Försvarshögskolan. Utbildning för samhällets skydd och säkerhet

Transkript

1 Försvarshögskolan Utbildning för samhällets skydd och säkerhet Utbildningskatalog

2 Grafisk form: Dolhem Design AB Redaktionell text: Jan-Ivar Askelin (sid 6 och 18), Sektionen för marknad, information och kommunikation (sid 9-17, 20, 28, 32, 36 och 50), Per Han (baksida) För övrig text svarar berörda institutioner eller motsvarande. Fotografer: Rickard Kilström (framsida, sid 4, 7, 8, 11, 16, 19, 20, 22, 26, 28, 32, 36, 39, 50, 53, 68, 73 och 79), Ola Andersson (sid 5 och 54), Alan Schein Photography / Corbis / Scanpix (sid 14), Mikael Lagerblad (sid 60), Privat (sid 12 och 15) Produktion: Sektionen för marknad, information och kommunikation och Sektionen för studerandestöd, Försvarshögskolan Tryck: Tryckt hos ett klimatneutralt företag Edita Västra Aros AB 2011 Upplaga: 8000 ex Allmänt: Kurs och programutbud som här presenteras utgår från uppgifter kända december Kurser kan tillkomma eller ställas in. Reservation även för eventuella tryckfel. Kontinuerlig uppdatering hittar du på

3 Innehåll Välkommen till Försvarshögskolan 5 Försvarshögskolan mötesplats för dem som skapar framtiden 6 Med världen som arbetsfält 8 Ombytta roller i maktens korridorer 12 I händelsernas centrum 16 Välkommen till Anna Lindh-biblioteket 18 Kurser 20 Vi ger kurser inom ämnena statsvetenskap, ledarskap, militär historia, militärteknik och ledningsvetenskap. Anmäl dig på Officersprogrammet 50 Programmet är treårigt och omfattar 180 högskolepoäng. Det ges med fyra profiler och samtliga leder till en officersexamen. Officersprogrammet startar på hösten. Blankett för ansökan hittar du på Uppdragsutbildningar 54 Försvarshögskolan genomför en rad utbildningar på uppdrag av olika beställare, exempelvis Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En uppdragsutbildning riktar sig till företag och organisationer som upphandlar platser på utbildningen, t ex ett företag för sina anställda. En uppdragsutbildning kan alltså inte sökas av privatpersoner. Vi erbjuder uppdragsutbildningar inom områdena militär vidareutbildning, krishantering, ledarskap och informationssäkerhet. Fakta & Bra att veta 88

4

5 Välkommen till Försvarshögskolan Försvarshögskolan känns inte som en vanlig högskola. Man har sina lärare nära till hands. Det är en plats man trivs på, där alla hälsar på alla. Det är omdömen man ofta hör om Försvarshögskolan, och jag tror att de stämmer. Med våra drygt 800 studenter är vi en liten högskola. Som student får du inte bara en nära och personlig kontakt med dina lärare och professorer, du har också lätt att få kontakt och umgås med studenter som läser andra utbildningar. Som ny rektor här på Försvarshögskolan fascineras jag av den unika blandningen av studenter på skolan, inte bara för att uniformsklädda studenter läser sida vid sida med civilklädda. Här finns såväl studenter som kommer direkt från gymnasiet som studenter som varit yrkesverksamma flera år. Det gör Försvarshögskolan till en livfull och dynamisk mötesplats där du som student får ett spännande erfarenhets utbyte med dina kurskamrater. Försvarshögskolan är en plats där nationellt möter internationellt. Och där våra föreläsare ofta har stor erfarenhet från fältet. Det gör att kurserna bygger på konkreta exempel där du som student får pröva dina färdigheter i praktiken. Jag ser fram emot mitt nya jobb på Försvarshögskolan och hoppas att du också vill tillbringa några år av din tid här hos oss. Vi ses på Försvarshögskolan! Romulo Enmark, fil.dr började sin tjänst som rektor på Försvarshögskolan den 1 januari För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 5

6 Försvarshögskolan mötesplats för dem som skapar framtiden Försvarshögskolan forskar och utbildar i ämnen som hjälper samhället att hantera och skydda sig mot kriser och krig. Två av våra ämnen, krigs vetenskap och militärteknik, hittar du inte på någon annan svensk högskola. Vi har dessutom unika inriktningar i bland annat statsvetenskap, folkrätt, ledarskap och historia. Försvarshögskolan är mötesplatsen för civilt och militärt, nationellt och internationellt, historia och framtid. På Försvarshögskolan möts de som redan arbetar med nationell och internationell krishantering och de som ska göra det i framtiden. På Försvarshögskolan utbildas de som ska bli officerare och de officerare som ska gå vidare till högre befattningar inom Försvarsmakten. Internationella insatser präglas alltmer av civil-militär samverkan. Det behövs civila experter och Försvarshögskolan är den ledande utbildningsplatsen även här. Försvarshögskolan har såväl nationellt som internationellt ett högt anseende. Högskolans forskare är efterfrågade kommentatorer i media. Dessa experter och deras forskning ger en tyngd åt högskolans utbildning. Som heltidsstudent har du dygnet runt tillgång till Anna Lindhbiblioteket som är Nordens främsta inom försvars-, säkerhetsoch utrikesfrågor. I våra lokaler mitt i Stockholm finns även Folke Bernadotteakademin och Utrikespolitiska institutet. Här skapas framtidens krishantering. Som student kan du bli en del av detta arbete. 6 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

