Microbiology in activated sludge processes. Sara Hallin Dept. Forest Mycology and Plant Pathology SLU
|
|
- Stig Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin Dept. Forest Mycology and Plant Pathology SLU Sara Hallin
2 Wastewater treatment Historically. Sanitation problems Environmental problems Recycling Biological treatment was introduced in the 1950 s. The activated sludge processes dominates and is the largest biotechnology industry in the world.
3 Activated sludge processes Aeration basin and settling tank. The concept: 1. Microorganisms (biomass) grow in the aeration tank and degrade organic matter while consuming oxygen. 2. The retention time for microorganisms exceed that for the sewage Floc formation is essential for settling. Nitrogen removal: Biological Phosphorus removal: Chemically or biologically.
4 Microorganisms in activated sludge processes Microorganisms are the activated sludge process! Bacteria, archaea, fungi, viruses, protozoa, algea and metazoa Microorganisms enter the treatment plant from the sewage system.
5
6
7 Origins of microbial diversity Prokaryotes Eukaryotes Cyanobacteria, O 2 in atmosphere Algae Oxidized forms ozone layer Plants & Animals Billion years from now Mo s have much longer evolutionary history Initially access to all habitats on Earth Survived the largets span of conditions Short generation times Inter-species gene transfer
8 Cyanobacteria
9 Origins of microbial diversity Introduction of O 2 major revolution: more oxidized forms formation of ozone layer terrestrial habitats! Mo s altered Earth More niches were created increased diversity
10 Prokaryotes
11 Prokaryotes (Bacteria and Archaea) Prokaryotes are single celled organisms that do not have a nucleus, mitochondria or any other membrane bound organelles. Everything is openly accessible within the cell, some free floating, some bound to the cell membrane
12 Evolution and systematics Domain Class Order Family Genera Species
13 BACTERIA 1987: 12 phyla 1999: 36 phyla phyla
14
15 All bacterial genomes 2012 (#17 233) species
16
17 Metabolism
18 All organisms Chemical energy Light energy Chemotrophs Phototrophs Litotrophs Organotrophs Heterotrophs Autotrophs Autotrophs Mixotrophs
19 Aerobic respiration
20 Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER + VÄTEJONER VATTEN Fullständig reaktion: KOLFÖRENING + SYRE KOLDIOXID + VATTEN BIOKEMISKT BUNDEN ENERGI
21 Fermentation: GLUKOS ETANOL + KOLDIOXID BIOKEMISKT BUNDEN ENERGI Fermentation av socker till etanol och koldioxid. En del av kolet i sockret har oxiderats till koldioxid medan en del har reducerats till etanol (vanlig sprit).
22 Aerob Respiration (organotrof) Glukos Redox - Fermentation (organotrof) Glukos Glukolys 2 Pyruvat 2 ATP 2 NADH Glukolys 2 Pyruvat 2 ATP 2 NADH Fermentationsreaktioner 8 NADH Citronsyra 2 GTP 2 FADH cykeln 6 CO 2 NADH FADH ATP ATP ATP NADH NAD + Laktat Pyruvat AcCoA ATP Acetaldehyd NADH NAD + Etanol Acetate O 2 H 2 0 +
23 Biochemical events in an activated sludge process Organics (C, H, O, N, P, S) + Oxygen + Biomass Catabolism Mineralised products Energy (ATP) Reducing Power Precursors CO 2 +H 2 O+SO 4 2- PO NO 3 - Anabolism Biomass Waste
24 Traditional activated sludge processes Organic matter is degraded by microorganisms in an aerated basin. The sludge (biomass and organic/inorganic material) is separated from the treated water in the settling tank by gravimetric sedimentation. Sludge is recycled to the aeration basin so that the sludge retention time (SRT or sludge age) exceeds the hydraulic retention time (HRT).
25 Sedimentering Flocken är fundamentet i aktivt slam. Snabb och effektiv sedimentering Icke sedimenterbara partiklar adsorberas till flocken. Biologisk aktivitet är koncentrerad till flocken.
