4. Ekonomisk månadsupploljning per juni ks36 042

Transkript

1 uarnvon KOMMUN KALLELSEruNDERRATTELSE Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen Plats och tid ftir sammanträde Rådasjön i kommunhuset i Mölnlycke måndagen den 3L augusti 2015 kt Ärenden l. Antagande av ramavtalsentreprenörer avseende mindre markentreprenader fiir gator m.m. Dnr 2015KS Samverkansavtal med Mölndals stad. Dnr 20I2KS Yttrande angående plan lor kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Dnr 2015K Ekonomisk månadsupploljning per juni ks Patientsäkerhetsberättelse ft)r sektorn for socialtjänst i Härryda kommun är Dnr 2015K Yttrande över kommunrevisionens rapport: Granskning av socialarbetarnas arbetssituation. Dnr 2015KS Ansökan om provsmakning enligt alkohollagen ft)r Rådanäs Bryggeri AB i Mölnlycke. Dnr 20l5KS2l Motion angående översyn av riktlinjer ftir beslut om särskilt boende lor "äldreäldre". Dnr 2014KS Motion angående handlingsplan mot barnfattigdom. Dnr 2014KS Riktlinjer ftir skolplacering i Härryda kommun. Dnr 2015KS l. Reglemente lor kommunstyrelsen. Dnr 2015KSl Revidering av Härryda kommuns pensionspolicy 20t5K Yttrande över granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dnr 2015KS

2 14. Kommunala servicegarantier Dnr 2013KS Uppdrag att se över rutinen ftir barnkonsekvensanalyser Dnr 2015KS Medborgarffirslag om schemalagd och obligatorisk träning. Dnr 2015KS Motion angående extra lönepott åt de lågavlönade. Dnr 2014KS Motion om skolan. Dnr 2014KS Motion om att utreda fiirutsättningama lor en folkomröstning om simhall i Hänyda kommun. Dnr 2014KS Motion om inftirskaffande av miljöchecklista. Dnr 2015KS Medfinansieringsavtal avseende ombyggnad av flygplatsmotet. Dnr 2OI2KSII Komplettering av exploateringsavtal gällande Airport City del 3 Logistik. Dnr 2015KS Antagande av detaljplan for del av Salmered l:306 lorskola vid Önnerödsplan i Landvetter. Dnr 2014K Utredning om fürslag till uttag av gatukostnad inom detaljplan ftir Landvetters- Backa, Östra, Etapp l. Dnr 2015KS Reglemente ftir miljö- och bygglovsnämndens verksamhetsområde. Dnr 2015KS T axa enligt lag (201 4:7 9 9) om sprängämnesprekursorer. Dnr 2015KS Reglemente fiir krisledningsnämnden. Dnr 2014KS Ledningsplan ftir samhällsstörning och extraordinär händelse. Dnr 2015KS Kommunstyrelsens sammanträden âr Dnr 2015KS Kommunfullmäktiges sammanträden är 2016 Dnr 2015KS

3 31. Kommundelsstämmor år Dnr 2015KS Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden år 2016 Dnr 2015KS Delgivning av protokoll från utskott och råd. 34. Anmäl an av delegationsbeslut. 35. Delgivningar 3

4 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS ANTAGANDE AV RAMAVTALSENTRERENÖRER AVSEENDE MINDRE MARKENTREPRENADER FÖR GATOR MED M.M. Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat forfrågningsunderlag avseende upphandling av ramavtal sentreprenörer avseende mindre markentreprenader ft)r gator m.m. Ramavtalet avses tecknas med flera entreprenörer. Anbudsinbjudan har skett och entreprenörer ska utses. Ramavtalet tecknas på ett år med ensidig möjlighet till forlängning for kommunen på ytterligare tre år, ett år i taget. Uppskattningsvis bedöms avrop på 3-5 miljoner kronor årligen kunna bli aktuella inom ramavtalet. Från sektorn fiir samhällsbyggnad loreligger skrivelse av den 15 juni 2015 Ordftirandens fìirslag till beslut o Kommunstyrelsen utser x som ramavtalsentreprenörer avseende mindre markentreprenader ftir gator m.m. o Paragrafen ftirklaras omedelbart justerad. HANDLINGAR I ÃRENDET DELAS UT PÅ KOMMUNSTYRELSENS SAMMANTRÄDE DEN 3I AUGUSTI. 4

5 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn for samhällsbyggnad Henrik Yngve Kommunstyrelsen 1 (1) Dnr 2015KS ANTAGANDE AV RAMAVTALSENTREPRENORER AVSEENDE MINDRE MARI(ENTREPRENADER FÖR GATOR M M Uppdrag och bakgrund Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat forfrågningsunderlag avseende upphandling av ramavtalsentreprenörer avseende mindre markentreprenader ftir gator m m. Ramavtalet avses tecknas med flera entreprenörer. Anbudsinbjudan har skett och entreprenörer ska utses. Vid anbudstidens utgång hade X anbud inkommit. Utvärdering har skett och framgår av bifogad sammanställning. Förmånligaste anbud har lämnats av X. Ramavtalet tecknas på ett år med ensidig möjlighet till lorlängning for kommunen på Iterligare tre âr, ett år i taget. Uppskattningsvis bedöms avrop på 3-5 miljoner kronor årligen kunna bli aktuella inom ramavtalet. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser X som ramavtalsentreprenörer avseende mindre markentreprenader für gator m m. Paragrafen forklaras omedelbart justerad. SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Björn Sundén Verks amhets c he f traf,rk Bilagor: Protokoll från anbudsöppning Utvärdering av anbud 5

6 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2012K SAMARBETSAVTAL MED MÖLNDALS STAD Kommunfullmäktige beslutade i $ 90/2013 att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram ett ftirslag till ftirfrågningsunderlag gällande valfrihet inom lägerverksamhet i samverkan med Mölndals stad. Hänyda kommun har ingen egen verksamhet, den huvudsakliga leverantören har varit Mölndals stad. samarbetsavtalet foreslås reglera samverkan i att planera och genomftira lägerverksamhet lor barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt tillhandahålla stödfamiljer. Samarbetsavtalet ftireslås gälla under perioden den I september 2015 till och med den 3 I maj 2016 och reglerar samverkan vid insatsen kortidsvistelse enligt LSS. Från sektorn ftir socialtjänst floreligger skrivelse av den 26 juni 2015 samt ftirslag till samarbetsavtal. Ordlìirandens ftirslag till beslut o Kommunstyrelsen beslutar godkänna forslag tlll Samarbetsavtal- insatser för barn och ungdomar medfunktionsnedsdttning enligt foreliggande fiirslag från sektorn for socialtjänst. o Samarbetsavtalet ska gälla från och med den I september 2015 till och medden3l maj o Paragrafen ftirklaras omedelbart justerad. Utdragsbestyrkande 6

7 HÄRRYDA KOMMUN Marcus Larsson flor socialdänst Dnr 2012K (2) Kommunstyrelsen SAMVERKANSAVTAL MED NIÖT-NUALS STAD Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i S 90/2013 uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram ett lorslag till forfrågningsunderlag gällande valfrihet inom lägerverksamhet i samverkan med Mölndals Stad. Till grund for beslutet låg en skrivelse den 17 april2013 från sektorn for socialtjänst där sektorn gjorde bedömningen att forutsättningar foreligger lor att infora LOV när det gäller lägerverksamhet dock med särskilda hänsyn. I Hänyda kommun finns ingen verksamhet i egen regi och den huvudsakliga leverantören av tjänsten har istället varit Mölndals Stad. Målgruppen har särskilda sociala behov som gynnas av kontinuitet i den lägerverksamhet som erbjuds. Sektorn bedömde därft)r att ett framtagande av forfrågningsunderlag som kan ligga till grund ftir ett valfrihetssystem bör utvecklas i samverkan med Mölndals Stad. Det underlättar for att bibehålla Mölndals Stad som leverantör i ett valfrihetssystem och därigenom skulle den övervägande andel av samtliga brukare som har deltagit i lägerverksamhet i Mölndals regi kunna fortsätta med det. Kommunstyrelsen gav foljaktligen sektorn ft)r socialtjänst i uppdrag atttafram ett florslag till lorfrågningsunderlag tillsammans med Mölndals Stad. Efter övervägande bedömde dock Mölndals Stad att man inte kunde ingå som en leverantör i ett valfrihetssystem enligt LOV. För att säkerställa fortsatt verksamhet ft)r brukarna togs därfor initiativ till ett samverkansavtal mellan kommunerna. Samverkan inom lägerverksamhet har tidigare reglerats individuellt i samband med vaq'e brukares insats, men ett övergripande ramavtal kommunema emellan har saknats. Förslag till samverkansavtal Ett lorslag till samverkansavtal finns bilagt denna skrivelse. Avtalet fiireslås gälla från till och med och reglerar samverkan vid insatsen kortidsvistelse enli$ LSS. Korttidsvistelse kan verkställas i två varianter där den ena är lägervistelse och den andra är stödfamilj. Avtalet floreslås reglera samverkan i att planera och genomft)ra lägerverksamhet for bam och ungdomar samt tillhandahålla stödfamiljer. Samarbetet omfattar endast verkställigheten av insatsen korttidsvistelse i form av lägerverksamhet eller stödfamilj och inte myndighetsutövning, d.v.s. behovsbedömning och därmed forknippade beslut. I samarbetet ingår att parterna håller varandra uppdaterade om antal bam och ungdomar som beviljats en sådan korttidsvistelse som omfattas av detta samarbetsavtal, samt vilken typ av verksamhet barnen och ungdomama önskar delta i. Parterna har dock frihet att samverka med andra kommuner och aktörer flor att ordna lägerverksamhet och tillhandahålla stödfamilj er. 7

8 2 (2) Mölndals stad har erfarenhet av det praktiska genomfiirandet av lägerverksamhet samt personella resurser flor att ordna och administrera sådan verksamhet. Mölndals stad iklär sig huvudansvaret lor att ordna lokal och personal samt kontraktera externa aktörer ftir att genomftira läger utifrån de enskildas önskemål. Samråd mellan parterna ska ske om ändringar i lägerverksamhetens innehåll, verksamhetslokaler m.m. planeras. När det gäller stödfamilj rekryterar och utreder parterna dessa var ftir sig och samverkar vid samordning av utbildnings-, handlednings- och informationstillfällen lor stödfamiljerna. Om parterna ömsesidigt beslutar att delta i ett sådant tillfälle, delar parterna lika på kostnaderna flor tillfället, oavsett syfte och antal familjer som deltar från respektive kommun. Barnkonsekvensanalys En separat barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet då det är av admini strativ karaktär. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna forslaget till samverkansavtal gällande lägerverksamhet med Mölndal Stad. Kommunstyrelsen beslutar att omedelbart justera protokollet så att avtalet kan gälla från och med SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST fut/n Lena Lager Sektorschef Carina Fransson Verksamhetschef insatser ftir bam och ungdomar med funktionsnedsätt- Bilagor Förslag till samverkansavtal - ning 8

9 Samarbetsavtal - insatser flor barn och ungdomar med funktionsnedsättning Korttidsvistelse i form av läger och vistelse hos stödfamilj 1. Parter Mölndals Stad, Vård- och omsorgsnämnden, org.nr Hänyda kommun, Kommunstyrelsen, org. n.r, Bakgrund Kommuner har ansvar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) att erbjuda insatser som beviljats med stöd av dessa lagar. Personer kan beviljas insatsen korttidsvistelse. Insatsen innebär att personen ifråga vistas under en kortare period på ett annat boende än det ordinarie och där det finns personal som kan ge behövligt stöd och hjälp. Barn och unga som beviljats insatsen korttidsvistelse beviljas ofta lägervistelse under skollov och helger. Vistelsen kan omfatta övernattning eller enbart bedrivas på dagtid då personen i fråga bor i sitt ordinarie hem under lägertiden. Under lägervistelsen fär deltagarna delta i olika aktiviteter. Barn och ungdomar kan även beviljas korttidsvistelse i en stödfamilj. Uppdraget som stödfamilj är ett frivilliguppdrag där kommunerna har ansvar ftir att rekrytera, utbilda och stödja stödfamiljema samt utge ekonomiskt ersättning till stödfamiljerna. 3. Syftet med samarbetet Kommuner har ansvar fiir att erduda korttidsvistelse ftir bam och ungdomar som beviljats insatsen. Barnen och ungdomarna har mycket varierande behov vilket ställer krav på stor variation vid utlorandet av tjänsterna. För att lättare kunna bemöta efterfrågan på korttidsvistelse samarbetar partema lor att anordna lägerplatser och fiir att tillhandahålla stödfamiljer. Kommuner har ansvar flor att erbjuda vistelse i en stödfamilj for ett bam eller en ungdom som har beviljats insatsen. Eftersom stödfamiljsuppdraget bygger på frivillighet behöver kommuner aktivt arbeta med att rekrytera, utreda och utbilda nya stödfamiljer samt vidareutbilda och ge stöd till de befintliga stödfamiljerna. Partema samarbetar i attrekrytera, utreda och utbilda stödfamiljer. Partema ska lojalt medverka till att parternas behov av stödfamilj er kan tillgodoses. Barn och ungdomar som beviljas lägervistelse har olika funktionsnedsättningar och därmed olika forutsättningar att delta i lägeraktiviteter. För att kunna bilda grupper med lämplig 9

10 sammansättning samarbetar parterna lor att ordna ändamålsenlig lägerverksamhet for bam och ungdomar som beviljats korttidsvistelse. Partema ska lojalt medverka till att lägerverksamheten kan planeras och genomforas med god kvalitet och att barnens och ungdomarnas bästa alltid iakttas. 4. Omfattning Partema samarbetar i att planera och genomflora lägerverksamhet lor barn och ungdomar samt tillhandahålla stödfamiljer. I samarbetet ingåtr att parterna håller varandra uppdaterade om antal bam och ungdomar som beviljats en sådan korttidsvistelse som omfattas av detta samarbetsavtal, samt vilken tlp av verksamhet dessa önskar delta i. Parterna har dock frihet att samverka med andra kommuner och aktörer lor att ordna lägerverksamhet och tillhandahålla stödfamilj er. Parterna ansvarar självständigt lor handläggning och beslut enligt LSS eller SoL. Samarbetet omfattar endast verkställigheten av insatsen korttidsvistelse i form av lägerverksamhet eller stödfamilj. Parterna ansvarar självständigt lor myndighetsutövning gentemot barn och ungdomar. 5. Innehållet av samverkan vid lägerverksamheten Mölndals stad har erfarenhet av det praktiska genomftirandet av lägerverksamhet samt personella resurser lor att ordna och administrera sådan verksamhet. Mölndals stad bär huvudansvaret lor att ordna lokal och personal samt kontraktera externa aktörer flor att genomföra läger utifrån de enskildas önskemåi. Mölndals stad ansvarar även lor att upprätta genomförandeplan flor alla barn och ungdomar som deltar i verksamheten. Mölndals stad ansvarar fiir att personalen besitter erforderlig kompetens och erfarenhet, har arbetsgivaransvar ftir personalen samt ansvarar lor att teckna en ansvarsfrörsäkring. Samråd mellan parterna ska ske om ändringar i lägerverksamhetens innehåil, verksamhetslokaler m.m. planeras. 6. Innehållet av samverkan vid stödfamiljeverksamheten Parterna samverkar vid samordning av utbildnings-, handlednings- och informationstillfüllen for stödfamiljerna. Om parterna ömsesidigf beslutar att delta i ett sådant tillfålle, delar parterna lika på kostnaderna lor tillfiillet, oavsett syfte och antal familjer som deltar från respektive kommun. Parterna rekryterar och utreder sina stödfamiljer var ftir sig 7. Ersättning for lägerverksamheten En part har ràtt till ekonomisk ersättning lor utlägg den parten har haft lor lägerverksamheten avseende den del som den andra samverkansparten har utnyttjat lägerplatsema. Ersättningen 10

11 ska stå i proportion till antal deltagande barn och ungdomar och räknas utifrån partens kostnad for insatsen. Ersättning for enskilda lägerplatser fastställs i samråd mellan parterna. Avtalad ersättning betalas mot utställd faktura. 8. Ersättning ñr stödfamiljsverksamheten Parterna utger ersättning till stödfamiljerna enligt respektive kommuns ersättningssystem. Parterna gör en gemensam avstämning av samarbetet senast i oktober månad då en dialog lors kring arvodesnivåer och ersättningsformer, i syfte att eftersträva samstämmighet. Även utredningsftirfarande, genomförandeplaner och annan dokumentation stäms av. 9. Tid for verkställighet Den part som ansvarar lor att eduda korttidsvistelse enligt detta samarbetsavtal ska göra det inom 3 månader från det datum en lorfrågan om plats i verksamheten gjordes. Om parten inte kan erbjuda en efterfrågad plats ska denne informera omedelbart den andra parten om detta. 10. Ansvar Den placerade kommunen behåller huvudmannaskapet och bär det yttersta ansvaret lor barn och ungdomar placerade i verksamheten. Den placerande kommunen ansvarar för att teckna behövliga lorsäkringar fiir barnen Överenskommelsens varaktighet Denna överenskommelse gäller från och med den I juni 2015 till och med den 3l maj Godkännande Det här samarbetsavtalet gäller under lorutsättning att beslutande organ hos respektive part godkänner avtalet. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. 11

12 HÄRRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Dnr 2015KS YTTRANDE ANGÅENDE PLAN FÖR KOMMUNALA INSATSER SOM RÖR EU-MEDBORGARE I SOCIALT OCH EKONOMISKT UTSATTA SITUATIONER Göteborgsregionens kommunalförbunds (GRs) förbundsstyrelse har beslutat efterhöra medlemskommunernas synpunkter på förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Förslaget till plan har tagits fram av Sociala styrgruppen inom GR i samarbete med Göteborgs stad. GRs förbundsstyrelse planerar att behandla planen på sammanträdet 16 oktober 2015 efter inhämtandet av synpunkter från medlemskommunerna. Från sektorn för socialtjänst föreligger yttrande av den 5 juni Sektorn för socialtjänst föreslår att Härryda kommun ställer sig bakom förslaget. Sektorn bedömer att planen kan hjälpa kommunerna att hantera uppkomna frågeställningar på ett likvärdigt och rättssäkert sätt och ser positivt på möjligheter till samverkan. Ordförandens förslag till beslut Förslag till beslut/yttrande kommer att publiceras på politikerrummet i början av vecka 35. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 12

13 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn lor socialtj änst Jonas Lundqvist Kommunstyrelsen r (2) Dnr 2015K YTTRANDE ANGÅENDE PLAN FÖR KOMMUNALA INSATSER SOM RÖR EU.MEDBORGARE I SOCIALT OCH EKONOMISKT UTSATTA SITUATIONER Uppdrag och bakgrund GRs (Göteborgsregionens kommunalforbunds) florbundsstyrelse har beslutat efterhöra medlemskommunemas synpunkter på florslag till plan lor kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfrilligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Förslaget till plan har tagits fram av Sociala styrgruppen inom GR i samarbete med Göteborgs stad. Planen har godkänts av Social resursnämnd i Göteborg och översänts till kommunstyrelsen. GRs florbundsstyrelse planerar behandla planen på sammanträdet 16 oktober 2015 efter inhämtandet av synpunkter från medlemskommunerna (forutom Göteborgs stad). Sektorns fürslag till yttrande Sektorn flor socialtjänst fiireslår atthänyda kommun ställer sig bakom florslaget till plan lor kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfzilligf i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen (se bilaga). Planen syftar till att stötta kommunema i arbetet med insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas i kommunen och hjälpa till att identifiera forhållningssätt och handlingsvägar inom ramen lor gällande lagstiftningar. Planen ger en kunskapsbakgrund och lämnar forslag på hur kommunema ska agera i olika situationer. Sektorn flor socialtjänst bedömer att planen kan hjälpa kommunerna att hantera uppkomna frågeställningar på ett likvärdigt och rättssäkert sätt och ser positivt på möjligheter till samverkan, både kommunerna emellan och med andra aktörer. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom barnperspektivet genomsyrar hela ärendet som sådant. 13

14 2 (2) Förslag till beslut Kommunstyrelsen antat yttrande av den 5 juni 2015 frân sektom ftir socialtjänst som eget yttrande till GRs forbundsstyrelse. Kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska omedelbart justeras och omgående översändas till GR. SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Bilagor: Christina Alvelin Verksamhetschef Yttrande angående plan flor kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Förslag till plan für kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillf illigt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. 14

15 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn flor socialtj änst Marcus Larsson 1 (1) Dnr 201 5K Göteborgsregionens kommunalftirbund YTTRANDE ANG.Ä.ENDE PLAN FÖR KOMMUNALA INSATSER SOM RÖR EU-MEDBORGARE I SOCIALT OCH EKONOMISKT UTSATTA SITUATIONER Hänyda kommun ställer sig bakom forslaget till plan lor kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillf illigt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Härryda anser att planen kan hjälpa kommunema att hantera uppkomna frågeställningar på ett likvärdigt och rättssäkert sätt och ser positivt på möjligheter till samverkan, både kommunerna emellan och med andra aktörer. SEKTORN FOR SOCIALTJANST Sektorschef Christina Alvelin Verksamhetschef.9 E \e l-" Härryda kommun. Sektorn för socialtjänst Mölnlycke. Telefon l 00. Fax 03 l socialtjansten@harryda.se. harryda.se 15

16 Cöteborgs Stad So ci al resursförvaltni ng Göteborgsregionens kommunalförbund rörsue rn - Plan för kommunala insatser som rör Eu-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tilltälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen 20r

17 fnnehåll lnledning... Syft e... 5 Tredjela ndsmed bo rga re... -'t _ "Papperslös" EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer......,.., Regelverk... Den fria rörligheten och uppehållsrätten..., Kommunallagen 1991:900,,...,...,....." Lag om víssa kommunala befogenheter 2009:47 11 Socialförsäkringssystem Socialtjänstlagen 2001: Rätten till sjukvård Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster,..., Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri 13 M iljölagstiftning.. Särskild handräckning..., Rätten till skola.. Utlän n ingslagen 2005:71,6-15- Ko rye lio er oc g qndliggaqdq ätljghetg inom EU...,,.,..,.,.,.,...,.., Konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter De grundläggande rättigheterna inom EU _ 1E _..._ 15 _ 15 Aktörer Kommunala aktörer Ovriga offentliga aktörer t6 2 17

18 Handlingspla n för prioriterade frågor.. 18 Hur kan kommunerna få mer kunskap ifrågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? 20 Hur bör kommunerna bedcima barns situation? 2T Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola?......, Hur kan kommunerna agera iförhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin?- 22- Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt...,......, Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det?..., Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Referenser 3 18

19 Inledning Planen är lramtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Cöteborgs Stad och ftirbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalftirbund (GR). Bakgrundcn ar att kommunerna upplever en osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EU-medborgare som vistas tillfälligt i kommunerna för att fä möjlighet till lorsörjning. De berörda personerna befìnner sig i en social och ekonomisk utsatthet med fbttigdom, hemlöshet och ofta med erfarenheter av diskriminering i sina hemländer. Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår fiån lrågor som kommunerna beclömer vara prioriterade. Flandlingsplanen uttrycker lorslag på ñrhållningssätt och handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Cöteborgsregionens övriga kommuner kan agera på ett likartat sätt. Arbetet med planen är komplext. F'rågorna rör vid regelverk som Sverige tillämpar, men det finns vissa grâzoner. De lrågor som planen behandlar befinner sig mitt i en samhällelig rörelse. Det sker en levande dialog på alla nivåer om hur Sverige ska ftirhålla sig till situatione n och där regelverken i vissa delar ifrågasätts. En nationell samordnare har tillsatts Frågan handlar inte heller bara om regelverk utan ocksåom konventioner. Den värdegrund som planen utgår fiån är att all verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad och de övriga GRkommunerna ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Grundlâggande är de konventioner Sverige anslutit sig till som tn:s ftirklaring om de mänskliga råittigheterna, barnkonventionen" FN:s konventioner för kvinnors rättighe(er och om rättigheter tör personer med funktionsnedsättni ng. 1 I planen har vissa rättigheter för gruppen "papperslösa" tagits i beaktande. L,agstiftaren har särskilt uttalat sig ÍÌir denna grupp och erkânt rätten till sjukvård och skolgång. EUmedborgare inbegrips inte i begreppet "papperslösa" och omfàttas därmed inte av den aktuel la lagstiftningen. Planen rör insatser i l3 kommuner och möjligheter till samverkan kommunema emellan har tagits tillvara. Planen är uppdelad i två delar. Del I är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och de I 2 ger förslag på handlingsvägar och ñrhållningssätt i prioriterade frågor. Planen bör fìiljas upp ett år efter verkställighet. I Förslag till budget 20 li och flerårsplaner 201Ç2017 ftir Cöteborgs Stad 4 19

20 DEL 1: BNKGRUND 5 20

21 Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Cöteborgs Stad samt tìlrbundsstyrelscn vid Göteborgsregionens kommunalftirbund (GR). Planen riktar sig till Göteborgs Stad och till de övriga GR-kommunerna som är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, 'ljörn och Öckerö När arbetet med planen påbörjades var planeringen alt Göteborgs Stads och CR:s arbete skulle frilja Sveriges KommunEr och Landstings (SKL) arbete med en nationell handlirrgsplan. Efter hand stod det klart att SKL framíìir allt kommer att göra en genomgång av det juridiska läget och inte [ämna några rekommendationer. Uppdraget för den nationella samordnare som tillsattes i februari 2015 är fiamför allt att bidra till ftirbättrad samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige. Syfte Planen har det övergripande syftet att identifìera ftirhållningssätt och handlíngsvâgar i sådana tiågor där Göteborgs Stad och de övriga GR-komrnunerna upplever ett behov av vägledning. t ett individperspektiv har planen som syfte att stzirka likabehandlingen och att motverka risken ftir utsatthet när man som EU-medborgare behnner sig i Göteborg eller någon av de övriga GR-kommunema. På en strukturell nivå är avsikten att planen ska ha en betydelse för samarbetet kommunerna emellan och i samspelet med nationella aktörer. Anbetsforrner Arbetet med planen har pågått under perioden oktober 20 t4 till mars Vissa justeringar har skett efter inkomna remissyttrande. Efter presentation i Social resursnämnd samt fìirbundsstyrelsen i GR i mars skickas planen ut på remiss till berörda nämnder, kommuner, styrelser och organisationer. Begrepp I avsnittet forklaras ett antal begrepp som används i planen samt även begrepp som ger en ftirståelse för områdct. flu-medå: c{garæ Som medborgare i ett EU-land är man samtidigt unionsmedborgare, även kallat EUmedborgare, Unionsmedborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan handlar istället om att medborgaren fär vissa rättigheter kopplade till EU.2 Det kan ses som att unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet.3 Det bör uppmärksammas alt svenska medborgare även är EU-medborgare Europeiska kommissionen, 2010, sid

22 V; 1 :l il n r b ;i r rl e i í:11,1, a r,j u n i n'n s n * cl h n r :; r rr: I Som unionsmcdborgare har man ett antal rättigheter, exempelvis t a a a Rätten att röra sig fritt inom unionen och att bosätta sig var som helst inom dess territorium Rätten att rösta och att kandidera i val till Europaparlamentet och i kommunala val i det EU-land där man är bosatt, även om man inte är medborgare i det landet Rätten att skyddas av varje EU-lands diplomatiska elfer konsulära myndigheter på ett tredjelands territorium (ett land utanfìir EU) där det egna EU-landet inte är representerat Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända sig till ombudsmannen och skriva till alla EU:s institutioner och organa Länrler i.n rn E,U /F,Y,:S EU har i dag 28 medlemsländer. Ett av medlemsländerna är Sverige, som gick med De nyaste medlemsländerna är Kroatien som gick med 2013, samt Bulgarien och Rumänien som gick med Crunden till dagens EU bildades 1952,dä med bara sex medlemsländer. Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, [talien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige,'Ijeckien, Tyskland. Ungem och Österrik..t När det gäller den liia rörligheten kan EU-medborgare utöva rätten att röra sig och uppehålla sig i vilket EU-land som helst. Här ingår Azorema, Madeira, Äland, Kanarieöarna, Ceuta och Melila och de franska utomeuropeiska departementen samt Gibraltar. Däremot omfattas inte Kanalöarna, [sle of Man, Färöarna och de utomeuropeiska länderna och tenitoriema. Rätten kan också utövas på Island, i Liechtenstein och i Norge, eftersom de länderna deltar i Europeiska kommissionçns samarbetsområde (EES). Medborgare i dessa låinder har på samma sätt rätt an fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Direktivet gäller inte i ftjrhållande till Schweiz, dock Íinns rättigheter enligt avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet ftir personer, men de är mer begränsade än de rättigheter som direktivet ger.6 Ytterligare ìnformation om den fria rörligheten behandlas i avsnittet om regelverk. Som begrepp används ofta CEE-länderna, som är benämningen på de länder som tidigare ingick i östblocket, de länder som tidigare tillhörde Jugoslavien samt de tre baltiska länderna, Estland, L,ettland och l,itauen. Många av de EU-medborgare som är mobila i syfte att söka fìirsörjning kommer lrån dessa länder. ' l.-,; e d i e l.a n d sra e't)b n r ga r e I gruppen som nyttjar den fria rörligheten inom EU ingår även så kallade tredjelandsmedborgarerdet-vill säga porsoner-som"är medborgare i ett l nd utanlör EUIEES och som ses som varaktigt bosatta i ett EU-land" Personer som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att fä status som varaktigt bosatt i det landet. a Europeiska kommissionen,2oio, sid 4 s 6 Europeiska kommissíonen, 2010, sid

23 Den som fär status som varaktigt bosatt ffir ett särskilt EG-uppehållstillstånd som innebär att personen har vissa rättigheter sonr liknar de som en EU-medborgare har.7 Tredjelandsmedborgare har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU;s med lemsländer. Generel lt måste tredje landsmedborgare med uppehå[ I sti I lstånd i ett medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella regler om han eller hon fl tar till ett annat rnedlemsland.s "Pânperslits" I Sverige lever människor, som inte är EU-medborgare, utan tillstånd. De benämns "papperslösa" eller "irreguljära migranter". Begreppet har betydelse exempelvis ftir tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det tìnns olika skäl till att människor lever "papperslöst" i Sverige och det fìnns olika vägar som leder till situationen. En del har fått avslag på sin asylansökan, andra har haft ett giltigt visum men där giltighetstiden gått ut. Ytterligare andra kan ha smugglats in över Sveriges gränser. Det kan också vara barn som iìjtts i Sverige, av "papperslösa" lìiräldrar.9 EU-medborgare inbegrips inte i begreppet "papperslösa" och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. llj-.merjb c ïga:"e i so cåa I t och ekc nc m l,skt, l-ttsattã si tua tic n er llandlingsplanen avser personer som är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare utan fìirsörjning, arbete eller bostad i Sverige och som är socialt och ekonomiskt utsatta samt vistas i Göteborg eller i någon av de övriga GR-kommunerna utan att inneha uppehållsrätt och uppehål lstillstånd. Det är sällan okomplicerat att avgöra om en EU-medborgare har uppehål1srätt eller inte. Varje myndighet eller kommunal florvaltning har att självständigt avgöra den frågan. Det är avgörande när kommunen står infìir lrågor där kommunens insatser kan komma ifråga für att kunna avhjälpa en social eller ekonomisk bristsituation för en EU-medborgare. Det behövs ingen registrering av uppehållsrätten hos Migrationsverket eller någon annan myndighet. Situation Göteborgs Stad har sedan år 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare ökat, framlor allt i gatumiljön. Stadens tältarbetare gjorde den ftirsta kartläggningen år Då uppmärksammade de ett tiotal personer som försörjde sig i gatumiljö. En uppñljning gjordes året efter, vilken visade a1t antalet hade stigit något. Under åren har antalet personer i gatumiljön ökat, och under år 2012 genomfürdes intervjuer med ett hundratal personer som Forsörjde sig i gatumiljö. Antalet EU-medborgare utan uppehållsrätt och som befinner sig i Göteborg eller i någon av de andra CR-kommunerna vid ett givet tillfälle är svårt att defìniera. Vi vet att gruppen ir rörlíg och att antalet som har kontakt med de insatser kommunen har inte ger en totalbild. Eflersom ingen registrering sker, vet vi inte heller om samma person gör besök i flera verksamheter eller tar de I av tlera av insatsern 7 httpl// medborgare-och-varaktigt-bosatta/varaktigtbosatt. htm I B e http ://www. redcross. se/papperslosa 8 23

24 Sedan Fr 2013 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med organisationer inom den idébuma sektorn för at1, på humanitär grund, erb.juda insatser tilt EU-medborgare som befìnner sig ien socialt och ekonomiskt utsatt situation och som vistas i Göteborg. Som en redovisning kan nämnas att under ett årl0 har nästan 600 unika personer sovit inne på det nattboendc- som Göteborgs Stad fìnansierar och staden har samtidigt haft ett 60-tal illegata bosättningar, d.v.s. platser där man campat iltegatt. På platserna har det vistats mellan personer. Kranskommunerna bedömer att det inte sällan är så an personerna bor i Göteborg men vistas i andra kommuner dagtid fìir att söka sin lorsörjning. En kartläggning i GR-kommunerna genomftirdes inítjr vintern 2014 med frågeställningar som exempelvis "Bedömer ni att det kan fìnnas behov av särskild inkvartering under vintern?" och "Cår det att uppskatta det ungeíìirliga antalet personer som kan ha ett sådant behovi)". Kartläggningen visar bland annat att det i kranskommunerna handlar om ett uppskattat behov av boendeplatser lor högst ett tiotal personer per kommun. Kommunerna bedömer att det fìnns rnöjligheter att kunna lösa akuta behov av lroende, ofta i samarbete med fiivilligorganisationer och främst i avvaktan på hemresa. Många, men inte alla, av de EU-medborgare som kommuneûla ser ftírsörja sig i gatumiljö är romer. Romer är EU:s största etniska minoritet. År 2013 ñrnyade stöne institutioner inom EtJ sin politiska vilja och lanserade initiativ för att bekâmpa den utestängning och diskriminering som sker gentemot romer.rr De flesta länder inom EU har en nationell strategi lor integration och en nationell handlingsplan. dock skiftar det hur länderna går flramåt med implementeringen av strategierna.l2 Sverige har en strategi som sträcker síg uncler ären Den tjugoåriga strategin görs inom ramen ftir den minoritetspolitiska strategin och ska ses som en fürstärkning av minoritetspolitiken och ska säkerställa romers mänskliga rättigheter i Sverige. Målgruppen für den svenska strategin är lramftjr allt de romer som är bofasta i Sverige. Aven många av dem befinner sig ofta i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.l3 Inom strategin utsågs lem pilotkommuner av regeringen, varav Göteborgs Stad är en. Pilotverksamheten pågår under åren och tanken är at1 ta fram goda exempel på hållbara strukturclla florändringar som ska spridas över landet.'a Det bör nämnas att strategin och pilotverksamheter riktar sig mot de romer som är bol'asta i Sverige och har uppehållsrätt. I den nationella hemlöshetsplanen nämns EU-medborgare som en ny utmaning tõr de sociala myndighete*u.'t I rapporten konstateras att det är svårt att ffi en uppfattning om hur många hemlösa EU/EES medborgare som befìnner sig i Sverige. lìemlöshetssamordnaren anser att både omf'attningen av och situationen lor dessa människor, samt förslag till ftirbättringar lor gruppen, är något som behöver utredas vidare. ló 19 Perioden nov nov 2O14 tt FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid 169 tt FRA, European Agency for fundamental rights, 2074, sid LtO t3 Regeringens skrivelse 2OLL/L2:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2OL to Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddela nde 2O april 2OI2 1s Regeringskansliet,2014, síd Regeringskansliet,2014, sid

25 R.egelverk I-lär görs några sammant-attande beskrivningar från aktuclla regelverk som en grund för de områden som tas upp i handlingsplanen. Ð : i: r'ì'ia :'ri ri I gi: e;;* I ach u : oe lr å'z\ sz'a 11.*n Alla EtJ-länder omtäftas av reglerna om fri rörlighet. Den fiia rörligheten är en grundprincip ìnom EU, EU-medborgare har rätf alf röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt tillhandahålla dêinster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att fä anställning, studerande med heltäckande sjukfðrsäkring och tillräckliga tillgångar lor sig själv och sina Familjemedlemrnars ftirsörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukñrsäkring och tillräckliga tillgångar ftir sig och sina familjemedlemmars ftirsörjning. " Direktivet om fri rörlighet ftir EU-medborgare omfaftar inte bara EUmedborgare utan även deras fämiljemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EUland. tg Den lagstiftning som rör EU-medborgare som vistas i Sverige gör skillnad Irättigheter mellan den som hat uppehållsrätt och den som inte uppfyller kraven lor uppehållsrätt. En person med anställning och lön har uppehållsrätt oavsett om det går att ftirsörja sig på lönen eller inte. Det avgörande är om det arbete som utlors kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. le Tanken med den tiia rörlígheten är att det ska vara enkelt ffor EU-medborgare att arbeta i alla länder inom EU. En kartläggning visar att det finns hinder lor den fria rörligheten ftir EUmedborgare i Sverige. Konsekvenserna av att inte ha ett personnummer konstateras vara det i särklass största problemet. Många funktioner och tjänster âr kopplade tí11 personnummer, det är svårt ftir personer utan personnummer att etablera sig i Sverige.20 n{"çwwnunalla en ï98 1, :9Ðü I kommunallagen regleras kommunernas och landstingens belogenheter, vad kommunerna och landstingen kan göra. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.21 I 2 kap. I $ kommunallagen anges att kommuner och landsting själva får ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har ankn ning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte enbart ska handhas av staten, en annan kommun, ett annat landsting e ller någon annan. 22 Utifrån insatser till EU-medborgare har detta prövats i Förvaltningsrätten.2r En kommuns beslut om att bevilja medel till stöd fbr EU-migranter överklagades. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, med hänvisning tillovanstående ltregeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen 2005:715 l8-.' Europeiska kommissionen, 20L0, sid 7 le Socialstyrelsen, 2014, sid Kommerskollegium, 2013:8 21 http :,//www. n otisu m. se/rn p / sls / lag/ 1,99 L0900. h tm 22 Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, senast ändrad 2O74-L1, Förvaltningsrätten i Linköping, dom L40609, mål nr

26 paragraf och utitiån bedömningen att de EU-migranter som befinner sig inorn berörd kommuns kommungränser är en angelägenhet tör kommunen. Förvaltningsrätten anscr också att socialdänstlagens 2 kap. I $ l-orstärkcr detta utifrån att det där tiamgår att den kommun där den enskilda vistas i huvudsak ansvarar ftjr stöd och hjälp till den enskilda. En förvaltningsrätts dom är inte prejudicerande. Domen kan ändå utgöra ett underlag filr kommuner som planerar insatser lor målgruppen. l-"ag orn u isså lçü.mïr-rçna1a l:ef*genheter Z{}üI:47 Befogenhetslagen reglerar vilka befogenheter en kommun har utöver kommunallagen. I befbgenhetslagen anges bland annat kommuners befogenheter till bistånd i andra länder. Kommuner och landsting lår enbart lämna bistånd i lorm av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som fär svenskt statligt bistånd. l'ill länder som inte ffir svenskt statligt bistånd kan kommunema lãmna utrustning som kommuner och landsting inte längre behöver inklusive medel fijr att transportera och ställa iordning utrustningen. Det är också möjligt att besöka hemländerna fõr att skaffã sig kunskap om medborgarnas situation och lämna inf'ormation om den egna kommunen, vilket ses som ett led i utvecklingen av den egna kommunens arbete och d2irmed ligger inom den kommunala kompetensen, Mânga kommuner väljer att ha vänorter i andra länder.2a 5cai a;lfri 'sákri ngss'ys tem Många av de fiågor som uppkommer kring mottagande av EU-medborgare handlar om socialíìjrsäkringssystemet, vilket även omfattar hälso- och sjukvård. Det finns EU-regler som tbstställer vilket lands sociallìirsäkringssystem som skall ansvara fìiren unionsmedborgare som flyttar mef lan medlemsstatema. Det vill säga vilket lands lag som är tillämplig ftjr att bedöma om en person har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård eller inte. Kortfattat kan man sâga att personer som arbetar omfattas normalt sett av socialftjrsäkringssystem i landet där de arbetar. Personer som inte arbetar omfattas av lagstiftning i det medlemsland där de är bosatta. I EU:s samordningsregler für socialförsäkring tìnns en EU-rättslig definition ñr vem som ska anses vara bosatt. 2s 5 * *:t al'r1 a n sl1, ag':n 2 i) t) 1i : 4.3':1 Socialtjänstlagen har inte genomgån några ftirändringar med anledning av Sveriges EIJmedlemskap. EU-rättens princip om [ikabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala fòrmåner på samma vil lkor sorn svenska medborgare.2ó Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar ftir bam, därftjr måste i en bedömning av en ansökan alltid beaktas om det finns barn i tàmiljen. Detta utifrån bedömningen av "barnets bästa". Ansvaret innefattar bland annat att genom den uppsökande verksamheten ftirsäkra sig om att barn inte fàr illa. Om det finns en oro lìir att barn riskerar attfara illa är soc sten skyldig att 2a http ://www n otisu m.s e/rn p / sls / sf s / 2O pdf ut Kommerskollegium, 2013, sid 9 26 Socialstyrelsen, 201-4, sid 7 " skl, 2014, sid 4 TL 26

27 Kommunens yttersta ansvar inrrebär att de som vistas där fär clen akuta hjälp och det stöd de behöver. I motiven betonas skyldigheten att hjälpa den enskilde när han har svårt att finna vägarna till den hjätp och service som samhället kan ge. Det gäller, framhålls det, grupper av hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknar tíllräcklig initiativkraft ftir att nå rätt i det komplicerade samhället.28 Kommunens yttersta ansvar gäller alla som vistas i kommunen. Det fìnns således inga krav på att personen ska vara bosatt där. Bistånd till personer som inte har sitt bo och hemvist i kommunen kan begränsas till de akuta behoven, så kallat nödbistånd. Det nödbistånd som kan bli aktuellt innefattar exempelvis mat och logi. Särskilt om det fìnns barn i hushållet ökar socialtjânstens ansvar att undanröja nöd. Otla uppkommer fiågan under hur lång tid sådant nödbistånd kan utges. Social$änstlagen innehåller inte några tidsmässiga begränsningar For vad som avses med akut. Å andra sidan står det i Utlänningslagen att en pe rson avvisas flån landet " under de tre Ítirsta månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning flor biståndssystemet enligt socialtjänstlagen"." Vud som är orimlig belastning är inte utrett. En fråga s<lm behöver utredas är huruvida personen har uppehållsrätt i landet. I och med att det inte längre krävs någon registrering av sådan uppehållsrätt måste socialtjänsten göra ett självständigt ställningstagande i fiågan. Om utredningen visar att personen i fiåga har uppehållsrätt är det Iikabehandlig som gäller. R à'rlc n r\1 i s i u,iç., a r rl Rätten till nödvänclig vård i andra EU/ÉIES- länder regleras i lìirorclning (EEC) 883/ Personer som âr fìjrsäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vârd í Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjuktðrsäkringskortet (EU-kortet, även kallat blåkortet), provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Rätten innebâr alt de tðrsäkrade ska kunna vistas här den tíd de har planerat och ska inte behöva återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäi. Med nödvändig vård menas även vârd som orsakas av kronisk sjukdom, provtagningar, medicinska kontroller, forebyggande mödra- och bamvård samt fürlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till siu hemland betraktas den inte som nödvändig. Behandlande läkare avgör i det enskilcla Fallet vad som anses vara nödvändig vård.lr Patient som är berättigad tiil nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige.s2 Om det uppståren osäkerhet i om den vårdsökande är berättigad till nödvändig vård till vanlig patientavgilt, om till exempel EU-komet eller det provisoriska intyget saknas eller är ogiltigt, kan landstinget begära att personen kontant eller mot fäktura betalar hela beloppet ÍÌir vården. I den situationen bör också den vårdsökande underrättas om möjligheten att fä ersättning för sina utlägg i hemlandet.rl Sammanfättningsvis kan sägas att när det gäller sjukvård har EU-medborgare rätt att flå nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare under ftjrutsättning att de "sveriges Riksdag, prop 1979/80: 1 Del A, sid 1,44 " Utlänningslagen, 2005:716, 8 kap, 95 to Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 apríl om samordningen av de sociala trygghetssystemen. t'skl, 2013, s d 5-6 " skl, 2013, sid 7 tt skl, 2013, sid 8 T2 27

28 har ett europeiskt sjukförsäkringskort. I verkligheten âr det så att många personer i målgruppen ft)r den här planen saknar ett sådant sjukftirsäkringskort från hemlandet och har då ingen tillgång till subventionerad vård i Sverige. Parallellt har Sveriges riksdag lagstiftat om rätt till sjukvård för "papperslösa"14. Vuxna papperslösa har laglig râtt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande i Sverige. Papperslösa barn har rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor som andra bam i Sverige.j'Socialstyrelsen skriver aï-alla barn under I 8 år, undantaget barn vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tilllìillig, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omêattning och på samma villkor som folkbokftjrda barn som är bosatta i Sverige.l6 I propositionen om sjukvård IÌir "papperslösa" klargörs dock att det inte är "uteslutet att Ítireslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personet som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka f'all kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare".rt Socialstyrelsen lyfler fram propositionens text och att lagen även i enstaka fall gäller unionsmedborgare som vistats i landet mer ân tre månader.l8 Þir rdjska ko rvecilr :ec Ðül :;t:tia1t bistând ç ;!-L su jtala tri;ârlst.er För nordiska EU/EËS-medborgare gäller den nordiska konventionen. Konventionen kompletterar EU-f'orordningama och ger i vissa fall ytterligare rättigheter till sociala tðrmåner ltir personer som flyttar mellan le nordiska länderna.]e l,,lça la c r rlnjngsf ó r e ; lcriftcr o 4r h r; gg e ri Tiggeri är inget nytt fènomen i Sverige, men debatten har blivit aktuell sedan flera personer tiån EU-länder börjat använda sig av det här sättet aft fiirsörja sig. Det är inte straffbart eller otillåtet enligt svensk lag att be om ekonomiskt understöd utan motprestation (så kallat tiggeri). Dock kan det vara straffbart om det sker under hot eller handgrlpligheter eller under vilseledande former. I de lokala ordningsrireskrifterna anges att ordningsföreskriftema finns lor att upprätthålla ordning och säkerhet på offentliga platser. Sala kommun beslutade om en ändring av de lokala ordningsfðreskriftema genom att forbjuda tiggeri. Länsstyrelsen i Västmanland fann dock att ett sådant Forbud inte är förenligt med ordningslagen.no Þtt il j n I ags t ) lt."nt ng Frågor som rör miljölagstiftning är oltast kopplade till om det finns boplatser/bosättningar I l5 kap.20 $ miljöbalken regleras att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn titt. På naturmark där allmänheten fritt får fìirdas âr det i vsvensk författningssamling, Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vístas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (SFS 2013:a07) ts ma n/ratt-til l-va rd,i tu ndemedflera/halsoochsju kva rdochta n dva rd,1vi I kenvardskaerbj u das " Regeringen, prop 2OL2/L3:109, sid 41 tu http ://www. socialstyrelsen.se/va rdochomsorgforasylsokan dem edf lera/halsoochsj ukvardochtandva rd/vil kenva rdskaerbjudas tn httpt,***.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskfor4attningssamling,/lag om-nordiskko nv_sfs-2 0 L3 -L34 /? h et=2073 :L34 uo Länsstyrelsen Västma n la nd, Besl ut 2OLL-O

29 första hand den som skräpat ner som har ansvaret lör att städa upp. Om denna är okänd kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i víssa fhll ställa krav på fästighetsägaren att denna accepterat verksamheten/åtgärden som orsaka nedskräpningen. Om ett sådant krav bedöms orimligt blir det kommunen som får ansvara för uppstädningen enligt 4 $ i lagen (1998:814) med särskilda best immelser om gaturenhållning och skyltning. Platsen ska då återställas i sådant skick som med hänsyn till ortsftjrhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Det är vanligt ftirekommande när det gäller städning efter att en boplats har lämnats. När det gäller tomtmark kan byggnadsnämnden ställa krav enlig plan- och bygglagen på att làstighetsägaren håller sin tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken flor olycksfàll begränsas och betydande olägenheter ftir omgivningen och tör trafiken inte tðrekomme..o' 5arskilC handráckning Om en person illegalt vistas på en markägares mark, kan Kronofogdemyndigheten genom verkställighet av särskild handräckning begära att personen ska avlägsna sig. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomft)ra handräckningen krävs att en identitetskontroll av de som vistas på platsen är gjord samt att en begäran om handräckning inkommit från markägaren. {tátien fill skoåa Förutsättningen för skotgång i Sverige är att man är bosatt i Sverige. Det gäller ftirskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska ftir invandrare. Personer med uppehållsrätt och deras t'amiljemedlemmar anses vara bosatta och har rätt till skolgång. Bam har räft till utbildning om de bor i Sverige. Det gäller även de barn som vistas i landet utan tillstånd. så kallade "papperslösa" bam. Det kan vara:. Barn som aldrig har gett sig till känna ftir myndigheterna. Barn som har haft rätt att vistas här under det att deras ansökan om uppehållstillstånd prövas men där den rätten har upphört. Barn som med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstitlstånd vistâts här men vars tillstånd har upphört.a2 Dessa barn har rätt till skola, men har ingen skolplikt. Den grupp ElJ-medborgare som är aktuell ftir planen t-rnns inte omnämnd i de ftjrarbeten som reglerar skolgång. Enligt en promemoria från SKL konstateras att det inte synes vara den grupp som lagstiftaren haft sikte på vid beskrivningen av gruppen som har râtt till skolgång. Utifrån att man grundar sin viste lse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv, anses man inte vara bosatt här utan får anses varahär tillfälligt.+r Dock ger 4 kap. 2 $ skolftlrordningen en möjlighet att även i andra f,ali ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola.*u D"nna möjlighet gäller barn som påbörjar utbildning innan de iyller l8 år. nt Regerìngens rättsdatabaser, Miljöbalken o' nn skl, 20i.4, sid 7 * Svensk författn in gssa m ling, skolförordn ing 2011-: 185 m-skolan s-ansva r/papperslosa-barn t t4 29

30 1.1tlå n ri ingt;lzr.,u,::* '2tü:3'7 16 I utlänningslagens fìirsta kapitel beskrivs dess innehåll, vissa detinitioner och allmänna bestämmelser. Lagen innehåller frjreskrifter om exempelvis villkor lor att en utlänning ska få resa in isamt vistas isverige, uppehållsrätt, uppehållstillstånd, EU-kort, avvisningoch utvisning.a5l lagen anges att den ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.a6 En EU-medborgare eller dennes familjemedlem kan utvisas från en annan medlemsstat av skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Under inga omständigheter får ett sådant beslut fattas på ekonomiska grunder. Beslut om åtgärder som rör den fria rörligheten måste ta hänsyn till propoftionalitetsprincipen och fär endast grunda sig på den berörda personens eget upplìirande. Tidigare domar lor bron får inte i sig utgöra anledning att vidta sådana åtgärder. Personens uppflorande ska utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundlâggande samhällsintresse. Förekomsten av frillande domar kommer inte automatiskt att kunna ligga till grund för utvisning. Att den identitetshandling som har möjliggjort inresan i den mottagande medlemsstaten har löpt ut får inte ligga till grund l'or ett sådant beslut,at Kor ventioner och grundläggande rättigheter inorn ELJ Några konventioner har särskild betydelse i forhållande till kommunemas agerande. Det är konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. I EU:s grundläggande rättigheter anges även sociala och ekonomiska rättigheter för unionsmedborgare. T4nnvsntinner ü.m mänskiiga räftighe ter Sverige har anslutit sig till de centrala konventionema om mänskliga rättigheter allteftersom de har tillkommit.at FN,s konventioner om mänskliga rättigheter utgör ett universellt ramverk ffjr arbetet med de mänskliga rättighetema. I de allmânna ftirklaringama anges bland annat att erkännandet av det inneboende värdet hos alla, och människans lika och obestridliga rättigheter. De allmänna fòrklaringarnas tõrsta artikel statuerar att alla människor är ftidda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med fìjrnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.a9 K.a nv e nt iün e n rr rîl ila.räe 1.6 r:i t f i g.lr e i. * r FN:s konvention om barnets rättigheter (bamkonventionen) erkänner FN:s mänskliga rättigheter och att alla barn som vistas i ett land har rätt att få dem tillgodosedda. Barnkonventionen säger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i törsta rummet och att konventionsstaterna ska sträva elter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka r'' Rege ri n gska ns I i ets rãttsd ata base r, 2OO5:7 16 a6 Regerin gskansl iets rättsdatabaser, 2005 :716 a7 europa.eu/legislatio n-su m maries/internal-market/living-and-working-in-the-interna 52 sv.htm a8 Regeringskansliet,20ll", síd 1 l-ma rket/ 33 L oe Regeringskansliet,20ll, sid

31 förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. f en artikel i konventionen erkänner konventionsstatema barnets rätt till utbildning.s0 T) u :4t' z t n *1ä gga n d e råtti gh eterira i n o m.il [J De gällande grundläggande rättigheterna i EU är sammanfãttade i en stadga f'or att göra dem synligare, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan inkluderar de allmänna principerna i de mânskliga rättighetema i Europarådets konvention och principerna i EUländernas gemensamma ÍÌirfattn in gstrad iti o ner. Dessutom omfàttar stadgan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter som gäller ftjr EUmedborgare samt de ekonomiska och sociala rättighetema i Europarådets sociala stadga och Gemenskapens stadga om de grundläggande sociala rättigheterna. Stadgan ska även spegla de principer som ftiljer av rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen ft)r de mänskliga rättigheterna. Som en del av de grundläggande rättighetema, anges ickediskriminering och att all diskriminering på grund av nationalitet ska vara ftlrbjuden. 51 Aktörer Det finns flera andra aktörer utöver kommunerna som möter målgruppen ÍÌir handlingsplanen och som det finns anledning ÍÌir kommunema att samarbeta med. Det är viktigt att betona att olika aktörer har olika ansvar och uppdrag, men det är viktigt med samverkan ftjr att man i samarbete ska kunna ftjrhålla sig gemensamt till det arbete som sker. Kcrnrn.rnala aktózer Frågor som rör EtJ-medborgare som vistas i Cöteborg och GR-kommunema herör även flera aktörer inom den kommunala sektorn. Några exempel är markfðrvaltare, socialtjänst, grundskola och enheter som arbetar med säkerhetstiågor, miljö- och hälsa. Det är därftjr viktigt att ha ett angreppssätt i handlingsplanen som speglar och motsvarar det här breda perspektivet. &v r a a cffera tldga åi{.ti}.ïe r Det finns flera offentliga aktörer som kan möta målgruppen, några exempel: Arbetsfürmedlingen, Västra Götalandsregionen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Po I ismynd igheten samt S katteverket. üvriga aktören Den idéburna sektorn kan ofta spela en angelägen roll ftir utsatta EU-medborgare. Det gäller ti11 exempel kyrkor, frivilligorganisationer och intresseíìireningar. Inte minst kan det fìnnas ett engagemang bland medborgare i civilsamhället. so Regeringskansliet,2014, sid 38 s1 Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande ráttigheterna, sid 56 r.6 31

32 DEL 2: HNNDLINGSPLAN -L7-32

33 Handlingsplan för prioriterade frågor Handlingsplanen utgår från vardagsfrågor som i dialogen med lorvaltningar inom Cöteborgs Stad och de övriga CR-kommunerna har lylts upp som angelägna att belysa. De prioriterade lrågorna bedöms vara ñljande: Hur kan kommunema ffi mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? e Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosâttning inte kan tìnnas kvar'l Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör ftirsörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? o Hur bör kommunerna se på bams rätt till skola'? r Hur bör kommunerna agera i ftirhållande till behov av hälso- och sjukvård och medicin? o Kan det finnas en risk l-or människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunema göra ftir att motverka det? Bör kommunema stödja civilsamhällets engagemang? Handlingsplanen innefattar en beskrivning av vissa dilemman fìjr kommunerna utifiån f,rågorna. Ett resonemang kring regelverk, konventioner och ftjrhållandet jämfìirt med gruppen "papperslösa" ffirs också. Utifrån varje trâga ges även ftirslag till handlingsvâgar och florhållningssätt. Samtidigt måste naturligtvis varje situation beaktas utifrån sina unika forutsättning och en bedömning göras i varje enskilt fall. ftur kar ko nnrr. retne{iâ m r }dunskap ilrå.gnr s :m nör E{J-r:r'erlbargarÐ sðrn be*iå?äer slg i sccialf och ek< nsry' iskt r tsailta sifuaijoner? Kommunertra i Sverige har under senare år sk ffat sig kunskap och erfarenheter kring målgruppen och vilka insatser som är möjliga. Många kommuner upplever att situationen är komplex och att den lagstiftning vi har idag inte ger tillräcklig vägledning. Behovet av erfarenhetsutbyte är stort och det fiirekommer idag kontakt mellan kommuner både sporadiskt och mer regelbundet. f GR-kommunema har det bildats ett nätverk tillsammans med några kommuner i Halland för att diskutera de lrågor man ställts inftjr. Vissa kommuner har även kommunövergripande samordnare fìir att bevaka området och fìir att ta del av och sprida aktuell kunskap i kommunen. Aktörer inom den idéburna sektorn som möter socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Ër erfarenheter som är viktiga für kommunerna att ta del av. Även från fbrskningshåll har situationen väckt intresse. Bland annat pågår ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Cöteborgs universitet samt andta storstäder och universitet i Europa där vissa lrågor studeras, exempelvis om hur mottagandet ser ut idag och vilka utvecklingsområden som fìnns.52 Däremot är det många tìågor som ännu inte studerats och som arbetet med den här handlingsplanen har aktualiserat. Exempelvis har vi inte en lorskningsgrund att stå på när det gäller kunskap om vad berörda människor säger sig behöva, vad olika insatser betyder lor människorna eller vad de profèssionellas och idéburna sektorns erfarenheter kan säga oss. 52 Proposals iust/201-3/frc/ag, Application no "Local Welcome Polìcies EU-migrants"

34 F ti r :; i,r; L t ift h a r rl! i n g s.t ç I.t ' a t h fìs r lz ñ!! n l ;t,q s s i:ttf.. Kommunerna ska ha ett aktivt florhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det aktuel la kunskaps I âget som rör EU-medbo rgare.. Nya initiativ bör tas for att med grund i forskning och utifiån kommunernas behov fä mer kunskap. e Kommunerna ska samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell omvärldsbev akníng och k unskapsspridn in g fiån erf arenheter och f'orskn ing. o Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den berörda målgruppen kommer.. Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel kan användas For kommunerna att prova nya metoder, exempelvis ftjr att genom kontakt med hemländerna arbeta fìir ett bra återvändande. ï{çr bör i<nmrnune {na gà ti1lviåga.råsr en }rosäl;tnj rg irxte kan finnas l*var? Begreppen bosâttning eller boplats används här tìjr att benämna den plats där personer lever utan tillstånd från markägaren. När en bosättning etableras inom en kommun är det Flera lagrum som har betydelse. Allemansrãtten utifrån var och när man fàr ñlla och när man ska kontakta markägare. Exempelvis om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter ftir människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man också kontakta markägaren. Ofta påverkas miljön kring platsen på grund av att det saknas både renhållnings- och sanitära möjligheter. Det kan uppstå ett dilemma när processen ÍÌir avhysning tar tid samtidigt som kommunerna für synpunkter från allmåinhet och samtidigt som det sker en miljöpåverkan på platsen. Det gör att olika intressen inte alltid blir samspelta. Det finns också exempel på att bosättningar påverkar kommunens medborgare, exempelvis på idrottsplatser. Allmänhet har kontaktat kommuner på grund av att de bland annat upplevt att platsen skräpats ner och att det förekommit sanitära problem på idrottsplanen. I de lokala ordningsfðreskrifterna i Cöteborgs Stad anges att lorbud mot nedskräpnlng gäller utifrån vad som stadgas imiljöbalken.sl Ett lagrum som också är aktuellt vid etablerin gar av boplatser är socialtjänstlagen. Varje kommun ansvarar fìir socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret lor att enskilda Ër det stöd och den hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen anges också att socialtjânst ska bedriva uppsökande arbete For att förhindra att barn och unga far illa.sa Att kommunen måste bedriva uppsökande arbete t'ör att florhindra att enskilda I'ar illa betonas i en skrivelse från SKL. De f'ramhåller att det särskilt gäller barn och unga.55 { r} r s i ag tt î! fu r: n d! i n6 sr rtí} ø r a e k ti} r h â I I ra i n ç Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas, Ingen kan eller får bosätta sig var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och kommunerna bör därftir agera utifrån gällande lagstiftning. s s rå tt s3 l?u i=gbgl n k: &do min ou RL= org.se/prod/stadsled ningskontoret/ll5/verksa m h etsh and bok/forfat tn. nsf/o/8032 B23C92D\D\4CC1257B ?Open Docu men t to http : //www. n otisu m,s e/r np / sls / lag/ 2o h tm tt skl, 2015, sid

35 a a a a a a a Förfarandet kring särskild handräckninglavhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos av kommunens medlemmar eler av andra personer. Det omfättande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer. Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifiån ett socialt perspektiv. Vistelsebegreppet gäller och det är därftjr som den stadsdel/kommun där boplatsen är belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska besökas av socialdänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild uppmärksamhet ftistas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan riskera att fara illa. I dessa tài1 agerar kommunen alltid. Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med brandfarliga produkter viket utgör brandfàra. Boende i tält och husvagnar kan även innebära en ftirhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även forekomma risk ftir avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna, exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av räddningstiänst. [ngen avhysning ska ske utan information om andra möjligheter. Information om insatsema ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer förstår. Eltersom en del av de EU-medborgare som vístas i kommunerna är analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av insatsema i en enkel fblder med symboler som komplement till text. Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att inf<rrmera och erbjuda dessa platser, men även att inf'ormera om andra insatser som kommunen har och om legala altemativ. Övriga GR-kommuner ska ha en beredskap ltir att kunna anordna eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser. En sä-rskild rutin kring hanteringen av illegal bosåittning fìnns upprättad ÍÌjr Cöteborgs Stad.)o För att stärka ett tikartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till frorhållanden i respektive kommun Ett dilemma är att samma personer fl1'ttar från plats till plats inom och mellan kommunema. Det är svårt att ftirhindra, men kommunernas inriktning bör vara att fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar ftir varje individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma bams situation. Ftrur l nr {çn'mrnu rermabeår}ïí\ zrnsõ1<njr\gâ-r sût,n riir férs'ijrjni nl *r:n {:.CIenrle? Ett Fåtal personer har vänt sig till GR-kt mmunerna med ansökningar om bistånd, främst tili uppehälle, boende och hemresa. Alla personer som vistas ien kommun har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd och ffi sin sak utredd med ett formellt beslut. Varje ansökan måste bedömas individueilt. tu Bilaga

36 Eu-rättens princip orr likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt i Sveríge, har rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare. Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Sverige, det vill säga de har inte uppehållsrätt, har samma rätt som andra som vistas i kommunen till bistånd flor att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att avhjälpa på annat sätt. Det finns i socialtjänstlagen inga tidsbegränsningar angivna för en akut nödsitr,ratron. Vid en enkätundersökning genomförd av Social resursflowaltning 2014 riktad till stadsdelsíìirvaltningarna i Cöteborg visade det sig att flera stadsdelar beviljat bistånd. de flesta utifrån att de ÍÌirst utrett uppehållsrätten. Uppehållsrätten har varit vägledande fìir stads<lelarna ftir vilket bistånd som är möjligt att bevilja. Cöteborgs Stad har beviljat stöd till idéburen sektor, fbr att kunna erbjuda att under en begränsad period {ä övernattningsmöjlighet (nattplatser), utan biståndsbedömning, Dessa övernattningsmöjligheter är inte öppna tör familjer med barn. F'i) r's I * g t i tl ka nd I i n g s'"r'ifus u r acíz J',ö r k & 11 n i n g s s ä tt -2La a a a Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frägor som rör kommunens verksamhetsornråde. Ansökningar om bistånd ska tas emot, Varje ansökan ska bedömas individuellt och leda till ett f''ormellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan om bistånd. Övriga GR-kornmuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övemattningsmöjligheter (nattplatser) utan biståndsbedömning. Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån bamets bästa och innebära ett skälìgt boende ftjr barnet. l{ur bör knmr:munet"na T ei{oma bar rs situlatian? Vårdnadshavare har huvudansvaret tör barnets uppfostran och barnets utveckling.st Socialtjânsten har ett särskilt ansvar lor barn och unga enligt reglerna i socialtjänstlagen Kommunernas yttersta ansvar ftjr stöd och hjälp enligt 2 kap. I $ socialtjänstlagen gäller oavsett om personerna har uppehållsrätt eller inte. Vid insatser som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Enligt barnkonventionen har alla barn utan åtskillnad rätt till god hälsa och social trygghet. Det fìnns ingen skillnad när det gäller barn tlll socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare och när det gäller exempelvis barn som är svenska medborgare bosatta i Sverige. Socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning om det kommer in en anmälan, eller information lämnas på annat sätt, och som kan innebära någon åtgtird från socialnämndens sìda. 58 Kommunerna har ett ansvar om barn fär illa eller riskerar att tàra illa. Bedömning av barns behov kan bli svårare när det gällerbarn som-tilf ftiltigt vistasi.kommunen. Det kan ibland finnas barn som vistas i en annan kommun än den där vårdnadshavare söker sin ftrsörjning. En situation när det 1ìnns medtöljande barn kan vara att bam vistas i miljöer som kan s7 Regeringskansliet,2014, sid 32 s8 36

37 upplevas olämpliga och ovärdiga. En försvårande omständighet kan vara att det kan finnas en ömsesidig rädsla och osäkerhet i kontakt mellan berörda och myndigheter. {'' I rs! zg t ii í h t: n*! i n r; ;'.r ii q n r u: k Ji; rh. li n i ng ss ú i:t. Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, även efter kontorstid. fbr att särskilt uppmärksamma om det tìnns barn. Vid behov ska tolk användas.. Dialogen med vårdnadshavare om bamets situation är grundläggande. Vårdnadshavare ska tä möjlighet att samtala om hur de kan sörja ffir att barnets boende och övriga behov tillgodoses. o Vid bedömningar av lamiljens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i liirsta rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje tillfälle. Att sörja fìir barnets bästa innelattar även ett skäligt boende. En skriftlig information ska kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det språk som vårdnadshavare florstår. Information om att bam vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handlâggas som orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd ( I I kap. I a $ socialtjänstlagen). Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges infl ande och delaktighet på samma sätt som andra barn. Hur bor ïqcinfirunertl:å re pàh;xrns r:itt till skol r7 Även om barn som vistas tillfìilligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola, ger skolforordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång. Barnkonventionen stadgar alt alla bam utan åtskillnad har rätt att fä sina mänskliga r ittigheter tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan innebära en skyddstàktor ftjr barn i utsatta situationer.t'några kommuner i Göteborgsregionen har uttalat att alla bam ska ha rätt till utbildning. Dessa kommuner utgår från Barnkonventionen och gör därmed en bedömning av att barn som är unionsmedborgare jämställs med barn som hör till gruppen "papperslösa". lï ü r s i u 7 r"i 1 i h u n d I t n g :i, t2 g,u r a {: tn } i}'',,. ii Í I {1 i n y :t s i} l:t. Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning i Cöteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna.. Varje kommun måste ha en beredskap lor att hantera information om eleverna i dokumentationssystemen. En fìltjd av att barnen inte har personnummer eller inte kan uppge någon adress kan vara att ansökningartíll en skola inte kommer att vara tillständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg lrån sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar. F{ur kan kr m nu lei'il,a atër".å i l,irhåiian i* iiii TseLv:',t av åráås*- *ch sjukvårrl, 1:a ndvà r d a a'þ. n et\i r-t n I Enligt överenskommelse om beställd primärvård i Västra Götalandsregionen ser Socialstyrelsen över regelverket tör sjukvård avseende EU-medborgare som saknar sjukñrsäkringskortet, Flertalet landsting ger sjukvård till dessa patientgrupper enligt samma regelverk som gäller sjukvård ltr personer som vistas i Sverigc utan tillslånd ("papperslösa") Vårdgivaren Vårdcentralen för hemlösa har möjlighet att erbjuda subventionerad medicinsk nödvändig vård enllgt samma förutsättningar som till personer sorn vistas i Sverige utan 5e

