Biological N and P removal in activated sludge processes
|
|
- Britt-Marie Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin
2 Metabolism
3 Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER + VÄTEJONER VATTEN Fullständig reaktion: KOLFÖRENING + SYRE KOLDIOXID + VATTEN BIOKEMISKT BUNDEN ENERGI
4 Fermentation: GLUKOS ETANOL + KOLDIOXID BIOKEMISKT BUNDEN ENERGI Fermentation av socker till etanol och koldioxid. En del av kolet i sockret har oxiderats till koldioxid medan en del har reducerats till etanol (vanlig sprit).
5 Traditionell ASP Organiskt material bryts ner av mikroorganismer i luftningsbassängen. Slammet (biomassa och organiskt material)avskiljs från det renade vattnet i sedimenteringsbassängen..
6
7 Microbiological reactions in the N cycle ATMOSPHERE Denitrification N 2 SOIL/WATER Nitrogen fixation N 2 O Organically bound nitrogen orgnh 2 NO Assimilation Mineralization/ Ammonification Assimilation NO 2 NH 4 + NO 2 NO 3 Nitrification Dissimilatory nitrate reduction to ammonium
8 Nitrogen removal Achieve N removal by combining the processes Nitrification and Denitrification: + NH 4 NH NO 2 OH NO NO NO N 2 O N 2
9 Nitrification a two step oxidation process Ammonia oxidation Nitrite oxidation NH 3 NO 2 NO 3
10 Ammonia oxidation: NH 3 + 1,5O 2 NO 2 + H + + H 2 O
11
12 Nitrite oxidation: NO 2 + ½ O 2 NO 3 Periplams OH
13 Carbon metabolism Cell constituents Growth
14 Energetic constraints... Energetic constraints are severe, particularly for NO 2 oxidizers. Many NO 2 also grow chemoorganotrophically on glucose or other substrates. 1. ATP and NADPH (reducing power) requirements in Calvin cycle 2. NAD(P)H formed by reverse e flow: 2e Cyt c e e Cyt c NAD(P) + O 2
15 Nitrification in water treatment Nitrification lowers BOD load in recipient Nitrification coupled to denitrification lowers N load in recipient Nitrogen removal systems: natural wetlands constructed wetlands wastewater treatment plants
16 Ammonia Denitrifier oxidizer Diversity diversity in soil Bacteria Eukarya Archaea Ammonia oxidizers
17 NH 3 oxidizers Nitrosomonas Nitrosococcus Nitrosospira NO 2 oxidizers Nitrobacter Nitrospira Thaumarchaeota Nitrosopumilis Nitrosomonas europeae
18 Denitrifikation är en andningsprocess som där nitrat omvandlas till kvävgas i flera komplicerade steg inom en och samma bakteriecell: nitrat nitrit kväveoxid lustgas kvävgas (NO 3 NO 2 NO N 2 O N 2 )
19 Denitrification: anaerobic respiration ATP Organic compound CO 2 Carbon flow Electron flow Biosynthesis NO 3, (NO 2, N 2 O)
20 Denitrification Pathway pathway Denitrification is a respiratory process where oxidized nitrogen compounds (NO 3, NO 2 ) are reduced stepwise to gaseous end products (NO, N 2 O, N 2 ):
21 Denitrifier diversity Diversity Bacteria Eukarya Archaea Denitrifiers
22 Denitrification in ecosystems Oceanic OMZ; 14% (81 Tg) Terrestrial; 22% (124 Tg) Continental Shelf; 44% (250 Tg) Groundwater; 8% (44 Tg) Lakes; 5% (31 Tg) Rivers; 6% (35 Tg) Estuaries; 1% (8 Tg) Annual N exported to atmosphere via denitrification (Seitzinger et al., 2006)
23 Nitrogen removal Achieve N removal by combining the processes Nitrification and Denitrification: + NH 4 NH NO 2 OH NO NO NO N 2 O N 2
24 Nitrifikation Redox Denitrifikation Glukos Glukolys 2 Pyruvat 2 ATP 2 NADH 8 NADH 2 FADH Citronsyra cykeln 2 GTP 6 CO 2 NH 4 + NO 2 ATP NADH FADH ATP ATP O 2 H NO 3 NO 2 NO N 2 O N 2
25 Nitrifierande bakterier Denitrifierande bakterier Nitrifierare finns i mark och vatten Denitrifierare finns nästan överallt Bara några få arter Nitrifikation är två energigivande processer som utförs av två olika grupper av bakterier Nitrifierare växer långsamt Många bakteriesläkten Denitrifikation är en alternativ andningsprocess i frånvaro av syre Denitrifierare är växer oftast snabbt
26
27
28
29
30 Nitrogen reduction (%) Denitrification rate (mg N 2 ON g 1 VSS h 1 ) Effekt av extern kolkälla på kvävereningen a Kvävereningsgrad (%): 2. Denitrifikastionskapacitet: b E 60 E R R Time (days) Tid (dagar) Time (days) Tid (dagar) R = Fördenitrifikation utan extern kolkälla E = Fördenitrifikation med etanoltillsats
