Hemmesjöbygden. Ståten och Nyttan. Öppet Hus. Om folkliga kläder och textila traditioner i södra Småland berättar Birgitta Blixt

Transkript

1 Årgång 38, 2014 Nummer 2 Hemmesjö socken med Åryd, Billa, Hemmesjö, Risinge, Södra Åreda och Gummatorp Hemmesjöbygden Torsdagen den 20 november kl 19 i församlingshemmet i Billa Ståten och Nyttan Om folkliga kläder och textila traditioner i södra Småland berättar Birgitta Blixt Kaffeservering. Alla välkomna! Söndagen den 4 januari 2015 i hembygdsstugan på Masugnsvägen 12 i Åryd Öppet Hus med kaffe, glögg och tilltugg Alla välkomna! Årsavgiften i Hemmesjö hembygdsförening är 50 kr per person. Inbetalningskort kommer med nästa nummer av Hemmesjöbygden. Plusgiro Många medlemmar - föreningens styrka. epost till hemmesjo_hbf@hotmail.com Redaktör för Hemmesjöbygden: Claes Lissing

2 Kyrkans bakre del är full av färger, bruk och kemikalier för konservatorns arbete. Nedan till höger syns en del av valvbågens målningar. 2

3 GAMLA MÅLNINGAR RÄDDAS I ELFTE TIMMEN Sommarsäsongen i Hemmesjö gamla kyrka slutade i år redan i mitten av augusti för att ge plats åt restaureringsarbeten. Det är framför allt kyrkans kalkmålningar som nu behandlas av konservator Herman Andersson AB. Under några höstveckor arbetar man på byggnadsställningar för att konservera målningarna i korets valvbåge och i absiden. Under de ca 70 år då kyrkan förföll, från 1850-talet till 1920-talet, förstördes mycket av kyrkans utsmyckningar. Det arbete som gjordes vid kyrkans restaurering på 1920-talet och 1950-talet måste nu ses över och förbättras. De vittringsskador som uppträder kan bl.a. bero på föroreningar i luften. Konservator Herman Andersson har lång erfarenhet av restaurering av kyrkomålningar. Han menar att det pågående arbetet i Hemmesjö gamla kyrka är ett litet men komplicerat arbete. Svårt bl.a. för att tidigare reparationer inte varit av fullgod kvalitet och för att vittringsskadorna är så omfattande. Spännande är dock att i absiden har man kunnat identifiera motivet. Förutom bilder av apostlarna finns en avbildning av den tronande Kristus, Majestas Domini, sittande på regnbågen, omgiven av en mandorla, en mandelformad ljusgloria som omger gestalten. Man kan se regnbågen och en gloria i försänkt relief. Detta är en klassisk bild i romanska kyrkors absid. Ursprungligen var målningarna utförda i mycket klara färger. Nu är de oerhört blekta men vid den pågående restaureringen kommer man inte att påföra ny färg. Bara säkra den färg som finns där sedan tidigare. Detta gör att det för framtida besökare kan behövas hjälp för att kunna tolka målningarna och förstå vad det är. Varför inte låta någon konstnär på en duk rekonstruera målningarna som de kan ha sett ut när färgerna var i sin fulla kraft. Ungefär på samma sätt som den gamla processionsfanan från gamla kyrkan blivit rekonstruerad och nu hänger i Hemmesjö nya kyrka. Restaureringen bekostas till största delen av kyrkoantikvariska medel. Efteråt kommer en utförlig rapport att presenteras där alla detaljer kan studeras. Denna rapport skulle kunna ligga till grund för en rekonstruktion. 3

