Arkeologisk forsknings, amatör och skolundersökning av boplats och lämningar från stenålder-historisk tid

Transkript

1 Rapport 2004:4 Arkeologisk forsknings, amatör och skolundersökning av boplats och lämningar från stenålder-historisk tid Fornlämning, Raä 158 Fastighet, Näsåker 12:1 Socken, Ådals-Liden Kommun, Sollefteå Landskap, Ångermanland Kulturmiljöavdelningen Ola George Umeå Universitet miljöarkeologiska laboratoriet Roger Engelmark

2 2 Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte och metod 4 Fornlämningen och äldreuppgifter 4 Redogörelse av arbetet 5 Anläggningar 5 Fyndmaterialet C-dateringar 13 Makrofossilanalys och geologi 13 Tolkning och diskussion 14 Tekniska och administrativa uppgifter 15 Referenser 16 Bilagor 1. Fyndlista 2. Kartor över området 3. Fotolista 4. Dagboksanteckningar 5. Profiler 6. C-14 Analys 7. Tidningsklipp

3 3 Sammanfattning Resultaten av undersökningarna av fornlämningen Raä 158 visar att platsen varit brukad under omkring år. Om det råder kontinuitet över hela denna period är inte känt men fynd från sten, brons, järnålder och medeltid-historisk tid finns. Det äldsta skedet är företrätt av det rödockralager som daterades till omkring f Kr. Yngre rödockralager är daterade till omkring f Kr. Strax nordöst om fornlämningen finns stora mängder järnutfällningar. Det är möjligt att järnoxiden till rödockran tagits från denna plats. Den daterade härden från det västra undersökningsområdet, fynden av asbestkeramik och slagg tillhör troligen till den äldsta delen av järnåldern. Den slipade skifferfragmenten som antagligen är resterna av en kniv hör troligen till yngre stenåldern men kan även vara från äldre delen av bronsåldern. En ovanlig pilspets av järn påträffades. Dateringen är osäker men den påträffades strax intill en flathuggen pilspets i kvarts (de brukar vara tillverkade av kvartsit). På det västra området förekom uteslutande asbestmagrad keramik. Det mynt som påträffades är präglat under Kristian II mellan Valören är en skilling och myntningsorten var Malmö. Ett likadant mynt hittades på 1940-talet vid undersökningarna av boplatsen vid ställverket på andra sidan älven (raä 10). Där hittades även tre svenska mynt från samt tre tyska mynt från talet. Om materialet utgör rester av boplatser eller aktivitetsytor är i nuläget inte säkert men stolphålet (anläggning 1) kan utgöra resterna av en byggnad. Tidigare undersökningar tyder på en bofast befolkning i regionen redan under järnåldern. På det östra området påträffades en slagplats där grå kvartsit bearbetats, slagplatsen låg på samma nivå som den än så länge odaterade härden (anläggning 7). Avslag utgör den största föremålskategorin och det östra området har 109 fyndposter av avslag mot 9 i västra området. Kvartsit och i synnerhet grå kvartsit dominerar avslagsmaterialet. På östra området fanns nästan alla skrapor. Skrapor brukar förekomma rikligt i hyddor och här kan de möjligen höra samman med härden (anläggning 7). Den stora mängden avslag kring härden motsäger, om den är samtida med härden en sådan tolkning. Avslag är vassa och avslagsplatser borde ha förlagts utanför bostaden. Keramiken är av fler slag än på västra området och den är av asbestmagrad, glimmermagrad och nästintill omagrad typ. På en del av den asbestmagrade keramiken från (raä 158) finns ornering i form av linjer. Asbestkeramik dateras i huvudsak till bronsålder- äldre järnålder ca (1800 f Kr 500 e Kr), men förekommer mest frekvent under ca 1000 f Kr- år 0. Keramik magrad med glimmer från den närliggande boplatsen vid Råinget är daterad till äldre bronsåldern ca f Kr. De östra och västra områdena uppvisar skillnader i fyndsammansättning, funktion och kanske även dateringar.

4 4 Inledning För att förbättra kunskaperna om stenåldern, boplatserna och omgivningarna till ristningsområdet vid Nämforsen bedömmdes det från Rane-projektet (Rock art in northern Europe) som viktigt att göra undersökningar på fornlämningen Raä 158. Tidigare undersökningar har visat att inom fornlämningen finns tjocka kulturlager med mellanliggande lager som bildats vid återkommande kraftiga vattenflöden (George 1997) (Loeffler 1997). Under forskningsundersökningen i maj lades därför tyngdpunkten på att datera de olika mark/kultur-lagren och att med analyser av prover tagna i markprofiler undersöka växtlighetens utveckling. I projektet samarbetade Umeå Universitet, Länsmuseet Västernorrland och stiftelsen Nämforsen. Syfte och metod För att under forskningsundersökningen få fram markprofiler att ta prover ur användes grävmaskin. Marklagren grävdes skiktvis bort. Anläggningar som påträffades dokumenterades i plan och profil, de fynd som hittades mättes in med totalstation. Syftet med kurs och skolundersökningarna var dels att öka andelen medverkande i olika aktiviteter rörande kunskapsuppbyggnad kring kulturarvet, men naturligtvis även att få fram kunskap från det undersökta materialet. Vid kurs och skolundersökningarna grävdes rutor för hand, jorden sållades därefter i såll med 4 mm maskvidd. Vid kursgrävningarna grävdes jorden i lager, vilket i princip innebar att matjordslagret sållades igenom som ett lager och det sandiga/mjäliga lagret därunder grävdes för sig. Fynden hänfördes sedan till respektive lager. Fornlämningen och äldre uppgifter Fornlämningen raä 158 upptäcktes vid en specialinventering på 1990-talet. Innan dess var ställverksboplatsen (raä 10) och flera andra boplatser längs älven kända och dokumenterade sedan tiden för vattenkraftsutbyggnaden. Ristningarna vid Nämforsen är kända sedan länge. De är tidigast nämnda på latin i en skrift om Ångermanland från 1705, men inte förrän 1907 publicerades de första hällristningsbilderna i tidsskrifterna Fornvännen och Ymer, av arkeologen Gustaf Hallström (Lindgren 2001:45).

