Bilaga 2 Handlingsplan för Miljömål för Strömstads kommun
|
|
- Ingegerd Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 2 Handlingsplan för Miljömål för Strömstads kommun
2 1.Begränsad klimatpåverkan Öka det klimatstrategiska arbetet Ett viktigt arbete för kommunen är att ge frågor som rör effektivare energianvändning och minskad miljöpåverkan från fossila bränslen en framträdande roll. Kommunen har kommit en bit på vägen då det gäller det klimatstrategiska arbetet, en vindkraftsplan har arbetats upp, och i samband med denna hade man ett samarbete rörande vindbruk inom ICZM där de andra nordbohuslänska kommunerna gemensamt bl.a. tog fram riktlinjer för vindbruk. Lokalisera framtida bebyggelse med hänsyn till KS klimatförhållande Ta fram en kommunal Klimatstrategi KS Ta fram en kommunal Energiplan KS Skapa underlag för att producera biogas KS + +TN Minska transporternas klimatpåverkan Kommunen har ett stort ansvar för att minska transporternas klimatpåverkan. Det är därför viktigt att underlätta för befolkningen att kunna ställa bilen, men även för besökare att kunna ta sig hit utan bil, samt verka för en god logistik för övriga transporter genom god planering. Arbeta för en bra kollektivtrafikförsörjning Upphandling BUN samt vid planering Successivt byta ut kommunens fordonspark mot fordon med låga koldioxidutsläpp. TN Förbättra för gång- och cykeltrafik TN Erbjuda all kommunal personal en kurs i ecodriving Samtliga förvaltningar Framtagande av trafikplan med sikte på begränsad biltrafik i centrum KS + TN
3 Riskklassning av markområden De globala klimatförändringarna gör samhället sårbart. Det är därför viktigt att vi planerar för att minska effekterna av dessa förändringar. Förändringar kan bland annat vara översvämningar skred, ras och erosion. Skydda befintliga byggnader och infrastruktur som inte har tillfredsställande säkerhet eller godtagbara lägen för att möta effekterna av ett förändrat klimat. Klimatförändringarna kan ge effekter på infrastrukturen, bebyggelsen och elförsörjningen, liksom på de areella näringarna, turismen och den biologiska mångfalden. Vidare kan även vattenförsörjningen, avloppssystemen och hälsan påverkas. Åtgärder för att minska samhällets sårbarhet är därför viktiga. Planera med hänsyn till klimatförändringar KS Säkra ett stabilt vattenflöde från Vättlandsån Strömsvattnet TN + Havet Utred möjligheter till en reservattentäkt TN Kartlägg riskområden Aktivt verka för en klimatneutral vardag Kommunen kan i både stort och smått verka aktivt för en klimatneutral vardag, men behöver hjälp från privata intressen, verksamheter och föreningar. I Sverige står hushållen för nästan hälften av koldioxidutsläppen. Genom att aktivt arbeta för möjligheter till ett rikt arbets-, kultur- och friluftsliv, m.m. i närområdet så kommer man ett steg närmre en klimatneutralvardag. Satsa på ett rikt kulturliv med professionell inspiration och eget KS Jan P skapande Stödja utvecklingen av och utöka information om lokala naturupplevelser TN(ekopark en) + KS Aktivt informationsarbete riktat till hushåll och företag om minskad energianvändning Inriktning på energihantering vid tillsynsbesök. (Jan p) BUN + TN (Ekoparken) och KS Använd bästa tillgängliga upphandlingskriterier avseende miljö- KS och energihushållning Engagera ungdomar i projekt för nya idéer om hållbar utveckling BUN + KS och TN Stimulera produktion och försäljning av lokalt producerad mat KS Ta bort?
4 2. Giftfri miljö Minska kemikalieförekomsten Kemikalieanvändningen är alltför hög såväl i landet som i Strömstad. Det är allas ansvar att se till att så lite kemikalier som möjligt kommer ut i miljön. Tillsyn och rådgivning är kommunens viktigaste verktyg för att kunna få upp förståelsen för kemikaliers farlighet och hur dessa skall hanteras. Kommunens miljö - och hälsoskyddsavdelning utför tillsyn på miljöfarliga verksamheter. Genom åren har även informationskampanjer riktade till detaljhandel och verksamheter utförts. Hushållen har ett stort ansvar då mycket kemikalier konsumeras i hemmen. Kommunen bör arbeta ännu mer aktivt för att informera invånarna om kemikaliers effekter och öka förståelsen för deras effekt på människors hälsa och miljön. Hur man kan hushålla med kemikalierna, vikten av att lämna in dem på återvinningsstation och att välja mindre miljöfarliga alternativ. Samverka med apotek kring information om läkemedelshantering TN + Krav gällande kemikalieinnehåll vid kommunala upphandlingar KS Öka möjligheten att lämna farligt avfall TN Aktivt utöva tillsyn över användningen av bekämpningsmedel och övriga miljöfarliga kemikalier Stimulera användning av miljöanpassade bekämpningsmedel där TN + bekämpningsmedel används Ökad andel KRAV-märkta livsmedel i kommunens verksamhet KS Utöka samverkan mellan miljömyndigheter och räddningstjänst i det förebyggande arbetet Alla fastighetsägare i Strömstad bör uppmanas att anta och tillämpa programmet avgifta byggandet + Strömstadsb yggen Förorenade områden ska miljösäkras Förorening av mark och vatten från främst industriell verksamhet har pågått under hundratals år. Brist på kunskap och regler är de största orsakerna till dagens situation. Det har lett till att det i Sverige idag finns uppskattningsvis ca: förorenade områden. I Strömstad har vi ca 100 riskklassade områden. Flertalet av dem är schablonklassade vilket menas att branschen som sådan har klassats och objekten i sig inte nödvändigtvis behöver ha denna klassning. I Strömstad finns ett område i riskklass 1, det är det gamla sågverket på Blomsholm, där arbete pågår med miljötekniska markundersökningar. Sanering av gamla hamnområden TN + Aktivt arbeta med att sanera förorenad mark efter länsstyrelsens prioriteringslista 2011 Kartläggning och riskklassning av förorenade KS områden i kommunen Undersöka och åtgärda kommunala deponier TN + Redovisa förekomst och behov av ev. markrestriktioner i översikts- och detaljplaner KS
5 3. Hav i balans samt levande kust och skärgård Säkerställa skyddsvärda marina miljöer för att garantera den biologiska mångfalden I Strömstad finns Sveriges första marina nationalpark den har inrättats då man i havet runt Kosteröarna finner Sveriges artrikaste havsområde. I området finns också värdefulla kulturmiljöer präglade av fiske och ett äldre skärgårdsjordbruk. Även på andra ställen i kommunen finns viktiga skyddsvärda marina miljöer, i kommunens naturvårdplan finns dessa utsatta. Hela kustremsan från Idefjordens inre till Strömstads södra skärgård ingår i Natura 2000 samt riksintresse för naturvård. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt den nytta de gör för ekosystemen som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Utarmning av biologisk variation är kanske det allvarligaste hotet mot vår livsmiljö. Mångfalden upprätthåller livet och den ekologiska balansen i mark, vatten och luft. Även etiska och estetiska motiv talar för bevarande av biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden i kust- och havsområden störs av övergödning, miljögifter och överfiske. Därigenom påverkas också den marina miljön produktionsförmåga, det vill säga arter och individer av växter och djur i havet kan minska i antal. Det kan även hända att det blir obalans i ekosystemen att någon art tar över och konkurrerar ut andra. Kustnära miljöer påverkas dessutom av exempelvis bebyggelse, fartygs- och småbåtstrafik och vissa fiskemetoder. Grunda bottnar är särskilt känsliga då de är viktiga som uppväxtområden för fisk. Samverka med grannkommuner i Sverige och Norge för att finna en gemensam strategi i vattenfrågor. KS + TN+ Identifiera områden i skärgården som är särskilt viktiga för frilufts- KS + och djurlivet Ta fram ett bevarande- och utvecklingsprogram för skärgården. KS för Skydda grunda havsvikar och andra känsliga miljöer KS + KS, pågående för Bevara värdefulla kulturmiljöer KS Följa upp och utveckla projekt Friskare Hav KS Stödja verksamheter som bidrar till att öka den biologiska KS + TN mångfalden Inventera och analysera bullersituationen i utvalda delar av? skärgården Avsätta kommunal mark till reservatsbildning KS + TN Inventera rödlistade arter. KS
6 Minskade utsläpp av näringsämnen och föroreningar till hav och vattendrag Strömstads kommun har ett rikt båtliv. Många bofasta har egna båtar och sommartid kommer ett stort antal besökare hit med båt. Det medför en stor belastning på havsmiljön. Utsläpp av kväve och fosfor till våra vattendrag och hav leder till övergödning. Övergödning i sin tur leder till att mängden fintrådiga alger ökar. De fintrådiga algerna kväver den övriga växtligheten. När dessa faller till botten och dör kan syrebrist uppstå vid nedbrytningen. Inventering och uppföljning av enskilda avlopp Minska näringsläckaget från jordbruk Anlägg spolplattor med reningsmöjligheter av spolvatten i hamnar TF + och vid båtuppläggningsplatser Informera om vikten av rätt användning av båtbottenfärger samt MHA + TN rengöringkemikalier 2011 Utarbeta en dagvattenpolicy + TN
7 4. God bebyggd miljö Långsiktig fysisk planering Att utveckla en god och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och annan bebyggd miljö är av central betydelse för kommunens planering. Den fysiska planeringen ska användas som styrmedel för att nå en god bebyggd miljö. Utveckling av program och strategier för frågor om miljöanpassade transporter, natur- och kulturvärden, hushållning med grus, avfallshanteringen och miljöanpassad energiförsörjning ger underlag och utgångspunkter för ett samhällsbyggande som kan bidra till att nå miljökvalitetsmålet. Planering för god logistik KS + Planera för en god kollektivtrafikförsörjning KS + + BUN Skapa och planera för grönområden inom + TN tätbebyggt område. Skapa trygga och tillgängliga miljöer för TN gång- och fotgängare. Lokalisera framtida bebyggelse även med hänsyn till lokala klimatförhållanden. KS Säkra kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Målet att den värdefulla bebyggelsen ska vara identifierad år 2010 förutsätter en utvecklad syn kring definitionen av kulturhistoriskt värde. Program för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och utvecklas behöver tas fram. I dessa ska bl.a. redovisas hur ett representativt urval av kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör hanteras. Ta fram en bevarandeplan för stadsmiljön. KS + Informera om kulturvärdena och de estetiska värdena i den bebyggda miljön. Ta fram områdesbestämmelser för de kulturhistoriska värdena i mindre orter och byar. Utarbeta och anta handlingsprogram för kulturmiljö och estetik KS + KS + KS + Planering för grön- och vattenområden i tätorter Tätortens grön- och vattenstruktur bör knytas samman i en väl fungerande social och ekologisk väv av hög kvalitet. Behovet av grönstruktur kan tillgodoses i översikts- och detaljplaneringen, där Boverkets handbok Gröna områden i planering kan användas som underlag. Dagvatten bör omhändertas lokalt på ett ekologiskt hållbart sätt. Antalet öppna vattenspeglar och våtmarker i stadsmiljön bör öka. Ekologisk och kulturhistorisk kompetens bör nyttjas i den fysiska planeringen och vid skötsel av grönområden. Hänsyn bör tas till behovet av tysta miljöer vid planering av grönområden. Även det tätortsnära öppna landskapet i form av ängs-, hag- och åkermark har ett stort värde för rekreation,
8 kulturhistoria och biologisk mångfald. Inventering och förslag på åtgärder för att säkerställa det tätortsnära öppna landskapet är angelägna. Stimulera en stads- och samhällsplanering som främjar människors möjlighet till naturupplevelser på fritiden. Samtliga förvaltningar Främja barns möjligheter till naturupplevelser vid skolor. Informera och aktivera till insatser för att gynna tätortens biologiska mångfald. Kompensera vattenmiljöer och värdefulla grönytor som tas i anspråk med likvärdiga biotoper Väcka intresset för den tätortsnära biologiska mångfalden hos allmänheten och näringslivet. BUN + TN TN + KS+BUN + TN BUN + TN Värna strandskyddet I Strömstads kommun omfattas kustlinjen, utom ett par km inne i Dynekilen, även av landskapsbildsskydd. Detta gör att länsstyrelsen även fortsättningsvis har ansvaret för strandskyddet i Strömstads kommun Ta fram rutiner för ärendehantering KS + gällande strandskydd.? Tillsammans med länsstyrelsen öka tillsynen i enlighet med sjöbodspolicyn. Stimulera en god inomhusmiljö Inomhusmiljön spelar en stor roll för att vi skall kunna må bra hemma. Det är viktigt för bostäder att ventilationen fungerar väl så att problem med fukt, mögel och även radon inte uppkommer. Även värme, kyla och buller är sådant som ingår i begreppet god inomhusmiljö. Informera allmänheten om radon Aktivt arbeta med inomhusmiljö, både vad gäller åtgärder och tillsyn + BUN + ON + Strömstadslokaler? OVK tillsyn (Obligatorisk ventilationskontroll) Minska bullret Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.
9 Tystnad eller relativ tystnad är en viktig kvalitet inom tätorternas grönområden. För att ett område ska uppfattas som tyst bör ljudnivån vara väsentligt lägre än omgivningens, förslagsvis db lägre. Inventera bullernivån Beakta bullerproblem vid planering. + TN / vid behov Verka för att alla nya bostäder ljudklassas enligt svensk standard Inrätta Hänsynsområden med begränsad motorbåtstrafik, för att minska bullerstörningarna. Bullersanera skolor och förskolor samt arbetsplatser KS + LST BUN + ON + Strömstadslokaler Öka återvinningen/minskade avfallsmängder Avfallshierarkin som gäller inom EU innebär att avfallets uppkomst i första hand ska förebyggas och att det avfall som trots detta uppkommer ska vara så ofarligt som möjligt. Uppkommet avfall ska återanvändas, materialåtervinnas eller utnyttjas för energiproduktion i så hög grad som möjligt. Materialåteranvändning ska i första hand prioriteras framför energiutvinning när detta är miljömässigt motiverat. I sista hand ska avfallet bortskaffas på ett säkert sätt. Regelbundet följa upp kommunens TN antagna kretsloppsplan Arbeta för att öka sorteringen så att mer avfall kan återvinnas TN för Kommunala verksamheter skall öka sin avfallssortering Sortera ut matavfall som kan användas till biogas Samtliga förvaltningar TN Minskat uttag av naturgrus Syftet med målet är att bevara tillgångarna av naturgrus, som är en ändlig resurs. Åsar och andra geologiska formationer har stor betydelse som dricksvattentäkter och för behandling av råvatten. Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. Dessa berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet. Uttaget av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. Använd bästa tillgängliga TN upphandlingskriterier avseende miljö- och resurshushållning. Anlägg massåtervinningsstationer TN
för Strömstads kommun
Bilaga 1 Miljömål för Strömstads kommun Övriga strategiska dokument Andra Styrande dokument Utöver arbetet med miljökvalitetsmålen nns det ett antal planer, riktlinjer och policys som styr arbetet i Strömstads
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI
MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR 2013 KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den är en av tre hållbarhetsstrategier
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Undersökning av planens miljöpåverkan
Undersökning Samhällsbyggnad Handläggare Xxxx Xxxx 201X-XX-XX Diarienummer: 201X-XXXX Undersökning av planens miljöpåverkan Detaljplan för inom kommundelen/stadsdelen/serviceorten kommun, Västerbottens
MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR
UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
1.1 Har kommunen aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov?
Miljömålsenkät 2011 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning inte är i behov av uppdatering.
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Bilaga 4 Behovsbedömning
1 Vad är en behovsbedömning? Enligt Miljöbalken 6 kap 11 ska kommunen genomföra en miljöbedömning för alla planer eller program som kan medföra betydande miljöpåverkan. I samband med upprättandet av den
Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram
Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 24 september 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 4 4. Giftfri
Detaljplan för del av Hässleholm 88:1
Dnr.: BN 2016-927 Datum: 2018-06-05 Underlag för behovsbedömning Detaljplan för del av Hässleholm 88:1 Hässleholms kommun, Skåne län Underlag för behovsbedömning www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för
Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning
KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14
Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Miljömålsenkät Observera att enkätsvaren ska lämnas i webbapplikationen
Miljömålsenkät 2008 Denna enkät görs i samarbete mellan Boverket och RUS (länsstyrelsernas samarbetsorgan för miljömålsuppföljning). Samråd om enkäten har skett med Sveriges Kommuner och Landsting. Avsikten
Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)
Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust
Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2
Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Bakgrund Riksdagen har för Sveriges del satt upp 16 miljömål som skall vara genomförda senast år 2010. Miljömålen
Lokala miljömål i Tranås kommun
Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp
- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Blåplan och Vattenplan
Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl
Dnr.: BN2017-1120 Datum: 2019-04-02 Behovsbedömning Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Hässleholms kommun, Skåne län www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för detaljplan Miljöpåverkan
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle
Dnr.: BN 2017-1499 Datum: 2018-05-03 Underlag för behovsbedömning Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle Hässleholms kommun, Skåne län Ändring av befintlig
Bullersituationen i Göteborg
Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping
1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse
Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)
Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige
Blåplan Vaxholms stad
Blåplan Vaxholms stad ett helhetsgrepp på kust- och vattenmiljö Mia Sklenar, Tyréns AB Ammi Wohlin, Vaxholms 2017-10-16 Agenda Introduktion Process Blåplan Framtid Vaxholms stad Vaxholms stad Innerskärgård
för dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen
Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153