Energibokslut 2009 Fastighet
|
|
- Lars-Erik Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energibokslut 2009 Fastighet Energisnålt byggande. Under 2009 beslutade vi att införa termografering och täthetsprovning som standard vid all nybyggnation. På bilderna syns exempel från det nya särskilda boendet Klöverängen i Torvalla: täthetsprovning samt termografering före och efter att en isoleringsmiss åtgärdats. Teknisk förvaltning
2 2
3 Sammanfattning Sammanfattning Energiarbetet på Fastighetsenheten vid Östersunds Tekniska förvaltning sammanfattas och utvärderas varje år i Fastighets Energibokslut. Syftet är att redovisa arbetet och uppnådda resultat för både egen personal, kommunens beslutsfattare och andra intresserade. Underlag till bokslutet kommer från energistatistikprogrammet WebEss, ekonomiprogrammet Economa samt miljö- och energiledningssystemen. En nyhet för 2009 är att samtliga Fastighets lokaler 1 ingår i energibesparingsmålet, och några byggnadskategorier har därför lagts till i uppföljningen. Vårt fokuserade energiarbete ger resultat: vi en jämförelse med nationella mål har vi redan i år nästan uppnått regeringens mål för 2020, nämligen att energianvändningen per kvadratmeter i byggnadsbeståndet skall sjunka med 20 % jämfört med Övriga nationella och regionala mål anger bland annat att fossilberoendet skall brytas och miljöpåverkan från bostäder och lokaler skall minska. Även här är vi på god väg genom vårt arbete med att ersätta olja och elvärme med förnybara energislag. Energiledningssystem Med start för ett par år sedan, i och med fastställandet av Fastighets energipolicy i december 2007, sammanfattas nu allt mer av vårt energiarbete i vårt energiledningssystem. Energiledningssystemet är ramen för arbetet med energifrågor och anger inriktning, mål och tillvägagångssätt. Ledningssystemet sammanfattas i ELS-boken som publiceras på interna hemsidan (valda delar) samt på Fastighets server. I detta bokslut presenteras ledningssystemet översiktligt i kapitel 6. Energipolicyn, som är ledningssystemets mest centrala dokument, fastställer de viktigaste ambitionerna och vårt synsätt på energifrågorna: Effektivisering av energianvändningen Omfördelning från fossila till förnybara energislag Åtgärdsbedömning skall göras utifrån långsiktig lönsamhet, LCC Brett engagemang i hela personalgruppen såväl som hos våra hyresgäster Policyn i sin helhet återfinns i kapitel 6 i detta bokslut samt på Fastighets interna hemsida. Till varje punkt i policyn finns mål, varav de mest övergripande presenteras nedan. 15 % energibesparing per kvadratmeter mellan 2004 och 2010 i våra fastigheter. Status : Energianvändningen per kvadratmeter i våra lokaler var i genomsnitt 187 kwh år 2009, vilket är 11 % lägre än år Oljeanvändningen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast Status : Oljeanvändningen 2009 var 1415 MWh, 42 % lägre än år Elvärmen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast Status : Elvärmeanvändningen 2009 var 1183 MWh, 14 % lägre än år Jämfört med 2004 har användningen minskat med 22 %. Vårt energiledningssystem skall vara certifierat senast Status : Energiledningssystemet är under framtagande och en tidplan finns för att bli certifierade innan årssikftet. För 2010 gäller samma inriktning men ett antal färre mål. Samtliga energimål redovisas i kapitel 6. Energianvändning Vår energianvändning 2009 uppgick till totalt 71 GWh, varav 40 GWh är fjärrvärme och 27 GWh är el. Vi använde 3,3 GWh pellets och knappt 1,5 GWh olja. Användningen har ökat, till stor del beroende på utbyggnad. Per kvadratmeter byggnadsarea har energianvändningen minskat med 11 %. 1 Utom ett fåtal mindre fastigheter där vi inte har energimätningen kopplad till energistatistikprogrammet. 3
4 Sammanfattning Ekonomi Energikostnaden 2009 uppgick till 46 miljoner kronor, en ökning med 4 miljoner sedan förra året. Av detta är största delen el, 26 miljoner kronor, och fjärrvärme, 18 miljoner. Energikostnaden per kvadratmeter ökar också och var i genomsnitt för år kronor. Vårt energispararbete ger resultat. Utan de åtgärder och den energifokus som vi har skulle kostnaderna ha varit ännu högre, närmare 50 miljoner 2009 om vi hade haft samma energianvändning per kvadratmeter som vi hade Den enskilt största anledningen till att kostnaderna ökar är de stigande priserna. Elpriset låg 2009 i genomsnitt på 86 öre per kwh och fjärrvärmen på 48 öre per kwh. Billigaste energislaget är pellets, 35 öre per kwh. För pelletsanläggningarna tillkommer dock en kostnad för drift och underhåll, som utförs med vår egen personal. Några exempel på åtgärder 2009 Under 2009 genomfördes ett antal energisparande projekt, som redovisas i Bilaga 1. Utöver rena energiprojekt så försöker vi samverka åtgärder för underhållsbehov, arbetsmiljöbehov och energisparmöjligheter på så vis att flertalet åtgärder har mer än ett syfte. Ett bra exempel är utbyte av äldre belysningsarmaturer, vilket både förbättrar arbetsmiljön och sparar el. Ibland krävs dock från verksamheten, myndigheter eller andra håll att vi genomför åtgärder som ökar energianvändningen. Detta försvårar uppfyllelse av våra energimål men är en utmaning för oss att bita i. En av de större åtgärderna var frikylaanläggningen till Rådhusets serverhallar, som beräknas spara 110 MWh el genom att istället utnyttja det kalla grundvattnet. För den åtgärden har vi premierats, om än inte vunnit, Coromatics utmärkelse Årets Gröna Datorhall Resultatet i energibesparing får vi anledning att återkomma till i kommande energibokslut. Fyra nya byggnader har färdigställts och påbörjat sin verksamhet. Det är det särskilda boendet Klöverängen i Torvalla, boendena Oreganon och Efterstygnet i Torvalla samt förskolorna Skogsgården och Stadsdel Norr. Samtliga har projekterats med våra hårdare energikrav som fastställdes vid projekteringen av Klöverängen under Resultatet visar dock preliminärt på högre energianvändning än beräknat. Detta är bekymmersamt och en viktig fråga att utreda närmare under året som kommer. En stor satsning på energiåtgärder i belysningsanläggningar pågår. Under 2009 byttes bland annat armaturerna i Parkeringshuset, vilket beräknas halvera belysningens elanvändning. Under hösten syntes redan visst resultat. Läs mer om våra genomförda åtgärder i avsnitt 2.2 Vad händer 2010? Fjärrvärmen kommer till Brunflo! Det har vi hoppfullt utropat i några års tid nu, och äntligen är det på riktigt. Ängegårdens panncentral kopplades in i november 2009 och under 2010 väntar den stora anslutningen. Åtgärderna beräknas spara runt 900 MWh olja, lika mycket el till värmepumpar och 100 MWh elvärme. Detta ersätts med över 2 GWh fjärrvärme. Mängden köpt energi ökar, men både kostnad och miljöpåverkan från våra fastigheter minskar. Innan 2010 är slut ska vi certifiera vårt energiledningssystem. Det betyder att vårt arbetssätt skall godkännas av en opartisk revisor. Arbetet skall bland annat säkerställa att de viktigaste energiaspekterna har identifierats, att vi har gemensamma mål att uppnå samt att vi har ett dokumenterat, kvalitetssäkrat sätt att arbeta med dem. Vi påbörjar bygget av Östersunds största förskola, med åtta avdelningar. Byggnaden projekteras med samma hårda energikrav som hittills och vi kompletterar med krav på innemiljö och material, för att kunna miljöklassa byggnaden på nivå Guld inom systemet Miljöklassad byggnad. Läs mer om andra åtgärder vi genomför i avsnitt 2.3 Energibokslut 2009 är framtaget och sammanställt av energiingenjör Ylva Anger. 4
