Arkeologisk kursundersökning av Raä 158 Ådals-Lidens sn. Boplats och lämningar från stenålder-historisk tid.

Transkript

1 Rapport 2005:4 Arkeologisk kursundersökning av Raä 158 Ådals-Lidens sn. Boplats och lämningar från stenålder-historisk tid. Fornlämning, Raä 158 Fastighet, Näsåker 12:1 Socken, Ådals-Liden Kommun, Sollefteå Landskap, Ångermanland Kulturmiljöavdelningen Ola George

2 Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte och metod 4 Redogörelse av arbetet 4 Fornlämningen och äldre uppgifter 5 Anläggningar 5 Fyndmaterialet 8 Osteologi C-dateringar 13 Analyser av organiska beläggningar på keramik 13 Vedartsanalyser 13 Tolkning och diskussion 13 Tekniska och administrativa uppgifter 15 Referenser 15 Bilagor 1. Dagboksanteckningar 2. Kartor över området 3. Fotolista 4. Analys av organiska beläggningar på tre krukskärvor 5. Profiler 6. C-14 Analyser 7. Fyndlista (fynden från 2003 och 2004) 8. Tabell över analyserade ben 9. Tidningsklipp

3 3 Sammanfattning Eftersom Rane-projektet behandlade hällkonst har det varit viktigt att dokumentera lämningarna efter de samhällen som möjligen skapade ristningarna vid Nämforsen men även att spåra de förändringar som gjorde att traditionen att rista upphörde. Fynden från undersökningen bestod till övervägande delen av avslag där grå kvartsit kraftigt dominerar över avslag av vit kvartsit, kvarts, bergart och flinta. Bland den keramik som hittades var den asbestmagrade den vanligast förekommande. Därefter kom glimmermagrad keramik. Några enstaka bitar sandmagrad keramik påträffades också. Två bitar asbestmagrad och en bit glimmermagrad keramik daterades till yngre bronsålder-äldre förromersk järnålder. Det är troligt att även de fynd och anläggningar som undersöktes i huvudsak tillhör denna tid. Analyser av förkolnat material på keramiken visar att den använts vid matlagning. Huvudkomponenten är kolhydratrika växtdelar, troligen säd vilket ger indikationer på en tidig sädesodling. I ett prov finns även spår av animaliskt fett som kan komma från idisslare eller mjölk. Ett annat prov har en fettsyra- och sterolsammansättning som kan utgöra spår av fisk. En stor mynningsbit visar att en del kärl haft en mynningsdiameter på drygt 50 cm. De hål som ibland finns i kärlen kan ha använts för att fästa trådar för upphängningen över härdarna i samband med matlagning. Bland benmaterialet finns arterna älg, nöt, svin, fågel (tättingar) samt liten gnagare representerade. Tidigare undersökningar av boplatsen har påvisat ben av nöt, får/get, svin, häst, bäver, harr/sik. En del av materialet kan vara sentida men brända älgben förekommer i lagret under den omrörda matjorden och torde därför vara någorlunda samtida med keramikdateringarna. Tidigare forskning har till stor del utgått från att ristningarna gjorts allt efter som att hällarna frilagts från havet i och med landhöjningen. Rane-projektets undersökningar har visat att boplatsen (Raä 158) på m.ö.h nedströms hällristningsområdet varit frilagd redan omkring 4200 f Kr. Ristningarna finns fördelade på nivåer mellan 73 och 87 m.ö.h. Resonemanget om att ristningarna huggits i samband med att klipporna stigit upp ur havet stämmer därför inte eftersom de olika ristningsfaserna inte följer en förflyttning av havsnivån, som sedan länge befann sig en bra bit nerströms.

4 4 Inledning För att förbättra kunskaperna om sten- bronsålder, boplatserna och omgivningarna till ristningsområdet vid Nämforsen bedömdes det från Rane-projektet (Rock Art in Northern Europe) att det var viktigt att göra undersökningar på fornlämningen Raä 158. Tidigare undersökningar har visat att inom fornlämningen finns tjocka kulturlager med mellanliggande lager som bildats vid återkommande kraftiga vattenflöden (George 1997) (Loeffler 1997). I projektet samarbetade Umeå Universitet, Länsmuseet Västernorrland och Stiftelsen Nämforsen. Syfte och metod Syftet med kursundersökningarna var dels att öka antalet medverkande i olika aktiviteter rörande kunskapsuppbyggnad kring kulturarvet, och dels att få fram ny kunskap från det undersökta materialet. Vid undersökningen grävdes rutor för hand, jorden sållades därefter i såll med 4 mm maskvidd. Jorden grävdes i lager, vilket i princip innebar att matjordslagret sållades igenom som ett lager och det sandiga/mjäliga lagret därunder grävdes för sig. Fynden hänfördes sedan till respektive lager och meterruta. Redogörelse av arbetet Under slutet av juni och början av juli månad undersökte Länsmuseet Västernorrland, arkeologiska institutionen och miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå fornlämningen i form av en kursgrävning för amatörarkeologer. Flera anläggningar påträffades. Vid undersökningen grävdes schakt huvudsakligen inom fornlämningens östra del i jämnhöjd med de två ladorna som står tätt ihop. Inriktningen var till skillnad från tidigare undersökningar på platsen där markstratigrafin varit huvudmålet, att öppna ytor för att få rumsliga sammanhang på fynd och anläggningar.

5 5 Översikt av fornlämningen. De schakt som undersöktes 2004 är skrafferade (delar av det stora östra schaktet undersöktes 2003). Fornlämningen och äldre uppgifter Fornlämningen Raä 158 upptäcktes vid en specialinventering på 1990-talet. Innan dess var ställverksboplatsen (Raä 10) och flera andra boplatser längs älven kända och dokumenterade sedan tiden för vattenkraftsutbyggnaden. Ristningarna vid Nämforsen är kända sedan länge. De är tidigast nämnda på latin i en skrift om Ångermanland från 1705, men inte förrän 1907 publicerades de första hällristningsbilderna i tidsskrifterna Fornvännen och Ymer, av arkeologen Gustaf Hallström (Lindgren 2001:45). Anläggningar Anläggning 8: X ,5 Y ,5 Grop som i ytan framträdde som en färgning mot den ljusare sand/mjälan. I gropen gjordes fynd av asbestmagrad keramik bland annat fyndnr 216 samt grå och vit kvartsit. Fyllningen bestod av kulturpåverkad brun mjäla med inslag av kol och enstaka skärviga stenar. Anläggningen mätte så långt den var framgrävd 2,15 x 0,85 m och var ca 0,23 m djup. Vad gropens ursprungliga funktion varit är oklart men fördjupningen är knappast naturlig utan grävd och sedan igenfylld med kulturpåverkad jord från omgivande område. Makrofossilprov togs i anslutning till keramikfyndet fyndnr 216 men analysen gav inget resultat.