38 tillstånd, till dess attannat beslut latlas.60 Socialtjänsten kan Ëansökningarom bistånd flor patientavgifter och lorskri vna mediciner. Det är rimligt atianta aft den tidigare nämnda översynen även kommer att beakta den kommunala hälso- och sjukvården i ftirhållande till EU-medborgare. Frågan om hälso- och sjukvård till EU-medborgare som saknar socialfìjrsäkringskort bör finna sin lösning på nationell och regional nivå. F r)rslag tiii han {1in{p:uagàr qch {ßy11â\ Ilningssätt r Bedömningar av en ansökan om bistånd ftir exempelvis patientavgift och kostnader Êor mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är nödvändig. Kan det fìnnas ri;çk för nuin.niskohanråeå, utnyttjand e, v&trú ne{x m*ra w?i vad bar kcmmumerna &Ðr'e för att mcfverka det? Man bör alltid vara uppmärksam på risker för utnyttjande. Att leva i en utsatt situation innebär en ñrhöjd risk fijr att utsättas ftir utnyttjande. I en rapport frân2013 har Socialstyrelsen beaktat en eventuell koppling mellan människohandeioch de hemlösa utrikesfìidda personerna som vistas i Sverige. De konstaterar att bland de verksamheter som möter dessa människor råder det delade meningar om ifall det fìnns en sådan koppling eller inte. Vissa tycker sig se en stark koppling, medan andra menar aft det är fìjr lite pengar som personema Ër in genom att till exempel tigga i den offentliga miljön, och att det därfor inte åir tillräckligf inkomstbringande fìlr mer organiserad människohandel. Dätemot, anges i rapporten, f,rnns mer pengar att tjäna på att utnyttja människor som arbetskraft till låg lön och under bristande Forhållanden eller i krimineli verksamhet.6l Mika-mottagningen, Kris och relationsenheten i Göteborgs stad, har ttäffat personer som är utsatta ftjr människohande l. De har under 2015 påbörjat ett arbete ÍÌjr att få till ett samverkansavtal, gällande människohandel, mellan Göteborgs stad och Polismyndigheten. Socialjourens utredningsenhet i Cöteborgs Stad har under de ftirsta månaderna under 2015 fem ärenden bland EU-medborgare där det rört sig om människohandel" Sverige har antagit FN-protokollet mot människohandel, det så kallade Palermokontraktet. Protokollet behandlar exempelvis statemas skyldighet till bistånd och skydd av offer lor människohandel.62 Sverige har också i och med sitt EU-medlemskap, antagit även EU:s rambeslut gätlande bekämpande av människohandel.6r Att vistas och att behöva ftirsörja sig i gatumiljö samt att leva i hemlöshet, innebär att man lever i en svår situation. Vi kan anta att kvinnor som vistas här lever i en än mer utsatt situation. Utsattheten drabbar också medfìjljande barn, som behöver leva och vistas i osäkra miljöer. * Västra Götalandsregionen, 2014, sid Socialstyrelsen, 20L3, sid 42 t2 Regeringen, 20O4, sid L7 6t Regeringen, 2004, sid2l 23 38

39 :; lt r s I u. tt! I h n n d t i t: g sv * a r rs r h f a r h * I I n i nü s s txîi o Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GRkommunerna är utsatta für exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla dess flormer. Socialtjänsten haren viktig roll imötet med människor iutsatta situationer. Socialdänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell bedömning. o Det kan vara svåft tìir den utsatta personen alt göra en polisanmälan. Socialtjänsten behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs polisanmäla.. Kommunerna ska samverka med polisen fiir att få gemensamma bilder av om risk ftir männìskohandel, utnynjande eller våld frirekommer. Att värna om människor som vistas i våra kommuner, är inte enbart kommunens ansvar utan ett humanitärt ansvar, Föreningar och idéburen sektor kan, utöver kommunens ansvar, erbjuda stöd och insatser till grupper och individer. Allt olfentligt stöd till det civila samhâllet innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet lbr organisationerna och å andra sidan påverka och ge uppdrag.6a I arbetet med insatser till EU-medborgare kan olika synsätt prägla kommunens arbete kontra den idéburna sektorns arbetc'. Det blir en balansgång för varje kommun mecl att bidra med stôd till praktiskt arbete där den idéburna sektom på ett vis blir kommunens ftirlåingda arm. Det har blivit tydligt i arbete med EU-medborgare i utsatta situationer i Göteborg, där stöd ges für ett område där kommunen själv inte utfür insatser. Stöd tilt icléburen sektor kan utfbrmas på olika vis. genom ÍÌireningsbidrag, upphandling eller genom partn erskap (Idéb uret o fïe ntl i gt partn erskap). Göteborgs Stad ser positivt på och avser även fortsättningsvis stödja det arbete idéburen sektor gör ftir utsatta EU-medborgare. Staden har därftir medverkat till och bidragit till finansieringen av insatser for målgruppen. I enkäten lor beredskap infì5r vintem 2014 uppger flertalet GR-kommuner att man har ett uppbyggt samarbete med idéburen sektor ÍÌir att lösa boendebehovet hos målgruppen. l; r: r 5 ç,q t i 1 1 h a n* t i n g.ç'.t ú,{å * r * r N x f'ü r h c I í n i n,r4 s s ri t t r lnsatsertilt EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen. r Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och ska ses som en av kommunens uppgifter. Kommunerna ska främja en god dialog och samverkan kan fbrmal iseras i exempelvis partnerskap. * skl, 2009, tid 9 B ii r k c n: m Ì.ìi.n erna si"is r11.a c i v i I :s, a in hå 1l e tç *:n ga øu* rrlangl Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och idéburen sektor och övrigt civilsamhälle! som är en styrka Êor samhällsutvecklingen

40 Referenser Trycksaken Arbetsmarknadsdepârtementet, Pressmeddelande 20 april 20 I 2, 2012 Europeiska kommissionen Ceneraldirektoratet tìir rättsliga?rãgor, Friheten att rora sig och bo i EU. En vcigledning till dina rdlt Elheter som unionsmedborgare, 20 I 0 Europeiska Unionen, Konsoliderandefordrag, stadgan on de grundlciggande rciltigheternø, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 20 I 0 FRA, European agency ior fundamental righls. Fundamental rights: challenges and achievemenls n 20 I 3. Annual reporl 20 I 3, Yien a"2014 Förslag lill budget 2015 och lìerârsplaner ftir Cöteborgs Stad (Socialdemokratern4 Miljðpartiet, Våinsterpartiet och Feministiskt initiativ) Fõrvaltningsrätten i t.inköping, dom , mål nr 6 I I - 14 Kommerskollegium, Au lytta till Sverige- hinderþr den fria rörligheren þr EU-medborgare, Stockholm, 20 l3 Länsstyrclsen Västmanland. Beslut 201 l-04-26, Anmcilan enligt 3 kap, l3 paragrafen, ordningslagen av lokala o rdní ngsfo reskr i[ter, Dnr I Proposals.fUST/2O13/FRC/AC, Applicatíon no "Local Welcome Policies Eu-migrânts" Regeringen, Regeringens propotìtion 20 I 2/ I 3: 109 l'lölso- och sjulcvård till personer som vístas i Sverige utan tillslånd, 2013 Regeringens sk ivelse 201l/12:56, En samordnød och långsiktig suategi [or ramsk inkludering " Sk. 201 l/12:56 Regeringen, Regeringens proposition 2003/2001: I I, Ell utvidgat stafnansvarþr mtinniskohandel,2004 Regeringskansliet, Fr'y':s konventíoner om ivltinskliga rcittigheter, 201 I Regeringskansliet, S20 I 4.0 I 9, Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnarery 2014 Regcringskansliel. Konvenlionen om barnet. rdttigheter. En stategífi)r att stdrko harnels rciltigheter i Sverige,2Al4 SKL, C iv i I sa n hci I I e I so m u tv e ckl i n gs kra/, Stockho lm, 2009 SKL, Några juridiska Jiågor grillande utsatta EU-medborgare, 20I4 SKL, Utsatta EU-medborgare. Infor tillsöuande av en nalionell samordnare, Dnr I 46850, 2015 Socialstyrelsen, Ílenlöshelblandutrikedóddapersoner'utanpermonentuppehållstíllståndiSrerige, SocialsÇrelsen,20l3 Socialstyrelsen, Rätten tíll socìalt bistândjör medborgare inom EUiEES-området En vdgledning,20l4 Socìalstyrelsen làrd.þr papperslösa, 2014 V istra Cötalâ dsregíonen, Överenskommelse om beslrilld primr)rvàrd Närhrilsan ycislra Cötaland,2014 {nternêt (141204) (141204\ lla! htm ( I 5 0 t 27) ingen.se/om-f)u/vad-eu-gor/schengen-trch-fri-rorlighet- I'or-personer/

41 htç:// summaries/internal_nrarkelliving_and_working_in ( r 50205) the intemal markevl33l52 sv.htm lrttp://goleborg.se/wps/portal?uri:gbglnk:20 I I 6- I ó2050 & dominourl: FDB4CCl257B I ó98? OpenDocument (150302) ( I 502 I I ) Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagcn, (1 502 I I ) Regeringskanslicts rättsdatabaser, U tlåinningslagen ( t 502 I t ) Regeringskansliet rättsdatabaser, Miljöbalken (1502 I l) ( I ) lvsß/ pdf (l ) 99 I 0900.htm ( I 50304) :d htm#R74 ( I 50504) I l4l?bef20 I 3 : 13 4 (l 50221) (150227\ gllag-2013 [34-om-nordisk-konv_sfs bttp:// ( r s0303) ( I 502 I 1 ) I I 85_sfs-201 l - l 85/ ( l 50303) (150303) flera./halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas ( ) Bilagor Bilaga l: Rutin vid illegal bosättning 26 41

42 w Cöteborgs Stad 20L4-IL.LL Rutin för hantering av llegala bosättningar i Göteborg Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker. Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen. lllegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. På nästa sida hittar du en rutin för hur Gôteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation. BII.AGOR Sid 2. Rutin för handläggning när en illegal bosåttning upptäcks Sid 3. Frågor och svar rörande illegala bosättningar i Göteborg

43 Xo,nraktcamer (KCl: KC kontaktår merkå8arefervatlarc emt skicl r kop È r ll b rd stadsdel þdf). Þoli*n Pol'en r ÉJlar kiltãkeènþe otebtré@edeþs.lr. Andrafõndtn rem O laonèktar b rõrd mårlég ré/ervåltere. tlalld&raltningeõ r*n: Ërvðltninçn mejhrtillsocial resursfonøltnlrg ISRFI ll blrrle w f Jlrl sratlsü{ú úr l rhhfra h-üôrar larü1il tó.f.odt ra!{ìtrdrèl dr'l lrú dr. il Irfqrúû l aeb. ilcraå *ùr-.- FÞrra ç ù.r odfrt'd Wúr4út., l,r5'ú û*?ñ Eröfirül cn lqp ûr3 lf,úaùl L. a r n, Lr4 rltlb.à tddlk Sôdtr. d {trlñ - rra.jrt. tft-. 4 feþtulaþ lüfñ [r nrid. ù W* Þ afrla!t hta.lrba llr.'.ft,t \ rt't- r tòamèè - g.fl!ttr r + tôtlìsdjú r rtriaù ruflb t{thëflfdþ! Lf,. r feoh.km fb dbç-üm h-t dilrll rtlê, l:dn h r. i râfaã pab Frågor och svar rörande illegala boplatser i Göteborg Varför finns det illegala boplatser i Göteborg? Det har alltid funnits illegala boplatser i staden i större eller mindre utsträckning. Under t digt 20OOtal har det rört sig om ett fåtal boplatser där personer, ofta med missbruks- och/eller psykísk problematik, slagit sig ner. Det som är nytt är att v de senaste åren ser stora grupper av arbetssökande EU-medborgare komma till Göteborg. Det har att göra med att Sverige gick med i EU 1995 men främst ser vi en skillnad efter att fattigare länder som Rumänien och Bulgarien anslôt sig Som EU-medborgare har man rätt att söka arbete i andra EU-länder, Fattiga EU-medborgare slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga markägaren- Det kan ibland röra sig om över 100 personer som sätter upp tält, bygger hyddor eller bor i husvagnar och bílar. De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av fattiga EU-medborgare. De kommer ofta från Rumåinien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Aven om de lever under svåra förhållanden här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma. Vilka lagar gäller för illegala bosättningar? Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus

44 Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheterför människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmöktigt förforande. Egenmäktigt förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 I brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år. Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fatti6a EU-medborgare? EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvarför att planera sitt boende, arbetssituation eller hemresa. Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar? Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EUmedborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen, Frälsningsarmén och Bräcke diakoni. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen. Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg? Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa. Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats? Staden hjälpertill med akuta insatser, övernattning, mat, stöd iatt söka arbete isverige och hemresa. Göteborgs Stad kan inte lösa en global fattigdomsproblematik, detfinns flera miljoner mycket fattiga människor i Europa. Om vi låter vissa bosätta sig och inte andra, kommer det i förlängningen att hota förtroendet för rättsamhället. Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna? EU-medborgare som kommer till staden har rätt till en prövning av det akuta behovet om det inte kan tillgodoses på annat sätt. Det handlar om mat för dagen, möjlig övernattning och resa tillbaka till hemlandet. Göteborgs Stad kan i samarbete med frivilligorganisationer erbjuda ett flertal insatser för målgruppen; dagcentral, öppen förskola, nattplatser samt råd- och stöd i arbetssökande. Varför öppnar inte stad n fler nattplatser eller en camping? 29 44

45 . Situat onen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet. Människorna reser dit de tror att det finns arbete. r EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet. o Göteborgs Stad kan inte ta ansvarför alla fattiga EU-medborgare. Det rör sig om många miljoner människor.. De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda. De människorsom bosättersig illegaltvill iförsta hand ha arbete. De är inte härför att hítta en plats att bo på.. På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att tillmötesgå detta boendebehov. De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell, vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Stjärnklart. Hur många är romer? Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp människor tillhör. Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa? De flesta har någon form av bostad i sina hemländer Varför tar det så lång tíd med en avhysning? Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad" Steg ett är att fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem. Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser? Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljô med hygieniska problem, miljöproblem, bra ndsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Alla människor måste anpassa sigtillde lagaroch reglersom gäller. Att det uppstår illegala boplatser igöteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och andra som kommer i kontakt med dem. Göteborgs Stad kommeräven fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter iform av akuta insatser eller hemresa, Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare? Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bf i volontär eller kanske ta emot en familj isitt hem. Man kan också arbeta på strukturelleller politisk nivå med fattigdomsfrågor i Europa. Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frâgor? Man kan kontakta Kontaktcenter igöteborgs Stad som förmedlarfrågan vidare. Telefon E-post: CslqþgIg@CSlCþeIele 30 45

46 Göteborgsreg ionens komm u na lförbu nd Protokol I Förbu ndsstyrelsen Utdrag ur protokoll (5 41) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen I maj 2015 på Kulturrum, Ale torg, Ale kommun 5 41 Dnr: EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, förslag till plan Förbundsstyrelsens presidium behandlade 2OL4-O4-22 frågan om stöd och samarbete i situationen med fattiga EU-migranter i Göteborgsregionen och beslutade att överlãmna frågan till den sociala styrgruppen för skyndsam beredning. Ett forslag till plan daterad har tagits fram tillsammans med Göteborgs Stad. Planen har skickats ut till förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen för kännedom Social resursnämnd i Göteborgs Stad behandlade ärendet och beslutade att skicka ut på remiss i Göteborgs Stad. Sista dag för svar var , Sociala styrgruppen beslutade 2A 5-O4-2O att ställa sig bakom forslaget med förslag till ändringar som rörde skolan. Ett uppdaterat förslag på plan har tagits fram utifrån de synpunkter som inkommit i Göteborgs Stads remissomgång till och med , se bilaga. Social resursnämnd avgör ärendet 2AI5-O5-2L med förslaget att gå vidare till kommunstyrelsen i Göteborgs Stad med förslag att anta planen. Planeringen är att kommunstyrelsen tar upp förslaget före sommaren Planeringen för GRs övriga medlemskommuner är att syn pun kter läm nas i nför lörbundsstyrel sens sa mmanträde Beslut Medlemskommunernas (förutom Göteborgs Stads) synpunkter efterhörs så snart social resursnämnd i Göteborgs Stad beslutat att anta planen. Vid protokollet Gunnel Rydberg J ust 46

47 Göteborgsreg ionens Protokoll Förbundsstyrelsen J usteras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Coteborgs kommuns anslagstavla i maj Rätt utdraget inçgar: I ust 47

48 Till GRs medlemskommuner Göteborg Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas t llfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen Beslut FörbundssÇrelsens presidium har gett sociala styrgruppen i uppdrag att ta fram en plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Arbetet har genomförts i samarbete med Göteborgs Stad där kommunstyrelsen har gett social resursnämnd samma uppdrag. Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 8 maj 2015 behandlades ett förslag till plan. Förbundsstyrelsen beslutade att efterhöra medlemskommunernas (förutom Göteborgs Stads) synpunkter så snart social resursnämnd i Göteborgs Stad beslutat att anta planen Social resursnämnd i Göteborgs Stad beslutade den 20 maj 2015 att efter en remissomgång i Göteborg godkänna planen och att översända den till kommunstyrelsen. Underlag Förslag till plan daterad den 15 maj Protokollsutdrag förbundsstyrelsens beslut den 8 maj 2015 Tjänsteskrivelse till förbundsstyrelsen den I maj Remisstid GR-kommunerna ombeds inkomma med synpunkter på förslaget till plan senast den 25 augusti Vi är tacksamma om besluten i respektive kommunstyrelse kan hanteras med omedelbar justering så att synpunkterna inkommer till GR snarast möjligt. Planeringen är att förbundsstyrelsen behandlar ärendet den 18 september 2OL5. Information För ytterligare information i ärendet kontakta Elisabeth Beijer, e,[saþelh-þ_e1lel@glkp.m-.s_q eller Med vänlig hälsning Helena Söderbäck Förbu ndsd irektör Göteborgsregionens kom m una lförbund Góteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavágen Z I eost Box 5C73, 4C222 Goleborg Tel ûù0 Fax i / e-post gr@grkom.se I ww,a.grkom.se 48

49 Sammanställning av inkomna remissvar 20 "Plan för kommunala insatser som rör EU-m socialt och ekonomiskt utsatta situationer rillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga k Göteborgsregionen" Remissinstans Helhet Kunskapsunderlag Handlingsplan SDN tundby i sin helhet Det är med Tillftyrker under förhtsattnlng att beaktas. sig tlll soelalt ekonomlskt EU. och bidrar t ll socialt hållbar tydliggörande som rðr denna målgrupp, inte mlnst delett som beskriver väsentllga kunskaper. Kostnader nödvändig sjukvård lnkl medlciner bör stanna inom hälsooch sjukvården. Jä mståi lldhetsperspektivet har beaktats. Barnperspektivet har beaktats på så sätt att barnens utsatta situationer särskilt ffis fram. En ansva upprätth uppdater I den må medför ö behöver kommun sdn östra Tillstyrker. För att k Planen ger en bra om vad s 49

50 SDn tueered för fortsatt samarbete kornmunerna för att att frågan mellan olika ger en bra vilka insatser utifrån ett synsãtt ndlad i närnnd uppehållsrätten i behôvs en flera viktþ frågan på 50

51 barnperspeh Padt-och S-töder färslaget om att perma Renta etableringâr skall undvikas. Tllgång till nattplatser och annan service är viktþ. Särskilda rut nen som tagits fram är ett bra hjälpmedel. Handlingsplanen bëahar särskilt utsat'ta bams situat on. Handlingsplanen beaktar att kvinnor som försôrjer sþ och vistas i gatumiþ och är hemlösa trolþen är mer utsatta för risker som skall uppmärksamrnas. Miliðpenpekivet har beaktats. I Samverka kommune kommune myndigh Handling inte de e konsekve bosättnin 51

52 Utbildnlngsnämnden Trafiknämnden Fastlthsßnåmnden Ser þsitivt på att han{lingsplanen upplëtt.tr tlllsammans i GR och att flera förvbhningar haft mojlehet att komma med inspelunder arb{tets gång samt att det kommtt på remiss. Fyll{r istort sitt syfte att {e vagteoning och stö{ till kommunerna. Silrsþlt positlvt att rätt þhetspe rspektivet så ha tl,dllet Benomsymr nfllngsplanen. i Handlingsplanen är heltäckande som kan begäras och belyser alla viktiga frågor på ett utomordentligt It sätt" Förtydligande behövs om att barn till EU. rnedborgare utan uppehållsrätt endast har rätt att päbörja gymnasieutbildnlng upp tlll 18 års ålder. Beskrivningen är utmärkt och fyller vàl sitt syfte och Trafikkontoret ha r inget att tillägga. Baþru nds beskrlvnlnge rt är ett myeket värdefullt kunshþ indeil B. Kunskapcunderlaæt Må ngfaldspe rspektivet har beaktats. Ståiller sig bakom förslaget tlll handlingsvägar och förhå I ln ingssätt avsee nde barns rätt till skola. lnte aktuellt att vända sig tlll dlrek till den önskade skolan, se över formulerlng. Handlingsplanen har tagit hålnsyn tlll mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och de grundlâggande rättigheterna lnom EU. Det ekologlska peßpeh vet hartägits I beaktande. Ba rn pers pektivet, jä mstä I ldhets pers pektivet, må ngfa lds perspektivet, miljöperspektivet och omvä rlds perspektivet ha r tagits i beaktande, I I I I Svårt ett b kostnaden utbildnlng budget fö Det är ang samverkan kommuner syfte att s 52

53 Lokalnämnden Mi[önåmnden Stadsledni Kunskapscentrum mot organiserad r förslaget i stn het. H lingsplanen är väl och r på ett mycket sätt ut ningen och att ut ett kommunalt p arbeta med u E r8are I It och ekonomsikt att honinunemë lísatgef' :' 8Ët'.. : - I -. lta dhngspf añeùg fðëtr de'lutgören bm 6Finmangt illrlng av kunckspsläget lnotil ùmrådet. Ãr i huvudsak positiv till förslaget om handlingsplan för att öka förutsättningarna att u pptä cka vå ldsutsatthet. ager'0 rutlnen k utgängisp Tlllägger av handli kunna in uppstår e av platse skola sam boende, öka belas medarbe Frdmtage bosättn ln Anser att tydliggôra kommun tâden re nedskräp detta ska alla förva Hade tyc värdefull hela läne arbetet m medborg gemensa 53

54 Parkerlngsbolaget Räddningstjänsten Storgöteborg, förbundsstyrelsen Västra Gfüalandcredonen, folkhãlsokommtttén kommittén rättighetsffigor. För:lag Reglonstyrelsen. och för r ll utsatta situationer. flr ilrte behandlat I swrþlse ännu. Handlingsplanen utgör ett välkommet dokument för att stödja kommunens förvaltningar och enhet. Den utgör även ett värdefullt stöd för räddningstjänsten egen personal när de kommer ikontakt med målgruppen. PosiHva tlll hanflingsplanens 5er på att tlll och av StödJer fürsfag till handllngsplan. Planen ger en bra grund för fortsatt Bemensamt samarbete mellan kommunen och stadens alla aktõrer. Bra r ktl hler. Bra grund föi vllka lnsatser som staden börtlllgodose utifrån ett hutnanlct skt synsãtt och gälhnde lagstiftnlng, önskar att avsnittet om "konventioner och grundläggañde inom EU" arþêtas om, förtydllgas oeh ges rtörre tyngd I dokumentet. Onskar att ett ris kpe rspektiv tillförs handlingsplanen, och att den bör kompletteras med ett avsnitt "Risker att uppmärksamma vid tillfälliga boplatser och boenden". önskas att kommunerna har ett mer proahivt förhå llnlngssätt och aktivt erbjuder barn till EUmed borgare möjlighet att delta lbland annat skolundervisnlng. Positivt m handlingsp väktama k förhålla si Den rutln gällande " är ett bra Ser med o genera lise om fattiga och fattigd "Rutiner lllegala bo Önskar at 54

55 Polismynditheten region Väst positlvt på krlng over Ser positivt på det arbete som genomförts. Betonar vihen av att handlingsplanens åtgãrder görs konkreta gch att ansvar för respektive åteãrdså långt soßt mðjl gt tydlícsörs. Kommlttéerna är posltiva tlll att barn och ungas råttlgheter sðrgkllt belyses I handlingqplanen. Handllnçplanen är vagare och otydllg re I slna ställningstagande för bernets r tt gheter I jämförelse med stadens riktllnler för att förebygga avhysningar av hushåll med þarn. Beträffande vård ftlr EUmed borga re så förtydligas att VGR följer befintliga regelverk. Ser förslaget i handlingsplanen som stadgar att kommunen ska samverka med polisen som en framgångsfaktor för att få gemensamma lägesbilder över bosättni r och risker för 5er pos t för "illeg ökad spr 55

56 KronoûsgdemyndlshçtÊn Harlförutom,vad ga[þ rutln förlllegala bosþnlngar, lniga synþnkter på för{hset. Bräcke Diakoni Handlingsplanen är väldokumenterad och har genomarbetade förslag. Gifteborgc 5er Råddnlngcmbdonen att på rtt och ançer imånga år bra och hållen. brott. $erstora fördelar med en rutlo fõr en enhellig hanterlng av lllegala boeåttnlngai. Vill lyfta fram mojligheten att kommunerna söker EU-fondmedel tillsammans med idéburen sektor. Förslaget att samverkan med idéburen och civilsam hället är värdefull och ska ses som en av kommunens uppgift ses som en posìtiv skrivning. Anser att geno perspcn u t bé,höver fä en Wdlleare roll. Vlhlet att be kta kvlnnor sånkllda utsatthèt som priorilerad fråga. Betonarvlhen av âtt frmlligoryanl ationer och ldéburen sektor har unika erfarenheter och metoder utlfrån slna möten med målgruppen, önskar en kom peten och tydlig mellan ko och sjukv när det gä utan även smittskyd 56

57 Vill ha förtydligande av det sociala perspektivet i kommunens arbete riktat mot bosättningar, Vill att civilsamhällets organisationer skall hjälpa till med juridisk rådgivning och stöd riktat mot de boende för att hjälpa myndigheterna att göra processerna rättsäkra. Vill lyfta att avhysningar är en romsk fråga, Vill lyfta frågan om delaktighet och dialog med målgruppen i samband med avhysning och övrigt arbete i frågan. Anser att man bör u ndersöka möj ligheten för att få fram lagliga tillfä lliga boendelösningar. Kunskapsläget när det gäller barn behöver förtydligas hos socia ltjänsten avseende regelverk och tillåmpning. Det bör upprättas metoder för allt arbete där barn berörs. 57

58 58

59 Göteborgsreg ionens kommuna lfórbu Dnr: Styrelseärende Ti I I förbundsstyrelsen EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, förslag till plan FörbundssÇrelsens presidium behandlade 2OL4-O4-22 frågan om stöd och samarbete i situationen med fattiga EU-migranter i Göteborgsregionen och beslutade då att överlåimna frågan till den sociala styrgruppen för skyndsam beredning. Ett förslag till plan daterad har tagits fram tillsammans med Göteborgs Stad, Planen har skickats ut till forbundsstyrelsen och sociala styrgruppen för kännedom Social resursnämnd i Göteborgs Stad behandlade ärendet och beslutade att skicka ut på remiss i Göteborgs Stad. Sista dag för svar var Sociala styrgruppen beslutade 2OL5-O4-2O att ställa sig bakom förslaget med förslag till ändringar som rörde skolan. Sociala styrgruppen ansåg att formuleringen att vårdnadshavare ska vända sig direkt till önskad skola kunde strykas samt föreslog att formuleringen att varje skola måste ha en beredskap för att hantera information skulle ändras till att varje kommun ska ha en sådan beredskap. Remissvar Social resursnämnd har till tagit emot svar på utsánd remiss från: Stadsdelsnämnden Västra Göteborg Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Stadsdelsnä mnden Aski m - Fröl unda- Högsbo (i nskickade syn pu n kter från tjänsteman i avvaktan på nämndbehandling) Stadsdelsnä rnnden Lundby Stadsdelsnä mnden An gered Fastighetsnämnden Lokalnämnden Miljö- och klimatnämnden Park och Natur Trafiknämnden Utbildningsnämnden Göteborgs Stads Pa rkeri ngsa ktiebolag Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, Göteborgs Stad 59

60 Göteborgsregionens kommunalförbu nd Räddni n gstjänsten Storgöteborg Västra Götalandsregionen Pol ismyndigheten region Väst Kronofogden Bräcke diakoni Göteborgs Räddnrngsm ission Det har när detta skrivs inkommit svarfrån 19 av de 27 tillfrågade remissinstanserna. En sammanställning av svaren bilaigqs. Från samtliga remissínstanser uttrycks en positiv håltning till att en plan tagits fram och en i huvudsak positiv inställning till det föreslagna innehållet. Kunskapsunderlaget anses vara en viktig plattform för att kommunernas insatser kan göras på ett rättssäkert, humant och likvärdigt sätt. Förslagen i planen anses stödja kommunerna och vara väl grundade. Samverkan GR-kommunerna emellan och med andra aktörer lyfts fram som värdefullt" Justeringar som gjorts i förhållande till grunddokumentet 20t5- O3-L7 sarnt kommentarer till övriga ändringsförslag Socialtjänstens roll nãr det oäller barn och unga Vissa förtydliganden när det Eäller socialtjänstens roll och ansvar efterfrågas, exempelvis i fråga om vad som avses med nödbistånd och skäligt boende. I planen har formulerats några viktiga utgångspunkter för kommunernas insatser som bygger på att det är barnets båsta som står i fråmsta rummet, Foftsatta förtydliganden kommer sannolikt att ske genom rättspraxis och utbyte av erfarenheter. Detta är ett viktigt område för gemensam kunskapsutveckling. Det finns också en möjlighet att i varje kommun att ta fram mer detaljerade riktlinjer än vad planen medger. Hälso- och siukvård I vissa remissvar efterfrågas hälso- och sjukvården som tydlig part i ett samhðlleligt ansvar för insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som saknar uppehållsrätt och/eller socia lförsá kri n gskort. Socialstyrelsen har i det nyligen publicerade dokumentet 'VÍtken vård ska ett landsting erbjuda asylsökande och papperslösa?" lyft fram formuleringarna från propositionen (prop. 2OI2/L3 109, s.14) som innebär att iven EU/EES-medborgare i enstaka fall omfattas av den lag som säger att alla landsting sedan l juli 2013 ska erbjuda viss vård (bland annat vård som inte kan anstå) till alla asylsökande och papperslösa. Det gäller unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och som saknar uppehållsrätt eller uppehåltstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning. 60

61 Göteborgsregionens kommunalförbund Sjukvårdshuvudmannen kan erbjuda vård i större omfattning än vad lagarna kráver och flera landsting har utarbetat lokala riktlinjer. Förtydligandet har förts in i planen. En fortsatt dialog mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen bör ske i dessa frågor. Skola Flera remissinstanser betonar vikten av att skola erbjuds alla barn, Förslaget att vårdnadshavare ska vända sig direkt till önskad skola har strukits. Det finns ollka lösningar i kommunerna på hur skolsituationen kan lösas. Likaså har formuleringen att varje skola måste ha en beredskap för att hantera information ändrats till att varje kommun ska ha en sådan beredskap. Ett tillägg har gjorts som rör möjligheten för kommunerna att erbjuda barn till EU-medborgare att påoor a gymnasieskola upp till 18 års åtder Illegala bosättningar i Göteboro Den sedan tidigare antagna rutinen för hantering av illegala bosättningar i Gö[eborgs Stad kommenteras i flera remissvar, dels utilrån att det är bra med gemensamma rutiner för GR-kommunerna, dels utifrån vissa behov av förbättringsområden (behov av förtydligande av ansvar för sophantering samt generaliserande skrivningar kring målgruppen). Social resursförvaltning tar med sig förbättringssynpunkterna på rutinen för framtida översyn. Riiddningstjänsten har lyft fram vissa riskaspekter i befintliga bosättningar. Dessa har tagits om hand i det uppdaterade förslaget på plan. Idéburen sektor I svaren eftefrågas en tydligare markering av vikten av samverkan med den idéburna sektorn. Eti förtydligande har gjorts i texten så att vikten av samverkan mellan kommunerna och den idéburna sektorn understryks. Särskilda persoektiv Remissinstanserna förmedlar delvis olika uppfattningar - flertalet menar att planen beaktar barnperspektiv samt genus- och jämställdhetsperspektiv, vissa att det behövs ett ânnu större fokus på barns och kvinnors utsatthet. 61

62 Göteborgsreg ionens komm una lförbu nd Planen betonar vikten av att inta dessa perspektiv och texten har inte ä nd rats. Övriot som bör uoomärksammas I uppdraget med planen har inte ingått att göra kostnadsberäkningar, Flera remissinstanser har påtalat att insatser kan medföra ökade kostnader, till exempel genom det ökade behovet av lokaler och att fler barn kan förväntas gå i skola. Frågan om insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer rymmer många perspektiv och det pågår ett arbete genom den nationella samordnaren. Det är dälför av stor vikt att GRkommunerna gemensamt följer och medverkar i det nationella utveckli ngsarbetet, Planerad ärendegång Ett uppdaterat försfag på plan har tagits fram utifrån de synpunkter som inkommit i Göteborgs Stads remissomgång till och med Social resursnämnd avgör ärendet 201,5-05-2I med förslaget att gå vidare till kommunstyrelsen i Göteborgs Stad med förslag att anta planen. Planeringen är att kommunstyrelsen tar upp förslaget före sommaren 2015, Eftersom några remissinstanser inte svarat kan det inte uteslutas att ytterligare ändringar i förslaget till plan kan behöva ske. Det är samtidigt önskväft att det är samma version av planen som sklckas till GRs övriga medlemskommuner för synpunkter som den som går till kommunstyrelsen i Göteborgs Stad. planeringen för GRs övriga medlemskommuner är att synpunkter lämnas inför förbundsstyrelsens sammanträde , Förslag till beslut Medlemskommunernas (förutom Göteborgs Stads) synpunkter efterhörs så snart social resursnämnd i Göteborgs Stad beslutat att anta planen, I det fall ytterligare revideringar tillkommer i social resursnämnds årendebehandling får iorbundsstyrelsens presidium i uppdrag att ta stàllning till om de gjorda förändringarna kan godtas ur ett GRperspektiv. Göteborg Helena Söderbäck Cecilia Bokenstrand/Elisabeth Beijer 62

63 HÄRRYDA KOMMLTN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015K EKONOMISK MÄ.NADSUPPFÖLJNING PER JUNI 2015 Kommunstyrelsen har fastställt en årsplan lor ekonomisk uppfoljning. Uppfoljningen sker fem gånger per år inklusive delårsbokslut. Förvaltningen redovisar i den ekonomiska månadsuppfoljningen per juni 2Ol5 ett positivt resultat på 95 mkr och en budgetawikelse på 52 mkr. Resultatet innebär att kommunens finansiella mål kommer att uppnås. Från sektorn ftir administrativt stöd foreligger skrivelse av den l0 augusti Ordfürandens ftirslag till beslut a Kommunstyrelsen noterar informationen. a Kommunstyrelsen beslutar att inte vidta ytterligare ätgärder med anledning av månadsupp lolj ningen. o Kommunstyrelsen delger kommunfullmäktige beslutet. Signatur 63

64 HARRYDA KOMMUN Sektorn ftir administrativt stöd Carina Karlsson Dnr 2015K Kommunstyrelsen 1 (1) EKONOMISK MÅNADSUPPFöT, NTNC PER JUNI 2015 Uppdrag och bakgrund Kommunstyrelsen har fastställt en årsplan für ekonomisk uppföljning. Uppft)ljningen sker fem gånger per år inklusive delårsbokslutet. Förvaltningen redovisar i den ekonomiska månadsuppñljningen per juni 2015 ett positivt resultat på 95 mkr och en budgetavvikelse pä 52 mkr. Resultatet innebär att kommunens hnansiella mål kommer att uppnås. Överskottet beror huvudsakligen på lägre finansiella kostnader på grund av lägre upplåningsvolym och kostnader ftir pensionsskulden än budgeterat. Dessutom kommer AFA Försäkring återbetala 2004 års premier, vilket innebär cirka 13 mkr för H?irryda kommun. Barnkonsekvensanalys En bamkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i åirendet, eftersom något bamperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att inte vidta terligare månadsuppföljningen. åtgärder med anledning av Kommunstyrelsen del ger kommunfullmäktige beslutet. SEKTORN FÖR ADMINTSTRATIVT STÖD Kommundirektör Ekström Ekonomichef Bilaga Rapport månadsuppft)ljningen per juni

65 Dnr 201 5KS Månadsuppfolj ning I Junl Belopp mkr Arets resultat ,9 122,7 Avvikelse mot budget - varav sektorerna 52,4 4,5 84,8 52,6 Nettokostnadsandel, % 94,8 Likviditet Banklån per 30/ ,1 250 HARRYDA KOMMUN 65

66 Kommentarer Härryda kommun Sammanfaltning drift Den ekonomiska månadsuppfoljningen per juni 2015 redovisar ett positivt resultat på 95 mkr och en budgetavvikelse på 52 mkr. Resultatet innebär att kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås. Finansfürvaltningen redovisar en positiv budgetawikelse på 48 mkr och sektorerna redovisar ett sammanlagt överskott på 4 mkr. Överskottet beror huvudsakligen på lägre finansiella kostnader på grund av lägre upplåningsvolym och kostnader für pensionsskulden än budgeterat. Dessutom kommer AFA Försäkring återbetala 2004 års premier som ftir Härryda kommun innebär cirka l3 mkr. Avseende avtalet med Wallenstam i Mölnlycke fabriker beräknas inte någon inbetalning ske under året. Detta medfür ingen budgetavvikelse eftersom den första delbetalningen om cirka26 mkr inte är budgeterad. S a mma nfattn i ng inv estering,a,rets investeringsbudget uppgår till 367 mkr inklusive ombudgetering från bokslut 2014 med 103 mkr. Investeringarna beräknas vid årets slut redovisa ett sammanlagt överskott på 35 mkr. Mark och bostad har betalat ut 43,8 mkr für inköp av markområde i Landvetter södra, enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige. Gator och park prognostiserar ett överskott på l3 mkr på grund av försenade projekt. Vattenverksamheten prognostiserar ett överskott på 25 mkr, vilket beror på att slutreglering av exploateringsprojekt inte kommer att ske i den utsträckning som budgeterat samt att sjöledningen i Rådasjön har förskjutits på grund av försenad vattendom. På grund av osäker tidsplan gällande detaljplan och fastighetsbildning ftir nybyggnad av sporthall i Mölnlycke görs bedömningen att drygt 30 mkr av den budgeten inte kommer att användas i år. Utgifter på cirka 35 mkr som inte är budgeterat tillkommer lor inköp av Skinnelällskolan. Prognos fi)r politis ka organisationen Pr o g no s jö r fi n an sfi) m alt nin g e n Helårsprognosen für finansftirvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på totalt 47,9 mkr. Skatteintäkter och udämning redovisar totalt ett underskott på 13,6 mkr. AFA Försäkring har beslutat att återbetala2004 ars premier, vilket innebär cirka l3 mkr för Härryda kommun. Kommunstyrelsens reserv på l0 mkr beräknas inte nyttjas under året. Pensionskostnaderna redovisar ett överskott på 16,1 mkr på grund av betydligt lägre finansiella kostnader für pensionsskulden än budgeterat. Dessutom prognostiseras ett överskott med l3 mkr flor räntekostnader. Övriga nettokostnader beräknas redovisa 9,4 mkr i överskott. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader redovisar en positiv avvikelse pâ36,6 mkr. Överskottet fior löneökningar beräknas bli 12 mkr lägre än budgeterat. AFA Försäkring kommer att återbetala premier fü r avtalsgruppsj uk- och avgift sbefrielseförsäkring för är 2004.,Å.terbetalningen om cirka 13 mkr for Härryda kommun kommer att äga rum under sista kvartalet Pensionskostnaderna exklusive fi nans ie lla kostnader beräknas bli 4,2 mkr lägre än budgeterat. Förmedling av el inom kommunen prognostiserar ett överskott på 3 mkr. Kommunstyrelsens reserv på l0 mkr beräknas inte nyttjas. Intern kapitalkostnadsränta beräknas redovisa ett underskott på 2 mkr. Arbetsgivaravgifterna beräknas redovisa ett överskott på 2 mkr. Förändring av semesterskuld, övertid och ferielön beräknas innebära ett underskott på 3 mkr. Kommunfullmäktige beslutade ç bland annat att under forutsättning att medlemskommunerna fattar erforderliga beslut for Göteborgsregionens del godkänner kommunfullmäktige finansieringsforslaget til I medfi nansiering av v àg F,20. Storleken på medfinansieringen inom GR är baserad på en fördelning efter medlemskommunernas folkmängd. För Härryda kommun innebär fürslaget om medfinansiering ett bidrag på drygt 2,6 mkr. Den politiska organisationen prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. 2 66

67 S katt e in t rikter o c h uti dmn ing Skatteintäkter inklusive utjämning prognostiserar totalt ett underskott på 13,6 mkr. Den senaste skatteunderlagsprognosen m.m. från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är daterad29 april20l5 och den senaste prognosen från SKL för kommunal fastighetsavgift är från t2 juni Tillsammans innebär de båda prognoserna en negativ budgetavvikelse på totalt 5,6 mkr exklusive de 8 mkr som är budgeterat som generellt statsbidrag utifrån vårpropositionen Statsbidraget avseende "lågstadielyft" för grundskolans tidigare år (mindre klasser, fler speciallärare och fler lärare i årskurserna F-3) som är budgeterade med 8 mkr i enlighet med vårpropositionen 2014 kommer att bli riktat och inte generellt. Detta kommer att für finansfürvaltningen innebära ett underskott på 8 mkr. F inans i ell a intcih er oc h kos tnader För finansiella intäkter och kostnader prognostiseras ett överskott pä24,9 mkr. Under en kort tidsperiod har diskonteringsräntan sänkts i två omgångar, under både 201 I och Avgörande för diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen är åtagandets värdesäkrin g. Den största delen av pensionsåtagandet är värdesäkrat med prisbasbelopp och ska därmed diskonteras med real ränta. Sänkningen av diskonteringsräntan har inneburit en kostnadsökning med totalt I l9 mkr. Denna kostnadsökning skall under en längre tidsperiod mötas av en motsvarande lägre finansiell kostnad. Prognosen flor ränte- och basbeloppsuppräkning på pensionsskulden baseras på senaste prognosen från KPA pension i april. Den redovisar ett överskott für ränte- och basbeloppsuppräkningen med totalt I 1,9 mkr. Räntenettot i övrigt redovisar ett överskott på 13 mkr på grund av betydligt lägre upplåningsvolym än budgeterat. Kommentarer ftir respektive sektor SektornJör ulbildning och kultur Driftbudget Sektorn prognostiserar ett överskott pä 14,3 mkr. Förskolan, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen, verksamheten för planering, fritid och ungdom (PFF) samt ledning visar ett överskott medan kultur beräknas hålla sin budget. Förskolans överskott beror på att antalet barn i verksamheten är frirre än budgeterat och det är köpta platser som står for minskningen. Enheterna har en ekonomi i balans och kommer troligtvis att visa ett överskott vid årets slut. Grundskolan har fìirre barn iverksamheten än budgeterat och prognostiserar därmed ett överskott. Dessutom kommer verksamheten söka statsbidraget "lågstadiesatsningen" som för höstterminen kan innebära ökade intäkter om 4,8 mkr. Med tanke på att flera fristående huvudmän, med barn och elever inom både foroch grundskola, har valt att avsluta sin verksamhet råder osäkerhet inför höstens placeringar. Detta ffir också ekonomiska effekter som ännu inte med säkerhet kan förutses. Gymnasieverksamheten säljer betydligt fler platser än budgeterat och prognostiserar därlor ett överskott. Vuxenutbildningen räknar med ett överskott med anledning av den bidragsfinansierade yrkesvuxutbildningen som genomflors i Härryda kommun. Till ñljd av vakanser under flörsta delen av året visar PFF överskott. Investeringar Till frölj d av tidsförskj utningar prognostiserar sektorn ett mindre överskott med 0,6 mkr. Sekto rn fi)r Driftbudget socíalti ãnst Sektorn prognostiserar ett underskott på 4,3 mkr. Sektorsledning och sektorsadministration prognostiserar ett underskott på 0,7 mkr, varav överftirmyndarverksamheten beräknar ett underskott på 1,0 mkr och ledning och administration ett överskott på 0,3 mkr. Vård och omsorg prognostiserar ett överskott pä6,2 mkr. Överskottet beror främst på en avdelning på Ekdalagården som är avstängd tills vidare samt ej utnyttjade budgetmedel fijr behovsanpassad bemanning inom demensvården Kommunens egna boenden prognostiserar ett överskott pä0,2 mkr. Personlig assistans prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr. Hälsa och Bistånd prognostiserar ett överskott pä 4,0 mkr som främst beror på fìirre brukare 3 67

68 inom personlig assistans än budgeterat. lnom hemtjänst prognostiseras ett överskott på 0,5 mkr på grund av lägre antal beviljade hemtj änstinsatser än budgeterat. Korttidsvård prognostiserar underskott på 0,5 mkr. Individ- och familjeomsorg & Funktionshinder prognostiserar ett underskott på 13,8 mkr. Inom funktionshinder bestar underskottet främst av köpta platser som beräknas kosta 4,2 mkr mer än budgeterat. Ekonomiskt bistånd prognostiserar ett underskott på 3,5 mkr och placeringar av barn och unga på FIVB ett underskott på 6,0 mkr. Investeringar Sektorn prognostiserar ett överskott på 0,8 mkr. Tillbyggnaden av Bygården beräknas ha att överskott på 0,6 mkr då kostnaderna har blivit lägre än budgeterat. För Enebacken beräknas ett överskott pä0,2 mkr, då detta boende öppnar forst i början av Åtgärder Vidtagna åtgärder Sektorn arbetar med täta uppfoljningar samt kortare beslut lor att minska kostnaderna for FIVB barn/unga. Sektorn arbetar aktivt med att flytta hem personer inom funktionshinder med köpt plats. Ett flertal har eller kommer att flyttas hem under Planerade åtgärder Sektorn har genomfort en utredning tillsammans med extern konsult inom ekonomiskt bistånd och skall nu arbeta med füreslagna ãttgärder. Prognosen är en förbättring jämfört med bokslut S e ktor n fi)r s amh äl ls by g g n ad Driftbudget Sektorn prognostiserar en negativ budgetavv i- kelse på 9,0 mkr, varav de skattefinansierade verksamheterna ett underskott på 5,2 mkr. Ledning och administrat ion prognosti serar ett underskott pä0,7 mkr som främst beror på utredningar kopplade till Gotalandsbanan. Näringsliv prognostiserar ett underskott på 0,6 mkr som beror på utvecklingen av trädgården vid Råda Säteri samt att de projekt som ej bevilj ades EU-mede I fortsätter ändå. Projekten pågår inom den sektorsövergripande verksamheten Framkant och handlar om arbetslösa ungdomar och integration. Mark och bostad redovisar en prognos med ett positivt resultat på 0,5 mkr, dock ftrekommer awikelser inom verksamheten. Bostadsanpassningen prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr, skogssällskapet ett överskott på 0,2 mkr. På grund av att utbetalningen av markområdet i Landvetter södra på 43,8 mkr inte gjordes i början på året redovisar prognosen ett överskott for räntekostnaderna. Under året behöver mark och bostad göra en miljöutredning samt riva ett hus, vilket inte är budgeterat. Exploaterin gsp roj ektet Börj es gården p laneras s lutredovisas under året och preliminärt resultat är 1,5 mkr. Antalet tomtforsäljningar under året är få, vilket innebär lägre administrativa intäkter. Plan och bygglov prognostiserar ett underskott på 0,6 mkr som främst beror på högre kostnader lor utredningar än budgeterat. Gator och park visar ett budgetöverskridande på 4,8 mkr, vilket främst beror på att verksamheten kommer att utföra mer beläggningsunderhåll än budgeterat. Kollektivtrafikens prognostiserade överskott på 0,8 mkr beror främst på att det inte förekommer några fler tillköp än 65+. De avgiftsfinansierade verksamheterna redovlsar ett negativt resultat på 3,8 mkr. Avfallsverksamheten prognostiserar ett underskott på 2,0 mkr jämflort med budgeterat underskott på 1,7 mkr. Avfallsverksamhetens resultatu$ämningsfond har ett positivt saldo på 2,4 mkr. Vattenverksamheten prognostiserar ett underskott på 1,8 mkr som framför allt beror på inköp av en fastighet vid Finnsjön. Vattenverksamhetens resultatutj ämn in gsfond har ett pos i- tivt saldo på 3,4 mkr. Avseende avtalet med Wallenstam i Mölnlycke fabriker prognostiseras inte någon inbetalning ske under året. Investeringar Sektorn prognostiserar ett överskridande på 6,5 mkr. Mark och bostad har gjort ett inköp av ett markområde på 43,8 mkr i Landvetter 4 68

69 södra, enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige. Gator och park prognostiserar ett överskott på l3,l mkr på grund av fürsenade projekt. Vattenverksamheten prognostiserar ett överskott pä25,0 mkr, vilket beror på att slutreglering av exploateringsprojekt inte kommer att ske i den utsträckning som budgeterat samt att sjöledningen i Rådasjön har forskjutits på grund av fürsenad vattendom. Planerade åtgärder Sektorn har i dagsläget inga planerade åtgärder är ett år med intensivt arbete kopplat till Götalandsbanan som styrs av Trafikverket och Sverigeförhandlingen. Detta innebär en viss osäkerhet i den ekonomiska prognosen. Detaljplanearbetet for bland annat Mölnlycke fabriker och Landvetter Airport City kräver omfattande utredningar. Sektorn ftir teknik och Jömaltningsstöd Driftbudget Sektorns prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr. Det förklaras främst av högre kostnader for fastighetsskötsel och skolvaktmästare samt ett avgångsavtal lor en medarbetare och högre personalkostnader inom måltidsservice. Sektorsledning beräknas gå med ett överskott på 0,1 mkr beroende på lägre kostnader für extrasatsningar än budgeterat. För fastighet prognostiseras ett underskott på 0,4 mkr som främst beror på högre overheadkostnader for skolvaktmästare än budgeterat samt fortsatt hög omfattning av entreprenader inom fastighetsskötsel. Aven kostnaderna lor akut underhåll beräknas vara fortsatt höga, både i form av ökad skadegörelse och akuta skador, t.ex. vattenläcka. Intäkterna for IT minskar som en följd av det avslutade IT-samarbetet med Bolllebygds kommun. Bedömningen är ändå att en nollavvikelse är möjlig genom minskade konsultinsatser och mindre omfattande inköp av hårdvara än budgeterat. Mark och anläggningar beräknas redovisa ett överskott på 0,7 mkr. Överskott redovisas på grund av f,ör högt budgeterade lokalkostnader (2,5 mkr) samt tillfrllig vakans och dänstledighet inom fritid florening (0,3 mkr). Samtidigt ökar kostnaderna då investeringsbidrag pä2,0 mkr som var planerat till 2016 kommer att tidigareläggas till i år. Fordonscentralen beräknas redovisa ett mindre underskott på 0,1 mkr på grund av ofullständig kostnadstäckning. Prognosen för måltidsservice visar på ett underskott motsvarande 0,4 mkr. Detta beror på högre personalkostnader än budgeterat, vilket bland annat är en foljd av stigande vikariekostnader. Kostnaderna fü r serveringsutrustning beräknas också bli högre då bisfenolfri plast har kortare livslängd. Råvarukostnaderna väntas bli lägre än budgeterat som främst fìirklaras av florde lakti g upphand I in g. Dessutom har svinnprojektet startats upp som väntas ge en viss effekt redan i år. Service beräknas redovisa ett underskott på drygt 0,4 mkr som främst beror på ett avgångsavtal lor en medarbetare samt kostnader för flytt och flyttstädning avseende den nybyggda delen av kommunhuset. Städservice prognostiserar ett sammanlagt överskott på 0,1 mkr. Lägre materialkostnader på grund av effektivare städutrustning och maskiner. Volymökningar innebär också vissa marginalintäkter. Samtidigt stiger personalkostnaderna på grund av ändrade användningsområden inom vissa lokaler, vilket kräver utökad städning. Ett exempel är fritidsverksamhet som bedrivs i skollokaler. Säkerhet beräknas redovisa ett underskottpä0,2 mkr på grund av ej budgeterade kostnader ftir kameraövervakning på vissa skolor. Investeringar Sektorns investeringsutgifter beräknas bli 39,1 mkr lägre än budgeterat. Det beror framför allt på osäker tidplan gällande detaljplan och fastighetsbildning för nybyggnad av sporthall i Mölnlycke. Bedömningen är att drygt 30 mkr av den budgeten inte kommer att användas i år. Större delen av anslaget för upprustning av ventilationsanläggningar beräknas inte användas. Färre objekt rustas upp då vissa förskolor utgår, t.ex. Säteriets forskola. Smarta lösningar och gynnsamt konjunkturläge har också i nneburit lägre investeringsutgifter. Det har inte heller varit några problem i samband med ombyggnaderna som drivit upp utgifterna. En förnyad granskning av detaljplanen för Västergärdets lorskola i södra Önneröd kommer att göras, vilket innebär en tidsförskjutning jämfort med budget. Det är fler projekt som inte överensstämmer tidsmässigt med budgeten och beräknas därfor generera överskott i år. Detta gäller främst den andra etappen av Bygårdens tillbyggnad, boende flor ensamkommande flyktingbarn samt gruppbostad östra Backa. 5 69

70 Utgifter på cirka 35 mkr tillkommer utöver budget for inköp av Skinnefiällskolan. Investeringarna inom mark och anläggningar väntas överstiga budget som i huvudsak beror på återstående arbeten gällande allvädersbanor i Landevi samt tidigareläggning av näridrottsplats vid barrskogens fiirskola. Projektering ñr konstgräsplan i Rävlanda påbörjas redan i år, vilket innebär ett visst underskott eftersom budgeten für det projektet avser Sektorn lör administrativt stöd beror på lägre personalkostnader samt att de lorvaltningsgemensamma resurserna inte utnyttjas f,llt ut. Ledning visar ett överskott på 2,0 mkr, kansli ett överskott på 0,3 mkr, ekonomi och upphandling ett överskott på 0,7 mkr, personal ett överskott pä0,7 mkr och miljö- och hälsoskydd ett överskott på 0,3 mkr Investeringar Sektorn prognostiserar ett överskott på l,l mkr som huvudsakligen beror på tidsflorskjutningar avseende konstnärlig utsmyckning Driftbudget S ektorn lor adm i n i strativt stöd pro gnosti serar en positiv budgetawikelse på 4,0 mkr som -6 70

71 Driftredovisning, mkr Prognos Awikelse Utbildning och kultur 1 037,1 1022,8 14,3 varav: ledning 7 7,3 0,1 ftirskola 291,4 3,5 grundskola ,8 6,7 planering, fritid och ungdom gymnasium vuxenutbildning t4t 22,0 139,1 19,9 0,4 )\ l,l kultur Itjänst 42,3 538,3 42,3 542,6 0,0 4,3 varav: ledning och administration 22,3 23,0-0,7 vård och omsorg hälsa & bistånd t2l 152,6 117,3 6,2 4,0 in d iv id - o ch fami ljeo ms o rg s amt fu n ktio n s h in d er 235, 249,7-13,8 Samhällsbyggnad 102,6-9,0 varav: markoch bostad 1t 10,5 0,5 plan och bygglov 2,6 3,2-0,6 gator och park kollektivtrafik 61,7 8,1 66,s 1) -4,8 0,9 ledning & adm., miljösamordning och näringsliv 10, I1,9-1,2 aftirs driv ande v erks amh et 3,3-3,8 Teknik och förvaltningsstöd 51, 52,4-0,5 varav: fastighet & städservice J'l -0,3 mark och anläggning -t 34,9 0,7 måltidsservice 3,7-0,4 IT 1, 1,7 0,0 ledning, service, och säkerhet 7 8,4-0,5 inistrativt stöd 81 77,0 4,0 Politisk organisation 9,6 0,0 Finansförvaltning (verksam hets kostnad) -72,9 36,7 VERKSAM HETENS NETTOKOSTNAD S katte intä kte r/f i na ns netto 1 775, 1 817,8 1734,1 I 829,0 41,2 11,2 SUMMA 42, 94,9 52,4 Budget 20 I 5 inkluderar ombudgeteringar lön januari och april 20 I 5 samt delkompensation avseende hyresökning för kommunhusets rur. lnvesteringsredov sn in g, mkr Budget Ombudg S:a Prognos Awikelse Utbildning och kultur ,4 f 20'.4 8,3 11 'l , ,6 Socialtjänst 4,2 1,7 5,9 5,1 0,8 Samhällsbyggnad Teknik och ÍÌirvaltn in gs stöd Administrativt stöd 96,2 t47,4 )1 58,7 30,0 5,t 154,9 t77,4 6,4 161,4 138,3 5,3-6,5 39,1 I,l SUMMA 264,9 102,4 367,3 332,2 35,1 Ombudgetering från bokslut2014 ingår enligt beslut i KF

72 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015K PATIENTSÄTBRHBTSBERÄTTELSE FÖR SEKTORN FÖR SOCIAL- TJÄNST I HÄRRYDA KOMMIJN ÄR zo\+ Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Enligt 3 kap. 10 $ patientsäkerhetslagen ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas va4e är som beskriver: - Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under füregående kalenderår - Vilka åtgärder som har vidtagits lor att öka patientsäkerheten - Vilka resultat som har uppnåtts. Från sektorn lor socialtjänst ftireligger skrivelse av den 18 maj 2015 samt Patients(ikerhetsbercittelseþr seuornjör socialtjrinst i Hcirryda kommun år Ordftirandens fìirslag till beslut Kommunstyrel sen godkänner P at i e nt s rike r h e t s b er rit t e I s e þ r s e kt o r n fö r socialtjrlnst i Hdrryda kommun avseende år nde 72

73 HARRYDA KOMMUN Sektorn lor sociald änst Eva Söderholm Kommunstyrelsen 1 (l) Dnr 2015K PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FöR SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST I HÄRRYDA KOMMUN ÅR 2014 Uppdrag och bakgrund I enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas senast 1:e mars varje år. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva: l. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under ftiregående kalenderår 2. Vilka åtgärder som har vidtagits lor att öka patientsäkerheten 3. Vilka resultat som har uppnåtts Utgångspunkten for patentsäkerhetsberättelsen är att vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta lorebyggande lor att florhindra vårdskador. Det ska vara enkelt flor patienter att anmäla felbehandling och vårdgivarna har en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Vårdgivaren har också en skyldighet att dokumentera hur det organisatoriska ansvaret for patientsäkerhetsarbetet är flordelat. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig lor den som önskar ta del av den. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom ärendet är av administrativ art. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Patientsdkerhetsberrittelse fùr sektornför socialtjdnst i Hdrryda kommun år Lena Lager Sektorsche SOCIALTJANST k/ Bilagor Patientsäkerhetsberättelse lor sektorn lor socialtjänst i Hänyda kommun är

74 N - HARRYDA KOMMUN P atients äkerh etsb erättels e för sektorn för Socialtjänst Harryda oo kommun Tina Forsgren Verksamhetschef Vård och omsorg Carina Fransson Verksamhetschef Hälsa och Bistånd Marine Laurin tf. Verksamhetschef Funktionshinder 74

75 2 75

76 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Struktur for uppfoljning/utvärdering Uppftiljning genom egenkontroll Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomftirts ftir ökad patientsäkerhet Samverkan fiir att forebygga vård skador Hälso- och sjukvårdpersonalens rapporteringsskyldighet Riskanalys Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier lor kommande år t4 I4 l5 15 I6 l6 t7 l7 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 20Il:9 7 kap. 3 $ J 76

77 Sammanfattning o Gemensam dokumentation i vårdplaner där legitimerad personal skickar över ett uppdrag i Treservas HSL journal och omvårdnadspersonal kan ta emot och kan läsa i joumalen. o TES har fungerat som ett påminnelsesystem. o Hygiensjuksköterska har medverkat vid ett flertal arbetsplatstràffar.. Några enheter har haft munvårdsutbildning. o Enhetschefer arbetar fortlöpande med att göra SBAR känt flor all personal. o Bedömning och registrering i kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) används inom hela Vård och omsorg. o Under året har en organisationsforändring skett och nytt verksamhetsområde, Hälsa och bistånd, har tillkommit. o Sjuksköterskeenheten har utfiirt en pilotstudie, i syfte att forbättra sårvårdskunskapen och materialval. o Den legitimerade personalen har i högre utsträckning utflort bedömning/behandling utifrån standardiserade instrument eller modeller. o Team lor samordnad vårdplanering (SVPL) består av biståndshandläggar e, sj uksköterskor, sj ukgymnaster och arbetsterapeuter och b e- mannas allavardagar.. Sjuksköterskeenheten tar upp avvikelser som ett stående inslag vid alla arbetsplatsträffar. o Palliativ vård, ett tvärprofessionellt team bestående av legitimerad personal, jobbar med övergripande frågor kring vården av palliativa patienter. o Tandvård, ett fürbättringsarbete har påbö{ats gällande hur handläggarenheten arbetar med forskrivande av tandvårdskort och uppfoljning av dessa. o Tandvård, ett lorbättringsarbete har påbörjats inom alla verksamheter, bland annat med att se över aktualiteten i register. o En modell lor systematisk uppfoljning lor personligt lorskrivna hjälpmedel används av arbetsterapeut och sjukg rmnast. o Förbättring av kontaktmannaskapet inom vård och omsorg eftersom det bidrar till ökad trygghet, självbestämmande och delaktighet. o Fortlöpande utbildning lor all personal och sommarvikarier i dokumentation. o Utarbetat rutiner kring nyckelhantering inom hemtjänsten. 4 77

78 o Flera enheter arbetar med nutrition bland annat genom att erbjuda extra mål och smoothies. o Enhetschefer har ihop med sjuksköterskor foljt upp och forbättrat hanteringen avseende skyddsåtgärder/be gränsningsåtgärder. o Förlöpande arbete med basala hygienrutiner. o Riktlinjerna flor awikelsehantering har skrivits om under året och implementering sker under o Start med implementering av nationell patientöversikt (NPÖ). o Kommunen har sökt och erhållit stimulansmedel lor att utreda och planera inforande av ICF (Internationell klassifikation av funktions tillstånd, funktionshinder och hälsa). Två personer har under året del tagit i utbildning ftir processledare inom området. 5 78

79 Overgripande mål och strategier Politiska inriktningsmål für Vård och omsorg - Alla brukare i kommunen har lorutsättningar attvara delaktiga i samhällslivet,ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. - Alla brukare i kommunen har tillgång till god vård och omsorg med god kontinuitet och bemöts respektfullt med empati och kunskap. - Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett florebyggande, rehabiliterande, habiliterande och salutogent synsätt samt skapar lorutsättning ftir en god livskvalitet till livets slut. - Berörda vårdtagare/patienter har god palliativ vård med andli$, socialt och medicinskt innehåll. - All personal har erforderlig utbildning och erhåller kontinuerlig kompetensutveckling. Politiska inriktningsmål flir Funktionshinder - Stöd ges i boendet for personer med missbruk och psykisk ohälsa for att klara sin vardag och öka möjligheten att ingå i en social gemenskap. Verksamheten ska verkställa biståndsbeslut på sådant sätt att brukarna upplever att de fatt sina behov tillgodosedda. - Målet är att den enskilde får möjligheter att leva som andra. - Att daglig verksamhet utformas på sådant sätt att den tillgodoser behovet av daglig sysselsättning och stimulans lor personer med funktionsnedsättning inom kommunen. Verksamhetens inriktning ska syfta till att ftirbereda for forvärvsarbete. - Inom ram för budgeterade medel ska verksamhetens utformning och innehåll till lorsäkra medb orgama med fu nkti onsnedsättning goda levnadsvillkor. - Genom riktade informationsinsatser bidrar kommunen till att anställda, ftirtroendevalda och allmänhet får ökad kunskap om olika ty,.per av funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. Politiska inriktningsmål fìir Bistånd och Hälsa - Information från kommunen anpassas till brukarens behov. - Berördavãrdtagare/patienter har god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåil. 6 79

80 Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett forebyggande, rehabiliterande, habiliterande och salutogent synsätt samt skapar ftirutsättningar lor en god livskvalitet till livets slut. Personer med fu nktionsnedsättning tilllorsäkras j ämlikhet, delaktighet och inflytande. Ansvarsftirdelningen for den kommunala hälso- och sjukvården finns dokumenterad. I dokumentet beskrivs utifrån olika områden ansvarsfördelning mellan verksamhetschef lor hälso- och sjukvård, medicinskt ansvari g sj uksköterska (MA S ), medicinskt ansvari g for rehabilitering (MAR) och hälso- och sjukvårdschef ft)r sjuksköterskeenhet och rehabiliteringsenhet (HSV-chef). En SAS finns inom sektorn lor socialtjänst ftir att kvalitetssäkra hanteringen av lex Sarah och den sociala dokumentationen. I patientsäkerhetsarbetet har kommunen fätt stöd av och samverkat med bland annat den delregionala samarbetsorganisationen "Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet" (tidigare LGS). Samverkan i lokala gruppen i kommunen, NOSAM (Närområde i samverkan), sker mellan kommun, Närhälsan, privata vårdc entraler, öppenp sykiatri och skola. Det lokala arbetet sker i arbetsgrupper mellan primärvård och kommun under temana Barn och Unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre. Andra samverkanspartner är P atientnämnden, re gi onal d älpmedel samverkan, Centrum flor läkemedelsnära produkter (CLP), tandvården och Smittskydd i Västra Götaland och Vårdhygien. Struktu r för uppfölj nin g/utvä rdering Samtliga awikelser och risker lor awikande händelser registreras skyndsamt i avvikelsemodulen i verksamhetsprogrammet Treserva. De flesta awikelser upptäcks och registreras av omvårdnadspersonal. När brukaren har kommunal hälso- och sjukvård ska enhetschef och den legitimerade personalen enligt riktlinje ta del av och utreda awikelser samt vid behov vidta åtgärder. Vid allvarliga händelser, som till exempel vid vårdskada, kontaktas MAS/MAR som tar över utredningen och bedömer om awikelsen ska anmälas vidare till Inspektionen ftir vård och omsorg (IVO) och efter bedömning även till Läkemedelsverket. Händelseanalys av avvikelser sker fortlöpande på respektive enhet och ska ses som ett lärande samt lorhindra att händelsen upprepas. Sammanställning av hälso- och sjukvårdsawikelser görs två gånger per år och redovisas för verksamhetschef, enhetschefoch på 7 80