5 Teknisk förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2008 Läsanvisning Läsanvisning Energibokslutet för Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning presenterar enhetens energiarbete med organisation, måluppföljning och inriktning. Bokslutet indelas i nio kapitel och tre bilagor: Kapitel 1: Bakgrund sätter Fastighets energiarbete i relation till kommunens centrala arbete, och omvärlden, samt presenterar kort vad som lett fram till dagens arbete. Kapitel 2: Energiåtgärder presenterar energiåtgärder genomförda under 2008 och 2009 samt redovisar planeringen för det kommande året. Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet redovisar nyckeltal på värme- och elanvändning samt energiprestanda för våra fastigheter, indelade per verksamhet. Utgör uppföljning av vårt huvudsakliga energimål: att spara 15 % Kapitel 4: Energianvändning per energislag redovisar vår energianvändning med totala volymer av olika energislag. Kapitel 5: Ekonomi redovisar energikostnader och energipriser samt priser att använda i energikalkyler under Kapitel 6: Energiledningssystemet beskriver energiarbetets organisation och det pågående arbete med energiledningssystemet. Några delar av energiarbetet ges extra utrymme i egna avsnitt. I Bilagorna finns listor på energiåtgärder med besparing och lönsamhet, energianvändning per fastighet 2008 sorterade per verksamhetskategori, samt fastigheter värmda med olja, elvärme och värmepumpar. 5
6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 LÄSANVISNING...5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL KORT HISTORIK ENERGIÅTGÄRDER ENERGIÅTGÄRDER Brunkullan: nya fönsterglas, direktdrift mm Videgården: nya fönsterglas, nytt ventilationsaggregat och styr, belysningsstyrning mm Körfältskolan: närvarostyrning ventilation och belysning Mimergården: Behovsstyrd ventilation Häradsgården: ny värmeväxlare ventilation Sörgårdsskolan: datorisering ENERGIÅTGÄRDER Parkeringshuset: ny belysning ENERGIÅTGÄRDER ENERGIANVÄNDNING PER VERKSAMHET BYGGNADSKATEGORIER TOTAL ENERGIANVÄNDNING ENERGIPRESTANDA VÄRME EL TILL ANNAT ÄN VÄRME NYBYGGDA FASTIGHETER ENERGIANVÄNDNING PER ENERGISLAG FJÄRRVÄRME OLJA ELVÄRME VÄRMEPUMPAR FASTBRÄNSLE EKONOMI ENERGIKOSTNAD Energikostnad per kvadratmeter ENERGIPRISER Priser för samtliga energislag Elpris Fjärrvärmepris KALKYLPRISER ENERGILEDNINGSSYSTEMET ENERGIPOLICY ENERGIMÅL ENERGIMÅL ORGANISATION OCH ANSVAR FLER EXEMPEL FRÅN ENERGILEDNINGSSYSTEMET Energistatistik Sticker ut-fastigheter Energideklarationer
7 Innehållsförteckning Styrdokument LCC-beräkningar och uppföljning av åtgärder...33 BILAGOR BILAGA 1. ENERGIÅTGÄRDER...34 BILAGA 2. ENERGIANVÄNDNING PER FASTIGHET...37 BILAGA 3. OLJE- OCH ELVÄRMDA FASTIGHETER...41 BILAGA 4. VÄRMEPUMPAR
8 Kapitel 1: Bakgrund 1 Bakgrund Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning är kommunförvaltningens största fastighetsägare och förvaltare. Vi äger cirka 160 objekt, totalt kvadratmeter bruksarea. Utförarstyrelsen är vår politiska ledning. Vår huvuduppgift är att förse våra hyresgäster med ändamålsenliga lokaler med god standard till lägsta kostnad och miljöbelastning. Våra hyresgäster är främst kommunal verksamhet såsom skolor, förskolor, boenden, förvaltningslokaler med mera. I vår verksamhet arbetar vi dagligen och kontinuerligt med miljöfrågor, i första hand energi. Vi styrs i detta arbete av kommunens övergripande miljöledningssystem, som sedan 2007 är certifierat enligt ISO och registrerat i EMAS. Minskad energianvändning i kommunen som geografisk enhet är ett av fyra inriktningsmål, vilket visar att kommunledningen står bakom oss i vårt arbete. Kommunens inriktningsmål för miljö 2009 har varit: Östersunds kommuns inriktningsmål för miljö Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 2 Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med Mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 3000 ton hushållsavfall per år får deponeras. 4 Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. 1.1 Nationella och regionala mål Sverige har 16 långsiktiga miljökvalitetsmål, förtydligade i 72 delmål, fastställda av riksdagen. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för att bryta ner de nationella målen i regionala mål och handlingsplaner. De som direkt berör vårt energiarbete är miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. För att sätta vårt arbete i ett större sammanhang följer vi nedan upp dessa mål för vår verksamhet. Uppföljningen är förenklad på följande sätt: Vi har inte tillförlitlig energistatistik för 1990 varför vi räknar från Vi analyserar inte andra växthusgaser än koldioxid. Vi har endast räknat med energi i byggnader, inte drivmedel. Elens ursprung har i jämförelsen antagits varit oförändrat under perioden, vilket naturligtvis inte är helt korrekt. Så länge andelen förnybar el inte har minskat i någon stor utsträckning så är slutsatsen ändå riktig att vi har ökat andelen förnybar energi. Nationellt mål: Begränsad klimatpåverkan: Delmål, Utsläpp av växthusgaser ( ) De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Nationellt delmål, Utsläpp av växthusgaser (2020) (Nytt från 2009) Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Minskningarna skall ske i Sverige och i form av investeringar i andra EUländer eller flexibla mekanismer som CDM. Regionalt delmål i Jämtlands län: Regional energianvändning och växthusgaser. Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region. Utsläppen av växthusgaser per capita i Jämtlands län ska minska med 50 % från år 1990 till år
9 Kapitel 1: Bakgrund Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar Kyotoprotokollets sex växthusgaser. Status Fastighet per : Medelvärdet för koldioxidutsläppen 2008 och 2009 är cirka 1500 ton lägre än 1995, vilket motsvarar 16 %. Målet 2008/2012 är i dagsläget uppnått men för det nya ambitiösare målet 2020 har vi mycket kvar. Nationellt mål: God bebyggd miljö: Nationellt delmål, Energianvändning m.m. i byggnader (2020/2050) Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Regionalt mål i Jämtlands län: Energianvändning i byggnader. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Status Fastighet per : Energianvändningen per areaenhet har minskat med 18 % sedan Det nationella målet för 2020 är nästan uppnått redan i år. Den totala energianvändningen har effektiviserats men inte minskat; användningen har ökat med 11 % medan byggnadsarean ökat med 36 % under samma period. Sedan 1995 har andelen energi från förnybara energikällor ökat med cirka 15 procentenheter. 1.2 Kort historik Vi har arbetat aktivt med energibesparingsfrågor sedan slutet av 1990-talet använde vi oss av samma målsättning som kommunen centralt, 1 % besparing per år, men vi inkluderade förutom el även fjärrvärme och fossila bränslen för uppvärmning. Resultatet blev över förväntan: 16 % minskad elvärmeanvändning, 12 % minskning på övrig elanvändning, 56 % minskad användning av fossila bränslen och 2 % minskad fjärrvärmeanvändning, trots att flera fastigheter konverterades till fjärrvärme. Efter detta höjde vi ambitionerna och det nya, utmanande målet löd 15 % energibesparing per kvadratmeter i skolor, förskolor och äldreboenden mellan 2004 och Nyckeltalet energi per areaenhet infördes för att utbyggnad av byggnadsbeståndet, en parameter som Fastighetsenheten inte styr över själva, inte skulle påverka energiresultatet negativt. Vid 2008 års utgång hade vi uppnått 10 %, ett bra resultat även om det ambitiösa målet inte uppnåddes. Vi valde vi att förlänga målet med två år och samtidigt införliva samtliga fastigheter i målsättningen. 9