6 6 Anläggning 8. Foto från norr av Ola George. Anläggning 9: X ,50 Y ,70 Grop. I ytan ca 0,95 x 0,55 m stor så långt den var framgrävd (vid den nivå där anläggningen snittades var ytan mindre). Djupet var omkring 0,25 m. Fyllningen bestod av brungrå sand/mjäla med inslag av kol och skärviga stenar. Anläggning 9 i profil. Foto från väst av Ola George.

7 7 Anläggning 10: X ,80 Y ,20 Härdrest? Rödbränd yta med skärvstenförekomst. I botten av anläggningen ett 0,01-0,2 m tjockt kollager. Ovan kollagret var sanden/mjälan rödbränd till några cm tjocklek. Utbredningen i ytan var ca 0,65 x 0,45 m. Troligen utgör anläggningen rester av en sönderplöjd härd. Anläggning 10. Foto från norr av Ola George. Anläggningarna 7-10 (anläggning 7 från undersökningen 2003).

8 8 Fyndmaterialet Avslag Den största fyndkategorin är avslagen. Fyndmaterialet har huvudsakligen indelats i flinta, grå kvartsit, vit kvartsit och bergart som en samlingsbenämning för icke närmare bestämda material. En genomgång av en geolog skulle säkert visa att en del av fynden är felaktigt bestämda. Strax väster om härden (anläggning 7) fanns den största koncentrationen av avslag. Där har också den största mängden av grå kvartsit påträffats, förmodligen resultatet av en slagplats. I koncentrationen fanns avslag av många olika material. Spridning av grå kvartsit (898 st) med intervallen upp till 23, 115 och 230 gram totalvikt inom schaktet 621 gram Den vita kvartsiten (66 st) i ovanstående schakt vägde drygt 75 gram och var ganska jämnt spridd. Bergartsavslagen (131 st) vägde 292 gram och var även de jämt fördelade. Flintan (26 st) vägde endast 6,7 gram och var jämnt fördelad över ytan. Kärnor En kärna (material som används för att slå bitar ur för redskapstillverkning) (fyndnr 339) påträffades i anslutning till anläggning 9 och 10. För att slå avslag ur kärnan har man utgått från en plattform och använt ett städ som mothåll s.k. plattformsteknik. Det är möjligt att kärnan är samtida med keramiken (som påträffades i samma lager) som daterats till yngre bronsålder -äldre förromersk järnålder. Fil.dr Anders Olofsson menar att tekniken kan ha levt kvar länge men oklart hur långt fram i tiden (Olofsson muntligen).

9 9 En kärna i kvarts (fyndnr 405) påträffades. Kvarts är annars sparsamt förekommande i materialet från boplatsen. Skrapor För skraporna gäller samma indelning för fyndmaterialet som för avslagen. Under år 2004 påträffades 11 skrapor, en av grå kvartsit, en av vit kvartsit, en av hälleflinta två av flinta och sex skrapor av bergartsmaterial. Några av skraporna är något osäkra men har tagits med i fyndkategorin ändå. Storleken varierar stort den minsta skrapan väger 1 gram och den största 29 gram. Frågan är om avvändningsområdet varit desamma för de olika skraporna? Skrapor hittades i alla schakt som grävdes under året, en ansamling runt härden (anläggning 7) påtalades i fjolårets rapport. Årets undersökning stärker den bilden. Det är främst i området norr om härden som skrapor är frekventa. Skraporna var i detta område av alla olika material. Pilspets Ett fragment av en grå kvartsitpilpets påträffades. Spetsen är tillverkad i flathuggningsteknik. Spetstypen brukar dateras till bronsålder men exakt hur långt fram i tiden de har brukats är okänt. Spetsen kan vara samtida med årets dateringar av keramik i samma lagernivå. Fragmentet av kvartsitpilspetsen (fyndnr 411). Keramik Keramiken från undersökningen är av i huvudsak tre olika slag beträffande magringen. Vanligast är den asbestmagrade keramiken följd av keramik med något slags glimmermaterial

10 10 som magring, och minst förekommande är keramik som inte ser ut att ha magrats eller som innehåller sandkorn. Tre keramikfragment med sotskorpa (som avsatts vid eldning eller från innehållet i kärlet) sändes iväg till Ångströmslaboratoriet i Uppsala för datering. Två av keramikbitarna var asbestmagrade (fyndnr 193 och 216). Den andra biten (fyndnr 217) var glimmermagrad. Samtliga fick dateringar till yngre bronsålder- äldre förromersk järnålder. Spridningen av de olika typerna keramik sammanfaller ganska bra och de påträffades i samma nivåer. Det förefaller därför som om olika keramikformer förekommet samtidigt sida vid sida. Orneringen skiljer sig på de olika keramiktyperna. På en bit glimmermagrad keramik syns horisontella linjer vid botten, från denna ornering utgår vinkelrätt grundare streck. Denna typ har inte påträffats bland den asbestmagrade keramiken som oftast besår av linjer gjorda med kamliknande intryck. Den keramik som magrats med sand eller där magringen inte syns uppvisar ingen ornering. Kärlets diameter är beräknad på en större mynningsbit (fyndnr 216). Beräkningen visar att det varit ett mycket stort kärl med en ytterdiameter på omkring 53 cm. Frågan är vad kärlen använts till. De analyser som gjorts visar att kärlen använts vid matlagning. Mat som bestått av säd, animaliskt fett från idisslare eller mjölk samt möjligen fisk har påvisats. Den asbestmagrade keramiken har tidigare kopplats ihop med olika metallurgiska processer (magringen av asbest har setts som belägg för höga temperaturer) och keramiken hittas ofta på platser där slagg påträffas. Slagg som analyserats visar att det varit smidesslagg och kärlen har då möjligen fungerat som bärbara ässjor (George 2001:112 samt Hjärthner-Holdar och Kresten 2000). De här utförda analyserna visar att kärlen även använts vid matlagning. De hål som ibland finns i kärlen kan ha använts för att fästa trådar för upphängningen över härdarna i samband med matlagning. Den glimmermagrade keramiken (fyndnr 217) med horisontell streckornering i kärlets nederkant. Även vinkelrätt finns en grundare streckornering som ej syns bra på fotot. Foto Ola George.

11 11 Total keramikspridning med intervallen upp till 4, 20 och 40 gram. Asbestfibrer Asbestmineral påträffades under både år 2003 och 2004 års undersökningar. Mängden är inte stor, sammanlagt ett par gram. Förekomsten kan tyda på att keramik framställts på boplatsen. Alternativt kan asbesten ha transporterats med älven från förekomster i fjällkedjan. Fynden från 2004 gjordes i de två 2x2 m rutorna nordväst om det stora schaktet. Järnfragment Sju fynd av järn framkom fördelade på samtliga schakt. Endast ett av fynden (fnr 272 som förmodligen utgör resterna av en liten kniv) kommer från lagret under matjorden. Övriga järnfynd från matjordslagret kan mycket väl vara från förhistorisk tid men flertalet är obestämbara till funktion och datering. Flera smidda och maskintillverkad spikar påträffades vid undersökningen, men sparades inte då de bedömdes som moderna. Pärlan Pärlan (fnr 240) som påträffades kan mycket väl vara samtida med keramikdateringarna och den övriga kontexten. Det är i så fall troligen den hittills enda funna pärlan i länet från yngre bronsålder- äldre förromersk järnålder.

12 12 Pärla (fyndnr 240). Foto Ola George. Osteologi Osteologisk analys av Ylva Telldahl, forskningslaboratoriet, Stockholm. Totalt har 165 fragment med en vikt av 295,66 g analyserats varav 160 stycken utgjordes av bränt material (20,02 g). Då materialet har en hög fragmenteringsgrad har artbestämning försvårats och endast 71 benfragment har varit möjliga att identifiera till art eller ordning. Älg, nöt, svin, fågel (tättingar) samt liten gnagare var de arter som identifierades. Av de tre förstnämnda sågs benelement från unga djur. Fragment av tänder utgjordes av emalj varför ingen direkt studie av tandslitage var möjlig att utföras. Benelementen tillhörde både köttrika (ex. rörben) som köttfattiga (ex. kranium, tänder samt fingerben) regioner. Endast två benelement uppvisade snittspår. 94 fragment (12,02 g) var endast möjliga att identifiera till klassen däggdjur. 14 C-dateringar På flera keramikbitar fanns kol på insidan (och på någon bit på utsidan). Det har vid flera tidigare tillfällen visat sig att kolskiktet kan datera keramiken (Forsberg 2001:140 ). Tre keramikbitar sändes därför ner till Ångströmslaboratoriet i Uppsala för dateringar. Alla tre fick dateringar till BP, alltså yngsta delen av bronsåldern-tidig- förromersk järnålder (se 14 C -bilaga).

13 13 Analyser av organiska beläggningar på keramik Tre prover analyserades med IR-analys. Proverna F193 och F217 är att döma av IR-analysen mycket lika i sin grundsammansättning. I samtliga tre prover (F 193, F 216 och F 217) är huvudkomponenten kolhydratrika växtdelar, troligen säd. Spåren av nedbrytningsprodukter av linolensyra, i form av ω-(o-alkylfenyl) fettsyror, i proverna F216 och F217 styrker detta. I prov F 217 finns även spår av animaliskt fett som kan komma från idisslare eller mjölk. Prov F 216 har en fettsyra- och sterolsammansättning som kan vara spår av fisk. De lösningsmedelslösliga ämnena i prov F 216 och F 217 domineras av ämnen från rök från öppen eld, med gran eller tall som bränsle. Såväl den absoluta halten som den relativa andelen av dessa ämnen från rök är högst i prov F 216. Detta, tillsammans med indikationen på fisk i provet, kan förklara det något högre δ 13 C-värde som uppmätts för detta prov i samband med 14 C-datering. Vedartsanalyser Under kursens gång genomfördes som ett kursmoment vedartsanalyser på förkolnat trämaterial för att bestämma vilka träd kolet kom ifrån. Det förekom mycket gran i vedartsproverna. Granen etablerades i regionen för omkring 3000 år sedan. Proverna har dock ej daterats. Tolkning och diskussion Fynden från undersökningen består till övervägande delen av avslag där den grå kvartsiten kraftigt dominerar över avslag av vit kvartsit, kvarts, bergart och flinta. Keramiken var magrad med glimmer, asbest eller sand. Den asbestmagrade keramiken var vanligast därefter kom den glimmermagrade keramiken och någon enstaka sandmagrad bit keramik. Asbest och glimmermagrad keramik daterades till yngre bronsålder- äldre förromersk järnålder. Det är troligt att de lager som undersöktes har fynd och anläggningar från denna tid. Analyser av förkolnat material på keramiken visar att den använts vid matlagning. Huvudkomponenten är kolhydratrika växtdelar, troligen säd vilket ger indikationer på en tidig sädesodling. I ett prov finns även spår av animaliskt fett som kan komma från idisslare eller mjölk. Ett annat prov har en fettsyra- och sterolsammansättning som kan utgöra spår av fisk. De hål som ibland finns i kärlen kan ha använts för att fästa trådar för upphängningen över härdarna i samband med matlagning. Bland benmaterialet finns arterna älg, nöt, svin, fågel (tättingar) samt liten gnagare representerade. Tidigare undersökningar av boplatsen har påvisat ben av nöt, får/get, svin, häst, bäver, harr/sik (Lindqvist 2001:90). En del av materialet kan vara sentida men brända älgben förekommer i lagret under den omrörda matjorden och torde därför vara någorlunda samtida med keramikdateringarna. Benelementen tillhörde både köttrika (t.ex. rörben) som köttfattiga (ex. kranium, tänder samt fingerben) regioner. Den pärla (fyndnr 240) som hittades (förmodligen av sten) kom från matjordslagret och kan därmed inte säkert dateras. Fragmentet av den parallellhuggna pilspetsen (fyndnr 411) låg i lagret under matjorden och typen stämmer bra överens med keramikdateringarna.

14 14 Endast ett metallföremål (fnr 272 som förmodligen utgör resterna av en liten kniv) kan med säkerhet föras till lagret under matjorden och därmed troligen en brons- äldre järnåldersdatering. Ytan norr om den härd (anläggning 7) som påträffades vid undersökningarna år 2003 uppvisade en koncentration av olika fyndkategorier. Ytan bör på grund av fynden och härden som kan ha legat inne i en hydda undersökas vidare i framtiden. Lagerföljden i området bestod överst av ett matjordslager med många fynd. Under matjordslagret kom ett kulturpåverkat sand/mjälalager där det fanns en del anläggningar bevarade, även i detta lager förekom många fynd. I en ruta grävdes det djupare för att få fram en markprofil, den visade att under det sandiga/moiga lagret kom rödbränd mjäla med inslag av skärvsten och under det lagret kom ett kollager och därunder ett lager med mjäla/mo. Tidigare forskning har till stor del utgått från att ristningarna gjorts allteftersom att hällarna frilagts från havet i och med landhöjningen. Rane-projektets undersökningar har visat att boplatsen (raä 158) nedströms hällristningsområdet på m nivå över havet varit frilagda redan omkring 4200 f Kr. Landhöjningsdiagram efter Lundqvist Notera den plana fasen mellan år BP. Ristningarna finns fördelade på nivåer mellan m.ö.h. Enligt Baudou kan man urskilja tre olika faser med hjälp av nivåskillnader (Lindgren 2001:59-60). Det är emellertid inte en förflyttning som följer havsstranden, som sedan länge befann sig en bra bit nerströms (Spång.Underlag till Länsmuseets utställning om landhöjningen 2004). Undersökningarna vid Nämforsen kan ge mycket ny kunskap om hela förhistorien. När det gäller förromersk järnålder vore det intressant att jämföra lämningarna från området vid Ådals-Liden med de tidiga järnålderslämningarna kring Ljungan och då speciellt vid Marmenområdet som visat sig ha många dateringar från förromersk järnålder.

15 15 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsmuseets dnr: 2003/203 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Sollefteå Socken: Ådals-Liden Fastighet: Näsåker 12:1 Fornlämning Raä 158 Kartblad: 19 H 7a Belägenhet angivet i rikets nät: X Y Höjd över havet m Undersökningstid vecka 27, 2004 Personal: Grävningsledare Ola George Länsmuseet Västernorrland, Roger Engelmark, Tomas Larsson Umeå Universitet. Rapportsammanställning: Ola George Kursdeltagare Birger Axelsson, Märta Lena Bergstedt, Tina Hallberg, Ingrid Johanna Hammarstedt, Monica Holmgren, Lars Högberg, Robert Lundgren, Aina Persson, Gunvor Stoor, Björn Svensson. Dokumentationsmaterial i form av ritningar, konserveringsrapport, fotografier, dagboksanteckningar mm förvaras på Länsmuseet Västernorrland. Referenser Forsberg, L, Keramiken från Råingetlokalerna. Mångfald i tid och formspråk. Tidsspår. Forntidsvärld och gränslöst kulturarv. Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund. Red Margareta Bergvall och Ola George. Härnösand. George, O, Arkeologisk undersökning av boplats Raä 158, Nämforsen. Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöavdelningens rapport 1997:11. George, O, Boplatsen vid Råinget. Tidsspår. Forntidsvärld och gränslöst kulturarv. Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund. Red Margareta Bergvall och Ola George. Härnösand. Hjärthner-Holdar, E och Kresten, P, Analys av fyndmaterialet från boplatsen Råinget 1. SHM /1. Ådals-Lidens socken, Ångermanland. Geoarkeologiskt laboratorium. Analysrapport 13/2000. Lindgren, B, Hällbilder. Kosmogoni och Verklighet. Tidsspår. Forntidsvärld och gränslöst kulturarv. Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund. Red Margareta Bergvall och Ola George. Härnösand. Lindqvist, C, Nämforsen. Ådalen och Ångermanlandskusten- en gynnsam natur- och kulturmiljö under förhistorisk tid. Tidsspår. Forntidsvärld och gränslöst kulturarv. Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund. Red Margareta Bergvall och Ola George. Härnösand.

16 16 Loeffler, D, Arkeologisk undersökning av boplats Raä 158, Ångermanland. Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljövavdelningens rapport 1997:13. Lundqvist, J, Jordartskarta över Västernorrlands län och förutvarande Fjällsjö kommun. Sveriges geologiska undersökning.

17 17 Bilagor Dagboksanteckningar 28/6 På morgonen, föredrag av Thomas Larsson om arkeologi kring Nämforsen, fjolårets långschakt samt tidigare projekt. Ola George höll föredrag om fjolårets undersökningar av Raä 158 och ställverksundersökningarna. Roger Engelmark höll föredrag om miljöarkeologi. Därefter åkte kursen på exkursion till rösegravfältet nedanför Ställverket och därefter till ristningsområdet. På eftermiddagen planerade vi var schakten skulle ligga på östra delen av fornlämningen. Sedan började arbetet med att torva av. 29/6 Undersökningen fortskred, många fynd gjordes av avslag, keramik, en skrapa, asbestmineral mm. Roger Engelmark drog igång analyserna av träkol, pollen och fröer. 30/6 Grävning av rutor på förmiddagen och laborationer med Roger Engelmark. På eftermiddagen exkursion till Högberget i Ramsele samt Bastloken. 1/7 Fortsatta laborationer, undersökningen fortskrider, många nya fynd. Dokumentation av ytor under matjordslagret. 2/7 Som föregående dag. Under helgen fortsatte kursen utan Ola George från Länsmuseet. Bilaga 2. Kartor över området Karta 1. Undersökningsplatsen markerad med punkt.

18 18 Karta 2. Undersökningsområdet markerat med röd pil. Bilaga 3. Fotolista Fotografierna är ej inskrivna i kronologisk ordning. Fotografierna 1-6 är fotograferade efter övriga bilder. Film Fotonr Beskrivning Fotad från 1 Profil av grop (anläggning 8). x ,5 y ,5 Norr 2 Profil av grop (anläggning 8). x ,5 y ,5 Norr 3 Profil av förstörd härd (anläggning 9) sotkollager bränd mjäla i 2 x 2 Norr m ruta x y Profil av grop (anläggning 10) i 2 x 2 m ruta x y Väst (djupare ner än fotonr 3 5 Profil av grop (anläggning 8). x ,5 y ,5 Norr 6 Arbetsbild Öst 7 Arbetsbild Robert Lundgren och Tina Hallberg vid 2x2 m ruta x Y Översiktsbild av undersökningsområdet Öst 9 Fynd i professor Thomas Larssons hand 10 Fynd av keramik och avslag i fyllfat 11 Arbetsbild Lars Högberg, Birger Axelsson och Ingrid Johanna Vnv Hammarstedt 12 Pärlfynd i hand 13 Arbetsbild Robert Lundgren och Tina Hallberg vid 2x2 m ruta x 7037 Väst

19 Y Hällmålning, från kursens exkursion vid Högberget 15 Hällmålning, från kursens exkursion vid Högberget 16 Hällmålningsplats, från kursens exkursion vid trakten av Bastuloken i Ramsele sn 17 2 x 2 m ruta x y Väst 18 Arbetsbild, ruta närmast i bild x y Lars Högberg Väst längst bort i schaktet 19 Översiktsbild över undersökningsområdet Norr 20 Fyndbild ornerad glimmermagrad keramik fyndnr Arbetsbild, ruta närmast i bild x y x 2 m ruta x y Syd 23 2 x 2 m ruta x y Det mesta av matjordsskicktet Väst bortgrävt 24 Fyndbild, ornerad asbestmagrad keramik fnr 216 in situ Sö 25 Arbetsbild med Ingrid Johanna Hammarstedt och Björn Svensson Nö 26 2 x 2 m ruta x y Syd Analys av organiska beläggningar på tre krukskärvor från Raä 158, Ådals-Liden sn, Ångermanland Sven Isaksson Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Institutionen för Arkeologi och Antikens Kultur, Stockholms universitet Inledning Proverna skickades till Arkeologiska Forskningslaboratoriet (AFL), SU, för analys från Länsmuseet Västernorrland av Ola George. Skärvorna undersöktes med hjälp av stereolupp och prover för analys skrapades av med hjälp av skalpell till aluminiumfolie. Proven analyserades först med Fouriertransformerad infrarödspektrometri (FTIR), enligt ett protokoll som utarbetats på AFL för snabb och generell karakterisering av förhistoriska organiska lämningar (Isaksson 1999). Efter utvärdering av IR-analysen beslöts att två av proverna även skulle analyseras med avseende på lösningsmedelslösliga komponenter med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri (GCMS).

