. sep. okt. nov. dec :i 8\] 8 lf9 9 '( S7 He l a året 6 f, f) Svenstorp. Är 964 Försöksvärd: Fri herre Th. G. Gy'Gnkrok, Björnstorp I~atj.: [.'tu lfahi g sand i g morän l ättl era Alv: Lättare moränmellanlera Pare. nr frän dika II m dff 7,44 dt/ha Sköra dt/ha 0,0 :6,7 +,7 496,7 -, 0,0-,0 ~90) g -, Rel. tal Avståndsförsök Grö~a: Sockerbetor DikosavstSnd m ~.~ F'arc. nr 'från di k8 Sköl'd rit/ha 49,7,4 ~ 7, 04,6 ~ 4, 4,6 +,9 +,0 -,"/ 09, - 40,'+ 7 9,7 + 0,0 B 4, -, 9 4,9 -,8 0 66,0 t 6, m,bo di/ha di ff Rel. tal Den med fikat avständ fr n diket avtagande dräneringsintensiteten har inte päverkat avkastningens storlek i mera betydande grad. De mindre utslag I olika riktningar som sk6rdevärdena anger, ligger helt inom fel gränserna. Eftersom det sunda oj orhlits n~gon nämnvärd sk6rdenedsättnlng mellan dikena, synes det större dikesavständet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observationer: N gra skillnader mellan dikningarna ifråga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under äret. Nederbörd: j an. fob. mar. apr. maj jun. j u l. aug. sep. okt. nov. doc. I'lede l nederbörd lf +0!i rjs r-' n 0 J' 9 sr; ' Årets nederbörd 0 e, J 6: I t6 78 Säbyholm. År 94 Försöksvärd: Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, Säbyh.lms gärd, Landskrona Mat j.: Nättligt mullhaltig lättare mollanlera \ v: styv 'I era Gröda: Höstvete AvstSndsförsök Hela året 6 06 Pare. nr från dike m 0,9 dt/ha Skörd dt/ha 9,l, 7, + O,t] 7, + 0,9 Rel,l:al ~i~e~vsiå~d_~ ~ Pare, nr frän dike I t m -,7 dt/ha Skörd dt/ha 9,B 8,9-0,9 9, - O,G 9, - 0,6 Rel. tal 00 ~i~e~a~siå~d_i ~ Pare. nr frän dike Skbrd dt/ha 70,0 Rel. tal 00 9,6 - O,~ 7,7 -, If 8,8 -, 98 G8,O -,0 6 6'7,8 -, m dhf,00 dt/ha
26 Den med ökat avständ fr n diket avtagande dräneringsintensiteten har inte psverkat avkastningens st.rlek I mera betydande gr~d. De mindre utslag i olika riktningar sem skrdevärdena anger, ligger I stod SQH Inem fel gränserna. Efter~Olfd8t slunda ej erhållits någon nämnvärd skördenedsähning mellan dikena, synes det större dikosavständet detta är ur avkastningssynpunkt ha givit en tillräckligt god dränering. Observatitner: N gra skillnader mellan dikningarna ifräga om markens upptorkning eller bärkraft har ej framträtt under äret. Nederbörd: j an. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Hela året r"ede nederbörd l 48 ~ Årets nederbörd
27 Gijtebrrgs- och Bohus län.~~=~~~=~=~~==:==~c:~~=~ Br!). 'ir 964 Försöksvärd: Bröderna Hansson, Bro, ~~ ~atj.: Någet mullhaltig moig lättlora Alv: Lättlera mellanlera ~ie~a~siå~d_~! Pare. nr från dike + ~,4 dt/ha ffidff Skörd dt/ha 46, [7, + 0,9 +",8-4,'+ 4,8-4, 40,4 -,8 Rol. hl 00 0 go go B7 Avståndsförsök Pare. nr frän dike if m dlff,0 dt/ha Gröda: K.rn Skörd dt/ha 6, 4, -,0 4,-, lf, _,, 8,4-7,8 8,+ - 7,8 8,9-7, 8,9-7, 8,0-8, 8,0-8, Re l. tal 00 9B B4 B4 8 8 Klart framträdande skördenedsättningar mellan dikena har erh~ll'ts ph b da dikesavständen. Utslagen kan betecknas som statistiskt fullt säkra. Med de avkastningsresultat som erh6llts I ärets f6rsök, är det mindre dikesavst~ndet klart att föredraga. Observationer: Under den tidiga varen visade d6t större dikesavstndet en sämre upptorkning. Vid tiden far värbruket hade skillnaderna i start sett utjämnats. NederbBrden uppgick under juni oeh juli till över 00 mm och f6rorrakade en viss tillbakasättning av grbdan, särskilt I mittområdet mgllan dikena vid det stera dikesavstndet. Nägen skillnad i markans bärkraft vid olika dikesavstånd framträdde ej i samband med skörd och h6stp6jning. Nedorbörd: jan. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Hela året Medelnederbörd Årds nederbörd ~ LedlJEl. År 96 Försöksvärd : Lanlbr. Sven Aronsson, LedufQ, ilabqahhede r'atj.: rlullrik lättare mtrjanlora Alv: styv lera Avslåndsförsök Gröda: Va Qe~a~siå~d_~ ~ Qi~8~a~s!å~d_! Pare. nr från dike Skörd dt hö/ha Ileol. tal Pare. nr från dike Skörd dl hö /ha 09, ,0 0, M 4,4 9 88, M 9, 98,8 -, ,0 -, , -8,9 74,9 M, 90, - 9,7 8 7 t,9-, m a,70 dt hö/ha 6 7, -~j, 7 7 7, -,7 8 9 : 6 - I f,4 7,0-7,0 0 7,0-7,0 m 4, dt hö/ha di tf Rel. tal Bi
28 st,ra sk6rdsdepressioner mellan dikena har erhällits på bäda dikesavständen. Utslagen ka betecknas SI)0 stat i sti skt fullt säkra. ~ed de avkastni ngsresu Hat som erhåll its l årets fö.rsglf är det mindre dikesavståndet klart att f6redraga. Observaticner: Vid sk6rdetrbskningen h6sten 9 blev fältet s6nderkrt, s~rskilt inom omräden med det st6rrs dikesavstladst. Detta har givetvis återverkat p årets skörderosultat och har försvårat bed6mningen av f6rs6ket. Några mera betydando upptorkningsskillnader framträdde ej under vären 94. Nederb6rd: jan. fob. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Hela år8t t~gde nederb6rd Årets nederbörd 0 ~ 40 lto B B ~. År 96/f Förs6ksvärd. Hemrr:t.nsägaro I var ear l sbon, Skär, S~ Mat j.: Mättligt mullhaltig molättlora /l,v: Styvare mellanlera Gröda: Korn Avståndsf6rsök ~ike~aysiåqd_~ ~ -----_ Dikesavstånd... _-- m Pare, nr från dike Skörd dt/ha IIG. tal Parc. nr från dike Skörd dt/ha Rel. tal,7 00,8 00, -,, -,7 9, ~ 9, ~ it, ,7 -, , -, 8 0,6 -, 8,7-7, 79 ffi 0,9 dt/ha 4,9-8,9 74 di tf 7 /t,0-9, , M 9,7 7 9, -0, 70 0, -0, 70 m 0,6 di/ha di tf st,ra skördedepressi,ner mellan dikena har erhållits på båda dikssavstånden. Utslagen kan betecknas som statistiskt fullt säkra. Mad de avkastningsresultat som erhållits i årets förs6k, är det mindro dikesavståndet klart att föredraga. Observationer: Fältet torkade upp fr sädd sonare p -metersavsiänden. Markens bärkraft var även sämre Inom dessa delar av fältet, särskilt vid höstp6jningen. Nederb6rd: jan. fab. mar. apr. maj jun. jul. aug. sop. okt. nov. dec. Hela ärat Medelnederb6rd Årets nederbörd 0 / Tingvalls egendom. Är 964 Frsöksvärd: Göteborgs- och Bohus läns Hushällningssällskap ~atj.: Måttligt mullhaltig moig lättlera Alv: Lättare mellanlera Paret nr från dike if m ~,0 di/ha Skörd dt/ha 7,9, -,8, - 4,7, ~,8, w, / Rel. tal Avs-tåndsförs6k Gr6da: Havre ~ite~aysiåqd_i ~ Pare. nr från dike Skörd di/ha,, M, 0, -,0 8,~ ~ '+,8 r- J 7,8-7,4 6 B, - 7, 7,. - 8,6 m di H" O gr 't /h,j a I il Rel. tal
29 st. ra skbrdedepressionor mellan dikena har erhällits vid bäda dikesavständon. Utslagen kan betecknas som statistiskt fullt säkra. Med de avkastningsresultat som erhällits i ärgts försök, synes ett dikesavständ av ned till 0 meter betala s!g, Observationer: Vären var f6rhällandevls nederbördsfattig och nägon skillnad i upptcrknlng mellan de prövade dikningarna framträdde ej. Under juni m&nad fall det 4 mm regn. Det kraftiga utslaget f6r dikniggen har sälunda orsak8ts aven riklig sommarnaderbrd. Vid skrden framträdde inga olikheter I markens bärkraft. Däremot var markbärigheten i samband mod höstplöjningen avsevärt sämre inom om" raden mod si0rt dikesavständ. Plöjningen fick avbrytas under fjorton dagar, vilket troligen inte varit n6dvändigt, om fältet i sin helhet varit dikat med dat mindre dikgsavständot. Nederbörd: jan. feb. mar pr, maj jun. jul. aug. sep. rkt. nov. dec, Hela ärat Medelnedorbörd ~D Ärets nederbörd 6 7 O
30 Assmundstorp. ~r 964 F6rsbksvärd: ~antbr. Åke Hagaous, Assmundstorp, Brälanda Mat j.: Mättllgt mullhaltig styvare mellanlera Alv: styv lera Avslå ndsförsök ~ikeidysiånd_~ ~ Parc. nr från dike Skörd dt /ha If,6 \0. ta 00 Parc. lj,'t + 0,8 0 lj, ~ U, ,9-0,7 98 4,lt + 0,8 0 m,0 dt/ha ditf m ~,0 ch/ha ditf Gröda: I<orn ~iteiaysiånd_ ~ nr från dike Skörd dt /ha Rel. tal '+,0 00 If,7 -, 4, -, , ~,8 9t It,8-, 9 If,8 -, 9 7 +,-,7 glj. 8 4,0-4,0 9 9 It, -,8 9 t 0 4,8 -, 9 En viss skördedepression mellan dikena har erhållits vid det större dikesavståndet. Tendens till statistiskt säkert utslag föreligger. Den något högre avkastning som det mindre dikesavständet givit i ärats försök synes väl täcka den kade Arskostnaden f6r den dikningen. Observationer: Vären var noderbbrdsfattig och näqra skillnader i upptorkning mellan olika dikningslntensiteter framträdde ej. Markbärigheten var god vid skörden. Höstplöjningen utfördes i början av november efter en nederbörd av 84 mm under oktoler manad. Det framträdde ds tydliga skillnader i markbärighet mellan de prövade dikningarna. Plöjningen kunde dock ske utan större olägenheter. Noderbörd: jan. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec. Hola året ~edel nederbörd Årets nederbörd Forstena. År 964 Förs6ksvärd: Lantbr. Nils Dahlgren, Forstena, Vargön Mat j.: Mullrik styvare mellanlera Alv: styv lera Gröda: Höstvete Avståndsförsök. Resultat enligt don äldre försöksmetodiken med Parcollerna uttagna tvärs över dikena Dikesavstånd 6 m _ If _ 4 m m m =, dt/ha. Bandförsök Skörd dt/ha Rol. tal 7, 00 4, -, 9 4,4 -, VI 647 Qike~aysiånd_~ ~ ~ike~aysiånd_~ ~ Pare. nr från dike Skörd dt /ha Re l. h l Pare. nr från dike Skörd dt/ha 49,6 00 4,8 4,4 -, 94 44,9 -,9 lj6,8 -,8 9/t 4 f, -, 4 4,+ - If, 9 If ~, -, Lf6,9 -,7 9 LI,Lf -,4 ffi,7 di/ha +, -, ,7-, 8 lj,7 -, 9 44, ~,G 0 44, -, m ",/l/t dt/ha Rel. tal /+ 9
31 9 Av resultaten enlijt don äldre fbrsöksmotodiken framg r, att det minsta dikesavständet givit den högsta avkastningen. Avkastninysskillnaden kan dock ej angas som statistiskt s~ker. l bandfrsöket har det erhällits skördenedsattningar mellan dikena vid båda dikesavstånden. Tendens till statistiskt säkra utslag föreligger. DBn något hfigre avkastning, som det mindre dikesavständot givit i ärats försök motsvarar ungefär den ökade rskostnaden för denn dikning. Observationer: Höstvetet uppvisade inom vissa delar av f~ltet variationer i beständet orsakade av bristf~llig ytvattsnavledning. Nägot samband mellan dikningsintensitot och upptorkning framtrfidde ej under den förhållandevis torra v ren. Markens bärkrzft var god vid skörden. Nederbörd: ~edg l nederbörd Årets nederbörd jan. feb. mar. apr. maj jun. jul. aug. sep. okt. nov. dec Hela året Skerrud. År 964 Försöksvärd: Lantbr. Karl Erik Falk, Skerrud, ~stebobbrg Mat j.: Mättllgt mullhaltig styvare mellanlera Al v: styv lera Gröda: HaVt'8 Djupförsök Dikesdjupet vid parcell jr, meter. Det minskar d~refter kontinuerligt till 0, meter vid parcell 8. f6rsöket ingär 6 uppropningar. Dikasavtändet är meter. Parc. nr Dikesdjup, m 8 0, m m a,48 dt/ha Skörd ctt/ha 48, It8,6 + U, lt7, -, 46,7 -,6 4, - ',9 47,7 - U,6 +,9 ~,4 It,.