7

8

9 Med världen som arbetsfält Han forskar på den internationella insatsen i Afghanistan. Hon forskar på konflikter i Afrika. När han under perioder, nästan dagligen, förekommer i nyhetssändningar och tidningsartiklar, fokuserar hon på konflikter som vi sällan hör talas om. Hon är Mariam Persson, forskningsassistent på Försvarshögskolan sedan Under sin tid på Försvarshögskolan har hon undersökt länder och situationer i Afrika där det varken råder krig eller riktig fred, länder som befinner sig någonstans mitt emellan. Bland annat har hon varit med och drivit ett projekt om icke-statliga säkerhetsaktörer i Liberia. Mariam berättar att hon haft ett intresse för Afrika sedan barnsben. När jag sedan fått möjligheten att resa dit och lära mig mer om kontinenten har jag bara blivit mer intresserad, säger hon. Förutom Liberia har Mariam erfarenhet från fältarbete i såväl Sierra Leone som i den Centralafrikanska republiken. Det har blivit några vändor som hon beskriver det. Det är speciellt när man kommer dit. Det finns så mycket metaforer som är annorlunda från hos oss. Det finns ett särskilt lingo, ett sätt att göra sig hörd. Han är Robert Egnell, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Han doktorerade i War Studies vid King s college i London. Efter en tid vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, kom han till Försvarshögskolan Precis som Mariam har han erfarenhet från Afrika då han fram till 2007 undervisade i Tanzania i internationella relationer, konflikthantering och statsvetenskap vid universi tetet i huvudstaden Dar es Salaam. Roberts forskning på civila och militära relationer i internationella insatser har gjort att han har haft blicken vänd mot många av världens hörn. Han har tittat på såväl den internationella insatsen i Irak som den i Afghanistan, där Sverige också deltar. Målsättningarna i nya insatser är mer avancerade än de var förr. Dagens militära insatser ska även driva på demokratiseringsprocesser och långsiktig ekonomisk ut veckling. Det gör att samverkan mellan civila aktörer och militära aktörer blir både viktigare och alltmer komplex, säger han. Att de båda hamnat på Försvarshögskolan är ingen slump. Jag skulle säga att Försvarshögskolan är det enda lärosäte som är så fokuserat på krig och konflikter. Här finns en unik mix utav den civila och den militära världen. Både utbildning och forskning får ett hands-on-perspektiv som innebär att man faktiskt använder forskningen direkt i undervisningen, säger Robert. En annan spännande aspekt är vi faktiskt får input från Försvarsmakten. Att vi bedriver en forskning som de har nytta av, och att vi genom vår forskning faktiskt kan påverka hur de arbetar. Förutom sina erfarenheter från Afrika och att de båda arbetar på Försvarshögskolan, så är engagemanget för frågorna något som Robert och Mariam har gemensamt. Att engagemanget som omvärlden känner för Afghanistan är så mycket större än det för Afrika tror Robert har sina naturliga förklaringar. Man kan cyniskt konstatera att situationen i Afghanistan har konsekvenser för den egna säkerheten för omvärlden. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 9

10 Forskning på Försvarshögskolan Folkrätt Forskningen är inriktad mot folkrättsliga regler som bland annat rör rätten att använda militärt våld, folkrättsliga aspekter på internationella fredsoperationer, krigets lagar, mänskliga rättigheter i fred, i väpnade konflikter och i freds operationer samt ansvarsfrågor i internationella militära operationer i olika konfliktnivåer och sammanhang. Krigsvetenskap Forskning och studier om krig och krigföring från ett officers - perspektiv. Krigsvetenskap delas in i fyra ämnesområden; militär teori, operationskonst och taktik, militärstrategi samt militär logistik. Ledarskap Syftar till att utveckla civila och militära ledare och organisationer som arbetar med nationella och internationella insatser. Ledningsvetenskap Forskningen är inriktad mot hur ledning bör bedrivas och hur ledning faktiskt bedrivs i ett givet ledningssystem. Militärhistoria Samspelet mellan de stora samhällsstrukturerna och den militära sektorn under olika epoker. Med förståelse av kopplingen mellan krigsmakt och samhälle i äldre tid kan vi också se på vår egen tid med andra ögon. Militärteknik Tvärvetenskap som behandlar tekniken och dess inverkan på officerens förmåga och sätt att lösa sina uppgifter. Statsvetenskap krishantering och internationell samverkan Fokuserar på politiska och administrativa processer som kännetecknas av hot mot grundläggande samhällsvärden, omfattande osäkerhet samt tidsbrist. säkerhetspolitik Berör frågor som gäller hot och överlevnad för en rad aktörer stater, etniska minoriteter, organisationer inom EU och för värden som miljö och demokrati. Flera av länderna som deltar i insatsen för ett krig mot terrorismen och främjar därmed i teorin sin egen säkerhet. Så är inte synen på många av de afrikanska konflikterna, säger Robert. Sedan har situationen i Afghanistan utvecklat sig till något mer än vad omvärlden trodde från början, vilket delvis förklarar insatsens storlek. En annan problematik är de många missuppfattningarna som ofta omgärdar de afrikanska konflikterna, menar Mariam. Rapporteringen från Afrika präglas ofta av ganska förenklade förklaringar, att det handlar om etniska konflikter. En beskrivning som snarare döljer mer än det förklarar, säger Mariam. Ofta handlar konflikterna om en kamp om makt och resurser där marginaliserade människor kan mobiliseras. Liksom i andra delar av världen kan konflikterna i och för sig ta sig etniska uttryck men etnicitet utgör aldrig grund orsaken, vilket är något som ofta glöms bort i nyhets rap por teringen och i analysen av Afrika. Båda tror att de genom sin forskning kan ha en viktig roll att fylla för att öka förståelsen för hur situationen ser ut i länderna. Något som också skulle kunna bidra till effektivare internationella insatser. Det handlar om att använda de kritiska akademiska ögonen, och se vilka antaganden som ligger bakom, och undersöka om de verkligen håller, säger Robert. En grundtanke i Afghanistan är att vinna the hearts and minds genom att göra en militär insats, och att därefter snabbt sätta igång utvecklingsprojekt för att på det sättet vinna ökad legitimitet hos befolkningen. Men tyvärr ser vi inte det direkta sambandet i forskningen. Det hänger inte ihop på det sättet. Och västvärldens förutfattade meningar om konflikterna kan utgöra hinder för att hitta långsiktiga lösningar. Den 10 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