20 20 Metod FTIR Ett prov på 0,1-0,2 mg av beläggningen från vardera skärvan togs ut för analys med FTIR. Proven blandades med 20 mg kaliumbromid (KBr) i en agatmortel. Prov- och KBrpulverblandningen pressades sedan med en Qwik Handi-Press till en klar och genomskinlig pellet som placerades i instrumentets provkammare. Instrumentet var av märket ATI Mattson Genesis. Mätningen gjordes i vågtalsområdet cm -1, med en upplösning på 4,0 cm -1. Varje prov scannades 128 gånger vilket gav en mättid på 2,79 minuter per prov. Bearbetning och utvärdering av spektra gjordes med mjukvaran WinFIRST. Proverna jämfördes med de referensdatabaser som byggs upp på AFL (Isaksson 1999). Sökalgoritmen som användes ger resultatet i korrelationskoefficienter. Detta gör att resultatet är ett absolut värde med statistisk signifikans. Referenserna, tillsammans med samtliga prover, jämfördes alla inbördes så att en korrelationsmatris erhölls. Denna matris matades in i mjukvaran STATISTICA för en hierarkisk klusteranalys. Korrelationerna omvandlades till avstånd, beräknade som 1,0-Pearson r, och resultatet presenteras som ett träddiagram. GCMS Några milligram av varje prov vägdes in kvantitativt i preparatrör. Till proven sattes 5 µg internstadard (n-hexatriakontan (C36), Aldrich) kvantitativt. Extraktionen utfördes med kloroform och metanol, 2:1 (v:v), i ultraljudsbad 2 x 15 minuter. Efter sedimentation filtrerades extrakten genom glasull i Pasteurpipett. De nu klara extrakten indunstades med hjälp av kvävgas. De erhållna extraktionsprodukterna behandlades med bis(trimetylsilyl)trifluoracetamid med 10% (v) klortrimetylsilan, i ugn vid 70 C i 20 minuter. Överblivet reagens avlägsnades med kvävgas. De derivatiserade proverna löstes i 100 µl n- hexan, och 1 µl injicerades i GCMS:n. Analysen utfördes på en HP 6890 Gaskromatograf med en SGE BPX5 kapillärkolonn (15m x 220µm x 0,25µm) av opolär karaktär. Injektionen gjordes pulsed splitless (pulstryck 17,6 Psi) vid 325 C via ett Merlin Microseal High Preassure Septum. Ugnen var temperaturprogrammerad med en inledande isoterm på två minuter vid 50 C. Därefter ökades temperaturen med 10 C per minut till 350 C följt av en avslutande isoterm på 15 minuter. Som bärgas användes helium (He) med ett konstant flöde på 2,0 ml per minut. Gaskromatografen var kopplad till en HP 5973 Masselektiv detektor via ett interface med temperaturen 350 C. Fragmenteringen av separerade föreningar gjordes genom elektronisk jonisering (EI) vid 70 ev. Temperaturen i jonkällan var 230 C. Massfiltret var satt att scanna i intervallet m/z , vilket ger 2,29 scan/sec, och dess temperatur är 150 C. Insamling och bearbetning av data gjordes på en HP Vectra XM med mjukvaran HP Chemstation ver. A Resultat De från proverna erhållna IR-spektra presenteras i figur 1. Resultatet av den statistiska jämförelsen mot referensmaterialet presenteras i figur 2. I figurerna 3 och 4 redovisas resultaten av gaskromatografianalysen.

21 21 Figur 1. IR-spektrum för vart och ett av proverna av organisk beläggning från krukskärvorna F193 (nederst), F216 (mitten) och F217 (överst). 0,9 Tree Diagram for 73 Variables Unweighted pair-group average 1-Pearson r 0,8 0,7 0,6 Linkage Distance 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, F F217 F Figur 2. Träddiagram baserat på en korrelationsanalys av de IR-spektra som presenteras i figur 1 jämförda med 70 IR-spektra av kända referensmaterial (jfr Isaksson 1999).

22 % Figur 3. Kromatogram av lösningsmedelslösliga komponenter i prov F216. Markerade huvudkomponenter är: 4) palmitinsyra, 6) stearinsyra, 7) dehydroabietinsyra (se figur 5), 8) hydroxyabietatetraensyra och 9) internstandarden n-hexatriakontan. 100 % Figur 4. Kromatogram av lösningsmedelslösliga komponenter i prov F217. Markerade huvudkomponenter är: 1) nonansyra, 2) laurinsyra, 3) myristinsyra, 4) palmitinsyra, 5) reten, 6) stearinsyra, 7) dehydroabietinsyra, 8) hydroxyabietatetraensyra och 5) internstandarden n- hexatriakontan. Halten lösningsmedelslösliga ämnen var i prov F216 9,69 µg/mg organisk lämning och i prov F217 2,92 µg/mg organisk lämning.

23 % 239 CH 3 CH 3 CH 3 73 H 3 C O H 3 C Si CH 3 O CH Figur 5. Masspektra av topp nr 7 i figur 3, med strukturformeln för ämnet, dehydroabietinsyra (som trimetylsilylester). Tolkning Samtliga tre prover grupperar sig i samma kluster i figur 2. De två proverna F193 och F217 är nära identiska till sammansättning då jämförelsen av deras IR-spektra gav en korrelationskoefficient på 0,99. Prov F216 avviker en smula med korrelationer på 0,90 och 0,91 till de båda andra. Det kluster proverna befinner sig i innehåller sju referensprover (7, 14, 38, 39, 57, 67, och 68). Två av dessa är förhistoriska cerealier (växtmakrofossil, 7 och 39), två är medeltida cerealier (14, 38), en är medeltida ärta (68), en är ärta från historisk tid (67) och den sista är en förhistorisk matskorpa med vegetabilier som huvudingrediens och spår av mjölkfetter. De högsta korrelationerna med någon av dessa referenser ligger på 0,92 för F193, 0,95 för F216 och 0,94 för F217. Detta är höga korrelationskoefficienter (korrelationskoefficienter > 0,95 innebär att sannolikheten att proverna skall vara av olika ursprung är mycket liten) varför huvudkomponenten i samtliga tre prover torde vara kolhydratrika växtdelar, förslagsvis säd. Särskilt den breda toppen mellan vågtalen cm -1 är karakteristisk för O H-bindningar och den smala toppen vid 1000 cm -1 är karakteristisk för C O-bindningar i kolhydrater i ren form (Kemp 1991). De i samband med 14 C-datering uppmätta δ 13 C-värdena för proverna (F193 26,3, F216 24,6 och F217 25,0 ) ligger helt i linje med det generella värdet för vegetabiliska kolhydrater, 26 (Ambrose & Norr 1993). Prov F216 är det med högst δ 13 C-värde och avviker också i sin kemiska sammansättning från de båda andra proverna, framför allt med en lägre topp vid 1000 cm -1. I synnerhet detta prov torde i någon utsträckning vara blandat med något annat, men så kan även vara fallet med de övriga. Vad detta skulle kunna vara kan en analys av lipidrester med GCMS ge ledtrådar till och därför analyserades prov F216 och F217 med denna teknik. Båda proverna innehöll relativt låga halter lösningsmedelslösliga ämnen, men prov F216 innehöll drygt tre gånger så mycket som prov F217. Proverna innehöll mer än 50 olika ämnen men för att karakterisera proverna behöver inte alla dessa diskuteras här. I båda proverna utgjordes huvuddelen (ca 90 % i F216 och ca 74 % i F217) av dessa ämnen av olika typer av diterpener, så som 4-epidehydroabietal, reten (nr 5 i figur 4), dehydroabietan, pimarinsyra, isopimarinsyra, metyldehydroabietat, dehydrodehydroabietinsyra, dehydroabietinsyra (figur 5, nr 7 i figur 3 och 4), och hydroxyabietatetraensyra (nr 8 i figur 3 och 4). Föreningarna identifierades genom jämförelse med masspektra från standarder, bibliotek och litteratur (Otto

24 24 & Simoneit 2001). Dessa abietaner och pimaraner är vanliga komponenter i kådor från gran och tall (Pinaceae) (Mills & White 1994:99). Metyldehydroabietat bildas framför allt vid torrdestillation av trä varför detta ämne är en biomarkör för tjära (Mills & White 1994:65). Ämnet förekommer dock även i rök och sot (Simoneit et al 2000). I tjärprover vi analyserat här på AFL ligger kvoten metyldehydroabietat per dehydroabietinsyra på ca 0,3 medan samma kvot för båda dessa prover ligger på 0,07-0,08, vilket stämmer väl med den i partiklar från rök från lägereld eldad med Pinaceae (Simoneit et al 2000:112, uppgifter ur artikelns tabell 2 ger en kvot på 0,071). Även övriga diterpener i proverna är vanligt förekommande i rök och sot. Tillsammans med de totalt sett låga halterna är det därför troligare att den organiska lämningen utsatts för rök och sot än att den utgör en lämning av tjära eller kåda. Det högre δ 13 C-värdet för prov F216 kan ha en del av sin förklaring i den högre andelen diterpener från rök eller sot från Pinaceae i jämförelse med F217, eftersom hartser från gymnospermer (bl. a. barrträd) har δ 13 C-värden som är 3-4 högre än hartser från angiospermer (Murray et al. 1998:1205). Frågan är dock om andelen kol från röken är tillräckligt stor för att påverka isotopvärdet. Rök från öppen eld innehåller även fettsyror, till exempel palmitin- och stearinsyra (nr 4 och 6 i figur 3 och 4). Dessa båda fettsyror är också de två vanligaste i mat. I prov F216 är de relativa halterna av dessa fettsyror ca 5 gånger högre än i rök och i prov F217 ca 24 gånger högre, i relation till dehydroabietinsyran. Det förefaller därmed osannolikt att fettsyrorna i de båda proverna endast kommer från rök och sot, även om sammansättningen kan ha påverkats. Viss information finns dock att hämta ur sammansättningen av fettsyror. Terrestriska animalier har högre andel stearinsyra i relation till palmitinsyra än andra produkter. En hög (> 0,48) kvot stearinsyra per palmitinsyra innebär att depåfettet kommer från landlevande djur och en låg kvot att depåfettet antingen kommer från växtriket eller från fisk (Isaksson 2000). I prov F216 ligger denna kvot på 0,28 och i F217 på 1,12. Fettsyrasammansättningen i övrigt i prov F217 med relativt höga andelar av laurin- och myristinsyra (nr 2 och 3 i figur 4), samt en i relation till stearinsyran hög andel av de grenade metylheptadekansyrorna (ej markerade i figuren) är indikationer på att detta animaliska fett kan vara från idisslare alternativt mjölk (jfr Dudd et al. 1999:1480). I prov F216 finns spår av kolesterol vilket tillsammans med fettsyrasammansättningen kan vara spår av mager fisk eller vegetabilier med mycket lite animaliskt fett tillsatt (jfr Olsson 2004). Om det är fisk som levt marint eller i brackvatten är även detta något som skulle kunna förklara det högre δ 13 C-värdet för prov F216. Många vegetabiliska fetter innehåller linolensyra och fett i cerealier är inget undantag. Det av sädesslagen som innehåller mest (ca 8 % av den totala fettsyrasammansättningen) är råg (Statens Livsmedelsverk 1988). Linolensyran är en fleromättad fettsyra som snabbt bryts ned och sällan påträffas i arkeologiska prover. Men om den hettas upp kan den omvandlas till en ω-(o-alkylfenyl)fettsyra, till exempel 8-(2-butylfenyl)oktansyra, (Artman & Alexander 1968, s. 644, Matikainen et al. 2003, s. 567f), vilken är stabil över arkeologiskt relevanta tidsrymder (Hansel et al. 2004). Spår av dessa föreningar har påträffats i båda proven vilket visar att vegetabiliskt fett hettats upp i kärlet. Sammanfattning Proverna F193 och F217 är att döma av IR-analysen mycket lika i sin grundsammansättning. I samtliga tre prover är huvudkomponenten kolhydratrika växtdelar, troligen säd. Spåren av nedbrytningsprodukter av linolensyra, i form av ω-(o-alkylfenyl)fettsyror, i proverna F216 och F217 styrker detta. I prov F217 finns även spår av animaliskt fett som kan komma från idisslare eller mjölk. Prov F216 har en fettsyra- och sterolsammansättning som kan vara spår

25 25 av fisk. De lösningsmedelslösliga ämnena i prov F216 och F217 domineras av ämnen från rök från öppen eld, med gran eller tall som bränsle. Såväl den absoluta halten som den relativa andelen av dessa ämnen från rök är högst i prov F216. Detta, tillsammans med indikationen på fisk i provet, kan förklara det något högre δ 13 C-värde som uppmätts för detta prov i samband med 14 C-datering. Litteratur Ambrose, S. H. & Norr, L Experimental evidence for the relationship of carbon isotope rations of whole diet and dietary protein to those of bone collagen and carbonate. I J. B. Lambert & G. Grupe (red), Prehistoric Human Bone: Archaeology at the Molecular Level. Berlin, Artman, N. R., & Alexander, J. C Characterization of Some Heated Fat Components. Journal of American Oil Chemists' Society 45. Champaign. Dudd, S. N., Evershed, R. P. & Gibson, A. M Evidence for Varying Patterns of Exploitation of Animal Products in Different Prehistoric Pottery Traditions Based on Lipids Preserved in Surface and Absorbed Residues. Journal of Archaeological Science 26. London. Hansel, F. A., Copley, M. S., Madureira, L. A. S. & Evershed, R. P Thermally produced w-(o-alkylphenyl)alkanoic acids provide evidence for the processing of marine products in archaeological pottery vessels. Tetrahedron Letters 45. Oxford. Isaksson, S Guided by light. The swift characterisation of ancient organic matter by FTIR, IR-fingerprinting and hierarchical cluster analysis. Laborativ Arkeologi 12, Isaksson, S Food and Rank in Early Medieval Time. Theses and Papers in Scientific Archaeology 3. Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Kemp, W Organic Spectroscopy. Tredje utgåvan. London Matikainen, J., Kaltia, S., Ala-Peijari, M., Petit-Gras, N., Harju, K., Heikkilä, J., Yksjärvi, R. & Hase, T A study of 1,5-hydrogen shift and cyclization reactions of an alkali isomerized methyl linolenoate. Tetrahedron 59. Oxford. Mills, J. S. & White, R The Organic Chemistry of Museum Objects. London. Olsson, M Skärvor från det förflutna. En FTIR- och GCMS-analys av keramik från Tuna i Alsike, Uppland. CD-uppsats i arkeologi med laborativ inriktning. Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Otto, A. & Simoneit, B. R. T Chemosystematics and diagenesis of terpenoids in fossil conifer species and sediment from the Eocene Zeitz formation, Saxony, Germany. Geochimica et Cosmochimica Acta 65, Statens Livsmedelsverk Livsmedelstabeller. Simoneit, B. R. T., Rogge, W. F., Lang, Q. & Jaffé, R Molecular characterization of smoke from campfire burning of pine wood (Pinus elliottii). Chemospere: Global Change Science 2,

26 26 Profiler Anläggning 10 var en tunn strimma och lämpade sig inte för profilritning.

27 UPPSALA UN IVERSITET Uppsala ~;ld l E et/e: O Ola George Län smu seet Västernorria ~"6 6J ()O I) O3 1 [)5~S- Box 34 ex: 1/ (, HÄRN ÖSAND Institutionen tör Tekn ikv elenskaper Avdelningen tör Jon fysik Göran Possnert Besöksadress. Mgströmlaboraloriet!.agerhyddsvägen 1 Rum 4143 Postadress: Box Uppsala Telefon: O1B Telefax: 01B Hemsida: :l ww.angstrom.uu.se E.post Goran.Possnert@Angstrom.uu.se Resulta t a v I~ C da tering av matsk orpor fr ån Ånge r ma nla nd. Förb ehandling av träkol oeh liknande material: I. Synliga rottrådar borttages % HCI tillsätt s (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort ). 3. l % NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fålls genom tillsättning av kon e. HCI. Fällningen som till största delen best år av humusmaterial, tvättas, torkas oeh benämns fraktion SOL. Olöslig del, som ben ämn s l S, består främ st av de t ursprungliga organi ska materialet. Denna fraktion ger därför den mest releva nta åldern. Frak tionen SO L däre mot ger inform ation om eve ntuella föroreni ngars inverkan. 14 Före aeeeleratorbestämningen av C-innehållet förbränns det intorkade mat erialet, surgjort till ph 4, till C O~-g a s, som i sin tur konverteras till fast grafit gen om en Fe-katalyti skreaktion. I den aktue lla und ersökn ingen har fraktionen INS date rats. RESULTAT Labnummer Pro v ö DC %0 PDB I ~C ålde r BP Ua Ådals-L iden sn, RAÄ 158. fynd nr ± 45 Ua Åd als-liden sn, RA Ä 158, fyndnr , ± 45 Ua Åda ls-liden sn, RA Ä 158, fyndnr , ± 75 Med vänlig hä sn ing Gö ran Poss nert Maud Söderman

28

29

30

31

32 Fyndnr Fynd X Y Z Vikt Antal Material Kommentarer 1 Sänkesten , ,45 151,8 1 Vid profilrensning, Troligen från det brungula mjäla-lagret 2 Slipad skiffer , ,45 79,256 1,9 1 3 Skrapa , ,12 79,527 3,8 1 Kvartsit 4 Skrapa , ,12 79,527 6,2 1 Bergart 5 Avslag 2,6 1 Bergart Från dumphög mellan schakt 1 och 2 6 Mynt , ,11 79,545 1,11 1 Skilling Ben , ,5 0,6 1 Från matjordslagret 8 Avslag , ,5 0,4 1 Flinta Från matjordslagret 9 Avslag , ,5 0,3 2 Bergart Från matjordslagret 10 Avslag , ,5 26,4 44 Kvartsit Från matjordslagret 11 Avslag 4,6 1 Kvartsit Från dumphög mellan schakt 1 och 2 12 Avslag , ,5 83,1 147 Kvartsit Sandlagret under matjorden 13 Avslag , ,5 1,8 1 Bergart Sandlagret under matjorden 14 Avslag , ,5 65,7 126 Kvartsit Sandlagret under matjorden 15 Avslag , ,5 15,2 21 Kvartsit Från matjordslagret 16 Avslag , ,5 0,5 1 Kvartsit (vit) Från matjordslagret 17 Avslag , ,5 0,6 1 Bergart Från matjordslagret 18 Smält glas , ,5 1 1 Glas Från matjordslagret 19 Knapp , ,5 0,4 1 Koppar Från matjordslagret 20 Avslag , ,5 6,5 11 Kvartsit - 21 Avslag , ,5 0,1 1 Flinta - 22 Skrapa , ,5 11,4 1 Bergart - 23 Skrapa , ,5 6,5 1 Kvartsit - 24 Avslag , ,5 8,1 16 Kvartsit Sandlagret under matjorden 25 Avslag , ,5 2,8 2 Kvartsit (vit) Sandlagret under matjorden 26 Avslag , ,5 0,7 1 Bergart Sandlagret under matjorden 27 Avslag , ,5 32,8 76 Kvartsit - 28 Avslag , ,5 0,2 2 Kvartsit (vit) - 29 Avslag , ,5 0,8 2 Bergart - 30 Bränt ben , ,5 0,4 1 Ben - 31 Skrapa , ,5 14,3 1 Porfyr - 32 Avslag , ,5 14,2 27 Kvartsit - 33 Avslag , ,5 11,6 4 Bergart, porfyr - 34 Avslag , ,5 5,3 3 Kvartsit (vit) - 35 Brynfragment , ,5 28, Skrapa , ,5 1,9 1 Flinta - 37 Keramik , ,5 5,9 2 Glimmer-magrad 38 Skrapa , ,5 25,6 1 Bergart - 39 Skrapa , , Porfyr 40 Keramik , ,5 2,2 1 Glimmermagrad 41 Keramik , , Asbestmagrad Ornerad 42 Avslag , ,5 5,2 10 Kvartsit 43 Avslag , ,5 11,6 6 Kvartsit (vit) 44 Sintrad lera , ,5 1,2 2 Lera 45 Avslag , ,5 4,9 3 Bergart 46 Sten med slipyta , ,5 2,8 1

33 47 Bränd lera , ,5 0, Bränt ben , ,5 0, Avslag , ,5 4 9 Kvartsit Från matjordslagret 50 Avslag , ,5 0,1 1 Kvartsit (vit) Från matjordslagret 51 Bränt ben , ,5 0,1 1 Från matjordslagret 52 Avslag , ,5 10,7 10 Bergart Från matjordslagret 53 Avslag , ,5 0,9 2 Flinta Från matjordslagret, en bit med slipytor 54 Keramik , ,5 6,3 2 Asbestmagrad Från matjordslagret, 55 Keramik , ,5 0,2 1 Lera Från matjordslagret. 1,8 mm godstjocklek 56 Järnfragment , ,5 0,3 1 Från matjordslagret 57 Bronsbeslag , ,5 0,3 1 Från matjordslagret 58 Skrapa , ,5 25,6 1 Bergart Från matjordslagret 59 Avslag , ,5 87,7 9 Bergart Från matjordslagret 60 Smidesslagg , ,5 19,8 4 Från matjordslagret 61 Avslag , ,5 3,4 5 Kvartsit Från matjordslagret 62 Avslag , ,5 1,1 2 Kvartsit (vit) Från matjordslagret 63 Avslag , ,5 0,4 4 Flinta Från matjordslagret 64 Avslag , ,5 9,2 1 Kvarts Från matjordslagret 65 Smält glas , ,5 2,4 2 Från matjordslagret 66 Bränt ben , ,5 0,4 3 Från matjordslagret 67 Bränd lera , ,5 5 1 Från matjordslagret 68 Keramik , ,5 27,4 2 Glimmer-magrad Från matjordslagret, 69 Keramik , ,5 4 3 asbestmagrad Från matjordslagret, 70 Keramik , ,5 2,2 1 Lera Från matjordslagret, mynningsbit, (vanlig magring) 71 Avslag , ,5 2,7 1 Kvarts Sandlagret under matjorden 72 Avslag , ,5 0,1 1 Flinta Sandlagret under matjorden 73 Bränt ben , ,5 0,1 1 Sandlagret under matjorden 74 Avslag , ,5 0,3 1 Sandlagret under matjorden 75 Keramik , ,5 1,8 1 Asbestmagrad Från matjorden. 76 Avslag , ,5 29,3 8 Kvartsit (grå) Från sandlager under matjorden 77 Avslag , ,5 0,4 1 Kvartsit (vit) Från sandlager under matjorden 78 Avslag , ,5 3,3 1 Kvarts Från sandlager under matjorden 79 Avslag , ,5 0,1 1 Bergart Från sandlager under matjorden 80 Skrapa , ,5 14,1 1 Från matjorden -0,25 m 81 Avslag , ,5 2,8 3 Kvartsit (grå) Från matjorden -0,25 m 82 Avslag , ,5 0,5 3 Kvartsit (vit) Från matjorden -0,25 m 83 Avslag , ,5 0,1 1 Flinta Från matjorden -0,25 m 84 Avslag , ,5 3,3 3 Bergart Från matjorden -0,25 m 85 Avslag , ,5 0,3 1 Kvarts Från matjorden -0,25 m 86 Avslag , ,5 78,2 152 Kvartsit (grå) Från matjorden 87 Avslag , ,5 3,3 3 Bergart Från matjorden 88 Knivfragment? , ,5 5,4 1 Kvartsit (vit) Från matjorden 89 Kritpipsfragment , ,5 1,1 1 Från matjorden 90 Bränt ben , ,5 0,2 1 Från matjorden 91 Flintavslag , ,5 0,3 1 Från matjorden. Med slipad yta 92 Järnfragment , ,5 0,1 1 Från matjorden. 93 Avslag , ,5 4,8 7 Kvartsit (grå) Från matjorden. 0-0,25 m

34 94 Avslag , ,5 0,5 1 Flinta Från matjorden. 0-0,25 m 95 Avslag , ,5 1,7 5 Bergart Från matjorden. 0-0,25 m En med slipyta 96 Bränd lera , ,5 0,1 1 Från matjorden. 0-0,25 m 97 Keramik , ,5 3,4 1 Asbestmagrad Från matjorden. 0-0,25 m. Ornerad (kamstämpel) 98 Avslag , ,5 2,3 1 Kvartsit (vit) Från matjorden. 0-0,25 m 99 Avslag , ,5 2,8 3 Kvartsit (grå) Lager under matjorden. 0,25-0,3 m 100 Bränt ben , ,5 0,2 1 Lager under matjorden. 0,25-0,3 m 101 Avslag , ,5 6,9 3 Kvartsit (vit) Lager under matjorden. 0,25-0,3 m 102 Keramik , ,5 0,1 1 Lera Lager under matjorden 0,25-0,3 m 103 Avslag , ,5 4,9 1 Kvartsit (grå) Lager under matjorden. 0,3-0,35 m 104 Avslag , , Kvartsit (vit) Lager under matjorden. 0,3-0,35 m 105 Avslag , ,5 0,3 5 Flinta Lager under matjorden. 0,3-0,35 m 106 Avslag , ,5 0,1 1 Bergart Lager under matjorden. 0,3-0,35 m 107 Avslag , ,5 0,4 1 Kvartsit (grå) Lager under matjorden. 0,35-0,4 m 108 Avslag , ,5 0,1 2 Kvartsit (vit) Lager under matjorden. 0,35-0,4 m 109 Avslag , ,5 2,2 1 Bergart Lager under matjorden. 0,4-0,45 m 110 Skrapa/kniv , ,5 32,1 1 Bergart Från matjorden 111 Avslag , ,5 20,6 10 Kvartsit (grå) Från matjorden 112 Avslag , ,5 0,4 1 Kvartsit (vit) Från matjorden 113 Avslag , ,5 6,1 6 Bergart Från matjorden 114 Bränd lera , ,5 2,8 5 Från matjorden 115 Avslag , ,5 7,1 9 Kvartsit (grå) Från matjorden 116 Bränd lera , ,5 0,2 1 Från matjorden 117 Avslag , ,5 0,7 1 Bergart Från matjorden 118 Avslag , ,5 2 1 Kvartsit (vit) Från matjorden 119 Metall-fragment , ,5 0,1 1 Från matjorden. Ej magnetisk Igenombruten med hål med 120 Avslag , ,5 4 8 Kvartsit (grå) Från matjorden 121 Avslag , ,5 0,3 1 Bergart Från matjorden 122 Skrapa , , Bergart Från matjorden 123 Avslag , ,5 4,2 7 Kvartsit (grå) Från matjorden 124 Avslag , ,5 0,2 1 Flinta Från matjorden 125 Avslag , ,5 14,8 4 Kvartsit (grå) Från matjorden 126 Avslag , ,5 7,1 1 Kvartsit (vit) Från matjorden 127 Avslag , ,5 0,2 1 Flinta Från matjorden 128 Avslag , ,5 5,2 4 Bergart Från matjorden 129 Avslag , ,5 0,9 1 Kvartsit (grå) Från matjorden 130 Avslag , ,5 1,5 1 Bergart Från matjorden 131 Keramik , ,5 0,9 1 Lera Från matjorden 132 Bränt ben , ,5 0,5 2 Från sandlagret under matjorden 133 Järnfragment , ,5 0,4 1 Ca 0,95 m ner grovsand 134 Bränt ben , ,5 0,1 3 Ca 0,95 m ner grovsand 135 Avslag , ,5 0,1 1 Kvartsit (vit) 0,3 m ner i mjälan 136 Avslag , ,5 0,7 1 Kvartsit (grå) 1,10 m ner under markytan 137 Avslag , ,5 5,6 5 Bergart 1,10 m ner under markytan 138 Avslag , ,5 0,3 1 Kvartsit (vit) Från sandlagret under matjorden 139 Avslag , ,5 0,1 1 Kvartsit (gråvit) Från sandlagret under matjorden 140 Avslag , , Kvartsit (grå) Från matjorden