31 Intermittent dosering av etanol i en fördenitrifikationsprocess Hasselblad & Hallin Wat. Sci.Technol.
32 Nitrogen cycling N 2 NH 3 Nitrification Assimilation + others NO 3 1. Nitrogen cycling necessary! 2. Nitrogen removal good! 3. Nitrogen loss bad! 4. Nitrous oxide (GHG) emission really bad!
33 Nitrogen removal Achieve N removal by combining the processes Nitrification and Denitrification: + NH 4 NH NO 2 OH NO NO NO N 2 O N 2
34 D I E T A G R I C U L T U R E E N V I R O N M E N T
35
36 World greenhouse gas emissions by sector
37 Biological phosphorus removal ANAEROBIC AEROBIC Short chain fatty acids Energy Phosphate O 2 CO 2 +H 2 O Energy Phosphate Energy consumption for uptake of soluble organics. ATP and PO43 is released. Energy is conserved as polyphosphate granules. Uptake of PO 4 3. Consumption of stored products (PHB).
38 PHB synthesis & degradation Acetic acid AcetylCoA AcetoacetylCoA Acetoacetate ßhyroxybutyrylCoA ßhydroxybutyrate Polyßhyroxybutyrate (PHB)
39 Denitrification Biological phosphorus removal Recirculation of NO 3 ANAEROBIC REACTOR AEROBIC REACTOR SEDIMENTATION Organics Energy PO 4 3 O 2 CO 2 +H 2 O Energy PO 4 3
40 Other perspectives
41 Constructed wetlands Downstream WWTPs Nitrification and Denitrification Habitat for birds and frogs
42 µg N/g DW/h Plants affect denitrification Ruiz et al., 2009, FEMS Microbiol. Ecol.
43 Wetland plants effects Rhizospehere Sediment DGGE of nosz Low rates High rates Typha and Fragmites select nosz communities Seasonal differences Ruiz et al., 2009, FEMS Microbiol. Ecol.
44 Conclusions and outlook Typha and Phragmites select nosz communities Typha and Phragmites increase denitrification activity Seasonal differences Is increase in rhizosphere enough for increased capacity of wetland? What about the abundance of denitrifiers?