4 NÄR SVEN FICK FLYGA Vi har i tidigare nummer av Hemmesjöbygden kunnat följa brukspojken Sven-Olov Zälls, f i Åryd, barndomsberättelser. Här kommer ytterligare några inblickar i hur det kunde vara att växa upp här i våra trakter på 1930-talets början. Sven-Olov Zäll gick bort i mars Det kom en flyghjälte till Åryd. Jag var åtta år och hans plan landade på sjön. Jag hade redan läst en annons hemmavid att Albin Ahrenberg skulle komma med sitt plan och att man kunde få åka en runda. Det fanns inget jag hellre ville göra än detta just nu. Sprang hem till mamma för att få pengar att betala färden med. Fem kronor. Mamma var kallsinnig, det var inte något hon tyckte att jag skulle göra alls! Men hur kunde hon låta bli att förstå att en pojke drömmer så starkt om att få flyga? Jag satte igång med övertalningen och till slut gav hon med sig. Så begav jag mig till Åryd för att få min upplevelse. Resan startade vid badplatsen och i åsyn av mina mycket avundsjuka klasskamrater klev jag ombord. Oj vad vattnet forsade kring planets pontoner när det satte fart. Och så lyfte vi. Det var en obeskrivlig känsla och snart vågade jag titta ut. Så olikt allt såg ut här uppifrån! Var det verkligen min lilla hemby därnere? Jovisst kände jag igen alltihop där uppifrån men ändå inte. Bara alltför fort slutade färden och vi landade igen vid badplatsen och jag steg ut. Mina klasskamrater tittade beundrande när jag närmade mig och hade många frågor om hur det varit och vad jag sett. Jag gjorde mitt bästa att förklara. Efteråt kunde vi se flygaren själv sitta o vila på vingen till sitt plan som hette Södermanland. Ett grått plan av korrugerad plåt. Flygplanstypen var Dornier och tog ca 6-8 passagerare, själva piloten satt i cockpit som var utan tak. Han hade tjock skinnjacka på sig. Albin Ahrenberg gjorde sådana här flygningar runtom i landet för att propagera för flyg. Här kan vi se Albin Ahrenberg och ett av de plan han brukade flyga med. Han började sin karriär i flottan men fick intresse för flyget och tog lektioner. Hans fallenhet gjorde att han snart blev flyglärare själv. Så småningom försökte han sig på en atlantflygning och siktade på Nordamerika men fick tekniska problem och fick stanna på Grönland. Dit 4

5 Denna bild är inte från Åryd men så här kunde det se ut när Albin Ahrenberg gjorde uppstigningar med passagerare. Flygplanet på bilden är en Junkers F13. återvände han några år senare för att delta i en räddningsoperation av några fotografer. Han lyckades rädda en av dem och återvände som hjälte. Han avslutade sin karriär som chef för haverikommissionen. ÅRYDS LANTHANDEL Åryds Lanthandel har i dagarna fått ett servicebidrag på kr från Länsstyrelsen. Det här betyder mycket för affären och skall hjälpa till att förbättra likviditeten. Men det gäller fortfarande att alla i Åryd med omnejd är med och handlar i affären. Många och trogna kunder är ett villkor för affärens överlevnad på sikt. Visst kan vi klara av det!! Nu är det äntligen på gång! Vadå för något? Jo, hemsändning av varor. Beställ per telefon eller via Internet och få varorna hemsända utan extra kostnad. Betala med kort eller kontant vid leveransen. Detta är en service som Växjö kommun är med och stödjer. Det är inga speciella villkor för att få hemsändning. Målet är nu att vara igång före årsskiftet. Information om hemsändning kommer på reklambladen. Senaste nytt från affären hittar du på Facebook Åryds Lanthandel. 5

6 6

7 VITARÖRSVÄGEN Redan på den första häradskartan över Konga härad från 1600-talet finns Vitarörsvägen med som en del av vägen från Växjö och österut genom länet. En av de bäst bevarade sträckorna är just Vitarörsvägen från Risinge till Furuby, som passerar Årydssjöns norra del. Vid ett stort nödhjälpsarbete på 1860-talet byggdes vägen om och fick sin nuvarande form. Sedan dess har vägen underhållits och breddats något på vissa ställen men ser i stort sett likadan ut som "den alltid gjort". Ända till sommaren 2014! Till mångas förvåning och bestörtning monterades stålräcken på en sträcka av drygt 200 meter så att vägen blev enfilig. Detta gjordes i backen ner mot Årydsjön. Bilderna på motstående sida visar hur det ser ut efter förändringen. Bilden av en månghundraårig väg kan väl definitivt sägas ha försvunnit. Varför har det blivit så här och varför just nu? Det är inte lätt att få ett samlat grepp om beslutsgången men i stora drag har följande hänt. Några trafikolyckor har förekommit i backen och eftersom det saknats skyddsräcken har någon bil kasat av vägen och nerför den djupa slänten. De stenar som står i vägkanten står mycket grunt och kan inte stoppa en bil med lite fart. Trafikverket som ger bidrag till enskilda vägar har krav på väghållaren att vägen skall hålla en viss säkerhetsstandard. Eftersom vägen är en 70-väg gäller samma krav som för alla andra 70-vägar. Tillsammans med Växjö kommuns samordnare för enskilda vägar har man kommit fram till den nu genomförda åtgärden. Den lokala vägföreningen för Vitarörsvägen har fått veta att om inte vägen görs säker så kan vägföreningen ställas till svars för kommande olyckor och statsbidraget kan upphöra. Innan arbetet utfördes kontrollerade man med Länsstyrelsen så att vägen inte var kulturskyddad vilket den inte tycks ha varit. Dock har man tagit hänsyn och låtit de gamla kantstenarna stå kvar vilket gjort vägen enfilig. På frågan om man som alternativ kunde infört hastighetsbegränsning på den farliga sträckan svarar man att Länsstyrelsen är ytterst ovillig att 7

8 hastighetsbegränsa på enskilda vägar. De blå skyltarna med rekommenderad hastighet tar man ingen hänsyn till. Är det en 70-väg så skall den hanteras som en 70-väg vilka rekommendationer om lägre hastighet som än finns. Till sist kan man undra hur det blir med trafiksäkerheten nu när man inte kan mötas på en sträcka av över 200 meter i backe. Det går dessutom inte att se från den ena ändan till den andra. Någon måste backa om det vill sig illa. På frågan om hur mycket ombyggnaden kostat var det ingen som kunde svara. Det kan vara intressant att veta om någon har en annan uppfattning om vad som föregått ombyggnaden. Hör gärna av er till redaktören. SVEN-OLOV I BILLA SKOLA Sven-Olov Zäll skriver tidigare i denna tidning om hur det var att flyga. Här berättar han för sin dotter Ewa hur det var att gå i skolan i början av 1930talet. Vid denna tid bodde Sven-Olov i Billa, i huset som ligger närmast järnvägsövergången. Lärarna som nämns är Albert Rydkvist och Josef Johansson som också var kantor. Småskolläraren hette Ruth Palmgren. Skolträdgården kan man fortfarande ana strax intill förrådshusen bakom församlingshemmet. Pappas mor var sömmerska och hade symaskin. Alla skjortor syddes av hans mamma. Hon var nog den enda i byn som hade symaskin. Pappa började skolan när han var sju år. Skolan låg vid Hemmesjö kyrka. Skolbyggnaden finns inte kvar, den brann ner på 1960-talet. Församlingshemmet intill användes tidigare till kommunfullmäktige och på andra våningen bodde läraren och kantorn. Kantorn arbetade också som lärare och undervisade i skolan. På den tiden fanns ingen skolbespisning utan barnen fick gå hem och äta eller ta med smörgås och mjölk. På vintern satt barnen på bänkar utanför klassrummet där ytterkläderna hängdes upp. På sommaren när det var varmt satt barnen på stenmuren till kyrkogården intill och dinglade med benen. Om någon klasskamrat hade godare pålägg försökte man byta matsäck med 8

9 varandra. På planen mittemot spelades fotboll eller brännboll på långrasten. flickorna bollade mot väggarna. På vintern kopplades barnens sparkstöttingar ihop och åkte nerför backen som fanns intill. Detta var ett riktigt äventyr. Slöjd var ett skolämne och de stora pojkarna var i källaren och visade vad de skulle göra. Det var träslöjd. En lärare visade på ritningar vad de skulle tillverka. I skolan rådde sträng disciplin. De elever som inte kunde svara på sina läxfrågor kunde få ett rapp av linjalen. Särskilt gällde det för barn till de fattigare i kommunen. Prästens son som gick i klassen var inte den mest begåvade men fick aldrig ta del av denna bestraffning. Då han inte kunde svara på frågor så slätade fröken över detta. På detta sätt lärde sig barnen om klassamhället. Man satt två o två i bänkar som satt ihop. Bänkarna var "hela möbler" så stolarna gick inte att dra ut. Bänklocket kunde öppnas men den övre delen var fast. Där fanns bläckhornet. Läraren sålde blyertspennor, radergummin, skrivstift och skrivböcker. Alla läroböcker var gratis. Det var Sörgården och Önnemo. Psalmer skulle läras utantill. Det som pappa hade lätt för var geografi och naturkunskap. Han lärde sig läsa redan innan han han började skolan. Hans mor lärde honom, genom mutor, antingen godis eller ett ägg. Billa skola Toaletterna på skolan låg utanför och var torrdass. Värme i skolsalen åstadkoms genom att barnen bar in ved till en stor kamin. Veden låg ute vid dassen. Två lärare fanns. En kvinna som undervisade i de lägre klasserna, så kallad småskollärare. Den andre undervisade från 4:e klass. Barnen kom till skolan och där fick de vänta i omklädningsrummet. Där hängde alla ytterkläder, fuktiga som de var fick hänga utanför själva klassrummet. Så kom läraren och barnen fick gå in i klassrummet och sätta sig där läraren bestämt. Även trädgårdsskötsel förekom som ämne. Barnen fick arbeta i lärarens trädgård och se till att där var rensat och satt. En del barn var duktiga och 9

10 Klass 3-4 i Billa folkskola läsåret Sven-Olov är troligen 3:a från vänster i övre raden. Lägg märke till barnens klädsel på den tiden. Pojkarna har pullover eller tröja med blixtlås samt keps eller basker. Flickorna har klänning. Några har jacka och hatt eller basker. Foto: Hemmesjö hbfarkiv. arbetade hårt medan andra låtsades. Ibland kom en skolinspektör på besök och detta var inte aviserat i förväg. Det märktes att läraren blev nervös vid dessa besök. För att barnen skulle få se vilda djur kom en lastbil på besök med djuren bakom galler. Mest inhemska djur. Dock inte kor o hästar o sånt. Sådana hade barnen hemma. Sånglektioner tyckte mest flickorna om. De kunde vara duktiga att sjunga.kantorn ackompanjerade då på orgel. Utanför kyrkan fanns längor. Dessa var kyrkstallar där bönderna kunde ställa in sina hästar när de besökte mässan. På vintern tävlade man om vem som var först hemma från mässan. De körde så det blixtrade om medarna. NY HEMBYGDSBOK PLANERAS År 2012 och 2001 kom de senaste böckerna som Hemmesjö hembygdsförening producerat. Nu är det dags för nästa bokprojekt. Den svenska hembygdsrörelsen, Sveriges hembygdsförbund firar 100-årsjubileum 2016 och samma år firar vår hembygdsförening 40 år. Detta tycker vi skall manifesteras med en bok om Hemmesjö socken. Vad skall boken 10

11 innehålla? En väsentlig del kommer att beskriva hembygdsföreningens verksamhet från starten 1976 och med text och framförallt bilder erinra om de händelsrika åren. Tänk så otroligt mycket som föreningen hunnit genomföra. Evenemang, dokumentation, studiecirklar, byggnadsvård och mycket annat. Resten av boken skall framför allt spegla händelser i bygden från 1900-talets början och fram till våra dagar. Ett och annat från tidigare århundraden kanske också finner en plats. Vem skriver? Ja, det är här du kommer in. Alla inbjuds att komma med idéer, förslag på ämnen eller bidra med artiklar. Hör av dig till redaktören eller någon i styrelsen och berätta vad du vill ha med i boken kan verka långt borta men det tar tid att producera en bok. Bäst att börja i god tid. Välkommen med ditt bidrag. BLANDAT FRÅN BYGDEN Vid LRF:s familjedag på Hemset i sommar var Hemmesjö hembygdsförening representerad med en miniutställning om Hemset. Hemset år på 10 minuter. Till detta visades några typiska äldre jordbruksföremål som smörkärna, madskor, skära och koskälla. Åryds Lanthandel serverade grillat och på åkern visades vallning av får med hund. 11

12 Grattis Åryds IK!! Alla här i trakten vet det förstås men för våra medlemmar på annat håll måste vi uppmärksamma Åryds IK:s framgångar spelade klubben i division 5 och vann serien. Sedan har det bara gått uppåt. I år spelade man i elitserien div 4 och det gick så bra att nästa år är det division 3 som väntar. Nu planerar klubben att göra ytterligare en gräsplan. Till våren blir det en satsning på fotbollsspelande ungdomar i 10-årsåldern, både flickor och pojkar, berättar Åryds IKs ordförande Henrik Lacko, som vi också kan hälsa välkommen som granne till hembygdsstugan. Vilka är med i hembygdsföreningens styrelse? Claes Lissing, Åryd, ordförande Lars Bengts, Billa, sekreterare Patrik Geijersson, Södra Åreda, kassör Sven-Olov Wargklev, Åryd Rita Stier, Åryd Ingalill Olsson, Billa Onni Thunell, Billa Birgitta Jakobsson, Risinge May-Brith Gustafsson, Risinge Marie-Louise Jimson, Risinge Tomas Lasson, Hemmesjö som träffas tisdag fm under några vår- och höstmånader har i år, förutom trevlig samvaro och fika, hunnit med många arbetsuppgifter. Först och främst det ständiga underhållet av gräsmattor, slyröjning, pyssel med planteringar. Dessutom har man målat fönster och trädetaljer, både på stugan, turbinhuset och masugnen. Rostugnen har rensats från påväxande björkskott, trädgårdsmöbler och gärdsgård har reparerats, hindrande träd har tagits bort i herrgårdsparken, flaggstången har tvättats och mycket annat. Inne i turbinhuset har man byggt upp en anläggning för att alstra ström med hjälp av det snurrande vattenhjulet. Arbetet har pågått en längre tid men nu börjar det närma sig fullbordan. Om allt går väl skall både vattenhjul och masugn vara belysta med "egen" el innan vintersäsongen stänger vattenhjulet. 12 Tisdagsgruppen,

13 SLUTET FÖR BION I ÅRYD Nu är det definitivt slut. Visning av biograffilmer i Åryd har upphört och filmprojektorerna är bortforslade. Den ena såldes och inbringade en liten slant till Åryds Föreningssråd. Den andra skänktes till Kulturarvscentrum Småland på Norremark i Växjö där den kommer att stå som museiföremål. Till den senare bifogades en kort berättelse om bioverksamheten i Åryd. Här följer några utdrag: Filmvisningar i Åryd började redan innan Folkets Hus-föreningen startade men sedan var det FH som körde film nästan ända fram till slutet. Filmlokal var samlingslokalen Fridhem som låg där idag bostadsområdet Fridhem på Masugnsvägen är beläget. När skolan byggde ny matsal i slutet av 1970talet köptes nya projektorer som monterades i en liten skrubb vid köket. Många är de som arbetat med bioverksamheten, bl.a. Alvar Andersson, Kurt Adolfsson och Curt Håkansson som biomaskinister och Kjell Skoog som föreståndare. På 1990-talet tog yngre krafter över. De sista åren visades enbart filmer för barn med ett undantag. En av de allra sista filmerna var "Åsa-Nisse, wälkom to Knohult", som lockade fullt med folk, både barn och vuxna. Nedläggningen var en följd av ett allt större utbud av film i TV och datorer samtidigt som ett tvunget byte till digital teknik skulle kosta orimligt mycket. Många roliga minnen finns kvar. Ofta hör man nostalgiska berättelser om hur det var att se på film i "Gamla Fridhem". Det finns en komplett förteckning över alla filmer som visats. Teckning på glasplåt av sågverksarbetaren Erik Skjutare. 13

14 KARTOR OCH RITNINGAR I Åry herrgårds källare fanns ett bruksarkiv med handlingar från mitten av 1700-talet och framåt. På och 1800-talet var det dokument rörande järnbruket men från 1900-talet handlade det om sågverket. Förutom bokföring fanns det många andra intressanta dokument som t.ex. brev, kontrakt och inte minst kartor och ritningar. Alla böcker och pärmar finns sedan 2004 på Linnéuniversitetets bibliotek i det s.k. Årydsarkivet (förteckning finns på Internet). Kvar i källararkivet på Åry herrgård blev kartor och ritningar. Under våren 2014 har hembygdsföreningen fått överta hela materialet för att titta igenom och avgöra det framtida ödet för dokumenten. Materialet är uppdelat i två delar. Mer än 100 dokument är rullade och förvaras för närvarande i hembygdsstugan, i den gamla posthyllan från Åryds station. Övriga dokument ligger i stora mappar. Familjen Hjelmqvist på Åry herrgård gjorde en noggrann förteckning och märkning så det är tämligen lätt att finna det man söker. Men vad är det för kartor och ritningar? Totalt rör det sig om nästan 300 dokument av högst varierande slag. En stor del är skogskartor (från 1800talet och framåt) som upprättats vid skogsindelning. Kartorna omfattar Åry Bruks ägor i Åryd, Risinge, Hemset, Furuby, Fägerstad, Högstorp, Kårestad, Tofta m.fl. Vidare finns kartor till grund för ägostyckning, tomtavsöndring, dikning och laga skifte. Generalstabskartor från finns från diverse håll i Sverige. Bland ritningarna märks framför allt byggnader, dammar, turbinhus, växthus, ångmaskinen på sågverket. Intressanta är ritningar med förslag till ett elkraftverk i det utlopp från Årydsjön som ligger mitt i Åryds centrum. Förslaget är daterat 1914 och blev aldrig genomfört, troligen på grund av att första världskriget startade och ekonomin försämrades. När förteckningen är kompletterad och digitaliserad kommer den att finnas på föreningens hemsida. Den slutgilitiga placeringen av hela materialet får diskuteras. Kanske passar det bäst på universitetsbiblioteket. Där ligger det säkert och är samtidigt tillgängligt för den som önskar studera det. 14

15 Kart- och ritningsrullar från Åry Bruks arkiv. Nu tillfälligt förvarade i den gamla posthyllan från Åryds station. Anders Magnusson och Anders Gerestrand transporterar bort de tunga projektorerna från projektorrummet i skolans matsal. Sommaren

16 16 Den här gruppen arbetar kring hembygdsstugan varje tisdag förmiddag, vår och höst. Här pågår montering av utväxling till elgenerator driven av vattenhjulet samt gräsklippning. Uppställda framför fotografen är Gunnar Iluchin, Curt Håkansson, Tomas Lasson och Willy Johansson. Peter Georgi och Sven-Olov Wargklev sitter på bänken.