26 Flockar skapas av flera olika sorters mikroorganismer. Slemproducerande bakterier klistrar ihop flocken Filamentbildande bakterier är flockens armering. Bakterier är en förutsättning för flockbildning. Flockbildande förmåga är självreglerande i systemet.
27 Exempel på slamsvällning
28 Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 1. Dispergerad tillväxt Inga riktiga flockar bildas då mikroorganismerna förekommer som enskilda celler Utgående vatten är grumligt, dålig sedimentering
29 Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 1. Dispergerad tillväxt Inga riktiga flockar bildas då mikroorganismerna förekommer som enskilda celler Utgående vatten är grumligt, dålig sedimentering 2. Mikroflockar Små, svaga flockar som lätt slås sönder. Uppstår då BOD i inkommande vatten är låg i förhållande till SS-halten Utgående vatten är grumligt, lågt SVI
30 Slamvolymindex (SVI) SVI = 1000 slamvolym( SV) susphalt. ( SS)
31 Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 1. Dispergerad tillväxt Inga riktiga flockar bildas då mikroorganismerna förekommer som enskilda celler Utgående vatten är grumligt, dålig sedimentering 2. Mikroflockar Små, svaga flockar som lätt slås sönder. Uppstår då BOD i inkommande vatten är låg i förhållande till SS-halten Utgående vatten är grumligt, lågt SVI 3. Flytslam Spontan denitrifikation i sedimenteringsbassängern a vid långa uppehållstider Slamtäcke i sedimenteringsbassänger
32 Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 4. Viskös slamsvällning Mycket extracellulära polymerer. Vanligt i verk för industriellt avloppsvatten med låg halt av fosfor eller kväve Dålig sedimentering, slam i utgående vatten
33 Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 4. Viskös slamsvällning Mycket extracellulära polymerer. Vanligt i verk för industriellt avloppsvatten med låg halt av fosfor eller kväve Dålig sedimentering, slam i utgående vatten 5. Filamentös slamsvällning Mycket filamentbildande bakterier som sammanbinder flockar eller skapar flockar med hålrum, t ex Microthrix Högt SVI, och i svåra fall slamflykt, men klar vattenfas
34 Microthrix parvicella Type 021N
35 Sedimenteringsproblem som beror på mikroorganismer Problem Orsak Konsekvens 4. Viskös slamsvällning Mycket extracellulära polymerer. Vanligt i verk för industriellt avloppsvatten med låg halt av fosfor eller kväve Dålig sedimentering, slam i utgående vatten 5. Filamentös slamsvällning Mycket filamentbildande bakterier som sammanbinder flockar eller skapar flockar med hålrum, t ex Microthrix Högt SVI, och i svåra fall slamflykt, men klar vattenfas 6. Skumning Hydrofoba, skumbildande bakterier tex Nocardia och Microthrix Stabilt skum på ytan av bassänger, slam i utgående vatten, skumning i rötkamrarna, hälsorisk
36
37 Filamentbildande bakterier Det finns ca 30 kända filamentbildare i ASP 10 st står för 90 % av incidenterna Geografiska skillnader Få har "riktiga" namn Slamsvällning Microthrix parvicella Nostocoida limicola Typ 021N Typ 0803 Thiothrix Skumbildning Microthrix parvicella Nocardia eller Nocardia amaraeliknande organismer (NALO) Typ 021N Aktinomyceter
38 Vad skall man göra? Lär känna slammet för att hålla koll på filamenten: 1. Bestäm slamvolymindex (SVI) SVI>150 indikerar risk! SVI =1000 SV SÄ
39 Vad skall man göra? 2. Mikroskopera slammet regelbundet och bestäm a) filamenthalt b) typ av filament
40
41 Filamentbildande mikroorganismer i aktivslamflockar
42 Vad skall man göra? De vanligaste sätten att förska hålla nere filamenthalten är att: 1. Minska slamåldern 2. Öka eller minska luftningen. 3. Införa selektorer/kontaktzoner. 4. Bekämpa med toxiska ämnen. Ingen av dessa metoder är generellt tillförlitliga. Kunskapen om filamentbildande bakteriers svar olika parametrar är bristfällig.