10 Kapitel 2: Energiåtgärder 2 Energiåtgärder 2.1 Energiåtgärder 2008 Under 2008 genomfördes energiåtgärder med en beräknad besparing på sammanlagt nästan 800 MWh. För dessa åtgärder har nu minst ett år passerat efter färdigställande och en uppföljning är möjlig. Åtgärderna redovisas i tabell i Bilaga 1 och några åtgärder presenteras mer ingående nedan. Uppföljningen består av byggnadens energianvändning år 2007 (före) och 2009 (efter åtgärd), hämtat från energistatistikprogrammet WebEss, samt lönsamhetsbedömning före och efter. Energiuppföljningen är relativt grov och det är svårt att utesluta att andra händelser som påverkar energianvändningen inte har inträffat under samma period. Det kan vara antingen andra energibesparande åtgärder såväl som verksamhetsförändringar som ibland påverkar energianvändningen negativt. Vid lönsamhetsbedömning används en kapitalvärdebedömning där vi ställer olika återbetalningskrav på olika typer av åtgärder. VS- och ventilationsåtgärder skall betala sig inom 15 år, belysningsarmaturer inom 20 år och fönster- och isoleringsåtgärder inom 30 år Brunkullan: nya fönsterglas, direktdrift mm Brunkullans äldreboende var en av de första av våra fastigheter att kartläggas inför energideklarationen. De åtgärdsförslag som framkom genomfördes under Det var i första hand utbyte av fönsterglasen till en isolerruta med bättre U-värde samt direktdrift av fläktar. Dessutom byttes de gamla motorvärmarstolparna mot nya med tids- och temperaturstyrning. Beräknat resultat: -42 MWh fjärrvärme, -26 MWh el (motorvärmare ej beräknat) Uppmätt resultat: -32 MWh fjärrvärme, -22 MWh el (mätt på fläkten) Lönsamhetsbedömning före: Fönster: Payoff 23 år. LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 23. Direktdrift: Payoff 4 år, LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 4. Lönsamhetsbedömning efter: Fönster: Ej lönsamt, LCC-kalkyl visar ej positivt resultat inom 30 år. Direktdrift: lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 4. Fönsterprojektet gick i stort sett enligt plan och besparingen blev bättre än kalkylerat. Skillnaden i LCC-kalkylens resultat ligger i förfinade kalkyler och förändrade energipriser. Resultatet av direktdriften har mätts upp på fläkten före och efter åtgärd, vilket visar att fläkteffekten har sjunkit med cirka 40 %. Orsaken till den mindre värmebesparingen är att ventilationens drifttider inte har kortats, enligt plan. Byggnadens elanvändning enligt Ess har inte minskat i den utsträckningen, vilket måste förklaras på något annat sätt. Figur 1. Värme, till vänster, och el, till höger, på Brunkullans äldreboende. Fönstren renoverades sommaren 2008 och direktdrift installerades under hösten Videgården: nya fönsterglas, nytt ventilationsaggregat och styr, belysningsstyrning mm Samtidigt som Brunkullan kartlades även förskolan Videgården på Frösön. Här resulterade kartläggningen i fler åtgärder, bland annat byttes ventilationsaggregatet och belysningen förseddes med närvarostyrning. Även här renoverades fönstren med nya, energieffektiva isolerglas. 10
11 Beräknat resultat: -25 MWh el, -75 MWh fjärrvärme Uppmätt resultat: -15 MWh el, - 70 MWh fjärrvärme Lönsamhetsbedömning före: payoff 28 år. LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 27. Teknisk förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 2: Energiåtgärder Lönsamhetsbedömning efter: Ej lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 29. Lönsamhetskravet bör för detta åtgärdspaket ligga under 25 år. Ventilationsåtgärderna blev dyrare än beräknat. En bra besparing har uppnåtts även om den var något lägre än beräknat, och Videgården har minskat sin energianvändning med totalt MWh. Samtidigt förbättrades arbetsmiljön avsevärt för driftpersonalen, som nu har större arbetsutrymme vid ventilationsaggregatet. Figur 2. Värme, till vänster, och el, till höger på Videgårdens förskola. Sommaren och hösten 2008 genomfördes åtgärder på fönster, ventilation, värme och belysning. Besparingen håller i sig Körfältskolan: närvarostyrning ventilation och belysning Det pågår en större satsning på elbesparande belysningsåtgärder. På Körfältsskolan har det mest omfattande projektet gjorts, vilket omfattade närvarostyrning och nya armaturer i 20 klassrum plus korridorer och matsal. Samtidigt kopplades även ventilationen in på närvarostyrningen i ett parallellt projekt. Åtgärderna genomfördes under senvåren Figur 3. Värme, till vänster, och el, till höger, på Körfältskolan Närvarostyrning av belysning och ventilation installerades våren Beräknat resultat: belysning: -57 MWh el, ventilation: -10 MWh värme, -6 MWh el. Uppmätt resultat: -60 MWh el, -31 MWh fjärrvärme Lönsamhetsbedömning före: Belysning: Lönsam, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 9. Ventilation: ej lönsam, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 18. Lönsamhetsbedömning efter: Tveksamt; LCC-kalkyl visar positivt resultat år 19. Belysningsåtgärderna blev mycket dyrare än beräknat, på grund av felaktig kostnadsuppskattning. Besparingen uppnås Mimergården: Behovsstyrd ventilation På skolan Mimergården genomfördes under påsklovet 2008 behovsstyrning av ventilationen med hjälp av koldioxidgivare i 16 klassrum. Spjäll fanns redan monterade i kanalerna vilket underlättade och var en av anledningarna till att åtgärden genomfördes just här. 11
12 Kapitel 2: Energiåtgärder Beräknat resultat: -30 MWh fjärrvärme, -16 MWh el Uppmätt resultat: -44 MWh fjärrvärme, -35 MWh el Lönsamhetsbedömning före: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 5. Lönsamhetsbedömning efter: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 2. Åtgärdens energibesparing var svår att kalkylera eftersom drifttider och driftfall behovsstyrs. Efter ett års uppföljning visar sig besparingen större än beräknat, vilket ökat lönsamheten. Figur 4. Värme, till vänster och el, till höger vid Mimergårdens skola Våren 2008 installerades närvarostyrning av ventilationen med hjälp av koldioxidgivare i varje klassrum Häradsgården: ny värmeväxlare ventilation Sommaren 2008 byttes en plattvärmeväxlare på Häradsgården mot en mer effektiv, roterande värmeväxlare. Beräknat resultat: -30 MWh värme, -2 MWh el Uppmätt resultat: -36 MWh värme (elbesparingen för liten för att synas) Lönsamhetsbedömning före: Payoff: 5 år. LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 6. Lönsamhetsbedömning efter: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 3 Åtgärden gick bättre än planerat. Trots att värmen låg högt under våren 2009 så har det beräknade resultatet uppnåtts. Figur 5. Värme på Häradsgården Sommaren 2008 byttes plattvärmeväxlaren mot en roterande Sörgårdsskolan: datorisering Ny datoriserad styr- och reglerutrustning installerades i maj Beräknat resultat: -19 MWh värme (schablonberäkning, 5 % av värmebehovet) Uppmätt resultat: -32 MWh värme Lönsamhetsbedömning före: ej genomfört Lönsamhetsbedömning efter: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 11 12
