Man skall inte skjuta sparvar med kanoner En analys av den unionsrättsliga proportionalitetsbedömningen på den direkta beskattningens område
|
|
- Johannes Danielsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Mira Hörtnagl Man skall inte skjuta sparvar med kanoner En analys av den unionsrättsliga proportionalitetsbedömningen på den direkta beskattningens område JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Peter Nilsson Period 1 VT2016
2 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 3 FÖRORD 5 FÖRKORTNINGAR 6 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställning Metod och material Juridisk och EU-rättslig metod Materialval Forskningsläge Avgränsning Terminologi Disposition 15 2 UNIONSRÄTTENS FÖRETRÄDE OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Unionsrättens förhållande till nationell rätt Proportionalitet som rättsprincip Proportionalitet inom unionen 19 3 BEDÖMNINGEN AV NATIONELL LAGSTIFTNING OCH DERAS EVENTUELLA FÖRDRAGSSTRIDIGHET Inledning Har en fördragsfrihet tagits i anspråk? Föreligger ett hinder mot den fria rörligheten? Rättfärdigandebedömning Rättfärdigandegrunder i EUF-fördraget Rule of reason-doktrinen Proportionalitetsbedömning 25
3 4 PROPORTIONALITETSPRINCIPENS UTVECKLING INOM UNIONSRÄTTEN Inledning Iakttagelser i doktrin om en allt mer processuellt inriktad proportionalitetsbedömning Från en materiell bedömning till processuella krav i det skatterättsliga sammanhanget Marks & Spencer (2005) Cadbury Schweppes (2006) Thin Cap Group Litigation (2007) Krav på god förvaltning och att låta den skattskyldige inkomma med bevis Persche (2009) Sambandet mellan flera rättfärdigandegrunder och proportionalitet SGI (2010) Rättssäkerhetens ökande betydelse SIAT (2012) Itelcar (2013) 42 5 GENERELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR SKATTEFLYKTSBESTÄMMELSER Inledning Skatteflyktsbekämpande inom unionen Den svenska skatteflyktslagen 49 6 SKATTEFLYKTSLAGENS EU-FÖRENLIGHET Inledning Har en fördragsfrihet tagits i anspråk? Föreligger ett hinder mot den fria rörligheten? Rättfärdigandebedömning Proportionalitetsbedömning Rättsäkerhetsaspektens relevans Skatteflyktslagens förutsebarhet och kravet på rättssäkerhet 59 7 SLUTSATSER Inledning 62
4 7.2 Hur har den unionsrättsliga proportionalitetsprincipen utvecklats inom skatterättens område? Går det att utläsa några konkreta krav inom ramen för proportionalitetsbedömningen, och i så fall vilka? Är den svenska skatteflyktslagen förenlig med proportionalitetsprincipen? Avslutning 68 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 69 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 74
5 Summary An EU accession involves far-reaching legal consequences on a national level. Nevertheless, the sovereignty of the member states has remained relatively unrestricted in the area of direct taxation. The Union has no remit of competence in the area and the Member States therefore enjoy exclusive competence when it comes to direct taxation. The Member states maintain the right to design their own tax systems, but national taxation must be exercised in accordance with each Member States obligation under EU law and its treaties. Above all, the free movement of goods, capital, services, and people, which form the core of the internal market of the Union, must be considered and respected. National tax legislation may therefore be subject to review by the European Court of Justice (the Court) within the provisions of the free movement. The preservation of an internal market, free of obstacles against the free movement, is consequently in opposition to the Member States need to prevent the erosion of their tax base as a result of tax evasion. The Court faces a balancing of these interests and can justify obstructing national tax legislation if it meets certain criteria. As the final part of the so-called rule of reason doctrine, the principle of proportionality constitutes the actual eye of the needle to determine whether a justification is possible. The essence of this essay consist of the proportionality assessment made by the Court to determine whether national tax legislation can be justified or not. The principle of proportionality is described as an exceptional tool for balancing conflicting interests within the framework of the Court, particularly when it comes to possibly obstructing national tax legislation. A number of rulings by the Court are described and analysed within the essay. In my view, the Court has developed the principle of proportionality from constituting of an assessment on the basis of material aspects to a more procedural and administratively oriented evaluation. One can also distinguish an overall requirement of good governance in order for national tax legislation to be considered proportionate and therefore justified. A similar development is widely observed in other areas of law. The Court added another dimension to the proportionality assessment through the cases SIAT and Iteclar. Nowadays, an explicit requirement of foreseeability and legal certainty is demanded in order to fulfil the requirement of proportionality. Subsequently, national tax legislation cannot constitute of too sweeping and wide-ranging prerequisites. The essay also consists of an analysis of the Swedish tax evasion act (Swedish: skatteflyktslagen) and its compatibility with EU law. Several 1
6 aspects and dimensions of the proportionality assessment have been presented and summarized above, but when it comes to the Swedish tax evasion act, the requirement of predictability and legal certainty generates the real focal point. The requisites of the Swedish tax evasion act are open and general in order to allow a flexible application. According to doctrine, uncertainty and criticism has been expressed towards what the possible outcome would be if the Swedish tax evasion act would be judicially reviewed by the Court. Legislation based on general criteria might lead to a flat and linear application and will probably not comply with the requirements of proportionality. Based on the analysis presented in the essay, and in my view, there might be a risk of rejection by the Court if the Swedish tax evasion act would be assessed. On the other hand, some indications suggest that an assessment by the Court might not lead to a rejection, despite the foregoing arguments. The Swedish tax evasion act has great similarities with the proposal on a common tax provision presented by the Commission of the EU. There are also many international equivalents to the Swedish tax evasion act, indicating some kind of general approval. 2
7 Sammanfattning Ett medlemskap i EU innebär långtgående rättsliga konsekvenser på nationell nivå. Medlemsstaternas suveränitet är emellertid fortfarande relativt oinskränkt på den direkta beskattningens område, vilket följer av att unionen saknar befogenhet på området och medlemsstaterna således åtnjuter exklusiv kompentens. Medlemsstaterna kan fritt utforma sina skattesystem, men den nationella beskattningsrätten måste utövas i enlighet med de skyldigheter som följer av unionsrätten och dess fördrag. I synnerhet måste den fria rörligheten, som utgör kärnan för unionens inre marknad, beaktas och respekteras. Nationell skattelagstiftning kan därmed, likt övrig nationell lagstiftning, bli föremål för prövning av EU-domstolen utifrån reglerna om fri rörlighet. Upprätthållandet av en inre marknad, fri från hinder mot den fria rörligheten, sätts därmed i motsatsförhållande till medlemsstaternas behov av att förhindra erosion av sina skattebaser till följd av skatteflykt. EU-domstolen ställs inför en balansering av dessa intressen och kan i vissa fall acceptera att hindrande nationell skattelagstiftning rättfärdigas. I egenskap av det sista ledet i den så kallade rule of reason-doktrinen utgör proportionalitetsprincipen det verkliga nålsögat för om ett rättfärdigande är möjligt. Föreliggande uppsats syfte är att studera den unionsrättsliga proportionalitetsbedömningen och dess utveckling på skatterättens område. Proportionalitetsprincipen beskrivs som ett exceptionellt verktyg för balansering av konträra intressen inom ramen för EU-domstolens prövning av nationell skattelagstiftnings eventuella fördragsstridighet. Uppsatsen redogör för och analyserar ett antal avgöranden från EU-domstolen som behandlar denna hindersprövning. I mina ögon uppvisar EU-domstolen en tillämpning av proportionalitetsprincipen som gått från att bedöma nationell skattelagstiftning utifrån materiella aspekter till att bli allt mer processuellt och administrativt inriktad. Det går även att utröna ett övergripande krav på god förvaltning för att nationell skattelagstiftning ska anses proportionerlig och därmed kunna rättfärdigas. En liknande utveckling går att iaktta även inom andra rättsområden. Genom målen SIAT och Itelcar kom EUdomstolen att addera ytterligare en dimension till proportionalitetsbedömningen. Till följd av nyss nämnda avgöranden måste numera även ett uttryckligt krav på förutsebarhet och rättssäkerhet beaktas för att kravet på proportionalitet ska anses uppfyllt. Det innebär att nationell skattelagstiftning inte får ha alltför öppna och generella rekvisit. I uppsatsen studeras även den svenska skatteflyktslagens förenlighet med unionsrätten. Flera aspekter och dimensioner av proportionalitetsbedömningen har sammanfattats ovan, men för 3
8 skatteflyktslagens vidkommande är det i mina ögon kravet på förutsebarhet och rättssäkerhet som är den verkliga brännpunkten. Den svenska skatteflyktslagens rekvisit är öppna och allmänt hållna för att möjliggöra en flexibel tillämpning. I doktrin har osäkerhet och kritik uttrycks kring vad utfallet skulle bli vid en unionsrättslig prövning av skatteflyktslagen. Lagstiftning som baseras på allmänna kriterier och riskerar att resultera i en schablonmässig tillämpning uppfyller troligtvis inte kraven på proportionalitet. Utifrån den analys av skatteflyktslagens rekvisit som presenteras i uppsatsen, menar jag att det kan konstateras att det finns risk för ett underkännande av EU-domstolen. Å andra sidan föreligger en del indikationer som talar för att skatteflyktslagen, trots det ovan anförda, inte hade underkänts av EU-domstolen. Skatteflyktslagen har nämligen stora likheter med det förslag på en gemensam skatteflyktsbestämmelse som kommissionen presenterat. Det finns dessutom många internationella motsvarigheter till skatteflyktslagen, vilket tyder på att dess utformning accepterats i andra rättsordningar som har sina rötter i gemensam europeisk författningstradition. 4
9 Förord Efter fem fantastiska år i Lund vill jag rikta stor tacksamhet till mina älskade föräldrar, min andra halva Simon och mina ovärderliga vänner. Oändliga tack för ert stöd, er kärlek och alla fina stunder som blivit till minnen för livet. Tack Jenny Jansson, Malin Lunsjö, Disa Schulz, Emelie Bimer, Malin Roubert, Emma Johansson, Linn Widell och Malin Hofstedt. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Peter Nilsson. Mira Hörtnagl Lund Maj
10 Förkortningar BEPS CFC EU EU-domstolen EU-fördraget EUF-fördraget EU-stadgan G20 GAAR HFD OECD Prop. RÅ Skatteflyktslagen Base Erosion and Profit Shifting (Erosion av skattebas och förflyttning av vinst) Controlled Foreign Corporation (Kontrollerat utländskt företag) Europeiska unionen Europeiska unionens domstol Fördraget om Europeiska unionen Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Group of Twenty Finance Ministers and Central Bank Governors (Gruppen av tjugo finansministrar och centralbankschefer) General Anti-Avoidance Rule (Generell skatteflyktsbestämmelse eller generalklausul) Högsta förvaltningsdomstolen Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) Proposition Regeringsrättens Årsbok Lag (1995:575) mot skatteflykt 6
11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett medlemskap i EU innebär att medlemsstaterna avstår från en del av sin suveränitet till förmån för unionen. 1 På den direkta beskattningens område är emellertid denna suveränitet relativt oinskränkt. 2 Medlemsstaterna får självständigt utforma sina skattesystem, men åläggs att respektera den fria rörligheten inom unionen. 3 Medlemsstaternas skattelagstiftning kan följaktligen prövas utifrån unionsrättens regler om fri rörlighet. 4 I detta sammanhang utgår EU-domstolens prövningsmönster ifrån den så kallade rule of reason-doktrinen. 5 En aktsam balansering utförs, där unionens ambition att bevara den fria rörligheten måste vägas mot medlemsstaternas intresse av ett effektiv skattesystem. Den konflikt som uppstår mellan medlemsstaternas suveränitet och unionens överordnade hindersprövning kan leda till att medlemsstaternas möjligheter att värja sig mot skatteflykt minskar. 6 I centrum av denna bedömning tornar proportionalitetsprincipen. EU-domstolens proportionalitetsbedömning utgör det sista ledet i rule of reason-doktrinen och fungerar som ett verktyg för att bestämma rätt förhållande mellan mål och medel. 7 Proportionalitetsbedömningen tar sig olika uttryck och det kan vara svårt att vid första anblick finna konsensus i EU-domstolens praxis kring dess definition. 8 När det kommer till skatteflyktsbestämmelser är medlemsstaternas spelrum fortfarande relativt obestämt och både lagstiftare, domstol och myndigheter tvingas navigera genom okända vatten. Den svenska skatteflyktslagen är ett av Sveriges bidrag till att bekämpa den skatteflykt som undergräver rättvisan och balansen i skattesystemen. 9 Med sina öppna och flexibla rekvisit möjliggör skatteflyktslagens en prövning i varje enskilt fall, vilket är karakteristiskt kännetecken för generalklausuler av detta slag. 10 Vid EU- 1 Ståhl m.fl., 2011, s Se artikel 5 i EU-fördraget samt artikel 3-6 i EUF-fördraget. Direkt beskattning undantas från uppräkningen i avdelning 1 i EUF-fördraget, vilket innebär att unionen saknar befogenhet på området. Medlemsstaterna åtnjuter således exklusiv kompetens på den direkta beskattningens område. 3 Dahlberg, 2014, s. 388; se även bl.a. mål C-279/93 Schumacker, punkt 21 samt mål C-385/00 de Groot, punkt Se mål 270/83 Avoir Fiscal, punkt 24; Helminen, 2013, s. 3 och Dahlberg, 2014, s. 366; se även Ståhl m.fl., 2011, s Helminen, 2013, s. 5; Ruiz Almendral, 2005, s Dahlberg, 2014, s. 366; se även Ståhl m.fl., 2011, s Se avsnitt 4, företrädesvis avsnitt Prop. 1996/97:170, s. 34; COM(2015) 136, final, s Rosenblatt, 2015, s. 27; Prop. 1996/97:170, s
12 domstolens bedömning av skatteflyktsbestämmelsers förenlighet med fördragsfriheterna är det just dessa rekvisit som kan upplevas som problematiska, då de kan ge upphov till negativ särbehandling vid gränsöverskridande situationer. 11 Kravet på proportionalitet utgör det egentliga nålsögat för om ett rättfärdigande kan ske. Dess syfte består i att säkerställa att den nationella skatteregelns bestämda ändamål uppfylls på ett sätt som inte är mer långtgående än vad som krävs. 12 Min förhoppning är att belysa de komponenter som gör det annars abstrakta begreppet proportionalitet mer konkret. Jag vill återspegla en mer strukturerad metod för begreppet proportionalitet och dess funktion som verktyg för att bestämma rätt förhållande mellan mål och medel. Synnerligen med tanke på att proportionalitetsprincipen har en central roll i utformandet av skatteflyktsbestämmelser och dess förenlighet med unionsrätten, vilket i förlängningen påverkar medlemsstaternas möjligheter att bekämpa skatteflykt. 1.2 Syfte och frågeställning Proportionalitetsprincipen är avgörande för bedömningen kring huruvida nationell skattelagstiftning strider mot den fria rörligheten inom unionen. I egenskap av rättsprincip sker dess utveckling främst inom ramen för EUdomstolens dömande verksamhet. 13 Uppsatsens primära syfte är att studera den unionsrättsliga proportionalitetsbedömningen och dess utveckling på skatterättens område. Utöver detta huvudsakliga syfte har jag även för avsikt att studera den svenska skatteflyktslagen och dess förenlighet med proportionalitetsprincipen. Syftet med analysen av skatteflyktslagen är att fördjupa läsarens förståelse för proportionalitetsprincipen och dess betydelse genom ett exempel i svensk rätt. Uppsatsens övergripande syfte kan sammanfattas i följande frågeställningar: - Hur har den unionsrättsliga proportionalitetsprincipen utvecklats inom skatterättens område? - Går det att utläsa några konkreta krav inom ramen för proportionalitetsbedömningen, och i så fall vilka? - Är den svenska skatteflyktslagen förenlig med proportionalitetsprincipen? 11 Hilling, 2012 (I), s. 757; Ståhl m.fl., 2011, s. 72; Ståhl, 2007, s Mål C-55/94 Gebhard, punkt Se vidare under avsnitt
13 1.3 Metod och material Juridisk och EU-rättslig metod Föreliggande uppsats utgår från rättsdogmatisk metod. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas att det råder olika uppfattningar om vad rättsdogmatisk metod egentligen innebär. 14 Jag har för avsikt att uppfylla uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar genom att tolka och analysera förarbeten, lagtext, praxis och doktrin med hänsyn till dess inbördes hierarkiska ordning. 15 Att på detta vis studera rättskällor för att tolka och utröna gällande rätt är ett sätt att använda den rättsdogmatiska metoden som juridisk metod. 16 Eftersom ämnesområdet har ett unionsrättsligt perspektiv kompletteras den rättsdogmatiska metoden med den EU-rättsliga metoden. De grundläggande fördragen, direktiv, allmänna rättsprinciper samt EU-domstolens avgöranden tolkas och tillämpas för att dess påverkan på nationell rätt ska kunna utredas. Uppsatsens grund vilar, mot bakgrund av EU-domstolens ställning, på EU-domstolens praxis gällande nationell lagstiftning och dess förenlighet med fördragsfriheterna. 17 Den EU-rättsliga metoden skiljer sig från den svenska juridiska metoden på tre punkter som bör framhävas. Dessa särdrag beaktas naturligtvis då båda metoderna används och kompletterar varandra i föreliggande uppsats. Den EU-rättsliga metoden skiljer sig från den svenska juridiska metoden i sitt förhållningssätt till allmänna rättsprinciper, i sin prejudikatlära och i sin tolkningsmetod. 18 Allmänna rättsprinciper har ett högt normhierarkiskt värde inom unionsrätten och används både som tolkningsverktyg och för att fylla ut unionsrätten. 19 EU-domstolens prejudikatlära består i att en allmänt tillämplig rättsprincip eller regel utvecklas och tillämpas utifrån omständigheterna i det särskilda målet. 20 Det innebär att EU-domstolens praxis ständigt utvecklas och ett avgörande bör analyseras i den kontext det kommit till i. För att tolka och analysera EU-domstolens avgöranden måste alltså tidigare och kommande avgöranden inom samma ämnesområde beaktas. 21 Slutligen bör uppmärksammas att en unionsrättslig bestämmelse inte bara tolkas utifrån dess lydelse, utan hänsyn bör även tas till dess 14 Sandgren, 2005, s. 649 f.; Sandgren, 2007, s. 53; se även Korling m.fl., 2013, s Sandgren, 2005, s. 649; Sandgren, 2007, s. 36 ff. 16 Sandgren, 2005, s Korling m.fl., 2013, s ; Ståhl m.fl., 2011, s. 70 f. 18 Hettne & Otken Eriksson, 2011, s Hettne & Otken Eriksson, 2011, s. 163 f.; Korling m.fl., 2013, s. 125 f. 20 Hettne & Otken Eriksson, 2011, s. 49 f. 21 Hettne & Otken Eriksson, 2011, s
14 ändamål och syfte. 22 Förarbeten har inte samma normhierarkiska värde i den EU-rättsliga tolkningsmetoden som i den svenska juridiska metoden. 23 Analys sker löpande, både i text och i mer renodlat analyserande avsnitt av uppsatsen, vilket läsaren bör ha i åtanke. Den rättsutveckling som är relevant för ämnesområdet sker inom ramen för EU-domstolens dömande verksamhet, vilket gjort att en stor del av analysen sker i anslutning till rättsfallsreferaten. Tanken är att läsaren på så vis ska få en bättre översikt. Uppsatsen avslutas med sammanfattande slutsatser, det bör dock uppmärksammas att detta avslutande kapitel endast är en summering och inte innefattar alla i uppsatsen tidigare analyserande delar Materialval Materialvalets utgångspunkt är den allmänt vedertagna rättskälleläran. 24 Uppsatsen omfattar både skatterätt och unionsrätt, vilket är två ämnesområden vars dynamiska karaktär ger upphov till ständig förändring och utveckling. 25 Utvecklingen sker främst inom ramen för EU-domstolens dömande verksamhet, vilket innebär att praxis utgör övervägande del av materialet för föreliggande uppsats. Utöver praxis används även doktrin i betydande omfattning. Doktrinen belyser och analyserar den utveckling som sker i praxis. Jag upplever att både praxis och doktrin har en tendens att vara mer aktuella och fånga upp förändringar kvickare än övriga rättskällor, vilket är angeläget då jag utgår från ambitionen att ge en så aktuell bild av gällande rätt som möjligt. Förarbeten, lagtext och litteratur är däremot behjälpliga i de mer deskriptiva avsnitten som ger läsaren de fundamentala utgångspunkterna för analysen. Materialet i uppsatsen består i övrigt av de för EU-rätten relevanta rättskällorna i form av primärrätten i fördragen och allmänna rättsprinciper. Den direkta beskattningens område är endast harmoniserat i begränsad utveckling. 26 Nyss nämnda faktum utgör ytterligare en anledning till att EU-domstolen praxis och unionsrättslig doktrin prioriterats i materialvalet för att ge läsaren en fullständig bild av rättsläget. I uppsatsen presenteras och analyseras sju avgöranden från EU-domstolen med utgångspunkt i Marks & Spencer från år Jag anser att målet ger ett intressant utgångsläge, då det i mina ögon är efter Marks & Spencer som EU-domstolens proportionalitetsbedömning tillförs ytterligare dimensioner i 22 Hettne & Otken Eriksson, 2011, s Hettne & Otken Eriksson, 2011, s. 113 f. 24 Sandgren, 2007, s. 36 ff. 25 Hettne & Otken Eriksson, 2011, s. 49 f. 26 Se avsnitt
15 form av processuella krav. Motsvarande utveckling kan bevittnas inom andra rättsområden. 27 De mål som valts ut är principiellt viktiga och efter att jag gått igenom en rad avgöranden från år 2005 och framåt, bedömer jag att de presenterade rättsfallen ger de relevanta premisserna för att analysera proportionalitetsbedömningens utveckling. 28 En rad mindre uppmärksammade avgöranden bekräftar dessutom utvecklingen i de utvalda målen. Beträffande analysen av den svenska skatteflyktslagen är det svårt att finna ett renodlat exempel från praxis som belyser EU-domstolen och unionsrättens förhållande till skatteflyktslagar. 29 Däremot kan de avgöranden som presenteras för att belysa proportionalitetsbedömningens utveckling även ligga till grund för min hypotetiska bedömning av skatteflyktslagen. Läsaren bör uppmärksammas på att stor tonvikt ligger på proportionalitetsbedömningen, eftersom det är det centrala ämnesområdet för frågeställningen i uppsatsen. EU-domstolens praxis studerats på svenska, dock har den engelska versionen uppsökts vid eventuella oklarheter. 30 Kommissionens rekommendation till en gemensam, nationell skatteflyktslag undersöks också. Förslaget är inte bindande för medlemsstaterna, men har ändå betydelse vid utformningen av unionsförenlig lagstiftning. Unionsrättslig doktrin används för att tolka EU-domstolens praxis och ge analysen en djupare och mångsidig karaktär. Den doktrin som används berör inte bara skatterättens område eftersom proportionalitetsbedömningens utvecklig skett även inom andra rättsområden vars påverkan är väsentlig. Det framförs ideligen olika tolkningsalternativ till EU-domstolens avgöranden, vilket gör att det ofta finns mer än en tänkbar förklaring till hur unionsrätten ska förstås. En möjlig orsak till detta är att reglerna om fri rörlighet ger upphov till en bred och omfattande ram inom vilken EUdomstolen bereder sina avgöranden. 31 Urvalet av doktrin har skett utifrån beaktandet att unionsrätten ständigt utvecklas. 32 Den doktrin som används återfinns i välkända, juridiska tidskrifter för att dess tillförlitlighet ska garanteras. För att en omfattande och bred skildring av uppfattningarna inom rättsvetenskapen ska ligga till grund för analysen och slutsatserna är urvalet av doktrin som presenteras relativt stort. Den unionsrättsliga doktrinen utgörs av artiklar i internationella tidskrifter, i form av exempelvis EC Tax Review, European Taxation och Intertax. Även svensk doktrin på området studeras. Artiklarna som används har publicerats i bland andra 27 Se avsnitt Hänsyn har tagits till att dessa mål har ett högt prejudikatvärde baserat på antalet ledamöter som deltagit samt om avgörandet skett i stor avdelning; se vidare Hettne & Otken Eriksson, 2011, s. 56 f. 29 Den engelska förkortningen är GAAR; se vidare avsnitt Jag har beaktat det faktum att domstolsspråket är franska eller engelska. 31 Hettne & Otken Eriksson, 2011, s. 59 f. 32 Hettne & Otken Eriksson, 2011, s. 49 f. 11
16 Skattenytt och Svensk Skattetidning. För att uppfylla ambitionen av en nyanserad och mångsidig bild av proportionalitetsbedömningens utveckling presenteras en rad författares argumentation på området. Bland andra Christina Moëll, professor vid Juridiska institutionen på Lunds universitet, Maria Hilling, universitetslektor vid Juridiska institutionen på Lunds universitet och Kristina Ståhl, professor i finansrätt och justitieråd i HFD finns representerade i uppsatsen. 33 Även Fredrik Ohlsson, praktiker som arbetar med internationell företagsbeskattning på PwC, förekommer frekvent i uppsatsen, då hans artiklar bidragit till diskussionen kring nationell skattelagstiftnings unionsförenlighet. 34 De internationella namn som representeras i uppsatsen är bland andra Adam Zalasiński, professor i avancerad juridik vid University of London och ansvarig för skattefrågor i Europeiska kommissionen, Sasha Prechal, professor i juridik och domare i EU-domstolen samt Catherine Barnard, professor i unionsrätt vid University of Cambridge. 35 Deras arbeten används frekvent i uppsatsen och bidrar till att klargöra rättsläget inför den analys som förs. 1.4 Forskningsläge Den direkta beskattningens område och dess förhållande till unionsrätten är föremål för relativt omfattande forskning. Eftersom både unionsrätten och skatterätten utvecklas i snabb takt beskrivs den aktuella utvecklingen företrädesvis i internationella juridiska tidskrifter, men även svenska artiklar och längre verk förekommer. I Sverige finns ett antal tongivande forskare vars arbeten bör lyftas fram i sammanhanget. Maria Hilling har behandlat möjligheten att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler med särskilt fokus EU-domstolens rättfärdigande- och proportionalitetsbedömning. 36 Christina Moëlls publikationer från 2003 och 2004 om proportionalitetsprincipen och dess roll i skatterätten är högst relevanta än idag och belyser proportionalitetsprincipens ställning nationellt och inom unionsrätten. 37 Det finns ett flertal andra i Sverige som berör, men sällan ingående undersöker, proportionalitetsprincipens utveckling på skatterättens område. Övervägande del av den doktrin som finns att tillgå på området är emellertid internationell och återfinns i tidskrifter som Intertax, European Taxation, 33 Se vidare under avsnitt Notera att jag har varit uppmärksam i granskningen av praktikers uttalanden med tanke på att deras neutralitet inte alltid är garanterad. 35 Se vidare under avsnitt Hilling, M., Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler - en analys med särskilt fokus på rättfärdigandegrunden att upprätthålla den väl avväga fördelningen av beskattningsrätten, Svensk Skattetidning, 2012, s ; Hilling, M., Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler -en analys med särskilt fokus på EU-domstolens proportionalitetsbedömning, Svensk Skattetidning, 2012, s Moëll, C., Proportionalitetsprincipen i skatterätten, Juristförlaget i Lund, 2003; Moëll, C., Proportionalitetsprincipen, Skattenytt, 2004, häfte 11, s
17 EC Tax Review och International Tax Review. Det finns en del kunniga forskare på den internationella arenan som bör framhävas. Däribland bör särskild uppmärksamhet riktas mot Violeta Ruiz Almendral, Sacha Prechal, Catherine Barnard, Marjaana Helminen och Takis Tridimas. 38 Det är främst forskningen i förhållande till EU-domstolens praxis och rättfärdigandegrunderna som representeras i doktrin. 39 De iakttagelser som finns att tillgå gällande proportionalitetsbedömningens utveckling gäller till övervägande del andra rättsområden. 40 Utvecklingen på skatterättens område representeras i mindre utsträckning i doktrin och materialet är något begränsat, men paralleller kan dras från andra rättsområden. 41 Vad det gäller rättfärdigandegrunderna och proportionalitetsbedömningens förhållande till skatteflyktsbestämmelser är forskningen än så länge relativt begränsad Avgränsning Föreliggande uppsats är avgränsad till att endast behandla unionsrätten och dess inverkan på nationell skattelagstiftning på den direkta beskattningens område, i huvudsak med avseende på skatteflyktsbestämmelser. Det innebär att unionsrätten beskrivs och analyseras i en övergripande kontext. Läsaren förutsätts ha grundläggande kunskaper om unionsrätten och dess förhållande till nationell rätt, varför grundläggande begrepp och kunskap berörs i mindre utsträckning. Den direkta beskattningen är endast harmoniserad i begränsad utsträckning och skiljer sig från den indirekta beskattningen, vilket innebär att den indirekta beskattningen inte berörs. 43 Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på proportionalitetsprincipen i modern tid och dess utveckling inom unionen. Proportionalitetsprincipen må ha omnämnts som rättsprincip redan i Magna Carta år , men dess unionsrättsliga effekter på skatterättens område tar i uppsatsen avstamp från Marks & Spencer-avgörandet från år Dess uppkomst inom unionen berörs kort under avsnitt Ruiz Almendral, V., Tax Avoidance and the European Court of Justice: What is at Stake for European General Anti-Avoidance Rules?, Intertax 2005, Volume 33, Issue 12, s ; Prechal, S., Topic One: National Applications of the Proportionality Principle. Free Movement and Procedural Requirements: Proportionality Reconsidered, Legal Issues of Economic Integration 2008, Volume 35, Issue 3, s ; Barnard, C., The Substantive Law of the EU the Four Freedoms, Oxford University Press, 2013; Helminen, M., EU Tax Law Direct Taxation, IBFD, 2013; Tridimas, T., The General Principles of EU Law, Oxford University Press, Terra & Wattel, 2012; Ståhl m.fl., 2011; Weber, 2013; Lang, 2006; O Shea, Barnard, 2013; Prechal, 2008; Furuseth, Hilling, 2012 (II), s Hilling, 2012 (I), s Ståhl m.fl., 2011, s. 21 f. 44 Barak, 2012, s
18 Övriga delar av den så kallade rule of reason-doktrinen tas inte upp i detalj. Det är främst det sista ledet i form av proportionalitetsbedömningen som är av intresse för analysen. Därav förekommer det inte en ingående beskrivning av fördragsfriheterna och möjliga rättfärdigandegrunder, varken i förhållande till proportionalitetsbedömningens utveckling eller i större utsträckning vid analysen av skatteflyktslagen. Vid analysen av skatteflyktslagen ligger fokus på två rättfärdigandegrunder: behovet att förhindra skatteflykt och behovet att bevara den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten. Det är främst de rättfärdigandegrunderna som är relevanta vid bedömningen av skatteflyktsbestämmelser. 45 Referaten av de rättsfall som presenteras i uppsatsen hålls korta och koncisa. Detaljer och utgången i målen berörs endast i begränsad utsträckning. Tyngdpunkten i rättsfallsreferaten ligger på argumentationen och resonemangen kring proportionalitetsbedömningen. 1.6 Terminologi Proportionalitetsprincipen och den proportionalitetsbedömning EUdomstolen utför på grundval av proportionalitetsprincipen används synonymt i uppsatsen. De båda begreppen används för att beskriva och rubricera den avvägning mellan mål och medel som proportionalitetsprincipen och en proportionalitetsbedömning representerar. EU-domstolen bytte namn från EG-domstolen genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget år Jag använder mig konsekvent av begreppet EU-domstolen. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas att skatteplanering och skatteundandragande eller skatteflykt bör skiljas åt. Att ett bolag eller en privatperson genom skatteplanering utnyttjar ett visst lands mer förmånliga skattesystem innebär inte automatiskt att det rör sig om skatteflykt. Med hjälp av skatteplanering utnyttjas bristande överensstämmelse och eventuella kryphål för att undgå en del av skattebelastningen. Aggressiv skatteplanering innebär att man drar nytta av teknikaliteter eller oförenligheter mellan två eller flera skattesystem. 47 Gränsen mellan tillåten skatteplanering och otillåtet skatteundandragande eller skatteflykt är inte 45 Hilling, 2012 (I), s. 755 f. 46 EU-domstolen, Europa/EU-domstolen/. Hämtad Kommissionens rekommendation C(2012) 8806, s
19 alltid helt tydlig. 48 Till skillnad från skatteflykt, som är olagligt, faller skatteplanering vanligen inom lagens gränser. Detta trots att flera former av skatteplanering strider mot lagens anda och töjer tolkningen av vad som är lagligt för att minimera den totala skattebördan Disposition I uppsatsens andra kapitel inleds framställningen genom en grundläggande genomgång av unionsrättens förhållande till nationell rätt och dess påverkan på skatterättens område. Därefter följer en presentation av proportionalitetsprincipen i egenskap av rättsprincip och dess ställning inom unionen. I uppsatsen tredje kapitel presenteras den prövning EU-domstolen utför för att bedöma nationell lagstiftnings förenlighet med den fria rörligheten och unionsrätten. Prövningsmönstret beskrivs i tre steg, med särskild fokus på det sista steget som aktualiserar proportionalitetsbedömningen. Uppsatsens fjärde kapitel utgör dess kärna. Där presenteras en rad avgöranden från EU-domstolen och iakttagelser i doktrin. En löpande analys förs i anslutning till rättsfallen under rubriken kommentar för att relevanta punkter och observationer ska vara färska i läsarens minne. I kapitel fem presenteras därefter grundläggande utgångspunkter för skatteflyktsbestämmelser. Det redogörs även för skatteflyktsbekämpande inom unionen, men framför allt presenteras den svenska skatteflyktslagen och dess rekvisit som grund för den analys som presenteras i därefter följande kapitel. I kapitel sex analyseras sedan den svenska skatteflyktslagens förenlighet med unionsrätten utifrån det prövningsmönster som presenterats i kapitel tre. I uppsatsens sjunde och avslutande kapitel presenteras sedan de slutsatser som kan dras baserat på den analys som förts löpande. I detta kapitel besvaras de frågeställningar som presenteras under avsnitt 1.2 och utgör grunden för uppsatsen och dess syfte. 48 Helminen, 2013, s. 134 f. 49 COM(2015) 136, final, s
20 2 Unionsrättens företräde och proportionalitetsprincipen I detta kapitel presenteras grunderna för föreliggande uppsats. I första avsnittet klargörs unionsrättens förhållande till nationell rätt på skatterättens område. Därefter presenteras proportionalitetsprincipen i egenskap av rättsprincip. Slutligen redogörs för proportionalitetsprincipens ställning och påverkan inom unionen. 2.1 Unionsrättens förhållande till nationell rätt Ett medlemskap i EU innebär att en stat avstår från delar av sin nationella suveränitet. Unionsrätten äger företräde framför nationell rätt, vilket onekligen får långtgående rättsliga konsekvenser på nationell nivå. 50 Medlemsstaternas suveränitet är emellertid fortfarande relativt oinskränkt på skatterättens område. Unionens institutioner saknar befogenhet vad det gäller direkt beskattning och skatterätten är ett av de rättsområden som endast harmoniserats i begränsad utsträckning. 51 Det står därmed medlemsstaterna fritt att självständigt utforma sina skattesystem, men det innebär inte att unionsrätten helt saknar påverkan på skatterättens område. Unionens lagstiftning på området, skatteavtal och nationell skattelagstiftning i vardera medlemsstat fungerar därmed som skilda rättssystem, vilka tillsammans utgör viktiga beståndsdelar i var stats skattesystem och är starkt integrerade. 52 Den nationella beskattningsrätten måste dessutom utövas i enlighet med de skyldigheter och förpliktelser som följer av unionsrätten och dess fördrag. 53 Myndigheter och institutioner i medlemsstaterna är skyldiga att tolka nationell rätt i ljuset av unionens direktiv och fördrag i syfte att eftersträva de gemensamma mål som uppställts inom unionen. 54 Unionens drivkraft är, och har alltid bestått i, ett mellanstatligt samarbete och integration med kraftig betoning på frihandel och alla de ekonomiska 50 Ståhl m.fl., 2011, s Se artikel 5 i EU-fördraget samt artikel 3-6 i EUF-fördraget. Direkt beskattning undantas från uppräkningen i avdelning 1 i EUF-fördraget, vilket innebär att unionen saknar befogenhet på området. Medlemsstaterna åtnjuter således exklusiv kompetens på den direkta beskattningens område. 52 Helminen, 2013, s Se mål 270/83 Avoir Fiscal, punkt 24; Helminen, 2013, s. 3 och Helminen, 2013, s
21 fördelar en inre marknad medför. 55 Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer samt etableringsfriheten utgör kärnan i den inre marknaden inom EU. Som fundamental grundpelare för unionen säkras den fria rörligheten genom ett antal fördragsbestämmelser. 56 Genom EUdomstolens praxis har fördragsfriheterna fått genomslag även på skatterättens område. I det banbrytande målet Avoir Fiscal 57 fastställdes att nationell skattelagstiftning som hindrar den fria rörligheten kan angripas med stöd av fördraget, trots att beskattningsrätten faller under medlemsstaternas exklusiva behörighet och att den direkta beskattningen saknar harmoniseringsåtgärder. Numera står det klart att beskattningen inte utgör en frizon, utan även skattelagstiftning måste utformas i enlighet med fördragsbestämmelserna och dess fria rörlighet. 58 EU-domstolen har vid ett flertal tillfällen understrukit att medlemsstaterna ska göra bruk av sin suveränitet på ett sätt som inte strider mot fördragsfriheterna. 59 Den fria rörligheten har alltså företräde framför medlemsstaternas självbestämmanderätt även på skatterättens område. Nationella skatteregler kan följaktligen prövas utifrån reglerna om fri rörlighet. 60 EU-domstolen prövar på förfrågan medlemsstaternas skattelagstiftning och upprätthåller därmed, genom sin rättskipning, unionsrättens genomslagskraft i medlemsstaterna. EU-domstolens praxis har prejudicerande verkan, vilket i förlängningen innebär att EU-domstolen medverkar till skapandet av unionsrätten. 61 EU-domstolens praxis utgör en negativ harmonisering av den nationella skattelagstiftningen då det därigenom fastslås vad som är förbjudet respektive tillåtet. De få direktiv som faktiskt finns på skatterättens område innebär i sin tur en positiv harmonisering eftersom de klargör vilka regler medlemsstaterna måste beakta. På grund av medlemsstaternas exklusiva befogenhet är direktiven, som sagt, förhållandevis få vid en jämförelse med andra rättsområden. 62 Skapandet och upprätthållandet av en inre marknad, utan hinder för enskilda och företag att utöva unionens fördragsfriheter, står i motsatsförhållande till att medlemsstaterna behöver förhindra erosion av sina skattebaser till följd 55 Barnard, 2013, s Fri rörlighet för varor tas upp i artikel samt 110 i EUF-fördraget, fri rörlighet för tjänster tas upp i artikel 56 i EUF-fördraget, fri rörlighet för kapital tas upp i artikel 63 i EUF-fördraget, fri rörlighet för personer tas upp i artikel 45 i EUF-fördraget, etableringsfriheten tas upp i artikel 49 och 54 i EUF-fördraget. 57 Mål 270/83 Avoir Fiscal. 58 Ståhl m.fl., 2011, s Dahlberg, 2014, s. 388; se även bl.a. mål C-279/93 Schumacker, punkt 21 samt mål C- 385/00 de Groot, punkt Ståhl m.fl., 2011, s Ståhl m.fl., 2011, s Terra & Wattel, 2012, s. 36 f. 17
22 av skatteflykt genom att ha effektiva skattesystem. EU-domstolen står därmed inför en avvägning mellan dessa intressen och kan i vissa situationer acceptera att hindrande nationell skattelagstiftning rättfärdigas. 63 Ovan beskrivna förutsättningar ligger till grund för EU-domstolens prövningsmönster vid fördragsstridig nationell lagstiftning. Det är i samband med denna prövning som proportionalitetsprincipens utveckling och inflytande på medlemsstaternas skattelagstiftning går att studera. På vilket sätt detta sker återkommer nedan i avsnitt Proportionalitet som rättsprincip Proportionalitetsprincipen är en juridisk konstruktion som skapats för att balansera en intresseavvägning i förhållande till eftersträvade mål. 64 I egenskap av en komponent i juridiken, lagen och rättvisan går proportionalitetsavvägningen att urskilja i avbilden av Fru Justitia genom den balansvåg som ofta förknippas med hennes avbild. 65 Kravet på proportionalitet utgör ett av de grundläggande elementen som krävs för att bestämma omfattningen av konstitutionella rättigheter och dess eventuella begränsning. 66 Proportionalitet är en central term i modern lagstiftning och tjänar olika syften och funktioner beroende på rättsområde och situation. Den proportionalitet man syftar till i straffrätt är inte densamma som åsyftas i förvaltningsrätt. Även inom ett och samma rättsområde kan termen proportionalitet och dess innebörd förändras över åren, både nationellt och internationellt. Gemensamt för alla former av proportionalitetsbedömningar är i vart fall att det utgör ett verktyg för att balansera mål och medel. 67 Proportionalitet i egenskap av rättsprincip har sina historiska rötter i talets preussiska förvaltningsrätt. 68 År 1928 summerades dåtidens proportionalitetsprincip av Fritz Fleiner genom orden man skall inte skjuta sparvar med kanoner 69 vilket är en passande beskrivning av proportionalitetens grundtanke. Under 1900-talets andra hälft spreds proportionalitetsprincipen som allmän rättsprincip och fungerar idag som en grundläggande beståndsdel i konstitutionen för många demokratier. Proportionalitetsprincipen anses därmed härröra ur gemensamma europeiska 63 Hilling, 2012 (I), s Zalasiński, 2007, s Barak, 2012, s Barak, 2012, s. 131 f. 67 Barak, 2012, s Moëll, 2004, s. 677; Cohen-Eliya m.fl., 2013, s. 10; Babak, 2012, s. 177 f. 69 Fleiner, 1928, s. 404; jämför Babak, 2012, s Fritz Fleiner levde under åren och var en schweizisk professor i konstitutionell rätt vid universiteten i Zürich, Basel, Tübingen och Heidelberg. Han utvecklade den första moderna framställningen av schweizisk grundlag. 18
23 författningstraditioner. 70 Idag förekommer proportionalitetsprincipen i olika varianter som utvecklats bland annat i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. 71 Oavsett ursprung utgör proportionalitetsprincipen i egenskap av rättsprincip inte, likt regler eller lagrum, en gräns mellan vad som är förbjudet och tillåtet. Proportionalitetsprincipen utgör snarare ett verktyg för att balansera intressen i förhållande till mål och medel. 72 Gemensamt för de olika varianterna av proportionalitetsprincipen är också att de behandlar ett eller flera led i en beslutsprocess. Att en proportionalitetsavvägning ska göras är sällan kontroversiellt, frågan är snarare hur utförandet av intresseavvägningen ska gå till Proportionalitet inom unionen Inom unionsrätten utreddes proportionalitetsprincipen initialt av EUdomstolen i en rad mål under och 1960-talet. 74 Emellertid var det först i Internationale Handelsgesellschaft 75 som proportionalitetsprincipen etablerades till fullo och ansågs ha stöd i grunderna för unionsrätten och dess utövande. 76 Den tyska rättens framträdande position inom unionen genomsyrade även EU-domstolens syn på proportionalitetsbedömningen i dessa inledande mål. 77 Det är den främsta anledningen till att det är den tyska synen på proportionalitet som ligger till grund både för unionsrätten och svensk rätt. 78 Numera betraktas proportionalitetsprincipen som en allmän rättssäkerhetsgrundsats som, tillsammans med bland annat legalitetsprincipen, utgör grunden för unionsrätten och många rättssystem och konventioner världen över. 79 Proportionalitetsprincipen har stort genomslag i unionsrätten. Att proportionalitetsprincipen ska genomsyra hela unionsrätten är numera allmänt vedertaget. Det gäller alltifrån lagstiftningsåtgärder till åtgärder inom ramen för unionens institutioner och åtgärder som vidtas av medlemsstaterna. 80 Proportionalitetsprincipen förekommer i unionens grundläggande fördrag genom artikel 5 i EU-fördraget. De åtgärder som 70 Cohen-Eliya m.fl., 2013, s. 10; Babak, 2012, s. 180; Moëll, 2003, s Moëll, 2004, s Zalasiński, 2007, s Moëll, 2004, s Se bl.a. mål 8/55 Fédération Charbonnière de Belgique mot High Authority of the European Coal and Steel Community från 1955; Tridimas, 1999, s. 69; Zalasiński 2007, s Mål 11/70 Internationale Handelsgesellschaft. 76 Barak, 2012, s. 185; Cohen-Eliya m.fl., 2013, s Barak, 2012, s Moëll, 2004, s. 677; Cohen-Eliya m.fl., 2013, s Pelin, 2011, s. 123; Barak 2012, s. 185; Tridimas, 1999, s. 89; van Greven, 1999, s. 37 f. 80 Petursson, 2014, s
24 vidtas och utövas inom unionen ska till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen. Artikel 5.1 och 5.4 i EUfördraget framhäver att proportionalitetsprincipen ska genomsyra utövandet av unionens befogenheter. 81 EU-domstolen har i flera avgöranden refererat till proportionalitetsprincipen såsom en grundläggande rättsprincip och dess innebörd har preciserats för unionsrättsliga ändamål. Det alternativ som väljs ska vara det som ger medlemsstaterna och dess medborgare störst frihet. Proportionalitetsprincipen är dessutom ett nyttigt och viktigt instrument för att balansera och bestämma innebörden av alla principer, rättigheter, grundläggande friheter och mål som unionsrätten uttryckligen och underförstått eftersträvar. Proportionalitetsprincipen har därmed visat sig utgöra ett viktigt konstitutionellt tolkningsverktyg även inom unionen. I kombination med EU-domstolens rättsliga balansering blir proportionalitetsprincipens betydelse central för det rättsligt segmenterade och politiska universum som unionsrätten utgör. 82 Proportionalitetsprincipen utgör, tillsammans med flera andra grundläggande rättsprinciper, en del av den primära unionsrätten och har därmed även ett betydande inflytande på skatterättens område Artikel 5 i EU-fördraget. 82 Petursson, 2014, s Helminen, 2013, avsnitt 1.3.2; se även Moëll, 2004, s. 677 f. 20
25 3 Bedömningen av nationell lagstiftning och deras eventuella fördragsstridighet I detta kapitel presenteras EU-domstolens prövningsmönster vid bedömningen av nationell lagstiftning och dess eventuella fördragsstridighet. Prövningen sker i tre steg som beskrivs i respektive avsnitt. 3.1 Inledning Inom ramen för sin dömande verksamhet kan EU-domstolen avgöra om en nationell skatteregel står i strid med den fria rörligheten. 84 Denna granskning kan sammanfattas genom ett prövningsmönster i tre steg. I första hand ska det avgöras om den skattskyldige utövat någon av de rättigheter som följer av den fria rörligheten. Ifall det kan konstateras att den fria rörligheten utnyttjats fullföljs bedömningen genom en analys kring huruvida den nationella skatteregeln utgör ett hinder för eller begränsar den fria rörligheten. Det tredje och avslutande steget inbegriper en rättfärdigandeoch proportionalitetsbedömning, som aktualiseras om man i steg nummer två kommer fram till att den nationella skattelagstiftningen utgör ett hinder mot fördragsfriheten. 85 Nedan följer en närmre genomgång av de tre stegen. Läsaren bör göras särskilt uppmärksam på det tredje steget, då det är därigenom proportionalitetsbedömningen aktualiseras som ett led i den så kallade rule of reason-doktrinen. 3.2 Har en fördragsfrihet tagits i anspråk? I första hand måste det alltså avgöras ifall den skattskyldige utövat någon av fördragsfriheterna. Det är inte ovanligt att flera fördragsfriheter kan tyckas aktuella i en och samma situation då deras tillämpningsområden tenderar att överlappa. EU-domstolen har i flera avgöranden uttalat att frågan om en nationell bestämmelse omfattas av den ena eller andra friheten ska avgöras genom att bedöma ändamålet med den lagstiftning som granskas i målet Se tidigare under avsnitt Hilling, 2012 (II), s Se t.ex. de förenade målen C-436/08 Haribo och C-437/08 Salinen med hänvisningar till tidigare avgöranden; se även mål C-35/11 FII, punkt 90, med hänvisning till mål C 196/04 Cadbury Schweppes, punkt och mål C 524/04 Thin Cap Group Litigation, punkt
26 För att en fördragsfrihet ska anses aktuell krävs det att det rör sig om en situation av gränsöverskridande karaktär. Fördraget skyddar endast gränsöverskridande förhållanden och aktiviteter. Situationer av rent intern karaktär omfattas inte av fördragsfriheterna och kan därmed inte utgöra ett hinder mot den fria rörligheten. 87 Om ett gränsöverskridande element saknas rör det sig om en inhemsk situation, vilket innebär att fördragsfriheterna inte utnyttjas. 88 Det bör understrykas att fördraget inte skyddar missbruk av den fria rörligheten. Det är dock inte helt klarlagt vad som egentligen utgör missbruk. 89 Det rör sig i vart fall inte om missbruk om en gränsöverskridande transaktion eller aktivitet avser själva utövandet av en fördragsfrihet. Det rör sig inte heller om missbruk i det fall då en etablering enbart genomförs med avsikten att utnyttja ett mer förmånligt skattesystem Föreligger ett hinder mot den fria rörligheten? Om det konstateras att en fördragsfrihet har tagit i anspråk består nästa steg i att kontrollera om det föreligger ett hinder mot den fria rörligheten. Det innebär att tillämpningen av den nationella skatteregeln måste resultera i så kallad negativ särbehandling vid gränsöverskridande förhållanden. Negativ särbehandling vid gränsöverskridande förhållanden innebär att en gränsöverskridande situation behandlas mer betungande än en objektivt jämförbar intern situation. 91 När EU-domstolen fastslår huruvida negativ särbehandling är för handen bedöms situationen utifrån kvalitativa omständigheter. Små, till och med obetydliga, hinder kan vara otillåtna om de kommer i konflikt med fördragsfriheterna. 92 En viktig del av bedömningen är att avgöra om det inhemska och det utländska fallet är objektivt jämförbara. Det är nämligen endast då det finns ett krav på likabehandling. 93 Att det endast rör sig om en situation som leder till negativa skattemässiga konsekvenser till följd av en gränsöverskridande aktivitet innebär inte automatiskt att det står i strid med unionsrätten. För att 87 Ståhl m.fl., 2011, s. 71 f; jämför även bl.a. mål C-107/94 Asscher, punkt 32 och mål C- 403/03 Schempp. 88 O Shea, 2011, s ; Ståhl m.fl., 2011, s. 71 f; Zalasiński, 2007, s O Shea, 2011, s. 80 och 87; jämför mål C-212/97 Centros, punkt 24, som hänvisar till tidigare praxis; se även Ståhl 2007, s O Shea, 2011, s. 81; jämför exempelvis C-196/04 Cadbury Schweppes, punkt 34 37; samt C-212/97 Centros, punkt 25 och Hilling, 2012 (I), s. 757; Ståhl m.fl., 2011, s I mål C-118/96 Safir rörde sig tvisten till exempel om ett belopp på 75 SEK. Se punkt Ståhl m.fl., 2011, s
This is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"
Skatteflyktsbestämmelser i EU En studie av EU- rättens påverkan på medlemsstaternas skatteflyktsbestämmelser genom positiv och negativ harmonisering
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sofie Nilsson Skatteflyktsbestämmelser i EU En studie av EU- rättens påverkan på medlemsstaternas skatteflyktsbestämmelser genom positiv och negativ harmonisering
EU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING. Maria Hilling ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR
EU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR Maria Hilling 1 EU-RÄTTENS INVERKAN PÅ INKOMSTBESKATTNINGEN (positiv integration)
EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING
EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING 1 KOPPLINGEN MELLAN HINDER & RÄTTFÄRDIGANDE HINDER
MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 5.9.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från Maltas parlamentet om förslaget
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
EU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar
Treaty Shopping missbruk eller en legal rättighet?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Simon Bärnevåg Åhlin Treaty Shopping missbruk eller en legal rättighet? En studie av EU-domstolens rättfärdigandebedömningar i mål rörande nationella skatteflyktsbestämmelser.
Mål 0524/04. Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue
Mål 0524/04 Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (England & Wales), Chancery Division) "Etableringsfrihet
Gränsdragningen mellan förhindra skatteflykt och förhindra förlust av skatteintäkter Två separata rättfärdigandegrunder med samma innebörd?
Gränsdragningen mellan förhindra skatteflykt och förhindra förlust av skatteintäkter Två separata rättfärdigandegrunder med samma innebörd? Magisteruppsats i affärsrätt (EU-skatterätt) Författare: Handledare:
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Dina Cereberg
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Dina Cereberg Mål C-6/16 Eqiom and Enkas betydelse i EUdomstolens utveckling avseende nationella regler mot skattebasförflyttningar och rättfärdigandebedömningar
Proportionalitetsbedömningen av nationella inkomstskatteregler en analys av rättsutvecklingen i EUdomstolens
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Pia Gustafsson Proportionalitetsbedömningen av nationella inkomstskatteregler en analys av rättsutvecklingen i EUdomstolens praxis JURM02 Examensarbete Examensarbete
HFD:s hantering av EU- stridiga skatteregler
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emilia Wallén HFD:s hantering av EU- stridiga skatteregler LAGM01 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Maria Hilling Termin
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 oktober 2017 KLAGANDE AA Ombud: Martin Oster Kendris Ltd Mühlemattstrasse 56 5001 Aarau Schweiz MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT
Inkomstskatterättslig proportionalitetsbedömning
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Caroline Stoltz Inkomstskatterättslig proportionalitetsbedömning Proportionalitetsbedömningar av nationella inkomstskattereglers förenlighet med EU-rätten JURM02
FRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL. Maria Hilling
FRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL Maria Hilling EU-RÄTTENS INVERKAN 1. Skillnader mellan interna skatteregler och skatteavtal 2. Bedömning av en skatteavtalsregels förenlighet med den fria rörligheten 3. Utvidgning
Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Förslag till obligatorisk skatteflyktsklausul i moder- /dotterbolagsdirektivet
Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i EU- skatterätt 30 högskolepoäng Förslag till obligatorisk skatteflyktsklausul i moder- /dotterbolagsdirektivet Författare: David Westlund Handledare:
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 61 Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt. 48 kap.
HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Shkurta Pepaj
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Shkurta Pepaj Rättfärdigandegrunden behovet att hindra skatteflykt - En analys av vad rättfärdigandegrunden innebär för fördragsstridiga nationella skatteregler
Skattelagstiftningsprojektet
Disposition Proportionalitetsprincipen i skatterätten Christina Moëll Principer som normer i skattelagstiftningen Symposium Häringe 23-24 oktober 2012 Bakgrund Europarätten Svensk rätt Lagstiftningsteknik
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska
Sammanfattning 2018:1
Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att
Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2013 COM(2013) 555 final 2013/0269 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad
TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II
TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Omtentamen 2017-10-27, höstterminen 2017 Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat
DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *
A OCH B DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 * I mål C-102/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Regeringsrätten (Sverige) genom beslut av
Rule of reason-doktrinen och direkt beskattning - ett samhällsekonomiskt perspektiv
LIU-IEI-FIL-A--08/00328--SE Rule of reason-doktrinen och direkt beskattning - ett samhällsekonomiskt perspektiv The Rule of Reason and Direct Taxation - a Socio-Economic Perspective Emma Wisselgren Vårterminen
PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE
ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN
1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till
Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33
Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK
Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning
Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om
6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat
Riktlinje kring hantering av statligt stöd
Beslut Datum Diarienr 2018-11-20 2018/00216 1(6) GD-nummer 2018/00003-85 Riktlinje kring hantering av statligt stöd Syfte med riktlinjen Denna riktlinje beskriver översiktligt reglerna om statligt stöd
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och
2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen
R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet
SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income
Nr 10 Avtal med Anguilla om automatiskt utbyte av information om inkomster från sparande i form av räntebetalningar Stockholm och The Valley den 9 september och 19 november 2004 Regeringen beslutade den
Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden)
Uppsala Universitet Juridiska Institutionen Jr dr Jérôme Monsenego, gästlärare Utbildningsutskottet Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden) Inledning Under vårterminen
Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s Stockholm
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/08/006 Er referens: Fi2017/02910/S3 1 (5) 2017-08-25 Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s3 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av direktiv
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter
EU-skatterätt Termin 5 28 april Antag att. Då skulle. - direkt beskattning. Docent Katia Cejie
Termin 5 28 april 2014 EU-skatterätt - direkt beskattning Docent Katia Cejie Katia.cejie@jur.uu.se Antag att Du är en tysk student som arbetar 3 veckor en sommar i Sverige Som inte har någon annan skattepliktig
Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse
Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till
Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på EU-domstolens proportionalitetsbedömning
Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Maria Hilling December 1, 2012 Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på EU-domstolens proportionalitetsbedömning
Mål T-112/99. Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission
Mål T-112/99 Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission "Talan om ogiltigförklaring Konkurrens Betal-TV Samriskföretag Artikel 85 i EG-fördraget (nu artikel 81 EG) Artikel
Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki
Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Varför behöver vi tolka? för att inte skattelagstiftningen ska bli totalt oöverskådlig måste den göras generaliserbar > skapar tolkningsbehov politiker beslutar
Lag mot skatteflykt. och EU:s krav på icke-genuina arrangemang. Kristina Lyrenäs. Kandidatuppsats i handelsrätt HARH01 VT 2018
Lag mot skatteflykt och EU:s krav på icke-genuina arrangemang Kristina Lyrenäs Kandidatuppsats i handelsrätt HARH01 VT 2018 Handledare: Cécile Brokelind Innehåll Sammanfattning... 1 Förord... 2 Förkortningar...
För delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer
Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU11y Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer Till civilutskottet Civilutskottet beslutade den 26 april 2016
Utrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 december 2018 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Andreas Bråthe Deloitte AB 113 79 Stockholm ÖVERKLAGAT
Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013
Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker
Lund University Faculty of Law. From the SelectedWorks of Maria Hilling. Maria Hilling, Lund University. November 1, 2012
Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Maria Hilling November 1, 2012 Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på rättfärdigandegrunden
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0049/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta
Föreläsning i intern internationell skatterätt
Professor Mattias Dahlberg Uppsala universitet Juridiska institutionen Terminskurs 5 Föreläsning i intern internationell skatterätt 1. Ämnesområdet internationell skatterätt Internationell skatterätt:
EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
20.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 101/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen över förslaget
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
EU-kommissionens formella underrättelse: De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna
200 SKATTENYTT 2015 CAROLINE VÄLJEMARK EU-kommissionens formella underrättelse: De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna och EU-rätten var står vi nu?* Den 26 november 2014 lämnade EU-kommissionen en
Analys av tillämpningsområdena för skatteflykt och fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrunder för svenska regler i strid mot FEUF
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Holme Analys av tillämpningsområdena för skatteflykt och fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrunder för svenska regler i strid mot FEUF
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget
2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt
2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att
24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
BILAGA 2 Motiverat yttrande från Sveriges riksdag Riksdagen anser att den föreslagna rättsliga grunden, artikel 33 i FEUF, inte är korrekt och att kommissionen inte har visat att en reglering av gemensamma
EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN
LENA MAIER EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN En rättslig Studie av gemenskapsrättens inverkan pä medlemsstaternas arbetsrättsliga normgivrimgsutrymmen Innehällsförteckning Förord 7 Innehällsförteckning
---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien
---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 20 november 2018 KLAGANDE Konkurrensverket 103 85 Stockholm MOTPART Stockholms kommun Ombud: Jurist Lars Mattsson Stockholms kommun Box
Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)
Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män
Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö
Miljökrav och sociala krav Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling har en framträdande roll och ska vara ett av de marknadsbaserade instrumenten
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 7.6.2019 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1315/2015, ingiven av Zoltan Lomnici, ungersk medborgare, och undertecknad av ytterligare
Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning
k at i a ce j i e & maria hilling Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning I detta avsnitt presenteras och kommenteras ny praxis från EU-domstolen på om - rådet för den direkta beskattningen.
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 augusti 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0188 (NLE) 11653/17 FISC 173 FÖRSLAG från: inkom den: 9 augusti 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET
EU:s nya budgetunion: hur påverkas euron och inre marknaden? Johannes Jarlebring
EU:s nya budgetunion: hur påverkas euron och inre marknaden? Johannes Jarlebring Dagens presentation EU-toppmötet 8-9 dec, nya fördraget Inverkan på eurons stabilitet Inverkan på inre marknaden 2 Dagens
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och
42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Er referens: Fi2013/4570 Stockholm 2014-01-31 Remissvar Europeiska kommissionens
EU-rätt II. Syfte och metod. Integrationsprocessen. F9: 5 februari 2015 / 27 februari 2015 Maria Bergström
EU-rätt II F9: 5 februari 2015 / 27 februari 2015 Maria Bergström Syfte och metod Vad är syftet med terminskursen? Lärandemål? Metoden svarar på frågan: hur uppnå lärandemålen? Översikt och förståelse
This is a published version of a paper published in Svensk Skattetidning. Access to the published version may require subscription.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Svensk Skattetidning. Citation for the published paper: Cejie, K. (2008) "Ändrade regler vid utflyttning?" Svensk Skattetidning, (10):
Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 421 final 2011/0295 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)
EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012
EU:s grundläggande regler för fri rörlighet Jane Reichel 20 januari 2012 Dagens föreläsning: Allmänt om EU:s inre marknaden Fri rörlighet av varor Den fria rörligheten och den svenska förvaltningen Del
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:
Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.
Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.5.2018 COM(2018) 261 final 2018/0124 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2008/118/EG vad gäller inkluderingen av den italienska
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse 1. RAPPORTENS SYFTE I sina slutsatser uppmanar Europeiska rådet
Kammarrätten i Stockholm sid 1 av 5
1 Kammarrätten i Stockholm sid 1 av 5 kammarrattenistockholm@dom.se Denna skrivelse/kommunicering i mål nr 7412-13 Ulla Simmons skall i laga ordning registreras av registrator, begär av registrator med
42 kap. 15 a inkomstskattelagen (1999:1229), artikel 63 och 65 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
HFD 2017 ref. 57 Kravet i 42 kap. 15 a inkomstskattelagen på att ett utländskt företag ska vara föremål för en inkomstbeskattning som är jämförlig med inkomstbeskattningen av ett svenskt företag för att