11 västerländska uppfattningen om en fungerande rättsstat som förebild funkar exempelvis inte alltid konstaterar Robert. Det är en målbild som ligger väldigt långt borta i de här länderna. Vi har bara haft en mall för hur stater ska se ut, och det är kanske lite för smalt. Kanske kan man bygga en afrikansk variant? Trots att Robert och Mariam är eniga om att vi har en lång väg kvar innan konflikterna de tittat på i både Afrika och Afghanistan är att betrakta som lösta, så är de båda hoppfulla. Det går trots allt mot stabilitet i många afrikanska länder, konstaterar Mariam. Det går inte fort, men det går framåt. Folk som tidigare slagits mot varandra lever nu sida vid sida som grannar. Ofta sprids bilden av hopplöshet, att man inte kan komma ur klanstrukturen. Men så upplever man det inte när man är där, fyller Robert i. Snarare så ser man en enorm drivkraft, en vilja att förändra samhället. Och om vi ska kunna hjälpa till måste vi bli mycket bättre på att kapitalisera på den drivkraften. Ett bra exempel Robert lyfter fram är Tanzania, landet han bott och arbetat i. Där har man lyckats skapa en nationell identitet bortom stammar och etniska tillhörigheter. Jag tycker att exemplet med Tanzania visar att det går att förändra idéer. Och även om målsättningen att vinna the hearts and minds hos befolkningen i Afghanistan ligger väldigt långt borta uttrycker Robert visst hopp om utvecklingen där också. Alla pekar äntligen åt samma håll, de flesta aktörer på plats har just nu samma ambition och syn på konflikten, och det är ganska fantastiskt, säger han. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 11

12

13 Ombytta roller i maktens korridorer Hösten 2007 började Linnea och Niklas läsa statsvetenskap med inriktning krishantering och inter nationell samverkan vid Försvarshögskolan, som två av drygt 30 studenter. Nu är det helt andra delar av världen som gäller: hon läser sin masterutbildning i Moskva och han gör sin praktik i FN-skrapan i New York. Egentligen skulle Linnea Ahlgren och Niklas Orrje ha bytt plats med varandra. Under studietiden vid Försvarshögskolan hade Linnea en bild av FN-skrapan uppsatt som inspiration och motivation, samtidigt som Niklas hade målet satt på Ryssland. Vi pratade med varandra om det där och konstaterade att vi hamnat precis där vi ville, fast tvärtom. Det är rätt kul att vi bytt fokus med varandra bara några år senare, berättar Linnea. På plats i Moskva är Linnea dessutom dubbelt först. Hon är den första utländska studenten vid European Studies Institute, del av MGIMO, ett universitet som tillhör ryska ut rikesdepartementet, och hon är dessutom den första som fått ta emot ett nyinstiftat stipendium inom ramen för Svenska Institutets Visbyprogram. Programmet syftar till att uppmuntra just studier över gränserna i området kring Östersjön. Jag läser en tre terminer lång masterutbildning i internationella relationer och har valt EU-inriktningen. Jag tror på regionalt samarbete som en förlängning av EU-strukturen och då är Ryssland förstås en väldigt stor aktör. För Niklas är däremot Europa långt borta. Åtminstone geografiskt. Jag gör min praktik på Sveriges ständiga representation vid FN i New York. Jag tillhör den säkerhetspolitiska gruppen och arbetar specifikt med rep resen tationens militäre råd givare och polis råd givare i frågor kring freds be varande in satser, berättar han. Jag är här inom ramen för magister kursen i stats vetenskap vid Försvars hög skolan. Vi samordnar rapporterna från alla insatser som Sverige är med i och analyserar dem innan de sedan går iväg till Utrikesdepartementet. Sverige deltar ju faktiskt i ett flertal internationella insatser, även om det kanske bara handlar om en handfull observatörer på plats. Men den svenska rep resen ta tionen jobbar inte bara som ett in sam lingsorgan, en stor del av arbetet handlar också om policy frågor och att driva vilka frågor som FN ska arbeta med. I och med att EU numer har en egen utrikestjänst på plats i New York pågår samtidigt ett intensivt samarbete mellan representationen och EU:s FN-personal. Det handlar om att försöka driva igenom så mycket som möjligt av Sveriges linje genom EU. Det gör att jag också lär mig otroligt mycket om hur EU-apparaten fungerar, något som jag inte hade väntat mig. Praktiken är i stort otroligt nyttig, inte minst genom att jag tillåts begå misstag och lära mig av dem. Det ger många värdefulla erfarenheter inför yrkeslivet. Att EU står i fokus även hos Linnea är förstås mindre förvånande. Men det är också en chans att få se förhållandet mellan Ryssland och EU från den andra sidan. Utbildningen genomförs främst på ryska och engelska, med några moment på franska. Förutom de egna lärarna har vi haft föreläsare från olika universitet runt om i Europa, från ryska säkerhetspolisen, från olika avdelningar inom ryska UD och från EU:s representation i Moskva, säger Linnea. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 13

14 En av anledningarna att jag ville komma hit var för att jag tycker att lite för många forskare som tittar på förhållandet mellan EU och Ryssland har för mycket av ett västeuropeiskt perspektiv. Själva utbildningen här skiljer sig också genom att den är lite mindre teoretiskt inriktad och mer fokuserad på aktualiteter, lite på samma sätt som studierna vid Försvarshögskolan var. Vad gäller just tiden vid Försvarshögskolan konstaterar Linnea och Niklas att den har varit väldigt värdefull för det som de gör nu. Jag trivdes otroligt bra och kände direkt att det här var helt rätt skola och utbildning för mig, berättar Linnea. Man får både det teoretiska analytiska perspektivet, men man får också möjlighet att faktiskt öva sina förmågor praktiskt. Den här balansen har varit oerhört värdefull för mig och studierna där har stärkt både min stresshanteringsförmåga och studiekapacitet. Jag säger åt alla som funderar på att läsa statsvetenskap att söka till Försvarshögskolan. Det är en extremt bra grund att stå på, fortsätter Niklas. Skolan kändes mer seriöst yrkesinriktad jämfört med andra ställen där jag har läst. Sedan var det väldigt bra att mycket av fokus hamnar på säkerhetspolitik och fredsbevarande insatser, särskilt i gränslandet mellan det civila och det militära. Den absolut bästa kurs jag läst var Försvarshögskolans folkrättskurs. Under min praktik har det blivit så tydligt att allting här egentligen handlar om folk rätt: statsuveränitet, säkerhetsrådets roll, avtal mellan stater, FN-mandat. Jag känner att jag inte hade kunnat vara här utan den kursen. Att Försvarshögskolans stor lek spelade en viktig roll är båda överens om. Att det är en mindre skola och mindre klasser är förstås en jätte fördel, säger Niklas, men i och med att För svars högskolan har så nischade utbild ningar är studen terna här också mer intres serade och engagerade. Vi får mer stöd och tid från skolan, men att vi är så få gör också att gemen skapen blir större. Det här blir särskilt tydligt i de praktiska momenten, kanske framförallt under det vecko långa besluts spelet vi genomförde på b-nivån, avslutar Linnea. 14 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

15

16

17 I händelsernas centrum För Malin Hennix var det ingen självklarhet att bli ordförande i studentkåren när hon började läsa på Försvars högskolan för ett och ett halvt år sedan. Men när hon väl bestämde sig för att bli aktiv i studentkåren gick det snabbt. Hon blev medlem och ordförande i styrelsen i mars Man fick hoppa rakt in i händelsernas centrum, berättar hon. Jag hade läst geografi vid Göteborgs universitet innan. Men det är ett så stort universitet. Det var stor skillnad att komma hit. Att engagera sig i studentkåren är inget val hon idag ångrar även om det innebär att hennes schema vid sidan om studierna är fullspäckat med olika kåraktiviteter. Det har varit väldigt lärorikt. Du får verkligen lära dig att hålla många bollar i luften, säger hon. Men vi är ett kul gäng. Förutom att medverka i den löpande utvecklingen av kurserna, är rekrytering av en ny rektor och utformning av ett nytt program viktiga frågor på dagordningen för Malin och studentkåren. Vi är i en utvecklingsfas på skolan. Det gör att vi får ett väldigt gott gehör från skolledningen. De ser oss och tar oss på allvar, säger Malin. Kårobligatoriet upphörde den 1 juli Det innebär att kåren nu aktivt måste rekrytera nya medlemmar. Till skillnad från många andra lärosäten är det kostnadsfritt att vara medlem i studentkåren. Men det har ändå inneburit nya utmaningar. Hur ska vi ta nästa steg? Hur ska vi utveckla de sociala verksamheterna så att det känns mer som en träffpunkt? Vi har inte haft så mycket sådana aktiviteter tidigare. Men det finns mycket vilja, säger hon. Och för den som vill vara med och påverka finns alla möjligheter att framföra sina idéer. Malin tror att ett engagemang i studentkåren också är något man kan ha nytta av även när man är klar med studierna. Jag tror att det är en erfarenhet som många arbetsgivare tittar på, säger hon. Det visar att du är en engagerad person oavsett vad du vill jobba med. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 17

18 Välkommen till Anna Lindh-biblioteket Anna Lindh-biblioteket är Nordens ledande vetenskapliga bibliotek för försvar, utrikes- och säkerhetspolitik. Här hittar du som student inte bara litteratur, tidskrifter och databaser från hela världen, utan också en väldigt trevlig studiemiljö. Om det i hela Norden bara finns ett enda exemplar av en viss bok inom områdena försvar, utrikes- och säkerhetspolitik så ska den finnas här på Anna Lindh-biblioteket. Eva Hesselgren-Mortensen är chef för det bibliotek som har ambitionen att vara ledande inom sina specialiteter. Jag har varit på andra universitets- och högskolebibliotek och kan säga att vi har en egen profil. Högskolan är liten och personalen känner såväl sina områden som sina studenter. Vi kan ge en mycket mer personlig service än på ett stort universitetsbibliotek. Och vår personals specialkunskaper på de militära områdena drar även de civila studenterna nytta av. Jag tror att när studenter väljer mellan olika högskolor så kan denna möjlighet att alltid kunna utnyttja biblioteket ibland fälla avgörandet. Anna Lindh-biblioteket tillhandahåller böcker, tidningar, tidskrifter och licenser på databaser. Det kan gälla terrorism eller databaser om försvar och säkerhet. Dessa databaser är bara tillgängliga från datorer på biblioteket som till exempel databasen Jane s defence. På biblioteket kan studenten få såväl undervisning som handledning i hur man söker information i databaser. Anna Lindh-biblioteket svarar upp mot den nya synen på försvar och säkerhet där internationella frågor kommit i förgrunden. Det som studenterna värderar högst tror jag är att vi har öppet dygnet runt för dem som studerar på heltid. Studenterna har ett eget passerkort och kan komma in via en särskild dörr. Inte ens under de stora helgerna är det tomt här inne. Det finns alltid några som läser eller arbetar vid datorerna. Det här har skapat en särskild sammanhållning mellan de studenter som sitter här inne och studerar långt in på nätterna. Mer information hittar du på vår webbplats 18 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

19

20 Nicklas Statsvetenskap Varför har du valt att läsa statsvetenskap på Försvarshögskolan? Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor. Att läsa statsvetenskap på Försvarshögskolan har gett mig goda kun skaper om hur samhället kan klara av och hantera olika sam hälls kriser. Jag skulle egentligen varit klar redan efter en termin här på Försvarshögskolan, men har trivts väldigt bra och är nu inne på min tredje termin. Det känns som man får en väldigt bra kontakt med både lärare och andra studenter. Vad skulle du vilja jobba med när du är klar med studierna? Jag hoppas att få jobba som analytiker eller med kris hantering på något annat sätt. Offentligt eller privat spelar ingen roll. Jag tror att inriktningen på krishantering har gett mig en nisch som är bra. Dessutom uppfattar jag att Försvarshögskolan har ett väldigt gott renommé. Vad tycker du skiljer Försvarshögskolan från andra skolor? Det känns som att man får lite mer studentliv här. Här är man inte lika anonym som på större lärosäten, vilket ger goda möjligheter att lära känna andra studenter och lärare. Bra forum att lära känna andra är skolans olika träningsmöjligheter, exempelvis innebandy. Innebandyn gör att man kan lära känna varandra även om man går olika utbildningar och läst olika länge.

21 Statsvetenskap Statsvetenskap Vid Försvarshögskolan kan du läsa statsvetenskap med två olika inriktningar, det vill säga säkerhetspolitik samt krishantering och internationell samverkan. Vi erbjuder kurser inom båda inriktningarna upp till magisternivå, som enstaka kurs eller som examens givande kurser, se nedan. Grundkurs, påbyggnadskurser och magisterkurs startar på hösten och på våren ges fortsättningskurserna. Valet av inriktning görs vid ansökan till fortsättningskursen och sedan strålar studenter från bägge inriktningar samman igen på magisterkursen. Vi erbjuder även en kurs i folkrätt om 30 högskolepoäng samt kortare kurser om 7,5 högskolepoäng vilka kan läsas fristående eller som en del av en examen. Examen Kandidatexamen i statsvetenskap* i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan i statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik Magisterexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan i statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik Efter utbildningen Utbildning inom krishantering och internationell samverkan ger dig de strategiska och analytiska verktygen för att arbeta med olika perspektiv av samhällssäkerhet. Det är en viktig fråga för olika aktörer inom säkerhetssektorn som har särskilt ansvar för kris beredskap och kris hantering. Dessa aktörer finns inom den offentliga verksamheten på central, regional och lokal nivå både med nationell och internationell bas. De finns även inom delar av det privata näringslivet och ideella verksamheter. Utbildning inom säkerhetspolitik är till nytta för dig som vill arbeta med långsiktig strategisk planering på den politiska nivån, eller som analytiker med inriktning mot säkerhetsfrågor i samband med biståndsarbete eller vid militära insatser, nationellt eller internationellt. Du kanske vill arbeta inom media, myndigheter eller departement, privata ideella organisationer eller företag inom det privata näringslivet som har behov av analytiker med kunskaper i säkerhetspolitik. Läs mer på * För dig som läst grundkurs och/eller fortsättningskurs i statsvetenskap vid annat lärosäte och sedan väljer att läsa påbyggnadskursen vid Försvarshögskolan. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 21

22 Statsvetenskap Statsvetenskap GRUNDKURS 30 högskolepoäng Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper inom statsvetenskap med en valbar inriktning mot antingen säkerhetspolitik eller krishantering och internationell samverkan. En introduktion ges till några för statsvetenskap och studiet av politik centrala begrepp som demokrati, rättvisa, frihet, kön, internationellt samfund, samt kosmopolitanism. Vidare behandlas politiska styrelseformer och förvaltningstraditioner i Sverige och andra länder, samt den europeiska unionen. Grundläggande säkerhetspolitik tas upp innefattande hot och problem, lösningsmöjligheter och etiska dilemman i en globaliserad värld. Diskussioner förs även kring samhällets säkerhet, liksom dess risker och sårbarheter. Politisk och administrativ hantering av påfrestningar behandlas i ett jämförande perspektiv. Slutligen genomförs en tillämpningsövning av beslut och beredning under trängda förhållanden. Studieperiod: HT11, v Behörighet: Sh A samt Eng B. Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-S8001 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi 22 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

23 Statsvetenskap Statsvetenskap Statsvetenskap Inriktning krishantering och internationell samverkan FORTSÄTTNINGSKURS 30 högskolepoäng Kursen innehåller analys av krishanteringens grunder och problem, baserade på verkliga fall. Du görs bekant med ett antal klassiska och nya perspektiv på vad som händer i samhälleliga institutioner när de utsätts för hårt tryck på grund av händelser som präglas av att stora värden står på spel, samt att osäkerhet och tidsbrist råder. När det gäller internationell samverkan behandlas olika former för samverkan mellan stater och samhällen, bilateralt eller multilateralt, i olika internationella organisationer såväl som i regimer och övernationella gemenskaper. Delkursen i samhällsvetenskaplig metod lägger tyngdpunkt vid grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Vid ett avslutande seminarium där olika texter granskas ur ett vetenskapligt perspektiv medvetandegörs metodologiska och teoretiska utmaningar i forskningsprocessen. Studieperiod: VT12, v Behörighet: Grundkurs i statsvetenskap, eller motsvarande. Studieort: Stockholm Övrigt: Metodkursen och den laborativa scenarioövningen samläses med fortsättningskursen i statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik. Anmälningskod: FHS-S9001 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi Innan kursen avslutas med en forskningsuppgift som redovisas i form av ett självständigt arbete sker en laborativ scenarioövning. Denna sker i form av ett interaktivt spel som drivs framåt av olika försvars- och säkerhetsrelaterade händelseutvecklingar och där studenterna spelar olika roller och skall öva förmågan att organisera ändamålsenliga processer för beslutsfattande och öva upp förmågan att söka påverka händelseförloppet genom omvärldskontakter. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 23

24 Statsvetenskap Statsvetenskap Inriktning säkerhetspolitik FORTSÄTTNINGSKURS 30 högskolepoäng Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper och en vidare inblick i säkerhetspolitiken, både teoretiskt och empiriskt, och med olika infallsvinklar. Normativa dilemman och förståelse för motsättningarna bakom aktuella säkerhetspolitiska problem och lösningar av desamma tas upp under kursen. Aktuella säkerhetspolitiska problem som globalisering, nya hot, terrorism och möjliga lösningar till dessa problem samt frågor kring strategi, fredsbyggande, konfliktprevention och demokratins roll för nationell och global säkerhet behandlas. Delkursen i samhällsvetenskaplig metod lägger tyngdpunkt vid grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Vid ett avslutande seminarium där olika texter granskas ur ett vetenskapligt perspektiv medvetandegörs metodologiska och teoretiska utmaningar i forskningsprocessen. Studieperiod: VT12, v Behörighet: Grundkurs i statsvetenskap, eller motsvarande. Studieort: Stockholm Övrigt: Metodkursen och den laborativa scenarioövningen samläses med fortsättningskursen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan. Anmälningskod: FHS-S9002 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi Innan kursen avslutas med en forskningsuppgift som redovisas i form av ett självständigt arbete sker en laborativ scenarioövning. Denna sker i form av ett interaktivt spel som drivs framåt av olika försvars- och säkerhetsrelaterade händelseutvecklingar och där studenterna spelar olika roller och skall öva förmågan att organisera ändamålsenliga processer för beslutsfattande och öva upp förmågan att söka påverka händelseförloppet genom omvärldskontakter. 24 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

25 Statsvetenskap Statsvetenskap Statsvetenskap Inriktning krishantering och internationell samverkan PÅBYGGNADSKURS 30 högskolepoäng Kursens första delkurs syftar till att ge fördjupad kunskap om Europas dynamiska säkerhetspolitiska omdaning där grundläggande begrepp, drivkrafter och politiska ambitioner problematiseras. Kursen lyfter särskilt fram den Europeiska unionens breda säkerhetsarbete. Ett annat huvudsyfte är att undersöka unionens möjligheter och begränsningar att hantera kriser som hotar dess grundläggande värden, funktioner och medborgare, såväl inom som utanför EU:s gränser. En målsättning är även att öka förståelsen för hur enskilda länder såsom Sverige påverkas av dagens fördjupade säkerhetsgemenskap i Europa. Studieperiod: HT11, v Behörighet: Fortsättningskurs i statsvetenskap, eller motsvarande. Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-S8002 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi Följande delkurs, Forskningsdesign och metod, är inriktad mot ett studium av olika statsvetenskapliga for skningsmetoder. Grundläggande metodbegrepp utreds och forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen. Den avslutande delkursen består av ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 25

26 Statsvetenskap Statsvetenskap Inriktning säkerhetspolitik PÅBYGGNADSKURS 30 högskolepoäng Kursen ger en fördjupning både i teorier och inom ett valbart område inom säkerhetspolitiken. Teoribildningen och den vetenskapliga debatten kring säkerhetsbegreppet behandlas för att ge underlag till kritisk behandling av säkerhets- och säkerhetspolitiska frågeställningar kring problem och lösningar. Därutöver ges möjlighet till ett val mot den inriktning som ligger närmast det egna uppsatsarbetet. Flera fördjupnings - möjligheter finns. En sådan utgörs av ett konkret säkerhets - politiskt problem, såsom terrorism, en annan av aktörs- eller regionsbaserad säkerhetsproblematik, exempelvis säker hetspolitik i Norden, USA eller EU, en tredje av militärstrategi. Det ingår också i kursen att formulera och genomföra en forskningsuppgift och att redovisa denna i en självständig seminarieuppsats, med utgångspunkt i den inriktning som valts. I nära anslutning till uppsatsarbetet ges en gedigen kurs i forskningsdesign och metod. Studieperiod: HT11, v Behörighet: Fortsättningskurs i statsvetenskap, eller motsvarande. Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-S8003 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi 26 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

27 Statsvetenskap Statsvetenskap Statsvetenskap Inriktning krishantering och säkerhet MAGISTERKURS 60 högskolepoäng Kursen syftar till att ge ytterligare fördjupning inom krishantering och säkerhetspolitik och innefattar möjlighet till praktik. De första 15 högskolepoängen är valbara. Du kan välja att läsa kursen Crisis Management and Political Leadership: Political Psychological Perspectives som omfattar 15 hög kolepoäng, ges på engelska och är inriktad på kris hantering. Kursen ger en översikt över forskningsfältet politisk psykologi och lägger fokus på politiskt och administrativt ledarskap före, under och efter en kris. Alternativt kan du välja att läsa två kurser om vardera 7,5 högskolepoäng som är inriktade på säkerhetspolitik: Kursen Säkerhetspolitik i en multipolär värld ger en översikt över forskningsfältet säkerhetspolitiska studier, varpå fokus läggs på maktbeg reppet och de utmaningar som västvärlden och USA står inför nu när flera andra länder och regioner under ett par decennier haft en stark ekonomisk och politisk utveckling. Kursen Krig, strategi och politik diskuterar hur relationen mellan krig och politik ofta möts i strategibegreppet, och vilka svårigheter detta medför bland annat vid internationella militära insatser. Sedan läses kursen Public Policy Analysis, kursen omfattar 15 högskolepoäng och ges på engelska. Kursen presenterar klassiska och moderna perspektiv på hur policyn kommer till, förändras, försvaras och bryts ned. Fokus ligger på de möjligheter som policyaktörer ställs inför när ett policyområde utsätts för hårt tryck på grund av kritiska händelser. Därefter väljer du antingen praktik om 15 högskolepoäng eller valbara läskurser om 15 högskolepoäng inom ramen för inriktningen. Den sista delkursen består av ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng. Studieperiod: HT11-VT12, v Behörighet: 180 hp varav minst 90 hp i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan alternativt mot säkerhetspolitik, eller motsvarande. Nivå: Avancerad nivå Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-S8004 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 27

28 Sonia Folkrätt Vad innebär det att läsa folkrätt? För mig handlar folkrätten om att få juridisk inblick i det internationella samfundet, hur det internationella regelverket ser ut och hur det följs. Vår utgångspunkt är i första hand FN-stadgan och olika konventioner. Jag har tidigare läst statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik. Därför kändes det som en självklarhet för mig att läsa folkrätt, för att få helhetsbilden. Gör folkrätten någon nytta i världen? Visst kan man se att folkrätten gör nytta. I kursen ingår moment om mänskliga rättigheter och om krigets lagar. Det är internationella regelverk som be skriver vad som gäller vid olika sorters krig. Ett land som bryter mot reglerna kommer att få ta konsekvenserna. Så visst har reglerna kraft, även om det kan vara svårt att peka på det exakta genomslaget. Vilka fördelar ser du med att läsa på Försvarshögskolan? I och med att det är en liten skola har man tillgång till allt. Vi kan i princip när som helst gå och prata med de lärare vi har. Och det är lätt att träffa andra studenter. Det är ju ofta så man får lära sig om de andra kurserna på skolan. Sedan finns ju mässen, där man får en möj lighet att mingla.

29 Statsvetenskap Statsvetenskap Folkrätt 30 högskolepoäng Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i folkrättens regler och principer samt att göra dig bekant med nyare strömningar inom folkrätten. Fokus ligger även på att identifiera och diskutera de utmaningar som folkrätten står inför idag. Kursen omfattar folkrättens grunder men ger även fördjupning i vissa av dess olika specialområden med fokus på konflikter, såsom FN-stadgan och våldsförbudet, den internationella humanitära rätten, grunderna i de mänskliga rättigheterna samt det rättsliga regelverket för fredsinsatser. Studieperiod: HT11, v Behörighet: Minst 60 hp inom samhällsvetenskapligt område. Studieort: Stockholm Övrigt: Vissa av kursens moment genomförs på engelska. Anmälningskod: FHS-S8005 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi För att tydliggöra folkrättens utveckling och roll i det internationella samfundet, kommer de folkrättsliga frågorna i stor utsträckning att anknyta till aktuella händelser. För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 29

30 Statsvetenskap Säkerhetssektorreform Underrättelseanalys metoder och problem 7,5 högskolepoäng Säkerhetssektorreformer (SSR) har under senare år vuxit fram till ett av världssamfundets främsta verktyg för att utveckla säkerhet. SSR bygger på ett brett säkerhets- och trygghetsperspektiv och ytterst på en vilja till förändring. En helhetssyn på förhållanden som reducerar mot sättningar och påverkar såväl allmän säkerhet som den enskildes trygghet genomsyrar SSR och präglar insatser och program. Hit hör bland annat gender, rule of law, politisk ansvarighet och mänskliga rättigheter. SSR utformas och genomförs i olika politiska sammanhang; i länder som präglas av demokratisk omställning, i områden som stabiliserats efter konflikter och i kampen mot fattigdom och resursbrist. Säkerhetsaktörerna kan innefatta traditionella institutioner som militär och polis men även aktörer i rättskedjan och i civilsamhället. Olika organisationer, t ex OECD, FN, EU och OSSE, är alla djupt involverade i att utveckla kompetens och kapacitet för SSR och att leda och samordna dialoger mellan givaroch mottagarländer. 7,5 högskolepoäng Underrättelseanalys är en huvudsakligen erfarenhetsbaserad verksamhet. Inlån av vetenskapliga metoder och synsätt är betydande, samtidigt som verksamhetens speciella karaktär begränsat diskussion kring metodanvändning och metodutveckling. Kursen behandlar de grundläggande metoder som vanligen kommer till användning i strategisk underrättelseanalys, liksom de möjligheter och problem som de medför. Kursen ger dig en översikt av det rådande forskningsläget på området samt en översikt över metodspektrat på underrättelseområdet. Du skall kunna ta till dig litteratur på området och utskilja de metodologiska problemen i konkreta analysuppgifter. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om SSR och förståelse för hur stöd till säkerhetsutövande institutioner kan bidra till att främja utveckling, robusta samhällsinstitutioner och statsuppbyggnad. Studieperiod: HT11, v Behörighet: Fortsättningskurs i statsvetenskap, eller motsvarande. Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-S8006 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi Studieperiod: HT11, v Behörighet: Minst 60 hp alternativt relevant yrkeserfarenhet. Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-S8007 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi 30 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

31 Statsvetenskap Statsvetenskap Asymmetriska hot och terrorism Militär maktutövning i modern säkerhetspolitik 7,5 högskolepoäng 7,5 högskolepoäng Kursen ger en grundläggande förståelse för terrorismen som våldsmetod, både i en historisk och bredare sociopolitisk kontext, samt förståelse för hur terrorism skiljer sig från andra asymmetriska våldsmetoder. Kursen ger dig även en grundläggande förmåga att förklara hur terrorismen har förändrat sig genom tiderna och hur denna utveckling påverkat nutidens asymmetriska utmaningar. Hur har terroristattackerna 11 september 2001 förändrat synen på inre respektive yttre säkerhet? Efter avslutad kurs förväntas du kunna förhålla dig till balansgången mellan säkerhet och rättsäkerhet både nationellt och internationellt och kunna belysa hur asymmetriska hot påverkat världspolitikens agenda. Kan man bygga demokrati med vapenmakt? Det är bara en av de frågor som har aktualiserats genom utvecklingen av världspolitiken de senaste åren och som denna kurs behandlar. Kursens övergripande syfte är att belysa problematiken med militär maktutövning i moderna konflikter. Den har såväl teoretiska som applikatoriska/laborativa moment för att ge dig både praktiska och teoretiska perspektiv på frågor som hur militär makt utövas och på vilket sätt militär maktutövning är användbart i moderna konflikter. Studieperiod: HT11, v alternativt VT12, v Behörighet: Grundläggande behörighet Studieort: Stockholm Anmälningskod HT11: FHS-S8008 Anmälningskod VT12: FHS-S9003 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi Studieperiod: HT11, v Behörighet: Grundläggande behörighet Studieort: Stockholm Övrigt: Kursen kan väljas att läsas som tillvalskurs inom magisterkursen i statvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet. Anmälningskod: FHS-S8009 Kontakt: Birgitta Rydén, birgitta.ryden@fhs.se Institutionen för säkerhet och strategi För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 31

32 Viktor Civil-militärt ledarskap Blir man en bättre ledare genom att gå den här utbildningen? Jag tror att man får en ökad förståelse för hur det är att vara ledare, en förståelse för ledarskapets problematik. Civil-militärt ledarskap handlar om hur militära och civila aktörer kan samverka, vilka förutsättningar som finns och vilka motsättningar som finns. Det känns som att det vi lär oss på den här kursen utgör en av de viktigaste delarna i internationella insatser. Vilka läser civil-militärt ledarskap? Det är väldigt blandat, både i ålder och i kön. Vi har ganska många som läser utbildningen som är yrkesverk samma, och det ger en otrolig tyngd. I diskussionerna kan de säga att så här är det faktiskt när man kommer ut och jobbar med frågorna. Hur är det att läsa på Försvarshögskolan? Det känns mer som en arbetsplats än ett lärosäte. Man kommer hit, tar en kopp kaffe, hejar på alla och sätter sig och gör det man ska. Arbets miljön gör att man gärna är här varje dag. Att det är en liten gemytlig skola gör också att det är väldigt lätt att knyta kontakter, väldigt bra kontakter eftersom skolan är präglad av yrkes livet. Sedan finns ju inte inriktningen på utbild ningen någon annanstans.

33 Ledarskap Ledarskap Vi erbjuder ett utbildningsblock inom civil-militärt ledarskap som omfattar 90 hög skole poäng vilket kan utgöra huvudämnet i en fil.kand. examen i ledarskap under på frestande för hållanden med inriktning mot civil-militärt ledarskap för samverkan. Grundkursen består av fyra moment om 7,5 högskolepoäng vardera. De två första momenten, Civil-militärt ledarskap för framtida utmaningar och Civil-militärt ledarskap - individ, relation och lärande, ges under hösten. De två följande momenten, Civil-militärt ledarskap - organisation och omvärld samt Civil-militärt ledarskap - vetenskapsteori och metod I, ges under våren. Även fortsättningskursen består av fyra moment om 7,5 högskolepoäng vardera. De två första, Civil-militärt ledarskap och kultur och Civil-militärt ledarskap och etik, ges under hösten. De två följande momenten, Civil-militärt ledarskap - vetenskapsteori och metod II samt Civil-militärt ledarskap - självständigt arbete I, ges under våren. Påbyggnadsnivån består av tre kurser där de två första omfattar 7,5 högskolepoäng och den tredje examensarbetet 15 högskolepoäng. Examensarbetet, Civil-militärt ledarskap - självständigt arbete II, startar hösten Samtliga kurser i civil-militärt ledarskap ges på halvfart. Examen Kandidatexamen i ledarskap under påfrestande förhållanden Efter utbildningen Utbildningen i civil-militärt ledarskap med betoning på samverkan är till nytta för dig som redan arbetar med eller vill arbeta med frågor som på olika sätt berör samverkan mellan civila och militära aktörer inom ramen för multinationella insatser. Den kunskap och kompetens som utbildningen ger blir värdefull för arbete inom många olika typer av organisationer civila, militära, idéella, offentliga och privata. Läs mer på För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 33

34 Ledarskap Civil-militärt ledarskap GRUNDKURS 30 högskolepoäng Kursen utgör en introduktion till det civil-militära ledarskapets särskilda utmaningar och problematiker i ett nationellt och internationellt perspektiv. Tonvikten ligger på det internationella perspektivet och behandlar flera nivåer från individnivå till omvärldsnivå. I kursen fokuseras de särskilda utmaningar som möter det civil-militära ledarskapet i framförallt internationella sam manhang i termer av samverkan. Dessa internationella sam manhang karaktäriseras av en höggradig komplexitet i form av ett stort antal aktörer, där olikhet ur en rad dimensioner skapar bestämda utmaningar för samverkan. De utmaningar som ledarskapet ställs inför medför för det första att hantera kriser och konflikter med många faktorer av till exempel politisk, ekonomisk, organisatorisk och social art, ibland under stor tidspress. För det andra att hantera relationer med flera olika typer av både militära och civila aktörer på många olika nivåer hemmahörande i nationella, internationella, offentliga, privata och ideella organisationer. Med samverkan som den primära utmaningen problematiseras och kontextualiseras ledarskap med ut gångspunkt i en mångfald teoribildningar om ledarskap, lärande, risk, stress, handlande, organisationsidentitet och organisationskultur. Ledarskapet sätts i relation till begrepp som säkerhet, utveckling, förtroende och gender, liksom begreppens inbördes kopplingar. För att kunna hantera mångfalden av teoribildningar ges också en grundläggande introduktion till vetenskapsteori/ vetenskapsfilosofi och metod. Vetenskapsteoretiska/ veten skapsfilosofiska och metodologiska frågeställningar diskuteras och problematiseras som en förutsättning för kunskapsutvecklingen på individnivå och omvärldsnivå. Olika vetenskapsteoretiska/vetenskapsfilosofiska positioner och förhållningssätt appliceras vidare på en uppsättning civil-militära samverkanssituationer. Studieperiod: HT11-VT12, v Studietakt: Halvfart/dag Behörighet: Grundläggande behörighet Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-L8001 Kontakt: Eva Haldén, eva.halden@fhs.se Institutionen för ledarskap och management 34 För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök

35 Ledarskap Civil-militärt ledarskap FORTSÄTTNINGSKURS Civil-militärt ledarskap självständigt arbete II Ledarskap 30 högskolepoäng 15 högskolepoäng Kursen utgör en fördjupning av det civil-militära ledarskapets särskilda utmaningar och problematiker i ett nationellt och internationellt perspektiv. Tonvikten ligger på det internationella perspektivet och med ut gångs punkt i teoribildningarna från grund kursen problem atiseras sam verkans utmaningarna i termer av etik, kultur och gender. Detta görs genom studiet av kultur, kulturell förståelse, kulturella för håll nings sätt och etik, etiska dilemman och etiska för hållnings sätt. Olika ledar skaps teorier relateras till såväl kulturella som etiska före ställ ningar, normer och värderingar. Kursen innehåller en för djupning av veten - skaps teori/vetenskapsfilosofi och metod, där olika veten skapsteoretiska/vetenskapsfilosofiska positioner och för hållningssätt konfronteras med kulturella, etiska och genderrelaterade dilemman inom ramen för civil-militära samverkanssituationer. Kursen innefattar också ett eget uppsatsarbete av mindre omfattning. Uppsatsarbetet kopplas till någon eller en kombination av de tidigare delkurserna från grund- och fortsättningskurs inom ramen för det civil-militära ledarskapets särskilda samverkansutmaningar. Studieperiod: HT11-VT12, v Studietakt: Halvfart/dag Behörighet: Grundkurs i civil-militärt ledarskap, eller motsvarande. Studieort: Stockholm Anmälningskod: FHS-L8002 Kontakt: Eva Haldén, eva.halden@fhs.se Institutionen för ledarskap och management Kursen syftar till att genomföra ett eget uppsatsarbete/ examens arbete inom ramen för det civil-militära ledarskapets särskilda utmaningar med tyngdpunkt på de inter nationella sammanhangen. Uppsatsämnet kopplas till någon eller en kombination av delkurserna från grund- och fortsättningskurs med stöd i specialkursens litteraturval och kan med fördel vara en utveckling av det mindre självständiga arbetet från fortsättningskursen. Studieperiod: HT11, v Studietakt: Halvfart/dag Behörighet: Grund- och fortsättningskurs i civil-militärt ledarskap samt Civil-militärt ledarskap teori och metod och Civil-militärt ledarskap specialkurs, eller motsvarande. Studieort: Stockholm Övrigt: Kursen ingår som obligatoriskt moment i kommande påbyggnadskurs i civil-militärt ledarskap. Anmälningskod: FHS-L8003 Kontakt: Eva Haldén, eva.halden@fhs.se Institutionen för ledarskap och management För mer information kontakta Försvarshögskolan eller besök 35