45 Ekeby wetland in Eskilstuna Ekeby Constructed Wetland Total area: 36 ha Flow: ~45000m 3 /day
46 Waterflow paths Kjellin et al., 2007, Wat. Res.
47 Denitrification rates Multiple regressions: PDA T R CN Kjellin et al., 2007, Wat. Res.
Biological N and P removal in activated sludge processes
Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Metabolism Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER
Biological N and P removal in activated sludge processes
Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Metabolism Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER
Biological N and P removal in activated sludge processes
Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Metabolism Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER
Microobiology in anaerobic wastewater treatment
Microobiology in anaerobic wastewater treatment Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Luftning är dyrt och energikrävande. Optimerad luftning kräver DO-mätare och reglering. Minska luftningen
Microbiology in activated sludge processes
Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin SLU Sara Hallin Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems 1930-2000 Recycling 2000- Biological treatment
Microbiology in activated sludge processes. Sara Hallin Dept. Forest Mycology and Plant Pathology SLU
Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin Dept. Forest Mycology and Plant Pathology SLU Sara Hallin Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems
Microbiology in activated sludge processes
Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin Department of microbiology SLU Sara Hallin Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems 1930-2000 Recycling
Microbiology in activated sludge processes
Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin Department of microbiology SLU Sara Hallin Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems 1930-2000 Recycling
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Cellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund
Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk Erika Fröjd, SSAB Oxelösund 2 Utgångsläge befintlig biologisk rening Buffertbassänger 400*2 m3 Blandningsbassäng ca 13 m3 Luftningsbassäng 657
Anammox för klimatsmart kväveavskiljning
Anammox för klimatsmart kväveavskiljning Elzbieta Plaza VA-teknik, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) Kungliga Tekniska Högskola - KTH e-mail: elap@kth.se 1 Anammox
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
2013-05-24. Content of presentation. Long-term effects, maintenance and costs for wastewater treatment wetlands in Sweden. Alhagen - Nynäshamn
3-5-24 Long-term effects, maintenance and costs for wastewater treatment wetlands in Sweden Content of presentation Background Wetlands Treatment results Maintenance Costs Questions, discussion 3-5- Linda
Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson
Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester Sofia Johannesson Innehåll Vad är MBBR Rening av vatten från läkemedelsindustrier Pågående forskning MERMAID MERMISS MBBR (Moving
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Kväve former och transformering. Lars Leonardson Ekologiska inst/limnologi Lunds universitet
Kväve former och transformering Lars Leonardson Ekologiska inst/limnologi Lunds universitet Nya puzzelbitar i kvävets kretslopp Anaerob ammoniumoxidation Oxidation av metan genom denitrifikation Denitrifikation
Etablering av biologisk fosforavskiljning i
VATTEN 62:161 166. Lund 2006 Etablering av biologisk fosforavskiljning i mindre reningsverk Establishment of enhanced biological phosphorus removal in smaller wastewater treatment plants av DAVID GUSTAVSSON
Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?
Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg? Bio P var kom det ifrån? Lite historik om Bio P i full skala Första publikation om Bio P i full skala 1967: Phosphate Removal through Municipal
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU Från regn till recipient Från regn till recipient Från regn till recipient
Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk
Inlämningsuppgift Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk Mål Inlämningsuppgift Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga enkla dynamiska modeller och att simulera dessa
Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning
Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning Elzbieta Plaza VA-teknik, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) - KTH SE-100 44 Stockholm, Sweden e-mail: elap@kth.se
Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy
Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med
Användning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk
UPTEC W12018 Examensarbete 30 hp Augusti 2012 Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk Sophie Bergkvist REFERAT Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361 Tid: 21 oktober 2014 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbackens skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590. Bengt kommer
IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU
Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,
MBBR - Nu och i framtiden
MBBR - Nu och i framtiden Seminarium kring skivfilter och rörliga bärare Ryaverket, 29 september 2010 Magnus Christensson Översikt MBBR processen Separation efter MBBR Hybas TM ANITA TM Mox Vad är viktigt
Teoretisk sammanställning av studier kring lustgasemissioner från avloppsreningsverk RAPPORT. För Svenskt Vatten Utveckling
RAPPORT Teoretisk sammanställning av studier kring lustgasemissioner från avloppsreningsverk För Svenskt Vatten Utveckling Klara Westling IVL Svenska Miljöinstitutet Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 6 oktober 2008 kl 9.00-14.00 Plats: Gimogatan 4, Skrivsal 1 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning
UPTEC W 13002 Examensarbete 30 hp Januari 2013 Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning Improvement of the nitrogen removal process at the wastewater
Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1
Projektpublikation nr 42 R nr 7, mars 2007 Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1 Metan som kolkälla för denitrifikation - Studie av fördenitrifikationsprocess efter anaerob behandling i UASBreaktorer
STUDY ON ONE-STAGE PARTIAL NITRITATION-ANAMMOX PROCESS IN MOVING BED BIOFILM REACTORS: A
STUDY ON ONE-STAGE PARTIAL NITRITATION-ANAMMOX PROCESS IN MOVING BED BIOFILM REACTORS: A SUSTAINABLE NITROGEN REMOVAL Andrea Bertino December 2010 TRITA-LWR Degree Project ISSN 1651-064X LWR-EX-11-05 Andrea
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
EVALUATION OF DEAMMONIFICATION
EVALUATION OF DEAMMONIFICATION PROCESS OPERATED AT LOW TEMPERATURES Mariusz Rajkowski August 2012 TRITA-LWR Degree Project 12:26 ISSN 1651-064X LWR-EX-12-26 Mariusz Rajkowski TRITA LWR Degree Project 12:26
Nitrogen removal from municipal wastewater by mainstream Partial Nitritation/Anammox process
DEGREE PROJECT IN ENVIRONMENTAL ENGINEERING, SECOND CYCLE, 30 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2018 Nitrogen removal from municipal wastewater by mainstream Partial Nitritation/Anammox process ALESSIO ROBIGLIO
Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17)
Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17) Introduktion Med respiration menas en elektrontransportfosforylering driven av kemisk energi (alltså inte fotosyntes eller jäsningar).