13 Kapitel 2: Energiåtgärder Resultatet av åtgärden är i första hand ökad kontroll över driften, vilket i sin tur är en god förutsättning för energibesparingar. Kravet på lönsamhet kan därför inte ställas på samma sätt som andra typer av åtgärder. Besparingen är i förväg mycket svår att bedöma eftersom det beror på hur fastigheten driftades före åtgärden, vilket man inte alltid känner till utan den installerade utrustningen. Besparing uppnås bara om driften justeras enligt eventuella behov som upptäcks. Resultatet visar att en god besparing uppnåtts, och även om åtgärden också blev något dyrare än beräknat är den fortfarande lönsam. Figur 6. Värme på Sörgårdsskolan Sommaren 2008 installerades ett nytt datoriserat styr- och övervakningssystem. 2.2 Energiåtgärder 2009 Energiåtgärder genomförda 2009 presenteras i tabell i Bilaga 1. Beräknad besparing för dessa uppgår totalt till 800 MWh. Samtidigt ökar användningen av köpt energi genom att värmepumpar ersätts med fjärrvärme, bland annat på Ängegården där användningen av köpt energi ökar med cirka 400 MWh. Förändringarna kommer att synas under 2010 och framåt. Åtgärderna presenteras kortfattat nedan. Fortsatt arbete med energideklarering av vårt fastighetsbestånd. Cirka hälften av byggnaderna finns nu registrerade i Boverkets databas för energideklarationer, Gripen. Parallellt med deklarationerna genomför vi de åtgärdsförslag som kommer fram. 14 av de framtagna förslagen blev genomförda Armaturer och belysningsstyrning på P-huset, Odenslundsskolan, Parkskolan, Vallaskolan och Wargentinskolan plus cirka 40 mindre åtgärder inom ALLA-projekten Belysningsstyrningar och Utebelysning. Dessa projekt är inte renodlade energisparprojekt och några till och med utökar belysningen, av arbetsmiljöskäl. Det finns även exempel på projekt där arbetsmiljöskäl och energisparande går hand i hand, genom smart styrning och effektiv teknik. De tre projekt som kalkylerats beräknas spara cirka 160 MWh el med lönsamhet efter mellan 6 och 10 år. Direktdrift av fläktar genomfördes på Artillerigatan, Österängsskolan och Hemgården Datoriserat övervakningssystem installerades på Fagerbacken. Åtgärden färdigställs 2010 Frikyla till Rådhusets serverhall som färdigställdes under hösten beräknas spara 110 MWh el med lönsamhet enligt LCC-kalkyl efter 10 år. För den åtgärden har vi premierats, om än inte vunnit, Coromatics utmärkelse Årets Gröna Datorhall Fyra nybyggda fastigheter blev klara för inflyttning under I byggprojekten har våra högre energikrav tillämpats och nu följer en tid av uppföljning. Nybyggena beskrivs lite närmare i kapitel 3. Ny ventilation och värme installerades på Storsjöskolan. Åtgärden innebär sänkta luftflöden, förbättrad värmeåtervinning samt effektivare fläktar och pumpar och beräknas spara omkring 385 MWh. Åtgärderna är lönsammma enligt LCC efter 10 år. Fjärrvärme installerades på fem fastigheter: Kvisten, Semsåskolan, Ängegården och Änge Servicehus samt Miklagård, som dock än så länge försörjs via Ängegården. Fjärrvärmen i Brunflo är tills vidare lokalt producerad pelletsvärme, i väntan på att kulverten från Östersund ska färdigställas. Fjärrvärmen ersätter elvärme respektive olja och värmepump, och bidrar därmed till en ökad användning av köpt energi. Fjärrvärmen är dock både en lönsam och miljömässigt riktig åtgärd. 13
14 Kapitel 2: Energiåtgärder Byte fönster och dörrpartier gjordes bland annat på Ope skola och Östbergsskolan. Åtgärderna gjordes av underhållskäl men bidrar preliminärt till en energibesparing på 50 MWh Parkeringshuset: ny belysning En åtgärd från 2009 har redan börjat synas i energistatistiken, trots att den inte blev helt färdigställd förrän sent på hösten. Det är nya armaturer och ny styrning på Parkeringshuset, som beräknas mer än halvera elanvändningen. Redan uppnådd besparing bådar gott för resultatet. Beräknat resultat: -87 MWh el per år Uppmätt resultat: -18 MWh okt-dec (ej färdigställt) Lönsamhetsbedömning: Positivt kapitalvärde år 7 Figur 7. Elanvändning på Parkeringshuset. I augusti 2009 färdigställdes bytet av belysningen på samtliga parkeringsdäck. 2.3 Energiåtgärder Ett urval planerade energiåtgärder presenteras i tabell i Bilaga 1. Dessa beräknas tillsammans spara cirka 470 MWh. Några av dem nämns kortfattat här. Notera att besparingen är ett resultat av både energisparande åtgärder och åtgärder som ökar energianvändningen, genom att 570 MWh el till värmepumpar ersätts med nästan 1300 MWh fjärrvärme. Åtgärdsförslag från energideklarationerna fortsätter att vara urvalsmetod för lönsamma energiåtgärder. 31 förslag från kartläggningarna har lagts in i 2010 års underhållsplanering. De bedöms spara 273 MWh med en återbetalning på drygt 10 år. Flertalet av förslagen har genomförts som en kombination av underhållsåtgärd och energisparåtgärd. Lövsta förskola En ny förskola skall uppföras på Frösön, vid gamla Lövsta skola som nu rivs. Förskolan skall rymma åtta avdelningar och blir vår största. Byggnadens projekteras för att Guld-klassas enligt systemet Miljöklassad byggnad, framtaget av Bygga Bodialogen. Vårt sedan tidigare högre energikrav behåller vi. Detta innebär dels att vi förtydligar våra nybyggnadskrav, dels att vi breddar dem till att även omfatta byggnadsmaterial och kemikalier. Fjärrvärmen kopplas in i Brunflo, men även på Mosippans förskola. Lillsjöhögens förskola byggs om och elvärmen ersätts med värmepump. Samtidigt effektiviseras ventilation och värmessytem Satsningen på belysningsåtgärder fortsätter med projekt på 21 fastigheter. De hittills kalkylerade av dessa projekt beräknas spara drygt 120 MWh el med lönsamhet enligt LCC efter mellan 7 och 17 år. 14
15 Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet 3 Energianvändning per verksamhet Här presenteras nyckeltal för hur energin används i våra byggnader, fördelat per kvadratmeter uppvärmd yta och uppdelat per verksamhet. Den energi som redovisas är all energi som samlas in och redovisas i vårt energistatistikprogram, WebEss. Ett fåtal mindre fastigheter, som inte registreras i det programmet, finns därför inte med. Siffrorna utgör underlag för driftuppföljningar och fortsatt arbete med effektivisering och är nyckeltal för vårt mest övergripande energimål att spara 15 % energi per kvadratmeter mellan 2004 och Den energi som presenteras är köpt energi, det vill säga värmepumpar redovisas med sin elförbrukning, inte sin värmeproduktion. All värmeanvändning är graddagskorrigerad. Det är den genomsnittliga energianvändningen för varje verksamhetskategori som redovisas, samt för hela beståndet. I Bilaga 2 redovisas energianvändningen för varje fastighet. I den sammanställningen är det använd energi, d.v.s. värmepumpar redovisas med levererad värme. Utifrån den sammanställningen kommer cirka tiotalet fastigheter väljas ut som så kallade sticker ut-fastigheter som skall tillägnas extra stort fokus 2010 inom Energimöte drift. Storsjöbadet har plockats bort ur sammanställningen i detta kapitel. Anledningarna är flera: En stor ombyggnad, som vi inte rår över själva, har genomförts under 2008 och verksamheten förändrades en hel del, vilket gör det mindre relevant att jämföra Storsjöbadet med sig själv före och efter ombyggnationen. Energianvändningen per kvadratmeter nära på dubblerades. Ombyggnaden kombinerat med Storsjöbadets storlek gör att resultatet av vårt övriga energiarbete till stor del skulle försvinna i sammanställningen. Medräknat Storsjöbadet har vi sparat 8 % mellan 2004 och 2009, vilket innebär en ökning med 2 % jämfört med Först presenteras byggnadskategorierna kortfattat: 3.1 Byggnadskategorier Vi har delat in fastighetsbeståndet i sju verksamhetskategorier. I Bilaga 2 redovisas energianvändningen i samtliga byggnader objektsvis, inom respektive verksamhetskategori. Boenden Kategorin utgörs av 25 fastigheter med en genomsnittlig total energianvändning på 191 kwh per kvadratmeter Vi har byggt tre nya boenden som blev klara för inflyttning De nybyggda boendena har visat sig vara mindre energieffektiva än de nybyggda förskolorna, och påverkar inte kategorins genomsnitt nämnvärt. Detta trots att vi har ställt samma skärpta energikrav på dessa som på våra övriga nybyggen. Detta diskuteras mer i ett avsnitt längre fram. Under de närmaste åren fortsätter vi uppföljningen och kommer på allvar att se hur mycket energi de använder. Förskolor Förskolor är den kategori som har högst energianvändning. Genomsnittet var 205 kwh per kvadratmeter Kategorin består av 40 fastigheter. Förskolorna är också den kategori som minskade sin genomsnittliga energianvändning mest under år 2009, vilket till stor del beror på två nybyggda förskolor, Stadsdel Norr och Skogsgården, med klart bättre energiprestanda än de äldre byggnaderna. Dessa fastigheter har byggts med högre energikrav än byggnormen, vilket gett resultat. För Stadsdel Norr, som startade sin verksamhet under sommaren 2009, har bara halva arean räknats med för att simulera ett halvårs verksamhet. Skolor Kategorin skolor utgörs av 32 fastigheter med en genomsnittlig energianvändning på 180 kwh per kvadratmeter och år. Den största förbrukaren, Sporthallen och badet i Lit, är som namnet avslöjar ingen vanlig skollokal. I några av de övriga skolorna ingår sporthall och/eller bad, och det är därför som även Lits sporthall har klassats som skola. Näst högst av alla skolor ligger Furulund, som till sin verksamhet mer liknar närmare kategorin verkstad/garage, även om det bedrivs som utbildning. Den högsta förbrukaren av de mer vanliga skolorna är Häggenås skola. Kontor 15
16 Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet Kontoren är åtta till antalet och har ett genomsnitt på 199 kwh per kvadratmeter 2009, med Rådhuset som en av de större förbrukarna, mycket beroende på sin ålder. Andra höga förbrukare än turistbyrån och ÖTC, Teknisk Förvaltnings kontorslokal på Krondikesvägen. Dagverksamhet Kategorin dagverksamhet omfattar sex stycken lokaler med lite blandad verksamhet men som inte används nattetid. Det är bland annat socialförvaltningens verksamhet men även en hälsocentral. Genomsnittet var 142 kwh per kvadratmeter Verkstad och garage Verkstad och garage är en kategori med stor spridning bland de sex fastigheterna, där några fastigheter endast har belysning och motorvärmare, och andra även annan verksamhet i form av kontor eller annat. Genomsnittet var 152 kwh men användningen är spridd från knappt 60 kwh per kvadratmeter till nästan 7 gånger så mycket, 342 kwh per kvadratmeter. Förklaringen till att verkstaden och garagens energianvändning minskade så markant mellan 2005 och 2006 är att Parkeringshuset, med mycket lägre energianvändning än övriga i kategorin, tillkom och påverkade medelvärdet mycket. Övriga byggnader Övriga byggnader omfattar byggnader med blandad verksamhet och hade 2009 ett genomsnitt på 219 kwh per kvadratmeter. Det är av naturliga skäl den grupp som uppvisar störst spridning i energianvändningen per kvadratmeter, från Rotegården som är delvis boende, delvis dagverksamhet och till stora delar stod tomt under 2009, till Storsjöbadet som är vår största förbrukare alla kategorier. Storsjöbadet har plockats bort från den totala sammanställningen. 3.2 Total energianvändning I genomsnitt köps 187 kwh energi per kvadratmeter till våra lokaler. I den siffran ingår uppvärmning, varmvatten, fastighetsel och verksamhetsel. Värmepumpar redovisas med köpt el. Energianvändningen har minskat med 11 % sedan Största minskningen uppvisas på verkstad/garage, sedan skolor och förskolor. Köpt värme och el kwh/m² kwh/m² Boende Dagverk-samhet Förskolor Kontor Övrigt Skolor Verkstad /garage Summa Energimål: Energianvändningen per kvadratmeter i våra fastigheter skall minska med 15 % Verksamhet Förändring kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² % Boende 210,9 213,2 206,9 198,4 190,1 190,7-10 % Dagverksamhet 116,8 112,7 122,7 127,5 136,2 141,9 22 % Förskolor 217,6 223,6 233,9 222,0 213,8 192,1-12 % Kontor 209,6 212,0 223,5 208,6 193,5 198,8-5 % Skolor 203,4 191,1 185,4 182,0 185,6 179,9-12 % Verkstad/garage 261,0 299,2 153,2 150,8 147,5 151,7-42 % Övrigt 241,4 229,3 284,3 228,3 224,2 219,7-9 % Summa 211,6 206,4 201,2 193,1 191,2 187,3-11 % Figur 8. Total energianvändning i våra fastigheter Värmepumpar redovisas med köpt el. 16
17 Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet 3.3 Energiprestanda Energiprestanda är ett mått som tagits fram i samband med regelverket för energideklarationerna och skall underlätta jämförelse av byggnaden som sådan med liknande byggnader, oberoende av skillnader i verksamheten. Energiprestanda anges per kvadratmeter A temp och omfattar energi till värme, varmvatten och fastighetsel, men inte verksamhetsel. A temp översätts lika med bruksarea, BRA. Vi har inte separerad mätning för fastighetsel och verksamhetsel, som behövs för att direkt redovisa energiprestandan, men inför energideklarationerna kartlägger vi samtliga fastigheter genom mätning och beräkning och plockar då fram varje byggnads energiprestanda. Cirka hälften av vårt byggnadsbestånd är hittills kartlagt. Resultatet för dessa fastigheter (fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel) har använts som schablon för det övriga beståndet och följande genomsnittliga energiprestanda har beräknats. Energiprestanda kwh/m² Boende Dagverksamhet Förskolor Kontor Skolor Verkstad/garage 119 Figur 9. Energiprestanda för en del av våra byggnader 2009, indelat per verksamhet. I nyckeltalet energiprestanda ingår energi till värme, varmvatten och fastighetsel, men inte verksamhetsel. Energiprestandan redovisas här enbart för att det är ett vedertaget nyckeltal. Det används för närvarande inte i energimålen. Energiprestandan har här beräknats från 2009 års energianvändning. 3.4 Värme Vi specificerar här den totala energianvändningen i värme respektive el till annat än värme. För värme redovisas köpt energi, d.v.s. värmepumpar redovisas med sin elförbrukning. Köpt värme är i genomsnitt 119 kwh per kvadratmeter, lägst i verkstad/garage och högst i boenden och förskolor. Användningen har minskat med 11 %. Köpt värme kwh/m² Boende Dagverksamhet Förskolor Kontor Övrigt Skolor Verkstad/garage Summa 17
18 Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet Objekt Förändring kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² Boende 132,9 136,1 132,5 126,5 121,0 123,3-7 % Dagverksamhet 67,8 68,8 91,8 100,7 103,3 105,9 56 % Förskolor 139,7 144,3 154,7 145,4 141,1 123,2-12 % Kontor 134,9 132,9 144,1 135,3 125,1 126,3-6 % Skolor 134,2 126,1 123,6 122,9 127,8 122,2-9 % Verkstad/garage 156,0 160,8 79,4 79,4 75,9 80,7-48 % Övrigt 143,1 138,5 178,1 144,4 135,9 133,7-7 % Totalt 135,5 131,6 129,8 125,4 124,2 120,9-11 % Figur 10. Köpt värme på våra fastigheter El till annat än värme El till annat än värme omfattar både fastighetsel och verksamhetsel, eftersom vi på de allra flesta fastigheter inte särskiljer fastighetsel och verksamhetsel med mätare. El till annat än värme kwh/m² Boende Dagverksamhet Förskolor Kontor Övrigt Skolor Verkstad/garage Summa Objekt Förändring kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² Boende 78,0 77,0 74,4 71,9 69,1 67,4-14 % Dagverksamhet 49,0 43,9 30,9 26,7 32,9 36,0-26 % Förskolor 78,0 79,2 79,2 76,6 72,7 68,9-12 % Kontor 74,7 79,1 79,4 73,4 68,4 72,5-3 % Skolor 69,3 64,9 61,8 59,2 57,9 57,7-17 % Verkstad/garage 105,0 138,4 73,8 71,4 71,7 71,0-32 % Övrigt 98,3 90,8 106,2 83,9 88,2 86,0-12 % Totalt 76,1 74,8 71,4 67,7 66,9 66,3-13 % Figur 11. El till annat än värme Nybyggda fastigheter Under de senaste åren har vi byggt väldigt mycket och även skärpt våra energikrav vid nybyggnad. Ambitionen är att de nya byggnaderna skall ligga långt framme jämfört med vårt befintliga byggnadsbestånd. Dessa byggnader skall användas under många år framöver och vi har i varje nybyggnadsprojekt en unik chans att skapa förutsättningar för en energieffektiv drift under lång tid framöver. Nybyggnadskravet från Boverket är 130 kwh per kvadratmeter och år för bostäder och 120 kwh per kvadratmeter och år för lokaler. Fastighets mål är 80 kwh per kvadratmeter och år oavsett verksamhet. Nivån är ett krav för projekteringen och ett mål för driftfasen. Åtgärder 18
19 Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet som vidtagits för att uppnå målet är tjockare isolering, bättre fönster och effektivare ventilation. På förskolorna behovsstyr vi ventilationen med koldioxidgivare. Utöver detta genomför vi termografering och tryckprovning på alla nybyggen, om möjligt redan under byggfasen. Detta ger oss möjlighet att upptäcka brister i klimatskalet, avvikelser som kan få stor inverkan på energianvändningen under husets hela livstid, och som ofta är mycket dyra att åtgärda i efterhand. Nedan presenteras preliminärt resultat på några av våra nybyggen tillsammans med det uppmätta, genomsnittliga energiprestandan i samma verksamhetskategori. Det ljusa på varje stapel visar avvikelsen från den beräknade energiprestandan vid projekteringen. Anmärkningsvärt är framförallt gruppboendet Efterstygnet, som enligt ett halvårs energimätning indikerar en energiprestanda långt över det beräknade. För att ta reda på vad avvikelsen beror på följer vi dessa fastigheter extra noga. Rådmansgatan, ett särskilt boende på Frösön som var klart för inflyttning i början av 2008, är med som referens. I det bygget ställde vi inte högre energikrav än byggnormen och vidtog inga särskilda energiåtgärder. Ändå använder huset mindre energi än vad det projekterades för, och mindre än samtliga övriga nybyggen. Rådmansgatan är inte termograferat eller provtryckt. kwh/m² Klöverängen Efterstygnet Preliminär energiprestanda nybyggen Rådmansgatan Boenden genomsnitt Stadsdel Norr förskola Skogsgårdens förskola Förskolor genomsnitt (preliminärt) uppnått beräknad prestanda Energimål: Vid nybyggnad och omfattande tilleller ombyggnad skall energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kwh/m 2 A temp,år. Figur 12. Nybyggen under med beräknad och preliminärt uppmätt energiprestanda. Rådmansgatan projekterades för en prestanda på 120 kwh per kvadratmeter och år och har under 2009 använt mindre än 100 kwh per kvadratmeter. Under byggs Lövsta förskola på Frösön, som projekteras för att miljöklassas. Miljöklassad byggnad är ett verktyg som tagits fram av den tidigare statliga Bygga Bodialogen och omfattar energianvändning, innemiljö samt material och kemikalier. Vi har att ambitionen till den högsta miljöklassen; Guld. Vårt eget krav på energianvändning i nybyggda fastigheter är ändå högre, och det kommer vi att behålla även i kommande projekt. Miljöklassad byggnad kommer att vara ett bra hjälpmedel för oss, både för att tydliggöra vår ambition, för att ställa relevanta krav och för att få en bra uppföljning av resultatet. Under 2010 arbetar vi med kvalitetssäkring av projektledning och upphandling, I samband med detta kommer vi även att se över hur vi tydliggör entreprenörens ansvar för den färdiga byggnadens energiprestanda i större utsträckning än hittills. 19
20 Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 4: Energianvändning per energislag 4 Energianvändning per energislag Här presenteras mängden använd energi i våra byggnader per energislag. Den energi som redovisas är all energi som samlas in och redovisas i vårt energistatistikprogram, WebEss. Ett fåtal mindre fastigheter, som inte registreras i det programmet, finns därför inte med. Siffrorna är underlag för uppföljning av de miljömål som gäller avveckling av olja och elvärme. Total energianvändning samt varje energislag redovisas som total använd volym, MWh. All värmeanvändning är graddagskorrigerad. I detta kapitel ingår energianvändningen på Storsjöbadet. Användningen av energi ökar. Sedan 2004 har den totala energianvändningen ökat med 8 % eller 5 GWh. Det skall dock ställas mot att vårt fastighetsbestånd under samma period har ökat med 19 % eller nästan kvadratmeter MWh Fjärrvärme Olja Elvärme El till vp Fastbränsle El till annat än värme Summa Energislag Förändring MWh MWh MWh MWh MWh MWh MWh Fjärrvärme % Olja % Elvärme % El till vp % Fastbränsle % El till annat än värme % Summa % Figur 13. All köpt energi , MWh. Användningen ökar, men fastighetsbeståndet har ökat mer. Över hälften av den energi vi köpte in 2009 var fjärrvärme. Drygt en tredjedel var el som användes till annat än uppvärmning, bland annat drift av ventilation och värmesystem, belysning och verksamhetens elanvändning. 20
21 Kapitel 4: Energianvändning per energislag El till annat än värme 34% Fastbränsle 5% El till vp 2% Elvärme 2% Olja 2% Figur 14. Procentuell fördelning av energislag Fjärrvärme 55% Figuren nedan presenterar hur energislagen för uppvärmning varit fördelade inom Östersunds kommun under Fjärrvärme finns i Östersunds tätort, på Frösön och numera även i Brunflo. Biobränsle har vi än så länge bara i Litsområdet. Olja och elvärme finns spridda över hela kommunen men användningen minskar stadigt allteftersom vi ersätter med förnybara energislag. Olja Elvärme Värmepump Biobränsle Fjärrvärme Figur 15. Energislag för uppvärmning av kommunens fastigheter En symbol kan markera en eller flera anläggningar i närområdet. 4.1 Fjärrvärme Fjärrvärmeanvändningen fortsätter att öka, med 18 % sedan Under året har Kvistens förskola i Torvalla anslutits i samband med ombyggnad till boende. I Brunflo har Ängegårdens panncentral och Änge servicehus anslutits, men än så länge sker leveransen lokalt från Jämtkrats pelletspanna. Under 2010 beräknas Jämtkraft nå Brunflo med en kulvert från Östersunds fjärrvärmenät och vi kommer då att ansluta flera stora fastigheter. Fjärrvärmeanvändningen beräknas öka med omkring 2,4 GWh när de planerade fastigheterna i Brunflo är anslutna. Fjärrvärmen är till omkring 98 % producerad i Jämtkrafts biobränsleeldade kraftvärmeverk. En liten mängd pelletsbaserad fjärrvärme köper vi i Brunflo, dels från Riksbyggen till Storvikenskolan, dels har alltså några fastigheter kopplats in på Jämtkrafts tillfälliga pelletspanna i väntan på fjärrvärmen från Östersund. 21
22 Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 4: Energianvändning per energislag 4.2 Olja Oljeanvändningen har minskat med 42 % sedan Det innebär att ingen nettoförändring skett under 2009, beroende på att åtgärder genomförts sent på året. I november kopplades fjärrvärmen in på vår största oljeförbrukare, Ängegårdens panncentral i Brunflo, samt Änge servicehus och Miklagård. Dessa åtgärder innebär en att oljeanvändningen minskar med drygt 400 MWh. En mindre oljeanvändare, Semsåskolan, har även den konverterats till fjärrvärme 2009 i samband med ombyggnad. Den åtgärden bedöms ersätta cirka 16 MWh olja. Energimål: Oljeanvändningen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast Under 2010 väntar den stora anslutningen till fjärrvärme i Brunflo. Förutom Ängegårdens panncentral som redan kopplats in så kommer oljan på Kastalskolan och Sörgårdsskolan att ersättas. Anslutning av Kastalskolan och Sörgårdsskolan beräknas spara ytterligare 470 MWh olja. De sedan tidigare KLIMP-beviljade åtgärderna att installera pelletspannor på skolorna i Tandsbyn och Marieby samt en solvärmeanläggning på Hemgården i Fåker har vi ännu inte några färdiga förstudier på, varför vi fortfarande har oljepannor kvar där. KLIMP-bidraget gäller till och med 13 maj Samtliga fastigheter med oljeanvändning 2009 presenteras i Bilaga Elvärme Användningen av elvärme i elpannor och direktverkande el har minskat med 14 %, vilket är tre procentenheters förbättring sedan förra året. Under året har konvertering till fjärrvärme genomförts på Kvisten i Torvalla, vilket ersätter omkring 45 MWh elvärme. Vår största elvärmda fastighet, Orrvikens skola med cirka 200 MWh elvärme 2009, har under 2009 förberetts för pellets genom konvertering till vattenburet värmesystem. Vi har tidigare beviljats KLIMP-medel från Naturvårdsverket för en pelletsanläggning men ett negativt politisk beslut har satt stopp för åtgärden och skolan värms nu med vattenburen elvärme. Energimål: Elvärmeanvändningen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast Fjärrvärmen har börjat kopplas in till fastigheter i Brunflo. Under 2010 kommer vi att ersätta elvärme på Dungen, Lindan och Backen, vilket beräknas spara cirka 100 MWh elvärme. I Lillsjöhögen ersätts elvärme med värmepump, en besparing på 92 MWh. Samtliga fastigheter med elvärme 2009 presenteras i Bilaga Värmepumpar El till värmepumpar har minskat med 6 % sedan Värmefaktorn ligger i genomsnitt på 2,36 med den mest effektiva värmepumpen på Ångsta skola, med en värmefaktor över 3,0, och den minst effektiva på Herke konstcentrum, där värmefaktorn är under 2,06. Under året har värmepumpen på Semsåskolan ersatts av fjärrvärme i samband med ombyggnad, en åtgärd som sparar 49 MWh el till värmepumpen och ökar fjärrvärmeanvändningen med ungefär lika mycket. I början av 2010 kommer en ny värmepump att ersätta elvärme på Lillsjöhögens förskola. Åtgärden bedöm spara cirka 60 MWh el. Under 2009 och 2010 ersätts ett antal större värmepumpar i Brunflo med fjärrvärme, totalt minskar användningen av el till värmepumpar med över 900 MWh. Samtliga värmepumpsanläggningar presenteras i Bilaga Fastbränsle Användningen av fastbränsle sker fortfarande uteslutande i område Lit, på panncentralen vid Treälvsskolan och i Häggenås skola. Användningen har minskat med 13 % sedan 2004., vilket till stor del beror på den effektiva pelletspannan i Lit, som ersatte en äldre flis- och oljeeldad panna. Under 2008 smiddes planer på nya pelletsanläggningar i Brunfloområdet, men ingen av dessa har blivit av, bland annat på grund av negativa politiska beslut men också en viss osäkerhet på de kringkostnader förknippade med drift och skötsel av en pelletsanläggning. Skulle dessa åtgärder genomföras innebär det en ökning av pelletsanvändningen med närmare 700 MWh eller 20 %. 22
Energibokslut 2014 Fastighet
Energibokslut 2014 Fastighet Energianvändning totalt GWh 80 70 60 50 40 30 20 10 0 El Värme 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Teknisk förvaltning
Läs merEnergibokslut 2012 Fastighet
Energibokslut 2012 Fastighet Omslagsfoto: Skärmdump från Energistatistikprogrammet WebESS Förord Ansvarig för att upprätta våra Energibokslut de senaste åren har varit Ylva Anger. Det är hon som har utvecklat
Läs merEnergibokslut 2011 Fastighet
Energibokslut 2011 Fastighet Teknisk förvaltning Omslagsfoto: Infobyrån Förord Ansvarig för att upprätta våra Energibokslut de senaste åren har varit Ylva Anger. Det är hon som har utvecklat boksluten
Läs merEnergibokslut 2008 Fastighet
Energibokslut 2008 Fastighet Videgårdens förskola och Brunkullans äldreboende, våra två första fastigheter med genomförda energibesparande åtgärdsförslag från energikartläggningarna. Åtgärderna utfördes
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merEnergi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun
Energi Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Fjv MWh 30 000
Läs merEnergieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merEnergisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Läs merEnergieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Läs merEnergi Miljöombudsutbildning 24 mars 2011. Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet ylva.anger@ostersund.se Tel. 144675
Energi Miljöombudsutbildning 24 mars 2011 Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet ylva.anger@ostersund.se Tel. 144675 Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merEnergideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1
7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad
Läs merEnergiutredning/Energideklaration
Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:
Läs merEnergideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:
Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merSamlingsrapport energianalys/energideklaration
Samlingsrapport energianalys/energideklaration Unik identifikation: Östersund Genvalla 2:19 Ägarens namn: Pettersson, Urban/Oskarsson, Jennie Fastighetsbeteckning: Genvalla 2:19 Adress: Genvalla 205 Postadress:
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument
Läs merEnergiutredning/Energideklaration
Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merHandlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi
Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Energiprojekt 2013-2015 2004 bildades energi grupp inom miljörådet. 2005 bildades två grupper inom Landstingsfastigheter: - Energi grupp förvaltare.
