Dragkampen om alkoholen i det nya Europa
|
|
- Stig Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 D E B A T T Dragkampen om alkoholen i det nya Europa Den stora konferensen om "Hålsan, samhållet och alkoholen" i december 1995 i Paris (se NAT 1/96; red. anm.) aktualiserade en mångd olika fenomen som ti1lsammans kan skapa betingelser for en ny typ av diskussion, som i båsta fall kan omfatta hela Europa. Det MIler som båst på, både på statlig nivå, inom nåringslivet och, som det senaste tillskottet, inom olika medborgarorganisationer, att våxa fram overnationella aktiviteter kring alkoholfrågans olika dimensioner. Vi vill med den hår artikeln gora en bedamning av det nya fåh som MIler på att uppstå och de spånningar meilan olika intressen som finns, samt hur dessa spånningar forhåller sig till det sått på vi1ket man i Norden varit van att genom offentliga åtgårder hantera alkoholfrågan. En analys av det nya europeiska alkoholfåltet fungerar också som inspiration når man nårmare granskar de formuleringar som finns i det alkoholpolitiska dokument som godkåndes i samband med Paris-konferensen (European AIcohol Charter; se NAT 1/96) Något man genast fåster sig vid år det sått på vilket alkoholfrågan delats upp i mindre bitar och fragmenterats. Tidigare har man i huvudsak analyserat alkoholskadoma på nationell nivå, med utgångspunkt i ett enda, eller hogst några få, perspektiv (folkhålsan, den allmånna ordningen och såkerheten, produktionsbortfallet). I den internationella diskussionen seglar det omkring en hel massa perspektiv, dår man betonar helt olika aspekter av alkoholfrågan. Vissa frågor våcker allmån oro och kan utgora en bas for intemationellt samarbete (såsom rattfylleri, ungdomars alkoholvanor, behandling av alkoholister), medan det forefaller mycket osannolikt att det på europeisk nivå skulle finnas forutsåttningar for alkoholpolitiska åtgårder på bred front, av den typ vi varit vana med i Norden. En kamp mellon oliko intressen Man delar ofta in de till sin natur samhållspolitiska intressen som artikuleras i samband med alkoholproduktionen, -handeln, -bruket och -skadoma i två huvudkategorier: å ena sidan de intressen som artikuleras kring skadeverkningama och å andra sidan olika ekonomiska och nåringslivsintressen. Låt oss forst granska foråndringar i de forstnåmnda, och dårefter i korthet berora foråndringar i de ekonomiska intressena. Skadeintressena brukar i sin tur delas in i olika kategorier. Att drickandet forsåmrar folkhålsan och fororsakar betydande produktionsbortfall år allmånt accepterat. Speciellt i Norden brukar man dessutom ofta lyfta fram alkoholens konsekvenser for de sociala relationerna och den allmånna ordningen. Man kan också betrakta alkoholfrågan som en diskurs, dår man i olika lånder och under olika tider framhåver olika sidor: antingen folkhålsoaspektema (vilket man i dag gor i de flesta våstliga industrilånder), ordningsfrågoma (t.ex. de nordiska låndema i borjan av seklet) eller produktiviteten (t.ex. Sovjetunionen under Gorbatjov). Skadeaspekter som inte lika vållåter sig inordnas i denna kategorisering år t.ex. den allmånna NorcliskAlkoholtidskrift Vol. 13,1996:
2 oron over kvinnors respektive ungdomars alkoholbruk, samt den okande oron over rattfylleriet. Har finns element av bagge diskursema, dvs. hålsan och den allmanna ordningen. Når det galler kvinnoma och ungdomama finns det i bakgrunden också speciella faktorer som sammanhanger med respektive grupps stållning i samhållet. Å ven rattfylleriet får en delvis annan karaktar, jamfort med den typ av vålds- och andra ordningsbrott man traditionellt forknippat med alkohol. Man kan åtminstone når det gåller sattet att i dag i Europa taia om ungdomar och rattfylleri notera en viss omdefiniering av de olika intressena. Daremot har kvinnomas alkoholbruk inte blivit något centralt tema, trots att de faktiska eller inbillade forandringar som skett våckt stor uppmårksamhet i många lander. Man kan anta att det faktum att kvinnomas stallning varierar så starkt i olika