81 politiskt sektorsamråd. Patientsäkerhetsberättelsen presenteras i kommunstyrelsen och politiskt sektorssamråd. Externa awikelser inkomna och utgående diarieflors och de inrapporterade behandlas utifrån ett lärande inom den enhet som berörs.,4.terrapportering sker alltid till avsändaren. All grundutrustning som klassificeras som medicinteknisk produkt besiktigas årligen. Avancerade produkter besiktigas av externa loretag via avtal och enklare produkter kontrolleras av egen personal. Riktlinjen "Intern awikelsehanteringen" har skrivits om under året och implementering sker under våren En lorbättring i analysarbetet lorväntas och ansvarslordelningen tydliggörs genom bland annat bedömning av allvarlighetsgrad och sannolikhet ftir inträffande på registrerade avvikelser. Brukarundersökningar om hur brukare upplever omsorg och kvalitet inom verksamheten genomft)rs årligen på samtliga enheter inom Vård och omsorg och Funktionshinder. Uppftiljning genom egenkontroll Palliativa registret används for de personer som avlider inom kommunens verksamhet flor att utvärdera vården i livets slutskede. Uppfoljning har skett lorlöpande under året flor att se att alla registreringar är gjorda och vid de fall det missats så har påminnelse skickats till kommunsjusköterska eller sjukhuset. Svarsfrekvensen ska vara minst >70%o men utifrån kontrollfunktionen och påminnelser har vi nått ett resultat på >80. Registrering visar också efterlevnaden av olika insatser t.ex. brytpunktsamtal (läkaransvar då det är läkaren som beskriver att det inte finns mer att göra och att fokusering sker på lindrande av symtom), smärtskattning och efterlevnadssamtal. Enhetschefer och medicinskt ansvariga sammanställer och går igenom awikelser och risker på enheter for att identifiera forbättringsområden på individ nivå, enhetsnivå eller rutin/riktlinjenivå. En standardiserad enkät riktad till personalgrupper ftir att kartlägga foljsamhet av hyginenrutinerna finns att använda lor hygienombud och enhetschef. MAS utlor regelbunden kontroll av Västra Götalands florråd lor läkemedel och MAS/ MAR granskar hälso- och sjukvårdsjournaler i samband med avvikelseutredningar. 81

82 Händelser utifrån brister i forhållningssätt och attityder hos personal registreras i awikelsesystemet och utreds enligt lex Sarah. I samverkan med kommunens säkerhetssamordnare har under våren en fortsatt säkerhetskontroll genomforts på ett flertal enheter inom Vård och omsorg och Funktionshinder gällande nyckelhantering, läkemedelshantering samt brandskydd, vilket utmynnat i en handlingsplan. Oanmälda kontroller genomftirs fortlöpande av medicinskt ansvari ga pä olika enheter utifrån bedömning av efterlevnad av hygien, dokumentation, läkemedelsforvaring samt hj älpmedelshantering. Kvalitetsuppfoljningar har genomftirts inom kommunal hemtjänst och privata aktörer inom LOV och f,rnns redovisat i rapporten "Verksamhetsupp folj ning hemtj ànst 20 I 4". Strikta riktlinjer finns flor hantering av misstänkta konstaterade magsjukeutbrott. Rapportering sker från berörd enhet till MAS samt regionens enhet for vårdhygien i Göteborg. Resultatet redovisas till verksamhetschef. Systematisk egenkontroll av livsmedelshantering utftirs på alla enheter Enheten lor Miljö och hälsa ansvarar för granskningen. En modell ftir systematisk upploljning lor personligt fürskrivna hjälpmedel används av arbetsterapeut och sjukgyrnnast/fysioterapeut. Vid all ft)rskrivning görs riskbedömning och förskrivare bedömer kommande upploljningsbehov. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 f p 1-2 Många enheter har arbetat fram nya rutiner vid introduktion av nyanställd personal lor att säkerställa att personal ñr all information de behöver lor att kunna utfora arbetet på ett säkert sätt. Aktuell information om pågående magsjuka (CalicieÆ.,loro virus) informeras via mail och intranät. MAS gör en årlig sammanställning och analyserar smittspridningen av magsjuka i verksamhetema. Kontinuerliga utbildningsinsatser lor all personal erbjuds inom fìiljande områden: 9 82

83 o Läkemedel o Diabetes o Förfl yttningsteknik och rehabiliterande lorhållningssätt o Lyftutbildning som är obligatorisk lor att få lorflytta brukare med lyft o Demens, utbildning av BPSD, BPSD administratörsutbildning. Hjärt-lungräddning o Munhälsa o Inkontinens ges på uppdrag av Centrum lor läkemedelsnära produkter (clp) o Brukardokumentation o Brandutbildning o Värdegrundsutbildning, webbaserad o Sår och sårläkning o Hunden i vården o Tandvårdsutbildning ges under uppdrag av uppsökande verksamhet o Livsmedelshantering, egenkontroll. Vårdhygienutbildning o Kvalitetsutbildning o Handledarutbildning o I allmänhetens tjänst Kommunala hälso- och sjukvårdsenheter och handläggarenheten Sjuksköterskeenheten och vår upphandlade leverantör av sårvårdsprodukter har deltagit i en pilotstudie, i syfte att florbättra sårvårdskunskapen och materialval. Resultatet har varit över f<irväntan och läkningstiden har nu reducerats kraftigt. Projektet med dess resultat är nu vida känt i riket. GUIDE är ett digitalt beslutsstöd lor sjuksköterskan i valet av sårvårdsprodukter, och har sin grund i studien. GUIDE är implementerat under Inom palliativ vård finns ett tvärprofessionellt team bestående av legitimerad personal som jobbar med övergripande frågor kring vården av palliativa patienter. Teamet har under 2014 fsatt utökat mandat, riktade uppdrag och metodstöd. Fortbildning genom seminarier och utbildningar är inbokade. Team ftir samordnad vårdplanering (SVPL) består av biståndshandläggare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Teamets huvudsakliga uppgift är att samordna vården och informationsöverforingen mellan slutenvården, kommunal sjukvård och primärvården. Under 20l4har arbetet startat med utökad SVPL- tillgänglighet så att kommunens team numera hnns tillgängligt fem dagar i veckan. t0 83

84 Gemensam dokumentation sker i vårdplaner. Legitimerad personal skickar över uppdrag i Treservas HSL journal och omvårdnadspersonal kan ta emot och kan i journalen. De kan också dokumentera händelser som har betydelse ft)r vården och vårdplanen. Den legitimerade personal kan sedan läsa de åtgärder eller bedömningar som omvårdnadspersonalen har giort. Under året har en organisationsforändring verkställs inom sociala sektorn i Hänyda Kommun. Ett nytt verksamhetsområde, Hälsa och bistånd, har skapats bestående av handläggarenheten, sjuksköterskeenheten, rehab enheten samt hälsofrämjande enheten. Den legitimerade personalen har i högre utsträckning utflort bedömning och behandling utifrån standardiserade instrument eller modeller. Exempel är smärtskattning, triagering (ett prioriteringsinstrument) inftir bedömning om ev. ambulans och sjukhusbesök. Awikelsehanteringen har under 2014 florändrats. Numera är rapportering och återrapportering ett stående inslag på avdelningsmöten. Medvetenheten kring felkällor har ökat och syftar till att patientsäkerheten skall stå i fokus. HSL- enhetema tar upp awikelser som ett stående inslag vid alla APT. Ett florbättringsarbete har påbö{ats gällande hur handläggarenheten arbetar med florskrivande av tandvårdskort och uppfoljning. Vård och omsorg Ett fl ertal äldreboenden har börj at använda insatspl anerin gssystemet TES vilket kvalitetssäkrar att brukarna fär de insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen som ingår i deras genomftirandeoch vårdplaner. Ett exempel på forbättring som skett vid användning av systemet är att flera enheter lyckats minska brukares nattfasta genom att i TES lägga in erbjudande om extra mellanmåi. TES kvalitetssäkrar även insatserna under semestertider då enhetschef till exempel lägger in påminnelser såsom skyddsåtgärder och läkemedel for bland annat sommarvikarier. Den sista omgången av validering av vårdbiträden till undersköterskor var färdigt i bö{an av En sjuksköterska från enheten for vårdhygien i Göteborg har bjudits in lor att ge information till enheter som haft brukare med magsjuka eller ll 84

85 som varit bärare av MRSA. Erbjudande har också getts till enhetschefer med uppft)ljning av egenkontroll av hygienfrågor. Några enhetschefer har tackat ja och en genomgång har då skett med hygiensköterska, enhetschef, MAS och hygienombud. Munvårdsutbildning har genomforts vid vissa enheter. Dock har 2014 inte varit ett helt optimalt år på grund av att en av de uppsökande verksamheterna har gâtt i konkurs. Tandvårdsenheten har valt att inte forlá"nga uppdragen utan Folktandvården tar över den uppsökande verksamheten från och med I januari 2015 i hela Västra Götalandsregionen. Registrering och bedömning i kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) utlors inom hela Vård och omsorg. Totalt gjordes 161 registreringar i registret under året. Ett demensteam arbetar konsultativt vid komplicerade ärenden och genomftir utbildningsinsatser lor alla sommarvikarier. Vid flera demensenheter träffar enhetschef och kontaktman anhöriga eller god man en till två gång per år flor att lolja upp den individuella genomftirandeplanen. A,tskiltiga enheter beskriver hur det arbetat med att lorbättra nutritionsansvaret bland annat genom att eduda extra mål och smoothies. Ett flertal enheter har forbättrat och utvecklat kontaktmannaskapet eftersom det bidrar till ökad trygghet, ökat självbestämmande och delaktighet. Fokus har även legat på de individuella genomftirandeplanerna (IGP), inte minst genom att information från vårdplaner flors över till IGP när insatserna har permanentats. Kommunikationsverktyget SBAR har implementerats for att kvalitetssäkra informationsprocessen mellan undersköterska och sjuksköterska bland anrtat. Funktionshinder Personer med psykisk ohälsa har oftast egenvård och sällan medicinövertag. Runt vissa personer kan personal göra den bedömningen att det bör finnas ett övertag fiir att säkerställa att personen tar sin medicin. I denna situation uppstår ett dilemma, personal hamnar mellan attta ansvar ñr att påminna om mediciner men däremot inte ta ansvar for att personen verkligen tar sin medicin. För personal skapar detta en oro och otrygghet i ansvarsfrågan. Ett sätt att arbeta med frågan är att enheterna aktivt arbetar efter modellen Vård och stödsamordning. Genom denna kan man flora en dialog med öppen vården och psykosmottaningen runt t2 85

86 egenvård eller medicinövertag och vems ansvar det är samt de uppdrag respektive verksamhet har. Vidare har personal på boenden inom psykiatrin svårt att fä gehör for när personer är så svårt sjuka att de inte längre kan vistas på boendet utan behöver komma inom vård. Det är viktigt attvara tydliga i uppdraget och hur verksamheter fungerar så att personal från öppenvård och psykiatrimottagning inte har orealistiska ftirväntningar på den kommunala verksamheten. Flera personer på boendena röker inomhus och med det medfor en ökad risk flor brand. När det gäller rökning i hemmet har personal svårt att göra annat än att arbeta aktivt med pedagogiskt motiveringsarbete och motverka bränder genom sprinkler, brandvarnare, brandsläckare och prakti ska brandövningar. Personalen på dagverksamheterna är aktiva med att boka in kommunens rehabilitering vid uppstart och upploljning av nya ärenden men saknar en naturlig kontinuerlig uppfoljning. En ökad samverkan med rehabiliteringen skulle kunna tillfora mycket för personer med psykisk ohälsa. Kognitiva hjälpmedel kan vara ett stort stöd i vardagen. Under ärethar dagligverksamhet fokuserat på rutiner für medicinhantering och signering. Detta har resulterati att brukarna har med sig sina medicinpärmar till den dagligaverksamheten och personal signerar direkt på aktuell signeringslista. Justering av rutiner lor egenvård har påbörjats under året. Syftet är att det skall vara tydligt och enhetligt hur det skall hanteras och dokumenteras så att personal på ett rättssäkert sätt kan utlora dess uppgifter. När brukare kommer hem från sjukhus har vissa enheter infiirt noggrann uppfoljning av vätske- och matintagdettahar gett tydliga indikationer på brukarens allmäntillstånd vilket varit en hjälp i vården runt personen. Överenskommelse for medloljande personal vid sjukhusvistelse har börjar tillämpas. Samtliga enheter får aktuella vårdplaner som uppdrag i dokumentationssystemet. Genom detta kan legitimerad personal och personal på enhetema ñ en samlad dokumentation. Arbetet med socialdokumentation och riktlinjer pàgär fortlöpande och journalloring har inlorts under l3 86

87 året. På enheterna tas avvikelserapporteringen kontinuerligt upp som information och kunskapsutbyte. Kompetenshöjning inom områdena kommunikation, tydliggörande pedagogik och lågeffektivt bemötande har genomforts. Kommunikationsverktyget SBAR är introducerat inom Funktionshinder men det återstår en implementeringsfas lor att göra verktyget känt for samtliga medarbetare. Samverkan ftir att fiirebygga vård skador Inom Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille, Öckerö och Regionens hälso- och sjukvård inom området finns samverkansorganisationen Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet (tidigare LGS Ledningsgrupp i samverkan). På kommun/primärvårdsnivå finns lokala arbetsgruppen NOSAM. NOSAM har under året fattat ett flertal beslut lor att öka patientsäkerheten: - Arbetsgrupp äldre har arbetat fram ett tillägg till broschyr till demens med aktuella telefonnummer attnnga ñr anhöriga. - En översyn sker av sammansättningen i arbetsgrupperna då ett fl ertal medarbetare bytt befattning. - Förbättrad extern awikelsehantering samt fortsatt implementering av avvikelsehantering. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet All personal har enligt Patientsäkerhetslagen och lokal riktlinje skyldighet att registrera alla risker och awikelser i verksamhetsprogrammets awikelsemodul. Vid allvarligare händelser och vid samtliga fall ska personalen även snarast kontakta ansvarig sjuksköterska via telefon. Den legitimerade personalen som är patientansvarigpä enheten samt enhetschefen ska ta del av alla awikelser inom 14 dagar. Den legitimerade personalen analyserar samtliga händelser och dokumenterar hur händelsen loljs upp. Avvikelser tas upp på team möten och brukarmöten. Enligt riktlinjen kontaktas MAS/MAR/SAS eller verksamhetschef vid allvarligare händelser eller vid tveksamheter. Utifrån allvarlighetsgrad utreder MAS/MAR händelsen vidare och gör en bedömning om händelsen ska gå vidare till en anmälan till IVO och/eller läkemedels 14 87

88 verket. För avvikelser i vårdsamverkan med Västra Götalandsregionen finns en rutin när awikelser upptäcks hos den andra huvudmannen. Antalet registrerade avvikelser avseende fall var under äret 1424 stycken varav 943 stycken på äldreboenden, 430 inom hemtjänsten och 68 inom funktionshinder. Antalet läkemedelsawikelser var 639 stycken och har därmed minskat i antal. Själva överlämnandet var under året doser. Under 20I4har inga inrapporterade händelse kommit in när det gäller AP- dos. Härryda påbö{ade arbetet med att ansluta sig till NPÖ under hösten Då skrevs ett anslutningsavtal med Inera, anslutning till tillgänglig patient (TGP) med hjälp av kommunens produktleverantör av dokumentationssystem, CGI. Systemansvaiga installerade funktionscertikat. Ett medarbetaruppdrag skapades i HSA-katalogen. Riskanalys Enligt gällande riktlinje ska alla risker och händelser analyseras lor att forebygga att de inte upprepas. På samtliga enheter finns det samverkansmöten där omvårdnadspersonal, enhetschef och hälso- och sjukvårdspersonal träffas flor att analysera rapporterade avvikelser och identifiera risker. Den legitimerade personalen gör alltid standardiserade riskbedömningar inlor hj älpmedelsforskrivning samt informerar patient och närstående om eventuella risker. Det samma gäller vid annan behandling och träning där behandlingen utformas lor ett riskfritt genomflorande. Sjuksköterskorna utftir vid risk ftir trycksår och undernäring standardiserade bedömningar enligt Norton. De gör också en riskbedömning utifrån vad de florskriver, till exempel inkontinensmaterial och hjälpmedel Klagomål och synpunkter På kommunens hemsida och ute i kommunens lokaler finns skriftlig information om kommunens klagomålshantering "hjälp oss att bli bättre". De inkomna synpunkterna diariefors och utreds. Den som lämnat synpunkten ñr alltid en återkoppling efter avslutad utredning. Om möjligt är den som framfort synpunkten delaktig i utredningen. Synpunkterna sammanställs årligen och redovisas till kommunens politiker på politiskt sektors samråd. All personal är informerad om att de ska hjälpa brukare och anhöriga att framflora klagomål och hänvisa dem till rätt instans. Synpunkter inhämtas i enkätform från anhöriga som haft l5 88

89 närstående som ñtt palliativ vård, där de kan framflora synpunkter på hur de upplevt omvårdnaden och behandling. När klagomål inkommit tillryo informeras kommunen. Informationen analyseras och ftirslag på florbättringsåtgärder tas fram. Information hur man lämnar synpunkter till Patientnämnden finns på kommunens hemsida och är anslaget ute på enheterna. MAS/MAR inbjuds årligen till patientnämnden ftir genomgång av klagomål som kommit dit under året. I specifika ärenden kontaktar de kommunen om det finns specifika medgivanden från brukaren. Kommunen hade 2014 ett klagomål via Patientnämnden. Vid alla klagomål utses ansvarig flor utredningen. Dialog sker med berörda och lorbättringsåtgärder tas fram. Patienters och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse ftir patientsäkerheten har hanterats av berörda tjänstemän och en handlingsplan upprättas. Sammanställning och analys SOSF^S 201 l:9, 5 kap. 6 $, 7 kap.2 $ Under 2014 inrapporterades 1424 falfr, varav 9 frakturer och27 personer som fick uppsöka sjukhus efter sitt fall. Antal inrapporterade läkemedesawikelser var 639. Två avvikelser har foranlett kommunen att anmäla vidare till IVO. Svar har inkommit från IVO som var nöjda med de åtgärder som kommunen har gjort for att minimera risken lor att det händer igen. Alla som inkommer med klagomål och synpunkter fär svar. En gemensam sammanställning for klagomål och synpunkter saknas for närvarande. Samverkan med patienter och närstående All personal är informerad om att de ska arbeta aktivt i varje ärende och uppmuntra brukare och närstående att vara aktiva och så delaktiga som möjligt i att planera ftir hur vården ska utforas. Brukare tillfrågas om sin delaktighet vid utredning av avvikelser när ansvarig bedömer att de kan och/eller att de har något att tillfora. Anhöriga inbjuds om samtycke från brukaren finns till detta. Verksamheterna har samverkansformer med olika brukarorganisationer l6 89

90 Utbildning arrangerades under en vecka i form av temadagar i Psykisk hälsa, då brukare, anhöriga, intresseorganisationer, personal och allmänheten var inbjudna. Övergripande samverkan med brukare och anhöriga sker även genom kommunens pensionärsråd och rådet for funktionshinderfrågor samt nätverk ft)r äldres hälsa. Anhörigkonsulenten arbetar forebyggande och träffar anhöriga samt volontärer och uppsökande verksamhet sker till de som har fyllt 81 år Resultat Sammanställning av samtliga awikelser avseende hälso- och sjukvård for 2014 finns i separat redovisning. Kommunen deltar i kvalitetsregistren Palliativa registret och BPSD. Under 2014 registrerades över 80 %o av de avlidna i Palliativa registret. Antal registreringar i BPSD registret har uppgått till 161 stycken. Övergripande mål och strategier för kommande år Ett tvärprofessionellt team bestående av legitimerad personal som jobbar med övergripande frågor kring vården av palliativa patienter finns i kommunen. Teamet har under 2014 f'att utökat mandat, riktade uppdrag och metodstöd for att under 2015 forbättra kvalitén i den palliativa vården. Fortbildning genom seminarier och utbildningar genomförs under Den palliativa vården ska lorbättras vad avser andel genomforda smärtskattnings- och munhälsobedömningar som registreras och mäts i det palliativa registret. Utveckling av digital signering av ordinationer på enheter kommer att genomñras. Samverkan behöver stärkas mellan sjukgymnast, fysioterapeut och boende personal flor personer med psykisk ohälsa. Dessa personer har ofta stora kognitiva svårigheter i sin vardag. Kunskap kring kognitiva hjälpmedel hos personerna och personal samt användning av dem kan ge ett ökat välmående. l7 90

91 Implementering av nationell patientöversikt $PÖ) kommer att genomftiras med testning och utbildning ftir legitimerad personal. Information och material är framtaget och kommer att publiceras på kommunens hemsida och även ges till berörda brukare/patienter. Implementering av riktlinjer lor awikelse, risk och händelseanalys ska ske. MAS, MAR och SAS ska granska awikelser där bedömning av sannolikhet och allvarlighetsgrad kommer att göras. Arbeta fram riktlinjer fiir nutrition lor florebyggande av och behandling vid undernäring. En plan ftir fortsatt arbete med implementering av ICF kommer att tas fram. Under året kommer vårdplanering via länk att startas upp. Fortsätta arbetet med att implementera ett gemensamt kvalitetsledningssystem inom sektorn ftir socialtjänst. Öka patientemas/brukarnas delaktighet genom att ftirbättra samverkansmöten där brukare och närstående aktivt deltar. Kompetensen inom området psykiatri ska stärkas inom sj uksköterskeenheten. l8 91

92 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS YTTRANDE ÖVER KOMMUNREVISIONENS RAPPORT: GRANSK- NING AV SOCIALSEKRETERARNAS ARBETSSITUATION Deloitte AB har genomftirt en granskning av socialsekreterarnas arbetssituation. Granskningen syftar till att bedöma om Härryda kommun har arbetssätt och rutiner ftir att säkerställa att arbetssituationen ftir socialsekreterarna är tillfredsställande. Granskningen visar att det till viss del finns arbetssätt och rutiner for att säkerställa socialsekreterarnas arbetssituation men rapporten lyfter dock fram vissa rekommendationer. Sektorn lor socialtjänst kommenterar rapporten i skrivelse av den 23 april2015 och beskriver vilka åtgärder som kommer att tas med anledning av rapporten. Förvaltningen gör inga andra bedömningar än de som revisionen giort. Ekonomiutskottet behandlade ärendet i $ 6/2015 Ordftirandens fìirslag till beslut o Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner av forvaltningen redovisade åtgärder. o Kommunstyrelsen beslutar att delge kommunfullmäktige beslutet. Signatur 92

93 uärnvon KOMMUN S ektorn for socialtj änst Marine Laurin 20t Kommunstyrelsen I (3) Dnr 2015KS YTTRANDE över KOMMUNREVISIONENS RAPPORT GRANSKNING AV SOCIALSEKRETERARNAS ARBETSSITUATION Bakgrund Deloitte AB har av Härryda kommuns lortroendevalda revisorer fått i uppdrag att genomftira en lordjupad granskning av socialsekreteramas arbetssituation. Granskningen syftar till att bedöma om Härryda kommun har arbetssätt och rutiner for att säkerställa att arbetssituationen fi)r socialsekreterarna är tillfredsställande. Granskningen koncentreras främst till Enheten for barn och unga inom individ - och familjeomsorgen. Sammanfattning Kommunens revisorer beslutade den 9 februari 2015 att överlämna granskningen av socialsekreterarnas arbetssituation till kommunstyrelsen. Enligt rapporten bedömer revisorema att kommunstyrelsen till viss del har arbetssätt och rutiner for att säkerställa att socialsekreterarnas arbetssituation är tillfredsställande men vill lyfta fram några rekommendationer som granskningen visar: o Enheten lor barn och unga har under de senaste åren haft en hög personalomsättning. Revisorema inser att detta är ett nationellt problem men ser ändock en ökad kontinuitet bland personalen som den enskilt viktigaste forändringen att åstadkomma. o Granskningen visar att utredningssekreterarna inte klarar av att fiirdigställa samtliga utredningar inom Socialtjänstlagens krav på fyra månader. Kommunstyrelsen måste därmed snarast se till att utredningstiden efterlevs for samtliga utredningar. o Socialsekreterarna önskar tydligare arbets- och processbeskrivningar lor att klargöra roller och ansvar. Kommunstyrelsen bör tillse att sådana utarbetas for att klargöra socialsekreterarnas roller och ansvar. o Kommunstyrelsen bör säkerställa att de områden som framkommer i medarbetarenkäten med behov av åtgärd forbättras, i lorsta hand vad gäller arbetsbelastning, kompetensutveckling och ledarskap. Revisorernas avsikt är att folja upp granskningen av socialsekreterarnas arbetssituation efter 2015 års medarbetarenkät. Alternativ och bedömning Förvaltningen gör inga andra bedömningar än de som revisionen gjort och inom individ- och familjeomsorgen pägär ett florbättringsarbete på flera punkter. 93

94 2 (3) Åtgärder som sektorn vidtagit samt åtgärder och som komm er att vidtas med anledning av rapporten Rekrytering, intr o duktion och for tb il dning for ökad kontinuite t Vid rekrytering och i annonsering ska det tydligt framgå att Härryda kommun är en attraktiv arbetsplats med en lönepolitik som väl loljer de närliggande kommunernas och stadsdelamas utveckling samt att vi ingår i Göteborgsregionens kommunalforbunds (GR's) nätverk flor kompetensökning och samverkan. Introduktionen av nya socialsekreterare är individuellt upplagd och socialsekreteraren tar succesivt över de arbetsuppgifter som finns kopplade till dänsten. Kommunen deltar i GRs arbete med kompetensutveckling och samarbete med övriga kommuner. Samtliga socialsekreterare får en grundutbildning i BBIC, Bams behov i centrum, som är en utredningsmodell framtagen av Socialstyrelsen som Härryda kommun har licens att använda. GR har ett specifikt nätverk lor att säkerställa att medlemskommunerna genomflor utbildningar i BBIC och utbildningen genomfors varje termin. På enheten finns två BBlC-utbildare. Samtliga socialsekreterare på enheten har gått grundutbildning gällande våld i nära relationer. Utbildningsinsatser sker också återkommande i LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, och under våren 2015 ges en utbildning i samtal med våldsutsatta barn. Två medarbetare går en fordjupningsutbildning i barnorienterad familjeterapi. Enheten planerar också für att genomföra en utbildning i metoden Signs of Safety. Signs of Safety är en samling utredningsmodeller om ger stöd åt socialsekreteraren i att få en nyanserad och balanserad bild av familjens egna resurser och svårigheter. Syftet med metoden är att stärka yrkesrollen i arbetet med bam och unga. Modellen kan även vara användningsbar inom andra enheter inom individ- och familj eomsorg. Situationen med stor omsättning på socialsekreterare och behov av översyn av introduktion och fortbildning flor gruppen är inte unik lor Härryda kommun. Regeringen har nyligen beslutat att ett webbstöd till yrkesintroduktion flor socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården ska tas fram av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ska även utforma två utbildningar, en påbyggnadsutbildning lor socialsekreterare med minst två års erfarenhet i den sociala barn- och ungdomsvården och en ledarskapsutbildning lor arbetsledare och chefer inom individ- och familjeomsorgen. Uppdraget ska genomft)ras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Vision. Utredningar Från januari 2015 är verksamheten forstärkt med två heltidstjänster socialsekreterare och från och med juli 2015 även med en familjerättssekreterare och en socialsekreterare lor ensamkommande flyktingbarn. Vid denna rekrytering har man kunnat anställa socialsekreterare med erfarenhet. Med denna utökning bedöms enheten klara av att färdigställa majoriteten av utredningarr'a inom den lagstadgade tiden. 9l Yo av de utredningar som inletts under 2015 har varit klara inom fyra månader. Or ganisation, per sonal och ledning Som en loljd av resultatet av 2013 års medarbetarenkät genomft)rdes en organisationslorändring som innebar att familjeenheten och utredningsenheten slogs samman och bildade enhet lor barn och unga under en enhetschef. I samband med att en enhetschef avslutade sin anställning omvandlades den dänsten till metodhandledare. Enheten består numera av en enhetschef, två metodhandledare, 21 socialsekreterare och en administrativ assistent. I metodhandledarens uppdrag ingâr att vara ett nära stöd i vardagen till socialsekreterarna samt avlasta enhetschefen vissa arbetsuppgifter. Både metod- 94

95 3 (3) handledarna och enhetschefens roller har flortydligats. Förändringen med mer dagligt stöd till socialsekreterama har lett till mer koncisa utredningar vad gäller struktur och innehåll. Ett arbete med att flortydliga och dokumentera rutiner, se över mötesstrukturer, fortydliga ansvarsñrdelningar och ta fram checklistor har startat. Målet är att hälften av dessa processer skall vara klara till slutet av De fürdigställda rutinerna ska sammanställas i en rutinhandbok som kommer finnas tillgänglig lor berörda handläggare. Utredningsgruppen har fortfarande ett högt inflöde av utredningar men gruppen är mer stabil och kan hantera situationen på ett bättre sätt numera. Den totala sjukfrånvaron (lång och korttidsfrånvaro sammanslagen) och korttidsfrånvaron har sjunkit om man jämlor forsta kvartalen 2015 och Däremot har långtidsfrånvaron ökat under 2015, en person har varit långtidssjukskriven men beräknas återgå i sin fulla tjänst efter sommaren. Från april 2015 är dänsten som verksamhetschef ftir individ och familjeomsorg och funktionshinder tillsatt. Detta kommer att leda till en succesiv ftirbättring av samverkan mellan dessa verksamheter. Kontaktcenter Efter sommaren2015 kommer socialtjänsten bli en del i kommunens kontaktcenter. 3 socionomer har anställts och uppgiften lor kontaktcenter är bl a att kunna ge svar på frågor till allmänheten utan att behöva hänvisa till andra personer i florvaltningen. Många frågor från och kontakter med invånare, företag och besökare kan hanteras direkt i kontaktcenter vilket därmed ger kommunens andra tjänstemän större möjlighet att fokusera på övriga arbetsuppgifter. Ekonomiutskottets behandlin g Ekonomiutskottet behandlade ärendet i $ och hade inget att erinra. Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner av förvaltningen redovisade åtgärder. Kommunstyrelsen beslutar att delge kommunfullmäktige beslutet. RN FOR SOCIALTJANST [,ena Lager Sektorschef Christina Alvelin Verksamhetschef Bilagor Kommunrevisionens rapport Granskning av socialsekreterarnas arbetssituation 95

96 N - HARRYDA KOMMUN Kommunens revisorer Kommunstyrelsen GRANSKNING AV S OCIALSEKRETERARNAS ARBET S S ITUATION Kommunens revisorer beslutade den 9 februan20t5 att överlämna granskningen av socialsekreterarnas arbetssituation till kommunstyrelsen. Granskningen visar att kommunstyrelsen till viss del har arbetssätt och rutiner f,or att säkerställa att socialsekreterarnas arbetssituation är tillfredsställande. Revisorema vill särskilt lyfta fram några rckommendationer som granskningcn visar: Enheten lor bam och unga har under de senaste åren haft en hög personalomsättníng. Revisorerna inser att detta âr ett nationellt problem men ser åindock en ökad kontinuitet bland personalen som den enskilt viktigaste lorändrin gen att åstadkomma. a a Granskningen visar att utredningssekreterarna inte klarar av att färdigställa samtliga utredningar inom Socialtjänstlagens krav på fyra månader, Kommunstyrelsen måste därmed snarast tillse att utredningstiden efterlevs för samtliga utredningar. Socialsekreterarna önskar tydligare arbets- och processbeskrivningar flor att klargöra roller och ansvar. Kommunstyrelsen bör tillse att sådana utarbetas för att klargöra socialsekreteramas roller och ansvar. Kommunstyrelsen bör säkerställa att de områden som framkommer r medarbetarenkäten med behov av åtgärd forbättras, i lorsta hand vad gäller arbetsbelastning, kompetensutveckling och ledarskap. Revisorernas avsikt är att folja upp granskningen av socialsekreterarnas arbetssituation efter 2015 års medarbetarenkät. I övrigt hänvisas till rapporten. KOMMLINENS REVISORER,!u,^ú// Marcus Tonell Vice ordlorande Fö r ktin nedom tíll : Kommunalråden, Kommunfullmäktiges presidium, Kommundirektören, Eko no miche fen s amt S ektorsche fen for socialtj änst 96

97 Deloitte. N v HÄRnvon KOMMUN Grans ning av socialsekneterarnas anbetssituation Härryda kommun Januari

98 I nnehå S arn nr r n'raitn irr!j!n le(lrr inçi Dis'<ussrr n ocl^r bedötr ning Bilaga I 1 :l i5-1 98

99 Sammanfattning Deloitte AB har av Härryda kommuns förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att granska arbetssituationen för socialsekreterarna. iì el v i,:i i i-r il ; i'r i1,: l,,1 Säkerställer kommunstyrelsen att arbetssätt och rutiner fìnns för att socialsekreterarnas arbetssituation är tillfredsställande? S' a p å r"*:,iis ì i:iis itå ;; ": Vår bedömning är att kommunstyrelsen till viss del har arbetssätt och rutiner för att säkerställa att socialsekreterarnas arbetssituation âr tillfredsställande. Följande iakttagelser och rekommendationer lämnas: l,,lkt't:i ü e i ;3r. Granskningen visar att utredningssekreterarna inte klarar av att fårdigställa samtliga utredningar inom fyra månader. Detta är ett avsteg från 11 kap 2 $ i Socialtjänstlagen där det framgår att utredningarna ska färdigställas inom fyra månader.. Enheten för barn och unga har under de senaste åren haft en hög personalomsättning. Den socialsekreterare inom utredningsfunktionen som har arbetat längst på enheten har varit anställd i cirka 't,5 år. lntervjuerna visar att socialsekreterarna önskar tydligare arbets- och processbeskrivningar för att klargöra roller och ansvar. Socialsekreterarna får i ett inledningsskede vidareutbildning, men saknar kompetensutveckling med ett mer långsiktigt perspektiv. o Socialsekreterarna får sitt främsta stöd genom metodhandledarna vars arbetsuppgift uteslutande är att stötta socialsekreterarna samt enhetscheferna Statistiken visar att det är en betydande skillnad avseende sjukfrånvaro mellan utrednings- och familjeenheten Familjeenheten har dock två långtidssjukskrivningar vilka påverkar andelen sjukfrånvaro av arbetad tid. Granskningen visar att socialsekreterare, främst för barn och unga, upplevs svåra att rekrytera. r Medarbetarenkäten 'lör 2013 visar att medarbetarna inte är tillfredsställda med sin arbetssituation. Ett stort antal av de områden som berörs visar på behov av åtgärd. Medarbetarenkäten för 2013 visar på betydande skillnader mellan den upplevda arbetssituationen mellan utrednings- och familjeenheten. Under intervjuerna framkom att den höga arbetsbelastningen dels beror på en relativt oerfaren arbetsgrupp dels på att antalet anmälningar ökar. Kostnad per brukare barn, unga, familj för 2013 visar att Härryda kommun har en låg medelkostnad. 99

100 Rekom menciatír:ner r Kommunstyrelsen måste snarast tillse att utredningstiden på fyra månader efterlevs för samtliga utredningar. o Utifrån den höga omsättning som är och har varit inom socialsekreterargruppen ser vi en ökad kontinuitet som den enskilt viktigaste förändringen att åstadkomma. a Vi rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa att de områden som framkommer i medarbetarenkäten med behov av åtgärd förbättras, i första hand vad gäller arbetsbelastning, kompetensutveckling och ledarskap. a Kommunstyrelsen bör tillse att Çdligare arbets- och processbeskrivningar utarbetas för att klargöra socialsekreterarnas roller och ansvar. Göteborg den 12 januari 2015 DELOITTE AB Torbjörn Bengtsson Certifierad kommunal revisor Louise Abrahamsson Revisor 100 2

101 lnledning 'Bakg,"une{ Deloitte AB har av Härryda kommuns förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att genomföra en fördjupad granskning avseende socialsekreterarnas arbetssituation. Socialsekreterarna arbetar med männ skor i svårigheter. Att bedriva detta arbete innebär en jobbig arbetssituation. Arbetssituationen kan förvärras om organisationen eventuellt har besparingskrav eller om det är en tajt bemanning. Svåra arbetssituationer kan nnebära risk för felaktiga beslut och bristfällig ärendehantering. Sy'fte oclr avg räns nìric. Granskningen syftar till att bedöma om Härryda kommun har arbetssätt och rutiner för att säkerställa att arbetssituationen för socialsekreterarna är tillfredsställande. Granskningen koncentreras främst till området för barn och unga. Övriga delar inom individ- och familjeomsorgen kommer dock delvis granskas för att få en helhetsbild. Ri-* is ia lu f råg a oah rev is io ns krii:ei1 r:r' Säkerställer kommunstyrelsen att arbetssätt och rutiner finns för att socialsekreterarnas arbetssituation är tillfredsställande? Bedömningsgrunder för revisionens analyser är beslut och gällande direktiv, riktlinjer och organisation inom kommunen. U n d,: ri i.q'--lan d e f r,å 6 e* t;i I 1 n i n ç. a r. Vilket stöd får denna yrkesgrupp? o Hur säkerställs kompetensförsörjn ng inom yrkesgruppen? r Hur ser personalomsättn ngen ut inom denna yrkesgrupp?. Ar det svårt att rekrytera socialsekreterare? Hur är sjukskrivningsnivån inom denna grupp?. Hur många ärenden hanterar respektive socialsekreterare? iirl e i,j,li'': o j,: tj r' ì r'l ji 1{ )ì i l'r :..j.,i i i: ri tti: i I I r I 5; Granskningen har genomförts genom intervjuer med socialchef, enhetschef och socialsekreterare samt genom dokumentstudier. ir,;r kl:.;l! i t ii"tlì l Rapporten är faktakontrollerad av kommunens representanter 101 3

102 L.ar;*tifinìng.,,,:r,,1 i i I l-ir rr;,i1-rii,:;i i È,:t-) Socialtjänstlagen är i huvudsak en målinriktad ramlag som ger kommunen möjlighet att utforma verksamheten i enlighet med praxis samt inom de ramar lagstiftningen anger. Socialtjänstlagen reglerar samhällets skyldigheter att främja människors ekonom ska och sociala trygghet. Lagen uppmärksammar handläggning av ärenden vilket framgår i elfte kapitlet 1 $ Socialtjänstlagen: "Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgard av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt." I lagens fiärde kapitel 1 $ regleras rätten till bistånd. Lagen anger inte specifìkt vilken form av bistånd som kan ges. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå Biståndet ska utformas så att det stärker hans och hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. i-;ti; lrici.i,,ìrtkijrj:1 i)èì$rl ii'ì1irj,:jset" ci'ii,,,ìlrl a' ili',;;,r ii-"\/tj) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20 år. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende. lnsatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen

103 Diskussion och bedömning Utifràn genomförda interujuer och dokumentstudier presenteras iföljande kapitel resultatet av ìrl.i.:,:,:,1,., ì I reglementet för kommunstyrelsen 4 $ framgår styrelsens personalansvar. Kommunstyrelsen är kommunens organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. I reglementet för sociala myndighetsnämnden 2 $ framgår sociala myndighetsnämndens verksamhetsområde. Den sociala myndighetsnämnden har att svara för myndighetsutövning i individärenden på socialtjänstens område. I 3 $ framgår verksamhetens inriktning: "Den sociala myndighetsnämnden ska// se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som gäller for verksamheten samt i enlighet de màl och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt i enlighet med bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall ocksà se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt." ì I '1., -.ii.,,. ti'ìrtt ìì:rtr. lndivid- och familjeomsorgen (lfo) är en verksamhet inom sektorn för socialtjänst i Härryda kommun. IFO är uppdelad i fyra enheter; ekonomienheten, enheten för barn och unga, fam ljestödsenheten samt vuxenenheten. Enheten för barn och unga bildades under våren 2014 efter en organisationsförändring/sammanslagning av utredningsenheten barn och unga samt familjeenheten. Enheten består av tre grupper utifrån olika funktioner. Enheten för barn och unga, lndivid- och familjeomsorgen, Härryda kommun Familj,erätt Utredning Uppfóljning Figur 1: Organisationsschema, enheten för barn och unga- En funktion avser familjerättsfrågor med en bemanning på två socialsekreterare. En funktion avser utredning där en metodhandledare, två mottagningssekreterare samt sex utredare arbetar. Den tredje 103

104 funktionen avser uppföljning av placerade barn och unga med en metodhandledare, tre socialsekreterare för placerade barn och unga, tre familjehemssekreterare, samt två socialsekreterare för ensamkommande flyktingbarn. Under 2015 kommer ytterligare fyra tjänster tillsättas på enheten, de blir då totalt 24 medarbetare. O rg,,i n isa l3o :ss tru ktu r Omorganiseringen vilken ägde rum under våren 2014 syftade till att förtydliga arbetet för socialsekreterarna och till att säkerstålla att samtliga delar av processen prioriteras. Den tidigare organisationsstrukturen nnebar att varje socialsekreterarna utförde hela kedjan för respektive ärende. F0rhandsbedömning Utredning Uppföl ning Figur 2: Flödesbeskrivning, enheten för bam och unga. Ovan figur är en flödesbeskrivning över arbetet på enheten med barn och unga FlÖdet börjar med en förhandsbedömning vilken utförs av mottagningssekreterarna i samband med att anmälan kommer in. FÖrhandsbedömningen måste, enligt 11 kap 1 a $ i Socialtjänstlagen goras inom 14 dagar från det att anmälan kommer in. I de fall det efter förhandsbedömning beslutas att en utredning ska startas går ärendet vidare till utredningssekretererna. Utredningssekreterarna måste sedan, enligt 1 1 kap 2 $ i Socialtjänstlagen, färdigställa utredningen inom ffra månader. lntervjuerna visar att utredningssekreterarna inte klarar av att färdigstållla samtliga utredningar inom fyra månader. När utredn ngen är klar fattas ett beslut. Beslutet kan antingen vara att utredningen avslutas utan insats eller med insats. I tabell 1 nedan, framgår att under 2013 inkom 509 anmälningar och under 2014 inkom 644 anmäln ngar. Tabell 1: Antalet 2013 och Antal anmälningar Källa: IFO Tabell 2 nedan, visar antalet beslut av insatser som fattades under 2013 och Under 2013 var de mest frekventa besluten kontaktperson/familj samt personligt stöd. Under 2014 var de mest frekventa besluten personligt stöd. De 509 anmälningarna som inkom under 2013 ledde till 234 beslut om insats. De 644 anmäln ngarna som inkom under 2014 ledde till 303 beslut om insats 104

105 Tabell 2: Beslut av insats inom enheten barn och unga, 2013 och hemllSLVU Ansökanvård4gLVU Avslag begäran upphörande vård LVU Avslag Kontpers/fam Avslag öppenvård Avslag Ovrigt Familjehem 11 5 LVU Familjehem BU Familjehem F Hemlig vistelseort upphävs 145 3st LVU HVB 11 S LVU HVB BU HVB F Kontaktperson, särskild kvalifìcerad BU Kontaktpersonfamilj BU Kontaktperson/familj F Omed upphör - ej skäl 9 5 3st LVU Omedel omh 6! LVU beteende Omedel omh 6 5 LVU miljö Omedel omh 6 g LVU miljö/beteende Personliga förhållanden st LVU Personliga förhållanden övrigt st LVU Personligt stöd BU Prövning LVU st, fortsatt vård Prövning LVU st, vård upphör Socialt boende BU Strukturerat öppenvårdsprogram BU Tillfäll gt akuthem (HVB) BU Tillfälligt akuthem (HVB) F Tillfälligt famhem/jourhem BU Tillfälligt famhem/jourhem F Vård i hemmet 11 5 LVU Vård upphör 21 5 LVU Totalt I Källa: IFO Under intervjuerna med socialsekreterarna framkom att den nya organiseringen g0r att mer tid kan läggas på uppföljning, något som inte prioriterades tid gare på grund av tidsbrist. Under intervjuerna indikerades dock att det ofta uppstår situationer där det är otydligt vem som ska göra vad. lntervjuerna visar att socialsekreterarna önskar tydligare arbets- och processbeskrivningar för att klargöra roller och ansver. Vi I i"l -: '::ì -ir. j íl ri, ì ;:ì fö r {:ip..r il ii i il t" Ii f. l: ",) : r ì l,)r,.,.1,,ii - Som stöd för sitt arbete har socialsekreterarna dels lagstiftningen, förordningar, föreskrifter, handböcker och lokala rutiner. För arbetet med barn har Socialstyrelsen tagit fram ett system vid namn Barns behov i centrum (BBIC). Målet med BBIC är att det ska vara ett samlat stöd för kvalitetssäkring 105

106 och verksamhetsutveckling. Härryda kommun är BBIC-licensierad, vilket ger kommunen rätt att använda systemet. Licensieringen gäller tills vidare. Vidare finns andra lokala rutinbeskrivningar så som exempelvis; handlingsrutiner vid våld i nära relation, rutin gällande förhandsbedömning, rutin gällande yttrande till polis, rutin för samverkan om barn och familjer mellan flera enheter inom IFO samt rutiner för inkomna domar och andra beslut. Under intervjuerna framkom dock att socialsekreterarna saknar rutinbeskrivningar och riktlinjer för allt arbete runtomkring arbetet med utredning och uppföljning. Socialsekreterarna saknar arbetsbeskrivningar, vilket gör att arbetet ibland blir ineffektivt då det inte fìnns tydliga riktlinjer för vem som ska göra vad r-" : 1..1,,.g I i i-ì I slutet av vàren 2O14 tillsattes två metodhandledartjänster inom lfo. Metodhandledarna är erfarna socialsekreterare och har inga egna klienter utan arbetar uteslutande som ett stöd åt socialsekreterarna samt enhetschefen. Metodhandledarna fungerar som samordnare i teamen och ansvarar för bland annat följande gentemot socialsekreterarna; a a a a a a a a Fördela inkommande ärenden inom teamet Metodhandledning i grupp Enskild metodhandledning Kr sstöd Tillgänglig för akuta samt icke-akuta frågor lntroduktion av nya medarbetare i det dagliga arbetet Bevaka och informera om rättspraxis Stöd vid komplicerade ärenden. Som nämnts ovan ansvarar metodhandledarna för handledning i grupp, vilket äger rum var tredje vecka. Under dessa träffar diskuteras nya riktlinjer, nya domar och ny rättspraxis samt pågående ärenden inom teamet Vidare handleder metodhandledarna socialsekreterarna varje vecka avseende specifika ärenden. lntervjuerna indikerar att strukturen med metodhandledare är så pass ny att socialsekreterarna ännu inte kan uttala sig huruvida det har bidragit till ett förbättrat stöd i arbetet. :.1' : I I i ;;i. ;:l l'l I r',:, i C ;- :,' i' ì l; ïl i.l' Ê:! ì ll.;, i i 1l$ l. :i I ì,i Under intervjuerna framkom att socialsekreterarna upplever sin arbetsbelastning som hög lntervjuerna indikerar att detta delvis beror på den höga personalomsättningen samt antalet oerfarna socialsekreterare vilka inte har erfarenheten ännu för att arbeta fullt effektivt lntervjuerna indikerar dock att den höga arbetsbelastningen delvis även beror på det ökade antalet inkommande ärenden. Ett Ied i att motverka den höga arbetslastningen är de fyra personerna som kommer att tillsáttas i slutet av 2014 samt i början av Att utläsa ur tabell 2 ovan, har antalet anmälningar ökat med 135, från 509 till 644, i jämförelse med

107 Tabell 3: Antal anmälan per anmälare, och Anhörig Annan myndighet Anonym Elevhälsa Förskola Fö rä lde r/vå rd n ads hava re Kriminalvården Migrationsverket Mödra eller barnhälsovård Polis Privatperson Sjukvården Skola/skolbarnomsorg Socialtjänsten annan kommun Socialtjänsten internt Socialtjänstens jourbyrå Aklagarmyndighet Totalt Källa: IFO I Ovan tabell visar antalet anmäln ngar uppdelat på respektive anmâlare. Tabellen visar att anmälningarna främst har ökat från polisen, sjukvården och skola/skolbarnomsorg samt främst minskat från socialtjänstens jourbyrå.,f.lr ': l Bilaga 1 är ett utdrag ur en medarbetarundersökning som genomförts på handlåtggarenheten under 2013 Medarbetarna har i sina svar utgått från en S-gradig skala där en 1:a motsvarar instämmer inte a//s och en 5:a motsvarar instämmer helt. Gränsvärdet för upprättande av handlingsplan är ett medelvärde på tre för samtliga områden (frågeställningar), var och ett för sig. Vid ett medelvärde lägre än ovan nämnda gräns ska en handlingsplan upprättas. Figur 7 i Bilaga 1 avser hela verksamheten lfo. Enheten för barn och unga var tidigare uppdelad i två enheter; familjeenheten och utredningsenheten. Figur 8 i Bilaga 1 avser familjeenheten och fìgur 9 avser utredningsenheten. Av figur 7 framgàr att samtliga områden har ett medelvärde mellan 3,3 och 4,4. Vidare kan vi utläsa ur figur I och 9 (vilka tillsammans bildar enheten för barn och unga) att medarbetarna inte är tillfredsställda med sin arbetssituation. Sammantaget har 3 av de 16 områdena ett medelvärde lägre än 3 i fìgur 8 Det område med lägst medelvärde avser arbetsbelastning Vad gäller figur t har 9 av de '16 områdena ett medelvärde lägre än 3. Det område med lägst medelvärde avser även här arbetsbelastning ':'r :: Ì :,,'iir'rl '. r '. rl,,1' Utöver metodhandledarna får socialsekreterarna även extern handledning var tredje vecka. Under intervjuerna framkom att alla socialsekreterare har en individuell kompetensutvecklingsplan. I det årliga medarbetarsamtalet berörs kompetensutvecklingen Under lönesamtalet följs kompetensutvecklingsplanen upp 107

108 Vidare beskrevs under intervjuerna att socialsekreterare får del av utbildningar gällande LVU och BBIC. Dock uttrycktes ett önskemål om en mer långsiktig kompetensplan då socialsekreterarna upplever att de utbildningar de får är i början av anställningen. Vad gäller lön har Härryda kommun en strategisk lönepott for svårrekryterade grupper, där socialsekreterare med myndighetsutövning ingår. þl ur ser pers oilê lü{n sa rilfr; ;tüü lì rr t i r i (-rfi ì el ÊJ rhì å! r1.r:r ri ij t"u íj ir'? Under intervjuerna framkom att personalomsättningen inom enheten för barn och unga är hö9. Den socialsekreterare som har arbetat längst inom den utredande funktionen har varit på enheten i cirka 1,5 år. lnom enheten fìnns dock totalt tio medarbetare med 10 års yrkeserfarenhet eller mer. 'r'lift.l ir:r'r, i;',,'1,-.litt-r'l : 12,'..1,i 'tl.:t 1,, i" tr) ",,' :....i i-r.:,. Kommunen, socialtjänsten och enheten för barn och unga har under den senaste perioden vidtagit ett antal åtgärder för att minska personalomsättningen. Exempel på åtgärder är den kommunövergr pande strategiska lönepotten samt förstärkningen med fyra tjänster. Vidare fokuserar kommunen på ledarskap och samtliga chefer har fått gå ledarskapsutbildningar. þ1 u r" s e r re k rv te ii ll rã ss i l:u,û tl il ïr Î n ri f ö," d e,: : y Í'k í-r$! ír1 p fi? Under intervjuerna framkom att det är svårt att rekrytera socialsekreterare och särskilt erfarna socialsekreterare. Erhållen statistik i tabellen nedan visar att under januari till september 2014 lades 1 5 tjänster ut på annons, med ett snitt på 9,7 sökande per tjänst. Tabell 4: Annonser Exte n annons Antal Antal sökandê Källa: Härryda kommuns personalavdelning. 1-lur ar sju,i<sk;"inrn'ìnç sniv*n in'.:rir ha{"1cii;åglëårefil"ìitiäi':'j) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Total sjukfrånvãroio/o av arbetad tid - Sektorsvis I tr,3 t,z 2,52,42,s 9,0 8,2 âíi üé ffuu UTK SOC SHB TOF ADM rjan-juni 2012 Jan-Juni 2013 rjan-juni 2014 Figur 3: Sjukfränvaro Härryda kommun, sekforsyr,s Källa: Härryda kommuns personalavdelning 'i4 l{4 J,/ Kommun 108

109 Ovan flgur visar total sjukfrånvaro i % av arbetad tid för Härryda kommun, sektorsvis. Att utläsa ur figuren har socialförvaltningen per januari-juni 2014 högre andel sjukfrånvaro än snittet för kommunen Total sjukfrånvaro a o/o av arbetad tid SOC: verksamhetsvis. jan-jun ,0 10,0 8,0 6,0 e,d 0' ,3 4,0 2,0 0,0 2,1 25 I ADM "'l ru VoO IFO FH HB rjan-jun 12 rjan-jun 13 rjan-jun 14 soc Figur 4: Sjukfrànvaro Härryda kommun, socialförvaltningen. Källa: Härryda kommuns personalavdelning Ovan figur visar total sjukfrånvaro i % av arbetad tid för socialforvaltningen. Att utläsa ur figuren har IFO under januari-juni 2013 samt januari-juni 2014haft en lägre sjukfrånvaro än socialförvaltningen totalt Total sjukfrånvaro IFO ,00/o 18,7 18,0% 16,jYo 14,jYo 12,4 12,00/o 10,0% 10,6 89 8,0% 6,0% 4,0% 2,jYo 0,0% 6,06,2 ll 6,3 5,1 4,9 I 1,21,1 ñi 2,1 t þ,j 4,7 -"att""""."t"t- rkvl rkv2 rkv3 Figur 5: Sjukfrànvaro Härryda kommun, individ- och familjeomsorgen. Källa: Härryda kommuns personalavdelning Ovan figur visar sjukfrånvaron inom IFO uppdelat på enheterna samt kvartal 1, 2 och 3 under Notera att IFO under 2014 gjort en omorganisering och nuvarande enhet för barn och unga àr en sammanslagning av enheterna utredning barn/unga samtfamiljeenheten i ovan figur, systemet har ännu inte uppdaterats utefter omorganisationen 109

110 Att utläsa ur ovan figur är delar av enheten för barn och unga (familjeenheten) den del av IFO med högst sjukfrånvaro. Under forsta kvartalet låg sjukfrånvaron på 18,7 % för att sedan minska något under kvartal två och slutligen öka igen til 12,4 % under kvartal tre. Under intervjuerna framkom att detta beror på två långtidssjukskrivningar vilket ger en betydande effekt på andelen sjukfrånvaro av arbetad tid Under intervjuerna framkom att inom IFO har under 2014 sex stycken varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Av dessa sex är två sjukskrivningar uteslutande jobbrelaterade. IFO har 85 anställda. En jämförelse med en skola inom kommunen med en personalstyrka pà 111 anställda visar att de under 2014 har haft fyra sjukskrivningar vilka har varit uteslutande jobbrelaterade. De intervjuade indikerar att en bidragande orsak till den arbetsrelaterade ohälsan, förutom en hög arbetsbelastning, är att de arbetar med människor i kris och med svår problematik. De intervjuade soc alsekreterarna vill dock belysa de positiva sidorna av arbetet vilka främst är att det känns meningsfullt och motiverande att hjälpa människor i kris. Antal ärenden per handläggare Nedan tabell visar antalet ärenden per handläggare inom IFO:s olika enheter. Att utläsa ur tabellen har socialsekreterarna på enheten för bern och unga i snitt haft 36 ärenden under 2014 Tabell 8: Antal ärenden enhet. Antal ä enden 2013 Antal handläggare 2013 Antal ärenden/handläggare 2013 Antal ärenden 2014 Antal handläggare 2014 Antal ärenden/handläggare 2014 Källa: IFO I I granskningen av antalet ärenden per handlåggare her även Kostnad Per Brukare (KPB) studerats. KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB jämför även kostnadsberäkningarna mellan kommuner. Modellen för KPB är framtagen av managementkonsultföretaget Ensolution på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL). 110

111 Medelkcsin e' per br-ukare, barn, ungdonr, farnr[l GBG, Cst'a Göte r.i GBG, ÀFÊ GBG, Vást: GB GBli Mai t olê :r i.n rr5h A m n 6BG. Cent.u n 0sk i-:hamn Hamma.ö Bod en Kramfcrs F iun Kaimar GBG, LrnrJbv r 'ò Atmhult Ät nqsår GotÌ n GBG.0rgryle-Har.ðndð FristJå'lsiad ñrof.r F:il nharn Itl c ra u L I ll4 132 t42 7fr> 2^ tjl 92 4J) B GBú, Väst:- A HârnôsanC ll ru:: 0xe ló sr nd Và rb e.g L hclm!{u rn la Niykôp'n9 [-] lrrceh rr u :id!eu Hå lle f crs 1qötq '- 76 tlt 75 r28 74æ s )))uþ )JUO 4188S ô û r Figur 6: Utdrag ur Kostnad per brukare, Ovan fìgur är ett utdrag ur kostnad per brukare från 2013 Figuren visar medelkostnad per brukare barn, ungdom, familj (exklusive ekonomiskt bistånd och familjerätt) Nyckeltalet inkluderar samtliga kostnader, dvs. personalkostnader, lokaler, adm n stration och köpt verksamhet (ex. externa placer ngar i form av familjehem och institution) Generellt är en låg kostnad bra och kan exempelvis indikera att kommunen har få placeringar och en effektiv öppenvård. Det kan även vara så att en låg kostnad indikerar det motsatta; att kommunen inte satsar tillräckligt på utredningar och är restriktiva. En högre medelkostnad kan alltså indikera att kommunen satsar extra resurser på att hjälpa familjer och barn, vilket kan vara en medveten satsning. Svaret på vad som är god nivå är därmed komplext. Medelkostnaden bör därför analyseras tillsammans med övriga nyckeltal, så som exempelv s kostnad per utredning, insatsmix och placeringar Vad gäller Härryda har kommunen en del öppenvård inom barn och ungdom vilken inte kan brukarrelateras Resultatet av det blir ett lägre nyckeltal i sammanställningen än det faktiska nyckeltalet. För att kunna bedöma på vilket sätt socialsekreterarnas arbetsmiljö påverkar medelkostnaden per brukare behövs en fördjupad analys. Låga kostnader kan både tyda på att nödvändiga åtgärder och insatser inte vidtas men kan samtidigt indikera att det f nns tillräckliga resurser för att arbeta med tidiga och förebyggande insatser. 111

112 B laga 1 1. l"1ltt arbete är meningsfullt 2. a"litt arbete år slirnulerande 3. lðg ser hur mina arbetsuppgifter och verksamhetens uppdrag hånger ihop 4. Mltt uppdrâg år tydtigt 5. þlin kunskap tas tlllvara 6" Jag har möjl ghet att utvecklas nom mitt yrke 7. Jag kân påverka milt arbete 8, l4in närmaste chef år rydilg med vad hon lhan förväntar sig av m g 9. Min nårmaste chef har fórtroende för mig 10. Det är ordning och reda på min arbetsplats 11. Jag har en rirnlig arbetsbelastning 12, Jag och rnlna arbetskamrater bllr llka behandlade 13. Vf har ett bra sarnarbete i den arbetsgrupp jas tillh ö r 14. Det linns ett öppet klimat dår alla får komma t [ ta ls 15. Jag får uppskattninç av rnin närmaste chef 16. Jag har tillgång t ll den lnlorrnatlon jag behöver Totalt 2Ð/ 20/o 2ô/o Lala 30h 5o1o 2û/o 3Ðlu 20/l or,/a ï4ak 1to 24/q 2o/a 3% 3%,lnstämmel hetë I M ed I et 0% 5% 45% 4ßVo 4,4 3úh 8ulu 55uÁ,33o/ø 4,L 3% 160/a 45Vo 34q/o 4,L l4îlo 9ai IIÐ/o 14% t6% tô/o L7rytt 11% ITVo 87o 28% 38Vo 23ôk 424o 27ïo 39Vo 28o/o,390/6 20Yo 34Yo!9a/a 22Vo 19% 17tlo 27elo 39% 9Ð/o 17ôfo 23% 22n/B Svar nde Vo 30Ð6 39Sb 22o/o 3,7 64 llo/o,19?o 37lo 30Va 3û/û Z5o/aSIo/o t7wç 3,6 3,7 3'6 3,6 ),7 4,2 64 3,5 64 3,3 63 3,6 64 3, ,8 63 3,8 64 Inget svar 0 o I 0 0 o 1 I 0 Jämftirelse medelvilrde nnellan flren Pfistående 200? r r Mitt drbete ãr meninqsfulll 4.5 4, Mitt arþe[e är stimu lerande 4.1 4"Ð 4,3 4-t 3. Jag ser hur mlna arbetsuppgifter och verksamhetens uppdrag hänger 4,4 4r0 4,3 4,1 ihop 4. Mllt uppdraq ör tvdliot 3, Min llvara Jag har möjliqhet att utvecklas inorï rn tê vrke 3.4 3, , Jaq kan nåve rka rnitt arbete lvlin nã år lr med vad " Min 4ërmaste chef har fcirtroende för miq B ^) 4.r , Det ãr ordnr nq och reda DA min a 3.3 3,3 3,4 3,5 1I.laq har en rirnlio arbetsþelastninq 3, ,3 3.3 llr lika behandlade 3, ar ett bra tillhör 4.t 3, Qet flflfls ett öppet kt mst dår a[a får komma tiil tats 4.û 3.6 1"7 3"? I5 I av min nërrna 3,7 3.5.t-5 3,8 har 3-8 i, _8 Totatt 3_B 3, _8 Figur 7: Utdrag ur medarbetarenkäten, IFO totalt, Hárryda kommun,

113 1. M tt arbete år meningsfullt 2, Hìtt rbete är stlmu êrânde 3, lðg Fer hur mina arbetsuppgifter och verksamhetens uppdrdg hänger lhop 4. Mitt up@rag år tydtrgt 5. l4in kunskap bas t llvara ú laq f fiìð"lllühet lft!fvecklds intrn: miit yrke 7, 1aÐ Ran påvei. nitt arbete B, l4ln nårrnaste chef rjr tydlig med v d hon /han ftirväntar s g av mig 9. l"lin nërmaste chet h r förtroende för mig 10. DÊt ër ordning och reda på rnin arbetsþl ts 11, -lag har en r'ímlig drb t5belaslnlrìq 12, Jag Õch minâ arbeìskamrater bti 'lika behandlade 13, Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag t'llhor 14. Det finns e[t öppet klimat där alla får komrna üll tðls 15. Jôg 16, Jâg får uppskattnìng äv rì1in närmaste chef hðr tillgång till den infonnstion lag behðver Totält 3i4 0% 0% L49E 57olo 290lo 4,1 0% 14s/s 14alo 43%r 29olo 3,9 0% 0o/o 14*% 710/ l4o/a 4 0ô/c 14'}Á ì9r,! {J' /rt L4olo 0û/o 0% ) I :,1 0o/b 0orb I4qb 0Yo L+D/ç L4tk 141'/u \V r./t.' 0f,,ro 0Yo t4% Z1alo Aû/o itnstämmer : helt 5 Med ]Svara Inget ilel I nde svar 7 o 7 o 7 o 0% 14')/n ', 1t'!q 8q/': LAalo 43Vo ûo/iì f)al: 14% L4o/o J,3? J,3 V )3 1 3,4 7 4,I 7 3, al ' % 0% 43D/o 43To L4a o 3,7 7 0!lo Zgeh Zgofr 294o 3, aìt 57clo OYo 3,6 7 3,5 7 o û 0 û 0 o 0 l- o o L' o o 0 Jämfärelse medelvärde mellðn åren* Påstáendc ût I 2{llf, 1. Mitt arbete är meninosfullt 4.6 +,7 4,5 4'L Z. M tt arbete år stimulerande 3,9 3,8 4,3 3,9 3. Jag ser hur mina arbelsuppglfter och verksamhetens u.ppdraq hänqer ihop 3,6 3,3 4,1 4 4, Mítt u ar l t 3, ,3 5, Min kunskap tas tillvara 3, , Jaq har mojliqhet ãtt utvecklas inom rniû y f-ke?ô 3,4 2'9 7. lac k n pãverkã rn tt 1^ drbete J,I 3, r7 8. Plin n.ärmaste chef är tydlig med vad hon /han förvåntar si g av Fntq 2,V 2.3 2,Q 3,4 9. Min n irmaste chef har fortroende för m iq 3.8 2, ,L 10. Det àr ordninq och reda oå min arbetsdlals 3.1 3,0 2,L 3,1 lt I I l. i har en rimlì arbetsbelastni 2.9 J,J 2.5 L2, och mina arbetskamrater blir lika andlade 3.6 3,3 3,1 3,4 13, Vi har ett bra samarbele i den a ru or 3,4 3.5 a-, Det finns ett klirnat arð r komma till tals 3, ,4 3,7 f5. Jaq får uopskattn inq av min nårmaste chéf 3.4?.6 2,r laq har tiilqänq till den information îao behöver 3.4 3,3 2,7 3,6 Totalt 3.5 3,2 3,1 3'5 Figur 8: Utdrag ur medarbetarenkäten, familjeenheten, Härryda kommun,

114 1, l*li[t ðrbete år menrngslullt 2" I'titt arbete är st mulerande 3. lag ser hur mina arbetsuppgifter och verksamhetens uppdrag hänger ihop 4. lvlitl uppdrag Jr tydiiçt 5. Mrn kunskap tas tillvara 6. Jag har möjliqhet att utvecklôs inom mitt yrke 7, Jag kan påvert<a m tt drbete t, þ1 in nårrl ste chéf å - t,r'dliû rnecl vacl hon,lharl forvänt r s E ôv rr g 9, Min nårrnaste chef har färt roende för mlg 1ü. Det lr uror',nq r- ch recj Frå min ðrlretsplðts 11, Jaq hor en rinrlig artctsbelaslnirrg 12. Jag ÐLh rlì flã arbelskarnrater blir iika trehandlarje 13 'úi har ett Lrra sam rheie i rlen arlrefsqrupp jag t llhôr 14 D i fi.ìns elt lppet klirnat där alla fjr kornnr tlll ta ls 15, Jaq får uppsk.rffning av nrin riármãst nhef!6, Jag har rillç ång till den tniorm fiùf jðçl behnver TÇTAIE 0o/g 0'ïo 00/l ll"k Oo/b Ot/d tù/n 0% 0o/ Dt% Sbrt't' 11rÅr D% r 2 3 0% 1t% 0% ILt/a 229o 44r'tt fi Tafc' 31ì/o 33% 44'1k B9a./ç 0ù/o ìoi/ '33ù/r' 4,1ûlo 44u.,lt ilnstämmer, hele 4 5 Þled,Svara Inget. el I nde svu., 44n/o 44i\ 4,3 g O 56% 339c 4,2 I O 22Yt lla/o 3,2 I CI t1-'t l1% 11% IlVe ü,ì/o 2,ú s 3,1 I 3,2 I 39.,t I úð/,, 44 % 44(yn I I 'r,h {.19/u 2,7 S L'-iû 561tq 774'a L1r7ú it nr 2,8 I - rll) 1l!/" 67rk LL2$ Cûi,'?,8 9 2,9 I o 0 0 TJ o t 0 û Ð 0 û 0 Jfimfürclse mrdclvêirde mellan åren PfrstÂcnde r 2tl ll 1. M tt arbete år menin qsfu llt 4.ö 4,L 4.5 4'3 2. l4itt ärbete ëir stimulerande 3, , Jag ser hur 'nina arbetsuppgifter verksarnhetens U d hän 3,6?2 4,1 3,2 4. MitE u ðr 3.7 3,7 3, , Min ku tas tillvara 3"4 3,0 3,4 3,1 6 har I het att utveckias inom mitt?.9 2,9 3,4 3,2 -t kan rka mitt arbete r3 3 LMi n nármaste chef är tydlig med vad hon lhan förväntar s av mi 2,7 2, ,1 9, Min nërmaste r rtroende för m 3.8 2,9 3,3 3'7 10. Det år ordni nq och reda oå min arb etsdlâts 3, ,7 2,2 11. Ja har en riml a belastni?a 3.3 2,2 1,6 ï2. ) och mina arbetskamrater blir lika behandlade "6 13 Vi har tt bra samarbete i den a ru rillh î ,7 7'V 14, Det finns ett ö klimat där a r rna ti tals 3,6 2,9 2,4 7,V 15 ru av min närmaste chef 3-4 2,6 2,1 2"8 r6. Jag har tillqänq titt den inforr ation iaq behöver 3,4 3,3 2,7 2" ,1 2.9 Figur 9: Utdrag ur medarbetarenkäten, utredningsenheten, Härryda kommun,

115 About DeloitteDelo tte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK privale company l mited by guarantee ('DTTL), ts network of member firms, and their related ent ties. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as "Deloitte Global") does not provide services to clients. Please see, r,,/ Jielriittc: ìrrriri _rdorr'r for a detailed description of DTTL and its member firms. please see u.u-!y.4-ç_!]!lë j1ìlt1!ù,rþcrri for a detailed description of the legal structure of Delo tte LLP and its subsidiaries. Certain services may not be available to attest cl ents under the rules and regulations of public accounting. Deloitte provides audit, tax, consult ng, and financial advisory services to public and private clients spanning multiple indushies. Wth a globally connected network of member f rms in more than 150 countries and terr tor es, Deloitte brings world-class capabil ties and h gh-qual ty service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte's more than 200,000 professionals are comm tted to becoming the standard of excellence. This communication contains general nformation only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu L mited, its member firms, or their related entities (collectively, the "Deloitte network") is, by means of this commun cation, rendering profess onal advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this 2015 Deloitte AB 115

116 HÄRRYDA KOMMLIN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 201s Sida Dnr 20l5KS2I7 799 ANSÖKAN OM PROVSMAKNING ENLIGT ALKOHOLLAGEN FÖR n,ä.pnnäs BRYGGERI AB I MÖLNLYCKE Rådanäs Bryggeri AB har ansökt hos kommunstyrelsen om provsmakning enligt 8 kap 7 $ andra stycket alkohollagen (2010:1622) ftir Rådanäs Bryggeri AB. Serveringstillståndet är avsett att omfatta provsmakning av starköl och att gälla till allmänheten året runt i serveringslokalen med serveringstid kl I Från sektorn ftir socialtjänst foreligger skrivelse av den 2I maj 2015 samt utredning i ärendet. Av utredningen framgår att sektorn anser att sökanden uppfyller kraven på lämplighet for att erhålla serveringstillstånd för provsmakning. Ordfiirandens färslag till beslut o Kommunstyrelsen beslutar enligt 8 kap 2 $ lorsta och fiärde stycket samt 8 kap 7 $ andra stycket alkohollagen att bevilja Rådanäs Bryggeri AB stadigvarande serveringstillstånd lor provsmakning. o Serveringstillståndet gäller ftir provsmakning av starköl till allmänheten o Serveringstillståndet avser servering alla dagar året runt i serveringslokalen kl I HANDLINGAR T ÄNNNUNT DELAS UT PÅ KOMMUNSTYRELSENS SAMMANTRÄDE DEN 31 AUGUSTI. Signatur 116

117 HARRYDA KOMM{IN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2014KS MOTION ANGÅENDE ÖVERSYN AV RIKTLINJE FÖR BESLUT OM SÄRSKILT BOENDE FÖR''ALDREÄLDRE'' Kommunfullmäktige beslutade i ç l92l2ll4 atttill kommunstyrelsen remittera motion från Bo Axelsson (S) angående översyn av riktlinjer for beslut om särskilt boende for "äldreäldre". Motionären loreslår att kommunstyrelsen reviderar riktlinjen i syfte att den bättre ska överensstämma med rättspraxis. Sektorn ftir socialtjänst anfor i skrivelse av den 6 juni 2015 bland annat foljande: Sektorn gör bedömningen att rättspraxis inte ger tillräckligt med stöd lor att revidera riktlinjen på det sätt att en ålder över 90 år som ensam faktor ska ge bifall på ansökan om särskilt boende. Ordfürandens ftirslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den 6 juni 2015 från sektorn lor socialtjänst. Signatur justerande 117

118 HARRYDA KOMMUN Sektom for socialtj änst Sofia Sandberg Kommunstyrelsen (2) Dnr 2014KS MOTION ANGÅENDE ÖVERSYN AV RIKTLINJE FÖR BESLUT OM sänsxrr-t BOENDE Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i ç atttlll kommunstyrelsen remittera motion från Bo Axelsson (S) angående översyn av riktlinjer ftir beslut om särskilt boende for äldre äldre. Föreslaget är att kommunstyrelsen reviderar riktlinjen i syfte att den bättre ska överensstämma med rättspraxis. Utredning Sektorn fi)r socialtjänst vill belysa två frågor. Den ftjrsta handlar om i vilken utsträckning rättspraxis gör gällande att åldersfaktom kan utgöra anledning till bifall på ansökan om särskilt boende. Den andra om huruvida gällande riktlinje är formulerad på så sätt att den kan anses lolja rättspraxis. I frågan om äldre äldres rätt till särskilt boende hrurs en tämligen rikhaltig domstolspraxis, som dock inte pekar entydigt i någon riktning. Då varje fall är unikt och variablerna många, är det inte enkelt att jämfora olika fall med varandra. Det är dock sällsynt att sökande, genom florvaltningsbesvär, får rätt till särskilt boende enbart på grund av åldersfaktorn. Vanligare är att man får rätt till särskilt boende i de fall sökande är fyllda 90 år och samtidigt har en uttalad problematik med otrygghet. Gällande riktlinje lyder: För att beviljas srirskilt boende ska den enskilde ha ett bestående och omfattande behov av omsorg och tillsyn dygnet runt motsvarande minst 30 timmar i veckan. Behovet ska inte kunna tillgodoses i det egna hemmet genom insatser såsom hemtjdnst, dagverksamhet med mera. I de fall den enskilde uppnått en ålder av 90 år ska åldersfaktorn tas med som en av de faktorer som ska ligga till grundfar bedömningen. Gällande riktlinje anger att speciell hänsyn ska tas till sökande som fyllt 90 år. Handläggaren ska i sin bedömning i dessa fall väga in att sökande är äldre äldre. Riktlinjen säger dock inte att åldersfaktom ska vara ensam faktor lor bifall, den ska utgöra en av faktorema. Detta betyder att ansökan om särskilt boende inte självklart bifalles då sökande som enda skäl anger ålder. Vad gäller otrygghet är detta en faktor som inbegrips i riktlinjens forsta mening ovan, "... omfattande behov av omsorg och tillsyn...". Konsekvenser Om riktlinjen flor särskilt boende omformuleras på så sätt att åldersfaktorn ensam utgör skäl till bifall på ansökan får detta högst troligt ekonomiska konsekvenser. En sådan 118

119 2 (2) ändring innebär att alla som fyllt 90 år och ansöker om särskilt boende i Härryda kommun får bifall. Detta skulle leda till ökat behov av antalet platser på särskilt boende for äldre. Det är 76 personer över 90 år som enligt gällande riktlinjer bedöms vara i behov av särskilt boende. Med forändrade riktlinjer och enbart ålder som kriterium skulle ytterligare 140 personer kunna komma ifråga. En plats på särskilt boende motsvarar en kostnad på ca kr/år. Barnkonsekvensanalys En bamkonsekvensanalys har inte bedömts relevant i ärendet eftersom ärendet avser äldre kommuninvånare. Sektorns bedömning och ftirslag Sektorn ftir socialdänst gör bedömningen att rättspraxis inte ger tillräckligt med stöd flor att revidera riktlinjen på det sätt att en ålder över 90 år, som ensam faktor, ska ge bifall på ansökan om särskilt boende. Sökande som av florvaltningen fär ett avslag på sin ansökan ffir av forvaltningen hjälp med att överklaga till forvaltningsdomstol om så önskas. Sektorn bedömer att det är av vikt att få ärenden prövade i domstol så länge ingen entydig rättspraxis finns. Sektorn bedömer således att det inte finns någon uppenbar risk lor att rättssäkerheten åsidosätts. Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den 6 juni 2015 från sektorn ftir socialtjänst. Lena Lager Sektorschef ûr,h7/ SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST Canna Fransson Verksamhetschef 119

120 Socialdemokraterna 1i1ì"\ ".'r- rj lj a,t'í ii l, Fra mstegspa rtiet Motion till kommunfullmäktige i Härryda kommun översyn av rikttinjer avseende utgångspunkter inför beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen rörande plats på särskilt boende för äldreäldre. Kommunstyrelse har antagit riktlinjer inför beslut om särskilt boende för äldre i Härryda kommun. Av riktlinjerna framgår bl. a.att förvaltningen vid prövningen särskilt skall beakta åldersfaktorn för personer över 90 år. Jag har dock observerat att så inte alltid är fallet. Förvaltningen beslut har vid besvär upphävts av förvaltningsrätten som konstaterat att kommunen ej tagit tillräcklig hänsyn till den otrygghet som uppkommer hos äldre personer i hög ålder. Vad händer om besvär icke anförs vilket sannolikt oftast är fallet? Då förvaltningen åberopar att man beslutar i enlighet med kommunstyrelsens riktlinjer finns skäl för översyn av gällande riktlinjer särskilt som även förvaltningsrätten vid överprövning har ansett att kommunen icke beaktat ålders- och trygghetsfaktorns betydelse vid beslut om särskilt boende för äldre äldre. Förslag till beslut Att kommunfullmäktige uppdrar till Kommunstyrelsen ott revidera riktlinierna för beslut om särskilt boende för äldre äldre i enlighet med vad som ovan anförts imotionen. För Socialdemokraterna i Härryda l v' n 120

121 HARRYDA KOMMLTN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammenträdesdatum Sida Dnr 2014KS MOTION OM HANDLINGSPLAN MOT BARNFATTIGDOM Kommunfullmäktige beslutade i $ 6/2015 att till kommunstyrelsen remittera en motion från Jennie Kjellgren (V) och Rickard Joelsson (V) om att Härryda kommun skyndsamt skall ta fram en handlingsplan mot ökade klyftor och barnfattigdom. Sektorn lor socialdänst anftir i skrivelse av den 6 juni 2015 bland annat fiiljande: Härryda kommun floljer riksnormen for nivån på florsörjningsstöd. Stöd beviljas i stor utsträckning även utöver riksnormen for barnfamiljer for att de ska kunna fü samma minimistandard som övriga låginkomsttagare i kommunen. Individ- och familjeomsorgen har i sina inriktnings- och verksamhetsmål särskilt fokus på barn som bef,rnner sig i en ekonomisk utsatthet. Verksamheten går årligen igenom långvariga forsörjningsstödsärenden utifrån barnperspektivet for att se till att barnen har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Sektom bedömer att motionens intention, att motverka bamfattigdom, bäst florverkligas genom att formulera inriktningsmål med fokus på barn och unga som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet. Detta kan göras inom ramen lor översynen av inriktningsmålen lor utsatta bam och de barn- och ungdomspolitiska inriktningsmålen som just nu pågår i socialberedningen och beredningen flor utbildning och kultur. Utifrån inriktningsmålen upprättas verksamhetsmål och handlingsplaner. Ordfìirandens fìirslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till skrivelse från sektorn for socialtjänst av den 6 juni Signatur justerande 121

122 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn for socialtjänst Sofia Sandberg Kommunstyrelsen 1 (3) Dnr 2014KS MOTION OM HANDLINGSPLAN MOT BARNFATTIGDOM Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i S 6/2015 att till kommunstyrelsen remiffera motion från Jennie Kjellgren (V) och Rickard Joelsson (V) om att o Hänyda kommun ska upprätta en handlingsplan mot bamfattigdom o att personer i utvecklingsfasen (Fas 3) eduds kommunala arbeten. att kommunen satsar mer pengar på arbetsmiljön och rehabiliteringar fiir sina anställda o att handlingsplanen innehåller en ökning av ftirsörjningsstödet o att kommunen har heltid som no o att tillsvidareanställningar ersätter visstidsanställningar Utredning Handlin gspl an mo t b arnfatt i gdom Begreppet barnfattigdom har under senare tid varit foremål ft)r omfattande diskussion. Det forekommer olika definitioner av barnfattigdom och det finns inget entydigt sätt att beräkna fattigdom eller barnfattigdom på. I internationella sammanhang finns ett mått som används och det är andelen personer som lever i hushåll med en disponibel inkomst under den så kallade relativa fattigdomsgränsen, det vill säga hushåll som har under 60 Yo av medianinkomsten i landet. Ibland används även begreppet absolut fattigdom som avser en familjeinkomst under en viss definierad nivå. Brittiska Rädda barnen har utvecklat en indexskala där man väger samman faktorer som utbildningsnivå, hälsa (barnadödlighet lor bam under fem års ålder) och ftida (andel barn under fem års ålder som är måttligt eller allvarligt underviktiga). I Sverige har Rädda barnen under de senaste tio åren årligen publicerat en rapport om barns ekonomiska utsatthet i landet. Den fattigdomsdefinition som valts där, utgår från två separata mått som kombineras. Dessa ärläg inkomststandard som relaterar hushållens inkomster med en norrn flor levnadsomkostnader och ftirsö{ningsstöd. I samband med årsrapporten görs en så kallad kommunrankning och i denna konstateras att det är en stor skillnad ftir barn beroende på var i landet man är fodd. Hänyda kommun ligger är 2014 i kommunrankningen på andra plats, det vill säga näst bäst i hela Sverige. Rädda barnens krav flor att minska barnfattigdomen innehåller en nationell handlingsplan mot barnfattigdom, översyn av den ekonomiska familjepolitiken med justeringar av nivåer i t exempel ftiräldrapenning och underhållsstöd. På kommunal nivå vill Rädda barnen att det i lag ska säkerställas en lägsta nivå lor kommunerna flor skydd och stöd 122

123 2 (3) till barn i utsatta situationer, till exempel genom familjecentraler, elevhälsa och att göra bamkonsekvensanalyser infor varj e beslut. Det finns även barn som lever i en social och ekonomisk utsatthet utan att inr rmmas r definitionerna; barn som lever i familjer där de vuxna har svårigheter att hantera och planera sin ekonomi. Detta innebär att barnen riskerar att hamna i svårigheter orsakade av skuldsättning, försummade hyresbetalningar med åtfoljande vräkningshot och ekonomisk utsatthet. I Hänyda kommun finns ett antal bam som befinner sig i en social och ekonomisk utsatt situation och som ständigt måste forhålla sig till resursbrist av olika anledningar. För barn i familjer med forsö{ningsstöd finns en handläggare med ett uttalat uppdrag attha ett barnperspektiv. I Härryda kommun fanns 253 barn under 18 år i familjer som fick forsö{ningsstöd kortare eller längre tid under är 2014.Individ- och familjeomsorgen har i sina inriktningsoch verksamhetsmål särskilt fokus på barn som befinner sig i en ekonomisk utsatthet. Ärligen går verksamheten igenom långvariga florsörjningsstödsärenden med ett särskilt barnperspektiv, for att tillse att barnen har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Bamfamiljer har möjlighet att erhålla forsörjningsstöd ftir gemensam familjeaktivitet och ersättning ftir extra kostnader vid särskilda tillfållen, till exempel jul. Mål finns också lor att korta väntetider flor att inte hamna i ekonomisk utsatthet och lor tiden man uppbär forsörjningsstöd. Ungefär 40 ungdomar fär insatsen "unga jobb" och drygt 150 ungdomar kan erbjudas feriepraktik. Kommunen erbjuder konsumentrådgivning och budget- och skuldrådgivning flor att familjer inte ska hamna i ekonomisk utsatthet. Hänyda kommun loljer riksnormen for nivån på forsörjningsstöd. Stöd beviljas i stor utsträckning även utöver riksnormen for att bam i familjer beroende av forsörjningsstöd ska kunna fä samma minimistandard som övriga låginkomsttagare i kommunen. Vid ersättning utöver riksnorm kräver handläggare kvitto flor att ftirsäkra sig om att pengarna används till avsett ändamåi. Härryda kommun beviljar utöver riksnorm även stöd till glasögon for bam, i de fall regionen inte står lor hela kostnaden. Kommunala arbetenför personer i Fas 3 När medel och behov finns lor att anställa en person for att utlora arbeten inom kommunen så rekryteras denna tjänst enligt sedvanliga rekryteringsprinciper. Det innebär att arbetsgivaren formulerar vilka krav man har på tjänsten och bland de sökande väljer den bäst lämpade. Vidare måste kommunen arbeta utefter likställighetsprincipen vilket innebär att kommunen ej får särbehandla någon invånare. Att erbjuda vissa arbete och andra inte vore ett brott mot denna princip. Det kommunala redskap som skulle kunna f,rnnas är attvia en särskild budget ha tjänster med arbetsträning där personal går utöver ordinarie bemanning. Detta skulle vara tvunget att ske via arbetsmarknadsenheten och skulle kräva kollektivavtal med berörda fackflorbund. I sak skulle utformningen vara likt den som redan finns i FAS 3 men kostnaden skulle bäras av kommunen. Arb e tsmilj ö och r e hab il itering Arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsarbetet är styrt i lag hur det ska gå till och vilka begränsningar som finns. En budget är en prognos över framtida kostnader. Uppstår behov av insatser i en rehabilitering eller skyldigheter enligt arbetsmiljölagen som medlor kostnader är dessa tvingande for kommunen att genomflora. Förvaltningens budget påverkar med andra ord inte vilken arbetsmiljö som vi är skyldiga att erbjuda våra medarbetare. 123

124 Heltid som norm I bokslutet for 2014 står att kommunen har en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 95,5 procent bland de som har en tillsvidareanställning. Andelen med heltid var 83 Yo. För att kunna vara en attraktiv arbetsgivare som kan locka till sig rätt kompetens krävs att vi kan erbjuda goda villkor. Verksamheternas art och olika krav på t.ex. behörigheter inom skolan gör det problematiskt att i alla lägen erduda heltid. Samtidigt arbetar kommunens verksamheter aktivt pä att lorsöka möjliggöra heltidsanställningar. I jämforelse med övriga kommuner i Göteborgsregionen hade, for 2013, Hänyda kommun näst högst genomsnittlig sysselsättningsgrad. Tillsvidar e ans tcillningar s om er s citt er vis stids ans trillningar Denna frägahar tidigare behandlats i Kf 190$/2014: "motion om att göra visstidsanställningar till fasta anställningar". Motionären loreslog att kommunfullmäktige skulle ge arbetsmarknadens parter i uppdrag att ersätta anställningsformen allmän visstidsanställning med tillsvidareanställningar. Kommunfullmäktige avslog dock motionen med hänvisning till att den bedömdes leda till ett ineffektivare utnyttjande av personalresurser då fler personal skulle behöva anställas tillsvidare flor att klara atf utfora beslutade uppdrag men att dessa medarbetares tid skulle bli sämre utnyttjad. Dessutom bedömdes det floreligga en risk for florsämrad kvalitet då tillfülligt högre arbetsbelastning inte skulle kunna bemötas med tillfüllig rekryering av visstidsanställda. Barnkonsekvensanalys En separat bamkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet eftersom ärendet i sin helhet berör barn. Bedömning Sektorn bedömer att motionens intention att motverka barnfattigdom bäst lorverkligas genom att formulera inriktningsmål med fokus på bam och unga som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet. Detta kan göras inom ramen flor översynen av iffiktningsmålen for utsatta barn och de barn- och ungdomspolitiska inriktningsmålen som just nu pägär i socialberedningen och beredningen for utbildning och kultur. Utifrån inriktningsmålen upprättas verksamhetsmål och handlingsplaner. Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till ovanstående skrivelse. SEKTORN FOR SOCIALTJANST 3 (3) Christina Alvelin Verksamhetschef 124

125 Motion till Kommunfullmäktige. Handlingsplan mot barnfattigdomen! Den relativa fattigdomen växer i Sverige. Det är politiska beslut som tagits av alliansregeringen 2OO6-2OL4 som skapat den. Barn till sjuka och arbetslösa föräldrar drabbas av nedrustningen i socialförsäkringssystemen som A-kassan och sjukförsäkringen. Detta har gjort att barnfattigdomen växer och det även i Härryda. Härryda är en rik kommun och här behöver inte finnas några fattiga barn med rätt politik och en handlingsplan för att avskaffa barnfattigdomen. Vänsterpartiet anser att Härryda kommun skyndsamt skall ta fram en handlingsplan mot ökade klyftor och barnfattigdom. I denna handlingsplan är det självklart att ett avskaffade av Fas 3 ingår och ersätts med riktiga arbeten. Handlingsplanen borde ta krafttag för en förbättrad arbetsmiljö för kommunens anställda och anslå mer pengar t ll rehabiliteringar för långtidssjuka. Heltid skall vara norm och deltid en rättighet. Ti I lsvid a rea nstä I I n i nga r e rsätte r visstid sa nstä I I n i nga r. Kommunen bör också höja försörjningsstödet (Socialbidragen). Med stöd av ovanstående yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar. Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot ba rnfattigdomen. Att personer i utvecklingsfasen (Fas 3) erbjuds kommunala arbeten. Att Kommunen satsar mer pengar på arbetsmiljön och rehabiliteríngar för sina a nstä llda. Att Handlingsplanen innehåller en ökning av försörjningsstödet Att Kommunen har heltid som norm. Att Ti I lsvida re a nstä I lninga r ersätter visstidsa nstä I I ni nga r t * lia V nr k'r a.h e t 125

126 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS RIKTLINJER FÖR SKOLPLACERING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunal skolplacering regleras i skollagen. Alla elever som är folkboklorda i Härryda kommun fär en grundplacering på en kommunal skola, enligt principen om relativ närhet. Relativ närhet innebär att alla elever ska erbjudas plats på en skola nära hemmet. Enligt skollagen ska vårdnadshavares önskemål styra vilken skola en elev placeras på. Om kommunen inte har möjlighet att tillmötesgå alla vårdnadshavares önskemål ska placering göras med hänsyn till relativ närhet. När hänsyn tagits till vårdnadshavares önskemål samt principen om relativ närhet har övriga elever lika rätt till placering på en viss skola enligt Skolverket. Urval bland dessa kan därefter göras exempelvis utifrån kötid, syskonfortur eller avstånd. Sektorn for utbildning och kultur ser ett behov av att lortydliga vilka ytterligare urvalsprinciper som ska gälla vid skolplaceringar. Sektorn har därfür tagit fram nedanstående lorslag till riktlinjer: Förslag till urvalskriterier för skolplacering i Hrirryda kommun l. Relativ närhet 2. Vårdnadshavaresönskemål 3. Syskonfortur (F-4) 4. Faktisk närhet (gångväg) Syskonlortur gäller endast fiir elever med syskon på samma skola i årskurs F-4. För skolplacering i årskurs 5 till 9 foreslås att syskonftirtur inte tillämpas utan att placering ska göras utifrån relativ närhet och faktisk närhet. Från sektom for utbildning och kultur foreligger skrivelse av den 22 juli Ordftirandens fìirslag till beslut Kommunfullmäktige antar riktlinjer flor skolplacering enligt fiireliggande ftirslag av den22juli 2015 från sektorn ftir utbildning och kultur. Utdragsbestyrkande 126

127 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn for utbildning och kultur Ulrika Merkel 20t Kommunstyrelsen r (2) Dnr 2015KS RIKTLINJER FOR SKOLPLACERING I HARRYDA KOMMUN Uppdrag och bakgrund Kommunal skolplacering regleras i skollagen. Alla elever som är folkbokforda i Härryda kommun für en grundplacering på en kommunal skola, enligt principen om relativ närhet. Relativ närhet innebär att alla elever ska erbjudas plats på en skola nära hemmet. Kommunen måste ta hänsyn till elever som har långt till närmsta skola och dessa elever kan därfiir placeras ftire elever som bor närmre en viss skola. Om relativ närhet inte tillämpas riskerar de elever som bor långt ifrån sin närmsta skola att få en orimligt lång skolväg. Enligt skollagen ska vårdnadshavares önskemål styra vilken skola en elev placeras på. Om kommunen inte har möjlighet att tillmötesgå alla vårdnadshavares önskemål ska placering göras med hänsyn till relativ närhet. När hänsyn tagits till vårdnadshavares önskemål samt principen om relativ närhet har övriga elever lika rätt till placering på en viss skola enligt Skolverket. Urval bland dessa kan därefter göras exempelvis utifrån kötid, syskonflortur eller avstånd. Skolplacering i Härryda kommun Hänyda kommun floljer skollagen och utgår från relativ närhet och vårdnadshavares önskemåi. Bedömning av relativ närhet kan dock variera mellan olika år. Det beror på att relativ närhet utgår från en skolas upptagningsområde och när antalet barn varierar i olika årskullar krävs ibland att upptagningsområden justeras. Om en skolas upptagningsområde florändras kan en elev med ett äldre syskon erbjudas plats på en annan skola. Det är ett vanligt önskemål från vårdnadshavare att syskon ska kurma gäpä samma skola. Förslag till urvalskriterier vid skolplacering Sektorn for utbildning och kultur ser ett behov av att flortydliga vilka ytterligare urvalsprinciper som ska gälla vid skolplaceringar. Sektorn har därftir tagit fram lorslag till riktlinj er ftir skolplacering. I Göteborgsregionen finns en stor variation gällande vilka urvalskriterier som används vid skolplacering. Sektorn lor utbildning och kultur loreslår lorutom de lagstadgade kriterierna som vårdnadshavares önskemål samt relativ närhet att även syskonftirfur och faktisk närhet utgör urvalskriterier lor skolplacering. 127

128 Förslag till urvalskriterier ftir skolplacering i Härryda kommun 1. Relativ närhet 2. Vårdnadshavares önskemål 3. Syskonflortur (F-4) 4. Faktisk närhet (gångväg) 2 (2) Syskonfortur gäller endast lor elever med syskon på samma skola i årskurs F-4. För skolplacering i årskurs 5 till 9 loreslås att syskonfortur inte tillämpas utan att placering ska göras utifrån relativ närhet och faktisk närhet. Sektorns bedömning Sektorn for utbildning och kultur bedömer att riktlinjerna för skolplacering ökar likvärdighet och florutsägbarhet. Sektorn bedömer att riktlinjerna ftir skolplacering kommer att utgöra en begränsad påverkan på skolvalet. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har bilagts ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar riktlinjer für skolplacering enligt foreliggande forslag av den22juli 2015 från sektom lor utbildning och kultur. SEKTORN FOR UTBILDNING OCH KULTUR Olof O Sektorschef Ulrika Merkel Planeringschef Bilagor: Riktlinjer for skolplacering i ftirskoleklass, grundskola och grundsärskola Barnkonsekvensanalys 128

129 N v HÄRRYDA KOMMUN BARNCHECKLISTA Dnr 2015KS BARNCHECKLISTA FÖR HIiNNYOA KOMMUN Barnchecklistan skall användas som ett redskap i Hänyda kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention då det bedöms relevant med en särskild barnkonsekvensanalys under beredningen av ärenden. Checklistan bifogas ärendet som bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna inarbetas direkt i ärendet. l. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? X u nn.j På vilket sätt? lvarftir inte? I och med att riktlinjer for skolplacering antas kommer det att bli tydligare fiir elever och vårdnadshavare vilka urvalskriterier som gäller. Inftirande av syskonlortur gör att syskon i större utsträckning kan få placering på samma skola. 2. Ar beslutet belyst ur barnets perspektiv? X u nn"j På vilket sátt? lvarftir inte? Sektorn har beaktat barns perspektiv när det gäller möjlighet att fpa gä på samma skola som sina syskon. Utgångspunkten lor riktlinjerna har varit att skapa ökad tydlighet ftir elever och deras vårdnadshavare. 3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl. a. kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? Xru IN.j På vilket sätt? lvarftir inte? Riktlinjerna är lika lor alla. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? nru XN.j På vilket sàtt? lvarftir inte? Det är ett administrativt ärende. Övrigt som bör tas hänsyn till 129

130 I (1) N HARRYDA v KOMMUN Sektom for utbildning och kultur Ulrika Merkel Dnr 20l5KSl Riktlinjer ftir skolplacering i färskoleklass, grundskola och grundsärskola Elever som är folkbokforda i Hänyda kommun ñr en grundplacering på en kommunal skola. Grundplaceringen utgår från principen om relativ närhet. Det innebär att alla elever erduds plats på en skola nära hemmet men att det inte alltid är den närmsta skolan. Om relativ närhet inte tillämpas riskerar de elever som bor långt ifrån sin närmsta skola att få en orimligt lång skolväg. Enligt skollagen (9 kap. $ 15, 10 kap. $ 30, 1l kup. $ 29) ska kommunen placera en elev på den skola där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om önskemålet skulle medlora att en annan elevs rätt att få skolplacering på en skola nära hemmet åsidosätts ska kommunen placera eleven vid en arìnan skola inom kommunen. Urvalskriterier vid placering upp till årskurs 4 Härryda kommun foljer skollagen och utgår från relativ närhet och vårdnadshavares önskemåi. Om det därefter finns fler sökande än platser på en skola måste ett urval göras. Det lorsta urvalet baseras på elever som har syskon på en skola dit de sökt. Syskonlortur gäller lor placering från florskoleklass till och med årskurs 4. Därefter görs ett urval beroende på hur lång gångväg eleven har till den önskade skolan. Urvalskriterier l. Relativ närhet 2. Vårdnadshavares önskemål 3. Syskonlortur 4. Faktisk närhet (gångväg) Urvalskriterier vid placering från årskurs 5 Vid placering i årskurs 5 och uppåt tillämpas inte syskonlortur utan placering görs utifrån relativ närhet, vårdnadshavares önskemål samt faktisk närhet. Elever i årskurs 5 på kommunala skolor där det finns en fortsättning i årskurs 6 har enligt skollagen rätt att fortsätta på sin nuvarande skola. Vårdnadshavare behöver enbart göra ett aktivt val om de önskar b a skola. Löpande skolplacering Vid byte av skola vid andra tidpunkter än start av lorskoleklass eller årskurs 6 gör vårdnadshavare en ansökan direkt till önskad skola. Skolbytet administreras av respektive skola. Om flera vårdnadshavare önskar en skola som inte kan ta emot fler elever tillämpas samma urvalskriterier som vid placering i ft)rskoleklass upp till årskurs 4. För årskurs 5-9 tillämpas relativ närhet och faktisk närhet. 130

131 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum I Sida Dnr 2015KS REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Gällande reglemente ftir kommunstyrelsen antogs av fullmäktige den 23 september 2013, $ 1 11, och gäller från och med den I oktober Mot bakgrund av de ftirändringar som skett i kommunallagen på senare tid har SKL omarbetat sitt lorslag till reglemente fiir kommunstyrelsen. Föregående florslag togs fram i samband med att nuvarande kommunallag trädde i kraft Nuvarande lorslag från SKL är med hänsyn till de omfattande ftirändringar som skett sedan dess kraftigt omarbetat. Kommunfullmäktige behandlade ärendet den20 apnl2015 i $ 67 och beslutade då återremittera ärendet till kommunstyrelsen, dels med uppmaning till kommunstyrelsen att hos kommunfullmäktige begära om tillsättning av en beredning som ska ha till uppgift att göra en allmän översyn av arbetsformerna ftir kommunstyrelse, andra nämnder och beredningar, vari ingår en översyn av reglementet lor kommunstyrelsen, dels for att ñ en redovisning av hur andra kommuner med beredningssystem hanterar närvarorätt. Att en tillf?illig beredning tillsätts och påbörjar ett övergripande arbete med arbetsformerna ftir de politiska organen får ses som angeläget på längre sikt. Det finns dock behov av anpassningar av reglementet utifrån ändringar i lag, som behöver antas innan dess att en beredning kan lorväntas ha ett fzirdigt underlag. Därlor ft)rs i princip samma reglemente som var ftiremål for behandling i $ på nytt upp for beslut. Endast ett tillägg till andra stycket i g 20har tillkommit, som ett fortydligande. Det lyder: "Näryarorätten medlor inte någon ràtt att delta i överläggningarna eller besluten." Från sektorn lor administrativt stöd loreligger skrivelse av den 2 juli2ol5. Ordfiirandens fìirslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente für kommunstyrelsen i enlighet med floreliggande forslag. o Kommunfullmäktige upphäver tidigare gällande reglemente, fastställt av kommunfullmäktige den23 september 2013, $ 111. justerande 131

132 HÄRRYDA KOMMUN for administrativt stöd Åke Marmander 20t Kommunstyrelsen I (3) Dnr 2015KS REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Uppdrag och bakgrund Gällande reglemente for kommunstyrelsen antogs av fullmäktige den 23 september 2013, $ 1 1 1, och gäller från och med den I oktober Mot bakgrund av de florändringar som skett i kommunallagen på senare tid, inte minst vad gäller skärpning och fortydligande av kommunstyrelsens roll och ansvar, har SKL omarbetat sitt lorslag till reglemente ftir kommunstyrelsen. Föregående ftirslag togs fram i samband med att nuvarande kommunallag trädde i kraft Nuvarande forslag från SKL är med hänsyn till de omfattande lorändringar som skett sedan dess kraftigt omarbetat. Gällande reglemente fiir kommunstyrelsen i Härryda kommun har kontinuerligt uppdaterats och är därlor på det hela taget i takt med lagstiftningen. Det finns dock skäl att i samband med det nya "normalreglementet" från SKL göra vissa justeringar för att på motsvarande sätt lortydliga kommunstyrelsens roll och ansvar, dock utifrån lokala florhållanden. Föreliggande forslag, som redovisades i dänsteskrivelse av den26 februari 2015, åtterremitterades av kommunfullmäktige den 20 april 2015, $ 67, med två motiveringar. Dels med uppmaning till kommunstyrelsen att hos kommunfullmäktige begära om tillsättning av en beredning som ska ha till uppgift att göra en allmän översyn av arbetsformerna fiir kommunstyrelse, andra nämnder och beredningar, vari ingår en översyn av reglementet for kommunstyrelsen, dels lor att ffi en redovisning av hur andra kommuner med beredningssystem hanterar närvarorätt. Bakgrund avseende närvaroråitt Förslaget om närvarorätt lor kommunfullmäktiges ordftirande vid kommunstyrelsens sammanträden togs fram på florslag av kommunstyrelsens ordfürande. Förslaget är utformat att gälla flor fullmäktiges ordflorande, som vid forfall ersätts av någon av vice ordfärandena enligt gängse ordning. De rättsliga lorutsättningama framgår av 4kap. 23 $ kommunallagen, som ger fullmäktige rätt att besluta att en ftirtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall ñ näwara vid nämndens sammanträden. Detta regleras lämpligtvis i kommunstyrelsens reglemente. Behandling av motiveringarna till återremissen Tillsdttning av beredning 132

133 2 (3) Kommunfullmäktiges presidieberedning (kfo) har redan den 28 april 2015 diskuterat uppdrag och form ftir en eventuell demokratiberedning. Det noterades vidare vid sammanträdet den26 maj 2015 att utgångspunkt lor uppdraget är fullmäktiges beslut i (dvs. ovan nämnda återremiss) samt kommunstyrelsens ordforande Per Vorbergs uppmaning i samma linje till kommunfullmäktige daterad Kfp har uppdragit åt ftirvaltningen att till lorsta höstsammanträdetta fram utkast till uppdrag lor til I fülli g b eredning utifrån utgångspunkterna. Redovisning av hur andra kommuner med beredningssystem hanterar ntirvarorcitt Sveriges kommuner och landsting publicerade 2009 studien "Alternativa politiska organisationer - En studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott". SKL inventerade då vilka kommuner som i praktiken hade avskaffat den traditionella nämndorganisationen och identifierade, med utgångspunkt från material från Kommuninfo,24 kommuner som hade en helt ny organisation, av vilka Hänyda kommun var en. Häribland fanns även GRmedlemmarna Lerum, Kungälv och Stenungsund. Detta fick också utgöra underlag ftir den studie av närvarorätt som dikterades i återremissen. Övriga 23 kommuner har således tillskrivits och ombetts ango hur man hanterar frâgan om närvarorätt i kommunstyrelsen, särskilt med avseende på fullmäktiges ordfürande. För att kunna värdera svaren rätthar också beaktats om deras respektive politiska organisationer fortsatt i samma grad motsvarar Härryda kommuns, och i vilken utsträckning man arbetar med fullmäktigeberedningar. 2l av de 23 kommunerna har inkommit med svar. Inledningsvis ska noteras att tre av de svarande kommunerna i och med innevarande mandatperiod har âtergãnt till en traditionell nämndorganisation. Som en loljd av detta arbetar dessa tre inte med några fasta fullmäktigeberedningar, och utöver detta uppger ytterligare sex kommuner tydligt att de inte arbetar med fasta fullmäktigeberedningar. I de fall någon av dessa kommuner ingår i redovisat utfall nedan anges det särskilt. Av de 2l svarande har tre infort någon form av närvarorätt lor fullmäktiges ordforande I Kungälv, som är en av dessa tre, gäller närvarorätten for fullmäktiges presidium i sin helhet. Endast i Hjos kommun har närvarorätten förenats med yttranderätt. Mullsjö, som är den tredje av dessa kommuner, arbetar dock inte med fasta fullmäktigeberedningar. Härutöver har fullmäktiges ordforande möjlighet att näwara vid kommunstyrelsens sammanträden i några av de övriga kommunerna av andra skäi. I tre kommuner är fullmäktiges ordforande invald som ordinarie ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen. En av dessa kommuner arbetar dock inte med fasta fullmäktigeberedningar. I ytterligare tre kommuner har man beslutat om öppna sammanträden i kommunstyrelsen, och det ger lorstås fullmäktiges ordforande möjlighet att i likhet med vilken medborgare som helst näwara vid sammanträdena. I dessa fall finns således inte några särskilda beslut eller någon särskild reglering av närvarorätt just for fullmäktiges ordforande. Utfallet kan inte tolkas entydigt i någon riktning, och bekräftar väl egentligen endast ånyo det faktum att det står var och en kommun att fütt organisera sig inom de ganska vida ramar som möjliggjordes i och med inlorandet av den nu gällande kommunallagen, som trädde i kraft den I januari Al e nde t s fort s att a hant er ing 133

134 3 (3) Att en tillfüllig beredning tillsätts och påbörjar ett övergripande arbete med arbetsformerna lor de politiska organen ñr ses som angeläget på längre sikt. Det finns emellertid ett visst behov av anpassningar av reglementet utifrån ändringar i lag, som behöver antas innan dess att en beredning kan florväntas ha ett f?irdigt underlag. Detta också flor att kunna ge beredningen nödvändig tid och arbetsro. Därlor lors i princip samma reglemente som var loremål flor behandling i $ ånyo upp flor beslut. Endast ett tilllägg till andra stycket i $ 20 har tillkommit, som ett flortydligande. Det lyder: "Närvarorätten medlor inte någon rätt att delta i överläggningarrra eller besluten." I den mån samsyn i frågan om närvarorätt, som utgjorde den huvudsakliga politiska skiljelinjen vid ftiregående behandling, fortsatt inte foreligger, finns möjlighet att begränsa yrkandena till den punkten, lor att undvika en ftirdrdning av beslut om nytt reglemente i sin helhet. Skiljelinjen har uppfattats specifikt röra just andra stycket i $ 20 som avser närvarorätten for fullmäktiges ordforande. Detta styckes existens påverkar inte reglementet i övrigt, varftir det är möjligt att anta reglementet såväl med som utan detta stycke. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente ftir kommunstyrelsen i enlighet med floreliggande florslag. Kommunfullmäkti ge upphäver tidi gare gällande reglemente, fastställt av kommunfullmäktige den23 september 2013, $ 111. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Karina Djurner Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef Bilaga: Förslag till nytt reglemente for kommunstyrelsen 134

135 HÄRRYDA KOMMUN REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Gällsndefr,ån den Føststdllt av komm unfu llmti ktíge 135

136 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Utöver vad som floreskrivs om kommunstyrelse och kommun i forfattningar, gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska ha hand om samtliga de verksamheter som kommunfullmäktige beslutat att inte läggapä annan nämnd, bolag, stiftelse eller ftirening. övnncnrpande UPPcTFTER s1 Kommunstyrelsen ansvarar genom sin fiirvaltning fiir att fullmäktiges uppdrag verkställs och loljs upp. Kommunstyrelsen ska vid beredning till fullmäktige särskilt beakta lagligheten och de ekonomiska ftirutsättnin garra. $ 2 Styr- och ledningsfunktionen Styrelsen är kommunens ledande politiska forvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar ftir kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställmng. Styrelsen ska leda och samordna ftirvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över öwiga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet, samt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalftirbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen ska ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de ftiretag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamåi, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga florhållanden av betydelse fiir kommunen. Kommunstyrelsen ska löpande vidta nödvändiga åtgärder fiir att säkerställa att de krav som anges i 3 kap. 17 och l8 $$ KL är uppfyllda beträffande de aktiebolag kommunen innehar akfier i. Kommunstyrelsen ska årligen i samband med årsredovisningen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i enligt 3 kap. 17 och 18 $$ KL under ftiregående kalenderår har varit ftirenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utfürts inom ramen lor de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister fürelegat ska den samtidigt lämna forslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. 136

137 s3 Kommunstyrelsen ska vidare bland annat o bedriva verksamhet så att invånarna sätts i centrum o arbeta fiir kvalitetsutveckling och effektivisering. s4 Kommunstyrelsen ska vid inledningen av en ny mandatperiod utforma ett ftirslag till kommunfullmäktige om ett strategiskt program i syfte att uttrycka den politiska viljeinriktningen for kommunen under mandatperioden. Styrelsen ska presentera ftirslag till uppdatering av programmet inftir den allmänpolitiska debatten vid kommunfullmäktiges sammanträde i januari varje år. Kommunstyrelsen ska därtill upprätta ftirslag till program med mål och riktlinjer ftir sådana kommunala angelägenheter som utftirs av privata utftirare EKONOMISKA FRÅGOR ss Kommunstyrelsen ska inom kommunallagens ram handha all kommunens egendoms- och medelsfürvaltning och därvid ftilja av fullmäktige meddelade ftireskrifter. I denna uppgift ingår även att o tillse att kommunens behov av fürsäkringsskydd är tillgodosett, o handha egen donationsfürvaltning,. ansvara fiir den interna kontrollen, o underhålla och ftirvalta kommunens fasta och lösa egendom. samt o med den begränsning som lor särskilt fall kan vara floreskriven i lag eller fastställd av kommunfullmäktige, besluta om avskrirming av kommunens fordran. I kommunstyrelsens uppgift ingår inte att fatta beslut om borgen eller annan säkerhet. PERSONALFRÅGOR s6 Kommunstyrelsen är kommunens organ fcir frågor som rör forhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att 1. med bindande verkan lor kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande lorhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 137

138 2. forhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om forhandlingsrätt utom vad gäller och 38 $$ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande forhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 4. besluta om stridsåtgärd, samt 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 $ lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. UTBILDNING, KULTUR OCH FRITID $7 Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och färordningar inom utbildningsområdet, såvitt uppgifterna inte avser myndighetsutövning mot enskild. Vidare har kommunstyrelsen till uppgift att främja forutsättningar ffir ett rikare kulturliv och goda möj ligheter till fütidsaktiviteter ftir invånarna Kommunstyrelsen har därvid hand om bl a ftiljande uppgifter: o Förskoleverksamhet o Förskoleklass o Grundskola o Särskola o Gymnasium o Vuxenutbildning o Kulturskola o Kultur- ochbiblioteksverksamhet. Erbjuda ändamålsenliga fritidsanläggningar och lokaler o Stödja och samarbeta med ftireningslivet o Medverka till ett rikt och omväxlande utbud av fritidsaktiviteter och kulturarrangemang samt att vårda kommunens kulturvärden och lokalhistoria. Myndighetsutövning mot enskild inom ansvarsområdena ovan utövas av den sociala myndighetsnämnden. SOCIALTJÄNST/STöD OCH HJÄLP TILL INDIVIDER OCH GRUPPER s8 Kommunstyrelsen fullgör, såvitt det inte avser myndighetsutövning mot enskild, kommunens uppgifter enligt lagar och fiirordningar inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunstyrelsen har därvid hand om bl a ftiljande uppgifter: 138

139 o Social omsorg om äldre o Stöd och service till funktionshindrade o Kommunal hälso- och sjukvård o Individ- och familjeomsorg o Familjerådgivning o Invandrar- och flyktingmottagande o Arbetsmarknadsåtgärder o Konsumentvägledning o Ekonomirådgivning och skuldsanering o Medicinskt ansvar och tillsyn Myndighetsutövning mot enskild inom ansvarsområdena utövas av den sociala myndighetsnämnden. SAMHIiLLSBYGGNAD se Kommunstyrelsen fullgör de uppgifter som avses i 1 $ lagen (1978:234) om nämnder ftir vissa trafikfrågor. Vidare fullgör kommunstyrelsen uppgifter som kommunen ska fullgöra och som inte fullmäktige bestämt ska åligga annan nämnd, inom ftiljande områden: o Näringsliv o Miljö o Vatten och avlopp o Renhållning o Gator/park o Kollektivtrafik o Färdtjänst och riksfiirdtjänst o Mark o Bostäder o Planer och kartor o Lokala traf,rkfiireskrifter o Bidrag till bostadsanpassning övnrc verksamhet s10 Kommunstyrelsen har vidare hand om 139

140 o krisledning o information om kommunens verksamheter o upphandlings- och inköpsfrågor o kommunensanslagstavla o ärenden enligt alkohollagen, med undantag für tillsyn av ftirsäljning av folköl o ärenden enligt lotterilagstiftning o internationellakontakter o reformering av regelbeståndet o Räddningstjänst och övriga skyldigheter ftir kommunen enligt lag om skydd mot olyckor o på kommunen ankommande uppgifter enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inflor och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. uppdatering av den kommunala ftirfattningssamlingen och därvid se till att den hålls tillgänglig i lagstadgad form OVRIG FORVALTNING s11 Kommunstyrelsen dr sociall-, kristids-, krislednings-, arbetslöshetsnämnd samt väghållnings- och arkivmyndighet. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. DELEGERING FRÅN KOMMUNFULLMÄTTTCN s12 Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen med begränsning av 3 kap 9 $ KL att besluta i de fall fullmäktige inte bestämt att annan nämnd ska fullgöra uppgifter inom nedan angivna områden i fiiljande grupper av ärenden: o vid behov ta upp och lämna ut lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt i budget och andra styrdokument,. avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige, om det inte är av principiell betydelse lor den kommunala självstyrelsen, samt om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige, även i de fall då det är av principiell betydelse ftir den kommunala sj älvstyrelsen, ' Till den del det inte avser myndighetsutövning mot enskild, se $ 6 140

141 o köp, ftirsäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, av fastighet eller fastighetsdel inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt, o besluta om taxor och avgifter av mindre ekonomisk betydelse, o i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att ftira kommunens talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antaga ackord, ingå ftirlikning och sluta annat avtal, o medge utsträckning, nedsättning, dödning, sammanftiring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev, o planuppdrag då program inte upprättas,. exploateringsavtal fìir genomftirande av detaljplan enligt lag och riktlinjer, o servitut och nyttjanderätter, o utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen,. anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 5 kap. 27 och 38 $$ PBL, som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunstyrelsens befogenhet innefattar också rätt att fürlänga eller fürnya detaljplanens genomfiirandetid. Kommunstyrelsen har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan fìire genomftirandetidens utgång mot fastighetsägares bestridande. Denna delegation avseende 5 kap. 27 och 38 $$ PBL gäller endast i de delar fullmäktige inte bestämt att miljö- och bygglovsnämnden ska fatta beslut,. medgivande och begäran om ftirordnande enligt 13 kap. 17 $ PBL, o ansökan om länsstyrelsens prövning enligt 6 kap. 5 och 8 $$ PBL, och att vidta åtgärder ftir att anteckning blir inftird i fastighetsregistrets allmänna del enligt 6 kap. 6 $ samma 1ag,2 o att med ledning av de med kommunfullmäktige bestämda riktlinjerna besluta om uttag av gatukostnader enligt 6 kap $$ PBL, o rätt att påkalla fastighetsreglering som behövs ftir att mark och vatten ska kunna användas ftir bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt enligt 5 kap 3 $ tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), 2 GAller ansölvtingar till lc)nsstyrelsen som görs jöre den I januari

142 o rätt attpäkalla fastighetsbestämning såvitt gäller område med detaljplan eller områdesbestämmelser eller område ftir vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan eller sådana bestämmelser enligt 14kap.1 a $ fastighetsbildningslagen, o rätt att påkalla fiirrättning enlig l8 g anläggningslagen (1973:1149), o avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (20 I 3 :460), o tillstånd att använda kommunens vapen, samt o besluta om kulturstipendium, kulturpris, idrottspris och tillgänglighetspris. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET s13 Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med av fullmäktige fastställda mål och riktlinjer och de füreskrifter som kan finnas i lag eller fiirordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten i kommunen och de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i utvecklas, och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsen ska årligen medverka vid upprättandet av fiirslag till budget fiir nästa kalenderår som innehåller en plan fiir verksamheten och ekonomin under budgetåret. Budgeten ska även innehålla en plan fiir ekonomin ftir en period av tre år. Kommunstyrelsen ska snarast och senast den 15 april överlämna årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna. Årsredovisningen ska också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk ftirening, ideell ftirening, handelsbolag eller beställarftirbund. Kommunstyrelsen ska en gång per tertial redovisa hur verksamheten utvecklas under löpande budgetar. MEDBORGARFöRSLAG s14 Medborgarfiirslag, där fullmäktige överlåtit till kommunstyrelsen att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att ftirslaget väcktes i fullmäktige. 142

143 Kommunstyrelsen ska två gånger per år informera om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarfiirslag samt redovisa de medborgarftirslag som inte avgjorts inom ett år från det att fiirslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte har avgjorts och när beslut kan ftirväntas fattas. KOMMUNSTYRELSENS ARBETSFORMER S15 Kommunstyrelsenssammansättning Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och 13 ersättare. S 16 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är ftirhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot ska underrätta sin ersättare i god tid ftire sammanträdet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde bör när hanlhon flrnner lämpligt träda in och tjänstgöra, även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt, ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har bö{at tjänstgöra har dock alltid ftireträde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas, får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället flcir en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra, om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. En ersättare har rätt attvara med på överläggningen men inte rätt att få sin mening antecknad till protokollet. S 17 Ersättare für ordfäranden Om varken ordftiranden eller vice ordftjranden kan delta i ett sammanträde, fullgör den till levnadsåldern äldste ledamoten ordftirandens uppgifter. 143

144 Om ordfiiranden på grund av sjukdom eller annars ftir längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag, får styrelsen utse annan ledamot att som ersättare ftir ordftiranden fullgöra dennes samtliga uppgifter. S 18 Tidpunkt ftir sammanträden Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordfiiranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordftiranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. S 19 Kallelse till sammanträde Ordftiranden ansvarar ftir att kallelse utfärdas till sammanträdet. När ordfl<iranden eller en vice ordfiirande inte kan kalla till sammanträdet, ansvarar den till levnadsåldern äldste ledamoten ftir att kallelse sker. Kallelsen bör utfärdas skriftligen och utsändas till ledamöterna och ersättarna senast 10 dagar ftire sammanträdet. I brådskande fall får ärendet ändå avgöras utan hinder av attkallelse utfårdats senare, om minst 9 närvarande ledamöter beslutar det. Kallelsen bör åtftiljas av fiiredragningslista och handlingar. Vid styrelsens sammanträden är tjänstemän fìiredragande i ärenden som rör deras respektive verksamhetsområde. S 20 Närvarorätt Kommunstyrelsen får medge ftirtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen att näwara vid sammanträde med styrelsen für att lämna upplysningar. Aven anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Kommunfullmäktiges ordftirande har rätt att nàwara vid kommunstyrelsens sammanträden. Närvarorätten medfor inte någon rätt attdelta i överläggningarna eller besluten. Vid fcirfall ersätter annan från fullmäktiges presidium enligt gängse ordning. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt attnäwaravid nämndens sammanträden. S 2l Kommunstyrelsens ordftirande (kommunalråd) och presidium Sedan val av kommunstyrelsen skett, utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter två (2) kommunalråd. 144

145 o Kommunstyrelsens ordfiirande och vice ordftirande är kommunalråd och utgör tillika kommunstyrelsens presidium. Kommunstyrelsens ordftirande ska o närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens ftirvaltning och med uppmärksamhet ftilja frågor av betydelse ftir kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten, o tillse att kommunstyrelsens ärenden behandlas utan onödigt dr<ijsmåi, ' vata tillgänglig ftir allmänheten och ftir kommunens ftirtroendemän på avtalade tider, o representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden, om inte kommunstyrelsen bestämt annat, samt o i övrigt tillse att kommunstyrelsens uppgifter fullgörs. 522 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordfiiranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt, innan styrelsen justerar den. $ 23 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut, och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas fijre den tidpunkt som har fastställts fiir justeringen av protokollet. S 24 Delgivning Delgivning med kommunstyrelsen kan ske antingen med ordftiranden, kommundirektören, kanslichefen eller sekreteraren i kommunstyrelsen eller annan anställd som styrelsen bestämmer. $ 25 Undertecknande av handlingar Kommunstyrelsen bestämmer vem eller vilka som har rätt att underteckna avtal, andra handlingar och skrivelser fiir kommunstyrelsens räkning. Om inte annat framgår av lag eller fullmäktige bestämt annat gäller motsvarande rätt ftir kommunstyrelsen beträffande handlingar m m som fullmäktige fattat beslut om. 145

146 HARRYDA KOMMLTN Kommunstyrelsen SAMMANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum I Sida Dnr 2015K REVIDERING AV HÄRRYDA KOMMUNS PENSIONSPOLICY Kommunstyrelsen antog nuvarande pensionspolicy i $ 42l20O8lor anställda och flortroendevalda i Hänyda kommun. Då det har skett lorändringar avseende medarbetare och lortroendevalda krävs en uppdatering. I nytt forslag till ny policy är den övergripande ftirändringen att pensionsavtalet fär yngre medarbetare, lodda 1986 eller senare, nu är inkluderat (AKAP-KL) samt att den ftirändring av pension ftir lortroendevalda (OPF-KL) som beslutades i kommunfullmäktige S 94/2014 inkluderas i florslaget. Samråd har skett med de fackliga organisationema i den centrala samverkansgruppen den 16 juni Från sektorn für administrativt stöd fiireligger skrivelse av den 10 juni Ordftirandens fìirslag till beslut o Kommunstyrelsen beslutar att anta Härryda kommuns pensionspolicy enligt floreliggande forslag att gàlla från och med I oktober o Kommunstyrelsen upphäver Hänyda kommuns nuvarande pensionspolicy, antagen i 5 42/2008 som dock tillämpas till och med 30 september

147 HARRYDA KOMMUN Sektorn for administrativt stöd Patrik Kjällgren Dnr 2015K Kommunstyrelsen (2) REVIDERING AV HARRYDA KOMMUNS PENSIONSPOLICY Uppdrag och bakgrund Kommunstyrelsen antog nuvarande pensionspolicy i $ for anställda och fortroendevalda i Hänyda kommun. Pensionspolicyn beskriver vilka pensionsersättningar som ges till medarbetare respektive fortroendevalda. Pensionspolicyn visar även vilka delar av centrala pensionsavtal som kommunen väljer att använda sig av och vilka villkor och krav som stäils. Härryda kommun har i ftirslaget, likt nu gällande policy, möjliggjort lor äldre medarbetare att gä ner i tid men samtidigt behålla en avsättning till pensionen motsvarande det han eller hon arbetade tidigare. Då det har skett forändringar både avseende medarbetare och ftirtroendevalda krävs en uppdatering. I forslag till ny policy är den övergripande forändringen att pensionsavtalet fi)r yngre medarbetare, fodda 1986 eller senare, nu är inkluderat (AKAP-KL) samt att den lorändring av pension ftir ftirtroendevalda (OPF-KL) som beslutades i kf $ inkluderas i fiorslaget. Det har även skett en del mindre forändringar av administrativ art. Pensionspolicyn har samråtts med de fackliga organisationerna i den centrala samverkansgruppen (CSG) den 16 juni De fackliga organisationema hade inget att erinra mot ftirvaltningens fiirslag. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Hänyda kommuns pensionspolicy enligt bilagt florslag och att det ska gälla från och med I oktober Kommunfullmäktige upphäver Hänyda kommuns nuvarande pensionspolicy, antagen i ks $ som dock tillämpas till och med 30 september

148 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD 2 (2) î Djumer Kommundirektör Personalchef Bilaga: Förslag till ny pensionspolicy 148

149 HARRYDA KOMMUN Sektorn ftir administrativt stöd Personalfunktionen 20r5-06-t2 Dnr 2015K (e) PENSIONSPOLICY Allmänt Denna policy omfattar samtliga anställda och ftirtroendevalda i Hänyda kommun. Pensionsavtalen KAP-KL och AKAP-KL innehåller ett flertal möjligheter till lokala överenskommelser. Pensionspolicyn beskriver hur kommunen beslutat att hantera specifika pensionsfrågor samt vilka pensionsmöjligheter anställda och fortroendevalda i kommunen kan omfattas av. Pensionspolicyn ska användas som en aktiv del i kommunens personalpolitik och bland annat hjälpa kommunen att attrahera och behålla kompetent personal. Uppdatering Pensionspolicyn och riktlinjerna kring pensionsområdet ska ses över och, om det finns behov, uppdateras en gång per mandatperiod. Däremellan ska uppdatering ske då det skett större ft)rändringar ilagar och kollektivavtal med påverkan på pensionsområdet. Beslutsordning Kommunstyrelsen är pensionsmyndighet när det gäller fürtroendevaldas pensionsvillkor. Kommunstyrelsen är dessutom kommunens högsta ansvariga organ när det gäller anställdas pensionsvillkor. Kommundirektör, i samråd med personalchef, beslutar i individuella pensionsfrågor av särskild karaktär, till exempel vid särskild avtalspension på heltid eller deltid, samt vid överenskommelser om pensionsft)rmåner utanftir ordinarie pensionsavtal eller kommunens pensionspolicy. Pensionshandläggaren beslutar i normala pensionsfall. 149

150 2 (e) INNEHÅLLSFöRTECKNING S4MM4NF4TTNING....3 PENSION TILL ANSTALLDA... 4 rönbväxling TILL PENSIoN 5 vöntcuet TrLL MINSKAD ARBETSTIo r'ön nrnng.tnsränd4... PENSION TILL SEKTORSCHEFER OCH NYCKELPERSONER... PENSIoN TILL T.ÖRTRoSNDEVALDA TRYGGANDE AV KoMMUNENS PENSIoNSÄTRGANDE

151 3 (e) SAMMANFATTNING Pension till anståillda o Särskild avtalspension kan beviljas efter individuell prövning vid särskilda skäl.. Samtliga tillsvidareanställda i kommunen får löneväxla till pensionsfürsäkring.. Äldre anställda har möjlighet att minska sin arbetstid med bibehållen pensionsgrundande lön. Pension till sektorschefer och nyckelpersoner. Sektorschefer och annan anställd i såirskilt fall har möjlighet till alternativ KAP-KL Pension till fürtroendevalda o Förtroendevalda omfattas av OPF-KL (Bestämmelser om omställningsstöd och pension für förtroendevalda) alternativt PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning ft)r ft)rtroendevalda) ftir dem som omfattas av äldre bestämmelser. Inkomster upp till ett prisbasbelopp per år är undantagna från samordning. o Alla ftirtroendevalda ffir en pensionsavsättning motsvarande 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten hos kommunen upp tili7,5 inkomstbasbelopp. För den del av inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp avsätts 30 procent intill dess den ftirtroendevalde har fyllt den i32 a $ LAS angivna åldern (f.n. 67 år). o För pensionsavsättning under kalenderåret understigande 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp utbetalas avsättningen direkt till den lortroendevalde i form av ersättning som ej är pensionsgrundande. o Fritidspolitiker erhåller ersättning ftir ft)rlorad tjänstepension. Ersättningen sker genom en årlig avgift motsvarande 4,5 o/o av utbetald ersättning ftir förlorad arbetsñrtjåinst. Tryggande av pensionsftirmåner Kommunen tryggar: o avgiftsbestämd ålderspension och alternativ KAP-KL genom fiirsåikring. Löpande inbetalning av premie.. ftirmånsbestämd ålderspension genom beskattningsrätten. Intjänandet skuldftirs arligen. o pension till efterlevande, särskild avtalspension och ftjrmåner enligt PBF genom beskattningsrätten. Pensionsft)rmånerna skuldfors i sin helhet i samband med beviljad pension.. pension (OPF-KL) genom beskattningsrätten. Indänandet skuldförs årligen. o intjänad pension ftire 1998 genom beskattningsrätten. Pensionsåtagandet redovisas som en skuld i balansräkningen. Beslutsordning o Kommunstyrelsen är pensionsmyndighet när det gäller förtroendevaldas pensionsvillkor, samt högsta ansvariga organ när det gäller anställdas pensionsvillkor. o Kommundirektör i samråd med personalchef beslutar i individuella pensionsfrågor av särskild karaktär. o Pensionshandläggaren beslutar i normala pensionsfall. Information till anställda o Kommunen har fastställt riktlinjer für muntlig och skriftlig information till anställda om pensionsrättigheter i anställningen. 151

152 4 (e) PENSION TILL ANSTIiLLDA Anställda ftidda 1986 eller senare omfattas sedan av AKAP-KL Anställda födda 1985 eller tidigare omfattas sedan av KAP-KL Särskild avtalspension enligt överenskommelse - KAP-KL Nedanstående information om avtalspension avser dem som omfattas av KAP-KL. Villkoren för avtalspension enligt AKAP-KL är ej aktuella i dagsläget, men framgår av avtalet. Särskild avtalspension på heltid Med särskild avtalspension avses pension före 65 är. Pensionen kan vid behov användas som avgångspension efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Särskild avtalspension ska användas med stor återhållsamhet och restriktivitet. Pensionen kan användas då det finns särskilda skäl och beviljas efter individuell prövning. Beslut fattas i varje enskilt fall. Den anställde bör ha uppnått 63 års ålder och ha minst 10 års sammanhängande anställningstid i kommunen i direkt anslutning till avgången. Om det finns vägande skäl kan kommunen i enskilda fall bortse från dessa riktlinjer. Särskild avtalspension ska beräknas på ett pensionsunderlag (genomsnittslön) enligt KAP-KLs regler. Pensionsnivån är fastställd till nedanstående procentsatser. Särskild avtalspension ska beräknas på ett pensionsunderlag (genomsnittslön) enligt KAP-KLs regler. Pensionsnivån är fastställd till nedanstående procentsatser. P ensionsunderlag uttrych i inkomstbasbelopp 0-7,5 7, Pensionsnivå 73,5 0/o 55% 27,5 yo Hel särskild al.talspension betalas ut från den överenskomna avgångstidpunkten och låingst till 65 år. Kommunen ska fortsätta att betala pensionsavgifter lor avgiftsbestämd ålderspension under den tid som särskild avtalspension betalas ut. Avgiften beräknas på det pensionsunderlag som fastställts fcir den särskilda avtalspensionen, uppräknat med föråindringen av inkomstbasbeloppet i florhållande till avgångsaret. Pensionsgrundande tid för förmånsbestämd ålderspension ska i förekommande fall fortsätta att tillgodoräknas och rätten till efterlevandepension ska bibehållas oförändrad under tid med särskild avtalspension. Förvärvsinkomst upp till ett prisbasbelopp per år undantas från samordning med särskild avtalspension. Förvärvsinkomst som överstiger ett prisbasbelopp ska samordnas på så sätt att avtalspensionen minskas med 73,5 procent av den överstigande delen av inkomsten. 152

153 s (e) Avgång med särskild avtalspension kan komma att påverka allmåin pension, sjukpenning, ersättning fran avtalsfürsäkringar med mera. Kommunen ska inte kompensera den anställde för denna påverkan. Särskild avtalspension på deltid Som ett alternativ till hel särskild avtalspension kan överenskommelse istället träffas om såirskild avtalspension på deltid. En ftirutsättning är då att arbetstagaren åir kvar i anställning men att anställningen omregleras och arbetstiden minskas. Pensionen betalas ut i en omfattning som motsvarar arbetstidsminskningen. Utbetalning sker från den överenskomna omregleringstidpunkten och som längst tillden i LAS 32 a $ angivna åldern (f.n. 67 år). Särskild avtalspension på deltid beviljas och beräknas enligt samma regler som kommunen beslutat ska gälla for hel särskild avtalspension. Förvärvsinkomst från annat arbete än från deltidsanställningen i kommunen ska samordnas med avtalspensionen. Förvärvsinkomst som für ett kalenderår understiger ett prisbasbelopp multiplicerat med graden av arbetstidsminskning, undantas dock från samordning. Förvärvsinkomst som överstiger denna gräns ska samordnas på samma sätt som gäller ftjr hel särskild avtalspension. I,öNnvÄXLING TILL PENSIoN Samtliga tillsvidareanställda i kommunen har möjlighet att löneväxla till pension via ett överenskommet månatligt bruttolöneavdrag. Det överenskomna beloppet avsätts till en tj änstepensionsförsäkring. Löneväxlingen ska vara kostnadsneutral für kommunen. Vid löneväxling betalar kommunen särskild löneskatt istället for sociala avgifter och får därmed en lägre kostnad. Anställda som löneväxlar får därfor ett premietillägg som ska motsvara halva skillnaden mellan sociala avgifter och särskild löneskatt. Premietillägget betalas tillsammans med det överenskomna löneväxlingsbeloppet till tj änstepensionsftirsäkringen. I kostnadsneutraliteten ligger också att löneväxlingen inte ska påverka den anställdes ordinarie tjänstepension. Den oväxlade lönen ska därflor vara pensionsgrundande. Vid löneförhandlingar ska den oväxlade lönen användas som utgångspunkt. Lägsta belopp att växla är 300 kronor och högst 10 procent av bruttolönen. Den anställde väljer själv om beloppet ska sparas i traditionell forsäkring eller fondftirsåikring och om ftirsäkringen ska tecknas med återbetalningsskydd. Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Vid sjukdom, füräldraledighet och tjänstledighet utan lön längre åin en månad, görs ett uppehåll i löneväxlingen till dess den anställde återkommit i tjänst. Löneväxlingen ska regleras i ett individuellt avtal mellan kommunen och den anställde. Avtalet kan sägas upp av individen eller kommunen med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader. Om förutsättningarna ftir löneväxlingserbjudandet fürändras på grund 153

154 av åindringar i lag eller centralt kollektivavtal har individen och kommunen en ömsesidig rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan. 6 (e) Löneväxlingen kan komma att påverka den anställdes allmänna pension, sjukpenning, ftiräldrapenning och ersättning från avtalsforsäkringarna. Kommunen ska informera om detta. MÖJLIGHET TILL MINSKAD ARBETSTID FöR ÄT,unn ANSTIiLLDA I syfte att öka ffirutsättningarna flor äldre anställda all arbetatill 65 ar eller längre, har kommunen beslutat om möjlighet till minskad arbetstid i kombination med ofürändrad pensionsgrundande lön för tjänstepensionen. För att åtgärdens syfte inte ska fürfelas, får den anställde inte ta arbete hos annan arbetsgivare samtidigt som arbetstiden i kommunen minskas. Möjligheten gäller äldre anställda som genom permanent omreglering av anställningen tillåts minska sin arbetstid enligt nedanstående riktlinjer. Detta inneblir att den anställde endast får arbeta på den omreglerade sysselsättningsgraden eller lägre. Riktlinjer o Arbetstidsminskningen kan ske tidigast från och med den månad den anställde fyller 6l àr. o Den anställde ska ha minst 10 års sammanhåingande anställningstid i kommunen i omedelbar anslutning till arbetstidsminskningen. o Den anställdes arbetstid efter minskningen ska vara minst 50 procent av heltid. o Som pensionsgrundande lön för tjåinstepensionen tillgodoräknas den fasta lönen ftire arbetstidsminskningen. Denna lön ska fürändras i takt med individens faktiska löneutveckling. Beslut om minskad arbetstid enligt ovan sker efter individuell prövning med hänsyn tagen till florutsättningarna i verksamheten och kommunens ekonomiska situation. Den anställde ska så långt det är möjligt behålla tidigare arbetsuppgifter men i mindre omfattning. Om verksamheten kräver det kan den anställde istället erbjudas en ny deltidsanställning med nya arbetsuppgifter och ny lön. Ovanstående riktlinjer innebär att arbetstidsminskningen inte påverkar tjänstepensionen eftersom den pensionsgrundande lönen ber2iknas utan hänsyn till arbetstidsminskningen. Däremot kan arbetstidsminskningen komma att påverka den anställdes allmänna pension, sjukpenning, ersättning från avtalsft)rsäkringarna med mera, eftersom den kontanta lönen blir lägre. Kommunen ska informera om detta. 154

155 7 (e) PENSION TILL SEKTORSCHEFER OCH NYCKELPERSONER I syfte att stärka kommunens möjlighet att rekrytera och behålla högre chefer och nyckelpersoner i konkurrens med andra arbetsgivare, erbjuder kommunen i enlighet med bestämmelserna i KAP-KL, möj lighet till alternativ pensionslösning. Alternativ KAP-KL Allmänt Alternativ KAP-KL innebär att den fürmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL byts mot en premiebestämd ålderspension. Övriga pensionsförmåner inom KAP-KL behålls oftirändrade eller folj er kommunens pensionspolicy. Jämftirt med den ordinarie lormånsbestämda ålderspensionen, innebär alternativ KAP- KL större flexibilitet och möjlighet till individuell anpassning. Kostnadsneutralitet Alternativ KAP-KL är kostnadsneutral ftir kommunen. Pensionslormånen tryggas genom försäkring med löpande premiebetalning. Premien motsvarar den som kommunen skulle ha betalat ftjr förmånsbestämd ålderspension i det fall kommunen tryggat den med ftrsäkring. Anställda som omfattas Erdudandet om alternativ KAP-KL omfattar kommunens sektorschefer samt annan anställd i särskilt fall. En anställd som omfattas av erbjudandet beslutar själv om han eller hon ska acceptera alternativ KAP-KL eller fortsätta att omfattas av den ordinarie ftirmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL. Eget val Den anställde väljer om premien ska placeras i traditionell ftirsäkring eller fondft)rsèikring, samt om forsäkringen ska innehålla återbetalningsskydd eller ej. Ä.terbetalningsskydd innebär att det samlade pensionskapitalet betalas ut till de insatta fürmånstagarna som en månadsvis pension om den anställde avlider. Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Utbetalning Pensionen betalas ut tidigast från 55 års ålder efter individuell överenskommelse med ftirsäkringsbolaget. Pensionen kan tas ut under en begränsad tid eller i vissa fall livsvarigt. Kortaste utbetalningstid åir vanligen fem år. Ovrigt En anställd som valt att omfattas av alternativ KAP-KL kan inte återgå till ordinarie KAP-KL så länge anställningen i kommunen består. 155

156 8 (e) PENSION TILL FORTROENDEVALDA Förtroendevalda på heltid och deltid Kommunfulläktige har i KF ç antagit Bestämmelser om omställningsstöd och pension für ftirtroendevalda att gälla från och med 15 oktober För fìirtroendevalda som fortsätter ett tidigare uppdrag på motsvarande mer än 40 procents omfattning gäller tidigare bestämmelser om pension och avgångsersättning für fürtroendevalda (PBF). Förutsättningarna ftjr fürtroendevald som omfattas av PBFs regler framgår av avtalet. Alla ftjrtroendevalda får en pensionsavsättning motsvarande 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten hos kommunen, upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Förtroendevald som av Härryda kommun får ersättning som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp avsätts 30 procent på den del som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Denna ersättning ges dock llingst intill dess den ftirtroendevalde har fyllt den i 32 a $ LAS angiven ålder (f.n.67 år). För pensionsavsättning under kalenderåret understigande 1,5 procent av samma ärs rnkomstbasbelopp utbetalas avsättningen direkt till den ftirtroendevalde i form av ersättning som ej är pensionsgrundande. Pension och avgångsersättning beräknas och betalas ut enligt OPF-KLs regler Fritidspolitiker Fritidspolitiker i kommunen erhåller skälig ersättning for fürlorad tjänstepension. Ersättningen utgår i form av en årlig avgift motsvarande 4,5 procent av utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättningen betalas ut kontant till den ft)rtroendevalde i februari månad året efter det år fürlusten hänftir sig till. Den fürtroendevalde ska kunna visa att ft)rtroendeuppdraget medftrt minskad tjänstepension, storleken på förlusten behöver dock inte styrkas. Aktiv egen näringsverksamhet Förtroendevalda som bedriver aktiv egen näringsverksamhet, fär istället ftir ovanstående schabloniserade kompensation, ersättning ftir faktisk pensionslorlust under ftirutsättning att det fürlorade beloppet kan styrkas på ett ftir kommunen godtagbart sätt. tscgäran om ersättning ska göras senast i januari månad året efter det år fürlusten hänfor sig till. Ersättning für uppdragstid ftire Förtroendevalda som förlorat tjänstepension under uppdragstid ftire , har rätt till ersättning med faktiskt lorlorat belopp under ft)rutsättning att detta belopp kan styrkas på ett ft)r kommunen godtagbart sätt. Begäran om ersättning ska göras senast i samband med pensioneringen. 156

157 e (e) TRYGGANDE AV KOMMUNENS PENSIONS^Â.TAGANDE Hänyda kommun tryggar sina pensionsåtaganden på ñljande sätt: Avgiftsbestämd ålderspension Förmånsbestämd ålderspension Pension till efterlevande Särskild avtalspension enligt överenskommelse Intjåinad pension ftire 1998 Alternativ KAP-KL ñr ledningsgruppen PBF (Pensionsbestämmelser für fürtroendevalda) OPF-KL (Bestämmelser om omställningsstöd och pension lor fürtroendevalda) Tryggas sedan 1998 genom ftirsäkring inbetalning av premie till den ftirsäkring den anställde valt. Tryggas genom beskattningsrätten. Intj änandet skuldft)rs arligen. Tryggas genom beskattningsrätten. Hela pensionsbeloppet skuldftirs i samband med inträffat dödsfall. Tryggas genom beskattningsrätten. Hela pensionsbeloppet skuldfors i samband med beviljad pension. Pensionsutfüstelsen tryggas genom beskattningsrätten och redovisas som en skuld i Tryggas genom ftirsäkring. Löpande inbetalning av premie till den ftirsäkring den anställde valt. Tryggas genom beskattningsrätten. Hela pensionsbeloppet skuldftirs i samband med beviljad pension. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och avsätts till en av kommunen fürvaltad pens- 157

158 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 201s Sida Dnr 2015KS YTTRANDE ÖVER GRANSKNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Kommunens revisorer har genomfort en granskning av kommunens systematiska miljöarbete. Granskningen visar att kommunens systematiska miljöarbete är ändamålsenligt men att det finns vissa forbättringsområden. Sektom ftir administrativt stöd kommenterar rapporten i skrivelse av den 28 april 2015 och redovisar vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten. Ekonomiutskottet behandlade rapporten den 9 juni 2015 i $ 8 Ordfürandens fürslag till beslut O Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner övriga av forvaltningen redovisade åtgärder. o Kommunstyrel sen beslutar att del ge kommunfullmäkti ge beslutet. 158

159 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn lor administrativt stöd Patrik Kjällgren Kommunstyrelsen Dnr 2015KS (2) YTTRANDE ÖVER GRANSKNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJöARBETET Sammanfattning Härryda kommuns revisorer har gett Deloitte AI i uppdrag att utfüra en granskning avseende kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Rapporten visar att kommunen till viss del säkerställer att det finns arbetssätt och rutiner lor att säkerställa att kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är ändamålsenligt. Kommunen har god organisering samt goda strukturer och styrdokument flor det systematiska arbetsmiljöarbetet och kommunens uppgiftsfordelning av arbetsmiljöfrågor bedöms fungera väi. Granskningen visar dock på några forbättringsområden och lyfter vissa rekommendationer: Tillämpningen av rutiner avseende arbetsskador och tillbud kan i vissa delar vara bristfìillig och kommunstyrelsen bör tillse att det skapas en rutin ftir aktiv uppfoljning/kontroll av uppfo lj ning av arbetsmilj öåtgärder på enhetsnivå. o Systematiskt arbetsmiljömiljöarbete finns inte med som stående punkt på agendan vid alla arbetsplatsträffar. Kommunen bör överväga att besluta att arbetsmiljöfrågor ska vara en stående punkt pä alla samverkansgruppers agendor. Förvaltningens kommentarer till revisionsrapporten Förvaltningen bedömer att flera av de synpunkter som framkom i granskningen är relevanta och hade i tidigare skede påbörjat arbete lor att åtgärda flera av dessa. Tillämpning av rutiner avseende arbetsskador och tillbud Revisionen tar upp arbetet med arbetsskador och tillbud. Revisorerna vill se en bättre tillämpning av rutinema samt att de ser en brist i att det inte sker någon aktiv uppfoljning/kontroll från skyddskommittéerna. Härryda kommun har köpt in ett specifikt ärendehanteringssystem som digitaliserar processen. Därmed bör forvaltningen kunna säkerställa att tillämpningen av rutinerna blir bättre. Systematiskt milj öarbete Revisionen tar upp att arbetsmiljö bör vara en stående punkt vid arbetsplatsträffar (APT) och samverkansråd. Förvaltningen bedömer att effekten av en tvingande skrivning skulle vara liten i samverkansråden. Det motverkar även syftet att arbetsmiljöfrågorna ska integreras i verksamhetens utveckling och beslutsfattande. Vid arbetsplatsträffarna är formatet och syftet mindre styrt. För att möjliggöra att arbetsmiljö men även hälsofrågor i bredare perspektiv tas upp lor diskussion så kommer arbetsgivaren att foreslå att detta skrivs in som en obligatorisk punkt i samverkans aviaiet, det lokal a ko I lektivavtal som re glerar samverkan. Revisionen hade ingen synpunkt på kommunens delegering av arbetsmiljöuppgifter. Däremot hade de en synpunkt på att det inte fanns någon skriftlig rutin lor hur dessa ftirvaras. De administrativa cheferna i kommunens sektorer har fått i uppdrag att se hur en rutin kan inforlivas på lämpligt sätt i befintliga rutiner. 159

160 2 (2) Revisionen påpekade ett antal mindre frågor kring samverkans formella system. De vill se tydligare rutiner lor protokollfijrda samverkansgruppsmöten, att kommunen ska öka florutsättningar ftir att enhetsråd kan ske samt att kommunen ska undersöka om och hur ett ökat användande av riskanalyser på enhetsråd skulle kunna främja arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen ser att det kan lorbättras genom att utveckla tydligare informationsmaterial, mallar och liknande samt att utbilda chefer i samverkan. Revisionen ser en brist i att information om arbetsmiljöarbetet ej är lättillgängligt ftir stora grupper av medarbetarna. Detta på grund av uppdelningen mellan ett administrativt nät och ett skolnät. Kopplat till skolnätet finns nu en smidigare ingång till intranätet direkt från den startsida som möter medarbetaren. Revisionen menar att lorvaltningen ska säkerställa styrning, uppfoljning och kontroll avseende utbildning inom arbetsmiljöområdet. Förvaltningen ser att det finns goda rutiner for cheferna. Avseende skyddsombuden så har det upprättats en rutin och en fürteckning avseende sþddsombuden och deras utbildning. Inom gymnasieverksamheten uppfattar lorvaltningen att det finns goda rutiner lor elevskyddsombud. Inom grundskoleverksamheten finns inga skrivna rutiner i dagsläget. Åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten Förvaltningen kommer att digitalisera anmälan av arbetsskador och tillbud och kommer även att ftjreslå att det i samverkansavtalet ska framgå att det på arbetsplatsträffar ska finnas en stående punkt om arbetsmiljö och hälsa. De administrativa cheferna kommer att fa i uppdrag att se över rutinen lor att ftirvara blanketten "delegering av arbetsmiljöuppgifter". Personalfunktionen, i samverkan med de fackliga organisationerna, ska se över information och stöd till samverkan. Grundskoleverksamheten får i uppdrag att se över rutiner for att säkerställa att elevskyddsombud får tillräcklig utbildning. E konomiutskottets behandling Ekonomiutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet den 9 juni 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner av forvaltningen redovisade åtgärder. Kommunstyrelsen beslutar att delge kommunfullmäktige beslutet. Karina Djurner Kommundirektör Pettersson Personalfunktionen 160

161 N v HÄRRYoA KOMMUN Kommunens revisorer 20l s Kommunstyrelsen GRANSKNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Kommunens revisorer beslutade den 9 februari 2015 att överlämna granskningen av det systematiska arbetsmilj öarbetet till kommunstyrel sen. Granskningen visar att kommunenstyrelsen till viss del säkerställer att det finns arbetssätt och rutiner för att säkerställa att kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är ändamålsenligt. Kommunen har god organisering samt goda strukturer och styrdokument for det systematiska arbetsmiljöarbetet och kommunens uppgiftslordelning av arbetsmiljöfrågor bedöms fungera väi. Granskningen visar dock på några forbättringsområden och revisorema vill särskilt lyfta fram några rekommendati oner: a Tillämpningen av rutiner avseende arbetsskador och tillbud kan i vissa delar vara bristftillig och kommunstyrelsen bör tillse att det skapas en rutin for aktiv uppfloljning/kontroll av att upploljning av arbetsmiljöåtgärder på enhetsnivå. a Systematiskt arbetsmiljöarbete finns inte med som stående punkt på agendan vid alla arbetsplatsträffar. Kommunen bör överväga att besluta att arbetsmiljöfrågor ska vara en stående punkt på alla sammaverkansgruppers agendor I övrigt hänvisas till rapporten. KOMMUNENS REVISORER #orrrurffi*ü' Marcus Tonell Vicc ordfìirancle För kän nedom till : Kommunalråden, Kommunfullmäkti ges presidium, Kommundirektören, Ekonomichefen samt Personalchefen. 161

162 Deloitte. N v HÄRRvoR KOMMUN Rapport avseende granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Härryda kommun Januari

163 lnnehåll San rnranfattnirrç 1 lnlecirtitrg 4 2 C-ìtarlskrrirtg 3 l)iskltssiorr oclt berlörrtnirrç -1fi 163

164 Sammanfattning Sammanfattningsvis konstaterar vi att kommunen har god organisering samt goda strukturer och styrdokument för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I stort bedöms det systematiska arbetsmiljöarbetet fungera, dock med vissa noterade brister. Kommunen behöver bl.a. säkerställa att befintliga rutiner tillämpas fullt ut och att styrning, uppföljning och kontroll Över utbildn ingsverksam heten fórbättras.!"ìt i r rt o<:ir riktllrrlt*t Arbetsmiljöpolicy och Skriftlig rutin vid arbetsskada och/eller tillbud bedöms, tillsammans med Övriga styrdokument, vara utformade i enlighet med lagstiftarens intentioner, samt kunna utgöra en ändamålsenlig grund för kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Tillämpningen av befintliga rutiner behöver emellertid förbättras. Det har bl.a. noterats att pedagoger har ett eget intranät som inte innehåller alla rutiner, rikflinjer och policyer avseende arbetsmiljömiljöarbetet, vilket kan minska tillgängligheten för dem. {! r if,iil rri;rr-; Centrala samverkansgruppen (CSG), tillika skyddskommitté, genomför årligen en genomgång och analys av inrapporterade arbetsskador/tillbud som har inträffat. Om problematiken är sektorövergripande ska åtgärder initieras och beslutas på kommundirektörsnivå, dvs. av CSG som skyddskommitté. Sektorsspecifika åtgärder ska diskuteras på sektorråd, tillika skyddskommittéer, för att därefter beslutas av sektorchef. CSG genomför emellertid inte en aktiv uppföljning/kontroll av att uppföljning på enhetsnivå utförs. Aterrapportering till kommunstyrelsen avseende arbetsmiljöarbetet görs årligen avseende sjukfrånvaro för kommunen och nyckeltal inom personalområdet. Aven medarbetarenkäten, som genomförs vart annat år, redovisas för kommunstyrelsen. I l. rrli*r itrr "rv r:vtlrrir t.rll iùlili rrl cr'it rr l *rl:,:;h,rrluf' Kommunen har etablerade strukturer, rutiner och stöddokument för uppföljning av arbetsskador, tillbud och sjukfrånvaro. Ansvarstörulelninçeir avsccrìrl ; r'let sy;telrratiska a l.rel:;nriliciartie,tei Kommunen bedöms ha en ändamålsenlig organisering av arbetsmiljöarbetet som följer organisationens ordinarie nivåindelning. Uppgifter och ansvar är tydligt delegerade på ett strukturerat och formaliserat sätt. Kommunen har emellertid inte någon rutin för att ha kontroll över hanteringen av de undertecknade dokumenten avseende "uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågor", som alla chefer ska underteckna. l.ltli ilrl I r i i rr Utbildning inom arbetsmiljöfrågor sker framförallt internt i kommunen. Här finns emellertid ett utvecklingsbehov avseende styrning, uppföljning och kontroll för att säkerstâilla olika gruppers utbildning och aktualitet. 164

165 l:rlttt;rgelser a a a a a a a a a a a a a a Kommunens styrdokument inom arbetsmiljöområdet bedöms kunna utgöra en ändamålsenlig grund för kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Kommunen bedöms, i huvudsak, har etablerade rutiner och stöddokument för uppföljning av arbetsskador, tillbud och sjukfrånvaro. lntervjuerna och stickprov indikerar emellertid att tillämpningen av rutiner avseende arbetsskador och tillbud i vissa delar kan vara bristfällig då exempelvis dokumentationen ibland stannar kvar på enhetsnivå, att uppföljning av arbetsskada/tillbud inte dokumenteras eller att närmaste chef inte alltid fyller i anmälan tillsammans med arbetstagaren vid skada eller tillbud. CSG utför inte en aktiv uppföljning/kontroll av att uppföljning på enhetsnivå, avseende åtgärder kopplade till arbetsskador och tillbud, görs. Organisering och uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet följer en tydlig struktur och är tydligt dokumenterade. Utbildning av olika typer av skyddsombud för anställda medarbetare bör, enligt de intervjuade, hållas minst vart färde år. Kommunen har emellertid inte en fullständig överblick och kontroll över vilka fackliga skyddsombud (eller elever/studenter) som gått vilken utbildning, om de gått utbildning eller när de gått utbildningen. Ett ökat användande av riskanalyser på enhetsnivå skulle kunna främja arbetsmiljöarbetet. Kommande digital hantering av anmälan av tillbud/skada kan öka kvaliteten hos inkommen dokumentation. Det kan samtidigt bli en tröskel för vissa medarbetare som gör att anmälan inte inkommer Över huvud taget och denna risk bör beaktas. Olika intranävinformationsplattformar för skola å ena sidan och å andra sidan övriga kommunala verksamheter kan skapa svårigheter gêillande informationstillgånglighet för vissa verksamheter och/eller grupper av medarbetare. Dokumentationsrutiner för protokollförda samverkansgruppsmöten kan behöva utvecklas. Förutsättningarna för att tillse att enhetsråd äger rum kan behöva förbättras. systematiskt arbetsmiljöarbete fìnns inte med som stående punkt på agendan, vid alla arbetsplatsträffar (APT). De intervjuade skyddsombuden upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet och rutinerna kopplat till arbetsmiljöarbetet, över lag fungerar bra inom kommunen. Ett stickprov visar att rutinen att, efter gjord anmälan och utredning, göra en uppföljning, inte alltid dokumenteras. lìv;rr :á revi$itltìsfrågël I Vi bedömer att kommunstyrelsen till övervägande del säkerställer att det finns arbetssätt och rutiner för att säkerställa att kommunens systematiska arbetsmilj0arbete är ändamålsenligt. I tu ko n ;n e rr ri rti o ner Efter genomförd granskning rekommenderar vi kommunen att: Säkerställa att befintliga rutiner inom det systematiska arbetsmiljöarbetet tillämpas fullt ut,. Skapa en rutin för aktiv uppföljning/kontroll av att uppföljning av arbetsmiljöåtgarder på enhetsnivå utförs. Säkerställa att styrning, uppföljning och kontroll avseende utbildning inom arbetsmiljöområdet fungerar.. Överväga att införliva lämpliga delar av rutiner inom arbetsmiljöområdet i ett kommande årendehanteri ngssystem.. Överväga att skapa en rutin för att ha kontroll över hanteringen av de undertecknade dokumenten avseende "uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågor", som alla chefer ska underteckna.. Överväga att besluta att arbetsmiljöfrågor ska vara en stående punkt på alla samverkansgruppers agendor. Undersök hur de grupper av pedagoger som normalt sett inte använder kommunens intranät - lda, på ett enkelt sätt, ska få tillgång till samtliga arbetsmiljödokument. 165

166 . UndersÖk hur dokumentationsrutiner för protokollförda samverkansgruppsmöten kan utvecklas UndersÖk hur förutsättningerna för att tillse att enhetsråd äger rum kan förbättras. UndersÖk om och hur ett Ökat användande av riskanalyser på enhetsnivå skulle kunna främja arbetsmilj0arbetet. Göteborg, DELOITTE AB Johan Osbeck Certifierad kommunal revisor Pernilla Lihnell Certifierad kommunal revisor 166

167 1 lnledning U r rrlrarg oclr lrakgrurrel Deloitte har fått uppdraget av Härryda kommuns förtroendevalda revisorer, att utföra en granskning av det systematiska arbetsm iljöa rbetet. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och skall se till att arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlg del i verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar bl.a. om att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet. $yfte t clr revis ir:rrsfrågeir Granskningen syftade till att bedöma om Härryda kommun har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är ändamålsenligt? Revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen att arbetssätt och rutiner finns för att säkerställa att kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är ändamålsenligt? I granskningen behandlades dessutom följande underliggande revisionsfrågor:. Vilka rutiner och riktlinjer finns avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet? o Hur sker uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet?. Hur hanteras eventuella tillbud? Hur ser ansvarsfördelningen inom kommunen ut avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet?. Sker utbildning inom området? lvlei oci {rüf r r$vi$ir rs kriterir:r Granskningen har utförts genom analys av kommunens dokumentation kopplad till området systematiskt arbetsmiljöarbete. lntervjuer har genomförts med personalchef och personalspecialister samt fackliga representanter/skyddsombud. Revisionskriterier i denna gransknrng var: Arbetsmiljölagen. Kommunens interna policyer, riktlinjer och övriga styrdokument. Gra nskni ngen har faktakontrollerats av i ntervj uade personer Avgränsnlnç Granskningen avgränsades till perioden

168 2 Granskning ll lq,,t.!l ill$ I detta kapitel beskrivs av lagar, policyer och riktlinjer som ligger till grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet i Härryda kommun. Därefter redogörs för intervjuer med personalchef, personalspecialister samt fackliga representanter/skyddsombud. Avslutningsvis redovisas utfall av stickprov avseende följsamhet av rutiner, signering av arbetsmilj0uppgifter, riskanalys och utbildningsstatus hos skyddsombud. lakttagelser redovisas löpande. l\i't-rets rtr I l.iölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Här finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet såsom;. tekniska r fysiska, arbetsorganisatoriska, r sociala och. arbetets innehåll. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap, 2g). Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sått som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Atgarder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplanernas. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas. Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet fìnns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som vilar på honom (3 kap, 2a$). På ett arbetsställe, dåir minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Skyddsombud ska utses även på ett annat arbetsställe, om arbetsförhållandena kräver det. För skyddsombud bör ersättare utses (6 kap, 2g). 168

169 Skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud ska vidare delta vid upprättande av handlingsplaner (3 kap, 2a $). Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område. Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning (6 kap, 4S) Elevskyddsombuden utses av eleverna och studerandeskyddsombuden av de studerande. Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget (6 kap, i Bg). l'ul icycr, lra i rrì I i ir g* plaltr(..t' r ùlì I uti t(:t. Nedan följer en redogörelse för vilka policyer, rutiner och övriga styrdokument som ligger till grund för Härryda kommuns systematiska arbetsmiljöarbete. Därefter följer en utförligare genomgång av Arbetsmiljöpolicy och Rutin vid arbetsskada/tillbud a o a a a a a a a a Arbetsmiljöpolicy, antagen av kommunstyrelsen Skriftlig rutin vid arbetsskada och/eller tillbud Handlingsplan hot och våld Alkohol- och drogpolicy Handlingsplan till alkohol- och drogpolicy Likabehandlingsplan Handlingsplan vid trakasserier eller kränkande särbehandling Trafiksäkerhets/resepolicy Samverkansavtalet Arsplan/sammanträdestider för Centrala Samverkansgruppen (CSG) Delegationsordning Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågor till samtliga chefer.r\r! )ir'i.,e r tliii ri,r!ii, Anställda skall inte behöva riskera skador eller ohälsa på grund av arbetsförhållanden. o Hälso-och arbetsmiljöarbetet ska stödja förutsättningarna att främja en sund livsstil för medarbetare och skall bidra till trivsel och gemenskap mellan medarbetare inom hela kommunens verksamhet.. Arbetsgivare och medarbetare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.. Hälso- och arbetsmiljöarbetet måste bedrivas såväl kort- som långsiktigt. Resurser ska avsättas inom kommunen så att god h lsa och arbetsmiljö samt arbetslivsinriktad rehabilitering tilgodoses. o Den stëindigt pågående utvecklingen förutsätter att arbetsgivaren i samverkan och utifrån ett verksamhetsperspektiv bedriver kontinuerlig planering, styrning, kontroll och uppföljning av hälsa och arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet präglas av att aktörerna (chefer, medarbetare och skyddsombud) samverkar och drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och idéer. Utbildning för att säkerställa kompetens inom dessa områden kan ske på olika sätt. Arbetsgivaren måste ansvara för att kunskap och rutiner finns inom området som alla aktörer är väl förtrogna med, e En arbetsfördelning av uppgifterna inom arbetsmiljöarbetet ska finnas inom varje sektor. Där klarläggs förhållandena så att alla; förstår sin roll och sitt uppdrag, kan ta sitt ansvar och har nödvändiga kunskaper och befogenheter r Rehabilitering ska initieras tidigt, hanteras professionellt och bygga på samverkan. Varje chef är ansvarig för att initiera rehabiliteringsarbetet för personalen och för att följa kommunens rikflinjer för 169

170 rehabiliteringsarbetet. lnom kommunen ska särskilda resurser finnas för stöd i a rehabiliteringsarbetet. Föreskrifterna från Arbetsmiljöverken avseende rehabilitering och arbetsanpassning ska vara väl kända av alla chefer. Företagshälsovård ska vara ett stöd till hälso- och arbetsmiljöarbetet inom verksamheten ällr itt.l i11 'uti Ir v irl rr'bt:tsr kar.ia or; [ /c.i ler ti I Ibr ril Vid arbetsskada skall det upprättas en skadeanmålan till försäkringskassan, anmälan upprättas av arbetsledare, medarbetare och skyddsombud. Medarbetaren skall även alltid fylla i blankett a a a Anmälan om arlcetsskada skall skickas till personalfunktionen som sedan skall skicka den vidare till försäkringskassan, arbetsledare och skyddsombud behåller kopior. Arbetsledaren sänder kopia till verksamhetschef (alternativt sektorchef inom de mindre sektorerna) för bland annat rapport till verksam hetsråd/sektorråd. Vid anmälan om tillbud skall arbetsledaren spara originalet och sedan lämna kopia till medarbetare, skyddsombud, verksamhetschef/sektorchef och personalfunktionen. Handlingsplaner och riktlinjer beskriver hur f0rvaltningens organisation ska fungera i arbetet vid arbetsskador och tillbud. Chefen ansvarar för att det utförs en utredning och uppföljning av arbetsskada och/eller tillbud som uppstått. lakttagelser Arbetsmiljöpolicyn och Skriftlig rutin vid arbetsskada och/eller tillbud bedöms, tillsammans med Övriga styrdokument, vara utformade i enlighet med lagstiftarens intentioner. Dessa styrdokument bedöms kunna utgöra en ändamålsenlig grund för kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Ittttr rvj uer Nedan följer sammanställningar av vad som framkom under intervjuer med personalchef och personalspecialister och samt fackliga representanter/skyddsombud. Respektive frågeområde följs av våra iakttagelser. I t rtervj uer rred kr tnlr u f Irlt I$i tjänstt'rn älr Vilþia rulir tti't- clt tiktlirr er iitrri.. avseertrle tlet *ysierrrai.iskir urírr;isrriil r'. rlruir+t I De intervjuade redogör för aktuella kommunala styrdokument. Se sammanställning under rubriken Policyer, handlingsplaner och rutiner, ovan. llur:;kt;r tr l lfolirrirrg ar {lt l.-;y:;touiiriisk;r uib*i:;rrr!l illrihr:l ;i-/ Personalfunktionen/personalchefen föredrar en gång per termin övergripande om personalfrågor. I det ingår bland annat nyckeltal inom personalområdet såsom sjukfrånvaro, GR:s (Göteborgsregionens kommunalförbund) nyckeltal hälsa och ohälsa samt andra förekommande nyckeltal, exempelvis medarbetarenkäten för kommunstyrelsen. Arbetsskadestatistik redovisas normalt inte till kommunstyrelsen. lnformation om arbetsskador kan dock presenteras vid specifika händelser. CSG genomför årligen en genomgång av inrapporterade arbetsskador/tillbud som har inträffat inom kommunen. Sammanställningen av material inför den genomgången görs av personalfunktionen. samtliga sammanträden protokollförs och återfinns på intranätet, lda. csc genomför en riskbedömning och därefter en analys av utfallet. Det är inte alltid analysen utmynnar i en åtgärd. Stickskador är ett exempel på tillbud där anmälan inkommit ett flertal gånger. Analys av orsaker och möjliga åtgtlrder gjordes. Arendet är protokollfört av CSG samt sektorrådet för socialtjänsten och åtgéird har vidtagits av aktuell sektor. Personalfunktionen saknar vetskap huruvida beslut om åtgärd 7 170

171 har protokollförts av sektorn dock har sektorn informerat CSG om att inköp av nya sprutor har genomförts. Atgärder som kan behöva vidtas med anledning av genomgången beslutas och vidtas sedan av respektive sektor. CSG erhåller vetskap om eventuella åtgärder som vidtagits via diskussioner under sektors- och verksamhetsråden. CSG genomför däremot inte en aktiv uppföljn ng/kontroll av att uppföljning på enhetsnivå utförs. Den centrala ledningen i kommunen genomför vartannat år en medarbetarenkät som bl.a. syftar till uppföljning av arbetsmiljön i organisationen. Senaste enkäten gjordes àr Resultatet av medarbetarenkäter tas fram sektorsvis. Vid gränsvärde under 3 för de 16 allmänna påståendena och under fyra för frågorna kring likabehandling, på en skala mellan 1-5 skall handlingsplan upprättas och upprättad handlingsplan skall även delges skyddskommittén. Fackförbunden/ skyddsombud kan i de fall de anser att en viss skada/tillbud kräver visst fokus diskutera det på sektorråd vilket i sin tur ibland också kan leda till upprättande av handlingsplan. lakttagelser Kommunen har etablerade rutiner och stöddokument för uppföljning av arbetsskador, tillbud och sjukfrånvaro.. Vid genomgång av presentationsmaterial avseende medarbetarundersökning 2013 till CSG, gällande kommunnivån, framgick att vissa medarbetare upplevde en hög arbetsbelastning och brist på ordning och reda på arbetsplatsen.. CSG genomför inte en aktiv uppföljning/kontroll av att uppföljning på enhetsnivå avseende åtgärder kopplade till arbetsskador och tillbud utförs. Hur hanteras eventuella tillbud? Rutinen förvad den anställda skall göra vid eventuell arbetsskada/tillbud finns skriftligen på intranätet, lda, tillsammans med blanketter. Vid arbetsskada och/eller tillbud ska Skdfr/rg rutin vid arbetsskada och/etler trlbud foljas. Den anställda ska tillsammans med närmsta chef fylla ien arbetsskade- och tillbudsanmälan. Samtliga skador/tillbud skall anmälas till nårmaste chef. Chefen är ansvarig för att det sker en utredning och uppföljning av händelsen samt att skyddsombud kontaktas. Enhetschefen ska därefter erhålla originalanmälan av tillbud och kopia skall lämnas till verksamhetschef/funktionschef, skyddsombud samt till personalfunktionen för registrering av arbetsskada/tillbud. Vid arbetsskada ska originalet via personalfunktionen till försäkringskassan. Chefen ansvarar vidare för att utredning och uppföljning genomförs och, som nämnts ovan, att skyddsombuden kontaktas angående arbetsskadan/tillbudet. Utredningen skall dokumenteras av chef och en handlingsplan/riskanalys skall upprättas. Samtliga arbetsskador och tillbud skall alltså rapporteras till personalfunktionen, dock har de intervjuade vetskap om att dokumentet onen ibland stannar kvar på enhetsnivå. Allvarliga skador bedöms dock, av de intervjuade, alltid rapporteras till personalfunktionen. 171

172 Tabell 1. Arbetsskador och tillbud i Hàrryda kommun, år Ar Arbetsskador Tillbud Samtliga arbetsskador/tillbud som rapporteras till personalfunktionen sammanställs manuellt i ett Excel-ark. Ovan visas en översikt som beskriver inrapporterade arbetsskador och tillbud i Härryda kommun, mellan åren 2004 och lakttagelser Kommunen bedöms, i huvudsak, ha fungerande rutiner avseende arbetsskador/tillbud.. lntervjuerna indikerar emellertid att tillåtmpningen av rutiner avseende arbetsskador och tillbud i vissa delar kan vara bristfällig då dokumentationen ibland stannar kvar på enhetsnivå.. Antalet rapporterade arbetsskador är färre de fem första åren och något fler de fem sista åren, i spannet De rapporterade tillbuden ligger på en relativt likartad nivå samtliga år, med undantag för en tydlig Ökn ng under âr Hur ser ansvarsfördelningen inom kommunen ut avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet? Kommunstyrelsen ansvarar för att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete i kommunen. Kommunstyrelsen har genom delegationsordningen delegerat arbetsmiljöuppgifter ner i organisationen till respektive chefsnivå med befogenheter genom budget-, personal- och verksamhetsansvar. Vissa medarbetare, exempelvis lärare i kemi eller slöjd, har även delegerade arbetsmiljöuppgifter. Från kommunstyrelsen fördelas arbetsuppgifterna av arbetsmiljöarbetet alltså till kommundirektören. Var och en som är chef för underställd personal skall tillse att arbetsmiljöarbetet sker utifrån gällande lagar avtal, föreskrifter och policyer. Samtliga chefer skall skriva under en "uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågoi' (Se "StickproV', nedan.) och i det dokumentet tydliggörs vilka arbetsmiljöuppgifter respektive chef har, inom ramen för arbetsmiljöarbetet. Respektive chef ansvarar för arbetsmiljön inom sitt område och ansvarar för vidarefördelning av uppgifter inom arbetsmiljöområdet till underståillda chefer. lnom samtliga samverkansråd är minst en av ledamöterna skyddsombud. Uppföljning av tillbud, skada och systematisk sjukdom skall göras av respektive chef. 172

173 Nedan beskrivs nivåerna enligt delegationsordningen:. Kommunstyrelsen. Kommundirektören SC VC/FC. Sektorschef. Verksamhets-/fu nktionschef. Enhetschef Med. Medarbetare Figur 1. Chefsnivàer inom Härryda kommun. Arbetsmiljöarbetet är en av flera processer som omfattas av Samverkansavtal inom Härryda kommun. Avtalet ska frilmja semverkan mellan olika delar av organisationen, mellan chefer, fackliga organisationer och medarbetare på arbetsplatserna. Samverkanssystemet syftar till att integrera hälsa, arbetsm iljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor. Samverkansavtalets arbetsgrupper följer chefsnivåerna. Se figur 2, nedan KD SC VC/FC. Central samverkan (CSG). Sektorsråd. Verksamhetsråd EC Med. Enhetsråd.APT Figur 2. Grupper och niväer inom samverkansavtalet inom Härryda kommun. Central samverkan CSG, centrala samverkansgruppen, utgör kommunens centrala skyddskommitté där frågor av policykaraktär som avser hela kommunen behandlas. Sektorràd lnom sektorerna ansvarar sektorrådet för planering av det systematiska arbetsm ljöarbetet inom sitt ansvarsområde. Det innebär att sektorrådet planerar, kontrollerar och följer upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden. Sektorrådet ansvarar för att skapa samsyn avseende arbetsmiljöfrågor inom hela sin sektor och har Övergripande planering och uppföljning för sektorn. I samverkansgrupper deltar representanter för arbetsgivaren och för de fackliga organisationerna så att informationsspridning sker och våsentliga frågor för arbetsplatsen när alla som berörs

174 V erksa m h etsrâ d och En h etsr àd Verksamhetsråd och enhetsråd är ej skyddskommittéer men arbetsmiljöfrågor tas normalt upp på dessa nivåer då förändringar och beslut har påverkan även på arbetsmiljön. Dokumentation från sektors- och verksamhetsråd skall finnas tillg ingliga på lda. APT, arbetsplatstrâff På a rbetsplatsträffar deltar samtliga medarbetare. I varje samverkansgrupp ansvarar parterna gemensamt för att antalet deltagare speglar fackliga organisationer på området samt att minst en av deltagarna är skyddsombud eller huvudskyddsombud. Samverkansgrupperna skall träffas minst fyra gånger per år Som stöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet har Härryda kommun följande resurser för verksamheten att tillgå:. Personalfunktionen. Oasen (Förebyggande arbete ex vid omorganisering för att förebygga ohälsa) o Hälsoutvecklare och Hälsoinspiratörer Företagshälsovården Samtalsstöd lakttagelser. Organisering och uppgiftsfördelning följer en tydlig struktur och är tydligt dokumenterade varför kommunen bedöms ha en ändamålsenlig organisering av arbetsmiljöarbetet. Sker utbildning inom arbetsmiljöområdet? samtliga skyddsombud, även elevskyddsombuden och chefer skall genomföra en introduktionsutbildning inom arbetsmilj0arbetet, därefter rekommenderas att utbildning erhålls vart flärde år. Personalfunktionen ansvarar för att genomföra utbildningen för chefer och skyddsombud Utbildningen utförs mellan 'l-2 gånger per år beroende på behov. Den som bör gå utbildningen ska själv anmäla sig och respektive chef är ansvarig för att underställd går de utbildningar den rekommenderas att gå. En kvalitetssäkrad förteckning över vilka skyddsombud som har genomgått utbildning finns inte i nuläget. Skyddsombuden kan genomgå utbildningar hos de fackliga organisationerna dock finns ingen vetskap om samtliga har genomgått utbildningen. Se vidare stickprov - utbildning nedan. Vi har även erhållit indikationer, vad gäller elevskyddsombud att det kan fìnnas brister att säkerställa att elevskyddsombuden i grundskola får utbildning om arbetsmiljö vi rekommenderar att det görs en kartläggning (Se intervju med skyddsombud, nedan) Vid statist kgenomgång av elevskyddsombuden på gymnasienivå noteras att fyra av Íorton elever inte har genomfört utbildning i arbetsmiljö. lakttagelser. Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning (Se kapitel 1, ovan.) Utbildning av olika typer av skyddsombud för anställda medarbetare bör, enligt de intervjuade, hållas minst vart flärde år. Kommunen har, enligt de intervjuade, inte en fullständig överblick och kontroll över vilka fackliga skyddsombud (eller elever/studenter) som gått vilken utbildning, om de gått utbildning eller när de gått utbildningen 'l

175 övrig fu nderingar/kommentarer av de intervj uade tjänstemän nen Nedan följer de intervjuades förslag till vad som kan förbättras och deras generella iakttagelser avseende arbetsmiljöarbetet: a a a a a Riskanalys ska göras vid exempelvis större omorganiseringar och så sker också på sektornivå, dock görs de inte vid respektive enhet. De intervjuade tror att ett Ökat användande av riskanalys på enhetsnivå skulle främja arbetsmiljöarbetet. Riskanalysen syftar till att identifiera och därefter i förebyggande syfte åtgärda bedömda risker kopplade till förändringsarbetet. På de anmälningar som inkommer till personalfunktionen Ëir det ibland svårt att tyda och tolka själva händelsen som år beskriven på anmälningarna, då anmälningarna är handskrivna. lbland påvisas avsaknad av kontaktinformation på inkomna anmälningar vilket fdrsvårar uppföljningen. Härryda kommun har upphandlat ett nytt system som skall möjliggöra digitala anmälningar. Via kommunens intranät skall samtliga anställda kunna erhålla information om rutiner/riktlinjer för arbetsmiljöarbetet dock har det iakttagits att skolarna inte på ett enkelt sätt har tillgång till samflig arbetsmiljöinformation då de till vardags använder sig av sitt egna nätverk. De intervjuade efterlyser en överenskommen struktur vad gäller att protokollföra möten i de olika samverkansgrupperna i kommunen. Det skulle exempelvis kunna ske på samma sätt som hos skyddskommittéerna som för protokoll som sedan publiceras på intranätet-lda. De intervjuade påpekar också att kommunen bör bli b ttre på att tillse att enhetsråd sker. Enhetsråd sker idag på begäran av de anställda. lakttagelser. Ett ökat användande av riskanalys på enhetsnivå skulle kunna främja arbetsmiljöarbetet. Kommande digital hantering (det nyligen upphandlade digitala systemet, se ovan) av anmälan av tillbud/skada kan Öka kvalitet hos inkommen dokumentation. Det kan samtidigt bli en tröskel för vissa medarbetare som gör att anmälan inte inkommer över huvud taget och denna risk bör beaktas.. Olika informationsplattformar för skola å ena sidan och övriga kommunala verksamheter å andra sidan kan skapa svårigheter gällande informationstillgänglighet för vissa verksamheter och/eller grupper av medarbetare. Dokumentationsrutiner för protokollförda möten kan behöva utvecklas. o Förutsättningarna för att tillse att tillse att enhetsråd sker kan behöva förbättras. I rlicrvj u n rcr,l skyritlsc rr l utl Skyddsombuden anser att det finns bra och tydliga rutiner och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. Det finns en god dialog mellan chefer och fackliga företrádare, chefer använder fackliga ombud som kunskapskällor. De anser vidare att det fìnns en bra samverkan mellan chef och ombud på enhetsnivå. Genom samverkansgrupper diskuteras olika frågor kring arbetsmiljöarbetet. De fackliga företrädarna erhåller en introduktionsutbildning men anser att de saknar den kontinuerliga utbildning som skall erhållas vart färde år. För detta ändamål har de fackliga organisationerna; Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Kommunal, Vision, Saco och Vårdförbundet kontinuerliga utbildningar. Vidare pekar de på, vad gäller elevskyddsombud (grundskola), att det kan finnas brister avseende att säkerställa att elevskyddsombuden får utbildning om arbetsmiljö. Skyddsombuden har noterat att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte alltid är med som punkt vid samtliga arbetsplatsträffar (APT), vilket de anser att det bör vara. Vidare har skyddsombuden noterat att det vid skador/tillbud inte alltid genomförs en formell anmälan till sektorråd/skyddskommitté, kännedomen om händelsen stannar kvar på enhetsnivå. Samfliga rutiner och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet återfinns på intranätet lda. Pedagoger har emellertid ett eget intranät vilket innebär att de inte har eller skaffar sig tillgång till erforderlig information. Skyddsombuden

176 har vid vissa tillfällen iakttagit bristande kunskaper om rutiner vid arbetsskada/tillbud hos medarbetare och chefer i kommunen. Anmälningar har exempelvis gjorts till arbetsmiljöverket men inte till närmaste chef eller sektorchef på det sätt som de interna rikflinjerna föreskriver. Skyddsombuden anser att de erhåller information vid arbetsskada/tillbud, dock kan det ibland ta lång tid innan vetskap erhålls om samtliga ärenden samt att erhålla kopior på anmälningar för sam iga anmälningar. Vid skada eller tillbud skall närmaste chef fylla i anmälan tillsammans med arbetstagaren, vilket också står skrivet på blankett för anmälan, dock upprättas anmälan mestadels av fackliga fôreträdare tillsammans med medarbetaren. Vid arbetsskada eller tillbud skall personalfunktion, sektors/verksamhetsråd informeras. Dock har de intervjuade skyddsombuden noterat att korrekt kommunikation med verksamhetsnivå inte alltid sker. Uppföljn ng av arbetsskador/tillbud genomförs på sektorråden Skyddskommittén genomför en årlig genomgång av samtliga arbetsskador och tillbud. Sammanställningen av arbetsskador/tillbud under året analyseras. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet sker bl.a genom medarbetarenkäter som utförs vart annat år. Aterrapportering sker på enhetsnivå men, enligt de intervjuade, inte upp till central nivå. De fackliga företrädarna anser att det borde finnas en återrapportering till högre nivå, exempelvis sektornivå. De intervjuade upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet och rutinerna kopplat till det, fungerar bra Över lag. Vidare konstaterar skyddsombuden att arbetsmiljöarbetet måste få ta tid och att de fackliga företrädarna måste få den tiden för att kunna utföra sitt arbete lakttagelser. Skyddsombuden anser att det finns en bra samverkan mellan chefer och ombud på enhetsnivå. Det kan finnas brister avseende elevskyddsombudens arbetsmiljöutbildning. r Systematiskt arbetsmiljöarbete finns inte med på agendan som stående punkt vid alla arbetsplatsträffar (APT). r Närmaste chef fyller inte alltid i anmälan tillsammans med arbetstagaren vid skada eller tillbud. De intervjuade skyddsombuden upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet och rutinerna kopplat till arbetsmiljöarbetet, över lag fungerar bra inom kommunen. Iìi.ir:$i rt trv Rutiner Vid utförd stickprovskontroll testades rutin avseende upprättad skadeanmälan och utredning HËirvid noterades avsaknad av dokumenterad uppföljning. Utifrån uppföljande intervju med personalfunktionen har dock muntlig kommunikation av åtgärd skett till CSG och sektors- och verksamhetsnivå. a Stickprovet visar att rutinen, efter gjord anmälan och utredning, göra en uppföljning, inte alltid dokumenteras. Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågor till chef Samtliga chefer inom kommunen ska signera uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågor, från kommundirektör till enhetschef. Vi kontrollerade signering av dokumentet, "Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågor till XXX-chef', som bl.a. föreskriver roll, uppgifter och ansvar avseende arbetsmiljö. Kontrollen omfattade kommundirektör, samtliga sektorchefer, central administration, samtliga enhetschefer inom sektor TOF samt delar av sektor UTK. Stickprovet utföll utan anmärkning. l3 176

177 Riskanalys lnför omorganisation inom vissa funktioner inom shb, urk och rof àr 2013 genomfördes riskanalyser. Riskanalys TOF inhämtades. a Stickprovet utföll utan anmärkning Utbildning Detta stickprov syftade till att skapa en Översiktsbild över skyddsombudens utbildningsstatus Arbetsmiljölagen föreskriver att: "Arbetsgivare och arbetstagere svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning." Kommunens Arbetsmiljöpolicy föreskriver att: "Utbildning för att säkerställa kompetens inom dessa områden kan ske på olika sätt. Arbetsgivaren måste ansvara för att kunskap och rutiner finns inom området som alla aktörer är väl förtrogna med.', Skyddsombud Tabell 2. Skyddsombudens utbildningssfafus år eller äldre. Utblldnlngsår Ej senaste 4 år Totalsumma Antal skyddsombud som gått utbildning Av de totalt 167 redovisade skyddsombuden/ huvudskyddsombuden har 1 56 inte genomgått någon utbildningsinsats i sin roll som skyddsombud under de senast fyra åren eller ännu längre tillbaka i tiden. Kommunen bekräftar alltså att 11 medarbetare genomgått utbildningen i arbetsgivarens regi, under de senast fyra åren. Hur många som genomgått eller inte genomgått utbildning i de fackliga organisationernas regi, under de senast fyra åren, har kommunen inte kontroll Över. Av huvudskyddsombuden är det inte någon som genomgått utbildning under de senaste fyra åren Chefer Personalspecialisterna inom kommunen har upprättat en förteckning över samfliga chefer som genomgått den interna arbetsm iljöutbildningen. 3 av 19 nyanställda chefer 2013 inte har genomgått den interna arbetsmiljöutbildningen. Två av bortfallen beror på sjukdom och ett på att chefen är nyanställd. Stickprovet visar att huvuddelen av kommunens skyddsombud inte genomgått rollanknuten utbildning de senaste fyra åren trots att så ska ske enligt intervjuade tjänstemän (Se lntervju men kommunens tjänstemän, ovan.). Vidare framkom att 3 av 1g chefer inte genomgått den interna arbetsmiljöutbildningen

178 lakttagelser Kommunens uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfrågor bedöms fungera väl likväl som riskanalys i samband med omorganisation. Det finns inte reglerat i lag eller i kommunala styrdokument hur eller hur ofta ett skyddsombud/ huvudskyddsombud behöver/ska kompetensutvecklas. I intervju med kommunens tjänstemän framkommer emellertid att utbildning ska genomföras minst vart f ärde år. Med tanke på hur stor andel av alla skyddsombud som inte genomgått utbildning, såvitt kommunen kan styrka, under minst de fyra senaste åren, kan det föreligga en risk att kommunens skyddsombud har bristande alternativt inaktuell kunskap avseende vissa delar inom sitt ansvarområde. (Gällande elevers och studenters arbetsmiljöutbildning, se lntervju med skyddsombud, ovan.)

179 3. Diskussion och bedömning irrl+rlt rin, I detta kapitel redovisas en samlad bild av Härryda kommuns systematiska arbetsmiljöarbete följt av en sammanfattande bed0m ning. i'ir+ t :: y * I r;t r r r{:i s l{; a rhe_rt* lri i lj iia.í r,,i r,,l Under granskningen konstateras att Härryda kommun upprättat policyer, handlingsplaner, avtal (samverkansavtal) och rutinbeskrivningar som tydligt reglerar hur arbetsmiljöarbetet skall genomföras och vem som ansvarar för planering, uppföljning och kontroll av miljöarbetet. Dessa bedöms ändamålsenliga, vilket skapar goda förutsättningar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. För att undersöka om implementering av styrdokument genomförts utfördes stickprovskontroller och samtliga uppgiftsfördelningar av arbetsmiljöfrågor som kontrollerades var upprättade och signerade. Vid granskningstillfället noterades dock att det saknades en skriftlig rutin för hur och var upprättade uppgiftsfördelningar av arbetsmiljöuppgifter ska förvaras. Vidare konstaterades genom stickprov att rutin vid arbetsskada/ tillbud inte följs fullt ut gallande att chef ska fylla i anmälan tillsammans med medarbetare samt att chefen ska göra dokumenterad uppföljning av ärendena. Detta bekräftades även under intervjuerna. CSG genomför årligen en genomgång och analys av inrapporterade arbetsskador/tillbud som har inträffat. Atgarder som kan behöva vidtas med anledning av genomgången beslutas och vidtas sedan inom respektive sektor. lntervjuer och stickprov indikerar att tillämpningen av rutiner avseende arbetsskador och tillbud i vissa delar kan vara bristfållig Under intervjuer med personalfunktionen och skyddsombud framkom det exempelvis att de iakttagit att samtliga anmälningar avseende arbetsskada/tillbud inte alltid rapporteras till personalfunktion och/eller sektors-och verksamhetschef. Detta innebär att det kan finnas ett mörkertal av arbetsskador/tillbud. FÖr att säkerställa att samtliga arbetsskador registreras på ett korrekt sätt' att utredning och uppföljning utförs samt säkerställa att analys och uppföljning på den centrala nivån utgår ifrån korrekta underlag bör Härryda kommun se över hur processen kan integreras och eventuellt automatiseras i exempelvis ett ärendehanteringssystem. Det har framkommit att pedagoger har ett eget intranät som inte innehåller samflig information avseende arbetsmiljöfrågor. För att säkerställa att samtliga anställda i organisationen har kunskap om/tillgång till rutiner, riktlinjer och policyer för arbetsmiljöarbetet är det av vikt att informationen på ett enkelt sätt finns tillgänglig för hela organisationen. Vidare har det framkommit att arbetsmiljöfrågor, vid arbetsträffar, inte finns som stående punkt på agendan. För att säkerställa att frågan kring arbetsmiljöarbetet berörs på samiliga arbetsträffar bör arbetsmiljöarbetet vara en stående punkt på agendan. Deloitte har tagit del av en preliminär förteckning över antalet skyddsombud som erhållit utbildning avseende arbetsmiljön under de senaste fyra åren. Utfallet bekräftar att 11 skyddsombud av i67 har genomgått utbildning hos arbetsgivaren under de senaste tyra åren. Hur många som gått utbildning 179 l6

180 genom de fackliga organisationernas försorg är inte känt. 3 av 19 nya chefer inte har genomgått arbetsmiljöutbildningen. Vid statistikgenomgång av studerandeskyddsombuden på gymnasienivå noterades att fyra av f,orton elever inte har genomfört utbildning i arbetsmiljö. lnom grundskolan bedömde intervjuade att det kunde finnas brister gällande elevskyddsombudens utbildning. Kommunens styrning och kontroll Över utbildning inom systematiskt arbetsmiljöarbete behöver utvecklas. CSG och sektorråden är tillika skyddskommittéer och ansvarar för den Övergripande översynen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Granskningen visar att CSG och sektorråden har vissa rutiner för uppföljning av arbetsmiljön i Härryda kommun. Bl.a. utförs årlig analys av samiliga arbetsskador/tillbud och medarbetarenkäten vart annat år. Sammanfattningsvis konstaterar vi att kommunen har god organisering samt goda strukturer och styrdokument för det systematiska arbetsmiljöarbetet, I stort bedöms det systematiska arbetsmiljöarbetet fungera, dock med vissa noterade brister. Kommunen behöver bl.a. säkerställa att befintliga rutiner tillämpas fullt ut och att styrning, uppföljning och kontroll över utbildn ingsverksam heten f0rbättras

181 About DsloitteDeloitte refers to one or more of Delo tte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ('DTTL'), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of ils member fìrms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as "Delo tte Global") does not provide services to clients. Please see!ì!w.!ls..k.l1t!ì.!at-rli.a!!lqt for a detailed description of DTTL and its member firms. please see YnryYv.qQJsillç-qçrnl-qslqÞoilt for a detailed descr ption of the legal structure of Deloitte LLP and its subsidiaries. Certain services may not be ava lable to attest clients under the rules and regulations of public accounting. Deloitte provides aud t, tax, consulting, and financial advisory services to public and private clients spanning multiple industries. With a globally connected network of member firms in more than 1S0 countries and territories, Deloitte brings world-class capabilities and high-quality service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte's more than 200,000 professionals are comm tted to becoming the standard of excellence. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related ent ties (collectively, the "Deloitte network") is, by means of this communication, rendering professional advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this 2015 Deloitte AB

182 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum I Sida Dnr 2013KS KOMMUNALA SERVICEGARANTIER Kommunfullmäktige uppdrog den 18 november 2013 i $ 175, åt kommunstyrelsen att utreda inlorande av kommunala servicegarantier. De ska kunna fastställas på olika nivåer - kommunövergripande, lorvaltningsövergripande eller gälla en enskild verksamhet. De bör kunna utformas enligt den modell flor värdighetsgarantier som redan utvecklas och inlors inom vård och omsorg. Förvaltningen ser positivt på uppdragets syfte att stärka medborgarinflytandet och tydliggöra vad medborgamahar rätt att florvänta sig av kommunens tjänster. Förvaltningen kan emellertid konstatera att serviceskyldigheten redan är lagreglerad och att handläggningstider med mera på flera områden redan finns fastsl agna i lagstiftning. Förvaltningen har lokala policys m m som kompletterar lagstiftningen, och arbetet med medborgarinflytande har på senare tid band arurat resulterat i synpunktshantering, medborgarforslag och medborgardialo g. I övrigt finns det ett etablerat arbetssätt med målstyrning, som så långt möjligt ska omsättas i konkreta termer och indikatorer som kan foljas upp och utvärderas. Förvaltningen bedömer att politisk styming och ledning främjas av tydlighet och det är därlor viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla och lorbättra den styrmodell kommunen redan har. Genom kommunens kvalitetsledningssystem fär politiken kunskap om den kvalitet kommunens tjänster håller och kan därmed formulera tydliga måi. Från sektorn ftjr administrativt stöd loreligger skrivelse av den 2 juli2015. Ordfìirandens fìirslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppdraget är genomflort och därmed avslutat. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 182

183 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn ftir administrativt stöd Åke Marmander 20t Kommunstyrelsen I (3) Dnr 2013KS KOMMUNALA SERVICEGARANTIER Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige uppdrog den 18 november 2013, $ 175, åt kommunstyrelsen att utreda inflorande av kommunala servicegarantier. Garantier ska kunna fastställas på olika nivåer - kommunövergripande, ft)rvaltningsövergripande eller gälla en enskild verksamhet. De bör kunna utformas enligt den modell lor värdighetsgarantier som redan utvecklas och inftirs inom vård och omsorg. Servicegarantier Kommunala servicegarantier har inflorts i ett flertal kommuner i landet. Ett exempel på nära håll är Lerums kommun. Servicegarantier finns inte reglerade rättsligt och det ser därftir olika ut kommuner emellan vilka garantier som ställs upp och hur de hanteras. Det saknas dock inte rättslig reglering på området, även om det inte uttrycks som servicegarantier. Närmast till hands ligger forvaltningslagen, som reglerar myndigheters serviceskyldighet, där det bland annat framgår att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Förvaltningen har ett ansvar for att kommunicera om vilken service kommunen erbjuder och de tidsgränser som gäller, antingen enligt lag eller med stöd av sektorernas egna intema riktlinjer, lor sina respektive verksamhetsområden. Fullmäktige antog den 13 oktober 2014, $ 145, en kommunikationspolicy, att ersätta den tidigare informationspolicyn. Kommunikationspolicyn gäller lor alla anställda inom kommunen och tydliggör vilka åtaganden och skyldigheter kommunanställda har när man kommunicerar med kommunmedborgarna. I fem punkter sammanfattas vad som gäller lor allt informationsoch kommunikationsarbete i Hänyda kommun. Kommunen har sedan hösten 2013 ett kontaktcenter som underlättar kommunikationen mellan kommunmedborgare och tjänstemän på kommunen, vilket innebär att alla ärenden av enklare karaktär kan hanteras direkt och att det finns en enkel väg in for kommunmedborgaren. Härutöver finns lagfästa tidsgränser lor flera av kommunens verksamhetsområden. Inom t.ex. sektom for samhällsbyggnad finns plan- och bygglagen som reglerar att ansökningar om bygglov ska hanteras inom 10 veckor efter att en komplett ansökan är inkommen. Inom sektorn lor utbildning och kultur hanteras bl.a. barnomsorgsgarantin som innebär att ingen ska behöva vänta i mer än 4 månader på lorskoleplats och inom 183

184 2 (3) sektom lor socialtjänsts verksamhetsområde f,rnns bl.a. ftirslag på nytt lokalt antaget verksamhetsmål att väntetiden vid nybesök och handläggning av lorsörjningsstöd inte ska överstiga2l dagar. Sektom lor socialdänst har vidare utarbetat s.k. "Värdighetsgarantier" som beskriver vad du kan lorvänta dig av äldreomsorgen, med redogörelse ftir hur garantierna tillämpas samt åtgärdsplaner i de fall då garantierna inte uppfylls. Kvalitetsarbete enligt Härrydamodellen På nationell nivå finns flera undersökningar som syftar till att flolja upp hur kommunen uppfyller de rättigheter som medborgarna har enligt lag. Exempel på detta är Öppna jämforelser, nationella brukarundersökningar samt Rådet flor kommunala analysers uppfoljning genom Kolada. Härryda kommuns gemensamma kvalitetsledningssystem ska säkerställa att kommunens resultat i ovanstående undersökningar motsvarar en hög servicenivå till medborgarna. Politiken ñr information om resultaten enligt fastställd rutin, vilket ska ge de politiska organen den information och kunskap som krävs für att de ska kunna fullgöra sina respektive uppgifter, såsom att bl.a. besluta om mål och budget. Målarbete enligt Håirrydamodellen I kommunens arbete med målstyrning fastställer kommunfullmäktige politiska inriktningsmål på initiativ av de tre beredningama. De politiska inriktningsmålen bryts sedan ned i politiska verksamhetsmåi, som kommunstyrelsen fastställer. Verksamhetsmålen är direkt styrande lor verksamhetens planering och blir en del av budgetþlan. Verksamhetsmålen utformas lor att styra verksamheten och på sådant sätt att de kan utvärderas. För att lolja och utvärdera en verksamhet, effekterna av de politiska målen och budgetstyrningen måste det finnas olika typer av informationsmått och indikatorer. Verksamhetsplanen (VEP) ska innehålla de politiska inriktnings- och verksamhetsmålen, som upptar ett rimligt antal av både önskade informationsmått och indikatorer, vilka sedan kan loljas upp som resultat i verksamhetsberättelsen (VEB). I verksamhetsberättelsen lor det gångna året foljer de ansvariga cheferna upp sina respektive verksamheter. Förvaltningens bedömning Förvaltningen ser positivt på uppdragets syfte att stärka medborgarinflytandet och tydliggöra vad medborgarîa har rätt att lorvänta sig av kommunens dänster. Förvaltningen kan emellertid konstatera att serviceskyldigheten är lagreglerad och att handläggningstider m.m. på flera områden finns fastslagna i lagstiftning. Detta hindrar lorstås inte att kommunen har högre ambitioner, eller kompletterar med utfåstelser på områden där det saknas lagregler. Som redogjorts flor ovan finns lokala policies m.m. som kompletterar lagstiftningen, och arbetet med medborgarinflytande har på senare tid bl.a. resulterat i synpunktshantering, medborgarfiirslag och medborgardialog. I övrigt finns emellertid ett etablerat arbetssätt med målstyrning, som så långt möjligt ska omsättas i konkreta termer och indikatorer som kan foljas upp och utvärderas. Exemplen från Karlstad, Lerum och Svenljunga kommuner visar på olika sätt att arbeta med servicegarantier. I vissa delar noteras att det som garanteras motsvarar vad som 184

185 3 (3) redan stadgas enligt lag, såsom barnomsorg inom fyra månader (Svenljunga) etc. Ibland är det också svårt att tolka vad rättigheten består i, som att den som har barn i åldern l- 17 ärhar "rätt till utvecklingssamtal på tider som passar båda vårdnadshavarna" (Lerum). Givetvis utesluter i och lor sig inte det ena det andra, men ska servicegarantier bli mer än fragmentariska, där risken är stor att oproportionerligt stort fokus hamnar på enskilda detaljer och helheten går forlorad, kräver detta en ganska omfattande omarbetning av de modeller som politiken tagit fram lor kvalitets- och målarbetet. Även en modell med servicegarantier kräver, flor att säkerställa garantiernas efterlevnad, planer flor upploljning och utvärdering, och någon form av sanktioner i de fall där garantiema inte uppfylls. Med ambitionen att kommunala servicegarantier ska tas fram på olika nivåer och ända ut i enheterna är det ett tämligen omfattande arbete som krävs ftir att inftira en sådan modell. Risken finns att det blir en viss spretighet, där målstyrningsarbetet och servicegarantier ibland krockar eller konkurrerar, ibland överlappar och framlor allt ökar administrationen. Förvaltningen bedömer att politisk styrning och ledning gagnas av stringens och tydlighet, varflor det är viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla och ftirbättra den styrmodell kommunen redan har. Genom kvalitetsledningssystemet erhåller politiken kunskap om den kvalitet kommunens tjänster håller och kan därmed formulera tydliga mål. Målstyrningen har utvecklats kontinuerligt sedan den infordes och möjligheten att politiskt lorändra målen i varje budgetarbete gör att motsvarigheter till servicegarantier kan inkluderas i målst rrning. Ambitionerna med de kommunala servicegarantierna inlemmas därlor bäst i det befintliga målstyrningsarbetet, där arbetssättet redan är etablerat och strukturen på plats. Mot bakgrund av ovanstående ftireslår ftirvaltningen att uppdraget ska anses genomfort och avslutat. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppdraget är genomflort och därmed avslutat. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef Bilaga 1. Uppdrag enligt bilaga l5 till kommunfullmäktiges protokoll 2OI , $

186 Bilaga l5 till kommunfullmäktiges protokoll , $ 175 E Allians frir Härryda lämnar foljande uppdrag budget f UTK gällande studie- och yrkesvägledning Skollagen ställer kav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom forskolan och forskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inftir val ay framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att alla elever i Härryda ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är viktiga strävansmål som rör hela skolans personal. Det är också en utgångspunkt fìir Skolverkets uppdrag att på olika sätt främja kvalitetsutveckling av studie och yrkesvägledning. Ett felval fär ödesdigra loljder für eleven i form av fürlorade studieår och kanske svårighet att komma in på arbetsmarknaden. För kommunen medfor sådana felval ökade kostnader i form av forlängd studietid. 1. Redogör for hur Studie- och yrkesvägledningen arbetar i Härryda kommun och vilken kompetens som behövs ftir att undvika kostsamma avhopp och felval. 2. Utred behovet av personal/nya kompetenser inom området med anledningav rtyalärlings- och yrkesinriktningar. Uppdraget bör redovisas vären UTK gällande organisation i skolan sett mot skolverkets tolkning av skollagen Exempel på vägledande dokumentation: Skolinspektionen: Informationsblad Publicerat Uppdaterat (l 1) Rekrors möjligheter an delegera och skolors organisation. Kvalitetsgranskning Rapport 2012l.l: Rektors ledarskap med ansvar fär den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionens rapport 2012:l Diarienummer :2236 Stockholm l. Gör en översyn av organisationen inom skolan och komma med ftirslag på forändringar till en organisation som uppfyller skolverkets tolkningar av îya skollagen. Där "rektor har ett särskilt ansvar och särskilda uppgifter som rektor fätt direkt från staten genom skolforfattningarna. Huvudmannen kan inte ta över detta ansvar från rektor, eller överlåta det till någon annan." 3 TOFruTK gällande fritidsverksamheten Då bam och ungdomar finner fritidssysselsättning utanfiir skolan i både kommunal och annan verksamhet med kommunala bidrag vill vi fä foljande genomlyst: 1. Redogör flor hur mycket foreningsbidrag och vad den består av som riktas till barn och ungdomar i jämforelse med andra kommuner. 2. Kostnader for verksamhet som riktar sig till våra barn och ungdomar t ex Öppen skola, disco, Internetkafé mm. 3. Andra kostnad"lr.g@1 fqqqr av_ bidrag, 4. Redogör for invèstéri-ngar som riktas till bam òòh med andra kommuner. Uppdraget redovisas under våren 2014 "ngdomàiì ámøretse 4 ADM: Införandet av kommunala servicegarantier Kommunala servicegarantier är en kraftfull åtgärd fìir att stärka medborgainflytandet. Servicegarantier uttrycker en offentligt deklarerad standardnivå for vad medborgarna har rätt att ft!rvänta sig av kommunens tjänster. Vi uppfattar det som en für medborgarana värdefull komplettering till åtgärder som redan inlorts eller planeras fìir att stärka deras insyn och inflytande, dvs. synpunktshantering, medborgarforslag och medborgardialog. Garantin kan fastställas på olika nivåer - kommunövergripande, Jönaltningsövergripande eller gälla en enskild enhet. Det skall vara lätt for medborgarna att finna och forstå garantierna lor den eller de verksamheter som de berörs av. 1. Utred inforandet av såväl kommunövergripande som sektors/forvaltningsövergripande servicegarantier. De bör kunna utformas enligt den modell für vcirdighetsgarantier som redan utvecklas och infors inom vård och omsorg. (c Ë tr li H Jr ry n3 Folkpartiet rffi Budget/Allians ftir Härryda uppdrag budger l3- l0-03,t:a /''$t4 #rtt 'w"t 186 I

187 HÄRRYDA KOMMLTN Kommunstyrelsen SAM MANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 201s Sida Dnr 2015KS UPPDRAG ATT SE ÖVPN RUTINEN FÖR BARNKONSEKVENS- ANALYSER Kommunfullmäktige uppdrog den23 mars 2015, $ 53, åt kommunstyrelsen att se över rutinen für barnkonsekvensanalyser, efter en motion från Steinar Walsö-Kanstad (KP) om barnkonsekvensanalys med högre kompetens och tydligare instruktioner. I samband med att nämnda motion besvarades redovisades en omfattande utredning av barnkonventionen i svensk lag, hur kommunen svarar upp mot lagkraven och vilka rutiner och andra åtgärder som vidtas ftir att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter enligt barnkonventionen beaktas både i den politiska beslutsprocessen och i den dagliga verksamheten. Förvaltningens ledningsgrupp ansåg att utredningen visade att det finns erforderlig kompetens på området och att det finns rutiner lor kvalitetssäkring i frågan i linje med vad motionären efterlyste. Ledningsgruppen ansåg vidare att det inte finns skäl att upprätta särskilda barnkonsekvensutredningar i underlag for beslut, då barnkonventionens intentioner tillgodoses i ärendehandläggningen genom lagstiftningen och/eller fastställda rutiner. Gällande modell ftir barnkonsekvensanalyser tillämpas sedan den I januari 2008, efter beslut av kommunstyrelsen den 2 apnl 2OO7, $ 130. Rutinen har ifrågasätts utifrån om checklistan verkligen bidrar till ett relevant underlag när det gäller att bedöma om barnperspektivet beaktats. Mot denna bakgrund ftireslås att kommunstyrelsens ovan nämnda beslut, om att alla tjänsteskrivelser till kommunstyrelsen regelmässigt tilllors ett avsnitt där frågan besvaras huruvida en barnkonsekvensanalys bedömts relevant flor ärendet och att infora barnchecklista att användas i de fall där frågan besvaras jakande, upphävs. Barnperspektivet, i de fall ett sådant ftnns, bör vävas in som ett naturligt led i tjänsteskrivelserna. Från sektorn for administrativt stöd loreligger skrivelse av den 2 juli Ordftirandens fìirslag till beslut Kommunstyrelsen upphäver beslut av den 2 apnl2007 i $ 130. gnatur justerande 187

188 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn for administrativt stöd,a,ke Marmander 20t Kommunstyrelsen 1 (2) Dnr 2015KS UPPDRAG ATT SE ÖVNN RUTINEN FÖR BARNKONSEKVENSANALYSER Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige uppdrog den23 mars 2015, $ 53, åt kommunstyrelsen att se över rutinen ftir barnkonsekvensanalyser, efter en motion från Steinar Walsö-Kanstad (KP) om barnkonsekvensanalys med högre kompetens och tydligare instruktioner. I samband med att nämnda motion besvarades redovisades en omfattande utredning av barnkonventionen i svensk lag, hur kommunen svarar upp mot lagkraven, och vilka rutiner och andra åtgärder som vidtas fär att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter enligt barnkonventionen beaktas både i den politiska beslutsprocessen och i den dagliga verksamheten. Förvaltningens ledningsgrupp ansåg att utredningen visade att det finns erforderlig kompetens på området och att det finns rutiner ftir kvalitetssäkring i frågan i linje med vad motionären efterlyste. Ledningsgruppen ansåg vidare att det inte finns skäl att upprätta särskilda barnkonsekvensutredningar i underlag lor beslut, då barnkonventionens intentioner tillgodoses i ärendehandläggningen genom lagstiftningen och/eller fastställda rutiner. Bedömning Gällande modell lor barnkonsekvensanalyser tillämpas sedan den I januari 2008, efter beslut av kommunstyrelsen den 2 apnl2007, $ 130. I beslutet uppdrogs även åt forvaltningen att utvärdera modellen. Någon sådan utvärdering har inte ägt rum, men erfarenheterna har visat att rutinen varit ett tämligen trubbigt verktyg att hantera frågan på. Rutinen har kritiserats av både forvaltning och politik, delvis från olika utgångspunkter, men ett gemensamt drag är att det ifrågasätts om rutinen och checklistan verkligen bidrar till ett relevant underlag när det gäller att bedöma om bamperspektivet beaktats. I de fall där det uppenbart inte finns något bamperspektiv kan därtill den extra administrationen av atr motivera det självklara, och tynga dänsteskrivelserna med något som inte tilllor ärendet något, lorefalla något onödig. Mot denna bakgrund ftjreslås att kommunstyrelsens ovan nämnda beslut, om att alla tjänsteskrivelser till kommunstyrelsen regelmässigt tillfors ett avsnitt där frågan besvaras huruvida en barnkonsekvensanalys bedömts relevant flor ärendet och att infora barnchecklista att användas i de fall där fråganbesvarasjakande, upphävs. Barnperspektivet, i de fall ett sådant finns, bör vävas in som ett naturligt led i tjänsteskrivelserna. Skulle detta forbises har politiken alltid möjlighet att återremittera det aktuella ärendet lor kompletteringar i den delen. 188

189 2 (2) Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom rutiner och arbetssätt i sig saknar barnperspektiv. f,'örslag till beslut Kommunstyrelsen upphäver beslut av den 2 apnl2007 i $ 130 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD r(- Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef 189

190 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS MEDBORGARFÖRSLAG OM SCHEMALAGD OCH OBLIGATORISK TRÄNTNG Kommunfullmäktige beslutade i $ 90/2015 till kommunstyrelsen remittera medborgarforslag om att inftira schemalagd obligatorisk träning ftir personalen i Härryda kommun. Från sektorn lor administrativt stöd foreligger skrivelse av den 29 maj Ordftirandens fìirslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarlorslaget med hänvisning till skrivelse av den29 maj 2015 från sektorn for administrativt stöd. 190

191 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn lor administrativt stöd Patrik Kjällgren Kommunstyrelsen 1 (2) Dnr 2015KS MEDBORGARFöRSLAG OM SCHEMALAGD OCH OBLIGATORISK TRÄNING Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i $ 90/2015 till kommunstyrelsen remittera medborgarlorslag från Monica Stenmark angående att inftira schemalagd och obligatorisk träning ñr personalen i Hänyda kommun. Förslagsställaren menar att detta skulle ñ medarbetarna att må bättre, orka mer och att det skulle minska sjukskrivningarna. Förvaltningens kommentar Förvaltningen arbetar aktivt med att främja hälsan hos medarbetarna. Inom forvaltningen finns enheten Oasen som arbetar både forebyggande och rehabiliterande. Där finns även en hälsoutvecklare som arbetar heltid med att främja hälsa bland kommunens medarbetare. Frågan om träning på arbetstid har tidigare tagits upp i kf ç där en utredning genomfordes avseende möjligheten att kostnadsneutralt erbjuda träning på arbetstid. Där konstaterades att studier k ing obligatorisk träning på arbetstid visat positiv effekt på medarbetarnas hälsa. Dock konstaterades att träning på arbetstid skulle skapa högre kostnader då personal som tränar måste ersättas av någon arìnan medarbetare. Utredningen beskrev även att ett sådant system skulle skapa en omfattande logistik for att fungera. En annan fråga som väcks är möjligheten och effektema av obligatorisk träning. Det råder ingen klarhet rent juridiskt angående obligatorisk träning. Detta då det inte är en del av den anställning medarbetaren har ingått. En annan del i detta är fràgan om ansvar och delaktighet. Förvaltningen ser positivt på och uppmuntrar att medarbetarna lever ett hälsosamt liv och f,rnner former for detta. Samtidigt har vi ett personalpolitiskt program som beskriver att medarbetarskapet ska präglas av ansvarstagande och delaktighet, något som går emot tanken på obligatorisk träning. Bedömning Sektom for administrativt stöd bedömer att konsekvenserna av att inflora obligatorisk träning på arbetstid är att det möjligen skulle leda till bättre hälsa hos medarbetarna. Samtidigt skulle det leda till högre kostnader for florvaltningen. Det är oklart om det utifrån rent juridiska perspektiv är möjligt att med tvång inlora träning på arbetstid. 191

192 2 (2) Dessutom går tvånget emot det personalpolitiska programmets syn på medarbetares ansvarstagande och delaktighet. Utifrån ovanstående är sektorns bedömning att avslå medborgarforslaget. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarftirslaget med hänvisning till skrivelse av den29 maj 2015 från sektorn ftir administrativt stöd. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD \ Karina Djurner Kommundirektör Personalchef 192

193 I b?ûrs_ fslag LF- n!î;^o"on o^ þdndsbsidq. Här skriver du rubriken på ditt óclwrma\gj L Här beskriver du ditt medborgarförslag^ Texro rfc,tigr! ú65j h0r{1 I L { 'l * ìlr * vänd på bladet! clom ínr-e att fylla i kontaktuppgifcer och att underreckna ditt förslag. Anonyma förslag behandlas inte. ofullständiga uppgifter kan leda till att förslaget inte behandlas. * t " { HÄRRYDA KOMMUN 193

194 Väll<ommen att lämna ett medborgarförsl ag Tycker du att något borde förändras i Härryda kommun? Då kan du lämna ett medborgarförslag till kommunfullmäktige. Vad kan ett medborgarfrirslag handla om? I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag på något som du vill förändra. Förslaget ska handla om sådant som kommunen ansvarar för till exempel skola, äldreomsorg, kultur- och fritidsverksamhet, gång- och cykelvägar med mera. Medborgarförslaget får inte handla om myndighetsutövning mot enskild (t ex beviljande av bygglov eller ekonomiskt bistånd) och inte heller ha ett odemokratiskt eller rasistiskt innehåll. Medborgarförslaget får bara behandla en fråga, Amnen av olika slag ska inte tas upp i samma förslag. Vem kan lämna medborgarförslag? Alla som är folkbokfórda i Härryda kommun kan lämna medborgarförslag. Rätten gäller även barn och ungdomar samt personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått kommunal rösträtt. Föreningar, företag, organisationer eller andra sammanslutningar får däremot inte lämna medborgarförslag. Ditt medborgarförslag blir en offentlig handling När förslaget l<ommer in till kommunen blir det en offentlig handling och diarieförs. Förslager publiceras på kommunens webbplats, harryda.se, tillsammans med ditt namn, medan samtliga kontaktuppgifter du lâmnat nedan finns med i protokol I och föredragningslisto r. Vad händer med ditt medborgarförslag? Du får en bekräftelse på att vi tagit emot ditt medborgarfórslag. lnlämnade förslag utreds av förvaltningen och sedan beslutar kommunfullmäktige om de ska infóras eller inte. Handläggningstiden varierar beroende på hur komplicerat der är. Du får ett skriftligc svar på ditt medborgarförslag. Fyll i dina kontaktuppgifter och underteckna Anonyma medborgarförslag hanteras inte, därför måste du uppge kontaktuppgifter. Förslaget ska också vara undertecknat och försett med namnförtydligande. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte behandlas. Här lämnar du ditt f<irslag. Posta det till: Härryda kommun, Kansliet, Mölnlycke.. Lämna det i kommunhusets reception vid Råda torg i Mölnlycke. För mer information Kontakta handläggare Mats Dalmyr,0Sl-724 6l 58 mats.dalmyr@harryda.se Läs mer på harryda.se/medborgarforslag KONTAKT- UPPGIFTER r-örnamn,f YIOwiC.asM Ërrernamn* 6-lønnnafk Garuadress,* Þ Zf[+4hr.\ç' t') å- posrnumrner r 43\5 h'l, poscacrr".r* YFIñ rereron ffiö" ß âß ]41" Ë-posradress lútl)aka Datum* T4 Underskrifti' "lî Namnrorrycligande* lln n', C tü }funv n& sobligator:isk uppglft HÄRRYDA KOMMUN Härryda komrnun'sektorn för adminisrativt stod Mölnlycke l 00 (vãxel). kommun@harryda.se 194

195 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2014KS MOTION ANGÅENDE EXTRA LÖNEPOTT Ä.T DE LÅGAVLÖNADE Kommunfullmäktige beslutade i $ 6/2015 att till kommunstyrelsen remittera motion från Jennie Çellgren (V) och Richard Johansson (V) om extra lönepott åt de lågavlönade. Motionärema anlor bland annat att kommunen ska budgetera lor en extra lönepott for lågavlönade lor att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Härryda kommun har i samverkan med de fackliga organisationerna under flera år genomfort lönekartläggningar i enlighet med diskrimineringslagen 3 kap, t0 $. Kartläggningarna har genomftirts lor att se var i organisationen det finns osakliga löneskillnader på grund av kön. I samband med att dessa analyser genomlorts har lorvaltningen funnit osakliga löneskillnader och en särskild pott, utöver avtalen, har avsatts årligen lor att närma sig jämställda 1öner. Sektorn ftir administrativt stöd bedömer att ftirvaltningen arbetar i enlighet med lagstiftarens intentioner for att minska osakliga löneskillnader på grund av kön. Från sektom ftir administrativt stöd foreligger skrivelse av 29 maj 2015, Ordfïirandens fìirslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse från sektorn flor administrativt stöd av den29 maj justerande 195

196 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn for administrativt stöd Patrik Kjällgren 20ts Kommunstyrelsen (2) Dnr 2014KS MOTION ANGÅENDE EXTRA LÖNEPOTT ÅT DE LÅGAVLÖNADE Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i $ 6/2015 att till kommunstyrelsen remittera motion från Jennie Kjellgren (V) och Richard Johansson (V) om extra lönepott åt de lågavlönade. Motionärerna anflor att kommunen ska budgetera flor en extra lönepott lor lågavlönade lor att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Sammanfattning Härryda kommun har i samverkan med de fackliga organisationerna under flera år i enlighet med diskrimineringslagen 3 kap, l0 $ genomfort lönekartläggningar. Kartläggningarna har genomftirts flor att se var i organisationen det finns osakliga löneskillnader på grund av kön. Arbetet bygger på en analys av lika eller likvärdigt arbete, det vill säga inom ett yrke eller jämfort med likvärdiga yrken. I samband med att dessa analyser genomftirts har lorvaltningen funnit osakliga löneskillnader och en särskild pott, utöver avtalen, har avsatts årligen flor att vi ska närma oss jämställda löner. Sektorn ftir administrativt stöd bedömer att lorvaltningen arbetar i enlighet med lagstiftarens intentioner lor att minska osakliga löneskillnader på grund av kön. Bedömning av lika eller likvärdigt arbete Arbetet for att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor utgår från diskrimineringslagens bestämmelser. I lagen framgår att arbetsgivaren ska göra en lönekartläggning minst var tredje år flor att se om det finns nägra osakliga löneskillnader. Diskrimineringslagens beskrivning av lika arbete avser medarbetare som har i huvudsak samma arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ser till löneskillnader mellan könen inom respektive befattning som exempelvis inom yrket stödassistent eller yrket gymnasielärare. I diskrimineringslagen står det i 3 kap, 2 $,2st att"ett arbete cir att betraha som likvrirdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de lcrav som arbetet striller samt dess natur kqn anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedamning av de lcrav som arbetet stciller skall göras med beaktande av lcriterier såsom kunskap ochfardigheter, ansvar och anstrringning. Vid bedömning av arbetets natur skall s cir s kil t ar b e t sfor hål I ande b e aktas. " Inom ftirvaltningen sker ett omfattande och systematiskt arbete av att värdera kommunens olika befattningar utifrån diskrimineringslagens kriterier. Värderingama genomlors av en särskild grupp tillsammans med ansvarig chef. Utifrån värderingen kan fiir- 196

197 2 (2) valtningen se vilka befattningar som är att betrakta som likvärdiga och analysera eventuella löneskillnader. Bedömningen av vad som är sakliga eller osakliga löneskillnader sker i samverkan med de fackliga organisationerna. Sakliga skäl kan exempelvis vara att enskilda yrkesgrupper är små och det inom gruppen endast finns mycket erfama medarbetare. I sådana fall kan det vara sakligt att det yrket, i Hänyda kommun, har en högre medianlön än befattningar som bedöms som likvärdiga. Särskild lönepott fär jämställda löner Under flera år har forvaltningen avsatt cirka 0,15 o/o av lönepotten utöver ordinarie löneöversyr for att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor. I budget/plan lor forvaltningen finns denna satsning med inftir framtiden. Utifrån den analys av lika och likvärdiga yrken som genomftirts i samverkan med fackliga organisationer fürdelar forvaltningen den särskilda lönepotten für att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor utifrån di skrimineringslagens de f,rnition av j ämställda löner. Lönenivåer I jämforelse med motsvarande yrken inom Göteborgsregionen har Härryda kommun generellt sett högt löneläge. Det politiskt satta målet är att Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. En del i det målet är att ge goda löner ftir att kunna vara attraktiva och behålla kompetens. Härryda kommun strävar efter att i de flesta yrken vara bland de fem kommuner i Göteborgsregionen som betalar högst lön inom respektive yrke. Bedömning Utifrån ovanstående beskrivning bedömer sektorn lor administrativt stöd att ftirvaltningen arbetar i enlighet med lagstiftarens intentioner lor att minska osakliga löneskillnader på grund av kön. Sektorn bedömer även att kommunen har ett aktivt lönepolitiskt arbete flor att vara en attraktiv arbetsgivare som kan locka till sig den kompetens som behövs for att bedriva en verksamhet med god kvalitet. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse från sektorn fär administrativt stöd av den 29 maj SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD \ Karina Djurner Kommundirektör Personalchef 197

198 1 Motion till Kommunfullmäktige. Extra lönepott åt de lågavlönade! I I i I I I I L I L_?ltilr -12- l$ Det är hög tid att sänka löneklyftorna i mellan män och kvinnor. Det är lika nödvändigt och viktigt att minska de ekonomiska klyftorna i Härryda. Målet om jämställda löner är längre bort än på mycket länge. Under alliansregeringens t d ökade en mans lön i genomsnitt med kronor mer än en kvinnas på en årslön i Sverige. Som politiker har vi ett övergripande arbetsgivaransvar. En stor majoritet av våra kommunanställda är kvinnor. Arbetet med jämställda löner måste nu sätta fart. Vänsterpartiet vill att kommunen skall budgetera med en extra lönepott för de lågavlönade i kommunen. Det kommer att sänka lönegapet mellan kvinnor och män. Vänsterpartiet anser att Härryda bör kunna vara ett föredöme för jämställda löner. Med stöd av ovanstående yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar. Att Kommunen budgeterar för en extra låglönepott utöver avtalen. Att Arbetsmarknadens parter får till handa låglönepotten vid nästa förhandling. t e "/ 14t 1 \1,ä "r þ, r^,hct 198

199 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida MOTION OM SKOLAN Dnr 2014KS Kommunfullmäktige remitterade till kommunstyrelsen den I3 oktober 2014, $ 152, en motion från Steinar Walsö-Kanstad och Leif Persson, där man lyfter fram skolan som ett av de viktigaste ansvarsområdena ftir kommunens verksamhet. Förslaget är att det snarast under den kommande (las: innevarande) mandatperioden inrättas en utbildningsnämnd. Sektorn flor administrativt stöd anfor i skrivelse av den 25 juni 2015 bland annat foljande: kommunfullmäktige beslutade den2l oktober 2013, $ 141, om vissa lorändringar i den politiska organisationen inftir mandaþerioden , efter en översyn genomford av fullmäktiges presidium. Översynen remissbehandlades av de politiska partierna samt presidierna i de (då) fyra fasta beredningarna och kommunstyrelsen. De beslutade ftirändringarna innefattade inte några florändringar av nämndorganisationen i den riktning som motionärerna foreslår. Eftersom fullmäktige således redan tagit beslut om den politiska organisationen ñr innevarande mandaþeriod är ftirslaget att motionen avslås. OrdfÌirandens fìirslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den25 juni 2015 från sektorn for administrativt stöd. 199

200 HÄRRYDA KOMMUN Sektom for administrativt stöd Å.ke Marmander s Kommunstyrelsen I (1) Dnr 2014KS MOTION OM SKOLAN Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige remitterade till kommunstyrelsen den 13 oktober 2014, $ 152, en motion från Steinar Walsö-Kanstad och Leif Persson, där man lyfter fram skolan som ett av de viktigaste ansvarsområdena flor kommunens verksamhet. Förslaget är att det snarast under den kommande (lds: innevarqnde) mandatperioden inrättas en utbildningsnämnd. Kommunfullmäktige beslutade den2l oktober 2013, $ 141, om vissa ftirändringar i den politiska organisationen inlor mandaþerioden , efter en översyn genomftird av fullmäktiges presidium. Översynen remissbehandlades av de politiska partierna samt presidierna i de (då) fyra fasta beredningarna och kommunstyrelsen. De beslutade ftirändringarna innefattade inte några ftirändringar av nämndorganisationen i den riktning som motionärerna floreslår. Eftersom fullmäktige således redan tagit beslut om den politiska organisationen for innevarande mandatperiod är lorslaget att motionen avslås. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något bamperspektiv inte gör sig direkt gällande i hur man väljer att inrätta den politiska organisationen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den 25 juni 2015 från sektorn ftir administrativt stöd. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Karina Djurner Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef 200

201 KOMMUNPARTIET Partiet som lyssnar l-":riì-i.".i.,ìriì".,, - ir,- t,r._ I/r.:ì,'.,i, : Ì - r,:j;f.- i1 2u{ -tg- 't 2 Motion Till Kommunfullmäktige, Härryda Kommun Skolan är ett av de viktigaste ansvarsområden för kommunens verksamhet Vi anser det därför angeläget att skapa ett separat forum för skolans verksamhet genom inrättandet av en separat utbildningsnämnd med ansvar för all skolverksamhet från förskola, grundskolan, gymnasium, vuxenutbildning och ev. annan verksamhet som kan hänföras till skolans verksamhetsområde. Yrkande: Vi föreslår att det snarast under den kommande mandatperioden inrättas en utbildningsnämnd. H indås/h ä rryda 20L Steinar Walsö-Kanstad Kommunpartiet Leif Pe Oberoe on e socialliberal 201

202 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2014KS MOTION OM ATT UTREDA NÖNUTSÄTTNINGARNA FÖR EN FOLKOMRÖSTNTNC OM SIMHALL I HÄRRYDA KOMMLIN Kommunfullmäktige beslutade i S till kommunstyrelsen remittera motion från Anna Palmér (S) och Mats Werner (S) om att utreda florutsättningar ftir en folkomröstning om simhall i Härryda kommun. Förslaget är att utreda kostnaderna lor att bygga en modern badanläggning med olika typer av bassänger och belysa de ekonomiska effekterna av investering och drift, samt att undersöka möjligheten och kostnaden ftir att genomftira en folkomröstning där invånarna får avgöra dels frågan om en simhall, dels frågan om de är beredda att höja kommunalskatten lor att finansiera anläggningen. Från sektorn lor administrativt foreligger skrivelse av den l juli Sektorn redogör tidigare utredning om simhall från 2009 där kommunfullmäktige konstaterade att det under rådande ekonomiska fiirhållanden inte kommer att byggas en simhall. Sektorn bedömer att det bör vara den politiska viljan som avgör huruvida det finns behov av att låta utreda frågan på nytt. Förvaltningen överlämnar ärendet utan eget lorslag till beslut. Ordftirandens färslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen i sin helhet med hänvisning till att kommunstyrelsen kommer attfa ett uppdrag i samband med behandlingen av budgelplan den l6 november att utreda ftirutsättningar, möjligheter, och konsekvenser för en etablering av en simhall. Signatur justerande 202

203 N HÄRRYDA v KOMMUN Sektorn for administrativt stöd Ä.ke Marmander 20t5-07-0t Kommunstyrelsen 1 (2) Dnr 2014KS MOTION OM ATT UTREDA NÖNUTSÄTTNINGARNA FÖR EN FOLK. OMRÖSTNING OM SIMHALL I HÄRRYDA KOMMUN Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 17 november 2014, $ 192, att till kommunstyrelsen remittera motion från Anna Palmér (S) och Mats Werner (S) om att utreda florutsättningar fär en folkomröstning om simhall i Härryda kommun. Förslaget är att utreda kostnadema lor att bygga en modern badanläggning med olika typer av bassänger och belysa de ekonomiska effektema av investering och drift, samt att undersöka möjligheten och kostnaden for att genomfiira en folkomröstning där invånarna fär avgöra dels frågan om en simhall, dels frågan om de är beredda att höja kommunalskatten lor att finansiera anläggningen. Tidigare utredning om simhall Förslag om simhall har lyfts och utretts lorut av kommunen. År 2009 konstaterade kommunfullmäktige att det under rådande ekonomiska lorhållanden inte kommer att byggas en simhall. I den bakomliggande utredningen till fullmäktige redogjordes ftir ett typexempel på anläggning bestående av i huvudsak floljande: o bassäng25 meter o barnbassäng o vattenrutschbana o varmbassäng med höj- och sänkbar botten o bubbelpool o omklädningsrum/varmrum/ång- ochtorrbastu o kafêkeception Utredningen uppskattade investeringsutgiften till cirka 80 miljoner kronor ftir en ny simhall samt att det skulle kosta mellan 10 och 15 miljoner kronor per år att driva hallen. Frågan om simhall har härefter åter lyfts upp i olika sammanhang; framftir allt har den aktualiserats genom flera medborgarftirslag som utifrån olika utgångspunkter och önskemål ändå pekar i samma riktning: att en simhall bör byggas i kommunen. Vid de politiska behandlingarna av frågan har forslagen på simhall inte vunnit bifall med hänvisning till utredningen från

204 Ny utredning 2 (2) Under åren som gått sedan foregående utredning har det visat sig ganska tydligt f,tnnas en opinion lor att en simhall byggs i kommunen. Frågan om simhall är en av de vanligaste bland de medborgarforslag som kommit in, och den diskuteras med jämna mellanrum även i insändarspalterna. Det är dock svårt att utifrån detta göra någon uppskattning av hur stor denna opinion är. Mot bakgrund av att ftiregående utredning har några år på nacken, och det alltjämt stora intresset i frägan, kan det finnas anledning att genomftira en ny utredning och fä ett uppdaterat underlag lor ett eventuellt beslut om en simhall. Ett sådant utredningsuppdrag skulle även kunna omfatta motionäremas önskemålom att fä forutsättningama for en folkomröstning i frågan utredd. Bedömning Denna fråga bedöms vara av sådan karaktär att det bör vara den politiska viljan som avgör huruvida det finns behov av att låta utreda frågan på nytt. Förvaltningen lägger därfor inte fram något ftirslag till beslut, utan överlämnar ärendet till politiken lor avgörande. Barnkonsekvensanalys En bamkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom bamperspektivet gör sig gällande lorst i ett senare skede, vid utformning etc av en eventuell simhall. Förslag till beslut Förvaltningen överlämnar ärendet utan eget lorslag till beslut. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD s Karina Dj urner Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef 204

205 i'il 20t{ -irl}- 2 9 irtr'. I..1ir ierrlr l< r.l l È rñ.r Socialdemokraterna i Härryda kommun Motion till Kommunfullmäktige Utred förutsättníngar för en folkomröstn ng om simhall i Härryda kommun Under många år har frågan om simhall i kommunen varit uppe till diskussion. Både Centerpartíet och Socialdemokraterna har vid olika tillfällen motionerat om att bygga en simhall. Vid alla tillfällen har frågan avförts med hänvisning till att kostnaden för investering och drift bedöms som mycket höga och troligen skulle innebära att kommunalskatten behöver höjas. I detta val har huvuddelen av det politiska etablíssemanget utlovat en simhall, men inte angett hur finansieringen skall ske. Vi Socialdemokrater har lovat våra väljare att utreda de ekonomiska förutsättningarna och lämplig placering. Frågan är av den digniteten att den bör bli föremål fcir en folkomröstning. Vi föreslår att kommunfu llmä ktige uppd ra r åt kom m unstyrelsen : Att utreda kostnaderna för att bygga en modern badanläggning med olika typer av bassänger samt att belysa de ekonomiska effekterna av nvestering och dríft. Att undersöka möjligheten och kostnaden för att genomföra en folkomröstning där invånarna får avgöra frågan om en simhall samt frågan om de är beredda höja kommunalskatten för att finansiera anläggningen. Mölnlycke den 25 september 2014 /Mats Werner/ L- ^r Hallbert/ /Anna Palmér/ Þ Rävlanda Mölnlycke Landvetter 205

206 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS7 008 MOTION OM INFORSKAFFANDE AV MILJOCHECKLISTA Kommunfullmäktige beslutade i ç att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) angående inlorskaffande av miljöchecklista. Motionären ftireslår att den idag praktiserade barnkonsekvensanalysen kompletteras med en motsvarande miljöchecklista som utvisar om ett visst beslut medft)r miljö- eller klimateffekter, i forekommande fall beskrivning av dessa effekter samt om motåtgärder vidtagits och i så fall vilka. Sektorn lor administrativt stöd anfor i skrivelse av den 2 juli 2015 bland annat fiiljande: Förvaltningen är skyldig att lolja de krav på miljöbedömningar som Miljöbalken ställer. Således finns två obligatoriska rubriker i ärenden som berör planer och program: Awägningar enligt miljöbalken samt Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKB-ftirordningen. Under dessa två rubriker tar ftirvaltningen ställning till om det ft)reslagna beslutet är florenligt med Miljöbalken samt om en miljökonsekvensbeskrivning är nödvändig. Bedömningen görs i samråd med Länsstyrelsen och till stöd har Länsstyrelsen en checklista ft)r att säkerställa att miljöbedömning görs enligt Miljöbalken. I de fall där det uppenbart inte finns något miljöperspektiv innebär inftirandet av en miljöchecklista en extra administration. Det skulle även innebära mer omfattande dänsteskrivelser. I de fall politiken önskar ytterligare miljökonsekl l9vensanalys finns alltid möjlighet att återremittera det aktuella ärendet ftir kompletteringar i den delen. I motionen hänvisas till gällande modell ftir barnkonsekvensanalyser som tillämpas sedan Denna rutin har ifrågasätts av såväl ftirvaltning som politik om huruvida rutinen och checklistan verkligen bidrar till ett relevant underlag när det gäller att bedöma om barnperspektivet beaktats. I skrivelse av den2juli 2015 foreslår lorvaltningen således kommunstyrelsen att upphäva beslutet om att alla dänsteskrivelser ska innehålla en bamchecklista. Ordfärandens ftirslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den2 juli 2015 från sektorn for administrativt stöd. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 206

207 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn for administrativt stöd Helena Österlind Dnr 2015KS7 008 Kommunstyrelsen (2) MOTION OM INFöRSKAFFANDE AV MILJÖCHECKLISTA Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i ç att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) angående inflorskaffande av miljöchecklista. Motionären ftireslår att den idag praktiserade barnkonsekvensanalysen kompletteras med en motsvarande miljöchecklista som utvisar om ett visst beslut medfor miljö- eller klimateffekter, i lorekommande fall beskrivning av dessa effekter samt om motåtgärder vidtagits och i så fall vilka. Juridiska aspekter Sedan 2004 finns det bestämmelser i 6 kap. miljöbalken (MB) om att vissa planer och program ska miljöbedömas. Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Kompletterande bestämmelser finns i ftirordningen om miljökonsekvensbeskrivning (mkbflorordningen). Miljöbedömning innehåller vissa moment som myndigheter och kommuner ska genomflora när de upprättar eller ändrar vissa planer eller program vars genomftirande kan antas medflora betydande miljöpåverkan. Inom ramen for en miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas där den positiva och negativa betydande miljöpåverkan som genomftirandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medftira ska identifieras, beskrivas och bedömas. För att vägleda kommunernas arbete med miljöbedömningar har Naturvårdsverket gett ut en handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. I handboken ges bl.a. vägledning om vilka planer och program som omfattas av bestämmelsema och hur man avgör om miljöbedömning krävs. Denna vägledning gäller alla tlper av planer och program lor vilka det krävs eller kan krävas miljöbedömning. För planer kopplade till plan- och bygglagen (översiktsplaner och detaljplaner) finns dessutom en handbok utgiven av Boverket. Handböckerna kompletterar varandra. Administrativa rutiner i Härryda kommun Förvaltningen är skyldig att lolja de krav på miljöbedömningar som Miljöbalken ställer Således finns två obligatoriska rubriker i ärenden som berör planer och progtam: Avvägningar enli5 miljöbalken samt Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKB-florordningen. Under dessa två rubriker tar ftirvaltningen ställning till om det loreslagna beslutet är forenligt med Miljöbalken samt om en miljökonsekvensbe- 207

208 2 (2) skrivning är nödvändig. Bedömningen görs i samråd med Länsstyrelsen och till stöd har Länsstyrelsen en checklista for att säkerställa att miljöbedömning görs enligt Miljöbalken. I övriga ärenden till politiken finns ingen obligatorisk rubrik att belysa ärendet ur ett miljöperspektiv men i forvaltningens rutiner flor tjänsteskrivelser framgår en skyldighet att redogöra flor ärendet ur flera perspektiv. Bedömning Förvaltningen bedömer att miljöperspektivet beaktas enligt lag och fiirordningar som kommunen är skyldig att folja. Den juridiska skyldigheten berör visserligen enbart en del av ärendena till kommunstyrelsen, men det gäller samtliga där det finns en direkt miljöaspekt. I de fall där det uppenbart inte finns något miljöperspektiv innebär inflorandet av en miljöchecklista en extra administration av att motivera det självklara, vilket även skulle innebära mer omfattande tjänsteskrivelser. I de fall politiken önskar ytterligare miljökonsekvensanalys finns alltid möjlighet att återremittera det aktuella ärendet ftir kompletteringar i den delen. I motionen hänvisas till gällande modell lor barnkonsekvensanalyser som tillämpas sedan Denna rutin har ifrågasätts av såväl ftirvaltning som politik om huruvida rutinen och checklistan verkligen bidrar till ett relevant underlag när det gäller att bedöma om barnperspektivet beaktats. I skrivelse av den 2 juli 2015 foreslår ftirvaltningen således kommunstyrelsen att upphäva beslutet om att alla tjänsteskrivelser ska innehålla en barnchecklista. Förvaltningen foreslår utifrån ovanstående att motionen avslås. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom rutiner och arbetssätt i sig saknar barnperspektiv. Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den 2 juli 2015 från sektorn für administrativt stöd. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD s Djurner Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef 208

209 Motion om infürskaffande av en miljöchecklista. Härryda har seclan en tid tillbaka låtit beslut i kommunfultmäktige genomgå en barnkonsekvensanalys innan besluten tas, detta ftir att upprnärksamma om besluten påverkar kommunens yngre medborgare. Initiativet är bra och det är nu dags att föra det ett steg längre. På miljöområdet har vi övergripande må, men ett komplement till de nämnda miljömålen skulle kunna vara en listning av eventuella nriljökonsekvenser i samband med olika beslut analogt med barnkonsekvensanalysen. En enkel utformning vore att besvara frågan om det aktuella beslutet har konsekvenser ftir miljön. Om så är fhllet ges en koft beskrivning av på vilket sätt och om effekterna har föranlett några motåtgärder. En miljöchecklista enligt dessa intentioner skulle öka medvetenheten orn olika besluts miljöpåverkan och stimulera till större eftertanke innan besluten tas. Med anledning av ovanstående fìires[år jag kommunfullmäktige besluta: - att den idag praktiserade barnkonsekvensanalysen kompletteras med en motsvarande miljöchecklista som utvisar om ett visst beslut medför rniljö- eller klimateffekter, i ftirekommande fäll beskrivning av dessa effekter samt om motåtgärder vidtagits och i så fall vilka. Calle Johansson (SD) 209

210 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sída Drtr 20l2Ksll9 214 MEDFINANSIERINGSAVTAL AVSEENDE OMBYGGNAD AV FLYGPLATSMOTET Kommunfullmäktige antog i S detaljplan lor del av Landvetter 3:178, Airport City, del 3, Logistik. Planen möjliggör en etablering av logistik, lager, industri och kontor i anslutning till flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport. Länsstyrelsen beslutade den 22 april att pröva antagandebeslutet med anledning av att kommunen och Trafikverket gjort olika bedömningar i frågan om planens genomftrande riskerar att påverka framkomligheten och trafiksäkerheten på vägarna 40 och 546. Länsstyrelsen anser att ett avtal som säkerställer genomftirande och finansiering av erforderliga åtgärder inom Trafikverkets vägområde hade behövts tecknats mellan kommunen och Trafikverket i samband med Airport City del 3. Trafikverket överklagade planen av samma anledning. Trafikverket och Hänyda kommun har under våren 2015 utarbetat ett avtalsfiirslag avseende delutbyggnad av flygplatsmotet som säkrar trahksäkerhet och framkomlighet päväg40 med anledning av Airport City del 3. Medfinansieringsavtalet innebär att Trafikverket åtar sig att upprätta en vägllan samt genomftira denna på Härryda kommuns bekostnad. Kostnaden regleras i ett kompletterande avtal till upprättat exploateringsavtal mellan Härryda kommun och Swedavia, som innebär att Swedavia ersätter kommunen for nerlagda kostnader. Medfinansieringsavtalet säkerställer att erforderlig ombyggnad av trafikmotet kommer tillstånd. Ombyggnaden är nödvändig for att kunna hantera den trafikmängd som exploateringen inom planområdet kommer att generera. Från sektorn flor samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 7 juli 2015 Ordfïirandes fürslag till beslut o Kommunfullmäktige godkänner medfi nansieringsavtal mellan Trafikverket och Hänyda kommun enligt ftireliggande forslag. o Under forutsättning att kommunfullmäktige godkänner avtalet uppdrar kommunstyrelsen åt samhällsbyggnadschef Håkan Jacobsson och markoch bostadschef Kristina Englund att underteckna avtalet. justerande Utdragsbestyrkande 210

211 HARRYDA KOMMUN Sektom lor samhällsbyggnad Karl Falck Kommunstyrelsen (2) Dnr 20I2KSII9 214 MEDFINANSIERERINGSAVTAL AVSEENDE OMBYGGNAD AV FLYGPLATSMOTET Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige antog i S detaljplan fiir del av Landvetter 3:178, Airport City, del 3, Logistik. Planen möjliggör en etablering av logistik, lager, industri och kontor i anslutning till flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport. Länsstyrelsen beslutade den22 april att pröva antagandebeslutet med anledning av att kommunen och Trafikverket gjort olika bedömningar i frågan om planens genomftirande riskerar att påverka framkomligheten och trahksäkerheten på vàgarna 40 och 546.Bâda vägarna är utpekade som riksintressen lor kommunikation. Länsstyrelsen anser att ett avtal som säkerställer genomflorande och finansiering av erforderliga åtgärder inom Trafikverkets vägområde hade behövts tecknats mellan kommunen och Trafikverket i samband med Airport City del 3. Trafikverket överklagade planen av samma anledning. Trafikverket och Härryda kommun har under våren 2015 utarbetat ett avtalsftirslag avseende delutbyggnad av flygplatsmotet som säkrar trafiksäkerhet och framkomlighet på vä940 med anledning av Airport City del 3. Medf,rnansieringsavtalet innebär atttrufikverket åtar sig att upprätta en vägplan samt genomlora denna på Hämyda kommuns bekostnad. Kostnaden regleras i ett kompletterande avtal till upprättat exploateringsavtal mellan Hänyda kommun och Swedavia, som innebär att Swedavia ersätter kommunen for nerlagda kostnader. Medfinansieringsavtalet säkerställer att erforderlig ombyggnad av trafikmotet kommer tillstånd. Ombyggnaden är nödvändig for att kunna hantera den trafikmängd som exploateringen inom planområdet kommer att generera. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och Härryda kommun enligt foreliggande forslag. Under lorutsättning att kommunfullmäktige godkänner avtalet uppdrar kommunstyrelsen åt samhällsbyggnadschef Håkan Jacobsson och mark- och bostadschef Kristina Englund att underteckna avtalet. 211

212 2 (2) SEKTORN J Samhäll R SAMHALLSBYGGNAD V=(Lt}- Kristina Englund Mark- och bostadschef Bilaga: Avtal 212

213 TRV 201sl40868 Medfinansieringsavtal - Planläggning och genomförande Flygplatsmotet (Landvetter flygplats), väg 40 och 546, Härryda kommun 51 Parter Trafi kve rket Pla neri ng Regio n Väst, o rg. n r , Borlä nge Härryda kommun, org.nr , Mölnlycke Mellan parterna har följande avtal träffats. 52 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i detta medfinansieringsavtal: Trafikverket Planering Region Väst: Trafikverket Härryda kommun: Kommunen Trafikplatsen Flygplatsmotet, korsningen väg 40lväe546: Trafikplatsen Planprogramområdet för Airport City: Airport City Detaljplan för del av Landvetter 3:178: delområde 3 Detaljplan för del av Dansered 1:64 med flera: delområde 4 Vägplan i enlighet med Väglagen (1971:948):Vägplan 53 Syfte och bakgrund Avtalet avser kapacitets- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder i trafikplatsen Flygplatsmotet vid Landvetter flygplats i Härryda kommun. De statliga vägar som berörs är väg 40 och väg 546. Båda dessa vägar är utpekade som riksintressen för kommunikation. Bakgrunden är att planerad exploatering inom Airport City, delområde 3 och 4, medför behov av åtgärder i Trafikplatsen för att säkerställa acceptabel framkomlighet och god trafiksäkerhet på berörda vägar. Framförallt innebär den ökande trafiken på påfarten mot Göteborg stora konflikter med genomgående trafik längs väg 40 västerut, som kan leda till kökrockar. Av trafiksäkerhetsskäl måste därför kapaciteten ökas i vävningen mellan påfart och genomgående trafik. En sådan åtgard är nödvändig för att hantera den ökade trafikbelastningen som delområde 3 förväntas generera. För att kunna hantera ytterligare trafik, från delområde 4, kommer det krävas ytterligare åtgärder i Trafikplatsen. Kopplat till kommunens planarbete i enlighet med Plan- och bygglagen har utredningsmaterial tagits fram och förslag på kapacitetshöjande åtgärder för Trafikplatsen har föreslagits. Trafikverket har bedömt att föreslagna åtgärder framstår som lämpliga att utgå ifrån för fortsatt planering. lnriktningen för hur Trafikplatsens kapacitet ska kunna förstärkas framgår av bilaga 1 (Trafikutredning daterad ). Åtgärderna som föreslås i trafikutredningen innefattar förutom förbättrad påfart västerut (princip enligt alternativ "blå" och "röd"), i huvudsak en ombyggnad av en befintlig cirkulation till signalreglerad korsning, ombyggnation av en befintlig trevägskorsning till en cirkulation, anläggande av en ny cirkulation samt utökat antal körfält. Tidisare studier och utredni nsar avseende detta obiekt: Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansìeringavtal

214 TRV 201sl Planprogram för Airport City, godkänt av kommunstyrelsen 20LL-tt-2L o Lagakraftvunna detaljplaner för etapperna 1 och 2 samt pågående detaljplanearbete för etapperna 3 (del av Landvetter 3:178) och 4 (del av Dansered 1:64 med flera). o Trafikutredning Airport City, Fördjupning inför detaljplanearbete, daterad Åtsä rdsva lsstudie: Någon specifik åtgärdsvalsstudie har inte genomförts. Åtgärdsvalet anses istället ha genomförts inom ramen för kommunens detaljplanearbete kopplat till Airport City och den dialog som har förts mellan kommunen och Trafikverket, 54 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om medf nans er ng mellan parterna avseende åtgärden Parterna har inte tidigare tecknat någon avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering av åtgärden 55 Beskrivning av åtgärder lnriktningen är att i ett första skede genomföra den ombyggnation av påfartsrampen västerut som är en förutsättning för utbyggnaden av detaljplanen för delområde 3. Denna första etapp innebär i korthet att påfartsrampen i västlig riktning förlängs och att körfält 1 (Kl) övergår till att bli körfält 2 (K2) väster om Trafikplatsen. Dimensionering av åtgärder ska ske i enlighet med Trafikverkets krav och riktlinjer. Påfartsrampens maximala förläggning framgår av bilaga A. Eftersom genomförd trafikutredn ng, daterad , inte är heltäckande finns dock ett behov av att titta närmare på hur Trafikplatsen i sin helhet ska fungera på sikt. Därför ska det inom ramen för arbetet med framtagande av Vägplan för ombyggnation av påfartsrampen även ingå att ta fram ett fördjupat underlag för hur Trafikplatsen behöver utformas för att möta upp mot utbyggnaden av delområde 4. I första hand innebär det att närmare studera och utreda de åtgärdsforslag som presenterats i trafikutredningen. Detta fördjupade underlag ska sedan ligga till grund för det avtal som behöver träffas mellan Trafikverket och Kommunen avseende ytterligare åtgärder i Trafikplatsen. Det fördju pade underlaget behöver fra mförallt: o Utreda hur oskyddade trafikanters behov av trafiksäkerhet och framkomlighet säkerställs. o Säkerställa att det finns tillräckligt med utrymme för föreslagna åtgärder. o Ta fram kostnadsbedömningar för åtgärderna. o Kvalitetssäkra trafikanalyser och etappindela åtgärdsförslagen kopplat till tänkt utbyggnad av delområde 4. När det utifrån ovanstående finns en tydlig bild av vilka övriga åtgärder som behöver genomföras för att kunna hantera trafik även från delområde 4 behöver ett separat avtal om genomförandet för dessa åtgärder att träffas mellan Kommunen och Trafikverket. lnnan detta avtal har träffats får inte detaljplanen för delområde 4 antas. Kommunen har det fulla ansvaret för finansieringen av projektets genomförande och ska även säkerställa att trafikalstringen från Airport City inte medför att kapaciteten vare sig i Trafikplatsen eller på väg 40 överskrids. För att kunna kontrollera hur utbyggnaden av Airport City påverkar trafiksituationen behöver det inom ramen för arbetet med Vägplanen därför även tas fram ett kontrollprogram för uppföljning av trafikalstringen som Kommunen sedan ska ansvara för. Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal

215 TRV 2015/40868 Kopplat till genomförandet av detaljplanen för delområde 3 avser Swedavia i egenskap av väghållare genomföra ombyggnationer på väg 546 söder om Trafikplatsen. I arbetet med framtagande av Vägplanen ingår därför även att upprätta kontakt och kommunicera med Swedavia i syfte att samordna deras vägutbyggnad med åtgärderna i Trafikplatsen. När samtliga åtgärder i enlighet med Vägplanen har byggts och tagits i bruk (öppnats för trafik) anses åtgärderna vara genomförda. 56 Finansiering Kommunen ska bekosta samtliga Trafikverkets faktiska kostnader, inklusive personal- och administrationskostnader, för genomförande av åtgärder enligt S 5 till och med den tidpunkt då avtalet i enlighet med S 11 upphör att gälla. Trafikverket har rätt att löpande fakturera kommunen för upparbetade kostnader. 57 Ansvarsfördelning för genomförande Trafikverkets ansvar L. Trafikverket ska utföra eller låta utföra de åtgärder inom det statliga åtagandet som omfattas av detta avtal 5 5. I huvudsak innebär det: a. Upprätta Vägplan för ombyggnad av påfartsramp västerut. b. lnom ramen för arbetet med framtagande av Vägplan kvalitetsgranska trafikutredningens åtgä rdsförslag och ta fram kostnadsbedöm ninga r. c. Genomföra ombyggnation av påfartsramp i enlighet med Vägplan. d. Kommunicera både med Kommunen och Swedavia i frågor som rör samordningen av parternas olika åtaganden inom Airport City-området. 2. Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av åtgärderna/projektet som Trafikverket ansvarar för. Kommunens ansvar 7. Kommunen ansvarar för framtagande eller ändringar av erforderliga detaljplaner. 2. Kommunen ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförandet av åtgärderna som kommunen ansvarar för. 3. Kommunen ansvarar för säkerställande av att utbyggnaden av Airport City sker etappvis och på ett sätt som inte äventyrar framkomligheten och trafiksäkerheten på väg 40 respektive väg 546 Generella principer Utbyggnaden av Airport City ska ske etappvis och trafikutvecklingen ska följas upp kontinuerligt av Kommunen. I nuläget är möjligheterna att resa kollektivt till och från flygplatsen begränsade. Flygbussarna och Swebus är de enda bussoperatörer som trafikerar flygplatsen idag. Förbättrade möjligheter att resa kollektivt är därför en viktig förutsättning för att en full utbyggnad av Airport City ska kunna genomföras. lnnan detaljplan för delområde 4 kan antas behöver ett separat avtal träffas mellan Trafikverket och Kommunen som reglerar genomförande av för den detaljplanen erforderliga åtgärder i Trafikplatsen Trafikverket ska vara byggherre för åtgärder inom det statliga vägområdet. Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal

216 TRV 201_s/ Betalning Trafikverket rekvirerar/fakturerar kommunen löpande för upparbetade kostnader. Sg Projektorgan sat on och former för parternas samarbete Trafikverket ansvarar för genomförandet åtgärderna enligt 5 5 och beslutar självständigt i genomförandet av sina åtgärder. Ömsesidiga informationsmöten ska genomföras med den regelbundenhet som parterna beslutar i särskild ordning. Sr0 Tidplan Preliminär tidplan: Arbetet med Vägplanen påbörjas så snart som möjligt efter tecknat avtal. Preliminär bedömning är att arbetet kan påbörjas2oi5/20l6 och därmed borde Vägplan kunna skickas till fastställelse under Detaljerad tidplan upprättas i samråd mellan parterna när arbetet påbörjas. Kommunen avser att arbeta vidare med detaljplan för delområde 4 och har för avsikt att ta den till antagande under hösten Kommunen är införstådda med att genomförande av kapacitetshöjdande åtgärder i Trafikplatsen är en förutsättning för möjligheterna att genomföra detaljplanen för delområde 4 samt att det inom arbetet med Vägplan kan visa sig nödvändigt att göra ändringar i detaljplaner som inkluderar eller angränsar till delar av Trafikplatsen. Sf f Avtalets giltighet Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av parterna fram till dess att åtgärderna enligt 5 5 har genomförts och full betalning i enlighet med $5 6 och 8 har erlagts. Detta avtal är enbart giltigt om detaljplan för delområcle 3 vinner laga kraft. Sr2 övrigt Ändringar eller tillägg till detta avtal skall undertecknas av parterna för att vara giltiga Tvist på grund av denna överenskommelse ska avgöras av svensk domstol enligt svensk rätt om inte parterna enas om skiljeförfarande. Av detta avtal är två exemplar upprättade och utväxlade. Ort och datum Ort och datum Trafikverket ( Henrik Zetterq uist) Härryda kommun ( Namnförtydligande) Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal

217 Bilaga A Maximal utbredning av förlängning av påfartsramp 1r 13 a 217

218 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS KOMPLETTERING AV EXPLOATERINGSAVTAL GALLANDE AIRPORT CITY DEL 3 Kommunfullmäktige antog i 5 4ll20l5 detaljplan for del av Landvetter 3:178, Airport City, del 3, Logistik. Planen möjliggör en etablering av logistik, lager, industri och kontor i anslutning till flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport. Kommunfullmäktige godkände i $ 48/2015 exploateringsavtal gällande Airport city del 3 mellan Swedavia AB och Härryda kommun. Länsstyrelsen beslutade den 22 apnl att pröva antagandebeslutet med anledning av att kommunen och Trafikverket gjort olika bedömningar i frågan om planens genomftirande riskerar att påverka framkomligheten och trafiksäkerheten pâvägama 40 och 546.8âdavágama är uþekade som riksintressen flor kommunikation. Länsstyrelsen anser att ett avtal som säkerställer genomftirande och finansiering av erforderliga åtgärder inom Trafikverkets vägområde hade behövts tecknats redan i samband med del 3 mellan kommunen och Trafikverket. Trahkverket överklagade detaljplanen av sanìma anledning. Sektorn lor samhällsbyggnad har upprättat forslag till komplettering av befintligt exploateringsavtal med Swedavia AB, ägare av marken inom detaljplaneområdet, Landvetter 3: Kompletteringen reglerar Swedavias åtagande att bekosta utbyggnaden av trafikanläggning samt utbyggnad av erforderlig allmän platsmark som kan hänftiras till utbyggnaden av Landvetter Airport City, del 3. Ursprungligt exploateringsavtal reglerar bland annat vägutbyggnad inom och utom detaljplanen, markinlösen och ledningsrätt. Från sektorn ftir samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den 8 juli 2015 Ordfiirandens fürslag till beslut o Kommunfullmäktige godkänner komplettering av exploateringsavtal mellan Swedavia AB och Härryda kommun enligt foreliggande florslag.. Under forutsättning att kommunfullmäktige godkänner avtalet uppdrar kommunstyrelsen åt samhällsbyggnadschef Håkan Jacobsson och markoch bostadschef Kristina Englund att underteckna avtalet. Signatur justerande 218

219 N v HÄRRYDA KOMMUN Sektorn für samhällsbyggnad Karl Falck Dnr 2015KS Kommunstyrelsen (2) KOMPLETTERING AV EXPLOATERINGSAVTAL CÄIT,,NDE AIRPORT CITY DEL 3 Uppdrag och bakgrund Kommunfullmäktige antog 1ç 4ll20l5 detaljplan ftjr del av Landvetter 3:178, Airport City, del 3, Logistik. Planen möjliggör en etablering av logistik, lager, industri och kontor i anslutning till flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport. Kommunfullmäktige godkände i $ exploateringsavtal gällande Airport city del 3 mellan Swedavia AB och Härryda kommun. Länsstyrelsen beslutade den 22 april att pröva antagandebeslutet med anledning av att kommunen och Trafikverket gjort olika bedömningar i frågan om planens genomfürande riskerar att påverka framkomligheten och trafiksäkerheten på vägarna 40 och 546. Båda vägarna är utpekade som riksintressen för kommunikation. Länsstyrelsen anser att ett avtal som säkerställer genomförande och finansiering av erforderliga åtgärder inom Trafikverkets vägområde hade behövts tecknats redan i samband med del 3 mellan kommunen och Trafikverket. Trafikverket överklagade detaljplanen av samma anledning. Sektorn för samhällsbyggnad har upprättat ft)rslag till komplettering av befintligt exploateringsavtal med Swedavia AB, ägare av marken inom detaljplaneområdet, Landvetter 3:178. Kompletteringen reglerar Swedavias åtagande att bekosta utbyggnaden av trafikanläggning samt utbyggnad av erforderlig allmän platsmark som kan hânforas till utbyggnaden av Landvetter Airport City, del 3. Ursprungligt exploateringsavtal reglerar bland annat vägutbyggnad inom och utom detaljplanen, markinlösen och ledningsrätt. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner avtal mellan Swedavia AB och Hänyda kommun enligt föreliggande förslag. Under förutsättning att kommunfullmäkti ge go dkänner avtal et uppdrar kommunstyrel - sen åt samhällsbyggnadschef Håkan Jacobsson och mark- och bostadschef Kristina Englund att underteckna avtalet. 219

220 2 (2) SAMHÄLLSBYGGNAD Håkan S Kristina Englund Mak- och bostadschef Bilaga: Komplettering av exploateringsavtal 220

221 Sida 1/3 HARRYDA KOMMUN Avtal nr' Mellan Logistic 4 Lanclvetter AB olg.nr nedan kallad exploatören, Swedavia Real Estate AB org.ru' s72 och Hämyda kommun org.ff , nedan kallad kommunen, träffas följande KOM P LETTER I NG AV EXPLOATER N GSA\ÆAL 1 BAKGRUND Paúerna ovan har träffat exploateringsavtal, se bilaga. Syftet med exploatet'ingsavtalet är bland annat att hantela utbyggnaden av allmän platsmark, fi'amtida utbyggnad av tlafikmotet mellan riksväg 40 och väg546 samt marköverlåtelse. Trafikverket anser att det krävs en ombyggnad av trafikmotet mellan riksväg 40 och v'ag546 tidigare än vad som framgår av exploateringsavtalet. För att hantera den fi'åga har detta avtal upprättats. Punkt 2 i detta avtal ska ersätta punkt 3 i exploateringsavtalet Punkt 3 i detta avtal ska ersätta punkt 6 i exploateringsavtalet I övrigt gäller ursprungsavtalet. 2 UTBYGGNAD AV ALLMAN PLATS 2.1 Utbyggnad av allmän plats med kommunalt huvudmannaskap Swedavia Real Estate AB åtar sig att ta fram förfi'ågningsunderlag för de allmänna platsema som finns i planförslaget. Swedavia Real Estate AB ska därefter ansvara för hela upphandlingsprocessen för de allmänna platserna enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Upphandlingen kommer att ske gemensamt med de intilliggande vägarbeten som exploatören eller annat bolag inom Swedavia koncernen ska utftira. Entleprenaden delas efter upphandling och kommunen blir beställare för iordningställandet av de allmänna platserna. Swedavia Real Estate AB ansvarar för ledning av utbyggnaden. Kommnnen ska: go dkänna förfrågnin gsunderlag fore upphand lin g ges möjlighet att ha en bevakancle projektledale a delges glanskningshandlingar a ges möjlighet att delta i granskningsmöten a upprätta fullmakt till Swedavia Real Estate AB att ombesörja upphandlin enligt första stycket 221

222 Sida 2/3 Handlingar och uppgifter ska tillhandahållas digitalt i PDF-format, och för ritningsundellag även i DWG-format. Relationsunderlag och relationshandling ska vata kommunen tillhanda två veckor innan slutbesiktning. Kommunen har rätt att löpande fakturela exploatören för uppalbetade kostnader (exklusive moms) för'iordningställande av de allmänna platserna. Totalt fakturerat belopp ska ej överstiga den gaturkostnad kommunen hade kururat debitela exploatören vid en formell gatukostnadsutredning. Totalt fakturerat belopp för iordningställande av de allmänna platselna ersätter därmed ett formellt uttag av gatukostnad. 3 FRAMTIDA OMBYGGNAD AV TRAFIKMOTET 3.1 Bakgrund Motet mellan riksvägs 40 och vag 546 behöver på grund av den framtida etableringen inom Airport City, etapp 3, 4 och 5 byggas om. Den ombyggnation och de trafikflöden som ber'äknas hanteras i TRAFIKUTREDNING AIRPORT CITY, Fördjupning in/ör detaljplaneqrbete vilket är en utredning i samband med förslag till detaljplanför Landvetter 3:178, AIRPORT CITY, LOGISTIK. Hänyda kommun har ftir avsikt att träfíà överenskommelse med Trafikverket org. nr angäende ombyggnaden av traf,rkmotet. Syftet med avtalet är att kunna påbörja arbetet med att ta fi'am vägplan samt påbörja arbetet ftir de åtgärder som la'ävs om enbart exploateringen inom Airport city etapp 3 kommer till. 3.2 Exploateringsersättning Exploatören åtar sig att bekosta 22,27 yo av kostnaden för den fi'amtida ombyggnationen av tlafikmotet som kr'ävs enligt utredningen. Exploatörens åtagande gäller enbaft exploatering inom förslagen detaljplan flor Landttetter 3::,78, AIRPORT CITY, LOGISTIK. Skulle ombyggnaden av trafikmotet enligt punkt 3,I ske som en separat åtgärd ska exploatören stå för I00 % av de kostnadema. Ellagd ersättning ska räknas av fi'ån åtagandet enligt för'sta stycket. Exploatörens åtagande begränsas dock till 15 miljonel kronor i2014 års penningvärde. Taket för åtagandet ska räknas upp med Entreprenadinclex, framräknat av Statistiska Centralbyrån och Sveliges Byggindustrier, med fördelningen 50 % på grupp 2l I (Jord- och bergterrasseting m.rn.) 35 % pä gl'upp 231 (Överbyggnacl m.m.) och l5 Yo pä grupp 242 (Asfaltb eläg gnin gar, gator) fi'ån j anuali Hämyda kommun har rätt att löpande fakturela exploatören från upparbetade kostnader. Totala ombyggnationen av hafikrnotet uppskattas till4l,5 miljonel l<ronor i2014 år's penning värde. 222

223 Sida 3/3 4 VILLKOR 4.1 Avtalets giltighet Detta avtal är endast giltigt under förutsättning att: avtalet godkänns av kommunfullmäktige i Hänyda kommun samt att detaljplanen für Landvetter 3:178, AIRPORT CITY, LOGISTIK vinner laga klaft. Detta avtal är'upprättat i två likalydande exemplar. Mölnlycke För Häuyda kommun Götebolg D}-a Z 4Land Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef lgrlwstrand Kristina Englund Mark- och bostadschef WîN ffer"øeq Göteborg T4ta För Swedavia Real Estate AB KarlWistrand Mats Påhlson Swedavia AEI 223

224 3r c+d-r A Sida l/5 HARRYDA KOMMUN Avtal ru' Mellan Logistic 4 Landvettel AB org.ru' nedan kallad exploatören, Swedavia Real Estate AB org.nr' och Här'r'yda kommun org,ru' , nedan kallad kornmunen, träffas fülj ancle EXPLOATERINGSAVTAL 1 OR ENTERING 7,7 Sylte Syftet med avtalet är bland annat att hantera utbyggnaden av allmtin platsmalk, fi'amtïda utbyggnad av trafikmotet rnellan riksväg 40 och väg546 samt mad<överlåtelse. 7.2 Grund lör avtalet Till grund ftir detta avtal ligger förslag till detaljplan för Landvetter 3:178, AIRPORT CITY, LOGISTII( Detaljplanen betäknas antas av kommunfullmäktige den ' 7,3 överlãtelse øv dvtalet Exploatören har rätt att överlåta avtalet på annat bolag inom koncetnen. Dock ska Swedavia Real Estate AB fortsatt garantera avtalets ftillgörande enligt punkt 7. 2 MARKöVERIATEISE 2.1 överlãtelseförklaríng Exploatören är ägare av del av Landvetter 3:178 som är markerat med r'ött i kartbilaga 1 enligt separat köp. Exploatören har sökt fastighetsbildning. Exploatören övellåter i sin tur med ftill åiganderåitt del av fastigheten Landvettet' 3:178, totalt ca l0 200 kvm som markerats med röd kantftirg på kartbilaga 1 till kornmunen. Matken utgörs av allrnän platsmark med kommunalt huvuclmaruraslcap i för'slaget till detaljplan Landvetter 3:178, AIRPORT CITY, LOGISTII( 2,2 Köpeskllllng Ingen köpeskilling skall utges med anledning av denna marköverlåtelse. 2.3 Tillträde Tillträde till markornr'åclet skel då cletta avtal blivit giltigt i enlighet tnecl punkten lnteckningør (f Mar.kområdet slca övellåtas fi'itt fr'ån penniriginteckningal sarnt oinslaivna nyttjander'ättet'. 224

225 Sicla 2/5 2.5 Lantmäteriförrüttníng I(ornmunen ansökel om de lantmäteriftirrättningal som krävs mecl anledning av martöverlåtelserna. Exploatören ska bekosta forrättningskostnaden. Exploatören biträder håirmecl i erforderlig omfattning kommttnens ansökan. 2.6 Siänträtt Kommunen medges h ilmecl utan såirskilcl ersättning rätt att övelta och bibehålla erforderliga vägslänter på kvartersmark mot allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap inom omr'ådet. 2,7 övrtga lrågor I övrigt gåiller för'överlåtelsen vad som i 4 kapjordabalken eller eljest i lag stadgas om köp av fast egendorn. 3 UTBYGGNAD AV ALLMÄN PTATS 9.1 Utbyggnad ov allmün plats med kommunalt huvudmannøskap Exploatören ansvaral'för utbyggnaden av allmåinna platser med kommunalt huvudmannaskap. Deanläggningar som finns inom all.män platsmark med kommunalt huvudmannaskap ska efter att de är fìirdigställda överlämnas till kommunen. Kommunen ansvarar dåirefter för framtida drift och undelhåll så som huvudman ftir allmän plats enligt plan och bygglagen. Utbyggnaden ska ske enligt kommunens angivelser, detta specificeras ibilaga2. Utbyggnaden ska ske så att angränsade kvartersmatken kan användas fiir dess avsedda åindamål. Kommunen ska. delgesförfrågningsundetlagftireupphandling o ges möjlighet att ha en bevalcande projektledat'e o delges granskningshandlingar o ges möjlighet att delta i granskningsmöten Handlingar och uppgifter ska tillhandahållas digitalt, pdf- och för ritningsunderlag åiven i dwg-format. Relationsunderlag och rclationshandling ska vara kommunen tillhanda två veckot innan slutbesiktning. I(ostnaden för lcommunens bevakande projektledate ska betalas av exploatören. Hal exploatören inte fìitdigställt anläggningarna på allmän platsmark rned korunru Flt huwrclmannaslcap så att lt artersmat'ken kan användas ftir deras avsedda åindamål hal kommunen rätt att på exploatör'ens bekostnad ftirdigställa de allmänna anläggningatna. I(ommunens kostnadel för utbyggnad av alhnåinplast med kommtlnalt huvudmannask tas ut i enlighet mecl Plan- och Bygglagens regler om uttag av gatukostader. 225

226 Sida 3/5 4 ENSKILDA ANIÄGGNINGAR 4.7 Enskllda lednlngor Enslcilcla ledningar föl'el, tele, fiber och fiåirrvärme som exploatölen lcan nedlägga i kommunens mark hanterats i separat selvitutsavtal. 4.2 Dagvattenhantering Dagvatten skall omhänclertas lokalt på kvafiersmat'k i enlighet med genornförda dag"vattenutredningar och kommuneirs dagvattenpolicy. Anlåiggningar ftif omhändertagande aväagvatten ska utför'as och bekostas av exploatören inom kvattersmark' Ävenimhendertagande av dagvatten fi'ån angränsande markområden skall beaktas. 5 ANSöKAN OM IEDNINGSRATT 5.7 Upplåtelse Exploatören meclger kommunen rätt att ftir all framtid nedlägga och bibehåtla ledningar für daivatten inom dãt område av fastigheten Landvetter 3:178 som matkerats med btå fìilg på kartbilaga 1. Exploatören medger kommunen f itt tillträde titl ledningsomr'ådet fìil framtidatillsyns-, unåer.hålls- och rðparationsarbeten. I(ommunen ska efter atbete i möjligaste mån återställa malken. Exploatören for.binder sig att inom ledningsomr'ådet ej uppfiira byggnad, anläggning och ayçkt eller plantera trad èllel ailun större växtlighet sorn kan rnedföra skada på ledningarna. F"öre åtgärd^inom ledningsomr'ådet som eve rtuellt kan medfìila skada på ledningarna ska kommunen höras. 5.2 Rlittighet Denna rättighetsupplåtelse skall säkerställas genom tillskapande av ledningsrätt enligt ledningsråittslagen. I(ommunen ansökel om och bekostar föuättning. Exploatöten bitr ider härmecl konmunens ansökan, 5.3 ErsüttnÍng Ingen ersättning skall utgå rne,cl anledning av denna upplåtelse. 5.4 TllltriÍdde Tillträde till ornrådet sker då detta avtal blivit giltigt i enlighet rned punkten 8.1 ç/ 226

227 Sida 4/5 6 FRAMTIDA OMBYGGNAD AV TRAFII(MOTET 6,7 Bokgrund und av den ñ'amtida etableringen inom ggnation och de trafikflöden som ORT CITY, FardiuPning infar detaljplanearbete vilketär en utredning i samband med fiirslag till detatjplanfu Landvettet 3:178, AIRPORT CITY, LOGISTIK' 6,2 ExPloaterlngsersüttnlng Exploatören åtat sig att bekosta 22,27 %o av trafilcmotet som kr'ävs enligt utredningen' E Landvetter 3:178, ' l5 miljoner kronor i2014 åts penningvåitde' fakturrraexploatötenlöpandefrånbyggstartavtrafikmotet. Totala ombyggnationen av trafikmotet uppskattas till 41,5 rniljoner kronot i2014 åts penning värde. 7 GARANTI Alla exploatörens åtagande garanteras av swedavia Real Estate AB, ot'g nr' ' Swedavia AB ir atni"jsoiidadskt ansvatig för exploatörens âtagande i detta avtal' 8 VILLKOR 8,7 Avtolets giltighet Detta avtal är endast giltigt under ftirutsåittning: att avtalet godkåinns av konrmunfullmàiktige i Härrycla kommun samt att detaljplanen fìir Landvetter 3:178, AIRPORT CITY, LOGISTIK vinner laga kraft' ø 227

228 Sida 5/5 Detta avtal är'upprättat i två likalyclande exemplar, av vilka palterna tagit vaf sitt' Mölnlycke För'Häuyda kommun För AB Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Sterrberg I('istina Englund Matk- och bostadschef Firmatecknale Karl\Mstrand Göteborg Fölswedavia Real Estate AB Finnatecknare V 0 lgrlwistrand Firmatecknare Logistic 4 Landvetter AB namnteckning a^*l L*,..,fr{ó"r,l Namnfortydligande 228

229 o a I,,H,t Ie o I I ö E o o (_) Ò '.'D - o Í! E o P /. O I f o o Þ I \\ 229

230 CnnlC- A CYKELBANA SR GATUSEKTIO KALA 1:100 N - Bilaga 2 KÖRBANA 120 r- DsA 160 5R MAKA MED DR I 230

231 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum I Sida Dnr 2014K ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV SALMERED 1:306 FÖRSKoLA VID ÖuNenÖpSPLAN I LANDVETTER I nu gällande lokalresursplan finns en ny florskola i Önneröd i Landvetter upptagen. Planforslaget syftar till att ge möjlighet att uppfora en fi)rskola med sex avdelningar. I samband med detta flyttas bouleverksamheten och skyttepaviljongen till planområdets norra del. Planen ger också möjlighet att anlägga näridrottsplats och närlekplats. Förslaget har varit utställt lor granskning i enlighet med Plan- och bygglagen 5 kap l8 $ under tiden26 mars - l6 april och 18 maj - 5 juni 2015.Inkomna synpunkter redovisas i utlåtande daterat 3 juli 2015 Antagandehandlingarna stämmer överens med granskningshandlingarna med undantag fär redaktionell ändring som innebär att tillfart till lorskolan florläggs till kvartersmark istället ftir allmän platsmark. Planflorslaget är forenligt med gällande översiktsplan och gär att lorena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken 3 kap. Förslaget medfor inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap överträds. Från sektom lor samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den 2 juli2015. Ordftirandens färslag till beslut Kommunfullmäktige antar detaljplan for del av Salmered 1:306, FÖRSKOLA VID ÖNNERÖDSPLAN, i Landvetter, Härryda kommun enligt loreliggande forslag. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 231

232 HÄRRYDA KOMMUN S ektorn ftir samhällsbyggnad Tobias Pålsson Kommunstyrelsen 1 (1) Dnr 2014K ANTAGANDE AV DETALJPLAN FOR DEL AV SALMERED 1:306 FÖRSKoLA vid onnnnödsplan I LANDVETTER Bakgrund I nu gällande lokalresursplan hnns en ny ftirskola i Önneröd i Landvetter upptagen. Planfürslaget syftar till att ge möjlighet att uppftira en ftjrskola med sex avdelningar. I samband med detta flyttas bouleverksamheten och skyttepaviljongen till planområdets norra del. Planen ger också möjlighet att anlagga nåiridrottsplats och närlekplats. Förslaget har varit utställt ftir granskning i enlighet med Plan- och bygglagen 5 kap 18 $ under tiden26 mars - l6 april och l8 maj - 5 juni 2015.Inkomna synpunkter redovisas i utlåtande daterat 3 juli Antagandehandlingarna stämmer överens med granskningshandlingarna med undantag ftir redaktionell åindring som innebär att tillfart till ftirskolan ñrläggs till kvartersmark istället lor allmän platsmark. Planfürslaget är fürenligt med gällande översiktsplan och gär att fürena med en från allmän synpunkt lämplig anvåindning av mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken 3 kap. Förslaget medftir inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap överträds. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har upprättats och bifogas ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar detaljplan for del av Salmered 1:306, FÖRSKOLA VID ön-npnö, i Landvetter, Härryda kommun enligt ñreliggande ftirslag. S FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Håkan bsson Kleman Verksamhetschef plan- och bygglov Bilagor: Antagandehandlingar Barnkonsekvensanalys 232

233 N HÄRRYDA v KOMMUN BARNCHECKLISTA 20t Dnr 2014K BARNCHECKLISTA FÖR HÄRRYDA KOMMUN Barnchecklistan skall användas som ett redskap i Hänyda kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention då det bedöms relevant med en särskild barnkonsekvensanalys under beredningen av ärenden. Checklistan bifogas ärendet som bilaga. Alternativt kan svaren på frågoma inarbetas direkt i ärendet. 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Xru EN.j På vilket satt? lvarftir inte? Planförslaget innebär att en ny ftirskola kan byggas centralt i Landvetter i nära anslutning till befìntlig bebyggelse. Detta innebär att barns möjligheter att gäi fnirskola nära sin hemmiljö förbättras. 2. Ar beslutet belyst ur bamets perspektiv? Xru IN.j På vilket sätt? / Varför inte? Planen syftar till att tillgodose barns behov av a t kunna gå i förskolanara hemmet. 3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl. a. kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? Xru IN"j På vilket sätt? / Varför inte? Utbyggnad av en förskola sker i enlighet med gällande tillgänglighetskrav och fürskolans centrala placering innebär den är lättillgänglig exempelvis även för familjer utan tillgång till bil. 4. H:ar barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? X u ENuj På vilket satt? lvarfor inte? Planflorslaget har samråtts med berörd verksamhet vilken har beretts möjlighet att lämna synpunkter. Ovrigt som bör tas hänsyn till 233

234 5låp,vsft Sektorn för samhällsbyggnad Antagandehandling juli 2015 Detaljplan för del.av Salmered l:306 FORSKOLA VID ONNERODSPLAN i Landvetter, Härryda kommun Utlåtan de 2 Ett ñrslag till detaljplan varit ftiremål für samråd enligt 5 kap 11 $ Plan- och bygglagen (2010:900) PBL, i dess lydelse före 1 januari 2015, under tiden 7 januari - 1 februari 2015, samt för granskning under tiden26 mars - 16 april, samt 18 maj - 5 juni Synpunkter som inkom under granskningstiden 26 mars - 16 april redovisas under rubrlk Utlåtande I i detta dokument. Synpunkter som kvarstår från samråd och granskning I redovisas under särskild rubrik. Förslaget är ft)renligt med gällande översiktsplan och gär ati" förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenreswser enligt Miljöbalken kap 3. Förslaget medfür inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kap 5 överträds. Antagandehandlingarna överensstämmer med granskningshandlingar daterade i maj 2015 med undantag av en redaktionell ändring som innebär att tillfart till förskolan förläggs på kvartersmark istället für allmän platsmark. SAMMANFATTNING Inför granslcning 2 rindrades planþrslaget i enlighet de synpunkter ett flertal fastighetsdgare framförde. Andringen innebar att parkeringsanldggníngftrkiggs på tomtens vcistra del, mot Hrirkeshultsvdgen, istrillet för som tidigare på tomtens ostra del i anslutning till befintliga villatomter. Andringen innebar att en betydligt mindre del av området planlaggs for Lokalgata och istcillet ordnas parkering på kvartersmarkfr;r skolcindamål. Infar antagandet har civen infarten till förskolan planlagts som kvartersmark. Ett par fastighetscigare vill se ytterligare ändringar av parkeringen som innebcir att parkeringsytor þrltiggs ncirmast Hrirkeshultsvdgen, och körbanan nrirmastþrskolan. Ett par yttrandenförespråkar en helt annan trafiklösning med direhutfurt mot Hdrkeshultsvdgen, en lòsning som kommunen bedömer vara olcimplig och som alltså inte kunnat tillgodoses. Nedanstående yttranden har sammanfattats. 1 (8) 234

235 4. Länsstyrelsen, yttrande daterat Låinsstyrelsen noterar att infart från Salmeredsvägen och parkering vid fürskolan inte givits optimal utformning för florskolebarnens säkerhet. Länsstyrelsen ftireslår att Lokalgata utgår ur planft)rslaget för att möjliggöra omstudering av infart, angöring och parkering inom kvartersmark. Kommentar: Synpunkt noteras. Inför antagande cindras planen så att infart förkìggs till kv ar t er s mar k þr ge mens amhe t s anl dg gning. Remissinstanser som nte har något att erinra:. Lantmäteriet. Härryda Energi AB. Räddningstjänsten SYNPUNKTER FRAN SAKÄGARE 7. Agare till Salmered I :404, yttrande daterat Fastighetsägaren önskar att parkering utformas så att bilar parkerar med lyktorna ut mot Härkeshultsvägen. Kommentar: Synpunlct noteras. Parkeringens exaha utformning regleras inte i plan, och en utþrmning så somfastighetscìgarenþreslår rir möjlig. En lösning drir parkeringarna vdnds mot Hrirkeshultsvcigen innebcir dock att förtildrar med barn behöver korsa k\rbanan för att ta sig till förskolan. En möjlig lösning vore att anordna en ldgre mur/plank langs parkeringens östra sidaför att tcicka bilarnas lyktor. Synpunkt vidarebefordras till kommunens fastighetsfunktion som kommer att ansvaraþr anltiggandet av parkeringen. 8. Agare till Salmered I i402, yttrande daterat Fastighetsägaren önskar att parkering utformas så att parkeringsplatser placeras ut mot vägen istället för in mot bollplanen/förskolans gård, vilket minskar stömingar fran parkeringen och ger bättre miljö ftir barnen på ft)rskolan. Kommentar: Se svar tillföregående yttrande SYNPUNKTER FRÅN övriga 2(8) 235

236 2. Agare till Landvetter 3:130, yttrande daterat Fastighetsägaren noterar att kommunen inte tagit hänsyn till dennes tidigare synpunkter, och avser att överklaga föreslagen detaljplan till dess att detaljplan93l6 blir utbyggd enligt gällande plan. Fastigheter har idag problem med in- och utfart ur trafiksäkerhets-, och miljö och hälsosynvinkel. Kommentar: Synpunkter noteras. UTLATANDE I SAMMANFATTNING Ett flertal sakc)gare har inkommit med en gemensam slcrivelse. Dessaframför att granskningsþrslaget innebar enförsrimring jdmfört med hur planfarslaget såg ut i samrådel Fastighetscigarna befarar att parkeringens placering i tomtens östra del kommer att innebcira störningar i form av ljud och f us från bil- och mopedtrafik, samt ökad olycksriskfor barn som leker på samfcillighetens grönyta. Fastighetstigarna ifrågastitter också behovet av en gång- och cykelbana samt dimensioneringen av parkeringsytan. Lantmriteriet salcnade koordinatlwyss i plankarta, i övrigt har inga remissinstanser haft något qtt erinra. Planen har dndrats i enlighet medfastighetscigarnas synpunuer, så att parkeringforldggs påforskolebyggnqdens vcistra sida, mot Härkeshultsvdgen. Infart till området sker dockfrån Salmeredsvdgen riven i det reviderade förslaget. Nedanstående yttranden har sammanfattats Länsstyrelsen, yttrande daterat I Bedömning enligt 11 kap.l0 $ PBL LZinsstyrelseñ bedömer med hänsyn till ingripandegrundema i 11 kap. l0 $ PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därftir inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv lär bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller s?ikerhet eller till risken ftir olyckor, översvämning eller erosion. Synpunkter på fïirslagshandlingen 3(8) 236

237 De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktats. Kommentar: Yttrande noteras Lantmäteriet, yttrandet daterat I Planen bcir ftrbattras genom atttilläggaett koordinatkryss utöver de två som redan finns på kartan. I övrigt har Lantmäteriet inget att erinra. Komme ntør : B e akt as. P I ankar t a ko mpl e tt er as me d ko or dinat lvys s Remissinstanser som inte har något att erinra:. TeliaSonera Skanova Access AB. Härryda Energi AB. Solør Bioenergi Mölnlycke AB. Räddningstjänsten. Naturskyddsföreningen. Rådet för funktionshinderfrågor. Pensionärsrådet o Västtrafik SYNPUNKTER FRAN SAKÄGARE Gemensam s krivelse, yttrande n daterade I Äng lidens samfäll ighetsfören ing samt fastig hetsägarna til I Salmered 1:385, 1:390, 1:393, 1:395, 1:399, l:400, l:403, 1:404,1:405, 1=411,1:412 Fastighetsägamamotsätter sig placeringen av parkeringen, vilkerr de anser ligger för nära den gemensamma lekplatsen och grönytan. Parkeringsplatserna utgör en stor olycksrisk ftir samfüllighetens barn och kommer dessutom inskränka barnens aktivitetsmönster. Den planerade gc-vägen innebär ökad risk att cyklar och mopeder kommer farandes i hög fart förbi lekplatsen och angränsande hus. Dessutom hnns det redan tre gc-vägar i området. Närliggande fastigheter kommer utsättas för ökat buller och ljus från bilar, stor insyn, ökad olycksrisk och till viss del Okade utsläpp. Vidare inneb ir avsaknaden av en vändzon i anslutning till skolan mycket trafik intill såväl lekplats som grönyta. Parkeringsytorna ft)refaller vara överdimensionerade för det egentliga behovet 4(8) 237

238 De boendes forslag är att placera parkeringsplatserna intill Salmeredsvägen och/eller Håirkeshultsvägen, anlagga en vändzon utanfür skolan, ta bort gc-vägen och utreda behovet av parkeringsytor enligt bifogat förslag. Kommentør: Beaktas. Planförslaget cindras i enlighet medfastighetsdgarnas synpunkter. Andringen innebrir att parkering ankiggs påftrskolans vcistra sida, mot Hdrkeshultsvcigen. Kommunen anser dock att det antal parkeringar som tidigare redovisats r)r nö dv r)ndi ga.för att till godo s e verks amhet ernas behov. Ägare till Salmered l:308, yttrande daterat Fastighetsägaren menar att planen innebåir betydande trafik- och bullerökning samt att fordon vid utfarten kommer att lysa in i vardagsrummet, något som redan uppfattas som störande. Ljusstörningarîakommer bli särskilt kännbara under vinterhalvåret. Ett plank vid tomtgränsen frlr aktuell fastighet skulle kunna avhjälpa problemet, alternativt omplacering av utfart från området. Kommentar: Synpunher noteras. Aven om parkeringens kige inom planområdet har cindrats, så sker utfart mot Salmeredsvcigen riven i det reviderade planförslaget. Kommunen bedömer att ett annat lcige (t ex en direktutfart mot Hcirkeshultsvdgen) ej vore lampligt med hrinsyn till trafiksrikerheten. Ägarna till Salmered l:402, yttrande daterat Det uppdaterade ft)rslaget som syftar till att parkeringen flftas längre in på bollplanen ftjrvärrar boendemiljön, vilket innebär att problemen med ljus, ljud och buller in till bostäderna kvarstår. Den nya placeringen av parkeringen kommer leda till att bilarnas lampor kommer att lysa rätt in i de neirliggande bostädemas vardagsrum och kok. Placeringen innebär också en ökad olycksrisk eftersom parkeringen hamnar för nära lekplatsen. Även gc-vägen ir rebär en olycksrisk om mopeder och cyklar kommer i hög fart förbi lekplatsen och angränsande hus. Kommunen bör istället överväga ati ândraplacering och vinkling av fürskolan samt ändra form eller storlek på ñrskolan och lekplatsen. Vidare bör infarten till parkeringen ligga väster om skolan alternativt placera parkeringen längs med Salmeredsvägen och Härkeshultsvägen (enligt bifogade skisser). Behovet av parkeringsl4or bör utredas eftersom de verkar vara överdimensionerade för det egentliga behovet. I övrigt kvarstår synpunktema vilket skickades in i samrådsskedet. Kommentar: En annan placering av forskolan c)r ej möjlig med tanke på de geotelcniska förutscittningarna påfastigheten samt den ledning som loper diagonalt över fastigheten. I övrigí, se kommentar till gemensam slvivelse ovan. 5(8) 238

239 Ägaren till Salmered l:393, yttrande daterat Fastighetsägaren har inkommit med gemensam skrivelse ovan med följande tillägg: Torde det inte vara bättre att spegelvända "skyffe" och "område för lek och idrott" så att det senare inte är direkt angränsande till bilvägen? Då skulle även den mindre parkeringen på ett naturligt sätt ligga i anslutning till "sk te", vilket skulle innebära trivsel och säkerhet för de barn som bor på HulttjärnsvägerVHärkeshultsvägen och har sin lekplats i anslutning till den av kommunen ftireslagna parkeringen samt de barn som skall till förskolan och som vistas vid "område för lek och idrott". Kommentar: Beaktas. Planförslaget har rindrats så att dessa anvrindningar byter plats, och sþttepaviljongenfarlaggs dcirmed i anslutning till Harkeshultsvcigen. I övrigt, se kommentar till gemensam sløivelse ovan. Agaren till Salmered 1:398, yttrande daterat Motsätter sig placeringen av väg nedanför lekplatsbacken. Att ändra planen så att en gcväg läggs mellan lekplatsen och parkeringen är absolut ingen lösning för barnens säkerhet på Hulttj ärnsvägen/b runtj ärnsvägen. Ett ñrslag är att placera parkeringsplatsen antingen intill Salmeredsvägen och/eller Härkeshultsvägen, ariägga en vändzon utanfür ftirskolan samt att ta bort planerad gcväg eftersom det redan finns flera i området. Barnens säkerhet mäste prioriteras tiamför ekonomin. Kommentar: Beaktas. Planförslaget har dndrats på sådant sdtt att parkering anldggs på förskolans vcistra sida. Sofia och Pär Hansson, Salmered 1:411, yttrande daterat Fastighetsägaren har inkommit med gemensam skrivelse ovan med tillägget att man motsätter sig placeringen av parkeringen då den angränsar till samftillighetens lekplats. Kommentur: Se svar till gemensam slcrivelse ovan. Kjell Jansson för Landvetter Boule Club, yttrande daterat Det planerade läget för in- och utfart till förskolan i anslutning till Salmeredsvägen är en sämre lösning än en utfart mot H2irkeshultsvägen. Trafiksituationen med siktproblem och närheten till cirkulationsplatsen i högtrafik kommer leda till problem med lämning och hämtning. Med en utfart mot Härkeshultsvägen kan det med lätthet byggas en längsgående p-ficka för lämning och hämtning av barn. Korsningen vid Vattenhjulsvägen kan göras forhöjd vilket minskar hastigheten på Härkeshultsvägen vilket också är ett plus för de närboende. 6(8) 239

240 I tidigare lämnat ft)rslag svarade kommunen att det innebär konflikt med VA och FV Detta stämmer inte. Vad sparar man genom att inte behöva fl ta befintliga arúaggningar, bygga mindre traf,rkytor mm? Kommunen bör redovisa de ekonomiska aspektema inom detta projekt. Kommentar: Planf1rslaget har dndrats på sådant sdtt qtt parkering anlaggs påfarsko- Ians vcistra sida. Kommunen vidhåller att en direktutfurt mot Hr rkeshultsvcigen vore olc)mplig med hcinsyn till trafikscikerheten. En sådan utfart, samt ett annat ldge påförskolan skulle innebrira att det ledningsområde som löper diagonalt genom området skulle behovaflyttas. En exakt kostnadsberdkningför en ledningsflytt har inte gjorts, men kommunen bedömer att kostnaden överstiger det som ryms i detta projekt. En annan placering av fòrskolebyggnaden cir civen olcimplig ur geotel*tisk synvinkel. I övrigt noteras Bouleklubbens synpunkter. SYNPUNKTER SOM KVARSTAR FRAN SAMRADET Ägare till Salmered 1:308, yttrande daterat Fastighetsägaren menar att planen innebär betydande trafik- och bullerökning samt att fordon vid utfarten kommer att lysa in i vardagsrummet, något som redan uppfattas som störande. Ljusstömingarna kommer bli särskilt kännbara under vinterhalvåret. Ett plank vid tomtgränsen ftir aktuell fastighet skulle kunna avhjälpa problemet, alternativt omplacering av utfart från området. Kommentar: Synpunkter noteras. Aven om parkeringens lage inom planområdet har cindrats, så sker utfurt mot Salmeredsvcigen riven i det reviderade planfòrslaget. Kommunen bedömer att ett annat ldge (t ex en direhutfurt mot Hrirkeshultsvcigen) ej vore Irimpligt med hdnsyn till nafiksrikerheten. Landvetter Boule Club, yttrande daterat Det planerade läget för in- och utfart till förskolan i anslutning till Salmeredsvägen åir en sämre lösning än en utfart mot Härkeshultsvägen. Trahksituationen med siktproblem och närheten till cirkulationsplatsen i högtrafik kommer leda till problem med lämning och hämtning. Med en utfart mot Härkeshultsvägen kan det med lätthet byggas en längsgående p-ficka för lämning och hämtning av barn. Korsningen vid Vattenhjulsvägen kan göras ftirhöjd vilket minskar hastigheten på Härkeshultsvägen vilket också är ett plus ftir de närboende. I tidigare lämnat förslag svarade kommunen att det innebär konflikt med VA och FV. Detta stämmer inte. 7(8) 240

241 Vad sparar man genom att inte behöva flytta befintliga anläggningar, bygga mindre trafik or mm? Kommunen bör redovisa de ekonomiska aspekterna inom detta projekt. Kommentar: Planförslaget har cindrats på sådant sdtt att parkering anlaggs påfarskolans vcistra sida. Kommunen vidhåller att en direktutfurt mot Harkeshultsvc)gen vore olcimplig med hcinsyn till ftartksrikbrheten. En sådan utfart, samt ett annat ldge påförskolan skulle innebcira att det ledningsområde som löper diagonalt genom området skulle behövaflyttas. En exakt kostnadsberrilmingf0r en ledningsflytt har inte gjorts, men kommunen bedömer att kostnaden õverstiger det som ryms i detta projekt. En annan placering av forskolebyggnaden tir dven oldmplig ur geoteknisk synvinkel. I övrigt noteras Bouleklubbens synpunkter. SAKÄGARE SOM INTE FATT SINA SYNPUNKTER TILLGODOSEDDA Salmered 1:404 Salmered 1:402 Salmered 1:308 Landvetter Boule CIub Niklas Kocev Marie Larsson & Tobias Hermansson Julia Holmberg Kjell Johansson Mölnlycke i juli 2015 SAMHALLSBYGGNAD P Michaela Kleman Verksamhetschef ftir Plan- och bygglov Tobias Planarkitekt 8(8) 241

242 N HARRYDA v KOMMUN Antagandehandling ruli 2015 Sektorn ñr samhällsbyggnad Detaljplan för del av Salmered 1:306 FÖRSKOLA VID ö ruenödsplan i Landvetter, Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är att underlätta fìjrståelsen av planforslagets innebörd samt att redovisa de ftirutsättningar och de syften planen har liksom de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs ftir att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomfìirande av detaljplanen. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planförslaget syftar till att ge möjlighet att uppflora en förskola med 6 avdelningar. I samband med detta flyltas bouleverksamheten och skyttepaviljongen till planområdets norra del. Här finns också möjlighet att anlägganåiridrottsplats och närlekplats. PLANDATA \if J,a' a 'I I aì' o Planområdets läge I a rr Ç. r 'a l'r lf.-' l I a?.f a I a I a : I 1(10) 242

243 Planområdet ligger vid korsningen Härkeshultsvägen, Salmeredsvägen, ca en kilometer norr om Landvetter centrum. Området utgörs av en bollplan och mindre byggnader ftir olika fìireningar och omges av bostadsbebyggelse. Planflorslaget har varit utställt för granskning under tiden 26 mars - 16 april 2015 samt 18 maj - 5 juni Under granskningen inkom flera synpunkter från boende öster om planområdet rörande placering av infart och parkeringsytor. Planförslaget arbetades d2irför om genom att parkering och infart flyftats till den västra delen av planområdet. Areal Planområdets areal åir cirka 1,4 hektar Markägare Kommunen äger marken inom planområdet TI DIGARE STALLNINGSTAGANDEN översiktsplan för Härryda kommun - Öp-Z0lZ Planförslaget är i enlighet med översiktsplanen. I översiktsplanens utvecklingsförslag för Landvetter är planområdet markerat ftir bef,rntliga bostäder (med tillhörande service). Översiktsplanen redovisar ett grönstråk ftir framtida utveckling som passerar i anslutning till planområdet. t!zr Karta: Utdrag ur översiktsplanen Gällande detaljplaner Området omfattas av detaljplan P110, Detaljplan för del av Salmered 1:306 m fl, ÖSfnA ÖN lenöl (antagen ). För området anges idrott/föreningslokaler som anv2indning. I den södra delen av området f,rnns en byggrätt på 900 m2 byggnadsarea i två plan. 2(10) 243

244 rly I I 'Ìl o\\ Ir 4 t. 'i l\. Lì lr t'tj ù,' i,"l '' i-. I I I I 1t r! Utsnitt ur gällande plan 3(l 0) 244

245 pönursättntngar och rönäru ontngar Natur To pog rafi och I a n dska p sb i ld Planområdet är i huvudsak plant med små höjdskillnader. I områdets norra del ligger en bollplan med grus. Södra delen av området utnyttjas ftir boule-spel mm. Boulebanor Fotbollsplan Geoteknik Översiktliga geotekniska undersökningar har utfürts i samband med tidigare detaljplanearbeten. Enligt dessa utgörs huvuddelen av planområdet av en mosse där torvmäktigheten som mest uppgar till ca 5 m djup. Djupet avtar mot söder. En ny geoteknisk utredning har tagits fram som bekräftar de besvärliga grundfürhållandena. Jordlagren från mark an består i huvudsak av fyllning och/eller mulljord, torrskorpelera, torv och friktionsmaterial eller lera på berg. Svårigheter vid provtagningen kan tyda på utffllnad med sprängsten. En ft)rutsättning fiir att kunna byggainom området är att torven grävs ut och ersätts med friktionsjord. Torvmäktigheten uppskattas utifran tidigare undersökning bli större längre norr ut vilket kan medlora mycket stora kostnader für utgrävning. Làtta, sättningståliga byggnader i lil,tret med befintlig skyttepaviljong med jordgolv och utan toalett, kan möjligen uppforas. I och med variation i jordlagerñljd samt djup till berg rekommenderas pålning till berg som grundläggningsmetod. Krossmaterialet bor darfor inte överstiga kornstorlekar på 50 mm. Utflorda radonmätningar visar att marken i angråinsande områden utgörs av läg- till normalradonmark. Mätningar har inte utftirts inom planområdet. Fornlämningar På riksantikvarieämbetets fomminneskarta finns inga kända fornl imningar markerade inom planområdet. 4(10) 245

246 Bebyggelse 'f ft îì 1 fl I -- Oørló lörþl o ft dttlt L I I t t,l Å ) v^bþ7ìkt.. "-",, ^Sefner:ds trégqn? r," lllustration över planområdet Förskola, skola (S) Detaljplanen innebär att en förskola med 6 avdelningar kan uppföras i områdets södra del. Byggnaden får uppföras i en våning. Kultur och fritid (R) I områdets södra del finns lokaler som används av en judoklubb respektive för sk te samt en mindre byggnad för boule. Skyttepaviljongen flyttas till områdets norra del och i anslutning till denna l2imnas möjlighet att anordna ytterligare utomhusplaner für boule, toaletter och pentry samt näridrottsplats och närlekplats. 5(1 0) 246

247 Befintligt område med boulebanor Byggnad för judoklubb Offentlig seruice Önnerödsskolan, årskurs 4-9, âr belägen ca 150 m noff om planområdet. Kommersiell seruice Från planområdet till Landvetter centrum är det ca 1 km. I Landvetter centrum f,rnns ett komplett serviceutbud med bl a livsmedelsbutik, apotek och restauranger. För människor med begränsad rörelsemöjlighet är det viktigt med närhet till service och sociala mötesplatser i nåira anslutning till bostäder. I övrigt finns ett komplett serviceutbud i Mölnlycke centrum. Gator och trafik Gatunät Planområdet har tillfart från Salmeredsvägen som passerar söder om området. Planen utformas så att tillfart och vändning sker på gemensamhetsanläggning på kvartersmark. Gâng- och cykeltrafik Gang- och cykelbana finns utbyggt utmed Härkeshultsvägen. Parke ring, varumottag, utfañer Parkering till förskolan anordnas i områdets västra del. Parkeringen är avsedd för personal samt för föräldrar som hämtar och lämnar sina barn vid den ft)reslagna förskolan samt besökare till idrottsverksamheten. I ansl ftir dessa verksamheter att anordna parkenng Kollektivtrafik Busshållplats är belägen vid Härkeshultsvägen. Hållplatsen trafikeras av linje 511 som går mellan Partille centrum och Landvetter centrum samt av Röd Express mellan Önneröd och Lilla Varholmen i Göteborg. 6(10) 247

248 Teknisk försörining Teknisk ftirsörjning finns utbyggt inom och i anslutning till planområdet. Diagonalt genom planområdet passerar ett ledningsstrfü med ledningar för vatten- och avlopp samt fiärrvärme. Utmed Härkeshultsvägens östra sida finns ledningar för bl a el och tele. Befintliga ledningssträckningar redovisas på plankartan med u-områden (mark tillgänglig ftir allmåinnyttiga underjordiska ledningar). Strax noff om Salmeredsvagen ar en telestation belägen. Denna redovisas som "E-område" (teknisk anläggning) på plankartan. Utrymme ft)r kompostering och sortering av sopor ska anordnas i anslutning respektive verksamhet. KONSEKVENSER Avvägningar enligt miljöbalken Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Användningen är dåirmed ftirenlig med Miljöbalken kapitel3. Detaljplanen kommer lokalt inte att medftira att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids. M i ljökonsekvensbeskrivning och Mi ljöbedömn ing enligt MKB-förordn ngen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas "om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser". Detaljplanen omfattar ett mindre område ftir förskola samt idrott centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elfürsörjning och kollektivtrafik. Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därfor inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga I eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därñr inte. Natur All mark inom området är i anspråktagen för idrottsändamåi. Ett genomförande av planförslaget far därmed inga direkta konsekvenser för naturområden. Hälsa och säkerhet B u I le r och I uftfö ro re n i ng a r Inga särskilda bullerskyddsåtgärder bedöms erfordras. Det finns dock möjlighet att an- Iägga bullerskydd längs Härkhultsvägen. Brandförsvar Vägarna i området uppfuller kraven på tillgänglighet för brandfordon. 7(1 0) 248

249 Miljömål Exploateringen tir ñrenlig med de nationella och regionala miljömålen om begråinsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Möjlighet hnns att ansluta förskolan till fiärrvärmenätet. Genom möjligheten att ansluta befintlig bebyggelse till förnyelsebar energi, kan flera oljepannor ersättas vilket kan bidra till minskat utsläpp av växthusgaser. Med områdets centrala lage i ett befintligt samhälle hnns goda möjligheter att utnyttja ko I lektivtraf,rk ñr mi lj öanpassade och resurs snåla transporter. ORGAN ISATORISKA FRAGOR Tidsplan Samråd har genomförts under hösten 2014 ochplanftirslaget har ställts ut ftir granskning vid två tillfrillen under vå:rervsommarcn2015. Kommunfullmäktige beråiknas kunna anta detaljplanen under andra halvåret Om detaljplanen inte överklagas kan därefter bygglov for ftirskola samt flyttning av byggnad för skylte beviljas i enlighet med detaljplanen. Genomförandetid Planens genomförandetid á,r 5 är, med början då detaljplanen vinner laga kraft. Under genomfürandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att fä bygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även efter genomlorandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarîakan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. Huvudmän Kommunen åir huvudman för allmän plats som gränsar till planområdet. Fastighetsägare är ansvarig ft)r planens genomförande och utbyggnad, vilket omfattar åtgärder inom kvartersmark såsom utbyggnad av verksamheler, iordningställande av tomtmark samt anslutande till kommunalt vatten- och avlopp. Dagvatten skall omhändertas lokalt enligt LOD. Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde für vatten och avlopp varvid gälande taxa för anläggnings- och brukningsavgift blir tillämplig. P lanens genomförande åvi lar fo lj ande ansvari ga : Härryda kommun - vâgar och gc-vägar - vatten- och avloppsnät inom planområdet - idrottsanläggningar och idrottsområde Fastighetsägare - kvartersmark Härryda Energi AB - elftirsörjning Markägande Marken inom planområdet ägs av Härryda kommun. Byggnad i sydost ägs av Landvetter judoklubb. 8(lo) 249

250 Fasti g hetsrättsl iga frågor Fastighetsbildning Fastighetsbildning och övriga fastighetsrättsliga åtgtirder kan ske med stöd av detaljplanen. Område för ledning srätt Eventuellt säkerställande av ledningars bestånd genom ledningsrätt, servitut eller nyttjanderätt ansvarar respektive ledningsägare för. Bildande av ledningsrätt sker genom lantmäteri ftirrättning. O m räde för ge me n sam hetsa n I äggn ing Eventuellt säkerställande av tillfart till och inom planområdet kan ske med gemensamhetsanläggning eller servitut. Bildande av gemensamhetsanläggning sker genom lantmäterift)rrättning. Så länge som kommunen äger hela fastigheten behövs ingen gemensamhetsanläggning. TEKNISKA FRAGOR Vägar Härryda kommun ansvarar lor utbyggnad av ny lokalgata. Vatten och avlopp VA-ledningar Området ansluts till befintliga VA-ledningar. Dagvatten Dagvatten skall omhändertas lokalt på varje fastighet i enlighet med kommunens policy om lokalt omhändertagande av dagvatten. Dagvattenledning far alltså inte kopplas till kommunens VA-nät. Väghållaren ansvarar for att dagvatten inom vägområdet omhändertas. Fjcirrvcirme Förskolan kan anslutas till fiärrvärmenätet. Fjärrvärmeledning ägs av Solör AB Elförsörjning Härryda Energi AB svarar fiir områdets elft)rsörjning. EKONOMISKA FRAGOR Anläggningsavgift vatten och avlopp Avgift für anslutning till det kommunala VA-nätet utgår enligt den taxa som gäller den dag debitering sker. Anslutningsavgift för el För uppgift om kostnad für anslutning till elnätet hänvisas till Härryda Energi AB. e(1 0) 250

251 ADMINISTRATIVA FRAGOR Genomftjrandetiden är 5 år från det datum planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE Planftirslaget har upprättats av Norconsult AB genom arkitekt Gunnar Håkansson. Mölnlycke i juli 2015 FÖR SAMHALLSBYGGNAD Kleman Verksamhetschef plan och bygglov obias Planarkitekt 10(10) 251

252 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 I s-08-3 l Sida Dnr 2015KS UTREDNING OM FÖRSLAG TILL UTTAG AV GATUKOSTNAD INOM DETALJPLAN FÖR LANDVETTERS-BACKA, ÖSTRA, ETAPP I Sektorn fiir samhällsbyggnad har upprättat ett ftirslag till uttag av gatukostnad inom detaljplanen Landvetters-Backa I:4 m fl. Landvetters-Backa, Östra, Etapp I. Utredningen ftir forslag till uttag av gatukostnader har upprättats med stöd av reglema i Plan- och bygglagen (2010:900) samt beslut i kommunfullmäktige, $ 50/1982. Utredningen lor uttag av gatukostnader har varit på granskning under perioden l8 mars - 17 apnl2015. Under granskningstiden har inga yttranden inkommit. Från sektorn fiir samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 22 juni2015 Ordfürandens ftirslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att uttag av gatukostnader inom detaljplan ftir Landvetters-Backa, Östra, Etapp I ska ske enligt upprättat lorslag till gatukostnadsutredning daterat mars justerande 252

253 HARRYDA KOMMUN S ektorn ftir samhällsbyg gnad Johan Gustafsson Kommunstyrelsen 1 (1) Dnr 2015KS UTREDNING OM FÖRSLAG TILL UTTAG AV GATUKOSTNAD INOM DETALJPLAN FÖR LANDVETTERS.BACKA, östna, ETAPP I Uppdrag och bakgrund Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat ett förslag till uttag av gatukostnad inom detaljplanen Landvetters-Backa 1:4 m fl. Landvetters-Backa, Östra, Etapp I. Detaljplanen vann laga kraft den I 1 april Utredningen för ftirslag till uttag av gatukostnader har upprättats med stöd av reglema i Plan- och bygglagen (2010:900) samt beslut i kommunfullmäktige, $ 50/ Utredningen för uttag av gatukostnader har varit på granskning under perioden 18 mars - 17 april Under granskningstiden har inga yttranden inkommit. Bifogad gatukostnadsutredning daterad mars 2015 föreslås ligga till grund för kommunfullmäktiges beslut om uttag av gatukostnad. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att uttag av gatukostnader inom detaljplan für Landvettters-Backa, Östra, Etapp I ska ske enligt upprättat fürslag till gatukostnadsutredning daterat 2015 S FÖR SAMHALLSBYGGNAD S Mark- och bostadschef Bilagor: Utredning om uttag av gatukostnader inom förslag till detaljplan för Landvetters-Backa l:4 med flera, Landvetters-Backa, Östra, Etapp I, Härryda kommun; Granskningshandling, Samrådsredogörelsen och Granskningsutlåtande 253

254 HARRYDA KOMMUN UTREDNING OM UTTAG AV GATUKOSTNADER NOM FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR LANDVETTERS-BACKA 1:4 MED FLERA, LANDVETTERS-BACKA, ÖSTRA, ETAPP I, HÄRRYDA KOMMUN Granskningshandling ORIENTERING Inom områden me<l detaljplan där kommunen är huvudman fiir allmänna platser ska kommunen svara lìir utfürande, drift och underhåll av gator och andra altmanna platser Kommunen har enligt plan- o mojligtret att anläggningskostnaderna geno tighetsagarna PBL kallas fìir "gatukostnad" och undérhåll dock kommunen fiir. Enligt beslut av kommunfullmäktige lg s, $ 50, ska kostnader fìir gata och allmän plats uttagas av fastighetsägama enligt byggnadslagens regler. Deslsa regler har överftirts till PBL som sedan l9b gäller isrället ñr byggnãdslagen. Denna utredning är avse_dd att ligga till grund fiir kommunens beslut om ftirdelning av gatukostnader inom fiirdelningsområdet. Gatukostnadsutredningen innehåller tre huvudavsnitt: ' avgränsningen av de fastigheter som bedöms ha nytta av anläggningarna och som tillsammans bildar fìirdelningsområdet o kostnader ftir mark och anläggningar o sättet att ffirdela kostnadema FÖRDELNIINGSoMRÅDET Kommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska omfattas av ftirdelningen av gatukostnader enligt pbl 6:24 3 st. Fördelningsområdets gränser fiir uttag av gatukostnad är samma som gränsen ftir detaljplanen for Landvetters-Backa l:4 med flera. FördelningsområdJts gränser redovisas i bilaga l. I 254

255 KOSTNADER FOR MARK OCH ANLÄGGNINGAR Beräknade kostnader för anläggningar inom detaljplanen Kostnadema ftir att tygga ut och iordningställa samtliga gator och dagvattendammar på allmän platsmark inom deraljpranen beräknr s till ß glg zs tr, se bilaga 2. Beräknade kostnader för anläggningar reduceras Inom detaljplanen finns huvudgator och andra anläggningar som även tjänar bebyggelse utanfiir ftirdelningsområdet. Utftirandet av allmänna platser inom detaljptanen er a'iítsa mer kostsamt åin vad som är motiverat med hänsyn tiil fìirdelningsomrãàets behov, därftir reduceras kostnader fìir anläggningar som ska fìirdelas..llun betalningsskytoigu fastigheter inom fìirdelningsområdet. Betalningsskyldiga fastigheter inom fijrdelningsområdet ska tillsammans betala kr ftit att bygga ut och iordningställa samtliga gator och dagvattendammar på allmän platsmark inom fìirdelningsområdet. För att bedöma hur mycket kostnadema ska reduceras har kostnader lor att iordningsttilla allmänna platser inom detaljplanen även fijrdelats på fastigheter utanfiir ftirdelningsområdet som de betjänar. Fastigheter utanfìir ftirdelningsomrãdet avses belastas med gatukostnader då respektive område detaljplaneläggs. Uppskattade kostnader för mark I markkostnaden ingår ersättning ftir mark och fastighetstillbehör som ska ianspråktas ftjr allmän plats och intrång i övrigt på grund av gatu-utbyggnaden samt fasti ghetsbildnin gs- och administrationskostnadei. Markkostnaden som är till nytta ftjr fiirdelningsområdet uppskattas till kronor. Total gatukostnad som ska förderas inom fórdelningsområdet Gatukostnaden består av markkostnaden samt iordningställande av allmänna platser inom detaljplanen som är till nytta ftjr betalningsskyldìga fastighetsägare inom fìirdelningsområdet. Anläggningskostnad, gator, gc-väg, gatubelysning samt iordningställande av allmän plats Markkostnad TOTAL GATUKOSTNAD SOM SKA FÖRDELAS 17 l9l 300 kronor kronor kronor Alla kostnader avser prisnivån december

256 KOSTNADSFÖRDELNI}TG Kostnaderna ska fordelas "på ett skäligt och rättvist sätt" (citerat från PBL 6:24 2 st.). Lagpraxis har visat att tillkommande byggrätter ska åsättas en högre gatukostnad åin befintliga bostadshus. Byggrätterna viktas så att befintliga friliggande bostadshus får andelstalet I tillkommande byggrätter ftir friliggande bostadshus fär andelstalet 2 tillkommande radhus, parhus och kedjehus får andelstalet l,5ilägenhet til lko mmande lägenheter i flerbostadshus får ande I stalet 0, g/låfgjnhet tillkommande skola fìlr ndelstalet l3 Vilka andelstal fastigheter tilldelats inom fìjrdelningsområdet redovisas i bilaga 3. De fastigheter som inte finns med ska inte betala gatukostnad, de som finns r"d*irud",ku betala gatukostnad utifrån angivet andelstal Enligt detaljplaneftirslaget är antalet befintliga friliggande bostadshus tillkommande byggrätter ftir fri I i ggande bostadshus tillkommande radhus, parhus och kedjehus tillkommande lägenheter i flerbostadshus tillkommande skola I stycken 28 stycken 25 stycken 69 stycken 2 stycken Beloppet kronor ska alltså ftjrdelas pä 175,7 andelar (l +(28f2)+(25 * 1,5)+(69*0,8)+(2* I 3) Fördelningen ger fiiljande kostnad Befintligt friliggande bostadshus Tillkommande friliggande bostadshus Tillkommande radhus, parhus och kedjehus Tillkommande lägenhet i flerbostadshus Tillkommande skola kr 204ll2kr kr kr I kr 3 256

257 TNDEXREGLERNG OCH MOMS Gatukostnaderna enlis denna utredning avser prisnivån i december Uttaget av gatukostnader ska dock baseras på den kostnadsnivå som gäller när anläggning-arna ar ftirdigställda. Därftir ska gatukostnadsbeloppen indexregleias från december zót+ tilts dess de anläggníngar som ingår i kostnadsunderlaget kan användas für avsett ändamå. Lämpligt index är Entreprenadindex E84, framräknat av Statistiska Centralbyrån, med ftirdelninge n 50 Yo på grupp 2l I (ordtenassering m.m.), 35o/o pägrupp 231 (grusöverbyggnad m.m.) och l5% på grupp 241 (asfaltbelaggningar m.m.). Gatukostnader är ej belagda med mervärdesskatt (moms). BETALNINGSVILLKOR Gatukostnader ska erläggas på kommunens anfordran. Betalningsskyldig är den som är ägare till lastigheten vid tidpunkt då kommunens fordran ftjrfalèr tiil beialning. Faktura kommer att skickas ut när anläggningama kan användas für avsett ändamåi. Nãtera att detta gäller åiven gatukostnad ftir n illkommande byggrätter även om dessa inte är avstyckade eller bebyggda. Om gatukostnaden är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, fär enligt PBL:s regler fastighetsägare betala gatukostnad genom avbetalning om godtagbar säkerhct ställs. På obetait belopp ska utgåikalig räntal Betalningsvillkoren kan jämkas ytterligare om de andå bfii alltför betunga-nde. Mölnlycke mars 2015 HÄRRYDA KOMMUN ohan Mark exploaterings in genj ör 4 257

258 q4;;=r. û1: -;7 0 ) ú l o Oo s. ú -. I o a o o" 0ò' o t> g t YA o Õ -Qo a O\!- F E o b t_éo o o- Ê LANDV. Gatukostnadsutred n i n g Landvetters-Backa Östra Etapp 1 Kartbilaga I \ rl r \ t ä ùr, a Tillkommande bostadshus Tillkommande iflerbostadshu Tillkommande parhus och ke 258

259 HÄRRYDA KOMMUN 20t Bilaga2 BERÄKNADE KOSTNADER SOM UNDERLAG FÖR UTTAG AV GATUKoSTNAD TNoM DETALJPLAN FÖR LANDVETTERS-BACKA I:4 MED FLERA, LANDVETTERS.BACKA, ÖSTRA, ETAPP I i LANDVETTER, HÄRRYDA KoMMUN Kostnadssammanställning ftir gatuanläggningar som underlag till gatukostnadsutredning. Lokalgator inom detaljplanen byggs med asfaltsbelagd körbanebredd i huvudsak 5 meter breda. Huvudgator inom detaljplanen byggs med asfaltsbelãggning med en körbanebredd i huvudsak på 6,5 meter. Parallellt med huvudgatan byggs i regel en aifaltbelagd gång- och cykelväg. Gatoma kompletteras med dagvatten- eller/och dräneringsbrunnar och ny gatubelysning. Gatuöverbyggnaden dimens ioneras en I i gt gällande tekniska norïner. Utöver gator samt gång- och cykelvägar tillkommer kostnader ftir uppftirande av två dagvattendammar inom detaljplanen. Total anläggningskostnad fìir gator, gång- och cykelvägar samt två dagvattendammar inom detaljplanen beräknas till (prisnivå december 2014 exklusive -otñ kronor Christina Borg Hänyda kommun Sektor fìir samhäl lsbyggnad Trafikverksamheten 259

260 HÄRRYDA KOMMUN t7 Bilaga 3 FÖRTEcKNING OveR VILKA ToMTPLATSER SoM RAKNAS SoM TILLKOMMANDE BYGGRATTER RESP BEFINTLIGA BOSTADSHUS Bilaga till gatukostnadsutredning för Landvetters-Backa 1:4 med flera, östra, Etapp I o Landvetters-Backalz2S tolv tillkommande lägenheter i flerbostadshus o Landvetters-Backall.l25 ett befintligt bostadshus ett tillkommande bostadshus o Landvetters-Backalz26 fyra tillkommande bostadshus del i byggrätt ftir ett tillkommande bostadshus, se anm nedan tjugofyra tillkommande lägenheter i fl erbostadshus o Landvetters-Backa 1:4 d ugoen tillkommande bostadshus del i byggrätt fìir ett tillkommande bostadshus, se anm nedan tjugofem tillkommande radhus, parhus eller kedjehus trettiotre tillkommande lägenheter i flerbostadshus en skola o Björröd 1:6 en skola Anm. För fastigheter Landvetters-Backa l:26 samt Landvetters-Backa l:4 krävs markbyten ftir att skapa nya tomter. Utfallet beror på hur dessa markb en sker. Om markbytet ej är klart när gatukostnaderna debiteras sker debitering i proportion till respektive fastighets arealandel i tomt som ska bildas från flera fastigheter. 260

261 HÄRRYDA KOMMUN UTREDNING OM UTTAG AV GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR LANDVETTERS.BACKA 1:4 MED FLERA, LANDVETTERS-BACKA, östra, ETAPP I, HÄRRYDA KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖN TSB Ett ftirslag för uttag av gatukostnader har varit på samråd under perioden l7 decem ber 2014 till 30januari I ftirslaget till uttag av gatukostnader har skälen redovisats, planeringsunderlag som har betydelse samt ft)rjdema av förslaget. Hänyda kommun annonserade den l7 december 2Ol4 ihärryda-posten att utredningen für ftirslag. till uttag av gatukostnader fanns tillgängligt i kommunhuset samt på kommuiens hemsida. Förslaget till uttag av gatukostnader har även skickats till berörda fastighetsägare. Under samrådstiden har inga yttranden inkommit. Inga revideringar har skett av samrådshandlingama. Mölnlycke HARRYDA KOMMUN ohan Mark- or 261

262 HARRYDA KOMMUN UTREDNING OM UTTAG AV GATUKOSTNADER INOM DETALJPLAN FÖR LANDVETTERS-BACKA I:4 MED FLERA, LANDVETTERS-BACKA, ÖSTRA, ETAPP I, HÄRRYDA KOMMLTN GRANSKNINGSUTLÄTaunp Ett ftirslag lor uffag av gatukostnader har varit på granskning under perioden l8 mars 2015 till l7 apri 20l5. I lorslaget till uttag av gatukostnader har skälen redovisats, planeringsund.erlag som har betydelse samt ftiljdema av florslaget. Härryda kommun annonserade den 18 mars 2015 i Härryda-Posten att utredningen fór ftirslag till uttag av gatukostnader far rs tillgängligt fär granskning i kommunhuset sarnt på kommunens hemsida. Granskningshandlingen for uttag av gatukostnader har även skickats till berörda fastighetsägare via post. Under granskningstiden har inga yttranden inkommit. Inga revideringar har skett av granskningshandlingen. Mölnlycke HÄRRYDA KOMMT]N olran Mark- exp loateringsingenj ör 262

263 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Gällande reglemente ftir miljö- och bygglovsnämndens verksamhetsområde antogs av kommunfullmäktige den 20 apnl2015, $ 66 och gäller från och med den 28 apnl20l5. Mot bakgrund av att det den2 september 2014 infordes lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer, kemiska ämnen som finns tillgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen kan användas for tillverkning av hemgjorda sprängämnen behöver reglementet revideras. Kommunen ska enli$ lagen utöva tillsyn över att de ekonomiska aktörerna kräver att tillstånd uppvisas innan de tillhandahåller enskilda personer väteperoxid, nitrometan och salpeter utöver uppgivna koncentrationsgränser. Miljö- och bygglovsnämnden behandlade ärendet i MBn $ 104/2015 och beslutade då foreslå kommunfullmäktige att revidera reglemente flor miljö- och bygglovsnämnden enligt loreliggande florslag. Från sektorn for samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den 22 maj 2015 Ordftirandens färslag till beslut o Kommunfullmäktige antar reglemente for miljö- och bygglovsnämnden enligt fiireliggande forslag. o Kommunfullmäktige upphäver tidigare gällande reglemente, fastställt av kommunfullmäktige den 20 apnl2015, S 66. justerande Utdragsbestyrkande 263

264 HARRYDA KOMMLIN Miljö- och bygglovsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20t Sida 5 KOMMLINSTYRELSEN MBn $ 104 Dnr 0039/15 Drr REGLEMENTE FÖR MILJÖ. OCH BYGGLOVSNAMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund Den2 september 2014 infördes lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer, d.v.s. kemiska ämnen som finns tillgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen kan användas für tillverkning av hemgjorda sprängämnen. Lagen innehåller kompletterande beståimmelser till Europaparlamentets och rådets ftirordning ( ) av den l5 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. Från samma dag gäller även fcirord ning (20 1 4: 8 8 0) o m sprän gämnesprekursorer. Kommunen s om tillsynsmyndighet Kommunen ska enligt lagen utöva tillsyn över att de ekonomiska aktörema kräver att tillstånd uppvisas innan de tillhandahåller enskilda personer väteperoxid, nitrometan och salpeter utöver uppgivna koncentrationsgränser. Tillsynen ska även avse att de ftirpackningar som innehåller sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner är märkta på ett korrekt sätt. Till grund für beslut finns tjänsteskrivelse daterad den22 maj Mitjö- och bygglovsnämndens beslut /{ rrn 'ua Miljö- och bygglovsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta miljö- och bygglovsnämndens reglemente enligt bilagt förslag. Bilaga Reglemente ftir miljö- och bygglovsnämnden Protokollet skickas till Kommunstyrelsen överensstömmelse originolet intygos: Signatur justerande ftt*ttn 264

265 N v HARRYDA KOMMUN s-22 Sektorn tijr samhäl I sbyggnatt Anette Börjesson Till kommunstyrelsen Dnr 0039/39 Dnr 0002/ Reglemente fiir miljä- och bygglovsnämndens verksamhetsomrôde Bakgrund Den 2 september 2014 infördes lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer, d.v.s. kemiska ämnen som iìnns tiltgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen kan användas lor tillverkning av hemgjorda sprängämnen. l-agen innehåller komplefterande bestèimmelser tiil Europaparlamentets och rådets förordning (98i2013) av den l5 januari 2013 om salufbring och anvãndning av sprängåimnesprekursorer. FråLn samma dag gäller är'en tðrordning (20 I 4:880) om sprängämnesprekursorer. El-J-lörordningen är eft led i Europeiska unionens strategi fìir kampen mot terrorism och syftar till att motverka olagtig tillverkning av sprängämnen genom att begråinsa allmänhetens tillgång till utgángsämnen tör detta - så kallade sprängåimnesprekursorer. Lagen innehåller även bestzimmelser om tillsyn, bestämmelser om vilka myndigheter som svarar lor olika fiàgor samt vissa bemyndiganden. Regleringen sytie àir att minska möjlighetema till hemtillverkning av sprängämnen. Regleringen tar varken sikte på kemikaliemas miljötariighet eller risker relaterade till explosion. Kommunen som tillsynsmyndighet Kommunen ska enligt lagen utöva tillsyn över att de ekonomiska aktörerna kräver att tillstånd uppvisas innan de tillhandahåller enskilda personer väteperoxid. nitrometan och salpeter utöver uppgivna koncentrationsgränser. Tiltstånden lill enskilda ges av Myndigheten f'ör samhällsskydd och beredskap (MSB) efter skriftlig ansökan. : i a ÌVIed ekonomiska aktörer avses varje lysisk elter juridisk person eller offentligl organ eller grupp av sådana personer/och eller organ som levererar produkter eller tillhandahåller tjänster pá marknaden. N{ed enskilda personer avses varje tysisk person som agerar i syften som ìnte är knutna till hans eller hennes näringsverksamhet, attìirsverksamhet eller yrke. Titlsyn ska áven avse att dc förpackningar som innehåller sprängämnesprekursorer som omtàtias av restriktioner är märkta på ett kon'ekt sätt. Märkningskravet innebär att det på törpackningen t,dligt anges att enskilda personels tìirvärv. innehav elier använclning av produkten omlattas av restriktioner - fðrbud, krav på tillstånd eiler registrering. 2! 3 -= rf Begäran om upplysningar, tillträde m"m. F'ör atr utöva tillsynen har kommunen rätt att på begäran iä de upptysningar och handlingar som behövs tör tillsynen. Kommunen har även rät1 att tä tillträde till lokaler där den ekgnqrmiska aktören bedriver sin verksamhet. dock inte utrymmen som utgör någons bostacl Polismyndighetcn ska lämna den hjälp som behövs tör att tillsynen ska kunna genomtðras. Kommunen tär meddela de tìirelägganden som behövs för att EU-lörordningen ska t-öljas. fìireläggandena lär lìjrenas mcd vite. 265

266 N v HÄRRYDA KOMMUN Hur ska kontrollen utftiras Kommunen har frihet att organisera tillsynen, och inom vilka intervaller tillsynen bör göras. De verksamheter som kan bli löremål tör kontroll är bland annat fìirg- och järnhandlare, byggvaruhus, hobbybutiker och eventuellt apotek i den utsträckning dessa säljer aktuella substanser till enskilda. Overklagande av tillsynsbeslut Kommunens tillsynsbeslut fär överklagas till länsstyrelsen och vidare till törvaltningsrätten Prövningstillstånd kävs därefter lor överprövning i kammarrätt och Högsta florvaltni n gsdo m sto I e n. Förslag till beslut Miljö- och bygglovsnåimnden töreslår kommunfullmäktige att anta miljö- och bygglovsnämndens reglemente enligt bilagt törslag. OCH HAT,SOSKYDD itjöchef Bilaga: Reglemente tör miljö- och bygglovsnämnden g I : E $ 266

267 REGLEMENTE FÖR MILJÖ. OCH BYGGLOVSNÄMNDEN Gällande från den Bilaga till MBn $ 104!,Y 267

268 REGLEMENTE FOR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDEN VERKSAMHETSoMnÅnn S I Huvuduppgifter Miljö- och bygglovsnämnden (nämnden) ska fullgöra kommunens uppgifter avseende myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och byggnadsområdet samt lämna råd, upplysningar och information i frågor som rör nämndens verksamhet. $ 2 Nämndens verksamhetsområde Miljö- och bygglovsnämnden är den nämnd som enligt 26kap 3 $ miljöbalken (1998:808), MB, 1 kap 4 $ och 12 kap I $ plan- och bygglagen (2010:900), PBL ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och byggnadsområdet. Nämnden ska. uppmärksamt ftilja utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och därvid ta de initiativ och utarbeta de ñrslag som nämnden finner påkallade samt medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrägor berörs. svara ftir den prövning och tillsyn som ankommer på kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet (miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen m. m). Detta inbegriper den tillsyn enligt tobakslagen som avser de miljöer och lokaler flor vilka Folkhälsomyndigheten har den centrala tillsynen. o utöva tiiisyn och kontroii eniigt tobaksiagen, iag om handel med vissa receptfria läkemedel, tillsyn av fiirsäljning av folköl enligt alkohollagen och tillsyn enligt lag om sprän gämnesprekursorer o utöva tillsyn, ingripande och påföljder samt fullgöra övriga uppgifter som följer av bestämmelserna i PBL. verka ftir en god byggnadskultur samt en god och estetisk tilltalande stads- och landskapsmiljö. uppmärksamt folja den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. fullgöra kommunens uppgifter avseende tillståndsgivning enligt lag (2010: I 1) om brandfarliga och explosiva varor (gäller endast ansökan från Räddningstjänsten). samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhetsområde L =È {r*') 268

269 . fullgöra de övriga uppgifter som fìirfattningsenligt ankommer på nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet och byggnadsområdet $ 3 Verksamhetens inriktning Nämnden ska ñlja vad som anges i lag eller annan ftirfattning, lolja det fullmäktige har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka ftir att fastställda mål uppnås och i övrigt ftilja givna uppdrag och angivna riktlinjer inom verksamhetsområdet. S 4 Delegering från fullmäktige Fullmäktige uppdrar åt nämnden att besluta i ñljande ärenden: o rätt att fatta beslut om överklaganden enligt 16 kap 12 $, MB Gcillande for planer som påborjats þre den I januarí 2015 o anta eller ändra detaljplaner enligt 5 kap 27 och 38 $$, PBL i de fall bestämmelserna om enkelt planförfarande enligt PBL kan tillämpas, och som inte är av principiell beskaffenhet, inte är av allmänt intresse eller annars av större vikt. Nämnden har däremot inte rätt att ändra detaljplaner ftjre genomförandetidens utgång om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det. S 5 Övriga uppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig ftir de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nâmndens verksamhet. $ 6 Redovisningssþldighet Nämnden ska till fullmäktige redovisa hur nämnden dels fullgjort sina uppgifter enligt reglementet, dels genomfort viss verksamhet inom ramen ftlr de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt samt redogöra för hur uppdrag som delegerats har fullgjorts. Redovisningen ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige

270 ARBETSFORMER S 7 Sammansättning Nämnden består av 7 ledamöter och 3 ersättare. Nämndens presidium består av ordförande och vice ordftirande. $ I Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är ftirhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att dänstgöra och som inte redan har kallats in. Det åligger ledamoten att meddela sin ersättare eller anmäla sitt hinder till nämndens sekreterare. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde bör när han/hon finner lämpligt träda in och dänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt, ska ersättarna dänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid ftjreträde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkats fär en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället ftir en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jav i ett ärende fär åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit dänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv Ër åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. En ersättare har rätt attvara med på överläggningam4 men har inte rätt att fä sin mening antecknad ti ll protokollet. S 9 Ersättare fìir ordfüranden Om varken ordforanden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde Ër nämnden utse en annan ledamot attvara ordforande tillf illigt. Tills valet fìirrättats fullgörs ordftirandens uppgifter av den ledamot som varit i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång dänstgöringstid fullgörs ordftirandens uppgifter av den till ålder äldsta av dem. Om ordftiranden på grund av sjukdom eller av annat skäl 2ir hindrad att fullgöra uppdraget fìir en längre tid fär nämnden utse en annan ledamot attvara ersättare ftir ordft)randen. Ersättaren ska fullgöra ordftjrandens samtliga uppgifter. 3 1^. '{} 270

271 S 10 Tidpunkt ftir sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. $ 11 Kallelse till sammanträde Ordftiranden ansvarar ftir att kallelse utfzirdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordfürande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldem äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skiftlig och innehålla uppgift om tid och plats fìir sammanträdet och utsändas till varje ledamot, ersättare samt annan ftirtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar ftire sammanträdesdagen. Kallelse Ër ske elektroniskt om det inte är olåimpligt. Kallelsen bör åtföljas av ftiredragningslista. Ordftiranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på ftiredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordftiranden får i undantagsfall besluta om kallelse ska ske på annat sätt S 12 Närvarorätt Kommunalråd fär närvara och delta i överläggningarna, men inte i beslut vid nämndens sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. $ 13 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordftjranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordloranden och en ledamot. $14 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren ftire den tidpunkt som har fastställts flor justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering

272 $ 15 Delgivning Delgivning med nämnden kan ske antingen med ordftjranden eller anställd som nämnden bestämmer. S 16 Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden ska på nämndens vägnar undertecknas av ordförande eller vid fttrfall fìir denne av vice ordftirande, och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning av detta undertecknas av den som fattat beslutet, och i ftirekommande fall kontrasigneras av den som utses därtill. 5 L-'- ü,'q 272

273 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 I I Sida Dnr 2015K TAXA ENLIGT LAG (2014:799) OM SPRANGAMNESPREKURSORER Den 2 september 2014 inlordes lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer, kemiska ämnen som flnns tillgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen kan användas lor tillverkning av hemgjorda sprängämnen. Enligt lagen får kommunen ta ut en avgift, och har bemyndigande att meddela fiireskrifter om tillsynsavgiftens storlek. I begreppet tillsyn ingår fürarbete och efterarbete i samband med besöket. Miljö- och bygglovsnämnden behandlade ärendet i MBn $ 103/2015 och beslutade då floreslå kommunfullmäktige att fastställataxa lor tillsyn enligt lag (20I 4:7 99) om sprängämnesprekursorer enligt ftireliggande ftirslag. Ordfìirandens ftirslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer taxa für tillsyn enligt lag(2014:799) om sprängämnesprekursorer enli gt foreli ggande ftirslag. Signatur Utdragsbestyrkande 273

274 HÄRRYDA KOMMLTN Miljö- och bygglovsnämnden SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 KOMMTINSTYRELSEN MBn $ 103 Dnr: TAXA ENLIGT LAG (20t4:799) OM SPRÄNGÄMNESPREKURSORER Bakgrund Den2 september 2014 inftirdes lag (201a:799) omsprängämnesprekursorer, d.v.s. kemiska ämnen som finns tillgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen kan användas tör tillverkning av hemgiorda sprängåimnen. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets lorordning (98/2013) av den l5 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. Från samma dag gäller även förordning (2014:880) om sprän gämne sprekursorer. Kommune n s o m til lsyns myndi ghe t Kommunen ska enligt lagen utöva tillsyn över att de ekonomiska aktörerna kräver att tillstånd uppvisas innan de tillhandahåller enskilda personer väteperoxid, nitrometan och salpeter utöver uppgivna koncentrationsgränser. Tillsynen ska även avse att de ftirpackningar som innehåller sprängåimnesprekursorer som omfattas av restriktioner är måirkta på ett korrekt sätt. Avgfter fòr tillsynen Enligt lagen får kommunen ta ut en avgift, och har bemyndigande att meddela foreskrifter om tillsynsavgiftens storlek. I begreppet tillsyn ingår förarbete och efterarbete i samband med besöket. Till grund för beslut finns tjänsteskrivelse daterad den22 maj 2015 med dithörande bilaga I och2. Miljö- och bygglovsnämndens beslut o Milj ö - o ch byg gl ovsnämnden före slår kommunfu llmzikti ge att fastställ a taxa ftir tillsyn enligt lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer enligt bilaga2. Bilagor. Bilaga 1 och 2 Protokollet ska lcimnas till Kommunstyrelsen Fotokopions överensstömmeke med originolet intygos: Signatur justerande ÌA v.-) Utdragsbestyrkan fú'*,, ftr' /-eæ 274 0

275 Bilaga l, MBn $ Sj älvkostnadsprincipen För avgiftsuttag i kommunal verksamhet gäller som huvudregel självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap.3 c $ kommunallagen (1991:900), KL Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de dänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Regeln syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnadema i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av principen. Självkostnadsprincipen innebär att en kommun inte far ta ut avgifter till sådana belopp att de tillför kommunen en vinst. Syftet med principen är att hindra kommunen från att utnyttja den monopolsituation som den ofta befinner sig i. Klara överuttag som inte inom rimlig tid balanseras med underskott eller på annat sätt, medför i princip återbetalningsskyldighet. Enligt rättspraxis har självkostnadsprincipen fått karaktären av en målsättningsprincip, som innebär att syftet med en verksamhet inte får vara att ge vinst. Under en l?ingre tid får det totala avgiftsuttaget inte överstiga de totala kostnaderna för en verksamhet. Härigenom har kommunema fått en viss handlingsfrihet när det gäller beräkningen av självkostnaden. Kommunen åir emellertid inte skyldig att helt avgiftsfinansiera sina verksamheter även om det finns ett direkt lagstöd f<ir avgiften. Vid beräkningen av självkostnaderna får utöver externa kostnader alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (pensionskostnader) material och utrustning, ftirsêikringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala serviceoch administrationskostnader bör också räknas med. L ikställighetsprincipen Av betydelse für avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är den s.k likställighetsprincipen som uttrycks i 2 kap.2 $ KL. Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skal ftir något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av medlemmar endast Zir tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Likställighetsprincipen medger inte någon inkomstomftirdelande verksamhet. Däremot finns det inga hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor. Retroaktivitetsfü rbudet Enligt 2 kap.3 $ KL får kommuner och landsting inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. Kommunfullmäktige ska således hafattatbeslut om taxorna innan de börjar tillämpas. + m 275

276 Bilaga 2, MBn $ Härryda kommuns taxa ftir tiltsyn enlig lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer Inledande bestämmelser I $ Denna taxa gäller avgifter ftir Htinyda kommun, miljö- bygglovsnåimndens kostnader för tillsyn enligt lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr av den I 5 januari 2013 om saluftiring och användning av sprängåimnesprekursorer. Avgiftssþldig 2 $. Avgiftsskyldiga är ekonomiska aktörer enligt ft)rordningeneijlgsl20l3 som tillhandahåller sprängämnesprekursorer till enskilda. Avgiften 3 $ Vid tillämpningen av denna taxa är avgiften 820 kronor per timme. Timavgift tas ut för varje hel timme och per påbörjad halv timme handläggningstid. Avgift tas ut ftir total nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjåinsteman har lagt ner vid besöket, ftjrarbete och efterarbete i samband med besöket, beredning i övrigt samt föredragning och beslut. Vid tillsyn som utförs vardagar mellan klockan och 7.00, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton, lördag, söndag och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 4 $ Miljö- och bygglovsnämnden far ftir varje kalenderår besluta att höja avgiften med en procentsats som motsvarar de senaste tolv månademas ftir2indring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den I oktober året före avgiftsåret. 5 $ Utförs tillsyn enligt denna taxa i samband med annan tillsyn ska tiden för tillsynsåtgärdema specificeras och avgift tas ut för varje tillsynsärende. Nedsättning av avgift 6 $ Om det finns s2irskilda skäi, får miljö- och bygglovsnämnden i det enskilda fallet med hèinsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgift. Avgiftens erläggande 7 $ Betalning av avgift enligt denna taxa ska göras till Härryda kommun, och inom den tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Överklagan 8 $ Miljö- och bygglovsnämndens beslut om avgift eller räkning överklagas till ftirvaltningsrätten enligt I 0 kap. kommunallagen (l 991 :900) Derura taxa träder i kraft den 1 oktober r/^1 276