5 5 Redogörelse av arbetet Under maj månad undersökte Länsmuseet Västernorrland, arkeologiska institutionen och miljöarkeologiska institutionen delar av fornlämningen i syfte att datera de sedan tidigare kända jordlagren. Undersökningen hade även som målsättning att genom analyser av prover från marklagren rekonstruera växtligheten i området genom tiderna. I arbetet användes en mindre grävmaskin som skiktvis fick gräva sig genom jordlagren. Flera anläggningar av typerna stolphål härd, rödockraansamling och mörkfärgning påträffades. En del fynd hittades också trots att inga massor sållades. Under kursundersökningen i juni/juli undersöktes flera olika ytor. Inriktningen var till skillnad från tidigare undersökningar på platsen där markstratigrafin varit huvudmålet att öppna ytor för att få rumsliga sammanhang på fynd och anläggningar. Två ytor, en i väst och en i öst utmärkte sig genom fyndkoncentrationer och anläggningar. Det västra området anslöt till undersökningsschaktet som grävdes i maj det andra schaktet låg längre österut i jämhöjd med de två ladorna som ståt tätt ihop. Vid undersökningarna i augusti/september med skolbarn grävdes bara vid de två ladorna i öster. Vetenskapsradion hade ett program om undersökningarna av Raä 158 och fornlämningsmiljön kring Näsåker vid 12- tiden den 11/8-03. Anläggningar Anläggning 1 Stolphål längst söderut i schakt 1 x y z topp 79,18. Efter avbaning av matjordslagret framkom en stenansamling. Stenarna var upp till 0,3 m långa (0,3 x 0,15 x 0,09) och ställda mer eller mindre lodrätt som skoning. Fyllningen i stolphålet var av grå-brun mjäla, medan omgivande jord bestod av gulbrun mjäla. Storleken i plan var omkring 0,45 x 0,4 m i diameter, djupet var omkring 0,42 m. Avgränsningen var svår att se och kändes bäst med skärsleven. Omkring 1,5 m nordväst om anläggning 1 fanns en stenansamling av större skörbrända stenar (ej härd) 0,8-1 m i diameter.

6 6 Anläggning 1 i profil. Foto Ola George. Anläggning 2 Rödockraansamling i schakt 2 x y z topp 78,73. Anläggningen var omkring 1,5 m i öst-västlig utsträckning och 0,6 m bred. Tjockleken på anläggningen var några cm, i fyllningen fanns förutom rödockra även inslag av brända benfnyk. Omgivningen bestod av grå mo/mjäla med kolinblandning. Anläggningen överlagrades och omgavs av ett sandigt-grusigt/stenigt lager.

7 7 Anläggning 2 i plan. Foto Ola George. Anläggning 3 Stolphålsbotten med skärvsten mellan schakt 1 och 2 x y z topp 79,22. Efter avbaning framkom en mindre ansamling av skörbrända stenar och lätt kolblandad jord. Gropen var 0,4 m i diameter och 0,15 m djup. Anläggningen utgjorde eventuellt botten på ett stolphål eller en härd. Stenstorleken var upp till 0,16x0,13x0,08 m. Anläggning 4 Härd mellan schakt 1 och 2 x y z topp 79,45. I plan var storleken 0,6x0,7 m, djupet var 0,3 m. Stenpackningen var i ytan gles. De skörbrända stenarna var från 0,06-0,14 m stora. Anläggningens hade under skärvstenspackningen ett lager med kol och sot, i botten fanns även rödbränd sand.

8 8 Anläggning 4 i profil. Foto Thomas Larsson. Anläggning 5 Grop (stolphålsbotten?) mellan schakt 1 och 2 x y z topp 79,56. Framträdde som en mörkfärgning med inslag av skärvsten. Storleken i plan var 0,6 m i diameter, djupet var 0,15 m. Möjligen var anläggningen rester av botten på ett stolphål. Inga kolbitar påträffades vid snittning.

9 9 Anläggning 5 i profil. Foto Thomas Larsson. Anläggning 6 Mörkfärgning i ruta 10 x ,7 y ,80. I plan 0,4 x 0,25 m stor med några stenar i ytan 0,1-0,2 m stora. Vid snittning visade sig anläggningen endast vara några cm tjock. Anläggning 7 Härd i schaktet ovanför dubbelbodarna x ,6 y ,6 z topp 78,77. I plan var härden 0,7-0,8 m i diameter med stenar 0,06-0,32 m stora i ytan. Anläggningen var 0,32 m djup. Fyllningen bestod av sot och kol och 60 kg sten, vilken var mer eller mindre bränd eller skörbränd. Toppmått var 78,88 m ö h. Stenarnas storlek antyder att de haft en värmemagasinerade uppgift, kanske har anläggningen legat i en hydda.

10 10 Anläggning 7 i plan. Foto Ola George. Anläggning 7 i profil. Foto Ola George. I det västra området påträffades flera stenansamlingar som troligen utgjort någon form av konstruktioner/anläggningar.

11 11 Stenansamling öster om ruta 2. Foto från söder av Ola George. Anläggningar inom västra området.