delar av Europa år ett hinder for att också denna kvinnofråga skall bli forernål for en mer internationell debatt. Ungdomen, ett annat tema som standigt ger upphov till bek.ymmer, har fr.a. i vinlandema i sodra Europa borjat lyftas fram på ett helt nytt satt. Det hår sammanhanger antagligen med den kulturella forandringen, i och med att ungdomarna i dessa lander borjat overge de traditionella måltids- och familjecentrerade dryckesvanoma och i stållet dricker ol och brannvin utanfor hemmet tillsamrnans med sina vanner, varvid man inte sållan dricker sig berusad (se t.ex. Pyoråla 1994 & 1995). Å ven i det snabbt foranderliga Osteuropa år det ungdomama som snabbast anammar de nya dryckesvanoma. Också de nordiska ungdomama anser oftare an sina foråldrar att intemationaliseringen också borde innebara att alkoholvanoma och -politiken i hogre grad an nu borde håmta sina intryck från de sydligaste delama av Vasteuropa. Det faktum att ungdomamas dryckesvanor skiljer sig från de kulturella modeller som tidigare funnits, har bidragit till den oro man i offentligheten uttryckt over ungdomens drickande, trots att den mangd alkohol ungdomar de facto konsumerar inte alls med nodvandighet har okat. Speciellt i lander dår man dagligen druckit betydande mangder alkohol har den okande biltrafiken kolliderat med den traditionella dryckeskulturen: daglig vinkonsumtion passar inte så bra ihop med den våxande bilismen (se t.ex. Alvarez et al. 1995). Motsvarande problem uppstår inom arbetslivet, bl.a. som en foljd av datoriseringen (Harkin et al. 1995). IOsteuropa har de okade bilmangderna, i kombination med dåliga vagar och en primitiv trafikkultur, hojt den alkoholrelaterade olycksstatistiken till en nivå betydligt hogre an i vast (Harkin et al. 1995). På det hår sattet blir aven rattonykterheten - och, formodar vi, i en nåra framtid aven alkoholen i arbetslivet - forernål for allmaneuropeisk oro. Men också de intressen som hånfor sig till ekonomi och nåringsliv år av många olika slag. Den offentliga makten ar i de flesta lander intresserad av de intåkter och de arbetsplatser alkoholen ger, samtidigt som man också helst vill hålla de alkoholrelaterade utgiftema i schack. Når det galler produktion av viner och produktion av råvaror for andra alkoholdrycker handlar det i forsta hand om lantbrukspolitiska intressen, medan tillverkama inom bryggeri- och brånnvinsbranschen har industri- och handelspolitiska intressen. Man har ofta fast betydligt mindre uppmarksamhet vid de nåringslivsintressen som ar forknippade med detaljhandel och utskånkning. Det hår ar en uppenbar brist, eftersom den allrnanna trend som galler nåringslivet i sin helhet också galler alkoholen, dvs. att en allt storre del av naringsinkomsten och sysselsattningen skapas på servicesidan, medan råvaruproduktionens och industrins andel blir allt mindre. Enligt alkoholindustrins egen uppskattning finns inernot 3/4 av de alkoholrelaterade arbetsplatsema inom servicesektom (Alcoholic beverages and European society, 1993). Man får en vink om hur viktiga de nåringslivspolitiska intressena år om man betånker att Europa år det i sårklass mest betydande alkoholområdet i hela vårlden, når det gåller både produktion, konsumtion, handel och utrikeshandel (se t.ex. Lehto 1995bi Simpura 1996). Det finns mycket som talar for att de nåringslivspolitiska intressena under den senaste tiden forstårkts, vilket åtminstone till en del såkerligen sammanhanger med den nya ekonomiska situation som uppstått som en foljd såvål av EU-integrationen och omvålvningen i Ost- och Centraleuropa som av den oro man lange, fr.a. i vinlandema, kant over den minskande alkoholkonsumtionen. Lockelsen från de nya marknadema, samtidigt som de gamia gradvis forsvagas, skapar nya spanningar
3 Aktc;rerna på den europeiska alkoholarenan Når man beskriver de olika aktorer som finns på alkoholarenan brukar man vanligen utgå från en tredelning staten-marknaden-civilsamhållet. I de nordiska Hindema - med undantag av Danmarkhar alkoholfrågan i huvudsak utformats som ett resultat av en egenartad allians mellan staten och civilsamhallet, en allians vars medvetna stravan varit att hålla marknadskraftema på mattan. Den forandring som nu pågår i dessa lander innebår uttryckligen att marknadsintressena ges en ny legitimitet, samtidigt som de på många satt blir alltmer synliga. Åven i Osteuropa har borjan av 1990-talet inneburit att ett allt starkare marknadsintresse gjort sig giillande. I många osteuropeiska lander har den expanderande svartaborshandeln varit ett starkt inslag i utvecklingen, samtidigt som dess aktorer i hog grad bidragit till att definiera hela alkoholfrågan. I många andra lander har marknadskraftema daremot avsevårt langre traditioner. Efter att nykterhetsrorelsen i norra Europa forlorat en stor del av sitt tidigare inflytande har det intemationella intresset for alkoholens skadeverkningar på det organisatoriska planet framst lankats in i det intemationella folkhålsosamarbetet. På det ideella organisationsplanet har det hår inneburit att folkhalsoargumentet ar centralt i ICAA (the Intemational Council on A1cohol and Addictions). På det mellanstatliga planet har det inneburit att det uttryckligen år vårldshalsoorganisationen WHO som fungerat som det framsta forumet når det gallt att lyfta fram skadeaspektema - och inte den intemationella arbetsorganisationen ILO, det ekonomiska samarbetsorganet OECD, utbildnings-, vetenskaps- och kulturorganisationen UNESCO, Interpol eller Europol, for att inte tala om den Europeiska unionen. Å ven om man i de olika medlemslåndema skulle betona alkoholfrågan på helt olika satt har WHO åndå kunnat stoda sig på att det åtminstone når det gåller alkoholistvården och forebyggandet av alkoholrelaterade sjukdomar i samtliga lander finns antingen mindre eller storre grupper som representerar skadeintresset. Det ar mot bakgrunden av det hår, och som en del av det hålsoframjande arbete som syftar till att overskrida den traditionella halsovårdens grånser, som WHO speciellt inom Europa på sitt program forutom vård (jfr Heather 1995) och hålsofostran (jfr Anderson 1995) tagit också sådant som begransningar av alkoholens tillgånglighet och behovet av en hog alkoholskattenivå till behandling (jfr Lehto 1995a & 1995b). Stållningstaganden som på det hår sattet går utover den traditionella hålsovården har bemotts ratt olika i de olika lånderna. Detsamma gåller WHO:s europeiska alkoholdeklaration. WHO:s stravanden representerar också i basta fall det relativt svaga intresse som artikuleras på det mellanstatliga planet. I den Europeiska unionens olika dokument omnå.mils alkoholfrågan bara i forbifarten i de folkhålsodokument som inte år bindande for de enskilda medlemsstatema. Ur EU:s synvinkel handlar alkoholfrågan i forsta hand om att stoda vinodlarna, olbryggeriema och brånnvinstillverkama samt turistnaringen gentemot konkurrens utifrån. Det har samtidigt som man inom unionen utovar påtryckning gentemot de lander som både begransar tillgångligheten och uppratthåller en hog skattenivå (Finland, Sverige, Danmark, England, Irland) for att dessa skall frångå sin restriktiva alkoholpolitik. De ekonomiska intressena har under de senaste åren, både inom EU och utanfor unionen, isnabb takt mobiliserats i form av påtryckningsgrupper som forsoker påverka den politiska inriktningen och lagstiftningen i de olika låndema i en for dem gynnsam riktning. Från alkoholsektom kånner vi den s.k. Amsterdam Group (se Alcoholic beverages and European society, 1993), en påtryckningsgrupp som i olika offentliga sammanhang på ett synligt satt kritiserat den typ av alkoholpolitik som bygger på en stravan att reglera totalkonsumtionen, dvs. den som ligger till grund både for WHO:s alkoholdeklaration och också har ett brett stod inom forskarsamfundet (se t.ex. Edwards et al. 1995). I Amsterdamgruppens program ingår att man betonar alkoholmissbruket mer an drickandet i sig, och att man tror på den enskilda individens formåga att reglera sitt eget drickande mer ån på yttre kontroll, samt att man litar mera på upplysning och information ån på reglering av konsumtionen. Intressegrupper av det hår slaget gor sjalvfallet också annat anmotarbetar en restriktiv alkoholpolitik. Bl.a.lobbar de effektivt for olika former av stod for sin nåring. Som exempel kan namnas att man under den senaste GATT-rundan lyfte upp forsvaret av de europeiska vinproducentemas in
4 tressen till eu av EU:s viktigaste krav. Bryggeriindustrlns krav på en sankning av alkoholskatten forefaller au i sin tur ingå i en gemensam kampanj riktad mot samtliga hogskauelånder inom EU. l Osteuropa forefalier alkoholindustrlns internationella verksamhet gå ut på au man exporterar vastlåndernas produkter till de "svarta marknaderna", och på au utlåndska alkoholforetag forsoker erhålla statligt stod for sina stravanden au trånga in på de osteuropeiska marknaderna. Det finns tillsvidare endast svaga tecken på en nymobilisering av civil- eller medborgarsamhållet, men de år likval intressanta med tanke på au de kan tankas återspegla eu nytt sau au forhålla sig till alkoholfrågan. EU exempel ar det oerhort intressanta inlagg fransmannen Michel Craplet gjorde under Parismotet (se Craplet 1996). Han har fungerat som ordforande for EUROCARE, en organisation som grundats inom EU-området, med syfte au påverka EU-politiken och skapa kontakter till de medborgarorganisationer på alkoholområdet som vaxer fram på olika håll i sodra Europa. Det finns inom alkoholsektorn många traditionella icke-statliga organisationer på både nationeli och internationell nivå (t.ex. ICAA, 10GT). Många av dem har på eu eller annat sau sin utgångspunkt i nykterhetsrorelsen. Den hår traditionella formen av mobilisering har småningom mist sin salta, både på det nationella och det internationella planet. Man har i många lander forsokt få ny fart genom au haka på den vaxande hålsoidelogin, men man har sållan lyckats med au fora in alkoholintresset på den mer generella folkhålsororelsens fålt. Det storre intresse man på senare tid borjat visa for de alkoholrelaterade problemen kan emellertid vara agnat au påverka också den mobilisering som sker i medborgarsamhållet. Vissa former av ensaksroreiser på alkoholområdet (såsom MADD i USA) kan få fotfaste också i Europa, och i sin tur tjana som plattform for nya former av internationell påtryckningsverksamhet. Ensaksrorelser av den hår typen, och deras verksamhet, kan påverka alkoholfåltet också på eu mer allmant plan. Det kan vidare tankas au de nya roreiser som vaxer fram i sodra Europa kan fungera som mera genuina katalysatorer for civilsamhållet ån nykterhetsrorelserna i Nordeuropa - d.v.s. de roreiser som blivit i det narmaste halvstatliga, som koncentrerat sig på frågor av statspolitisk karaktar och som - kanske just darfor - blivit aht svagare. En fråga for sig ar den relation mellan civilsamhallet och alkoholfrågan som uppstår i Osteuropa. l flera lander år alkoholen en faktor som mårkbart tillspetsar de sociala problemen. Fattigdomen, arbetslosheten, bostadslosheten och foråldralosheten ar problem som vanligen blir svårast når de sammanhanger med riklig alkoholkonsumtion. Å ven om anti-alkoholkampanjen under Gorbatjovs tid var toppstyrd hann den mer an val illustrera au alkoholfrågan beror vida kretsar i samhållet. l många osteuropeiska lånder har det vuxit fram nykterhetsorganisationer som visserligen ofta ar små, men trots det inte saknar inflytande. Det skall bli intressant au se om dessa kommer au tyna bort, om de kommer au narma sig den traditionella nykterhetsrorelsen eller om de kommer au utgora grunden for något helt nytt, anpassat for de osteuropeiska forhållandena. En forskjutning också inom det geografiska spcinningsfciltet? Forandringarna på alkoholfaltet kommer också au påverka de vedertagna geografiska frontlinjerna. Hittills har Norden varit något av en prototyp for den statliga alkoholpolitiken; nu lagger man emellertid snabbt om kursen. Av vinlånderna har Frankrike i sjålva verket redan lange forsakt stavja alkoholproblemen med offentliga och statliga åtgarder, och det finns också i vissa andra vinlander gryende tecken på au de offentliga aktorerna blir mer och mer intresserade av au forebygga alkoholskador. De aktorer som fungerar i nåra anslutning till alkoholindustrln forefaher au vara starkast i de centrala delarna av Vasteuropa, i de områden dår bryggeri- och brånnvinsindustrln år som starkast. De ost- och centraleuropeiska låndernas stållning blir allt starkare inom alkoholfaltets olika delsektorer. Gorbatjovs misslyckade alkoholreform har samtidigt gjort au bottnen ramlat ur aha forsok au från den offentliga sektoms sida forebygga alkoholproblem i Ost- och Centraleuropa. Den internationella alkoholindustrin har emellertid inseu sina majligheter, trots au de utlandska dryckerna endast står for en blygsam andel av alkoholkonsumtionen. Å ven om alkoholproblemen år allmanna i många lander, år det uppenbart au det år svårt -108-
5 att uppskatta vilken andel de har i befolkningens forsamrade halsotillstånd. Den snabba sankningen av den forvantade livslangden bland ryska man under 1990-talet ser t.ex. vid en narmare granskning inte ut att i forsta hand bero på det okade drickandet. Å andra sidan ar dryckesvanorna sakerligen en betydande delfaktor som torde forklara mellan en fjardedel och en tredjedel av forandringen (Lehto 1995c). Det man åtminstone kan saga ar att landerna i Ost- och Centraleuropa håller på att overta vinlandernas plats, både nar det galler tatplaceringarna i konsumtionsstatistiken och nar det galler det offentliga ointresset for allt fårebyggande arbete, trots den hoga konsumtions- och skadenivån (se Lehto & Moskalewicz 1994; Simpura 1995). WHO:s Europakontor opererar med ett utvidgat Europa, vilket inkluderar aven de forna Sovjetstater i Kaukasien och Centralasien som blivit sjalvstandiga. Man kunde fårvanta sig att en okad inverkan från islam på något satt skulle folja utvidgningen i spåren. Tillsvidare har man emellertid inte kunnat se några tecken på delta. På motsvarande satt har den relativt stora del av den franska befolkningen som har islamisk bakgrund haft fåga inverkan på den franska debatten. Samtidigt ar det uppenbart att den islamiska kulturens betydeise med tanke på Europa som helhet gradvis kommer att oka, och det inte enbart i dess ostra och sodra randområden. Daremot ar det tillsvidare omojligt att forutse vilka konsekvenser detta kommer att få for alkoholdiskussionen. År en europeisering av alkoholfrågan sannolik? Man kan i Europa i dag se flera olika typer av spånningar och trender i alkoholfrågan. En tydlig trend ar att marknadsintresset blir allt starkare. Forutom i Syd- och Centraleuropa blir det allt starkare också i norr och oster. Sett ur ett nordiskt perspektiv ter det har sig som ett hot mot den form av alkoholpolitik vi varit vana vid for att hålla marknadskraftema tillbaka. Å ven om WHO:s europeiska alkoholprogram, och nu senast WHO:s Parismote, ar ett uttryck for hur starkt och enhetligt folkhalsointresset ar på det europeiska planet, ar det samtidigt uppenbart att detta intresse iinnu ar tiimligen svagt i relation exempelvis till det som nu skulle behovas, fr.a. nar det giiller att utveck1a alkoholpolitiken inom EU. Det ar emellertid fullt mojligt att en enhetlig alkoholpolitik, åtminstone i den "alltomfattande" form vi haft i Norden, inte alls uppstår i Europa. I stiillet kanske den framtrader i en mer "postmodem" form, dvs. som många fristående alkoholfrågor i stallet for en enda stor berattelse. Vi kan med andra ord forvanta oss att det vaxer fram alkoholfrågor specifika for ungdomen, kvinnoma, trafiken och arbetslivet. Och varfor inte också ett mer estetiskt inriktat satt att definiera alkoholfrågoma - och diirmed battre anpassat till den postmodema medieverkligheten, i stiillet for den "folkhalsorationalitet" man tidigare hanvisat till Ofr t.ex. Lasch & Urry 1994). Den ovemationella musikkanalen MTV samarbetar t.ex. redan nu med Hollands halsoministerium nar det giiller att utveckla alkoholinformation speciellt riktad till ungdomar. Vi kan alltså har se hur en mer traditioneli upplysnings- och informationsverksamhet delvis sammanfaller med nyare trender i tiden. Vid Parismotet lyckades de inemot femtio narvarande statemas representanter (i praktiken deras halsoministrar) enhiilligt anta en gemensan alkoholdeklaration for Europa. Denna deklaration bygger på ett brett folkhalsoperspektiv. Samtidigt faster man alldeles speciell tonvikt vid alkoholistvården, vid stravandena att skydda ungdomen for alkoholens negativa effekter och vid forsoken att stavja rattfylleriet. Nar det giiller ungdomen ar deklarationen strangare an Finlands nuvarande alkohollagstiftning, genom att den t.ex. forutsatter att alkohol inte alls får marknadsforas i samband med idrott. Motsvarande krav skulle i Finland drabba fr.a. ishockeyn mycket hårt. Forbudet har också en intemationell dimension, genom att t.ex. oljatten Heineken varit bekymrad for hur det går med deras annonsering i Eurosport-kanalema. Deklarationen ar också mycket entydig i sitt forsvar for s.k. alkoholfria zoner, dvs. att alkoholen bor isoleras från de livsområden och verksamheter dar den inte hor hemma, t.ex. trafiken. Det kan också vara skal att lasa deklarationen utgående från det som inte står i den. Sålunda niimner man att alkoholbeskattningen ar ett satt att minska alkoholproblemen, men man framfor inga entydiga krav på den punkten. Det ar också svårt att ur deklarationen utlasa något entydigt stod får alkoholmonopolen, eller for några andra -109-
6 av de alkoholpolitiska styrningsmekanismer vi utvecklat i Norden. Man kan alltså saga att alkoholdeklarationen inte år något direkt stod for den traditionella nordiska alkoholpolitiken, aven om den stoder en restriktiv alkoholpolitik. Detta torde vara realistiskt i dagens Europa. Dåremot återstår det att se vilken effekt deklarationen kommer att få ifråga om de ovriga alkoholintressena, alkoholkonsumtionen respektive alkoholskadoma. LITTERATUR Juhani Lehto & Jussi Simpura Oversattning: Thomas Rosenberg Alcoholic beverages and European society. Report with 4 annexes. Amsterdam Group. London 1993 Alvarez, F. J. & Del Rio, M. C. & Prada. R: Drinking and driving in Spain. Journal of Studies on Alcohol 56 (1995): 4, Anderson, K: Young people and alcohol drugs and tobacco. WHO. Copenhagen 1995 Craplet, M.: Kansalaisjiirjestot ja alkoholipolitiikka - ranskalainen nåkokulma (Medborgarorganisationerna och alkoholpolitiken - ett franskt perspektiv). Alkoholipolitiikka 61 (1996): 1, Edwards, G. & Anderson, P. & Babor, T. F. & Casswen, S. & Ferrence, R. & Giesbrecht, N. & Godfrey, C. & Holder, H. D. & Lemmens, P. & Miikelii, K & Midanik, L. T. & Norstrom, T. & Osterberg, E. & Romelsjo, A. & Room, R & Simpura, J. & Skog, O.-J.: Alcohol Policy and the Public Good. Oxford University Press, Oxford, New York, Tokio 1994 Europas alkoholprogram. Social- och hiilsovårdsministeriet. Helsingfors 1994 Harkin, A.-M. & Anderson, P. & Lehto, J.: Alcohol in Europe - a health perspective. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe 1995 Heather, N.: Treatment approaches to alcohol problems. Copenhagen: WHO 1995 Holmila, Marja: Pariisin kokouksen ja peruskirjan historia (parismotets och deklarationens historia) Alkoholipolitiikka 61 (1996): 1, Lash, S. & Urry, J.: Economies of signs and space. Sage, London 1994 Lehto, J.: Approaches to alcohol control policy. Copenhagen: WHO a Lehto, J.: Economics of alcohol policy. Copenhagen: WHO b Lehto, J.: Alcohol and the future health in Europe. Paper presented at the WHO conference "Alcohol, society and health" in Paris c Lehto, J. & Moskalewicz, J.: Alcohol policy during extensive socio-economic transition. Copenhagen: WHO 1994 Pyoriilii, E.: Drinking, drunkenness, and alcoholic beverages in Spain and Finland: a study of vocabulary among young adults. Food and Food-ways 6 (1994): 1,43-56 Pyoriilii, E.: Comparing drinking cultures: Finnish and Spanish drinking stories in interviews with young adults. Acta Sociologica 38 (1995): Simpura, J.: Alcohol in Eastern Europe: Market prospects, prevention puzzles. Addiction 90 (1995): Simpura, J.: Trends in alcohol consumption in the EU countries. In: Peters, Timothy J. (ed.): Alcohol misuse. Gordon and Beach, Reading
1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser.
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2015 (OR. en) 14391/1/15 REV 1 SAN 389 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Rådet Möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?
Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna
Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning
Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp EU BEHÖVER EN RESTRIKTIV ALKOHOLPOLITIK!
Alkohol- och drogpolitiskt program
1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella
Policy för värdegrundsarbete i NSF
Policy för värdegrundsarbete i NSF NSF:s vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. Grunden till detta är NSF:s värdegrund som omfattar scoutlag och -löfte
Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar
KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga
ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:
Policy för alkohol som utvecklingshinder
Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram
Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar
Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det
ALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer
po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val
Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3
Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?
Sammanfattning Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? I detta kapitel studerades hur olika typer av dryckesmotiv är fördelade i befolkningen utifrån modellen Drinking Motive Questionnaire Revised
Statsrådets principbeslut
Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1
ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD
ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD Vad är problemet? Alkoholnormen Hotet mot systembolaget Alkohollagen i sig Att de nya alkoholvanorna ses
Forskningens roll i policyutvecklingen
Forskningens roll i policyutvecklingen Maria Renström F.d. Ämnesråd Socialdepartementet Ordförande i Systembolagets alkoholforskningsråd CERA seminarium 23 mars Dagens föreläsning Vem är jag och vad ska
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Sören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg
Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett
Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?
Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,
Sören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft
Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen
Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel
Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder
ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN
ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,
alkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna
Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Kommittédirektiv. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden. Dir. 2010:21
Kommittédirektiv Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden Dir. 2010:21 Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram
Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202
Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell
ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION
Alkoholvanor och alkoholopinion ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION Sören Holmberg och Lennart Weibull Å r 2010 beräknas intäkterna från skatt på alkohol uppgå till 12,4 miljarder kronor, vilket är 2,3 procent
TÄNK OM frågor och svar
TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning
IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma
IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna?
IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? Innehåll 1. Förord 2. Alkoholindex, sammanfattning 3. Koppling mellan attityd, konsumtion och dryckeskultur 5.
SVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan
... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan 2 På jakt efter Och huru ofta hör man icke sägas, att man skall styrka sig med ett glas? Man tänker, att man skall
MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande
1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel
Ansvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
WHO:s alkoholpolitik. Sedan 1970-talet har den epidemiologiska kunskapen om alkoholens andel vid uppkomsten av olika
WHO:s alkoholpolitik Från alkoholistvård till alkoholpolitik Den policy man inom WHO gått in for i alkoholfrågan har utvecklats mycket snabbt. Organisationen hade knappt under 1950-talet hunnit ta till
Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan
Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse
MISSIV. Datum 2009-04-27 Dnr 0900659. Remiss. En ny alkohollag (2009:22)
Folkhälsoberedningen Centrum för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 ann-christine.lundqvist@skane.se MISSIV Datum 2009-04-27 Dnr 0900659 1 (1) Folkhälsoberedningen
Vad gör man när tonåringar ber om alkohol? en enkätundersökning i Piteå om attityder till langning
Vad gör man när tonåringar ber om alkohol? en enkätundersökning i Piteå om attityder till langning MHF Piteå/Älvsbyn 2012 BAKGRUND Langning är en beteckning för någon som illegalt förser personer med alkohol,
Sverige ett avvikande fall?
Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner
Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv
Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv Björn Hibell 6th World Forum Against Drugs 25th ECAD Mayors Conference 14-15 maj 2018, Göteborg Innehåll Vad är ESPAD Tobak Alkohol Narkotika Attityder
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Mer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2018:1 2017 Mer tillåtande attityd till alkohol trendbrott bland unga? Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Alkoholindex 2017 mer tillåtande syn på berusningsdrickande 6. Ungas attityd 8.
policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN
policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och
Farmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet?
Farmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet? 2018-04-12 Leena Haraké, kanslichef KSAN, Ledamot i ANDT-rådet, Representant i CSF EU:s Society Forum on Drugs in the EU KSAN lyfte frågan år 2002 om äldres
Synd och skatt. en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel
Synd och skatt en ESOrapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel Frågeställningar Hur stora samhällskostnader ger bruket av alkohol, tobak och spel upphov till? Når ATSpolitiken de mål som
MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
Ansvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Oktober Gårdsförsäljning. - En möjlighet för Västra Götalands län. Författare: Simon Nilsson, studentmedarbetare Svenskt Näringsliv
Oktober 2017 Gårdsförsäljning - En möjlighet för Västra Götalands län Författare: Simon Nilsson, studentmedarbetare Svenskt Näringsliv Bakgrund Frågan om att öppna upp för gårdsförsäljning av alkohol,
Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98)
S2010/9077/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-05-10 Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på utredningens förslag.
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL
SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning
Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna
Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen
Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Svenska elevers drogvanor
Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet
KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?
KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler
Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete
Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5
Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar
Antagen version 2011 Förslag på ny version Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar DROGPOLITISKT PROGRAM VÄGEN MOT EN SOLIDARISK OCH DEMOKRATISK VÄRLD FRI FRÅN DROGER Drogpolitiskt program
1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk
7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som
Alkoholmarknaden är i behov av en genomgripande översyn
Sammanfattning Alkohol, tobak och spel skapar kostnader för det svenska samhället genom bl.a. produktionsbortfall och extra kostnader för den offentliga sektorn. Samtidigt bidrar dessa marknader med värden
Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet
Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Klara Hradilova Selin (red.) Forskningsrapport nr 20 SoRAD, Stockholm 2004 Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018 Presentation Östen Wahlbeck Professor II i statsvitenskap vid University of Southeast Norway. (MA
Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige
Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective
2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm
2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt
Verksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun
Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering
Drogpolitiskt program
Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och
Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet Håkan Leifman
Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narko3kaupplysning (CAN) Hur ojämlikt är det svenska ANDTarbetet? Inget enkelt svar Många variabler med skillnader
Policy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Drogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i
Vägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke
Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning
Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning
Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings
Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter
30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande
Drog och alkoholpolicy Policy för Eken IBK.
Drog och alkoholpolicy Policy för Eken IBK. Detta dokument vänder sig till Eken IBK:s spelare, ledare och föräldrar. Alla med anknytning till klubben ska känna till dess innehåll. Bakgrund Som idrottsförening
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl
1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Regeringsrättssekreteraren Norling KLAGANDE
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region