43 Minskad filamenthalt efter ozonbehandling Total Filament Growth Extended Filament Growth 6 Control Experimental 6 Control Experimental Jenkins Scale 4 3 Jenkins Scale Aug Sep Oct Nov Dec Jan Sep Oct Nov Dec Jan
44 Bättre slamkvalitet oförändrad N- rening efter ozonbehandling SQI NH4 After Final Settler Control Experimental 4,0 3,5 Control Experimental 3, ,5 ml/g 300 mg/l 2, ,5 1, ,5 0 Sep Oct Nov Dec Jan Feb 0,0 Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb
Microbiology in activated sludge processes
Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin Department of microbiology SLU Sara Hallin Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems 1930-2000 Recycling
Microbiology in activated sludge processes
Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin Department of microbiology SLU Sara Hallin Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems 1930-2000 Recycling
Microobiology in anaerobic wastewater treatment
Microobiology in anaerobic wastewater treatment Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Luftning är dyrt och energikrävande. Optimerad luftning kräver DO-mätare och reglering. Minska luftningen
Microbiology in activated sludge processes
Microbiology in activated sludge processes Sara Hallin SLU Sara Hallin Wastewater treatment Historically. Sanitation problems 1850-1930 Environmental problems 1930-2000 Recycling 2000- Biological treatment
Biological N and P removal in activated sludge processes
Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Metabolism Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER
Biological N and P removal in activated sludge processes
Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Metabolism Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Biological N and P removal in activated sludge processes
Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Metabolism Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre
Flytslam i Lövsta avloppsreningsverk
UPTEC W 16 006 Examensarbete 30 hp Februari 2016 Flytslam i Lövsta avloppsreningsverk Påverkande faktorer och potentiella åtgärder Matilde Kamp REFERAT Flytslam i Lövsta avloppsreningsverk påverkande faktorer
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Biological N and P removal in activated sludge processes
Biological N and P removal in activated sludge processes Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Metabolism Oxidation: KOLFÖRENING KOLDIOXID + ELEKTRONER + VÄTEJONER Reduktion: SYRE + ELEKTRONER
IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU
Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,
Cellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
drift av små, privata avloppsreningverk
drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens
Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten
Avlopp och Kretslopp Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Antal sidor : 13 Revision 2: 2010 HK Copyright Topas Vatten AB
Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20
Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Implementering av LSP-konceptet i långtidsluftade aktivslamanläggningar inom massaindustrin
_ Avdelningen för Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Implementering av LSP-konceptet i långtidsluftade aktivslamanläggningar inom massaindustrin Examensarbete av Emma Nivert Februari 2002 Sammanfattning
Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2
Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,
Användning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 6 oktober 2008 kl 9.00-14.00 Plats: Gimogatan 4, Skrivsal 1 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik
Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba
Utredning av årstidsvariationer vid Bravikens externa reningsanläggning för avloppsvatten
UPTEC W08 004 Examensarbete 30 hp Februari 2008 Utredning av årstidsvariationer vid Bravikens externa reningsanläggning för avloppsvatten Investigation of the seasonal variations at Braviken wastewater
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan
KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening Om membranseparation Slammet avskiljs från det renade vattnet genom att vattnet filtreras genom ett membran med en porstorlek
Ozonering av aktivt slam ett sätt att förbättra sedimenteringsegenskaperna
Ozonering av aktivt slam ett sätt att förbättra sedimenteringsegenskaperna av Ivelina Dimitrova Examensarbete nummer: 2012-04 Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Lunds Universitet
PRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre ger koldioxid och
BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361 Tid: 21 oktober 2014 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbackens skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590. Bengt kommer
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017 North of the river Maglekärrsbäcken in Lake Finjasjön 2017-02-08 Photo: Johan Forssblad The nets were clogged by yellow-brown
Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson
Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester Sofia Johannesson Innehåll Vad är MBBR Rening av vatten från läkemedelsindustrier Pågående forskning MERMAID MERMISS MBBR (Moving
Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund
Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk Erika Fröjd, SSAB Oxelösund 2 Utgångsläge befintlig biologisk rening Buffertbassänger 400*2 m3 Blandningsbassäng ca 13 m3 Luftningsbassäng 657
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
MBBR - Nu och i framtiden
MBBR - Nu och i framtiden Seminarium kring skivfilter och rörliga bärare Ryaverket, 29 september 2010 Magnus Christensson Översikt MBBR processen Separation efter MBBR Hybas TM ANITA TM Mox Vad är viktigt
Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?
Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg? Bio P var kom det ifrån? Lite historik om Bio P i full skala Första publikation om Bio P i full skala 1967: Phosphate Removal through Municipal
Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning
UPTEC W 13002 Examensarbete 30 hp Januari 2013 Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning Improvement of the nitrogen removal process at the wastewater
Kemisk fällning av avloppsvatten kan
Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten
Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Effekten av organisk belastning på avskiljningsegenskaperna hos aktivt slam
Effekten av organisk belastning på avskiljningsegenskaperna hos aktivt slam Examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg - och vattenbyggnad JOAKIM ENGSTRÖM Institutionen för bygg- och miljöteknik Vatten
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Kan mikroalger rena avloppsvatten?
Kan mikroalger rena avloppsvatten? Tony Fagerberg Mikroalger = Soldrivna, Mikroskopiska, Vattenväxter som äter Näring och Koldioxid! Marinbiolog/miljöstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen Hållbar Utveckling,
Side Stream Hydrolysis and Enhanced Biological Phosphorus Removal at Swedish Waste Water Treatment Plants
Side Stream Hydrolysis and Enhanced Biological Phosphorus Removal at Swedish Waste Water Treatment Plants Karin Jönsson (LTH), Sofia Andersson (SVOA), Eva Bergslilja (Upplands Väsby), Tobias Salmonsson
Etablering av biologisk fosforavskiljning i
VATTEN 62:161 166. Lund 2006 Etablering av biologisk fosforavskiljning i mindre reningsverk Establishment of enhanced biological phosphorus removal in smaller wastewater treatment plants av DAVID GUSTAVSSON
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
HUBER Membranteknologi
Vilka är fördelarna med membranteknologi? Utmärkt kvalitet hos utgående/renat vatten Helt partikelfritt utgående/renat vatten många användningsområden för (industriell) återanvändning Bakteriefritt, så
Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk
Mål Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga modeller av sedimenteringsprocessen och att simulera dessa med hjälp
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 5 oktober 2009 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring kl
Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum
Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum Mark de Blois H2OLAND AB Bio-P-nätverksträff 9 oktober 2018 H2OLAND Program Bakgrund till aerobt granulärt
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk
Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab
Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten
NR C 48 AUGUSTI 2014 RAPPORT Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt En innovativ metod för högre resurseffektivitet Rune Bergström, Lars Bengtsson, Uwe Fortkamp, Susanna Berg, Staffan
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 05 okt 2007, kl 9.00-14.00 Plats: Skrivsalen, Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:
SEKAB IN SHORT SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing: Swedish Ethanol Chemistry AB 1985 Örnsköldsvik, Sweden Approx 200 MEUR 120 Energy companies and private Domsjö
MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN
Svenskt Vatten Forskning och innovation 29:e november 2017 MEMBRAN DEN NYA UNIVERSALLÖSNINGEN FÖR SÄKER DRICKSVATTENPRODUKTION? MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN Dr Helfrid Schulte-herbrüggen
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Elin Calestam Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning Utredning och åtgärdsförslag Biological
Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp
Kombinera skivfilter med kemisk fällning Pille Kängsepp Hydrotech filtreringslösningar Skivfilter 1996 Trumfilter 1990 Beskrivning: Diameter (m): Sålda filter: Upp till 24 skivor Max 134.4 m 2 filterarea
Välkommen till Sjöstadsverket
Välkommen till Sjöstadsverket På Sjöstadsverket bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete kring vattenreningsteknik inom ramen för olika projekt. Huvudområden för dessa projekt är: Krav på ingående vatten
Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod
Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE
Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk
UPTEC W12018 Examensarbete 30 hp Augusti 2012 Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk Sophie Bergkvist REFERAT Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen
Ammoniumåterkoppling på Himmerfjärdsverket utvärdering genom försök och simuleringar
UPTEC W12024 Examensarbete 30 hp September 2012 Ammoniumåterkoppling på Himmerfjärdsverket utvärdering genom försök och simuleringar Sofia Andersson REFERAT Ammoniumåterkoppling på Himmerfjärdsverket
Biodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Utvärdering av polymerers sedimenteringsegenskaper i aktivt avloppsslam.
Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Utvärdering av polymerers sedimenteringsegenskaper i aktivt avloppsslam. Författare: Ida Angeland Ämne: Miljövetenskap Nivå: Grund Nr: 2015:M5 Examensarbetets
Styrning av reningsverket vid Fors kartongfabrik
Styrning av reningsverket vid Fors kartongfabrik Utvärdering av försök att styra det biologiska reningssteget med styrparametern nettoslamproduktion ELISABETH GRUVMAN OSKARSSON Examensarbete Stockholm
Avancerade Oxidationsprocesser för Ökad Reducering av COD i Avloppsvatten
Avancerade Oxidationsprocesser för Ökad Reducering av COD i Avloppsvatten Irma Karat, Kemiteknik för energi och miljö, KTH Handledare: Sara Stemme, Processkonsult, ÅF Forest Industry Examinator: Per Olof
Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)
Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14) Introduktion Eukaryoter (som Alberts, med något litet undantag, handlar om) har ett ganska begränsat urval av energigivande metabolismer. Aerob
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet
Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-
Hur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Mikroorganismer i avloppsrening
Mikroorganismer i avloppsrening Sofia Andersson 2009-03-24 Mikroorganismer i avloppsrening 1 Hela phyl träd med eukaryoter o allt! 2009-03-24 Mikroorganismer i avloppsrening 2 2009-03-24 Mikroorganismer
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Utvärdering av avloppsvattenreningen vid Hallsta Pappersbruk
UPTEC W 05 022 Examensarbete 20 p April 2005 Utvärdering av avloppsvattenreningen vid Hallsta Pappersbruk Kartläggning av inkommande avloppsvatten och optimering av driftparametrar Anna Ramberg REFERAT
Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen
Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karin Jönsson *, Svetlana Öfverström**, Jes la Cour Jansen* * Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik vid
Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk
Inlämningsuppgift Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk Mål Inlämningsuppgift Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga enkla dynamiska modeller och att simulera dessa
2013-05-24. Content of presentation. Long-term effects, maintenance and costs for wastewater treatment wetlands in Sweden. Alhagen - Nynäshamn
3-5-24 Long-term effects, maintenance and costs for wastewater treatment wetlands in Sweden Content of presentation Background Wetlands Treatment results Maintenance Costs Questions, discussion 3-5- Linda
Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning
Etanol och biogas ur cellulosarika avfall Mohammad Taherzadeh Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Utbildning om Resursåtervinning Masterutbildning:
Utökad förfällning vid Henriksdals reningsverk
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2015 Utökad förfällning vid Henriksdals reningsverk Patrik Lexing KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMIVETENSKAP EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsexamen
Strategier för effektiv nitrifikation slamålderns betydelse
VA - F O R S K R A P P O R T N r 10 februari 2003 Strategier för effektiv nitrifikation slamålderns betydelse Sara Hallin Per-Eric Lindgren Stefan Kokalj Maria Rothman VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas
Sammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
VARFÖR RENA AVLOPPSVATTEN?
VARFÖR RENA AVLOPPSVATTEN? Hygien Förhindra utbrott av vattenburna sjukdomar Vattenkvalitet för bad/fiske Minska övergödning Utsläpp av näringsämnen leder till övergödning av vattendrag Förhindra förgiftning
KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN
KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN Rening med hög verkningsgrad #NAM19 Sundsvall, 7 februari Fredrik Nyström fredrik.nystrom@ltu.se FÖRORENINGAR, PARTIKLAR OCH RENING Partiklar viktiga transportörer av föroreningar
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,
Avloppsrening & Vattenrening. Sofia Andersson
Avloppsrening & Vattenrening Sofia Andersson Vatten Avlopp - Historiskt perspektiv Koleraepedimier, mitten av 1800-talet Avloppsledningar Kraftigt förorenade vatten, slutet av 1800-talet Mekanisk rening,