12 12 Anläggningar inom östra området. Fyndmaterialet Fynden från år 2003 års undersökningar spänner över en lång tidsrymd. Den slipade skiffern hör troligen till yngre stenåldern men kan även vara från bronsåldern. På ett av skifferfynden finns rester av en egg, av bredden på föremålet kan det röra sig om rester av en kniv. Avslagsmaterialet av kvartsit, kvarts och olika bergarter är odaterat. Grå kvartsit är det dominerande avslagsmaterialet. Keramik av tre typer finns, asbestmagrad, glimmermagrad och nästintill omagrad. Alla keramiktyperna har ett tunt gods. På en del av de asbestmagrade keramikbitarna finns ornering i form av linjer. Enligt Lars Forsbergs sammanställning av asbestkeramik dateras den till bronsålder- äldre järnålder ca (1800 f Kr 500 e Kr), men förekommer mest frekvent under ca 1000 f Kr- år 0 (Forsberg 2001:139). Keramik magrad med glimmer från den närliggande boplatsen vid Råinget har daterats till äldre bronsåldern ca f Kr (Forsberg 2001:141). Keramiken från det östra området (13 fyndnummer) är av typerna asbestmagrad, glimmermagrad och nästintill omagrad. På västra området finns (nio fyndnummer) bara asbestmagrad keramik. Avslag utgör den största föremålskategorin (118 poster i fyndlistan). Avslagen finns dock på samma nivå som Härden (anläggning 7). Det östra området har 109 poster av avslag mot 9 i västra området. Den grå kvartsiten är den dominerande. Skrapor är också en vanligt förekommande föremålsform.

13 13 Från järnålder historisk tid finns smidesslagg, Slaggen förekommer i samma område som asbestkeramik vilket även är fallet på många andra fornlämningar i regionen. Fyndsammansättningen och järnåldersdateringen gör det därför troligt att slaggen och smidesaktiviteterna är från järnåldern. En ovanlig pilspets av järn finns. Dateringen är osäker men den påträffades strax intill en flathuggen pilspets i kvarts (de brukar vara tillverkade av kvartsit). En utmärkande sak för det östra området är skraporna, 10 till antalet (i västra området bara en). Skrapor brukar förekomma rikligt i hyddor och kan möjligen höra samman med härden (anläggning 7). Den stora mängden avslag i östra området frågan är om materialet kommer från en eventuell hydda?. Avslag är vassa och avslagsplatser borde ha förlagts utanför bostaden. Det mynt som påträffades vid forskningsundersökningen var präglat under Kristian II (tyrann) mellan Valören är en skilling. Myntningsorten var Malmö. Ett likadant mynt hittades på 1940-talet vid undersökningarna av boplatsen vid ställverket på andra sidan älven (raä 10). Där hittades även tre svenska mynt samt tre tyska mynt från talet. Det förekommer gott om fynd även från historisk tid i form av en knapp, glas, spikar mm. Myntfyndet från raä 158. Foto G. Hildebrand, Kungliga myntkabinettet. 14 C-dateringar Ett prov från en rödockraansamling i schakt två fick en datering till 5255 år BP +-45 år, med kalibrering med två sigma hamnar dateringen huvudsakligen mellan f Kr vilket motsvarar tidigneolitikum. Ett rödockralager ovanför nyss nämnda lager daterades (Ua ) till 4170 BP år, med kalibrering med två sigma hamnar dateringen huvudsakligen mellan f Kr vilket motsvarar mellanneolitikum. Anläggning fyra som var en härd daterades (Beta ) till 2230 BP +-60 år och tillhör även med kalibrering till två sigma perioden förromersk järnålder. Anläggning två, en rödockraansamling fick en datering (Ua ) till BP, med en kalibrering till två sigma faller dateringen huvudsakligen inom mellanneolitikum. Makrofossilanalys och geologi Schaktning från strandbrinken in mot nipan över Raä 158 gjordes för att få en uppfattning om strandplatåns uppbyggnad och upptäcka eventuella tidigare mänskliga aktiviteter. Vid tidigare

14 14 grävningar på Raä 158 (George & Leffler 1996 och 1997) hade konstaterats en komplex stratigrafi och spår av förhistorisk aktivitet. Med hjälp av traktorgrävare gjordes ett antal schakt, 2m breda och 5 m långa, med 15 m mellanrum, i rät linje över strandplatån från älvstranden upp mot nipan (se kartbilaga 3) Djupet varierade, men var i de flesta mer än 2 m. De nedre två schakten förenades därefter till ett 25 m långt schakt då en intressant stratigrafi och lämningar efter mänskliga aktiviteter kunde noteras. Resultat. Stratigrafin är komplex (bilaga 2) I botten ligger den glacifluviala rullstensås som avsatts i älvens lopp under avsmältningen av inlandsisen. I schaktets övre del är isälvsavlagringarna täckta av marina finkorniga sediment. I schaktets nedre delar närmast älven är alla fjord och marina sediment borteroderade och även delar av grusåsen är bearbetade och omlagrade av älven. Enligt erhållna dateringar skedde älvens huvudsakliga gestaltning i ett relativt tidigt skede efter att Nämforsen genom landhöjningen hamnat ovanför havsnivån. Sand och mo har pålagrats periodvis, sannolikt vid stora nipras då älvsvattnet överladdats med sediment. De första indikationerna på mänsklig aktivitet kommer redan vid ca 4000 år f. Kr. Rödockralinser innehållande kol antyder att man producerat rödockra på platsen och flera på varandra följande linser visar att man upprepat processen många gånger och enligt dateringarna mellan ca 4000 och 2500 år f. Kr. Det kan inte uteslutas att sediment också har eroderat bort och därvid information om mänskliga aktiviteter förstörts. Sedimenten i den övre delen är huvudsakligen av kolluvial karaktär och har eroderat ner från nipkanten vid ras och spolats ner över strandplanet. Större delen av strandplatån är plöjd sannolikt redan från förhistorisk tid. Anläggningar makroprover A 5 Träkol mycket tall och hägg A 4 Träkol björk, tall, gran. C14-datering (Beta ) A 3 Skallra (Rhinantus) 3 frön Penningört (Capsella) 1frö Bär obestämda 2 Granbarr 1 A 2 träkol lite tall och björk? C14-datering (Ua-22321) Rödockralager, träkol relativt mycket tall och al. C14-dateringar undre lager Övre lager Tolkning och diskussion Resultaten av undersökningarna av Raä 158 visar att platsen varit brukad under omkring år. Om det råder kontinuitet över hela denna period är inte känt men fynd från sten, brons, järnålder och medeltid-historisk tid finns. Det äldsta skedet är företrätt av det rödockralager som daterades till omkring f Kr. Yngre lager med rödockra finns högre upp i marklagren som dateras till omkring f Kr. Strax nordöst om fornlämningen

15 15 upptäcktes stora mängder järnutfällningar i samband med det vägbygge som pågick samtidigt som undersökningen. Det är möjligt att järnoxiden till rödockran tagits från denna plats. En härd (anläggning 4) som daterades till ungefär f Kr (förromersk järnålder). Fynden av avslagsmaterial i olika stenmaterial är det vanligaste fynden. Den grå kvartsiten utmärker sig genom antalet. Keramiken som hittades är av olika slag (asbest och glimmermagrad samt nästan omagrad som mest påminner om bränd lera) dateras till brons och äldre järnålder. Asbestkeramiken förekommer ofta tillsammans med smidesslagger i regionen och ibland även med tillsammans med asbestmineral som även det påträffades. Det västra undersökningsområdets ytliga skikt (som rutgrävdes) har med den daterade härden, övriga anläggningar och fynden av asbestkeramik och slagg troligen datering till den äldsta delen av järnåldern. Om materialet utgör rester av en boplats eller aktivitetsyta är i nuläget inte säkert men stolphålet kan utgöra resterna av en byggnad. Tidigare undersökningar tyder på en bofast befolkning i regionen redan under järnåldern (George 2001:121). På det östra området påträffades en slagplats. Avslagen bestod av grå kvartsit och fanns på samma nivå som den än så länge odaterade härden (anläggning 7). På östra området fanns nästan alla skrapor och keramiken är av fler slag. De östra och västra området uppvisar skillnader i fyndsammansättning, funktion och kanske även vad gäller dateringar. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsmuseets dnr: 2003/203 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Sollefteå Socken: Ådals-Liden Fastighet: Näsåker 12:1 Fornlämning Raä 158 Kartblad: 19 H 7a Belägenhet angivet i rikets nät: X Y Höjd över havet 85 m Undersökningstid 19-23/5, 30/6-4/7 samt 19/8-4/ Personal: Grävningsledare Ola George, Margareta Bergvall, Roger Engelmark, Tomas Larsson, Peter Persson från Länsmuseet Västernorrland. Kursdeltagare Olle Östlund, Dagmar Borin-Svensson, Anders Frank, Eva Lindgren, Stig Johansson, Birger Axelsson, Rolf Noberg, Maria Rydberg, Marianne Carlsson, Agneta Floresjö, Ellinor Johansson. Lars Högberg. Årskurs 5 och 6 från Näsåkersskolan. Rapportsammanställning: Ola George, Roger Engelmark (makrofossilanalys och geologi) Dokumentationsmaterial i form av ritningar, konserveringsrapport, fotografier, dagböcker mm förvaras på Länsmuseet Västernorrland.

16 16 Referenser Forsberg. L Keramiken från Råingetlokalerna. Mångfald i tid och formspråk. Tidsspår. Forntidsvärld och gränslöst kulturarv. Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund. Red Margareta Bergvall och Ola George. Härnösand. George. O Arkeologisk undersökning av boplats Raä 158, Nämforsen. Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöavdelningens internrapport 11/1997 Lindgren. B Hällbilder. Kosmogoni och verklighet. Tidsspår. Forntidsvärld och gränslöst kulturarv. Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund. Red Margareta Bergvall och Ola George. Härnösand. Loeffler. D Arkeologisk undersökning av boplats Raä 158, Ångermanland Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöavdelningens internrapport 13/1997

17 17 Bilagor Bilaga1. Fyndlista Fynd Fynd X Y Z Vikt Antal Material Kommentarer nr 1 Sänkesten , ,45 151,8 1 Vid profilrensning, Troligen från det brungula mjäla-lagret under 2 Slipad skiffer , ,45 79,256 1,9 1 3 Skrapa , ,12 79,527 3,8 1 Kvartsit 4 Skrapa , ,12 79,527 6,2 1 Bergart 5 Avslag 2,6 1 Bergart Från dumphög mellan schakt 1 och 2 6 Mynt , ,11 79,545 1,11 1 Skilling Ben ,6 1 Från matjordslagret 8 Avslag ,4 1 Flinta Från matjordslagret 9 Avslag ,3 2 Bergart Från matjordslagret 10 Avslag ,4 44 Kvartsit Från matjordslagret 11 Avslag 4,6 1 Kvartsit Från dumphög mellan schakt 1 och 2 12 Avslag ,1 147 Kvartsit Sandlagret under 13 Avslag ,8 1 Bergart Sandlagret under 14 Avslag ,7 126 Kvartsit Sandlagret under 15 Avslag ,2 21 Kvartsit Från matjordslagret 16 Avslag ,5 1 Kvartsit (vit) Från matjordslagret 17 Avslag ,6 1 Bergart Från matjordslagret 18 Smält glas Glas Från matjordslagret 19 Knapp ,4 1 Koppar Från matjordslagret 20 Avslag ,5 11 Kvartsit - 21 Avslag ,1 1 Flinta - 22 Skrapa ,4 1 Bergart - 23 Skrapa ,5 1 Kvartsit - 24 Avslag ,1 16 Kvartsit Sandlagret under 25 Avslag ,8 2 Kvartsit (vit) Sandlagret under 26 Avslag ,7 1 Bergart Sandlagret under 27 Avslag ,8 76 Kvartsit - 28 Avslag ,2 2 Kvartsit (vit) - 29 Avslag ,8 2 Bergart - 30 Bränt ben ,4 1 Ben - 31 Skrapa ,3 1 Porfyr - 32 Avslag ,2 27 Kvartsit - 33 Avslag ,6 4 Bergart, porfyr - 34 Avslag ,3 3 Kvartsit (vit) - 35 Brynfragment , Skrapa ,9 1 Flinta - 37 Keramik ,9 2 Glimmermagrad 38 Skrapa ,6 1 Bergart - 39 Skrapa Porfyr

18 18 40 Keramik ,2 1 Glimmer magrad 41 Keramik Asbestmagrad Ornerad 42 Avslag ,2 10 Kvartsit 43 Avslag ,6 6 Kvartsit (vit) 44 Sintrad lera ,2 2 Lera 45 Avslag ,9 3 Bergart 46 Sten med ,8 1 slipyta 47 Bränd lera , Bränt ben , Avslag ,0 9 Kvartsit Från matjordslagret 50 Avslag ,1 1 Kvartsit (vit) Från matjordslagret 51 Bränt ben ,1 1 Från matjordslagret 52 Avslag ,7 10 Bergart Från matjordslagret 53 Avslag ,9 2 Flinta Från matjordslagret, en bit med slipytor 54 Keramik ,3 2 asbestmagrad Från matjordslagret, 55 Keramik ,2 1 Från matjordslagret. 1,8 mm godstjocklek 56 Järnfragment ,3 1 Från matjordslagret 57 Bronsbeslag ,3 1 Från matjordslagret 58 Skrapa ,6 1 Bergart Från matjordslagret 59 Avslag ,7 9 Bergart Från matjordslagret 60 Smidesslagg ,8 4 Från matjordslagret 61 Avslag ,4 5 Kvartsit Från matjordslagret 62 Avslag ,1 2 Kvartsit (vit) Från matjordslagret 63 Avslag ,4 4 Flinta Från matjordslagret 64 Avslag ,2 1 Kvarts Från matjordslagret 65 Smält glas ,4 2 Från matjordslagret 66 Bränt ben ,4 3 Från matjordslagret 67 Bränd lera ,0 1 Från matjordslagret 68 Keramik ,4 2 Glimmermagrad Från matjordslagret, 69 Keramik ,0 3 asbestmagrad Från matjordslagret, 70 Keramik ,2 1 Från matjordslagret, mynningsbit, (vanlig magring) 71 Avslag ,7 1 Kvarts Sandlagret under 72 Avslag ,1 1 Flinta Sandlagret under 73 Bränt ben ,1 1 Sandlagret under 74 Avslag ,3 1 Sandlagret under 75 Keramik ,8 1 Asbestmagrad Från. 76 Avslag ,3 8 Kvartsit (grå) Från sandlager under 77 Avslag ,4 1 Kvartsit (vit) Från sandlager under 78 Avslag ,3 1 Kvarts Från sandlager under 79 Avslag ,1 1 Bergart Från sandlager under 80 Skrapa ,1 1 Från -0,25 m 81 Avslag ,8 3 Kvartsit (grå) Från -0,25 m 82 Avslag ,5 3 Kvartsit (vit) Från -0,25 m

19 19 83 Avslag ,1 1 Flinta Från -0,25 m 84 Avslag ,3 3 Bergart Från -0,25 m 85 Avslag ,3 1 Kvarts Från -0,25 m 86 Avslag ,2 152 Kvartsit (grå) Från 87 Avslag ,3 3 Bergart Från 88 Kniv ,4 1 Kvartsit (vit) Från fragment? 89 Kritpips ,1 1 Från fragment 90 Bränt ben ,2 1 Från 91 Flintavslag ,3 1 Från. Med slipad yta 92 Järnfragment ,1 1 Från. 93 Avslag ,8 7 Kvartsit (grå) Från. 0-0,25 m 94 Avslag ,5 1 Flinta Från. 0-0,25 m 95 Avslag ,7 5 Bergart Från. 0-0,25 m En med slipyta 96 Bränd lera ,1 1 Från. 0-0,25 m 97 Keramik ,4 1 Asbestmagrad Från. 0-0,25 m Ornerad (kamstämpel) 98 Avslag ,3 1 Kvartsit (vit) Från. 0-0,25 m 99 Avslag ,8 3 Kvartsit (grå) Lager under. 0,25-0,3 m 100 Bränt ben ,2 1 Lager under. 0,25-0,3 m 101 Avslag ,9 3 Kvartsit (vit) Lager under. 0,25-0,3 m 102 Keramik ,1 1 Lager under 0,25-0,3 m 103 Avslag ,9 1 Kvartsit (grå) Lager under. 0,3-0,35 m 104 Avslag Kvartsit (vit) Lager under. 0,3-0,35 m 105 Avslag ,3 5 Flinta Lager under. 0,3-0,35 m 106 Avslag ,1 1 Bergart Lager under. 0,3-0,35 m 107 Avslag ,4 1 Kvartsit (grå) Lager under. 0,35-0,4 m 108 Avslag ,1 2 Kvartsit (vit) Lager under. 0,35-0,4 m 109 Avslag ,2 1 Bergart Lager under. 0,4-0,45 m 110 Skrapa/kniv ,1 1 Bergart Från 111 Avslag ,6 10 Kvartsit (grå) Från 112 Avslag ,4 1 Kvartsit (vit) Från 113 Avslag ,1 6 Bergart Från 114 Bränd lera ,8 5 Från 115 Avslag ,1 9 Kvartsit (grå) Från 116 Bränd lera ,2 1 Från 117 Avslag ,7 1 Bergart Från 118 Avslag ,0 1 Kvartsit (vit) Från 119 Metallfragment ,1 1 Från. Ej magnetisk

20 20 Igenombruten med hål med jämna mellanrum 120 Avslag ,0 8 Kvartsit (grå) Från 121 Avslag ,3 1 Bergart Från 122 Skrapa ,0 1 Bergart Från 123 Avslag ,2 7 Kvartsit (grå) Från 124 Avslag ,2 1 Flinta Från 125 Avslag ,8 4 Kvartsit (grå) Från 126 Avslag ,1 1 Kvartsit (vit) Från 127 Avslag ,2 1 Flinta Från 128 Avslag ,2 4 Bergart Från 129 Avslag ,9 1 Kvartsit (grå) Från 130 Avslag ,5 1 Bergart Från 131 Keramik/ ,9 1 Från bränd lera 132 Bränt ben ,5 2 Från sandlagret under 133 Järnfragment ,4 1 Ca 0,95 m ner grovsand 134 Bränt ben ,1 3 Ca 0,95 m ner grovsand 135 Avslag ,1 1 Kvartsit (vit) 0,3 m ner i mjälan 136 Avslag ,7 1 Kvartsit (grå) 1,10 m ner under markytan 137 Avslag ,6 5 Bergart 1,10 m ner under markytan 138 Avslag ,3 1 Kvartsit (vit) Från sandlagret under 139 Avslag ,1 1 Kvartsit (gråvit) Från sandlagret under 140 Avslag Kvartsit (grå) Från 141 Avslag ,9 1 Kvartsit Från (gråvit) 142 Avslag ,0 1 Kvartsit (vit) Från 143 Avslag ,3 1 Kvarts? Från 144 Avslag ,1 1 Bergart Från 145 Bränd lera ,2 1 Från 146 Glödskal ,1 1 Slagg Från 147 Avslag ,6 4 Kvartsit (grå) Längst ner i sandlagret (under ) 148 Bränt ben ,1 1 Längst ner i sandlagret (under ) 149 Avslag ,7 1 Kvartsit (grå) Mellan sandlagret och 150 Avslag ,2 1 Kvartsit (grå) Från sandlagret under 151 Avslag ,1 1 Bergart Från sandlagret under 152 Avslag ,3 1 Kvartsit (vit) Från sandlagret under 153 Avslag ,0 7 Kvartsit (grå) Från 154 Avslag ,8 2 Bergart Från 155 Smält ,9 1 Glas och slagg Från glas/slagg 156 Avslag ,7 16 Kvartsit (grå) Från sandlagret under 157 Avslag ,6 1 Kvartsit (vit) Från sandlagret under 158 Bränt ben ,1 1 Från sandlagret under 159 Avslag ,7 7 Kvartsit (grå) Från

21 Avslag ,6 3 Bergart Från 161 Avslag ,4 1 Kvarts Från 162 Avslag ,3 1 Kvartsit (vit) Från 163 Avslag ,1 1 Flinta Från 164 Järnfragment ,2 5 Från 165 Avslag ,1 21 Kvartsit (grå) Från 166 Avslag ,1 4 Bergart Från 167 Avslag ,5 1 Kvartsit Från (gråvit) 168 Avslag ,2 1 Flinta Från, med slipspår 169 Avslag ,7 1 Skiffer? Från 170 Keramik ,9 1 Glimmermagrad Från, 171 Skrapa ,1 1 Kvartsit (vitgrå) Från sandlagret under Matjorden. Konkav egg 172 Avslag ,9 422 Kvartsit (grå) Från sandlagret under 173 Avslag ,5 2 Bergart Från sandlagret under 174 Avslag ,2 1 Kvarts Från sandlagret under 175 Avslag ,4 2 Flinta Från sandlagret under 176 Avslag ,2 2 Kvartsit (vit) Från sandlagret under 177 Avslag , ,21 0,5 1 Bergart Från sandlagret under Matjorden. Ruta Bränt ben , ,21 0,1 1 Från sandlagret under Matjorden. Ruta Bränt ben , ,04 0,2 2 Från sandlagret under Matjorden. Ruta Avslag , ,71 1,8 1 Kvartsit (grå) Ruta Keramik , ,510 2,0 1 Asbestmagrad Från sandlagret under Matjorden. Ruta Smidesslagg , , Från. Ruta Bränt ben , ,97 0,9 1 Sand/mjäla- lagret. Ruta Keramik , ,80 2,4 3 Asbestmagrad Från matjordslagret Ruta Skifferknivsfr agment? , ,30 3,6 2 Från matjordslagret. Ruta Avslag , ,30 1,5 1 Bergart Från matjordslagret. Ruta Keramik? , ,30 0,2 1 Rödgods Från matjordslagret. Ruta Keramik , ,30 2,8 2 Asbestmagrad Från matjordslagret. Ruta Avslag , ,30 2,7 1 Bergart Från matjordslagret. Ruta Avslag , ,17 4,8 1 Bergart Från matjordslagret. Ruta Slipad skiffer , ,17 5,6 2 Skiffer Från matjordslagret. Ruta 8. med parallella ristade streck 192 Smidesslagg , ,17 16,3 1 Från matjordslagret. Ruta Keramik , ,17 13,1 7 Asbestmagrad Från matjordslagret. Ruta 8. Bl.a mynningsbit

22 Asbestfibrer , ,17 0,7 4 Från matjordslagret. Ruta Keramik , ,17 0,5 1 Asbestmagrad Från sand/mjälalagret 196 Smält glas , ,27 0,9 1 Från matjordslagret. Ruta Keramik , ,27 1,0 1 Asbestmagrad Från matjordslagret. Ruta Asbestfibrer , ,745 0,2 1 Från matjordslagret. Ruta Pilspets , ,745 13,7 1 Kvarts 52 x 25 x 9 mm Från matjordslagret. Ruta 11. Flathuggen 200 Lock , ,745 2, mm i diameter Från matjordslagret. Ruta Skrapfragment , ,745 2,6 1 Flinta Ruta Avslag , ,745 1,4 1 Kvartsit (grå) Ruta Pilspets , ,30 4,6 1 Järn Ruta Avslag , ,62 0,8 1 Bergart Ruta Avslag , ,62 0,9 1 Kvartsit (grå) Ruta Keramik , ,62 1,1 1 Asbestmagrad Ruta Avslag , ,77 1,7 1 Bergart Från matjordslagret Ruta Smidesslagg , ,2 184,8 2 En bottenskålla och en mindre slaggbit Från matjordslagret Ruta Järnfragment , ,65 1,5 1 Från sandlagret under Matjorden. Ruta Avslag , ,65 0,2 1 Bergart Från sandlagret under Matjorden. Ruta Keramik , ,27 4,5 1 Asbestmagrad Från sandlagret under Matjorden. Ruta Keramik , ,27 2,8 1 Asbestmagrad, ornerad Från matjordslagret Ruta Smidesslagg , ,67 4,6 1 Från matjordslagret Ruta Avslag , ,14 3,8 2 Hälleflinta? Från sandlagret under Matjorden. Ruta Avslag 3,5 1 Kvartsit (grå) Lösfynd från dumphög mellan schakt 1 och 2

23 23 Bilaga 2. Kartor över området Karta 1. Undersökningsplatsen markerad med punkten.

24 24 Karta 2. Boplatsen markerad med pil strax nedanför Nämforsen Karta 3. Schakten och de undersökta rutorna.

25 25 Bilaga 3. Fotolista Film Fotonr Beskrivning Fotad från 1 Översikt på Raä 158 med de upptagna schakten, från hotellet Nordöst 2 Översikt på Raä 158 med de upptagna schakten, från hotellet Nordöst 3 Stolphål i profil på koordinaterna x y Syd 4 Stolphål i profil på koordinaterna x y Syd 5 Rödockralager i schakt 1 6 Rödockralager i schakt 1 7 Arbetsbild, avbaning med liten grävmaskin 8 Profil av schakt 6 Väst 9 Profil av schakt 5 Väst 10 Profil av schakt 5 Väst 11 Profil av schakt 4 Väst 12 Profil av schakt 4 Väst 13 Profil av schakt 3 Väst 14 Profil av schakt 3 Väst 15 Anläggning 3 i plan Norr 16 Anläggning 4 i plan Väst 17 Anläggning 5 i plan Väst 18 Hällmålning vid Högberget 19 Hällmålning vid Högberget 20 Blockgrottan vid Högberget 21 Anläggning 3 efter makroprovtagning i profil Öst 22 Anläggning 4 efter makroprovtagning i profil Väst 23 Anläggning 5 efter makroprovtagning i profil Väst 24 Profil av schakt 3 Öst 25 Profil av schakt 3 Öst Film Fotonr Beskrivning Fotad från 1 Besökare av deltagare vid hällristningsseminariet Sydöst 2 Besökare av deltagare vid hällristningsseminariet Sydväst 3 Långschaktet, mellan 1-3 m (med början i norr och mot syd) Nordväst 4 Långschaktet, mellan 3-5 m Nordväst 5 Långschaktet, mellan 5-7 m Nordväst 6 Långschaktet, mellan 7-9 m Nordväst 7 Långschaktet, mellan 9-11 m Nordväst 8 Långschaktet, mellan 11-13m Nordväst 9 Långschaktet, mellan m Nordväst 10 Långschaktet, mellan m Nordväst 11 Långschaktet, mellan m Nordväst 12 Långschaktet, mellan m Nordväst 13 Långschaktet, mellan m Nordväst 14 Rödockra, brända ben och kol vid 2,5 m Nordväst 15 Rödockra, brända ben och kol vid 2,5 m Nordväst

26 26 16 Eventuell anläggning i profilen vid 9,5 m Nordväst 17 Rödockralager vid 11 mm Nordväst 18 Översikt på området med långschaktet Öst 19 Översikt på området med långschaktet Nordöst Film 0401 Fotonr Beskrivning Fotad från 1 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 2 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 3 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 4 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 5 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 6 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 7 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 8 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 9 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 10 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 11 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 12 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 13 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 14 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 15 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 16 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 17 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 18 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 19 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 20 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 21 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 22 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 23 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 24 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 25 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 26 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 27 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 28 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 29 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 30 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 31 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 32 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 33 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 34 Foto från skolkursen med årskurs 5-6 från Näsåkers skola 35 Schaktet vid ladorna Väst 36 Schaktet vid ladorna med skolbarn Film Fotonr Beskrivning 1 Arbetsbild, Maria Rydberg och Rolf Noberg 2 Arbetsbild, Lars Högberg och Birger Axelsson 3 Arbetsbild, Agneta Floresjö och Stig Johansson Fotad från

27 27 4 Härd i schakt (anläggning 6) x y Väst 5 Markprofil mellan x y Syd 6 Kulturlager i ruta x y Väst 7 Härden (anläggning 6) i plan, uppifrån Norr 8 Härden (anläggning 6) i plan, uppifrån Väst 9 Härden (anläggning 6) i plan Väst 10 Anläggning 7 i plan Öst 11 Anläggning 7 i plan Sydöst 12 Anläggning 7 i plan Sydsydväst 13 Anläggning 7 i profil Väst 14 Ruta 1, översikt Öst 15 Ruta 1 Anläggning i plan Syd 16 Ruta 1 Anläggning, i plan Öst 17 Sentida fynd från rutgrävning 18 Härd (anläggning 6) i profil Nordväst 19 Härd (anläggning 6) i profil Nordväst 20 Härd (anläggning 6) i profil Nordväst 21 Härd (anläggning 6) i profil Nordväst 22 Gruppfoto 23 Gruppfoto 24 Härd (anläggning 6) i profil 25 Stenansamling i ruta Stenansamling i ruta 2 27 Arbetsbild, igenläggning av schakten 28 Arbetsbild, igenläggning av schakten 29 Arbetsbild, igenläggning av schakten 30 Arbetsbild, igenläggning av schakten 31 Arbetsbild, igenläggning av schakten Tomas Larssons digitala fotografier Fotonr Beskrivning Fotad från 1 Översikt på Raä 158 från hotellet Nordöst 2 Järnpil funnen vid kursundersökningen 3 Arbetsbild från kursundersökningen 4 Arbetsbild, sållning 5 Arbetsbild från kursundersökningen 6 Arbetsbild från kursundersökningen 7 Arbetsbild från kursundersökningen 8 Arbetsbild, sållning 9 Röse öster om dubbelladorna i Raä 158 östra del Öst 10 Röse öster om dubbelladorna i Raä 158 östra del Öst 11 Arbetsbild från kursundersökningen 12 Översikt på Raä 158 från hotellet Nordöst 13 Arbetsbild från kursundersökningen 14 Arbetsbild från kursundersökningen 15 Arbetsbild från kursundersökningen med Roger Engelmark och Karin Wiklund

28 16 Arbetsbild från kursundersökningen 17 Översikt på nämforsens kraftverk från hotellet Sydöst 18 Översikt på nämforsens kraftverk från hotellet Sydöst 19 Arbetsbild från kursundersökningen 20 Arbetsbild från kursundersökningen 21 Schakt norr om dubbelbodarna Nv 22 Arbetsbild från kursundersökningen, dokumentation av schakt 23 Arbetsbild från kursundersökningen, samling med fyndvisning 24 Järnpil funnen vid kursundersökningen 25 Översikt på nämforsens kraftverk från hotellet Sydöst 26 Översikt på Raä 158 från vattenkraftsvillan Nordväst 27 Översikt på Raä 158 från vattenkraftsvillan Nordväst 28 Översikt på Raä 158 Nordöst 29 Raä 158, strandkanten Nordväst 30 Översikt på Raä 158 från hotellet Nordöst 31 Översikt på Raä 158 från hotellet Nordöst 32 Rödockraansamling i långschaktet 33 Rödockraansamling i långschaktet 34 Rödockraansamling i långschaktet 35 Rödockraansamling i långschaktet 36 Schakten från forskningsundersökningen Sydväst 37 Arbetsbild, Ola George vid schakt 1 38 Stolphål i profil (anläggning 1) 39 Rödockralager i profil 40 Arbetsbild, Ola George i schakt 41 Arbetsbild, Ola George i schakt 42 Arbetsbild, Ola George i schakt 43 Arbetsbild, Ola George i schakt 44 Schakt 6 vattenfyllt 45 Arbetsbild, maskinavbaning 46 Arbetsbild, maskinavbaning 47 Provtagning med sond 48 Arbetsbild 49 Långschaktet med anläggningsnivån framgrävd Sydväst 50 Eventuell anläggning i ruta 8 i plan 51 Översikt av schaktområdet Sydväst 52 Långschaktet med anläggningsnivån framgrävd Nordväst 53 Forskningsundersökningsområdet Öst 54 Forskningsundersökningsområdet Öst 55 Vattenfallsvillan uppe på nipan Öst 56 Anläggning 4 i plan 57 Anläggning 4 i plan 58 Arbetsbild, Ola George i schakt 59 Långschaktet med anläggningsnivån framgrävd Sydväst 60 Ritning av profil i långschakt 61 Hotellets lusthus från Raä Långschaktet med anläggningsnivån framgrävd Norr 28

29 29 63 Långschaktet med anläggningsnivån framgrävd Nordöst 64 Laxön och Notön från Raä Laxön och Notön från Raä Långschaktet med anläggningsnivån framgrävd Sydväst 67 Markprofil med kol och rödockralager 68 Anläggning 3 i profil Sydöst 69 Anläggning 3 i profil Sydöst 70 Anläggning 4 i profil 71 Anläggning 5 i profil 72 Anläggning 5 i profil 73 Långschaktet med anläggningsnivån framgrävd Nordöst 74 Anläggning 4 i profil 75 Hotellets lusthus från Raä 158 Bilaga 4. Dagboksanteckningar Forskningsundersökningen 19/5 Ola planerade med Thomas och Roger om var schakten skulle dras. I schakt ett längst ner mot älven framkom genast ett stolphål och en skärvstensansamling. I schakt två framkom ett tjockt lager med rödockra. Sammanlagt grävdes sex schakt. 30/6 På förmiddagen höll Thomas Johansson och Roger Engelmark en introduktion till norrländsk arkeologi och provtagning. Tekniska avdelningen kom med redskapen och arbetsgruppen nipprojektet körde ner alla redskap med en fyrhjulig motorcykel med släp. Vi stakade ut var rutorna skulle vara och monterade sållen. Kursdeltagarna började att torva av och gräva. 20/5 Undersökte och dokumenterade stolphål. Thomas undersökte rödockraansamlingen. Roger var borta hela dagen, Tomas halva dagen. Ola ritade profil över schakten 4, 5 och 6. Schakt 1 utvidgades mot schakt 2. Två anläggningar påträffades. Ett slipat skifferföremål samt ett runt korroderat kopparföremål som påminde om ett mynt och ett avslag hittades. 21/5 Roger tog prover i schakten, Tomas grävde anläggningar, Ola ritade av profiler. 22/5 Anläggningarna dokumenterades klart. Långschaktet grävdes klart. Ola började att rita långprofilen. Roger och Tomas borta efter eftermiddagsfikat. 23/5 Ola ritade långprofilen. Undersökningen fick besök av hällristningsprojektet. Besökarna från SARA ( Scandinavian Atlantic Rock art). Roger och Tomas var på hällristningskonferens hela dagen. Schakten lades igen. Amatörarkeologiundersökningen 1/7 Undersökningen fortskred. Många fynd gjordes av keramik. Ett fynd av en pilspets i järn och en av kvarts samt en slagplats för kvartsit. Thomas och Roger slutade och åkte till Umeå. Ola ritade in syllstenar till mindre hus. 2/7

30 30 De två fyra m² rutorna närmast älven övergavs då de i det närmaste var fynd och anläggningslösa. Nya rutor togs upp i väster (där anläggningar påträffades under forskningsundersökningen i maj), samt i öster vid slagplatsen mitt emot bodarna. Under dagen gjordes fynd av keramik, asbestmineral mm. Flera anläggningar bl.a. en fin härd påträffades (i östra området). 3/7 En ny ruta togs upp. 4/7 Grävning fram till morgonfikat, ihopplockning och igenfyllning av schakten. Alla verkade nöjda och glada med kursen. Bilaga 5. Profiler

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35