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merRapport Energideklaration
Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2
Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merMiljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:
Läs merHur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?
Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING
Läs merEnergideklaration ST JOHANNES 3:31. Kårtorpsv
Energideklaration ST JOHANNES 3:31 Kårtorpsv 38 2019-05-29 Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration av byggnader i Sverige. En energideklaration beskriver en byggnads energianvändning.
Läs merSlutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad
Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar
Läs merBELOK och Totalprojekt. CIT Energy Management 2013-11-21 Per-Erik Nilsson
BELOK och Totalprojekt 1 Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna
Läs merLuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat
4 Luleé Energi Energiutredning/ Energidek[aration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Henry Wätitato Stadsön 1:766 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:
Läs merSamlingsrapport energianalys
Besiktning utförd 2017-10-03 EV17-320 Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Anders Samuelsson Fastighetsbeteckning: Husby 2:93 Adress: Älvstigen 10 Postadress: 184 44 Åkersberga Telefonnummer: 070-8392916
Läs merEnergieffektivisering. Genomförandebeslut
Sandra Holmström Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 sandra.holmstrom@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2010-04-20 Energieffektivisering. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden
Läs merSamlingsrapport energianalys
Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Camilla Palm Fastighetsbeteckning: Hornö 1:74 Adress: Nyadal 506 Postadress: 87294 Sandöverken Uppvärmd area: 179 m² Uppvärmning: Pelletspanna Normalårskorrigerad
Läs merRapport - Energideklaration
Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman
Läs merFastighetskontorets strategi för energieffektivisering 2015
STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2015 DNR 2009/111/348 Fastighetskontorets strategi för energieffektivisering 2015 1 (18) STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2015 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 FASTIGHETSKONTORETS
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merSamlingsrapport energianalys
Besiktning utförd 2017-08-16 EV17-287 Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Sven Björkman Fastighetsbeteckning: Getingen 22 Adress: Enbacken 4 Postadress: 187 44 Täby Telefonnummer: 0705-642172 Företag
Läs merMILJÖREDOVISNING 2016
MILJÖREDOVISNING 216 ERN S T RO S ÉN M ILJÖR ED OVIS N IN G 216 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Vi är övertygade om det krävs ett systematiskt arbetssätt för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan och skapa
Läs merSLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB
Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:
Läs merEn byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader.
GreenBuilding Bedömningsgrunder för befintliga byggnader 2016-01-26 Version 3 Detta är en sammanställning av beslutade kriterier för SGBCs granskning och bedömning av GreenBuilding-certifiering av befintliga
Läs merEPC. Presentationen av energiresultat vid Utskott 1, 20131001
EPC Presentationen av energiresultat vid Utskott 1, 20131001 Agenda Underlag Budgetmedel äskade av Tekniska Servicenämnden Summering om - varför fortsatt projekt Bakgrund Bakomliggande orsaker Arbetsmetodik
Läs merMILJÖREDOVISNING 2013
MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot
Läs merENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM
Uppdrag: Energideklaration Brf Mörby 15 Uppdragsnummer: 30250708 Handläggare: Viktor Naeslund ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM Denna rapport har upprättats på uppdrag av Brfen och ingår som bilaga
Läs merLCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.
LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merEnergianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007
Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB Mars 2007 Genomförandegrupp: Per-Erik Andersson Leif Aasa Roland
Läs mer/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.
FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga
Läs merErfarenheter från n ett helhetsgrepp gällande g energi- och miljöå i fastigheter. Stefan Jansson Fastighetschef
Erfarenheter från n ett helhetsgrepp gällande g energi- och miljöå öåtgärder i fastigheter Stefan Jansson Fastighetschef Företaget KFAB Helägt kommunalt bolag KFAB:s verksamhet är uppdelad i två affärsområden,
Läs mer1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merLandstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter. Hållbar energieffektivisering
Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter Hållbar energieffektivisering Landstingets verksamhet Landstinget i Kalmar län, en av de största energianvändarna Äger ca 200 byggnader, 380 000 m2 lokalyta
Läs merEnergieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk
Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Om mig WSP Teknikkonsultföretag inom hållbar samhällutveckling - Byggnader, Transporter, Industri, Stadsutveckling - Tidiga analyser
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merTänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning
Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1
Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42
Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merAkademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga
Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska
Läs merNu är ansvaret ditt!
Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det
Läs merRapport - Energideklaration
Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman
Läs merLagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete
Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9
Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merUppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19
Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merEnergieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB
Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362
Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merTekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)
Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jägaren 17
Utgåva 1:1 2016-01-26 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jägaren 17 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merEnergitjänster - EPC Torsdag 15 april
Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2
Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merRapportering 2015 av energiuppgifter för 2014
Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Organisationsnr: 202100-5745 Denna rapportering följer upp kraven i förordning (2014:480) om myndigheters
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4
Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merTa ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
Läs merEnergianalys/energideklaration per byggnad
Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult
Läs merSamlingsrapport energianalys/energideklaration
Samlingsrapport energianalys/energideklaration Ägarens namn: Brf Edsbacka Port Fastighetsbeteckning: Slupen 6 Adress: Hagvägen 2B Postort: Sollentuna Företag som utfört energiutredningen: Saltsjö-Boo Verket
Läs merOptimering -av energibesparingar i en villa.
Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19
Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9
Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merErnst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet
29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merTHE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning
Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Energipolicy... 2 3. Mål... 2 4. Energiansvarig... 3 5. Arbetssätt... 3 6.
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Dammgärdet 7
Utgåva 1:1 2014-06-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Dammgärdet 7 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merRapport - Energideklaration
Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Lagmannen 5 Datum: 2015-05-27 Adress: Aspvägen 10, 302 23 Halmstad Rapportnummer: 991 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman Andersson
Läs mer4 Energi. LuieI. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328
LuieI 4 Energi Energiutredning/ Energideklaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan: Certifikatnummer:
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merunder förvaltning i lokaler Energieffektivisering Västra Götaland, Trollhättan Energisession 2006 2006-02-08 Jenny Petersson, Borås Stad
Energieffektivisering under förvaltning i lokaler Energisession 2006 Västra Götaland, Trollhättan 2006-02-08 Jenny Petersson, Borås Stad Sammanfattning Lokalförsörjningskontoret i Borås Stad försörjer
Läs merEnergieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus
Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning
Läs mer44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:
LuIeé 44 energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Håkan Nilsson Avan 1:13 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:
Läs mer