LUSTGAS FRÅN MARK HUR MINSKA?
LUSTGAS FRÅN MARK HUR MINSKA? ÅSA KASIMIR INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GÖTEBORGS UNIVERSITET asa.kasimir@gu.se Hole in the Pipe NO N 2 O NO N 2 O N 2 NH 4 + NO 3 - Nitrifikation Denitrifikation Utlakning
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
TN LR TT mg/l N b) 2,6-Dimethylphenole
TN LR TT 0.5-14 mg/l N b) 2,6-Dimethylphenole 283 Instrument specific information The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the photometer
The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the photometer are indicated.
TN HR TT b) i) 5-140 mg/l N 2,6-Dimethylphenole 284 Instrument specific information The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Kvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Välkommen till Sjöstadsverket
Välkommen till Sjöstadsverket På Sjöstadsverket bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete kring vattenreningsteknik inom ramen för olika projekt. Huvudområden för dessa projekt är: Krav på ingående vatten
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av
Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.
Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av
Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1. Förutsättningar för biologisk fosforrening i avloppsvatten från Hammarby Sjöstad - en förstudie
Projektpublikation nr 6 R nr 34, november 22 Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1 Förutsättningar för biologisk fosforrening i avloppsvatten från Hammarby Sjöstad - en förstudie The applicability
processindustrin Thore Berntsson
Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin
Karakterisering av reningsprocessen i SBRreaktorn. Characterization of the nitrogen reduction process in the SBR at Sobacken
Karakterisering av reningsprocessen i SBRreaktorn på Sobacken Characterization of the nitrogen reduction process in the SBR at Sobacken Susanna Carlsson & Mija Kanerot Examensarbetet omfattar 10 poäng
Fredrik Björk, Malmö högskola. Urbanhistoriska seminariet 10 dec 2012 Orkanen, D222
Fredrik Björk, Malmö högskola Urbanhistoriska seminariet 10 dec 2012 Orkanen, D222 Urban miljöhistoria Föroreningar Tekniska system Miljösyn Livsmedelsproduktion Urban ekologi Urban miljöhistoria - Sverige
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -
FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation
Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk
Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland 2003-2012 Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk Landfill leachate is different from effluents discharged from STPs In methanogenic stage Very
Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2
Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,
Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp
Att mäta är att veta Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp Mattias Osterman, Christian Berner AB Lösningar för att möta nya krav på reningsverk oktober 2014, Elmia 1 Agenda
Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Studie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm
UPTEC W 03 003 ISSN 1401-5765 Examensarbete M.Sc. Thesis Work Studie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm Evaluation of combined chemical- and biological phosphorus
Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011
Contracting division of Läckeby Water Group Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011 Innehåll presentation Anaerob behandling LWG Purac Biogas vs anaerobi Anaerobi vs
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Moving Bed Biofilm Reactors (MBBR) i Sverige
Moving Bed Biofilm Reactors (MBBR) i Sverige Dimensionering och funktion Gustaf Lustig Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2012 Moving Bed Biofilm Reactors
Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Kväverening utan kolkälla
VATTEN 67:131 136. Lund 2011 Kväverening utan kolkälla Nitrogen removal without an organic carbon source av EMMA NIVERT 1, MARIA JOHANSSON 2, GERT PETERSEN 3 och JEANETTE AGERTVED 3 1 Purenova Miljöteknik
EXAMENSARBETE. Rejektvattenbehandling med SBR-teknik. Erfarenheter från rejektvattenanläggningen vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö
2002:193 CIV EXAMENSARBETE Rejektvattenbehandling med SBR-teknik Erfarenheter från rejektvattenanläggningen vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö Anna Falk, Sophia Hansson Civilingenjörsprogrammet Institutionen
Diel and monthly observations of plant mediated fluxes of methane, carbon dioxide and nitrous oxide from Lake Följesjön in Sweden using chamber method
Water and Environmental Studies Department of Thematic Studies Linköping University Diel and monthly observations of plant mediated fluxes of methane, carbon dioxide and nitrous oxide from Lake Följesjön
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Klemedtsson Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Nässjö 2014-03-11 N 2 O, nu den tredje viktigaste långlivade
Lustgasemissioner från avloppsreningsverken litteraturstudie
RAPPORT Lustgasemissioner från avloppsreningsverken litteraturstudie Klara Westling B 1977 Maj 2011 Rapporten godkänd 2011-05-11 Elin Eriksson Enhetschef Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer
Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten
NR C 48 AUGUSTI 2014 RAPPORT Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt En innovativ metod för högre resurseffektivitet Rune Bergström, Lars Bengtsson, Uwe Fortkamp, Susanna Berg, Staffan
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning
Etanol och biogas ur cellulosarika avfall Mohammad Taherzadeh Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Utbildning om Resursåtervinning Masterutbildning:
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Strategier för effektiv nitrifikation slamålderns betydelse
VA - F O R S K R A P P O R T N r 10 februari 2003 Strategier för effektiv nitrifikation slamålderns betydelse Sara Hallin Per-Eric Lindgren Stefan Kokalj Maria Rothman VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas
Bioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning.
Bioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning. Lisbeth Olsson Industriell bioteknik, Kemi och bioteknik, Chalmers lisbeth.olsson@chalmers.se Varför bioethanol? Drivmedel till transportsektorn
Utvärdering av kvävefraktioner i avloppsreningsprocess med membranbioreaktor
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2018 Utvärdering av kvävefraktioner i avloppsreningsprocess med membranbioreaktor Agnes Söderström KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMI, BIOTEKNOLOGI
Swedish case study potential biofuel production & remediation/stabilisation
Swedish case study potential biofuel production & remediation/stabilisation 1 Sveriges största oljeföretag och svarar för 80 procent av den svenska raffinaderikapaciteten och 30 procent av den nordiska.
Landbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS)
Landbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS) (1) och Simon Pedersen Avdelningen för reglerteknik Chalmers Vattenbruk (2) Fiske Odlad Vattenbruk (3) Många problem associerade med traditionell odling i öppna
Teknik för förbättrad kväverening i Sverige resultat av landsomfattande enkätundersökning
VATTEN 62:313 322. Lund 2006 Teknik för förbättrad kväverening i Sverige resultat av landsomfattande enkätundersökning Methods for improved nitrogen removal in Sweden results from a questionnaire survey
Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Klimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 5 oktober 2009 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring kl
Temperature optimization of anaerobic digestion at the Käppala Waste Water Treatment Plant
EXAMENSARBETE INOM BIOTEKNIK, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2016 Temperature optimization of anaerobic digestion at the Käppala Waste Water Treatment Plant SOFIA BRAMSTEDT KTH SKOLAN FÖR BIOTEKNOLOGI
Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid
Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid Manneken Pis, Bryssel Inledande översikt Prof em Bengt Nihlgård Ekologiska inst., LU Kväve är kemiskt mångformigt! Kvävgas (N 2 ) är mycket inert, men NH
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemiteknik Thomas Sohlberg Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten Biologic reduce of nitrate and nitrite in water Examensarbete 15
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen