TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL

Transkript

1 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Vad gör vi idag inom Tillväxtavtalet? Programområden Fyrbodals bidrag till Västra Götalandsregionens utveckling Vem gör vad roller och genomförande Resurser/Finansiering Uppföljning och utvärdering Målformulering, konkretisering och tidplan i stort

3 1. Inledning Fyrbodal Fyrbodal är en delregion inom Västra Götalandsregionen som består av 14 kommuner 1. På kartan skall även Orust Kommun ingå Fyrbodal är centralt beläget i Göteborg-Oslo området. I väster finns västerhav, i öster innanhav och i norr gränsar området till Norge. Området har ca invånare, koncentrationen av befolkningen finns kring Trollhättan, Uddevalla, Lysekil och Vänersborg. Arbetssätt Sedan andra hälften av 90-talet har det mellan kommunerna i Fyrstad, Norra Bohuslän och Dalsland successivt utvecklats alltmer regelbundna träffar för att dryfta aktuella frågeställningar. Målgruppen för träffarna har varit kommunledningarna. Under hösten 2002 och vintern 2003 stod det klart att det informella samarbetet skulle formaliseras och att Fyrbodal skulle utarbeta ett gemensamt Tillväxtprogram. Den 14 mars 2003 antogs ny förbundsordning och utsågs ny politisk ledning för Kommunförbundet Fyrbodal. 1 Kommunerna är: Trollhättan, Uddevalla, Lysekil, Vänersborg (Fyrstads Kommunalförbund), Åmål, Dals-Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Mellerud (Dalslands Kommunalförbund), Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal (kommuner i samverkan i Norra Bohuslän) och Orust. 3

4 Arbetet med Tillväxtprogrammet är en process som har påbörjats och som kommer att pågå under hela programperioden Strävan har från början varit att arbeta fram ett gemensamt program för Fyrbodal som en av fyra delregioner inom Västra Götalandsregionen. Under Tillväxtprogrammets framtagande och under genomförande är förankringsarbetet av högsta prioritet. Förankringsarbetet kommer att ske i de tre nuvarande partnerskapen i Fyrstad, Norra Bohuslän och Dalsland. Under programperioden förutses att dessa tre partnerskap successivt utvecklar sin samverkan. Fyrstad skall ej vara delat på kartan Nulägesbeskrivning av Fyrbodal Då Fyrbodal är ett nytt samarbetsområde i Västra Götalandsregionen behövs ytterligare gemensamma analyser för området. För att Fyrbodal under kommande programperiod ska kunna utnyttja delregionens utvecklingsmöjligheter fullt ut kommer det krävas att ett antal analyser av området genomförs och att dessa analyser i sin tur utgör underlaget för en samlad utvecklingsstrategi för Fyrbodal. Fyrbodal (exkl. Orust) ingår under perioden i EU:s strukturfondsområde mål 2 Västra, där Fyrstad och Norra Bohuslän utgör s k utfasningsområde, vilket innebär att möjligheterna till mål 2-finansiering för detta delområde upphör efter år Fyrbodal (exkl. Orust) ingår även i EU:s program Interreg IIIA - ett gränslöst samarbete - som syftar till att främja ett gränsregionalt utvecklingsarbete mellan Sverige (Fyrbodal) och Norge (delar av Östfold fylke). 4

5 Under den nuvarande Tillväxtavtalsperioden har skärgården från Strömstad i norr till Göteborgs skärgård i söder ingått i ett speciellt Tillväxtavtal Skärgård. Genomförandet av Tillväxtavtalet har finansierats via EU Mål 2 Öarna, Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Strategidokumentet för EU Mål 2 öarna kommer att löpa fram till 2007 och är inte en del av utfasningsområdet. Insatsområden inom Mål 2 Öarna är, livsmiljö, utveckling av mänskliga resurser och näringsliv och infrastruktur. Skärgården kommer fr.o.m att vara en del av respektive Tillväxtprogram, och de programområden som har prioriterats berör även skärgården i våra kustkommuner, vilka stämmer väl med insatsområden inom Mål 2 öarna. Näringslivsstruktur Av Fyrbodals ca invånare är ca bosatta i Fyrstad, i Norra Bohuslän inklusive Orust och i Dalsland. Regionen består av fyra lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) med något annan geografisk avgränsning. Den största är Trollhättan/Fyrstadsregionen med drygt sysselsatta, i Åmål/Säffles är närmare sysselsatta, i Strömstads nära samt i Bengtsfors drygt Näringslivsstrukturen i området sett som helhet karaktäriseras av att tillverkningsindustrin har en mer dominerande ställning jämfört med övriga landet men det finns tydliga skillnader mellan områdets 14 kommuner. I Fyrstad intar den bil- och flygrelaterade industrin en särställning med några för området mycket stora företag som i flera fall är utlandsägda. Handel och offentlig förvaltning spelar även en viktig roll i Fyrstad. Fordonsindustrin har också en stor betydelse för industrin i Dalsland. Tillsammans med den skogsråvarubaserade industrin (trä, papper och massa)svarar den för att delregionen har en hög andel industrisysselsatta. Dalsland kännetecknas av små och medelstora företag, utspridda på ett antal mindre tätorter, där enstaka företag ofta är den helt dominerande arbetsgivaren. De allra flesta styrs utifrån av koncerner med internationell hemvist. Merparten av produktionen är standardiserad och mycket konkurrensutsatt. I Norra Bohuslän karaktäriseras näringslivet av att en övervägande del av företagen är småföretag under fem anställda. En liten del av företagen har fler än fem anställda och endast ett fåtal har fler än 100 anställda. Branschstrukturen är jämfört med övriga Fyrbodal mer differentierad. Jord, skog, fiske, samt gränsrelaterad näringsliv med fokus på handel och turism/besöksnäring. Utbildningsnivå Fyrbodal har som helhet en lägre andel invånare med eftergymnasial utbildning än genomsnittligt i riket, även om det finns betydande skillnader mellan kommunerna. Den låga utbildningsnivån är särskilt markant i Dalsland där tre av fyra invånare i åldern år har högst tvåårig gymnasieutbildning värden som är i stort unika i landet. Påpekas bör att kompetens inte alltid har ett direkt samband med dessa värden. Kompetens är ett vidare begrepp än kunskaper och färdigheter, men dessa utgör kärnan i kompetensbegreppet och inte minst Högskolan Trollhättan/Uddevalla. 5

6 Här skall in en tabell med aktuella siffror Komplettering sker under maj månad Analysunderlag Under framtagandet av Tillväxtprogrammet för Fyrbodal har det analysarbete som låg till grunden för de tre tidigare Tillväxtavtalen i Fyrstad, Dalsland och Norra Bohuslän använts. De tre delregionernas SWOT-analyser har ställts samman och syntesen utifrån dessa utgör grunden för programområdena och därmed respektive områdes motivering och insatsområden. Styrkor Teknikkunnande Attraktivitet natur, kultur och boendemiljöer Svagheter Låg formell utbildningsnivå Svag infrastruktur Ensidig och sårbar näringslivsstruktur Hot Näringslivets strukturomvandling Eftersatt infrastruktur Inlåsningseffekter Möjligheter Skandinaviska Arenan. Göteborg Oslo (E6 och 45) 2, Omställningsförmåga relaterat till utvecklingen av nya kompetenser (exempelvis Audiovisuell industri, Musikindustrin, Design) Bohuskustens attraktivitet 2 Projektet Den Skandinaviska Arenan baseras på en utredning som svenska UD initierade med syfte att identifiera samarbetsområden med goda möjligheter att utvecklas i den sydvästskandinaviska regionen. 6

7 Viktiga ställningstaganden Fyrbodal ska under programperioden arbeta fram en vision. Då området inte har en gemensam historia kring samarbete av den karaktär som nu tar form i och med framtagandet av ett gemensamt Tillväxtprogram samt att det inte finns ett analysarbete för hela området är det för tidigt att formulera en vision för Fyrbodal. Arbetet under kommande programperiod ska bland annat syfta till att få en Fyrbodal-identitet och en vision om Fyrbodals framtida utveckling. Fyrbodal vill under programperioden sträva efter att bli en ledande mångsidig teknik- och industriregion med attraktiva och utvecklande livsmiljöer mellan Västerhav och Innanhav. Runt delregionen Fyrbodal finns det ett antal strategiskt viktiga områden där kontakterna och brobyggande ska intensifieras. Det är främst Göteborg men även Karlstad och Östfold/Osloområdet. För att under programperioden påbörja ett långsiktigt arbete för tillväxt i Fyrbodal har fyra programområden prioriterats. Kommunikationer Kompetens Förnyelse av näringsliv Attraktionskraft Följande horisontella mål ska prägla genomförandet i vart och ett av ovanstående programområden: integration, jämställdhet, miljö och internationalisering. I den motivbeskrivning som lämnas för respektive programområde redovisas exempel på hur de horisontella målen kan uttryckas. Föreliggande tillväxtprogram gör inte anspråk på att ge en uttömmande beskrivning av hur horisontella mål ska beaktas i genomförandet. Relaterat till den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götalandsregionen samt VGR Utmaningar för hållbar tillväxt, bör programområden enligt ovan jämte de horisontella målen ses som Fyrbodals prioriteringar. 7

8 2. Vad gör vi idag inom Tillväxtavtalet? Fyrstad Utvecklingsarbetet i Fyrstad bedrivs idag med visionen att Fyrstad år 2012 ska vara en ledande teknik- och industriregion i Europa. På en rad områden genomförs insatser som syftar till öka näringslivets diversifiering och flexibilitet och för att skapa bättre tillgång till utbildning och kommunikationer. Ett audiovisuellt kluster är under stark utveckling med Film i Väst AB som ett naturligt nav. På grund av denna utveckling har Trollhättan av KK-stiftelsen utnämnts till nationell mötesplats inom området film. En teknikpark håller på att byggas upp genom Innovatum där företag-samhälle-högskola nu kraftsamlar för att skapa en verksamhet i gränssnittet mellan produktion, design och media. Genom den påbörjade satsningen på Microbind understöds utvecklingen av teknikområdet telematik. För att stimulera utvecklingen av de små- och medelstora företagen samverkar Fyrstadskommunerna i en gemensam näringslivsresurs Näringsliv Fyrstad. Genom Näringsliv Fyrstad kan också insatser som görs på andra områden i Fyrstad, i Västra Götalandsregionen och nationellt kanaliseras till företagen. Nyföretagande och ökat entreprenörskap understöds genom arbete av Nyföretagarcentrum, Drivhuset och Ung Företagsamhet. Den regionala högskolan HTU har en viktig roll i utvecklingsarbetet och flera insatser har gjorts för att stärka högskolans profilområden. Fyrstad arbetar också för en ökad samordning av gymnasieutbildningen i regionen. Den värdegrund som finns mellan kommunerna om infrastrukturens betydelse har bekräftats genom en förnyad trafiköverenskommelse. Norra Bohuslän Utvecklingsarbetet i Norra Bohuslän bedrivs idag med visionen att området skall vara Europas frestelse- svensk delregion med hög livskvalitet och lokala specialiteter. Arbetet fokuserar följande områden: Kompetens, Tillgänglighet och Näringslivsklimat. För att stimulera kompetensutveckling drivs idag ett antal projekt och verksamheter med mål och syfte att stimulera kompetensutveckling hos företagsledning och anställda, samt att utöka samverkan mellan skola och näringsliv t.ex. lokala lärcentra. Utgångspunkten är att arbetskraften besitter kompetens som är viktig att vidareutveckla för att möta konkurrensen från andra regioner och länder. I projektet Stenakademin har högskoleutbildning och lokalt näringsliv fått ett nära och givande samarbete. Andra satsningar på temat utveckling av kompetenscentra är Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, Nordens Ark och Vitlycke Museum, Säkerhetscentrum I arbete för ökad Tillgänglighet finns två dominerande inriktningar; kampen för E6:ans utbyggnad och kampen för bredband åt alla. Såväl E6:an som bredband är viktiga faktorer för näringslivets och speciellt turismens utveckling i Nora Bohuslän. Inom området Näringslivsklimat riktas insatser främst till mikroföretag och småföretag. För att stimulera utvecklingen av små och medelstora företag och stödja presumtiva företagare samverkar kommunerna i Norra Bohuslän sedan 1996 inom Näringslivsresurs Norra Bohuslän. Utvecklingsinsatserna omfattar bl. rådgivning, finansmäkleri och 8

9 nätverksbyggande. Projektet är ett mycket viktigt komplement till övriga kommunala och regionala insatser för tillväxt i näringslivet. Projektet SamKraft syftar till att belysa turistnäringen som ett bra komplement bl.a. för lantbruksföretagare. Projekt Konstkusten stödjer och utvecklar kluster och nätverk bland kulturarbetare och konstnärer. I samverkan med marin knuten verksamhet bedrivs ett långsiktigt utvecklingsarbete för att möta förändringar inom vattenbruk och fiskenäring Projekt Skog och Trä är en del av Västra Götalandsregionens kluster inom trä, syftet är att utveckla förädlingen av skogens produkter inom regionen.. Dalsland Utvecklingsarbetet i Dalsland bedrivs idag utifrån Dalsland ska vara känt i omvärlden som en expansiv region baserad på offensiv samverkan och en attraktiv livsmiljö. Projektet Näringsliv 2010 syftar till att utveckla konkurrenskraften hos framför allt befintliga företag genom att möjliggöra värdeskapande företagsnätverk att åstadkomma korsbefruktningar. I varje kommuns centralort prövas möjligheter att etablera regionala kompetenscentra inom följande områden: design, förädling av naturresurser, teknik och innovationer samt entreprenörskap mera allmänt. Attraktionsfrämjande insatser genomförs i ett särskilt program Attraktiva Dalsland. Inom programmet lyfts kultur, attraktiva verksamhetsmiljöer, destinationsmarknadsföring och informationsstrukturerna inom de fem Dalslandskommunerna. Studier av turismens betydelse för tillväxten i Dalsland ligger till grund för ett projekteringsarbete kring boende- och upplevelsekoncept Dalsland Lodge som drivs av Västsvenska Turistrådet.. Dalslands Kanal AB representerar en verksamhet som utgör en viktig del inom turistnäringen. Infrastrukturens avgörande betydelse för Dalslands utvecklingsmöjligheter uttrycks dels i en plan för de viktigaste vägsatsningarna inom Dalsland (robusta stråk), framtagen i samverkan mellan kommunerna, det privata näringslivet och Vägverket, dels i den för Dalslandskommunerna gemensamma IT-infrastruktur som är under uppbyggnad. Stenebyskolan - HDK, Göteborgs universitet har en viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet. Bl. a är en inkubatorverksamhet med inriktning mot kultur och upplevelseindustri under uppbyggnad och på skolan genomförs idag 3D-animationsutbildning i samarbete med HTU. Kompetenscentret Polymertekniskt Centrum (PTC) i Färgelanda har i projektets form etablerats som en utvecklingsresurs (support, prototyp, FoU) för företag i Västsverige inom det polymerrelaterade området. 9

10 3. Programområden I detta kapitel beskrivs de fyra programområden som Fyrbodal valt att prioritera under kommande programperiod. Varje område inleds med en motivbeskrivning, därefter beskrivs delprogram/insatsområden. 3.1 Kommunikationer Motiv: Regionen har en svag infrastruktur Infrastrukturfrågorna måste integreras med övrigt tillväxtarbete Utveckla en behovsanpassad kollektivtrafik Delprogram/målområden Infrastrukturens betydelser för tillväxt - gemensam trafiköverenskommelse Utbyggd IT-infrastruktur Inom Fyrbodal finns en stark övertygelse om att infrastrukturfrågorna på ett mer påtagligt vis måste integreras i och relateras till övrigt tillväxtarbete. Den svaga infrastrukturen i Fyrbodal är en av regionens mest påtagliga svagheter och ett allvarligt hot mot fortsatt utveckling. I Västsverige finns drivkraft för landets utveckling. Inom Fyrbodal finns sammantaget resurser och möjligheter som särskilt i samspel med Göteborgsregionen på många områden kan bidra till utvecklingen. Men avstånden inom den egna Fyrbodalregionen och till Göteborg och även den norska marknaden måste kortas för att uppnå den dynamik som också borde vara av utomordentligt intresse. Förbättrade transportvillkor med förkortade tidsavstånd leder till regionförstoring. Det betyder på ett för Fyrbodal mycket påtagligt vis att kommuner integreras och bildar större sammanhängande marknader. Därmed finns förutsättningar för en bredare sammansättning av näringslivet, bredare rekryteringsbas för företagen, produktförnyelse och ökad produktivitet samt en större och mer diversifierad marknad för företagens verksamhet. Efter en tidsreducerande infrastruktursatsning kommer ett större geografiskt område att täckas in av givna tidsavstånd. Regionförstoring uppstår också genom koncentration av befolkning och produktion genom flyttning till växande regioner. Sådan tillväxt leder till försämrade tidsavstånd (på grund av tätare trafik) om inte transportsystemet får utvecklas på ett kompletterande sätt. Därmed tillåts tätheten öka utan att tidsfördröjningar slår igenom och hejdar utvecklingen. En viktig faktor för att skapa en gemensam region och en större arbetsmarknad är att det finns förutsättning för företag och människor som lever i hela Västra Götalandsregionen att få tillgång till ett större utbud av kvalificerad utbildning, kultur, turism och rekreation. Tillgängligheten förutsätter väl fungerande kommunikationer både vad avser fysisk infrastruktur och system. IT-infrastrukturens utbyggnad har en avgörande betydelse för Västra Götalands konkurrenskraft. Med hjälp av bredband med hög kapacitet kan företag verka enskilt och i kluster och samtidigt ta till vara de unika tillgångar. 10

11 Fyrbodal är starkt beroende av en mer robust arbetsmarknad som kan balansera expansioner och företagsneddragningar. Utbyggnad av infrastrukturen har betydelse inte bara för den regionala tillväxten i sig utan bidrar starkt till Fyrbodals internationalisering och främjar inte minst genom en mer robust arbetsmarknad integration och jämställdhet. Delprogram/målområden Infrastrukturens betydelse för tillväxt gemensam trafiköverenskommelse Fyrbodalkommunerna har för första gången i mars 2003 gemensamt avgivit yttranden över Vägverkets förslag till nationell plan för vägtransportsystemet, Banverkets förslag till nationell plan för järnvägstransportsystemet samt VG-regionens regionala infrastrukturplan. BILAGORNA 1-3 Med den process som varit i arbetet med att ta fram dessa yttranden har grunden lagts för en i Fyrbodalregionen gemensam syn på nödvändiga fysiska infrastruktursatsningar. Fyrbodalkommunernas ambition är att under programperioden bredda och fördjupa kunskapen om de infrastrukturella sambanden och relatera dem till övrigt tillväxtarbete. För att bättre kunna göra detta krävs kvalificerat lokalt underlag. Underlaget skall särskilt visa på möjligheterna till regionförstoring, robustare arbetsmarknad samt utveckla system- och logistiktänkande i Fyrbodalrelationerna. Målsättningen är att under programperioden nå fram till en gemensam trafiköverenskommelse i Fyrbodal som grund för vidare prioriteringar och angeläget underlag i det fortsatta tillväxtarbetet. Utbyggd IT-infrastruktur Delar av Fyrbodal utgör områden, som marknaden inom överskådlig framtid kommer att nå med bredband. Samtidigt är just dessa områden en värdefull tillgång om man vill kombinera ett naturnära, småskaligt boende med ett konkurrenskraftigt näringsliv. Fyrbodal anser det nödvändigt att Västra Götalandsregionen tar ett ansvar för ett heltäckande IT-infrastrukturnät i regionen. Det arbete som inletts i IT-gruppen inom Beredningen för Regional Utveckling är nödvändigt och måste fortsätta. Genom att slå samman Västra Götalandsregionens och kommunernas och eventuellt andra offentliga aktörers behov av intern IT-kommunikation långt ut i regionens alla delar skapas en stark bas av IT-trafik som gör det möjligt att nå längre ut i regionen till en lägre kostnad. På detta sätt kan ett öppet nät för offentlig förvaltning, företag och enskilda skapas ett rundare, mer robust och mer konkurrenskraftigt Västra Götaland möta framtiden. Fyrbodalkommunerna har ambitionen att medverka i detta arbete. 11

12 3.2 Kompetens Motiv: Låg formell utbildningsnivå Kunskap och kompetens viktig för individen och regionens konkurrenskraft Delprogram/målområden Främja det livslånga lärandet Stärka relationer mellan näringsliv och universitet/högskolor Bygga in entreprenörskap i utbildningen Samordna gymnasie- och vuxenutbildning Utbildningsnivån i Fyrbodalregionen är generellt lägre än riksgenomsnittet men varierar mellan kommunerna. Lägst är den i Dalsland. Utbildning är viktig i sig. Barn och ungdomar har rätt till en bra och likvärdig start i livet. Bra utbildning lägger grunden till ett gott liv. Med fler som har högre utbildning ökar möjligheterna för personlig tillfredsställelse en individuell tillväxt - men också för en gynnsam utveckling i Fyrbodal. En bra kompetensförsörjning är en förutsättning för tillväxt. Behovet av ökad integration globalt/internationellt ställer nya krav på kompetens och lärande. Fyrbodal har ett jämförelsevis ensidigt näringsliv som är globalt konkurrensutsatt vilket ställer än högre krav på kompetensutveckling. Den formella utbildningsnivån i regionen är låg och utgör därmed ett hot mot Fyrbodals förmåga att möta omvärldsförändringar. Till detta kommer att den ständiga obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden måste minska. Skall Fyrbodal kunna hävda sig inte minst inom teknikområdet måste kompetensen vara mycket hög. Fyrbodal vill med kommunal och regional samverkan i nära samspel med huvudmännen för högre utbildning och näringsliv göra en kraftsamling inom hela utbildningsområdet för att höja utbildningsnivån i regionen och främja näringslivets konkurrenskraft. En väl genomförd satsning på kompetens och kompetensutveckling har betydelse för den regionala tillväxten i sig och bidrar till Fyrbodals internationalisering och främjar integration integration och jämställdhet. Delprogram/målområden Främja det livslånga lärandet Fyrbodalkommunerna är inställda på att främja det Livslånga Lärandet bl a genom att stimulera distansutbildning och utbildningsformer som ger möjlighet till kompetensutveckling med fortsatt arbete på hemorten samt underlättar den enskildes möjligheter att delta i eftergymnasial utbildning (Kvalificerad Yrkesutbildning och Påbyggnadsutbildningar). I detta arbete kan ingå uppbyggnad och stöd för samverkan och nätverk mellan lokala och regionala myndigheter, organisationer och andra aktörer, inte minst arbetsmarknadens parter; 12

13 gemensam kompetensutveckling som stöder nätverksbygge samt investeringar i teknik och lärmiljöer som främjar ett flexibelt lärande. Högskolan Trollhättan/Uddevalla är en viktig nod för att utveckla distansutbildning kvalitativt och kvantitativt. Genom att fortlöpande inventera det regionala arbetskraftsbehovet och ha goda kontakter mellan näringsliv och offentlig sektor, inte minst högskolan, kan nya och gamla eftergymnasiala utbildningar utvecklas och en kontinuerlig kompetensutveckling säkras. För att möta arbetskraftsbehovet inom delar av näringslivet i Fyrbodal krävs en värdering av den så kallade tysta kunskapen. Kraven på arbetskraftens kompetens genomgår radikala förändringar (inte minst inom teknikintensiva branscher). Ökad kunskap och förståelse för det processkunnande som anställda har förvärvat genom sitt praktiska arbete är en förutsättning för att bygga broar mellan kompetens idag och kompetensbehov i en nära framtid. Eftersom den tysta kunskapen om den kan förmedlas uttrycker såväl en individs förmåga till handling som förutsättningar att inhämta ny kunskap, är den tysta kunskapen basen för utveckling av dagens arbetskraft. Stärka relationer mellan näringsliv och universitet/högskolor En ambition redan under innevarande tillväxtperiod har varit att bidra till att öppna kanaler mellan universitet/högskolor och i synnerhet de små och medelstora företagen. Den snabba förändringstakten ställer krav på kontinuerlig kompetensutveckling i företagen. För att tillgodose behoven av såväl kompetent arbetskraft som medverkan i företagens utvecklingsprocess krävs fortsatta insatser även från kommunernas sida. Företagen, kommunernas näringslivsfunktioner samt befintliga kompetenscentra som Innovatum, Microbind, Triple Helix - projektet Promedes, Polymertekniskt centrum,steneby kunskapspark,stenakademin och Säkerhetscentrum är i nära samspel med berörda lärosäten viktiga drivkrafter för att lägga fast hållbara former för och inriktning i dessa relationer. Även lokala lärcentra spelar här en viktig roll som samordnare av uppdragsutbildningar En angelägen utgångspunkt i detta arbete är att målmedvetet satsa på nya mötesplatser som ger upphov till nytt näringsliv. En förebild i detta arbete är Trollhättan som - med Film i Väst som bas - av KK-stiftelsen utsetts till nationell mötesplats för upplevelseindustrin. Bygga in entreprenörskap i utbildningen Under programperioden bör insatser göras också inom utbildningsområdet för att främja entreprenörskap. I dagens grundskola och gymnasium finns alltför lite av inslag som positivt påverkar attityderna till entreprenörskap. Snilleblixtarna, Ung företagsamhet och Drivhuset är exempel på framgångsrika projekt som vänder sig till gymnasister och högskolestudenter. Möjligheterna att utveckla och introducera program även för förskola och grundskola måste prövas. De nu pågående projekten borde i en gemensam kedja med utbildningsförvaltningarna i kommunerna se över dessa möjligheter. Under programperioden bör efter initiativ av främst kommunernas näringslivsresurser grundläggande utbildning i entreprenörskap erbjudas vid och ske i samspel med Högskolan Trollhättan/Uddevalla. 13

14 Samordna gymnasie- och vuxenutbildning Gymnasiekommitténs förslag till reformering av gymnasieskolan med bland annat ökande makt hos ungdomarna i deras val av utbildningar och utbildningsorter utgör betydande utmaningar för samtliga kommuner. För att skapa en bra bas för rekrytering till högskola/universitet måste en samverkande och solidariskt formad gymnasieutbildning för ungdomar och en kompletterande eftergymnasial utbildning för vuxna utvecklas. De nuvarande centra för utbildning i Fyrbodal måste solidariskt ta del i det gemensamma utvecklingsarbetet och engageras för att höja och jämna ut kompetensnivån i regionen. Vuxnas lärande är en strategisk satsning av stor betydelse, där inte minst arbetet med att utveckla lärcentra och eftergymnasiala utbildningar blir ett viktigt gemensamt intresse. För att hantera dessa frågor och övriga insatsområden under denna rubrik krävs en långtgående samverkan. Fyrbodalkommunerna är inställda på att under programperioden driva samverkan i regionen kring utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor, där gymnasieskolan och delar av vuxenutbildningen står i centrum. Formen kan sträcka sig från att skapa ett gemensamt samverkansavtal mellan kommunerna till att driva gymnasieutbildningar och eftergymnasiala utbildningar i en egen juridisk form. 3.3 Förnyelse av näringslivet Motiv: Regionen har idag en ensidig och sårbar näringslivsstruktur Förmågan till förnyelse ger konkurrenskraft Delprogram/målområde Öka insatser för nyföretagande och entreprenörskap Bidra till utveckling i befintligt näringsliv. Stödja nyckelområden eller kompetenser, där Fyrbodal är intressant i ett regionalt eller nationellt perspektiv, såsom det audiovisuella klustret och turism/besöks -näringen Kraftsamla på insatser som främjar samverkan företag, samhälle, högskola. Ta vara på och utveckla befintliga kompetenscentra (ex. Innovatum, Polymerteknik, Marinbiologi och Microbind) Fyrbodal är en av de viktiga industriella tillväxtmotorerna i Västra Götalandsregionen som även är viktig i ett nationellt perspektiv. Näringslivets förmåga till förnyelse är av central betydelse för regionens fortsatta utveckling. Därför är det viktigt att slå vakt om att de företag som verkar i regionen får så goda utvecklingsbetingelser som möjligt och insatser för detta genomsyrar tillväxtprogrammet på alla programområden. Samtidigt som industrin är en av Fyrbodals styrkor finns ett uttalat beroende av ett fåtal branscher och stora utlandsägda företag. Detta är särskilt uttalat i Dalsland och Fyrstad där en stor del av industrin är fokuserad på transportmedel. En viktig utmaning i tillväxtarbetet är därför att bidra till ett mer differentierat och robust näringsliv. Inte minst aktualiseras detta av den senaste tidens utveckling på SAAB Automobile AB. Inom ramen för insatsområdet näringslivets förnyelse fokuseras särskilt på insatser för att utveckla små och medelstora företag därför att denna grupp utgör en viktig bas för tillväxten av näringslivet. Insatserna bedrivs på flera plan; det gäller att stimulera tillkomsten av fler företag, det gäller att stärka de 14

15 befintliga små och medelstora företagen och det gäller att koppla ihop företag, samhälle och forskarvärlden till utvecklingsstarka kluster och innovationssystem. Nyföretagandet i Fyrbodalregionen ligger under riksgenomsnittet. Delvis beror detta på attityder och traditioner som grundas redan i tidig ålder. En viktig del av insatserna för att öka antalet nya företag ligger därför i åtgärder inom utbildningssystemet. Målet här är att skapa en kedja av insatser från grundskola till högskola som leder till ökat entreprenörskap och nyföretagande. Detta måste dock kompletteras med åtgärder för att understödja de som redan idag vill starta nya företag. Här har aktiva rådgivnings- och utbildningsinsatser stor betydelse. Nyföretagande kan också ha en roll i integrationsarbetet. Många invandrare har en företagartradition men kan inte utveckla den på grund av brist på kunskap och kontakter särskilda insatser för detta är väl motiverat. En viktig grund för näringslivets förnyelse är utvecklingen av innovationer. Dessa kan vara utgångspunkten för nya företag men minst lika ofta bidrar innovationer till att utveckla befintliga företag. Många små och medelstora företag med utvecklingsvilja och potential utgör grunden för ett näringsliv som kan klara omstruktureringar och konjunktursvackor. Flera studier visar att stimulanser till utveckling av dessa företag ger stor effekt på den regionala tillväxten. Viktiga områden för ett sådant stöd ligger inom områdena utveckling av ny teknik, marknads-utveckling och internationalisering samt riskfinansiering. Genom att stimulera företagen till att arbeta i nätverk eller allianser bidrar man också till att lösa gemensamma utvecklingsbehov. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling bör området miljödriven affärsutveckling ägnas särskild uppmärksamhet. Fyrbodal består arealmässigt till stor del av landsbygd. Olika kombinationer mellan företagande och anställning är många gånger ett medel för att få försörjningen tryggad vilket skapar en grund för att bo kvar på landsbygd. Här är det viktigt att fånga upp de möjligheter som finns inom turismområdet och inom ett förädlingsarbete i de areella och marina näringarna. Nätverksbyggandet har en viktig roll i uppbyggnaden av kluster d.v.s. grupper av företag som kan dra nytta av och utvecklas genom att verka nära varandra. I Fyrbodal pågår för närvarande utvecklandet av ett film- och mediakluster kring Film i Väst. Detta har betydelse i ett riksperspektiv vilket inte minst manifesterats av att KK-stiftelsen pekat ut Trollhättan som nationell nod för upplevelseindustrin inom området film. Med en stark koppling till film och mediaklustret pågår också arbete för att utveckla områdets musikindustri. Inom Fyrbodal finns relativt sett ett stort antal företag inom massa och trä, dessa kan vara en grund för att utveckla klusterliknande samverkan inom t.ex. förädlingsindustrin. För närvarande pågår samarbete mellan projekt i Dalsland och Norra Bohuslän Ett annat sätt att mer systematiskt arbeta med näringslivsutveckling är att arbeta för utveckling av innovationssystem. Genom en samverkan mellan samhälle, stora och små företag och universitet/högskolor kan utvecklingen av ny teknik och nya produkter och tjänster stimuleras. Ett exempel på uppbyggnaden av ett sådant system är det arbete som pågår inom ramen för Innovatum. Genom att sammanlänka forskning och kompetens inom områdena produktion-media-design skapas en ny utvecklingskraft. I Fyrbodal finns andra 15

16 områden som kan utvecklas på detta sätt; t.ex. med utgångspunkt i de marinbiologiska forskningscentrumen eller baserad på den kompetens som finns inom omvårdnadsområdet. Delprogram målområden Öka insatser för nyföretagande och entreprenörskap Under programperioden bör insatserna för att ändra attityder till företagande och entreprenörskap förstärkas i grundskola, gymnasium, högskola och som en del av en kontinuerlig kompetensutveckling för regionens invånare. En samverkande kedja med bl.a. organisationerna Snilleblixtarna, Ung Företagsamhet och Drivhuset samt en rådgivningsverksamhet för nyföretagande bör vara aktiv i hela Fyrbodal. Fortsatta insatser bör göras för att utveckla inkubatorverksamhet kopplad till Fyrbodals teknik- och kompetenscentra. Bidra till utveckling i befintligt näringsliv. De små och medelstora företagen bör få stimulans framförallt inom områdena teknik- och marknadsutveckling, kompetensförsörjning och för miljödriven affärsutveckling. Med utgångspunkt i de näringslivsresurser som idag arbetar i regionen bör inriktningen vara att under programperioden vidareutveckla en verksamhet för att stödja företagens utveckling som baseras dels på en ökad medverkan från företagens sida dels på ett bättre utnyttjande av de möjligheter som finns inom ramen för regionala, nationella eller europeiska utvecklingsprogram. Erfarenheter från näringslivsprojekt inom Fyrbodal visar att närhet, tillgänglighet, skapat förtroende genom konkret handling är förutsättningar för en effektiv näringslivsresurs Stödja nyckelområden eller kompetenser På några områden har Fyrbodal särskilda förutsättningar att bidra till framväxten av nya kluster som har betydelse i ett regionalt och nationellt perspektiv. Ett sådant är utvecklandet av film- och mediaklustret med Film i Väst som grundläggande drivkraft. Här är det viktigt att säkerställa ett fortsatt utvecklingsstöd under programperioden. I anslutning till film-och mediaklustret finns också gränsområdet media-design-produktion som kan utvecklas till ett nationellt och regionalt unikt nyckelområde. Turismen/besöksnäringen är en styrkefaktor för Norra Bohuslän med en stor utvecklingspotential för hela Fyrbodal. Handel, och då inte minst gränshandeln, svarar idag för en betydande del av besöksomsättningen. I ett turistiskt utvecklingsarbete bör möjligheterna till en ökad samverkan med Östfoldsområdet i Norge uppmärksammas. Kraftsamla på insatser som främjar samverkan företag, samhälle, högskola En samverkan mellan samhälle, små och stora företag och forskningsvärlden bör under programperioden fokuseras kring ett antal kompetenscentra i Fyrbodal. Innovatum, Microbind, Polymertekniskt centrum, den marina forskningsverksamheterna vid Kristineberg och Tjärnö. samt den biologiska forskningen som utvecklas vid Nordens Ark är viktiga resurser i detta sammanhang. 3.4 Attraktionskraft Motiv Ökad befolkning skapar förutsättningar för ökad tillväxt 16

17 Det finns en tillväxtpotential inom Fyrbodal bland företag i nätverk, lokala utvecklingsgrupper, kooperativ och engagerade individer. Delprogram/målområde Ökad attraktionskraft i boende- och verksamhetsmiljöer, rekreation, kultur och samhällsservice. Stödja den sociala ekonomin. Ta tillvara kraften i ideella föreningar, frivilligrörelser, etablerade nätverk och engagerade regioninnevånare Attraktivitet rymmer flera komplexa strukturer som till exempel boende, möjligheter till vidareutbildning, tillgång till kultur, fritidsaktiviteter, naturmiljö, kostnadsnivåer, skola, vård och barnomsorg, naturliga mötesplatser för engagemang i lokalt utvecklingsarbete samt inte minst social miljö och identitet. Attraktiviteten är avgörande när dagens ungdomar i framtiden väljer var de vill bo och verka i vuxenlivet. Tillgång till arbetstillfällen och arbetskraft utgör grundbultar i en regions attraktionskraft. Lika grundläggande för attraktivitet är goda livsmiljöer och hållbart arbetsliv såväl för enskilda individer i arbete och fritid. Ökad attraktionskraft kan bidra till att på sikt minska de sneda åldersfördelningarna i området genom ökad inflyttning och återflyttning bland annat av yngre med strategiskt viktig kompetensprofil. Stärkt attraktionskraft och uttalade ambitioner inom social ekonomi främjar integration och jämställdhet. Delprogram/målområde Ökad attraktionskraft inom boende, verksamhetsmiljöer, rekreation, kultur och samhällsservice. Under programperioden bör insatser göras för nyskapande och ökad samverkan i planering och utveckling av boende-, besöks- och verksamhetsmiljöer. I området mellan västerhav och innanhav finns oprövade möjligheter till exempelvis sjönära boende. Vårt industriella kulturarv erbjuder också attraktiva verksamhetsmiljöer. I bruksmiljöer med begränsad nyttjande idag, finns förutsättningar för att skapa innovativa och kreativa mötesplatser. Inom Fyrbodal finns ett rikt och varierat kulturliv som bidrar till områdets attraktivitet. Ett vidgat samarbete mellan kulturinstitutioner & kulturutövare inom teater, litteratur, konst, musik, sport mfl skapar förutsättningar för att möta behov hos olika grupperingar och bidra till ökad attraktionskraft. Ytterligare en viktig aspekt för att skapa en attraktiv livsmiljö är förbättrad tillgång till vardagskultur i form av t.ex. idrott, bio, dans och nöjesliv för alla åldrar. 17

18 Ett samhälles attraktivitet värderas ofta utifrån utbudet av service och den upplevda tryggheten. Det är viktigt att Fyrbodal erhåller ett aktivt stöd från stat och region i sin strävan att ge människor som bor och verkar i området en god servicenivå och trygghet. Stödja den sociala ekonomin Insatser för utveckling av social ekonomi som bidrar till regional profil, identitet och attraktionsförmåga ska uppmuntras och stödjas. Konkreta satsningar som torde komma ifråga rör främjandeinsatser avseende entreprenörskap i vidare bemärkelse, sektorsamverkan, nya former för företagande samt lokal utveckling och demokratiutveckling. Social ekonomi i ett regionutvecklingsperspektiv bygger ytterst på det engagemang och drivkraft hos dem om bor och verkar i området. Att skapa och vidareutveckla mötesplatser och på annat sätt strukturer som främjar en bred delaktighet i utvecklingsarbetet ska prioriteras och alternativa samverkansformer för ekonomiskt nyskapande främjas. 4. Fyrbodals bidrag till Västra Götalandsregionens utveckling En gemensam region Inom Fyrbodal tas nu avgörande steg för närmare samverkan. Arbetet med tillväxtprogrammet har i sig bidragit till att föra de tidigare tre delregionerna samman. Det går att jämka samman och dra fördelar av det specifika i Fyrbodalregionen. Fyrstadsvisionen med sin starka inriktning på industri och teknik visar sig ha relevans såväl i Dalsland som i Norra Bohuslän och vinner på att exponeras med de starka attraktionsvärden regionen sammantaget har. I denna process har också insikten om ett konsekvent närmare samspel inom Västra Götalandsregionen vuxit sig starkare. Det gäller framförallt med Göteborgsregionen och Östfold men även med regionen i övrigt där sambanden kan ge styrka i det regionala utvecklingsarbetet. Inom Fyrbodal finns numera en gemensam och klar uppfattning om kommunikationernas avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Vidare finns numera en i allt väsentligt entydig uppfattning om vilka infrastruktursatsningar som måste prioriteras. Det är i stort satsningar som utgör korridorer till Göteborgsregionen, till den norska marknaden och ett transportsystem som bidrar till Fyrbodals och det Västsvenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Målsättningen skall vara att få ett transportsystem med högst en timmes restid från Landvetter och Göteborgs Hamn från alla regionala centra i lokala arbetsmarknadsregionerna. Målsättningen skall vidare vara att Fyrbodal har landsbygdsvägar som klarar farbarhets- och bärighetskrav året om. Det är satsningar som binder ihop den egna regionen. Västra Götalandsregionen borde i bred samverkan satsa på identitetsskapande insatser. Lyft fram en stark egen Västsvensk profil att användas utåt och inom regionen. Fyrbodal har värdefulla bidrag i ett sådant sammanhang. 18

19 Eget ekonomiskt nyskapande Ett viktigt insatsområde värt ett regionövergripande program är innovationer och kluster. Utveckla och driv en gemensam regional näringspolitik baserad på innovationssystem och kluster. Underlätta och stöd företagsverksamverkan i utvecklings- och förnyelsearbete. Stimulera forsknings-samverkan, institutionssamverkan och forskningsspecialisering. Fortsätt satsningen på systemutveckling inom för Fyrbodals vidkommande särskilt fordon/transporter och livsmedel. Fortsätt satsningarna på nyskapande inom kultur- turism och besöksnäringarna. Fyrbodal kan bidra på flera sätt. Film och media i sig och klusterbildningen runt Film i Väst är ett tydligt exempel med bas i regionen. Innovatum med projektet Promedes, med Triple Helix som grund, Microbind, Polymertekniskt centrum, Nordens Ark och Stenakademin är projekt i regionen som i och för sig står på egna ben men det finns mycket att vinna om det sätts in i program med Västra Götlandsperspektiv. Detsamma gäller Fyrbodals speciella förutsättningar och tillgångar inom kultur- och turismnäringen, till exempel Vilycke/Världsarvet i Tanums kommun. Ytterligare ett insatsområde värt ett regionövergripande program är entreprenörskap gärna med knytning till nyföretagande. Uppmuntra och stödja en utveckling av individernas företagsamhet/entreprenörskap i teori och praktik genom all utbildning, i yrkesliv och i samhället i stort. Fyrbodal är berett på att ingå med erfarenheter och resurser. Här finns en rik flora av insatser redan på delregional nivå, som med fördel skulle kunna samordnas, struktureras och slipas i ett Västra Götalands-perspektiv. Bra utbildning, fungerande arbetsmarknad Med fler som har högre utbildning ökar möjligheterna till personlig tillfredsställelse men också för en bättre utveckling i Västra Götalandsregionen. Den ständiga obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden måste minska och kompetensutvecklingen öka. Svenskar med utländsk bakgrund behöver ofta prioriteras. Den könsuppdelade utbildningsoch arbetsmarknaden ger nackdelar för ekonomin, för invånarna, för företagen och skapar ett samhälle som cementerar skillnaden mellan könen. De höga ohälsotalen i vår region kräver krafttag under programperioden Fyrbodal har med hänsyn till den låga formella utbildningsnivån ett särskilt ansvar för att stimulera rekryteringen till högre utbildning. Fördjupad samverkan mellan gymnasier och högskolor/universitet måste till. Fyrbodal är berett att i eventuell allians med Västra Götalandsregionen eller andra delregioner gå in i ett särskilt program för detta. Intensifiera arbetet med utveckling av det Västsvenska universitetets samarbetet, med tydliga specialiseringar och kvalificerad verksamhet i delregionerna. Gör en gemensam satsning på att utveckla och aktivt föra ut i Västra Götalands profilfrågor inom forskning och utbildning, HTU kan inte minst med sin inriktning mot COOP-utbildning bli en viktig del i detta arbete. Mötesplats Trollhättan för upplevelseindustri med Film i Väst i centrum är ett väsentligt bidrag i Fyrbodal för att skapa okonventionella arenor för kompetensutveckling. 19

20 Stimulera en stark utveckling av arbetsmarknaden lokalt och regionalt i Västra Götalandsregionen genom att gemensamt arbeta för en arbetsmarknad som är mer flexibel och rörlig samt ger fler fasta jobb. Sätt upp ett antal gemensamma mål för arbetsmarknaden i regionen. Särskilda insatser bör övervägas som ger möjlighet att långsiktigt säkra den spetskompetens som nu finns i regionen och då inte minst inom transportmedelsindustrin. 5. Vem gör vad roller och genomförande Som tidigare redovisats i detta underlag står Fyrbodalregionen på tröskeln till en process, där nya vägar läggs ut för det mellankommunala samspelet i en vidgad region. Det gäller inte minst de övergripande regionala utvecklingsfrågorna. Planering, genomförande och uppföljning skall ha god förankring hos de tre nuvarande partnerskapen (Fyrstad, Dalsland och Norra Bohuslän )Under programperioden förutses att dessa tre partnerskap successivt utvecklar sin samverkan. Kommunförbundet Fyrbodal samordnar arbetet med det regionala tillväxtprogrammet, kommer att följa genomförandet och svara för samordnad uppföljning. Det nya samspelet i den nya geografin innebär i sig inte några väsentliga förändringar i jämförelse med de tre delregionernas förhållande till nuvarande aktörer, deras roller och former för samverkan, men kommer ändå att kräva tid under programperioden för att bli fullt operativt. Utgångspunkterna är följande: Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har den ledande och sammanhållande rollen i det regionala utvecklingsarbetet. VG-regionen är vidare medfinansiär och initiativtagare i och bollplank med delregionerna i detta arbete. VG-regionen svarar för att delregionernas arbete relateras till de övergripande RUS-målen. Operativt bör VG-regionen ta ansvar bl a för att infrastrukturfrågorna integreras i övrigt tillväxtarbete att samordna insatser för vuxnas lärande och högre utbildning/västsvenska universitet att ta initiativ till och leda insatser som främjar strukturer för näringslivsutveckling inom områden som innovationer, nyföretagande och internationalisering att knyta kontakterna inom VG-regionen mellan inkubatorer, kluster och andra nätverk att svara för en strukturerad, offensivt marknadsinriktad bild av Utveckling i Väst. ohälsotal Kommunförbundet Fyrbodal Kommunförbundet har givits rollen att samordna arbetet med att ta fram ett gemensamt underlag till det regionala tillväxtarbetet. Underlaget bygger på de tre delregionernas sammantagna erfarenheter och ambitioner för tillväxtarbetet. Kommunförbundet följer de nuvarande partnerskapens arbete och kommunalförbundens samlade operativa utvecklingsarbete. Kommunförbundet tar vidare på sig ansvaret att följa utvecklingsarbetet samt att svara för uppföljning och utvärdering särskilt vad avser strukturpåverkande insatser. 20

21 Medlemskommuner och kommuner i samverkan Inriktningen i och formerna för Fyrbodals utvecklingsarbete styrs av kommunernas politiska ledningar lokalt, delregionalt och regionalt. Det operativa regionala utvecklingsarbetet skall vara väl förankrat och i väsentliga delar genomföras genom medlemskommunernas förvaltningar. Detta gäller särskilt inom områdena infrastruktur, näringsliv och utbildning. Det mellankommunala samarbete som idag drivs inom ramen för kommunalförbunden Fyrstadskansliet, Bosam och Dalsland, Tillväxtsekretariatet Norra Bohuslän samt Näringsliv Norra Bohuslän svarar med skilda inriktningar och klart definierade uppgifter för viktiga inslag i det regionala utvecklingsarbetet. I vart fall övergångsvis kommer dessa organisationer att behålla sitt delregionala operativa ansvar. Näringslivet Genom sin medverkan i Fyrbodals tre partnerskap har näringslivet ett klart inflytande över inriktningen i och utformningen av det regionala utvecklingsarbetet. Näringslivet deltar vidare i olika konstellationer i en lång rad enskilda utvecklingsprojekt. Av särskilt betydelse är näringslivets medverkan i de samlade näringslivsfunktionernas insatser samt i inkubator-, kluster- och annat nätverksbyggande. Institutioner för högre utbildning i Fyrbodal Högskolan Trollhättan/Uddevalla, Kristinebergs Marina Forskningsstation och Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Stenebyskolan, Gerlesborgsskolan och Nordens Ark är sammantaget geografiskt Fyrbodals institutioner för högre utbildning. Deras roll i det regionala utvecklingsarbetet är främst att i sig tillhandahålla kvalificerad utbildning och forskning, men Fyrbodalkommunerna ser under programperioden fram mot ett fördjupat samarbete institutionerna emellan och med regionens näringsliv och det omgivande samhället i övrigt. Kompetenscentra och mötesplatser Det audiovisuella klustret samt mötesplats Trollhättan med Film i Väst i centrum, teknikparken Innovatum med inkubator och Tripel Helix -projektet Promedes, Microbind, Polymertekniskt Centrum, Vitlycke Museum/Världsarvet, samt Stenakademin är idag jämte institutionerna för högre utbildning Fyrbodals drivkrafter vad gäller kompetens- och teknikutveckling och viktiga baser för framtidsinriktade möten. Fyrbodalkommunerna ser under programperioden fram mot en konsolidering och utveckling av dessa arenor och fördjupad samverkan dem emellan. Intresseorganisationer Direkt och indirekt har skilda intresseorganisationer ett påtagligt engagemang i och inflytande över det regionala utvecklingsarbetet som representanter i de tre partnerskapen, initiativtagare och ägare till en rad olika projekt med skilda inriktningar och opinionsbildare. 21

22 Fyrbodalkommunerna är angelägna om intresseorganisationernas fortsatta engagemang och ser under programperioden fram mot fortsatt samverkan även inom ramen för det särskilda programmet för social ekonomi. 6. Resurser/Finansiering Resurserna för att förverkliga målen i tillväxtprogrammet behöver mobiliseras från många håll; stat, region, kommuner, det privata näringslivet och intresseorganisationer avsätter idag resurser som sammantaget kan sägas utgöra ett tillväxtkapital. Erfarenheterna från arbetet under det tillväxtavtal som nu gäller visar dock att det många gånger är svårt att samordna resurserna för att genomföra tillväxtavtalen eftersom aktörerna haft andra överordnade mål, prioriteringar och regler som styrt medelsanvändningen. Enligt vår erfarenhet har därför det tillväxtkapital som partnerskapen på något sätt haft ett inflytande över varit mycket mer begränsat och hämtats från regionens anslag för regional utveckling, EG:s strukturfonder, de kommunala näringslivsutvecklingsresurserna, projektstöd från ett antal myndigheter och stiftelser samt privat medfinansiering i utvecklingsprojekt. Inför den nya tillväxtprogramperioden är det Fyrbodals ambition att öka de resurser som kan bidra till att förverkliga programmets mål och förbättra samordningen av dessa resurser. På det statliga området förutsätter detta att det tydliggörs vilka resurser som kan användas inom ramen för tillväxtprogrammet både på central och regional nivå och att partnerskapen används som ett forum för att åstadkomma en större samverkan. När det gäller de resurser som finns inom Västra Götalandsregionen är det framförallt det regionala utvecklingsanslaget som har en direkt koppling till tillväxtprogrammets genomförande men det finns anledning att åtminstone belysa hur andra delar av regionens verksamhet samspelar med tillväxtprogrammens mål. Användningen av det regionala utvecklingsanslaget har under nuvarande tillväxtavtalsperiod till stor del styrts genom de delregionala partnerskapen. Detta har aktivt bidragit till en lokal förankring av tillväxtarbetet och inte minst möjliggjort en medverkan från den privata sektorn. Fyrbodal ser det därför som naturligt att ytterligare förstärka detta arbetssätt. Det är i flera fall rationellt att arbeta med regionövergripande program vilket bl.a. redovisats i föregående kapitel men dessa måste ha en god förankring i de delregionala partnerskapen. På den kommunala sidan är det fortfarande de resurser som används för näringslivsutveckling som har den tydligaste kopplingen till tillväxtprogrammet, men inte minst för att åstadkomma målen inom insatsområdet kompetens måste även andra delar av den kommunala verksamheten användas som aktiva verktyg i tillväxtarbetet. En utmaning för den fortsatta programprocessen är därför ett förankringsarbete inom de kommunala förvaltningarna. EG:s strukturfonder inom ramen för Mål 2 har varit en viktig resurs för att medfinansiera tillväxtarbetet. Under den kommande tillväxtprogrammet kommer förutsättningarna för detta när det gäller Norra Bohuslän och Fyrstad att drastiskt minska. Fortfarande finns det dock stora resurser inom EG:s utvecklingsprogram som kan användas som hävstång i tillväxtprogrammen. För att få del av dessa gäller ett annat arbetssätt än i Mål 2-arbetet och 22