~, Fiol. tal Av skördesiffrorna framgär, att den djupare dikningen givit on ngot hgre avkastning. Utslaget kan anges som statistiskt säkert. Observatioher: Omrädena med djup dikning torkade upp snabbare under vären. Tidsskillnaden utgjorde -4 dagar. Vid varbruket redde sig den djupt dikade jordsn avsevärt bättre. Markbärgbden var god vi d skörden. Senars undor hös-ten föll eld stora rognm::ngdor. Vi d höstplöjningen var marken därfr uppblött och framkomligheten avsevärt sjmrc inom omrädon med grund dikning. j~ederbörd: jan. fob. mar. apr. maj jun. jul. aug. sop. okt. nov. dec. HG"ln året Medel nederbörden 40 6 G Arets nederbörd ~ Säby. Är 94 Försöksvärd; Lantbr. Lennart Johansson, Säby, Brälanda ' a t j.: I'iullrik mjälläh8r~ Alv: [,jjällählera ~ihe~aysiå~d_~ ~ Pare. nr från dike Skörd M/ha, Rel. tal 00 0,6 ~ 4,7 87,0 ~ 9, 7h 4 4,6-0,7 70, -,8 67 m-, dt/ha Avständsförsök Gröda: Höstvete 74'+ 7 t8 ~lhe~aysiäd.lul!i!. Parc. nr "från di kg Skörd rit/ha Rel. tal -, 00, (j -,7 9 7,6-6,7 80 4, -,7 66, -, 6 6 8,9 ~,4 7 8,7 -,6 8 7,8-6, 9 6,9-7,'+ '+9 0 7, -7, 0 m -,0 di/ha
AV 1967 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK
SVF.RIGES lanp-u KS'JN 'V~ K... :iet Ins jj~utio!cn Avd för hyd.-ut;}:; k 70 07 UiPSALA 7 för ma. :~v.:lrc~lskap f LJOTeICET ~, RESULTAT O AV 967 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK FORSOKSAVDELNINGEN
AV 1968 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK
RESULTAT o AV 968 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK FORSOKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR 0 INSTITUTIONEN FOR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 969 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger
FÖR RESULTATEN AV 1960 ARS TÄCK- DIKNINGSFöRSöK
REDOGöRELSE o FÖR RESULTATEN AV 1960 ARS TÄCK- DIKNINGSFöRSöK FORSOKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR 10 INSTITUTIONEN FOR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1961 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger
AV 1963 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK
SVERIGES lantlh'uksuntv:rsitct lnslitutionen för ma. ~:vcte:1skap Avd för hydroteknik 0 0 UFPSALA fluotekr RESULTAT o AV 196 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFöRSöK FORSOKSAVDELN INGEN STENCILTRYCK
AV 1965 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK
RESULTAT o AV 96 ARS TÄCKDIKNINGSFöRSöK OCH BEVATTNINGSFÖRSöK F~RS~KSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR INSTITUTIONEN F~R LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 966 " Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger
REDOGöRELSE FÖR RESULTATEN AV 1962 ÅRS TÄCK DIKNINGSFöRSöK
REDOGöRELSE FÖR RESULTATEN AV 96 ÅRS TÄCK DIKNINGSFöRSöK FaRsaKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK NR INSTITUTIONEN FaR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 96 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a.
1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.
Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)
R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Kalkens inverkan på jordens struktur
Kalkens inverkan på jordens struktur Gösta Berglund - STENCILTRYCK NR 46 INSTITUTIONEN FÖR LANTB,RUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1971 ~mtitl.tionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a. i sin tidskrift
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll
GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,
jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j
Avsedet I Podoen melodi ur gamla Valamo losters oihod a d j j Kom, låt oss ge den sista ssen åt den dö de, tac an de Gud. j jz j a d j j j j j j För hon/han har gått ort från si na nä ra och sri der nu
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser
%1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga
FÖR RESULTATEN AV 1959 ARS TÄCK- DIKNINGSFÖRSöK
REDOGöRELSE o FÖR RESULTATEN AV 1959 ARS TÄCK- DIKNINGSFÖRSöK FORSOKSAVDELNINGEN STENCILTRYCK N R 9 INSTITUTIONEN FOR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1960 Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on
S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118
LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Resultat av 1974 års täckdiknings-, bevattnings- och kalkningsförsök UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP ISBN
l LANTBRUKSHÖGSKOLAN (. UPPSALA Resultat av 1974 års täckdiknings-, bevattnings- och kalkningsförsök Gösta Berglund, Waldemar Johansson, Janne Eriksson och Harry Linne'r INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP
Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda
Barn Guds td Nattvardsmässa för barnkör dskantkör och nstrument Församlngsagenda Barn Guds td Nattvardsmässa för barn Text: Eyvnd Skee Sv. text: Chrstna Lövestam Musk: Johan Varen Ugland 1. Processon med
Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31)
Opp, marylls (Fredmans sång nr 1) Text musk: Carl Mchael Bellman rr: Eva Toller 05 Tenor 1 1Opp, Tag - ma - ryl - ls, vak - na mn ll -! äd - ret stl -, d re - var dra-gen; bör - jar -gen, Tenor 2 Basso
Blåsen nu alla (epistel nr 25)
lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas
LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Slamavsättning i släta och i korrugerade dräneringsrör av plast STENCILTRYCK NR 67 INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK
LANTBRUKSHÖGSKOLAN.~. r Slamavsättning i släta och i korrugerade dräneringsrör av plast Gösta Berglund STENCLTRYCK NR 67 NSTTUTONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNK UPPSALA 1973 imtituionen för lantbrukets hydroteknik
Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)
Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -
Fortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)
Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me
Liten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on
S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å
Långfredagens högtidliga förböner
Långfdagens högtidliga ner Varje nsavsnitt inleds av en diakon eller sånga, som stående vid ambonen eller på annan lämplig plats sjunger upp maningen till n. Så håller man en stunds tystnad n, vafter huvudcelebranten
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.
Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m
Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.
ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom
Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.
h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
From A CHORUS LINE. For SATB* and Piano with Optional Instrumental Accompaniment. Duration: ca. 2: 15 AKT TVÅ! ... I El>maj7 A
Aanged by ANTAKERR Fom A CHORUS LNE ( One ) Fo SATB* and Piano with Optional nstumental Accompaniment Modeately (J = 132) NC Duation: ca 2: 15 AKT TVÅ! Music by MARVN HAMLSCH Lyic by EDWARD KLEBAN Svensk
HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat.
Drift- och montageinstruktion Dok id mi-292se_150522] C-2, Digital hygrostat C-2 Ersätter mi-292se_140917 All män na data yg ros tat Tek nis ka data VENTURA In di ke ring Pro gram me ring Fuk ten sor In
Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 42-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Beställare: Skanska Sverige AB genom Tommie Gutén A ntal sidor: 10. Projektansvarig: Niklas Jakobsson Datum:
i M3- Riig ä föäig fö E Bäll: S Sig AB g Ti Gé A l i: j: 3 jig: Nil Jb D: 7-- O il Sällig ågäfölg O jbiig Aibyå h S Sig AB g Ti Gé få i ppg äll i löig bli ll fö ppfyll hög illå ljiå h fö y lägh i O il.
äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?
äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V
Lägre upptag i nollrutorna igen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,
A LT B A R Y TO N. enkelt
A LT SOPRAN sahlt nklt B A R Y TO N Innhåll: Amn - låt rns lja råda 2 Du ljuvast n Gud har männs kär Gud ll oss väl 6 Halluja 7 Hlg 8 följr dg Gud 9 Julat Do 10 Kom, öppna dn dörr 11 r 12 Må dn väg gå
Oväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Täckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
INNEHÅLL. Om dikesdjupet vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök av Aug. Håkansson
Redaktör och ansvarig utgivare: GuNNAR HALLGREN INNEHÅLL Om dikesdjupet vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök av Aug. Håkansson.............................. l 07 Sällskapets för agronomisk
MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins
Äldres läkemedelsanvändning per i Västra Götaland
., I Äldres läkeedelsanvändning per 2011-09-01 i Västra Götaland Antal persner Mål (inskning ed 10 prcent) 5000 0000 25000 20000 15000 10000 5000 0+1--- läpliga läkeedel Antal persner 65 år ch äldre läpliga
Vila vid denna källa (epistel nr 82)
Text oh musk: Carl Mhael Bellm Arr: Eva Toller 2004 opno Alto 1 1V - 2 Hm - 4 5 6 s -, kl - _ vår oh får ll - hngs - frs - så E - du ka ols mtt Alto 2 1V - 2 Hm - 4 5 6 tgt mel, f, n, lg s - kl -, vår
Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000
Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.
ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti
M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999
M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999 Majviva En ca decimeterhög vacker viva med violetta blommor Majvivan är ganska sällsynt på öppen, fuktig, kalkrik mark. Kalkkärr mm. Minskande.
St. Rycketofta 250, Påarp
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2009 SIDA 1 Viol Viol Stat: Viol Övr 1-år Övr 1-år Frekv örtogräs örtogräs Rel fältv Rel % av VIOSS Rel Rel fältv Rel st/m2 tal g/m2 tal block g/m2 tal st/m2 tal
bruksanvisning/ user manual
bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao
Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.
q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Effekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV
SLU,jordbearbetning Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141 Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02K071 LÄN-FNR: MX-201-2007 GRÖDA: Höstraps SORT: PR 46W31 NPK 20-4-8 2007-08-27
Ack du min moder (epistel nr 23)
Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.
27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u
bruksanvisning/ user manual
bruksanvisning/ user manual IBU 54 - IBU 54 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao
Bekämpning av skräppa
Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken
Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Plattformsvagnar blålackerade
Produktkatalog Plattformsvagnar blålackerade Samtliga plattformsvagnar finns med grå elastic: maxbelastning 1000 kg. Made in Småland 600 Grundmodell 600-7 L=1000 B=700 H=270 mm 600-8 L=1200 B=800 H=270
VÄLKOMMEN TILL. s t r ä nde r o c h ö ppna f ä lt. L1 7 s t å r k la r t f ö r inf ly t t ning Ka ns k e bö r ja r dit t ny a liv då?
VÄLKOMMEN TILL E T T S U N D A R E L I V. I strandnära Laröd, en cykeltur från centrala Helsingborg, bygger vi 17 moderna radhus. Här förenas känslan a v e t t e g e t ä g t bo e nde m e d ut r y m m e
Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr.
Fröding, Gustaf Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding Stockholm : B. Alm (distr.) 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer
ICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Fortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller
Vad gör vi på jobbet?
Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete
Definitioner. Antal årsarbetare, faktiska årsarbetare och antal anställda mäts periodens sista dag. Innehåller endast månadsavlönade.
I II Landstinget DALARNA Definitioner Antal årsarbetare, faktiska årsarbetare och antal anställda mäts periodens sista dag. Innehåller endast månadsavlönade. Antal anställda: Definieras som antalet personer,
R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Arvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata
SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK 2019-03-02 07:25 / 1 Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk",
POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 05-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
KÄRLEKSSÅNGER FRÅN ANGARN
Utdrag /Part rom Score KÄRLEKSSÅNGER FRÅN ANGARN För mezzosopran, baryton och piano 1. En kort sekund Mezzosopran q = 80 Text: Göran Hellekant Musik: Micaela Hoppe, 2011 Baryton Inprickningar Fl. Fg. Piano
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Räkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna