Yttrande över Delgeneralplan för en havsvindkraftspark utanför Röyttä.

Transkript

1 Till Torneå stad Ärende NV Röyttä vindkraftsplan Yttrande över Delgeneralplan för en havsvindkraftspark utanför Röyttä. 1. Allmänna synpunkter. Vindkraften är hållbar och utgör därför ur miljösynpunkt ett mycket bra alternativ för energiutvinning, vilket vi framhåller att vi har en positiv grundinställning till. Vindkraftverken utgör dock även en icke oväsentlig störningskälla för miljön. Detta måste beaktas vid placering av en vindkraftspark. Vi kan med besvikelse se att lite hänt i den omarbetade delgeneralplanen. Man drar fortfarande långtgående slutsatser utan att bygga upp dessa med fakta och bagatelliserar svensk lagstiftning och Haparanda Skärgårds stora natur och kulturvärden. Några av våra synpunkter från tidigare yttranden har berörts men de flesta har lämnats obesvarade. Ur vetenskaplig synpunkt är förslaget ett undermåligt alster och kan ur vårt perspektiv fortfarande endast betecknas som bristfälligt. En byggnation av en vindkraftpark i vatten nära den svenska gränsen kommer tveklöst ge betydande verkningar på svenskt territorium vilket även erkänns i utkastet till delgeneralplan. Den nu aktuella delen av Norrbottens skärgård kännetecknas av en till stora delar orörd natur och ett rikt fågelliv. Detta har också de svenska myndigheterna tagit fasta på. Flera av öarna är nu klassificerade som Natura 2000 områden, vilket innebär att de ingår i ett exklusivt urval av den mest värdefulla naturen i Sverige och Europa. Norrbottens skärgård är även utpekad som riksintresse för friluftslivet i enlighet med 3 kap. 6 miljöbalken. Det innebär att mark- och vattenområden samt den fysiska miljön i övrigt, som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess betydelse för friluftslivet, så långt som möjligt ska skyddas. För att ytterligare stärka skyddet av naturtypen pågår ett arbete med naturreservatsbildning innefattande bl.a. de öar som gränsar till den av finländska intressenter planerade vindkraftsparken. Haparanda skärgård är ett populärt utflyktsmål även under en stor del av den mörka årstiden, inte minst under vårvintern för både det rörliga friluftslivet och för de fritidshusboende. Skärgården ligger strax söder om polcirkeln och det är mörkt en stor del av året. Det finns inte heller något naturligt bakgrundsljus i omgivningarna vilket resulterar i stora kontraster mellan blinkande lampor och ett totalt mörker. Vattenytor är akustiskt hårda och reflekterar också ljus. Låga moln och snöytor reflekterar också ljus likaväl som ljud. Redan nu utgör det mycket skarpt blinkande varningsljusen från de befintliga 8 vindkraftenheterna ett kraftig störande inslag i naturmiljön. En ökning med ytterligare 14 vindkraftsenheter kommer att på ett betydande sätt sänka områdets värde som rekreationsområde. Enligt svenska bestämmelser om varningsljus ska ljuset dämpas nattetid och vara skärmat så att det inte träffar marken inom en radie på 5 km. Så är dock inte fallet beträffande de nu existerande vindkraftsenheterna. Lugn och tystnad är två viktiga huvudkarraktärer i skärgården. Buller från

2 vindkraftverken även vid låga db nivåer riskerar att förstöra skärgården som rekreations och friluftslivsområde. 2. Utöver de synpunkter vi tidigare lämnat vill vi även fästa Torneå stads uppmärksamhet på följande Brister/felaktigheter i befintligt underlag och miljökonsekvenser som måste beaktas På svenska sidan ligger de värdefulla kulturmiljöerna av riksintresse så långt borta från planområdet att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapet, när det betraktas från dessa områden. Landskapspåverkan för de kulturvärden av riksintresse som avses i Sveriges miljöbalk 3 kap. 6 är inte påtaglig. Baserat på vad? Att påverkan inte är påtaglig för svenska kulturvärden anser vi att den finska exploatören inte kan självutnämna sig till att bedöma. Endast riksantikvarieämbetet i Sverige kan utföra en tillförlitlig landskapsanalys med hänsyn till upplevelse, friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljö. Torne-Furö ligger cirka fem kilometer från närmaste kraftverk och i riktning mot kraftverksområdet i närlandskapet finns öar som utgör ett mera dominerande element i landskapsbilden än vindkraftverken. Vindkraftsverk är en modern typ av landmärken och kan inte jämföras med öar vatten och skog särskilt inte för den besökare som söker sig till en plats för att uppleva en orörd natur och en öppen horisont. Det planerade byggandet innebär en tredubbling av antalet vindkraftverk. Besökaren kommer att blicka in i ett myller av vindkraftverk. Människans öga även det perifera seendet är konstruerat för att upptäcka och söker sig automatiskt mot rörelser. Antal verk som ingår i en vindkraftanläggning är i sig avgörande för hur mycket rörelse som betraktaren av landskapet kommer att uppleva. Höga och oregelbundna varvtal inom en anläggning med flera verk kan skapa ett rörigt och oharmoniskt intryck. De vindkraftverk som finns utanför Röyttä utgör redan en del av områdets landskapsbild, vilket innebär att landskapsförändringen inte blir stor, när de nya kraftverken byggs. Den finska intressenten erkänner att vindkraftverken är ett störande inslag i den låglänta skärgården men att ytterligare vindkraftverk inte kommer påverka bilden. Vi är här av en avvikande åsikt. Vid landskapsanalyser inför lokalisering av vindkraftverk är det ett känt faktum att ett ökande antal vindkraftverk kommer förstärka känslan för den som närmar sig vindkraftverken att dom möter en vägg av vindkraftverk. (Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen SOU 1999:75 RÄTT PLATS FÖR VINDKRAFTEN ) 14 ytterligare vindkraftverk kommer vara nära på en tredubbling av antalet verk mot idag. I SOU 1999:75 står vidare att om det finns många vindkraftverk som inte passar in upplevelsemässigt i landskapet kan det leda till ett kaotiskt intryck och minska intrycket av helheten. Vindkraftparken kommer dramatiskt att dominera horisontlinjen och förändra hela landskapsbilden i Haparanda skärgård. Vindkraftverken kommer att ge upphov till rörelser,buller, skuggor samt blinkande blixtljus när

3 det är mörkt. De kommer att vara omöjliga att inte notera. Att vindkraftverken kommer att placeras i grupp sett från svenskt håll får antas ge en ökad störning av varselljusen då de kommer att sitta mycket tätt placerade och förstärka varandras störande effekt. Vi och ett flertal andra stugägare i Haparanda skärgård kan intyga att varselljusen från nuvarande vindkraftverk i Röyttä upplevs som mycket störande vår- höst- och vintertid. En tredubbling av det vita blixtljuset kan inte bagatelliseras så som nu sker av den finska exploatören. Det har i lokal media framförts att den finska exploatören avser att successivt utöka byggnationen från 14 vindkraftverk till man når det maxantal som går att bygga på området. Det är vår farhåga att med 22 befintliga vindkraftverk kommer inga av de idag så värdefulla naturvärden längre tas i beaktning utan finska myndigheter lär lämna fri lejd till Rajjakiiri att bygga ytterligare verk efter att man byggt 14 nya. Hela kustområdet och skärgården i Norrbotten är ett så vidsträckt område att vindkraftsparkens inverkan på landskapet med tanke på turism och rekreation i området inte är betydande. Vindkraftsparken kan också ses som en attraktion i området med tanke på turismen. Återigen ägnar sig ramboll åt rena spekulationer. Att vindkraftparken kan komma att bli ett utflyktsmål ser vi som ett löjeväckande och provocerande uttalande. Enligt företrädare på Rajjakiiri Oy har man inte gjort några undersökningar som understödjer den här slutsatsen. Faktum är att man idag vet genom flera storskaliga undersökningar att vindkraft kan ha direkt negativa och repellerande effekter på turism och friluftsliv. På kort sikt precis efter byggnationen är det möjligt att parken lockar ett fåtal nyfikna åskådare. Men då en storskalig vindkraftutbyggnad pågår i större delen av Europa ser vi det som mer troligt att naturliga, orörda och tysta skärgårdsmiljöer långsiktigt kommer dra till sig betydligt fler besökare och ge större sysselsättning och intäkter på båda sidor om riksgränsen. Besöksnäringen i norrbotten är på stark frammarsch. I Sverige finns nationella mål fastställda av riksdagen om att besöksnäringen skall öka sin sysselsättning med anställda till Att exploatera orörd natur gagnar på inga sätt sådana intressen. Vi anser att en utbyggnad av vindkraften i det aktuella området kraftigt kommer att försvaga svenska intressen i rekreation och turism. Och på långsikt därmed orsaka stora ekonomiska förluster. Det är inte en liten del av Haparanda skärgård som berörs utan flera mil. Exploatören erkänner att vindkraftverken kommer synas på 15km avstånd men enligt svenska undersökningar syns havsbaserade vindkraftverk ofta upp till 3 mil. Det rör sig snarast om att tala om vilka delar av skärgården som inte berörs snarare än vilka som berörs. En vistelse i Haparanda skärgård präglas i mycket stor utsträckning av skärgårdens unika natur. På vintern är mörkret och tystnaden mycket påtagliga och en tredubbling av antalet vita blixtljus kan inte viftas bort. Torneå fartygsfarled på gränsen till Sverige har 9,0 m farledsdjup och ligger väster om planområdet. Det lämnas tillräckligt skyddsavstånd till fartygsfarleden så att den inte påverkas av projektet.

4 Finlands kust med sina grunda vatten och många grynnor hör till världens mest svårnavigerade sjöområden. Farlederna från det öppna havet in till hamnarna är också långa och slingrande och vinterförhållandena är svåra. Till Röyttä hamn bedrivs omfattande fartygstrafik. Även den privata båttrafiken är relativt livlig i och angränsande till området också utanför farlederna. Vid dåliga siktförhållanden och svåra vinterförhållanden finns en markant ökad risk för kollisioner med kraftverken. Vi anser att det inte är utrett vilka åtgärder entreprenören avser att vidta för att förhindra kollisioner med båtar och fartyg annat än ett säkerhetsavstånd? I tidigare material utgjorde ett skyddsavstånd 200 meter d.v.s. höjden av ett vindkraftverk. Är det ett tillräckligt säkerhetsavstånd till farleden in mot Röyttä hamn? I Boverkets allmänna råd 1995:1 rekomenderas säkerhetsavståndet tornhöjden + 3 x rotordiametern till byggnader och platser där människor vistas oskyddat och ofta. Finns någon rekomenderad EU-standard gällande sjötrafik? Bör djupförhållandena där vindkraftverken placeras även göra det fysiskt omöjligt för ett fartyg som i dålig sikt eller sjönöd vinglar utanför farleden att kollidera med ett vindkraftstorn? Vilket ansvar kommer entreprenören att ta vid eventuella kollisioner och efterföljande oljeutsläpp? Idag finns ingen beredskap på svensk sida för oljeutsläpp i Haparanda skärgård från ett förlist fartyg. Noteras bör att även då lasten på ett fartyg inte utgörs av olja så innehåller själva fartyget samt vindkraftverket en ansenlig mängd olja som kan orsaka stor skada vid en förlisning. Svenska sjöfartsverket rekommenderar att exploatörer överväger att ansöka hos länstyrelsen om att få området runt vindkraftsparker avlyst för sjöfart under anläggnings- och driftsfaserna. Planen hindrar inte användning av fritidsbostäderna för nuvarande ändamål. Vad baseras den slutsatsen på? Har Torneå stad utnämt sig själva till att företräda svenska fritidshusägare? Flertalet söker sig ut i skärgården för att koppla av och uppleva lugn och tystnad. En vistelse i Haparanda skärgård präglas i mycket stor utsträckning av skärgårdens unika natur. På vintern är exempelvis mörkret och tystnaden mycket påtagliga. Eftersom exempelvis varselljusens miljöpåverkan inte har utretts av Torneå stad kan ovan påstående inte anses vara tillräckligt underbyggt. Hur kan Torneå stad veta att inte användningen av fritidsbostäder kommer att påverkas då en miljö som tidigare varit lugn och orörd istället domineras av blinkande ljus från 22 mycket stora vindkraftenheter som framkallar störande ljud och rörelser? I Figur 9. Rekreationsmål i närheten av projektområdet är eldplatsen på Stora Hamnskär felutmärkt. Vi saknar utmärkta badplatser på de välbesökta sandstränderna på Skomakarens nordliga sida, Tornefurös nordöstra sida, Stora Hamnskärs nordöstra sida samt Katajas nordvästra sida. Dessa besöks sommartid av ett stort antal båtresenärer och vindkraftparken kommer att ligga i det direkta blickfånget för de populära sandstränderna. I skärgården finns flertalet förtöjningsplatser som underhålls med bryggor och bojar bekostat av Haparanda kommun vilka helt har utelämnats. Om Havsvindparken utanför Röyttä i Torneå byggs kommer den enligt bedömningen inte nämnvärt att försämra de naturvärden som utgör grund för att mark- och vattenområden på

5 den svenska och den finska sidan har införlivats i nätverket Natura. För att genomföra projektet behövs därför inte heller tillstånd att avvika från Sveriges eller Finlands Natura-bestämmelser. Det ställningstagandet kan inte anses borga för att 1.ingen skada kommer att ske eller att 2.områdena uppnår en gynnsam bevarandestatus utifrån den negativa påverkan som de utsätts för. Enligt domen Waddensee C-127/02 i europadomstolen ska försiktighetsprincipen användas om en signifikant påverkan inte är utesluten vid exploatering av natura2000 områden och tillstånd ska därför alltid prövas av domstol i tveksamma fall. Vi ser inte att man i det presenterade materialet uteslutit en sådan påverkan tvärtom presenteras en rad frågetecken och kunskapsluckor. Särskilt fågellivet och livet under vatten löper stor risk att skadas. I Miljööverdomstolens dom M står Miljööverdomstolen delar Kammarkollegiets och sakägarnas inställning att det ska ställas krav på en noggrann lokaliseringsutredning vid etableringen av nya verksamheter. Ju större risken är för att motstående intressen ska påverkas, desto större är kraven på utredningens omfattning och kvalitet. Det går inte med det nuvarande kunskapsläget att utesluta att havsvindparken inte kommer orsaka betydande störning på området som helhet och flertalet livsmiljöer och arter som avses skyddas i närliggande natura 2000 områdena. Det är därför otvivelaktigt att tillstånd först måste beviljas av domstol i enl. med 7 kap. 28 a miljöbalken. Vi anser att Torneå stad vid beslut om delgeneralplan måste utreda och redogöra för följande miljökonsekvenser som synes ha förbisetts: Ljudutbredningsmodeller och Buller Det är anmärkningsvärt att störande ljud från vindkraftverken endast redovisas för med metoden (Nord2000) som inte anses vara lämplig i Sverige. Vi håller fast vid att en ljudutbredningsmodell med programmet Windpro, i enlighet med svensk standard, bör upprättas för att kunna bedöma vilken fritidshusbebyggelse som riskerar att ligga inom ett 35 db område, vilket bör gälla för områden där bakgrundsljudet är lågt såsom vid skärgårdsbaserade vindkraftverk samt ogynnsamma lägen. Med programmet Nord2000 som använts för att ta fram nuvarande ljudutbredningsmodell är det möjligt att justera indata tills man når rätt gränsvärden utan att justera ned ljudet från själva vindkraftverket. Av den anledningen är det sällsynt att Nord2000 används i Sverige. Med programmet Windpro är det inte möjligt att i samma utsträckning manipulera indata och därför erhålls en mer tillförlitlig ljudutbredningsmodell. Det är därför det program som vanligen används i Sverige vid framtagande av ljudutbredningsmodeller i samband med miljökonsekvensbeskrivningar. För det aktuella området kommer bullret från vindkraftverken inte att döljas av omgivningsbrus. Fritidsbebyggelsen kommer ofta befinna sig i lä jämfört med vindkraftverken, så kallat ogynnsamt läge, vilket gör att maskeringsljuden inkl ljudet från vågbrytning mot land vid fritidsbebyggelsen inte är likvärdiga med vindhastigheten vid vindkraftverken. En ytterligare försämrande faktor är skillnaden i vindstyrka på olika höjder -när det blåser på m höjd kan det vara totalt vindstilla och tyst vid marken där människor vistas. Dagtid sker en luftblandning då varm luft stiger uppåt. Skillnaden i vindhastighet mellan markyta och navhöjd är då relativt liten. Under kvällar och nätter slutar denna luftomblandning

6 och vindhastigheten vid markytan sjunker varpå bakgrundsljud från buskar och träd är mycket svagt. Medan det vid vinghöjden 200 meter alltjämt blåser. Vi vill hävda att det i Haparanda skärgård inte är ovanligt med nästan eller helt vindstilla kvällar och nätter då fjärdarna ligger spegelblanka och bakgrundsljuden i stort sett är obefintliga. Det finns vid dessa tillfällen inget som döljer eller stoppar ljudet från vindkraftverk. Under dessa tider är produktionen vid outukumpu låg, fartygstrafiken vid röyttä mycket sparsam och alla ljud transporteras mycket långt. Vi förkastar därmed de bullerberäkningar som utförs och kräver att nya utförs i enlighet med svensk standard. Då programmet nord2000 kan ge för stora variationer och att det därmed föreligger en stor risk att buller kommer sprida sig till fritidsbebyggelse på svensk sida. Krav om skuggeffekter uppstår Vi önskar att krav ställs så att entreprenören vidtar åtgärder om skuggutbredning skulle uppstå i Haparanda skärgård enligt tillämpliga riktlinjer om att skuggutbredning inte får förekomma mer än 8 timmar om året. Skuggutbredning-utredningen har stannat vid 3 graders lutning på solen, då solen under vårvintern-vår går upp vid den aktuella platsen finns en teoretisk risk för skuggutbredning under solens uppgång. Påverkan på fritisboende I utredningen är det en kraftig nedtoning av påverkan på fritidshusägare, det rörliga friluftslivet och turismen på den svenska sidan, på ett anmärkningsvärt sätt. Den helt förändrade landskapsbilden för de fritidsboende som har fri sikt mot kraftverken kan, enligt utredningen, få en försämrad trivsel för de som tycker att kraftverken är störande. Det rörliga friluftslivet gynnas enligt utredningen då man kan ge sig ut på utflykt för att se på vindkraftverken. Den kanske mest störande faktorn, nämligen de kraftigt blinkande blixtljusen från 14+8 stolpar, berör man fortfarande överhuvudtaget inte. Vi anser inte att den finska exploatören tillräckligt utrett konsekvenserna av en tredubbling av antalet vindkraftverk för rekreation i Haparanda skärgård. Begränsning av varselljus Vi förordar att man i delgeneralplanen förbjuder att det byggs vindkraftverk på sådan höjd att vita blixtljus krävs som varselbelysning. Som stugägare i Haparanda skärgård kan vi intyga att de varselljus som idag finns på de befintliga vindkraftverken i Röyttä påtagligt stör vistelsen i skärgården under de mörka delarna av året. Det förefaller som mycket sannolikt att de planerade vindkraftverken kommer att ha en mycket störande inverkan på miljön i Haparanda skärgård. Det är inte ett hållbart argument att skylla de störningar som blixtljusen orsakar på gällande regler för flygsäkerhet. Det är exploatören som väljer att bygga vindkraftverk högre än 150m, de är inte tvingade till det av finska Finavia. Bottensediment och uppgrumling Vid muddring sprids sedimentpartiklar i vattenmassan och speciellt kalkrikt sediment, som fastnar på gälarna minskar syreupptaget hos fisk och kan ge andningsproblem. Särskilt fiskyngel påverkas negativt. Andra faktorer som ökar risken för negativa effekter på fisk är när sedimentet vid muddringen innehåller giftiga ämnen. Vi anser att det finns stor anledning att misstänka att sedimentet innehåller höga halter av tungmetaller och, tvärtom mot vad som hävdas, tror vi att det är av stor fara för den omkringliggande miljön om det

7 grumlas upp. Därför ser vi ytterst allvarligt på den här frågan. Under byggtiden kommer stora mängder muddermassor att flyttas och grävas upp vilket kommer att förorsaka betydande grumling av vattnet i projektområdet. Vi kan inte se att de kumulativa effekterna av en ständigt återkommande muddring och uppgrumling i områdethar tagits i beaktning. Farleden in till Röyttä hamn muddrades 2006 och ytterliggare muddring och utfyllnad av hamnområdet och farled i Röyttä planeras för i detta nu i samband med byggnationen av en LNG-importterminal. Den förhärskande riktningen av havsströmmen från öster till väster kommer att i stor utsträckning föra de uppgrumlade vattenmassorna in i Haparanda skärgård. Enligt den Finsk-svenska Gränsälvskommissionen får grumlande arbeten i vattenområdet inte utföras under tiden 30/4 till och med den 31/10. De muddermassor som bygget ger upphov till bör deponeras på land. Att under lång tid sprida ut dem på havsbotten ger i sig en totalt onödig uppgrumling. När ett fundament pålas ner i botten genererar det väldigt höga ljudnivåer som potentiellt kan hindra fisk eller marina däggdjur från att nå lekområden, hitta föda eller partners. Detta kan på lång sikt påverka reproduktion och andra biologiskt viktiga parametrar. De fåtal studier som genomförts tyder på att höga nivåer av pålningsljud kan både skada och döda fisk som finns i närheten av byggnationsplatsen. Någon exakt tidsrymd har ej presenterats i det svenska materialet vad vi kunnat se. Men det rör sig troligen om arbeten som kommer utföras under åtskilliga år. Påverkan på kulturmiljö och landskapsbild Det saknas en konsekvensbedömning för kulturmiljön på den svenska sidan av gränsen. Vid en byggnation kommer det flacka skärgårdslandskapet att förvandlas från en kulturmiljö där fornlämningar vittnar om hur människan levt i skärgården sen urminnes tider till att bli endast en förmiljö till en vindkraftsindustri. Rofylldhet, rymdkänsla och upplevelser av kulturarvet är några av de karaktärer i miljön som befunnits motsvara grundläggande behov hos människan (Grahn 2005). Vi anser att en landskapsanalys bör utföras av riksantikvarieämbetet i Sverige med hänsyn till upplevelse, friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljö. Vi kräver att riksantikvarieämbetets riktlinjer för vindkraft vid kulturmiljöer skall följas med 15 km hänsynsavstånd till kulturområden på den svenska sidan. Idag återfinns kulturområden på svensk sida närmre än 15 km från det planerade området. Påverkan på istjocklek och drivis från Torneälv Mellan vindkraftverken kommer det att uppstå strömmar och det får antas att det finns en risk för att dessa strömmar orsakar försvagade isar. Exploatören hävdar att strömmar inte kommer att uppstå baserat på rena spekulationer och denna fråga är inte utredd. Det är heller inte utrett hur vindkraftverken kommer att påverka strömmarna av packis som kommer ut från Torneälv och rör sig längs kusten. Påverkan på fladdermöss måste följa EUROBAT-överenskommelsen EUROBATS ( är ett europeiskt skyddsavtal som förstärker fladdermusskyddet och omfattar födosökslokaler, flyttleder såväl som reproduktionsområden. Vindkraftverk har i flera undersökningar visat sig döda fladdermöss. Vindkraftsverkens placering är därför mycket viktiga för hur stor påverkan en etablering av vindkraft har för den lokala fladdermuspopulationen. Enligt Ahlén (2010) är kustlinjer klassat som högriskområden. Alla

8 europeiska arter av fladdermöss har en generell skyddsstatus genom artskyddsförordningen, EUs habitatdirektiv och EUROBATS- överenskommelsen. Klargöra aktuella tidsrymder för projektet Vi önskar att delgeneralplanen förtydligas med faktiska tidsrymder som år, månader och aktuella tidpunkter på året. Idag beskriver man störningar som uppkommer med svävande tidsbegrepp som byggtid, kortvarig påverkan och byggskede. Det är anmärkningsvärt att det inte framgår för de två särskilt störande moment för vattenlivet som pålning och muddring under vilken tid på året de ska utföras eller uppskattad tid för arbetet. Det har tidigare framförts att byggtiden om komplikationer uppstår kan ta 7-8år och ända upp till 10år. En tidsrymd som måste anses som betydande både för enskilt drabbade näringsidkare samt hela det marina ekosystemet. Kumulativa effekter från flera närliggande vindkraftprojekt Det saknas helt utredningar om de kumulativa effekter som kan uppstå när ett band av storskalig vindkraftetablering breder ut sig både på svensk och finsk sida kring bottniska viken. Givetvis kommer rajakiiri oy slå ifrån sig detta och hävda att det inte är deras ansvar. Ansökningarna ska inte behandlas var för sig. Det är mycket tveksamt om tillstånd för ytterliggare byggnation kan beviljas innan risken för barriäreffekter utretts. Delgeneralplanen strider mot svensk lag Eftersom området ligger inom det område för vilken Gränsälvsöverenskommelsen ska tillämpas vill vi hänvisa till artikel 16.1 i Lag (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland SFS 2010:897 När en domstol eller myndighet i det ena landet prövar en fråga om tillåtlighet eller tillstånd till verksamhet eller åtgärd som avses i artikel 15 ska verkningar som verksamheten eller åtgärden medför eller kan medföra på den andra partens territorium beaktas på samma sätt som motsvarande verkningar i det egna landet. Vi anser att Ramboll för Tonreå stads räkning inte har klarat av att beakta konsekvenserna för Haparanda Skärgård på ett tillfredsställande sätt. Vi anser vidare att det skall vara ytterst tvivelaktigt att bevilja ett miljöprövningstillstånd för ytterligare vindkraftverk eftersom det strider mot svensk lag- miljöbalken samt plan och bygglagen på flertalet punkter och så även torde göra i finland då finsk lag på dessa punkter inte skiljer sig nämnvärt. Området är visserligen utpekat som lämpligt för vindkraftsbyggnation av finska myndigheter men detta har skett utan att hänsyn tagits till att området gränsar direkt till svenskt territorium och berörs av gränsälvsöverenskommelsen. Vid tillståndsprövning är ett sådant utpekande som en delgeneralplan endast att se som rådgivande. För att undvika utdragna rättsliga processer bekostade av finska och svenska skattebetalare råder vi Torneå stad att därför avslå den lagda delgeneralplanen och att Rajakiiri söker alternativa etableringsområden. Alternativa etableringsområden Den minskning som entreprenören gjort av det planerade antalet vindkraftverk kan inte anses förringa att planerna som de presenteras i dagsläget kan komma att orsaka påtaglig skada för den svenska skärgårdens naturvärden, kulturvärden, friluftsliv samt fiskenäringen i Bottniska viken och fisketurismen i Tornedalen. Alternativa etableringsområden måste utredas och utvärderas. Vi anser det vara en synnerligen anmärkningsvärd brist i Torneå stads underlag, att det helt saknas en redogörelse för alternativa etableringsområden. Om andra

9 lokaliseringsalternativ saknas bör motivet för detta tydligt anges enligt 6 kap.7 miljöbalken. Först när de arealer där det går att få tillstånd och där det blåser tillräckligt har tagits i anspråk, kan det sägas att det saknas alternativ. 3. Kommentar på förväntade miljökonsekvenser 3.1 Fågelliv Den planerade vindkraftsparken belägenhet mitt i ett intensivt fågelflyttsområde är minst sagt olämpligt. En kategori fåglar som är särskilt illa utsatta är de stora rovfåglarna, vilket är väl dokumenterat. Området hyser både kungsörn, fiskgjuse och kärrhök, för vilka en så stor vidkraftpark kommer att utgöra ett allvarligt hot. I området finns tre revir för fiskgjuse vars habitat inte lätt är utbytbart mot ett annat. Kustnära placeringar är särskilt känsliga beträffande störning av fågellivet. De viktigaste faktorerna som kan påverka fågelfaunan negativt vid en vindkraftsetablering är förutom kollisionsrisken, även störning, bortträngning från livsmiljöer och så kallade barriäreffekter. 3.2 Fisket Det planerade området befinner sig i mynningen till Torne älv, Östersjöns viktiga laxälv. Torne älv är också en viktig fortplantningsälv för vandringssik och havsöring. Havsöringen har bevarandestatusen akut hotad, vandringssiken är starkt hotad och havslaxen sårbar. Den finska intressenten skriver att det inte är bevisat att en etablering skadar fisket. Samtidigt som man senare erkänner att fisken riskerar att drivas bort under byggtiden. Vilket fiskare på finsk sida vittnar om skett redan vid den initiala provtagningen. Det är nonchalant att använda sig av byggtiden som samlingsbegrepp istället för det antal år bygget i själva verket väntas ta. För en fiskare som mister sina inkomster i flera år kan det innebära att denne måste söka sig en annan inkomstkälla och sluta fiska. Området har stor betydelse inte bara för yrkesfisket utan även för fritidsfisket och turismnäringen i skärgården och Torneälven. I likhet med Fiskeriverket och motsvarande finska myndigheter ställer vi oss starkt kritiska till den bristfälliga konsekvensbeskrivning över påverkan på fiskbeståndet som gjorts och på effekter på yrkesfisket, fritidsfisket och den därmed sammanhängande turismnäringen som det medför. Etableringen av en vindkraftpark måste anses vara oacceptabel om det innebär negativa konsekvenser för den pressade fiskenäringen i Bottniska viken och den viktiga fisketurismen i Tornedalen. Fisket i och vid Torneälvens mynning är synnerligen viktiga ur ekonomisk, turistisk och kulturhistorisk synvinkel. 4. Slutsats Efter att grundligt ha satt oss in i frågan bedömer vi att en storskalig vindkraftpark, med de största vindkraftverk som tekniken idag tillåter byggs, i direkt angränsning till Haparanda skärgård skulle vara ett katastrofalt ingrepp i naturen och kraftigt försämra förutsättningarna för det fria friluftslivet och på sikt leda till en avbefolkning av de östra delarna av skärgården. Vi fritidshusboende i Haparanda östra skärgård samt Naturskyddsföreningen Haparanda ställer oss ytterst negativa till att Torneå stad fattar beslut om ifrågavarande delgeneralplan. Alternativa etablerings områden på land torde det ej råda brist på, väsentlig allmännytta saknas samt åtgärder som kan kompensera alla de förlorade naturvärdena är omöjliga att vidta.

10 För fritidshusboende på öarna Kataja, Klaus, Sipi, Stora Hamnskär och Östra Launinkari. Ida Svanberg Örn Taube För Naturskyddsföreningen Haparanda Ordförande Per Lundbäck