277 HARRYDA KOMMUN Sektorn för samhällsbyggnad Anette Börjesson 20t5-0s-22 Till kommunstyrelsen Drtr Taxa gällande tillsyn enligt ny lag Q ) om sprängämnesprekursorer Bakgrund Den 2 september 2014 infordes lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer, d.v.s. kemiska ämnen som finns tillgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen ka r användas för tillverkning av hemgjorda språingämnen. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning ( ) av den 15 januari 2013 om saluföring och anvzlndning av språingãimnesprekursorer. Från saílma dag gäller även förordning ( : 8 8 0) om spr2ingämnesprekursorer. EU-ftjrordningen åir ett led i Europeíska unionens strategi für kampen mot terrorism och syftar till att motverka olaglig tillverkning av sprängämnen genom att begränsa allmänhetens tillgang till utgångsämnen ftir detta - så kallade språingåimnesprekursorer. Lagen innehåller även bestämmelser om tillsyn, best2immelser om vilka myndigheter som svarar för olika frågor samt vissa bemyndiganden. Regleringen syfte är att minska möjligheterna till hemtillverkníng av sprängämnen. Regleringen tar varken sikte på kemikaliemas miljöfarlighet eller risker relaterade till explosion. Kommunen som tillsynsmyndighet Kommunen ska enligt lagen utöva tillsyn över att de ekonomiska aktörerna kräver att tillstand uppvisas innan de tillhandahåller enskilda personer väteperoxid, nitrometan och salpeter utöver uppgivna koncentrationsgrlinser. Tillstånden till enskilda ges av Myndigheten ftir samhällsskydd och beredskap (MSB) efter skriftlig ansökan. Med ekonomiska aktörer avses varje fysisk eller juridisk person eller offentligt organ eller grupp av sådana personer/och eller organ som levererar produkter eller tillhandahåller tjänster på marknaden. Med enskilda personer avses varje fosisk person som agerar i syften som inte åir knutna till hans eller hennes nåiringsverksamhet, afftirsverksamhet eller yrke. o I È o.q ts E tr Tillsyn ska även avse att de ftirpackningar som innehåller sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner ár märkta på ett korrekt sätt. Märkningskravet innebär att det pä föqpackningen tydligt anges att enskilda personers förvärv, innehav eller anvåindning av produkten omfattas av restriktioner - förbud, krav på tillstånd eller registrering, Begåiran om upplysningar, tillträde m.m. För att utöva tillsynen har kommunen rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Kommunen har även rätt att få tilltrade ûll lokaler där den ekonomiska aktören bedriver sin verksamhet, dock inte utrymmen som utgör någons bostad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomlöras. Kommunen får mecldela de förelägganden som behövs för att EU-förordningen ska füljas, föreläggandena får förenas med vite. I 277

278 HARRYDA KOMMUN 20t Hur ska kontrollen utfìiras Kommunen har frihet att organisera tillsynen, och inom vilka intervaller tillsynen bör göras. De verksamheter som kan bli föremål ftjr kontroll är bland arurat fìirg- och järnhandlare, byggvaruhus, hobbybutiker och eventuellt apotek i den utsträckning dessa säljer aktuella substanser till enskilda. Avgifter fìir tillsynen Enligt lagen får kommunen ta ut en avgift-, och har bemyndigande att meddela füreskrifter om tillsynsavgiftens storlek. I begreppet tillsyn ingar ftirarbete och efterarbete i samband med besöket. Det finns ingen reglering i lagen om principer für avgiftssättningen. Vid fastställande av avgiften gäller bestämmelserna i kommunallagen (1991: 900), KL om självkostnadsprincipen, likstäliighetsprincipen och förbudet mot retroaltivt verkande beslut; se bilaga 1. Taxekonstruktionen kan utformas alternativt som årsavgift med ett planerat kontrollbesök inom i vart fall en trearsperiod eller som timavgift. En trearig återkomst motiveras närmast av hur praxis sett på frågan om en schabloniserad moþrestation för att det ska anses varaftäga om en avgift och inte en skatt. Med anledning av att det idag inte går att förutse hur många tillsynsärenden det kan komma att bli ftireslås i dagsläget att en timavgift tas ut. Överklagande av tillsynsbeslut Kommunens tillsynsbeslut far överklagas till länsstyrelsen och vidare till förvaltningsrätten. Prövningstillstånd krävs d2irefter für överprövning i kammanätt och Högsta ñrvaltningsdomsto len. Overklagande av avgiftsbeslut (taxan) Kommunfullmäktiges beslut om taxan (eller efter delegation, kommunal nämnds beslut om indexuppräkning av taxan) kan överklagas enligt beståimmelserna om laglighetsprövning i 10 kap. KL. Förslag till beslut a Miljö- och bygglovsnämnden fiireslar kommunfullmäktige att fastställa taxa för tillsyn enligt lag (2014:799) om sprëingämnesprekursorer enligt biiaga2. o I!= P LSOSKYDD ô Ijör:hef.9 ù à È 9 E L9- = s Bilagor: 1. Förklaring till begreppen självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och retroaktivitetsförbudet 2. Taxa 2 278

279 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2014KS REGLEMENTE FÖR KRIS LEDNINGSNAMNDEN Enligt 2kap.2 $ lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inlor och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i varje kommun finnas en nämnd ftir att fullgöra uppgifter under extraordinära händel ser, krisledningsnämnd. Kommunstyrelsen har utsetts till krisledningsnämnd, vilket framgår av dess reglemente. Förslag till reglemente flor krisledningsnämnden har därflor tagits fram parallellt med den ledningsplan som det åligger varje kommun att fastställa infär varje ny mandaþeriod. Förslaget till reglemente lor krisledningsnämnden uppfyller ställda krav enligt såväl kommunallag som lag om kommuners och landstings åtgärder inlor och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och beskriver det verksamhetsområde och de uppgifter som krisledningsnämnden har att fullgöra, samt dess arbetsformer. Från sektorn for administrativt stöd ftireligger skrivelse av den 8 juli Ordftirandens fìirslag till beslut Fullmäktige antar reglemente lor krisledningsnämnden i Hänyda kommun enligt ftireliggande fiirslag. Utdragsbestyrkande 279

280 HÄRRYDA KOMMUN Sektom flor administrativt stöd Äke Marmander Kommunstyrelsen 1 (1) Dnr 2014KS REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Uppdrag och bakgrund Enligt 2kap.2 $ lagen (2006:54\ om kommuners och landstings åtgärder inlor och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i varje kommun f,tnnas en nämnd lor att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). Av 2kap.4 $ samma lag framgår att krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden lor övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Vidare ska fullmäktige enligt kommunallagen utfärda reglementen med närmare loreskrifter om kommunens nämnders verksamheter. Krisledningsnämnden utgör inget undantag. Kommunstyrelsen har utsetts till krisledningsnämnd, vilket framgår av dess reglemente Förslag till reglemente ftir krisledningsnämnden har därfor tagits fram parallellt med den ledningsplan som det åligger vaq'e kommun att fastställa infor varje ny mandaþeriod. Förslaget till reglemente for krisledningsnämnden uppfyller ställda krav enligt såväl kommunallag som lag om kommuners och landstings åtgärder inlor och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och beskriver det verksamhetsområde och de uppgifter som krisledningsnämnden har att fullgöra, samt dess arbetsformer. Barnkonsekvensanalys En bamkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något bamperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Fullmäktige antar reglemente for krisledningsnämnden i Härryda kommun enligt floreliggande forslag. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Karina Djurner Kommundirektör Per-Ame Larsson Säkerhetschef Bilaga: Förslag till reglemente flor krisledningsnämnden i Hänyda kommun. 280

281 REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Utöver det som foreskrivs om krisledningsnämnden i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inftir och vid extraordinära händelser i fredstid gäller bestämmelserna i detta reglemente. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. KRISLEDNINGSXÄVTXNENS UPPGIFTER 1S Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning under extraordinära händelser i fredstid, då ordinarie/normala resurser är otillräckliga lor att samhällets basfunktioner ska fungera på lägsta acceptabla nivå. Krisledningsnämnden ska fullgöra den ledningsfunktion som enligt lag ankommer på kommunen vid extraordinära händelser i fredstid. Med extraordincir handelse avses en sådan handelse som awiker från det normala, innebcir en allvarlig storning eller överhcingande riskfor en allvarlig störning i viktiga samhdllsfunktioner och lcräver sþndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de ramar och den ledningsplan som fullmäktige har antagit, de loreskrifter som kan finnas i lag eller forordning samt bestämmelser i detta reglemente. Vid en extraordinär händelse äger krisledningsnämnden rätt atttai anspråk de florvaltningsresurser som den begär. Dock ska krisledningsnämnden se till att samhällsviktig verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämmer, de loreskrifter som kan finnas i lag eller annan lorfattning samt bestämmelser i detta reglemente. Krisledningsnämnden ska inom kommunens geografiska område verka ft)r, att de åtgärder som vidtas av olika aktörer for krishantering och informationen till allmänheten under en extraordinär händelse i fredstid samordnas. övnnr.tcande AV övrrca xätvtnobrs VERKSAMHETSOVTNÅINX 2$ Krisledningsnämnden fär fattabeslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. Ett sådant beslut ska omgående sändas till den nämnd som berörs. Krisledningsnämnden fär själv eller genom ombud lora kommunens talan i alla mål och ärenden som faller under nämndens verksamhetsområde, med rätt attpä kommunens vägnar träffa 281

282 överenskommelser och betalning av fordran, anta ackord, ingå lorlikning och sluta annat avtal. Krisledningsnämnden bör, om det är möjligt med hänsyn till rådande situation, samråda med berörd nämnd innan beslut fattas inom ordinarie nämnds ansvarsområde. BISTÅND MELLAN KOMMUNER OCH MBLLAN KOMMUNER OCH LANDSTING 3S Kommunen fär på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid samt bistå annan kommun eller annat landsting med hälsooch sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse i omfattning enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:736). Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. När en enskild persons vistelse i en kommun är ftiranledd av en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Krisledningsnämnden kan under en extraordinär händelse besluta om begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. UPPGIFTER ENLIGT ÖVNTC SPECIALLAGSTIFTNII\G 4S Krisledningsnämnden är personuppgiftsansvarig flor behandling av personuppgifter inom nämndens verksamhet. För krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information, gäller den sekretess, som skulle ha gällt i den ordinarie nämndorganisationen. Vidare får den som deltar eller har deltagit i kommunens verksamhet med beredskap for eller åtgärder under extraordinära händelser inte röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har ñtt veta om; 1. lorhållanden av betydelse lor att forebygga och hantera fredstida kriser, 2. forhållanden av betydelse flor totallorsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska forhållanden, eller 4. ett foretags affårs- eller driftsflorhållanden. Nämnden är också registeransvarig lor de personregister som nämnden för i sin verksamhet florfogar över och ansvarar också for vård och lorvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente. 282

283 KRISLEDI\II\GSNAMNDENS ARBETSFORMER s$ Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd Krisledningsnämnden ska kunna verka under långt över tiden utdragna händelser vilket kan innebära skifttj änstgöring. Krisledningsnämndens administration ombesörj s genom kommunkansliet. RAPPORTERING OCH UPPFOLJNING 6$ Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast foljande fullmäktigesammanträde. Krisledningsnämnden ska vid en extraordinär händelse ge länsstyrelsen, eller annan myndighet som regeringen bestämmer, lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den lorväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. AWECKLING AV VERKSAMHET 7$ När florhållandena medger ska krisledningsnämnden besluta, att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska avvecklas och att den anpassade organisationen ska återgå till normal organisation. Ett sådant beslut kan fattas även om den extraordinära händelsen fortfarande pâgär. Om ett sådant beslut fattats återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Efter det att krisledningsnämnden varit inkallad ska skriftlig redovisning av händelseforlopp, kostnader samt utvärdering lämnas till fullmäktigesammanträde så snart som möjligt. Fullmäktige beslutar om en nämnd som genom krisledningsnämndens övertagande av denna nämnds beslutsrätt ska kompenseras for oflorutsedda kostnader vilka uppstått genom beslut av krisledningsnämnden. INKALLANDE AV KRISLEDNINGSNÄMI\D 8S D et åli gger kri sledningsnämndens ordflorande att : - besluta om när extraordinär händelse foreligger. - bestämma när krisledningsnämnden ska kallas in. 283

284 - om så behövs, innan krisledningsnämnden har samlats, fatta nödvändiga beslut. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. - främja samverkan mellan krisledningsnämnden och kommunens övriga nämnder. Vid forfall lor ordforanden inträder vice ordftiranden och den till åldern äldste ledamoten i nämnd ordning. 284

285 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS LEDNINGSPLAN FÖR SAMHÄLLS STÖNNNqC OCH EXTRAORDINÄR HÄNDELSE Enligt 2kap.l $ i lagen (2006:5a\ om kommuners och landstings åtgärder inlor och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommuner vid varje ny mandatperiod fastställa en plan for hur de ska hantera extraordinära händelser. Från sektom fär teknik och forvaltningsstöd loreligger skrivelse av den 8 juli 2015 samt forslag till LedningsplanfAr samhdllsstörning och extraordinrir handelse. Ordftirandens ftirslag till beslut Kommunfullmäktige antar Le dningspl an för s amhäll s s t orning o c h extr qor dincir hrindelse enligt foreliggande forslag. 285

286 N v HÄRRYDA KOMMUN Sektom ñr teknik och lorvaltningsstöd Therese Wångblad Dnr 2015KS Kommunstyrelsen 1 (1) LEDNINGSPLAN FÖR SAMHÄLLSSTöRNING OCH EXTRAORDINÄR HÄNDELSE Uppdrag och bakgrund Enligt 2kap.1 $ i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inflor och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommuner vid varje ny mandatperiod fastställa en plan for hur de skall hantera extraordinära händelser. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Ledningsplanför samhcillsstörning och extraordindr hcind e I s e enlig loreli ggande forsl a g. SEK FÖR IK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Per-Arne Larsson Sektorschef Bilaga Ledningsplan flor samhällsstörning och extraordinär händelse 286

287 N HARRYDA KOMMUN v 20 l r(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden

288 2(7) lnnehåll lnnehåll Mål för kommunens krisberedskap... Riskbild... Geografiskt områdesansvar... Rapportering... Utbildning och övning... Ansvar... Ordinarie verksamhet... Bedömningskriterier Organ isation... Aktivering av krisorganisation.. Samband Dokumentation Avveckling av krisorganisationen Bilaga J J J

289 3(1) Mål för kommunens krisberedskap Kommunen har ansvar lor att de kommunala verksamheterna fungerar med så få störningar som möjligt och att de som vistas i kommunen kan känna sig trygga. Målet med krisberedskapen är att samhället ska kunna upprätthålla grundläggande service, trygghet och omvårdnad även vid allvarlig störning. Det ställer krav på verksamhetsledningens lormåga att leda, samordna och genomfora nödvändiga åtgärder samt deras formäga att informera allmänhet och media. Utgångspunkterna är de av regeringen framtagna nationella målen for Sveriges säkerhet och krisberedskap: o Värna befolkningens liv och hälsa o Värna samhällets funktionalitet o Värna lormåga att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Kommunens beredskap ska medverka till att minska störningar, skador och onödiga kostnader vid extraordinära händelser eller andra allvarliga händelser. Kommunen ska vid en allvarlig händelse kunna: o trygga livsnödvändig florsörjning av de viktigaste mänskliga behoven o säkra ledningslormåga och samordning utifrån ett uthållighetsperspektiv o ha en anpassad flormåga att ge viktig information till kommunens invånare o kunna använda resursema på ett sådant sätt att konsekvenserna vid allvarlig samhällsstöming (omfattande väderhändelse, stora olyckor, längre strömavbrott med mera) begränsas och att vitala samhällsfunktioner kan upprätthållas o ha formågan att snabbt kunna analysera en händelse och värdera dess konsekvenser flor samhället oavsett när den inträffar Riskbild Genom Hänyda kommun finns både motorväg och jämväg. Längs dessa passerar ett stort flöde av traf,tk såväl person- som godstransporter. Landvetter flygplats påverkar i hög grad riskbilden och kommunen har ett antal olika faktorer att lorhålla sig till beroende på typ av händelse på flygplatsen. (Evakuering av svenskar vid händelse utomlands, karantänflygplatsl, hot mot flygplatsen, större olycka på eller i anslutning till flygplatsen med mera) Även olika former av väderhändelser ingår i riskbilden inte minst översvämning av Mölndalsån vilket kan leda till att samhällsviktiga verksamheter påverkas negativt. Störningar i infrastruktur och lorsörjningssystem utgör också en del av riskbilden samt omfattande sjukdomsspridning. Mer finns att läsa i kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys. Geog rafiskt om rådesa nsva r Inom sitt geografiska område har kommunen ansvar for att samverkan sker mellan organisationer som hanterar händelsen så att insatserna samordnas och blir så effektiva som möjligt. I Några flygplatser, bland annat Landvetter flygplats har utsetts till karantänflygplats vilket medfor att om farlig smitta upptäcks ombord på ett flygplan på väg till Sverige kan det beordras att landa på Landvetter flygplats. Särskìlda rutiner gäller sedan for såväl passagerare, bagage, besättning och flygplan 289

290 4(7) Kommunen har upparbetade rutiner för samverkan med Polisen, Räddningstjänsten Storgöteborg, Swed av ia2, samt Frivilli ga re surs gruppen3. Rapportering Kommunen ska hålla Länsstyrelsen underrättad om beredskapsläget. Vid extraordinär händelse ska kommunen informera Länsstyrelsen om händelseutvecklingen, det vill säga den florväntade utvecklingen samt vidtagna och planerade åtgärder. Rapportering sker i WIS aom inget annat bestämts. Utbildning och övning Varje år ska det genomloras minst en krisövning enligt kommunens verksamhetsplan. Utöver detta tillkommer utbildningar och övningar utifrån behov som identiherats i olika delar av organisationen. Ansvar Den som normalt har ansvar ft)r en verksamhet har motsvarande ansvar vid större olyckor, extraordinära händelser samt höjd beredskap. Krisledningsorganisationen bör så lite som möjligt awika från ordinarie ansvarsftirdelning. Ordinarie verksamhet Verksamheten vid de olika sektorema som inte berörs av händelsen ska så långt det är möjligt bedrivas enligt normala rutiner. Bedömn ingskriterier Denna ledningsplanen gäller när krisledningsnämndens ordfürande fattat beslut om att en extra ordinär händelse loreligger eller att krisledningsgruppen gjort bedömningen att samordnad ledning krävs. Med extraordinär händelse menas en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk for allvarlig stöming i viktiga samhällsfunktioner och kräver sk mdsamma insatser av en kommun eller landsting. (SFS 2006:544, $ 4) Planen gäller även vid höjd beredskap då lagen (SFS 1988:97) om forfarandet hos kommuner, florvaltningsmyndigheterna och domstolama under krig eller krigsfara med mera tillämpas. 2 Swedavia äger, driver och utvecklar tio svenska flygplatser. Bolaget som är helägt av svenska staten bildades 2010 genom att flygplatsverksamheten som tidigare tillhört Luftfartsverket, LFV, bolagiserades. 3 F.iuilligu Resursgruppens uppgift är att finnas till hands ftir kommunen när de ordinarie resurserna behöver forstärkas i utsatta lägen eller vid andra behov. Frivilliga Resursgruppen kallas in på begäran av krisledningsgruppen när något extraordinärt hänt lor att till exempel hjälpa till med transporter, information, administration och andra praktiska uppgifter. a Webbaserat informationssystem. Används av kommuner, länsstyrelser med flera for informationsdelning vid en krishändelse. 290

291 Organisation Krisledningsorganisationen lor kommunens verksamhet vid en extraordinär händelse i kommunen framgår av organisationsschema. Se bilaga l. Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning under extraordinära händelser och beslutar i frågor av principiell och övergripande natur. Krisledningsnämnden utgörs av kommunstyrelsens ledamöter. Nämnden har befogenhet att, inom ramen lor extraordinära händelser ta i anspråk de fiorvaltningsresurser som den begär. Uppgifterna lor nämnden regleras i lag (SFS 2006:544) samt i krisledningsnämndens re glemente. s(7) Krisledningsnämnden sammanträder i Landvettersjön, (kommunhus A vån 1) Tjänsteman i beredskap (TiB) En tjänsteman ur krisledningsgruppen finns alltid tillgänglig dygnet runt och nås på telefon 03t Vid en händelse gör TiB inledningsvis, efter samråd med kommundirektör och eller säkerhetschef, avvägningen av vilka delar av krisorganisationen som ska inkallas samt när övriga kommunala verksamheter ska agera. TiB informerar även skyndsamt ordforande och/eller vice ordforande i krisledningsnämnden. Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen har det operativa ansvaret lor krishanteringen och består av lorvaltningens ledningsgrupp samt kommunikationschef, säkerhetssamordnare och sekreterare. K isledningsgruppen ska bland annat: - sortera och bearbeta inkommande information - bedöma omedelbara och långsiktiga konsekvenser - prioritera och samordna kommunens gemensamma resurser - ständigt ha en aktuell lägesbild - hantera intern och extern information och kommunikation - samverka med berörda myndigheter, foretag och organisationer - svara lor nödvändig omfallsplanering, det vill säga, planera lor ytterligare åtgärder om läget forvärras. Krisledningsgruppen sammanträder i Tullefallet (kommunhus A, v än 2) Utökad krisorganisation Vid behov kan krisorganisationen utökas. Funktionema stab och kommunikation bemannas med personal från ordinarie verksamhet. Vissa av dessa funktioner utbildas och övas regelbundet. Övriga funktioner bemannas med personal som hanterar denna typ av arbetsuppgifter i ordinarie verksamhet. Stab Staben har bland annat ansvar lor foljande arbetsuppgifter: lägesuppfloljning, samverkan, ITsupport, omfalls-, logistik- samt personalplanering. Kommunikation I kommunikation ingår bland annat foljande arbetsuppgifter: Upplysningscentral som upprättas i Rådasjön (kommunhus A vån 1) samt omvärldsbevakning samt serva representanter lor media. 291

292 6(7) POSOM I kommunen finns en POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande). Gruppen har tillgång till ett antal stödpersoner med en egen ledningsgrupp och kan aktiveras utan att kommunens krisorganisation aktiverats. Fr iv i I I i ga r e s ur s grupp e n Bistår kommunen med specialkompetens och resurser framlörallt inom logistikområdet när kommunens egna resurser inte räcker till. Aktivering av krisorganisation Aktivering av krisorganisationen sker i ftirsta hand via kommundirektör, säkerhetschef eller TiB. Finns inte någon dessa tillgängliga kan någon annan i krisledningsgruppen aktivera krisorganisationen. Senast en timma efter att händelsen blivit känd ska ledning kunna utövas på plats. Vid en händelse aktiveras de delar av krisorganisationen som är relevanta ft)r händelsen. Det är dock viktigt att hellre starta upp med mer resurser än vad som senare visar sig behövas än tvärt om. Samband Förutom internet samt fast och mobil telefoni finns även kommunikationsradio i form av bärbara Rakelapparaters. Dessa kan användas ftir kommunikation med Länsstyrelsen, polis, räddningsdänst med flera. Dokumentation Alla beslut som fattas under krisledningsgruppens arbete ska dokumenteras. Avveckling av krisorganisationen Ledningsarbetet är avslutat när hela krisverksamheten avvecklats, loljts upp och utvärderats. Säkerhetschef ansvarar lor upploljning och utvärdering. s Kommunikationsradiosystem som används av fler myndigheter. Systemet fungerar oberoende av mobiltelefonnätet och är ett robust- och avlyssningssäkert system som klarar stora påfrestningar. 292

293 7(7) Bilaga 1 Krisorganisation 293

294 HARRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS KOMMLINSTYRELSENS SAMMANTRÄDEN.Ä.R Följande sammanträdesdagar ftireslås für kommunstyrelsen åtr 2O16: I nfo r møtio n s s u mmøntr ä d e n 18 januari, 8 februari, 14 mars, 18 april, 16 maj, l5 augusti, 12 september, l0 oktober, 7 november och 13 december. Beslutssammanträden 7 januai,l februari, 29 februan, 7 mars*, I 1 mars*, 4 apnl,2 maj,30 maj, 2l juni**, 29 augusti, 26 september,24 oktober, 2l november. *Vid sammanträdena den 7 mars (eftermiddag/kväll) och I I mars (heldag) behandlas forvaltningens verksamhetsberättel se. **Den 21 juni är en reservdag endast for ks-ärenden som inte kan vänta till september Ordftirandens fiirslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner foreslagna sammanträdesdagar ftir kommunstyrelsen är r justerande 294

295 HÄRRYDA KOMMLIN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS KOMMUNFULLMAKTIGES SAMMANTRÄDEN ÅN ZOT O Följande sammanträdesdagar loreslås fiir kommunfullmäktige är 2016: 25 jantan,22 februai',2i mars,25 apnl,23 maj,20 juni, 19 september, 17 oktober, 14 november,12 december. Allmänhetens frågestund hålls vid det sammanträde där årsredovisningen behandlas samt vid sammanträdena den 23 maj och l7 oktober. Ordfürandens fürslag till beslut Fullmäktige godkänner füreslagna sammanträdesdagar ftir kommunfullmäktige år

296 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS KOMMLINDELS STÄMMOR,Å.R ZO T O Följande dagar ftireslås fär kommundelsstämmor är 2016:. Björketorp I mars och 4 oktober. Mölnlycke 8 mars och 18 oktober. Landvetter/If ärrydø 22 mars och 25 oktober. Ordfürandens färslag till beslut Fullmäktige godkänner floreslagna dagar ftir kommundelsstämmor àr Signatur justerande 296

297 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Dnr 2015KS ANNONSERING AV KOMMI.INFULLMÄTUCNS SAMMANTRÄDEN.Ä.n zoro Under âr 2015 har kommunfullmäktiges sammanträden annonserats i Härryda Posten. Ordfürandens färslag till beslut Fullmäktiges sammanträden skall under är 2016 annonseras i Hänyda-Posten. 297

298 HÄRRYDA KOMMI]N Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida DELGIVNING AV PROTOKOLL FRÅN UTSKOTT OCH RÅD Kommunstyrelsen delges folj ande protokoll : Rådets for funktionshinderfrågor protokoll av den 7 maj 2015 samt 11 juni Pensionärsrådets protokoll av den 19 maj 20t5. Folkhälsorådets protokoll av den 9 juni Utdragsbestyrkande 298

299 N v uännvor KOMMUN Rådet f,or fu nktionshinderfrågor SAM MANTnÄoes pnotoko LL Sammentrådesdatum 20t Sida r (13) Plats och tid Paragrafer Beslutande Kommunhuset, Mölnlycke, torsdagen den 7 maj 2015, kl Hans Larsson, ordf Karin Wickman Mats Werner Kerstin Lindgren Lars Langemar Birgitta Garnemark Ritva Rankanen Övriga deltagande Erik Lagerström Anita Larsson Monica Armini Birgitta Svensson Inga-Lill Carlsson Utses att justera Justeríngens plats och tid Birgitta Garnemark Mölnlycke, onsdagen den l3 maj 2015 Sekreterare Ordförande Wallerstedt Justerande Garnemark BEVIS Justeringen har tillkännag vits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats for protokollet Rådet flor fu nktionshinderlrågor s-1 5 Datum för anslass 2015_06_0g nedtagande tningen, kommunkansliet, Mölnlycke Underskrift Pemilla Wallerstedt 299

300 HARRYDA KOMMUN Rådet flor funktionshinderfrågor SAMMANTRÄDESPROTOKO L L Sammanträdesdatum S da 2 Rff $ 25 FASTSTÄLLD VERKSAMHETS PLAN O 1 7 -S YNPLINKTER OCH KOMMENTARER Rådet for fi.rnktionshinderfrågor delgavs verksamhetsplan i $ 21 / 20 I 5, fastställd av kommunful lmäkti ge Under överläggningen framkommer bland annat floljande synpunkter och kommentarer från rådet, Kommunövergripande - Kommunfullmäktiges verksamhetsmål fìir god ekonomisk hushållning - sidan 18. "Under våren 2014 genomfördes en medborgardialogför att öka kunskapen och preferenser lcring bostcider for personer med funktionsnedsrittning. I utbyggnadsplanen under perioden finns både gruppbostöder och servicebostäder" Komrnentar från rådet - Utifrån svaren på medborgardialogen bör även individanpassade gruppbostäder beaktas inlor kommande planering. Kommunövergripande - Personal - Sektorn fär socialtjåinst - sidan 21. "Inom sektorn görs þrtsatta satsningar på validering, utbildning samt indiv iduell a kompe tensutvecklingsplaner " Kommentar från rådet - Mycket positivt med fortsatta satsningar på personalen. Sektorn fiir utbildning, kultur och fritid - Grundskola - sidan 46. "Utbildningen i grundsarskolan ska ge elever med en u\ecklingsstörning en tûbildning som cir anpassad till varje elevs förutscittningar. " Kommentar från rådet - Antal individintegrerade elever var enligt budget 2014,10 elever men sektorns planering infor 2017 är endast flor I elev? Sektorn fìir utbildning, kultur och fritid - Planering, fritid ungdom och folkhälsa - sidan 51. "För att foríscitta driva ahiviteter inom ramenför Livsløaften i samma omfattning behövs ökad /inansiering och civen en /örstcirlvting av þ I kha I s o e nhe t e n fòr an I e de r v i s s b udge tfc; r and r i n g " Kommentar från rådet - Positivt med en ökad budget flor kommunens folkhälsoarbete. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 300

301 HÄRRYDA KOMMLJN Rådet lor funktionshinderfr ågor SAMMANTRÄOCS PNOTOKOLL Sammanträdesdatum 20t S da J Forts $ 25 Sektorn ftir utbildning, kultur och fritid - Gymnasium - sidan 53. "Till följd av mer individanpassade utbildningar inom gymnasiestirskolan har kostnaden per plats ökat. Drirfi)r har anslagetför gymnasiesr)rskolan ökat under planperioden." Kommentar från rådet - Positivt med ökad budget ftir fortsatt möjlighet till individanpassade utbilclningar. Sektorn lìir socialtjänst - Individ- och familjeomsorg och funktionshinder - sidan 69. " Ve r lcs amh e t e n fun kt i on s h í nde r i H rir ry da ko mmun o mfan ar a I I a b i s t ånd s - ins a t s er fòrut o m rådgivning." Kommentar från rådet - Förtydligande om att rådgivning inom funktionshinder utfors av Västra Götalandsre gionen. Sektorn för socialtjåinst - IndivÍd- och familjeomsorg och funktionshinder - sidan 70. "Under planperioden kommer bemanningen inom hela verlcsamheten att ses över for ett bdttre resursutnyttjande. Förhoppningen cir att detta ska kunna g e no mför as u t an lw al i t e t s s änkni n g ar för b rukar na " Kommentar från rådet - För att undvika kvalitetssänkningar lor brukama bör verksamheten ftira en dialog med rådet i arbetet med ett bättre resursutnyttjande. "Dagpenningen hr;js med 7 kronor." Kommentar från rådet - Mycket positivt att dag reruringen nu höjs vilket rådet länge arbetat fiir, dock kvarstår rådets ftirslag till att dagpenningen ska fiilj a forändringen av prisbasbeloppet. Sektorn för socialtjänst - Individ- och familjeomsorg och funktionshinder - sidan 73. " Verksamheten ska verkstrilla biståndsbeslut på sådant sdtt aff brukarna upplever an defått sina behov tillgodosedda" Nojdkundindex utifrån boende, daglíg ve r ks amhe t och kor ttidsve rlcs amhe t " Kommentar från rådet - Sektoms mål bör vara att bibehålla minst nuvarande nivå lor planperioden 20 I Utdragsbestyrkande ß(ì 301

302 HARRYDA KOMMLTN Rådet ftir funktionshinderfrågor SAMMANTRÄDES P ROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 Forts $ 25 Sektorn ftir socialtjänst - Individ- och familjeomsorg och funktionshinder - sidan 75. "En målsrittning tir oclcså etablering av så kallade socialajöretag i kommttnen." Kommentar från rådet - Positivt. "En utbyggnad av gymnasieprogram inom regionen kan minska behovet av ínternatplaceríngar på gymnasieskola, då behovet i möjligaste mån ska tillgodoses på hemmaplan. " Kommentar från rådet - Positivt. Sektorn fìir socialtjänst - Hälsa och bistånd - sidan 84. "En medborgardialog om bostrider /ör personer medfunktionsnedsrjttning har genomförts under 2013 ftr attfå enfördjupad kunskap om brukarnas ö ns ke må, jö rv cin tni n g ar o c h fö r hoppníng ar Iv i n g fr amt i da b o e n de.,' Kommentar från rådet - vikten av att tillgodose individens behov och önskemål utifrån resultatet i medborgardial o gen. För öwigt vill rådet göra forvaltningen uppmärksam på att det i verksamhetsplanen felaktigt står funktionshinder där det istället ska vara personer med funktionsnedsättning altemativt funktionsnedsatta. Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut Rådet for fi.rnktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående kommentarer till berörda i ftirvaltningen. Signatur justerande ßC\ Utdragsbestyrkande 302

303 HÄRRYDA KOMM{.IN Rådet flor fu nktionshinderfrågor SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5 Rff $ 26 FASTSTÄLLD LOKALRESURSPLAN SYNPLINKTER OCH KOMMENTARER Rådet ftir funktionshinderfrågor delgavs i S 22/2015 lokalresursplan 2015_ 2019, fastställd av kommunfullmäktige ZOI 4-l I -17. under överläggningen framkommer bland annat fiiljande synpunkter och kommentarer från rådet, Plan für lokaler och särskilt boende (PSB) inom socialtjåinsten - sidan 7. "PIan Bostðder med god tillgeinglighet (BGT) i Hindås, ca 25 ldgenheter. " Kommentar från rådet - Rådets ritningsgranskningsgrupp bör ges möjlighet att lämna sina synpunkter på kommande nybyggnation. Plan für lokaler och särskilt boende (psb) 20ls-2olg inom socialtjänsten - Bostad med särskild service fìir personer med funktionsnedsättning - sidan 8. " Det finns två þrmer av bostad med scirskild service för personer med funktionsnedscittníng. Dessa cir gruppbostad och seriicebostad. (Jtöver dessa boendeformer /ìnns som insats inom LSS civen annan sarskílt anpassad bostad. " Kommentar från rådet - Resultatet från genomftird medborgardialog bör tas hänsyn till inftjr kommande nybyggnation. Rådet fìir funktionshinderfrågors beslut Rådet ftir funktionshinderfrågor besrutar att överlämna ovanstående kommentarer till berörda i fijrvaltningen. Signatur justerande Q- /.) q Utdrags besçrkande 303

304 HARRYDA KOMMLIN Rådet für funktionshinderfrågor SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r Sida 6 Rff s 27 TILLGÄNGLIGHETS DATABASEN FÖR PRTVATA NÄRINGSIDKARE T HÄRRYDA KOMMI.IN Rådet flor funktionshinderfrågor har tidigare lyft frågan om de privata näringsidkarna i Härryda kommun och hur de färhåller sig till tillgänglighet utifrån lokaler, bemötande med mera. Presidiet i rådet har träffat Jessica Waller, näringslivschef i Härryda kommun och foreslår att rådet till tidskriften Näringslivet som kommer ut i juni forsöker ñ med en artikel som beskriver hur viktigf det är att även de privata näringsidkarna finns med i till gängli ghetsdatabasen. Under överläggningen beslutar rådet att ta fram en text utifrån ovanstående fürslag. Rådet fiir funktionshinderfrågors beslut Rådet for funktionshinderfrågor beslutar att i tidskriften Nåiringslivets juninummer fü med en artikel som beskriver vikten av att även de privata näringsidkarna i kommunen f,rnns med i tillgänglighetsdatabasen. r justerande Utdragsbestyrkande ß 304

305 HARRYDA KOMMUN Rådet for fu nktion shinderfrågor SAMMANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 20t Si<la 7 Rff $ 28 MÖLNLYCKELOPPET 2016 Mölnlyckeloppet ár ett motionstopp som arrangeras av Sjövalla FK och Mölnlycke centrumíìirening. I år går loppet den 10 maj och det firrns längder fär alla åldrar, från knattebanan på I kilometer till elitbanan på 10 kilometer. lnfiir kommande lopp har rådets ordfiirande och vice ordfiirande blivit kontaktad av Mölnlycke centrumforening utifrån att även anordna en slinga für personer med funktionsnedsättning. Rådet är väldigt positiva till idéen och under överläggningen beslutar rådet att Hans Larsson (M) och Lars Langemar (FUB) fortsätter kontakten med Pierre Chocron, samordnare í Mölnlycke centrumförening samt även tar en kontakt med Sjövalla FK. Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut Rådet flor funktionshinderfrågor beslutar att fortsätta arbetet med att anordna en slinga lor personer med funktionsnedsättning på Mölnlycke loppet Signatur justerande %1 Utdragsbestyrkande 305

306 HARRYDA KOMMUN Rådet fijr funktionshinderfrågor SAMMANTNÄOCSPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8 Rff $ 29 MÖLNLYCKEGIROT 2OI5 Den 4 oktober 2oL4 startades Mölnlyckegirot. cykelloppet som arrangeras av Mölnlycke centrumfijrening i samarbete med Mölndals ck går i år av stapeln den 12 september. Infor loppet i höst firurs tankar om att även arrangera ett lopp f<ir personer med funktionsnedsättning. Hans Larsson (M) och Lars Langemar (FUB) har varit i kontakt med pierre chocron, samordnare i Mölnlycke centrumlorening och färslaget àr attloppet ska gå runt Massetjåim. under överläggningen ställer sig rådet väldigt positiva till fiirslaget och beslutar att fortsätta arbetet med aff genomfiira loppet hösten Rådet fìir funktionshinderfrågors beslut Rådet ftir funktionshinderfrågot beslutar att fortsätta arbetet med att arïangera ett lopp ÍÌir personer med funktionsnedsättning på Mölnlyckegirot Signatur justerande th q 306

307 HÄRRYDA KOMMUN Rådet ftjr fu nktionshinderfrågor SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammenträdesdatum 20t Sida 9 Rff $ 30 FÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Rådet lor funktionshinderfrågor delges frirvaltningens verksamhetsberättelse 2014, som är godkänd av kommunstyrelsen Rådet für funktionshinderfrågors beslut Rådet frir funktionshinderfrågor beslutar att eventuella synpunkter och kommentarer tas upp på kommande sammanträde. Signatur justera Utdragsbestyrkande %c1 307

308 HÄRRYDA KOMMI-IN Rådet fijr funktionshinderfrågor SAMMANTNÄOES PNOTOKOLL Sammant ädesdatum Sida 10 Rff $ 31 DETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTER 4:45 M FL, LANDVETTERS. BACKA VASTRA, I LANDVETTER, HÄRRYDA KOMMI.IN Planområdet är beläget vid Murtj ämsvägen/b erghem svägen i Landvetter. Planläggningen syftar till att ansluta området till det kommunala VA-nätet, lorbättra vägar, samt att ge samtliga bebyggda fastigheter byggrätter lor helårsboende. Planfärslaget är fürenligt med kommunens översiktsplan ÖpZOtZ- Ett flertal fastígheter berörs av intrång for allmänplatsmark. Ett forslag till detaljplan var ute på samråd under tiden 3l januari - 14 mars samt utställning 12 juni - l0 september Utifrån inkomna synpunkter har planlorslaget justerats och hnns utställt ftir ftirnyad granskning under tiden 29 april - 5 juni Planhandlingar samt utredningar finns tillgängliga på kommunens webbplats, ljplanforlandvettersbackav astta..i 24fd5 f4ß9n2 e49 8 f8 000 I I 08 7.html Rådet for funktionshinderfrågor har möjlighet att lämna sina synpunktcr på {iirslaget senast den 5 juni Rådet for funktionshinderfrågor lämnar loljande synpunkter på planen, Vikten av en jämn markbeläggning, synliga avgränsningar mellan gång- och cykelbana samt avfasade kanter mellan trottoar och gata. Positiva till sektorns forslag att anlàgga en tunnel. Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut Rådet ftir funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpunkter till sektom for samhällsbyggnad. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 308

309 nännyon KoMMUN Rådet fijr funktionshinderfrågor SAMMANTRÄO ES P NOTOKOLL Sammanträdesdatum 20t5-o5-07 Sida ll Rff $ 32 RAPPORT FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Hans Larsson (M) informerar från kommunstyrelsen, a Samverkansavtal om gemensam överlormyndarorganisation för Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner. Politiska verksamhetsmål flor fastighetsfi.rnktionen. Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut Rådet fiir funktionshinderfrågor noterar informationen. Signatur justerande Utdrags 309

310 HARRYDA KOMMUN Rådet ftir funktionshinderfrågor SAM MANTRÄDES PROTOKOL L Sammantrådesdatum 20rs Sida l2 Rft$ 33 DELGN/NINGAR Rådet ffir funktionshinderfrågor delges fiiljande: o Pensionärsrådets protokoll från den 26 mars Rådet ftir funktionshinderfrågor noterar delgivningarna. S gnatur justerande ljc\ Utdragsbestyrkande 310

311 HARRYDA KOMMUN Rådet für funktionshinderfrågor SAMMANTRÄOCSPNOTOKOLL Sammanträdesdatum 20t5-0s-07 Sida 13 Rff $ 34 NYPLANTERADE BJÖRKAR PÄ RÅDA TORG, MÖLNLYCKE Hans Larsson (M) lyfter frågan till rådet om de n planterade björkama på Råda torg i Mölnlycke som utifrån en allergisynpunkt är ett direkt olämpligt val av träd. Rådet anser att torget ska vara en tillgänglig plats ftir alla oavsett funktionsnedsättning och att det bör planteras andra altemativ av träd som inte skapar problem for pollenkänsliga personer. Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut Rådet flor funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpunkt till sektorn ñr samhällsbyggnad. jueterande ( /) /\, (ì Utdragsbestyrkande 311

312 HÄRRYDA KOMMUN Rådet for funktionshinderfr ågor SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida l I I (16) Plats och tid Paragrafer Beslutande Kommunhuset, Mölnlycke, torsdagen den l l juni 2015, kl s-47 Hans Larsson, ordf. Karin Wickman Erik Lagerström, tj ers Kerstin Lindgren Elisabeth Hörle Lars Langemar, $$ 35-38, Britt Nedestam Birgitta Gamemark Ritva Rankanen Ôvriga deltagande Ingegerd Helén Yvonne Andersson Birgitta Svensson, tj ers $ 39 tnga-lill Carlsson Christina Alvelin, SOC Utses att justera Lars Langemar Justeringens plats och tid Mölnlycke, tisdagen den l6 juni 2015 Sekreterare Wallerstedt Ordförande Hans Justerande r--?n- BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammenträdesdatum Datum för anslags uppsåttande Förvaringsplats för protokollet Rådet for funkti onshinderfrågor l I t7 oatum för anslass Z0l5_07-09 nedtagande kommunkansliet, Mölnlycke Underskrift Pemilla Wallerstedt 312

313 HÄRRYDA KOMMUN Rådet for fu nktionshinderfrågor SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20ls-06-l I 2 Rff $ 35 NY VERKSAMHETSCHEF FÖR INDTVID OCH FAMILJEOMSORGEN SAMT FUNKTIONSHINDER INOM SEKTORN FÖR SOCIALTJANST christina Alvelin, ny verksamhetschef for individ och familjeomsorgen samt funktionshinder inom sektorn fiir socialdëinst och rådets ledamöter och ersättare presenterar sig for varandra. Rådet fìir funktionshinderfrågors beslut Rådet fiir funktionshinderfrågor noterar informationen. Signatur justerande tn 313

314 HARRYDA KOMMUN Rådet for fu nktionshinderfrågor SAM MANTRÄOCS PROTOKOLL Rff $ 36 TEXT TILL TIDNINGEN NÄRINGSLIV - TILLGÀNGLIGHETSDATABASEN FÖR DE PRIVATA NÄRINGSIDKARNA I HÄRRYDA KoMMLTN Rådet for funktionshinderfrågor beslutade i $ att till tidskriften Näringslivet få med en artikel som beskriver vikten av att även de privata näringsidkama i kommunen finns med i tillgänglighetsdatabasen. Jessica Waller, näringslivschef inom sektorn lor samhällsbyggnad behöver texten senast under vecka25. R ittelse, I protokollet från rådet f,ór funktionshinderfrågors sammanträde den 1 maj 2015, i ç 27 står det felaktigt att artikeln skulle vara med i juninumret av tidskriften Näringslivet, rätt ska varai numret som kommer ut i månadsskiftet augusti/september. Inflor dagens sammanträde ha information om hur tillgänglighetsdatabasen fungerar utifrån kostnader och administration tagits fram, vilket resulterar i att rådet under överläggningen floreslår att avvakta med en annonsering i tidskriften Näringslivet. Rådet foreslår vidare att till kommande sammanträde bjuda in Hanna Svensson inom sektom for tekník och lorvaltningsstöd flor att få information om hur kommunen arbetar med tillgänglighetsdatabasen och de privata näringsidkarna. Rådet för funktionshinderfrågors beslut Rådet ftjr funktionshinderfrågor beslutar att avvakta armonsering i tidskriften Näringslivet och till kommande sammanträde bjuda in Hanna Svensson, administrativ forvaltare inom sektorn flor teknik och forvaltningsstöd. S gnatur justerande Utdragsbestyrkande Jx 314

315 HÀRRYDA KOMMLIN Rådet for funkti onshinderfrågor SAMMANTNÄOCSPROTOKOLL l 4 Rff $ 37 UPPFÖLJNING - TNFÖR BUDGETARBETET Rådet ftir funktionshinderfrågor besluta<le i $ att överlämna floljande punkter till ekonomiutskottet infor b udgetarb etet , a I Härryda kommuns arbete med PRIO (Plan lor riktade insatser rnom området psykisk ohälsa) läggs forslag till åtgärder i en handlingsplan där olika utvecklingsområden ftjreslås. Ett av utvecklingsområdena dr behovet av att bryta social isolering och bredda möjlighet till deltagande i floreningsliv och annan social gemenskap, vilket kräver ett samarbete med loreningsliv och brukarorganisationer. Konkret kan det handla om att dra upp riktlinjer for ett arbete som ökar formågan och stimulerar till social gemenskap, deltagande i foreningsliv och vägen till sysselsättning och arbete. Brukar- och anhörigorganisationer inom området är otillräcklig i kommunen varav NSPHiG (Nationell samverkan for psykisk hälsa i Göteborg) skulle kunna fungera överbryggande som handlednings- och metodstöd lor både kommunen och brukarorganisationerna. Rådet fóreslår ett budgettillskott till sektorn lor socialtjänst for genomf,orande av ovanstående. a a a a a a a Äterinforande av personligt ombud, bilaga 1. Inrättande av en tjänst som anhörigkonsulent inom område Funktionshinder. Fritidsleclartjänst som kan stötta loreningama och jobba aktivt lor att fler personer med olika funktionsnedsättningar ges tillfrille och möjlighet att delta i foreningslivet. Demensboenden med maximalt I 0 lägenheter. Socialstyrelsen rekommenderar max 8-9 lägenheter per boende. Vid byte av gruppbostad till personlig assistans bevilja medel ftir att under en övergångsperiod ha tillgång till dubbelt boende/insats. I samverkan med andra kommuner skapa permanenta boenden respektive korttidsboenden anpassade for personer med neurologiska sjukdomar. Uheda möjligheten att erbjuda personer med funktionsnedsättning tillgång till handikappanpassacte toaletter på offentliga platser dygnet runt. natur justerande Utdragsbestyrkande 315

316 HARRYDA KOMMLIN Rådet for funktionshinderfrågor SAMMANTNÄOESPNOTOKOLL 20ls-06-1 I 5 Forts $ 37 o Personer med sjukersättning (flortidspensionärer) bör ges samma möjlighet att åka gratis med kollektivtrafiken liksom övriga pensionärer Färdtjänstbeviset bör även gälla for resor med kollektivtrafiken. o o Simhall i Härryda kommun - Bassäng med tempererat vatten, bilaga 2. Hans Larsson (M) informerar om tidsplanen fiir budget/plan , 10 juni - Överlämnar ftirvaltningen sitt florslag till budget/plan. 29 september - Beslutar ekonomiutskottet om fiirslag till budget/plan. 26 oktober - Beslutar kommunstyrelsen om lorslag till budgelplan. 16 november - Beslutar kommunfullmäktìge om budget/plan20l Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut Rådet for funktionshinderfrågor noterar informationen. Signatur justerande M Utdragsbestyrkande 316

317 HARRYDA KOMMI.IN Rådet for fu nktionshinderfrågor SAMMANTRÄOCS PROTOKOLL 20ls-06-1 I 6 Rff $ 38 FÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 I 4 _ SYNPLINKTER OCH KOMMENTARER Rådet lor funktionshinderfrågor delgavs i S 30/2015 ftirvaltningens verksamhetsberättelse 2014, som är godkänd av kommunstyrelsen och beslutade att eventuella synpunkter och kommentarer tas upp på kommande sammanträde. Förvaltningens verksamhetsberättelse 2014 f,rnns även att ta del av på kommunens webbplats, visning Under överläggningen framkommer bland annat ÍÌiljande synpunkter från rådet, Verksamhetsberättelse Sektorn fär socialtjänst, Funktionshinder Lars Langemar (FUB) pätalar bland annat att sektorn i vissa lägen i sin sammanfattning av måluppfullelsen ger en missvisande positiv bild av verksamheten och att det i den forklarande texten saknas en tydlighet som påvisar vilka mål som är uppfollda alternativt inte uppffllda och vad som görs lor att nå målen. Rådet diskuterar också att det behövs en översyn av mätinstrumenten for att säkerställa att man mäter rätt saker. Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Rådet vill till sektom framfilra att de i verksamhetsberättelsen saknar måluppf,4lel sen uti fr ån grundsärsko I a, gymnas ie särsko la och särvux. Rådet fär funktíonshinderfrågors beslut Rådet flor funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpunkter och kommentarer till berörd sektor. S gnatur justerande Utdragsbestyrkande 317

318 HARRYDA KOMMLIN Rådet ftjr funktionshinderfrågor SAMMANTRADES PROTOKOLL I 7 Rff $ 3e DETALJPLAN OCH GATUKOSTNAD FOR DEL AV HINDÄS I:433 M FL, BOSTADER PA. BOCrcÖTWVÖN I HINDÄS, HÄRRYDA KOMMUN Planområdet omfattar övervägande del av Bocköhalvön samt del av Göteborgsvägen/Boråsvägen och Kust-till-kustbanan. Detaljplanen syftar till att forsörja samtliga fastigheter på Bocköhalvön med kommunalt vatten och avlopp, lorbättra vägama samt till övertagande av huvudmanna-skapet lcir vägarna. Vidare ska möjligheten till frirtätning av bostads-bebyggelsen med hänsyn till områdets kulturvärden studeras. Följande fastigheter kan komma att beröras av intrång och inlösas som allmän platsmark: delar av Hindås l:3, l:87, l:94, l:95, 1: l12, l:115, I :l2l,i:127, l :146, 1 :244, l :256, l :382, l :433 - Planhandlingar finns till gängli ga på kommunens webbplats, bockoh alv on.4.2dbbecc6 4d4Ð.f0dcba4.html Rådet ñr funktionshinderfrågor har möjlighet att lämna sina synpunkter på lorslaget senast den 21 augusti Rådet lor funktionshinderfrågor lämnar foljande synpunkter på planen, Vikten av en jämn markbeläggning, synliga avgränsningar mellan gång- och cykelbana samt avfasade kanter mellan trottoar och gata. På grund av jäv deltar inte Lars Langemar (FUB) i handläggningen av detta ärende. Rådet fü r funktionshinderfrågors beslut Rådet lor funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpunkter till sektorn lor samhåillsbyggnad. t',rl ).r Utdragsbestyrkande 318

319 HARRYDA KOMMLIN Rådet ftir funktionshinderfrågor SAM MANTNÄOCSPNOTOKOLL ll I Rff s 40 DETALJPLAN FÖR DEL AV NÄVTRNO A 4:22 M FL, NÄVIENOE STATION, I RAVLANDA, HARRYDA KOMMLIN Planområdet omfattar del av fastighetema Rävlanda 4:22, 4:23 och Rävlanda 4:3 och ligger centralt i Rävlanda, norr om Rävlanda Stationsväg och söder om järnvägen. Planen omfattar befintligt stationshus samt del av gångbana i söder. Dessutom ingår ett område for åtewinningsstation väster om stationshuset. Förslaget innebär att användningen av planområdet ändras från stationsområde till handel, lager och kontor. För att bevara stationsbyggnadens karaktär innehåller planen bestämmelser om utformning och färg på fasader och tak. Detalj p laneftirslaget är forenli gt med kommunens översiktspl an, OP 20 2 (antagen juni 2OI2). Ett forslag fanns tillgängligt ftir samråd i september Enligt samrådsredogörelsen lämnade rådet foljande synpunkter daterade , Utrymme bör ges på åtewinningsstationen ftir att komma fram med rullstol alternativt rullator. Markbeläggningen bör vara av asfalt. lnkasten i avfallscontainrama bör vara i olika nivåer for att underlätta flor personer i rullstol. Nya planhandl ingar fi nns til I gän gliga p ä kommunens webbpl ats, ndastationr avlanda422mfl.4.bb3 a4 I 407 eed2b95 28 I 3.html Rådet lor funktionshinderfrågor har möjlighet att lämna kompletterande synpunkter på ftirslaget senast den22 juni Utifrån ändringen av planen lämnar rådet lor funktionshinderfrågor floljande kompletterande synpunkter, Samtliga fastigheter bör ha automatiska dörröppnare samt en rullstolsramp Det bör anläggas handikapparkeringar i nära anslutning till fastigheterna. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 319

320 rrärnyol KoMMUN Rådet for funktionshinderfr ågor SAMMANTRADESPROTOKOLL 20ts-06-tt 9 Forts $ 40 Rådet fär funktionshinderfrågors beslut Rådet ftir funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpwrkter till sektorn für samhällsbyggnad. Signatur Justerande ll 320

321 HARRYDA KOMMTIN Rådet for funktionshinderfrågor SAMMANTNÄOESPNOTOKOLL 201s-06-1 l l0 Rff $ 4l DETALJPLAN FÖR HINDÄ.S 1 :1 I, VILLA ROSKULLEN, I HINDÄS, HARRYDA KOMMUN Planområdet är beläget i centrala Hindås. Planlorslaget innebär att Villa Roskullen planläggs for bostadsändamål och att två bostadshus med cirka 37 lägenheter kan uppfloras i området. Planen innefattar även parkmark, samt möjlighet till forbättrad gångftirbindelse till Hindås centrum. Området redovi sas i gällande bo stadsforsörj n i n gsprogram och lokalre sursplan, fastställda den 1 7 november í kommunfu llmäktige. Planhandlingar finns till gängliga på kommunens webbplats, hindas 1 I I. 4.2 dbb e c c6 I 4 d4ð.f0 dcb22b 6.html Rådet lor funktionshinderfrågor har möjlighet att lämna sina synpunkter på forslaget senast den 21 augusti Rådet ftir funktionshinderfrågor lämnar f,oljande synpunkter på planen, På grund av områdets sluttande karaktär f,oreslås en serpentinväg med jämn markbeläggning och genomgående trappor. Handikapparkeringar i nära anslutning till BGT boendet. Rådet ftir funktionshinderfrågors beslut Rådet for funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpunkter till sektorn for samhällsbyggnad, S gnatur justerando Utdragsbestyrkande Ir 321

322 HIi,RRYDA KOMMUN Rådet for funktionshinderfrågor SAM MANTRÄDES PROTOKOLL l l lt Rff $ 42 INFORMATION - NATTPATRULLEN INOM HEMTJANSTEN Till rådet lor funktionshinderfrågors sammanträde den 3 september 2015 deltar Tina Forsgren, verksamhetschef ftir Vård och omsorg inom sektorn ftir socialtjänst utifrån rådets önskan att fä information om natþatrullens organisation och sammansättning. Birgitta Svensson (RFP) lorslår att Tina vid samma tillfülle även ger rådet en kort information om vad som är aktuellt inom verksamhetsområde Vård och omsorg. Rådet fìir funktionshinderfrågors beslut Rådet for funktionshinderfrågor noterar informationen. UtdragsbesÇrkande I fl. -= 322

323 HÄRRYDA KOMMTIN Rådet ftir fu nktionshinderfrågor SAMMANTRÄOCSPNOTOKOLL t2 Rff $ 43 RAP PORT FRÅN KOMMLINSTYRELS EN Hans Larsson (M) informerar från kommunstyrelsens sammanträde den 25 maj om bland affiat, o Markanvisningstävling for bostäder i Stenbrottet.. Upphandling av entreprenör fiir tillbyggnad av Mölnlycke daglig o o verksamhet. - Vi Tre Bygg AB. Medborgardialogomungasboendepreferenser. Tillgänglighetspriset Per Svensson, Landvetter Judoklubb. Verksamhetschef med samlat ledningsansvar ñr hälso- och sjukvården o o o inom grundskolan och grundsärskolan. - Gunilla Cederberg Verksamhetschef med samlat ledningsansvar lor hälso- och sjukvården inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan - Egil Gry. Utredning om möjlighet till socialt foretagande. Samverkansavtal ftir ñrsörjning av personliga hjälpmedel. Samtliga handlingar och protokoll från kommunstyrelsens sammanträden finns att ta del av på harryda.se, wel sedhandlinsarochprotokoll Rådet für funktionshinderfrågors beslut Rådet lor funktionshinderfrågor noterar informationen. Rådet ftir funktionshinderfrågor beslutar att överlämna en önskan till fürvaltningen om att infór medborgardialogen om ungas boendepreferenser även vända sig till unga med funktionsnedsättning. Signatur justerande 323

324 HRNNYOE KOMMUN Rådet fiir funktionshinderfrågor SAMMANTNÄOESPNOTOKO LL 20ls-06-l I l3 Rff $ 44 DELGIVNTNGAR Rådet fijr funktionshinderfrågor delges ñljande a Pensionärsrådets protokoll fran den 19 maj Rådet fìir funktionshinderfrågor noterar delgivningarna. Signatur justerande rt 324

325 HÄRRYDA KOMMIIN Rådet für funktionshinderfrågor SAMMANTRÄDES PROTOKOLL t4 Rff $ 4s TNFORMATTON Britt Nedestam (FUB) informerar rådet om foljande, Kom Loss! Alingsås - Föreningsmässa på Estrad Arena den 3 september Mer information finns på Britt visar även ett exempel från Storbritannien som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att köpa nycklar till låsta handikappanpassade toaletter på offentliga platser, Rådet für funktionshinderfrågors beslut Rådet lor funktionshinderfrågor noterar informationen och beslutar att överlämna ovanstående exempel från Storbritannien till fiorvaltningen. Signatur justerande Utdragsbestyrkande 325

326 HARRYDA KOMMLIN Rådet ftir funktionshinderfrågor SAMMANTNÄOCS PROTOKOLL r 15 Rff $ 46 ränor ÄUsTBEVISET Elisabeth Hörle (DHR) informerar rådet om att hon i god tid ñtt information om att färdtjänstbeviset behöver ftirnyas. Då rådet vid ett flertal gånger till sektorn for samhällsbyggnad påtalat en önskan om att infora en påminnelserutin kring en förlängning av fìirdtjänstbeviset är detta mycket välkommet och positivt. Rådet fü r funktionshinderfrågors beslut Rådet ftir funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående till sektorn for samhällsbyggnad. S gnatur justerande Utdragsbostyrkande 326

327 HÄRRYDA KOMMI.IN Rådet for fu nktionshinderfrågor SAM MANTRÄDES PROTOKOLL I l6 Rff $ 47 HÖRSLTNGoR I KoMMUNENS LoKALER Ingegerd Helén (S) önskar en översyn av hörslingorna i kommunens lokaler Rådet fìir funktionshinderfrågors beslut Rädet for funktionshinderfrågor beslutar att överlämna ovanstående synpunkt till berörd sektor. Signatur Justerande Utdragsbostyrkande 327

328 N HARRYDA v KOMMUN Pensionärsrådet SAM MANTRADES PROTOKOLL Sammantrádesdatum Slcla l (11) Plats och tid Paragrafer Beslutande Kommunhuset i Mölnlycke, tisdagen den 19 maj 2015, kl ó r LeiÊOve Bohlin, ordf Kersti Lagergren Siw Hallbert Lisbeth Gylling Gunilla Wathne Birgitta Jernström Marianne Ambjörn Övriga deltagande Birgitta Alvelin Ralph Domen Lars Lindberg Wivi-Ann Svensson Tina Forsgren, SOC Utses attjustere Marianne Ambjörn Justeringens plats och tid Mölnlycke, den27 maj 2015 Sekreterare Pernilla Wallerstedt Ordförande Justerande Marianne Ambjörn 6-l*t BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Pensionärsrådet Datum rör enslags 2015_06_ 19 nedtagande kommunkansliet, Mölnlycke Underskrift Pernilla Wallerstedt 328

329 HÄRRYDA KOMMT'N Pensionärsrådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum r9 Sida 2 Kpr $ 23 TNFORMATION FR,A.N VERKSAMHETSOMRÅDE VÅRD OCH OMSORG Tina Forsgren, verksamhetschef inom sektom für socialtjänst informerar från verksamhetsområde Vård och omsorg om bland annat, Värdegrundsarbetet Värde grundsarbetet fortgår löpande inom sektorn. Kontinuitet Fokus på och arbetar med att skapa en större kontinuitet ftir brukama inom hemdåinsten. Individuell genomftirande plan - IGP Den individuella genomftlrandeplanen beskriver "hur" insatsen ska utftjras. Planen som ska vara tydlíg och bra upplors tillsammans med brukaren utifrån begreppen trygghet, delaktighet, meningsf,rllhet och infl ytande. Brukarens kontaktman är ansvarig flor att upprättande, revidering och utvärdering sker av den individuella genomforandeplanen. Rehabiliterande liirhåltningssåitt Brukarens lormåga ska tas tillvara och ska vara en utgångspunkt i personalens arbetsstitt. För övrigt Motivera brukama att skapa levnadsberättelser. Pensionärsrådets beslut Pensionärsrådet noterar informationen.,\c.ð Utdragsbestyrkande 329

330 HARRYDA KOMMI.IN Pensionärsrådet SAMMANTRADES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r Sída J Kpr $ 24 FASTSTÄLLD VERKSAMHETSPLAN _ SYNPLINKTER OCH KOMMENTARER Pensionärsrådet delgavs i $ 16/2015 verksamhetsplan , fastställd av kommunfullmäktige 2014-ll-17 och beslutade att på kommande sammanträde ta upp eventuella synpunkter och kommentar Under överläggningen framkommer foljande synpunkter och kommentarer från rådet, Birgitta Jernström (SPF) påtalar att verksamhetsplanen for socialtjänsten saknar äldreperspektivet och efterlyser ett mer tydligt diagram utifrån ålder och över tid. Birgitta framfür också att det saknas en forklaring som både visar kommunens kostnader for äldreomsorgen men även vilka inkomster kommunen für i form av olika sociala bidrag. För övrigt diskuterar rådet kommunens biståndsbedömning och framftir en oro for att personer med behov av olika insatser får vänta lor länge på sitt beslut. Rådet foreslår att till kommande sammanträde bjuda in Linda Brugge som är enhetschef fär handlä ggarenheten. Pensionärsrådets beslut Pensionärsrådet noterar informationen. Pensionärsrådet beslutar att överlämna ovanstående synpunkter till berörda i forvaltningen och till kommande sammanträde bjuda in Linda Brugge, enhetschef flor handläggarenheten inom sektorn for socialtjänst. 330

331 HÄRRYDA KOMMTJN Pensionärsrådet SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sída 4 Kpr $ 25 FASTSTÄLLD LOKALRESURSPLAN _ SYNPLTNKTER OCH KOMMENTARER Pensionärsrådet delgavs i $ lokalresurspla , fastställd av kommunfullmäktige och beslutade att på kommande sammanträde ta upp eventuella synpunkter och kommentarer. Under överläggningen framfor pensionärsrådet folj ande synpunkter och kommentarer på planen, Gunilla Wathne (S) tar upp och ställer sig frågande till den ftirhållandevis låga ökningen i beräkningen avseende behovet av särskilt boende lor äldre i kommunen for perioden ? Rädet påtalar också behovet av att det byggs bostäder med god tillgänglighet (BGT) i hela kommunen, men framf,orallt i kommunens östra delar Hällingsjö, Rävlanda och Hindås. Pensionåirsrådets beslut Pensionärsrådet noterar informationen. Pensionärsrådet beslutar att överlämna ovanstående slmpunkter till berörda i forvaltningen. S gnatur lusterande j,o, 331

332 HÄRRYDA KOMMUN Pensionärsrådet SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum s- l9 Sida 5 Kpr $ 26 DETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTER 4:45 M FL, LANDVETTERS- BACKA VÄSTRA, I LANDVETTER, HARRYDA KOMMLIN Planområdet är beläget vid Murtjämsvägen / Berghemsvägen i Landvetter. Planläggningen syftar till att ansluta området till det kommunala va-nätet, frirbättra vägar, samt att ge samtliga bebyggda fastigheter byggrätter fcir helårsboende. Planftirslaget är ftirenli gt med kommunens översiktsplan 'Öpz0tz. Ett flertal fastigheter berörs áv intrång fiir alrmänplatsmark. Ett ftirslag till detaljplar^var ute på samråd under tíden 31 januari - 14 mars samt utställning 12 juni - 10 septemb er 2o14. utifrån inkomna synpunkter har planftirslaget justerats och finns utställt flor fornyad granskning under tiden29 april - 5 juni Planhandlingar samt utredningar finns tillgängliga på kommunens webbplats, Pensionärsrådet har möjlighet att lämna sina synpunkter på ftirslaget senast den 5 juni Pensionåirsrådets beslut Pensionärsrådet har inga synpunkter på planen Signatur JustsËnde lru 332

333 HÄRRYDA KOMMLIN Pensionärsrådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sída 6 Kpr $ 27 FÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Pensionärsrådet del ges florvaltningens verksamhetsberättels e 2o I 4, som är godkänd av kommunstyrelsen 20 I I 3. Delas ut på sammanträdet men finns även att ta del av på kommunens webbplats, vrsnlnq Pensionåirsrådets beslut Pensionärsrådet beslutar att eventuella synpunkter och kommentarer på forvaltningens verksamhetsberättelse tas upp på kommande sammanträde. 'lla 333

334 HÄRRYDA KOMMUN Pensionärsrådet SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sicla 7 Kpr $ 28 INFORMATION FR,AN SEMINARIET DEN 7 l/laj 2015 "TRYGGHETSBOENDE _ ETT SAMARBETE MELLAN KOMMLIN OCH FASTIGHETSÄGARE'' "Bra boende är en hälsofrämjande miljö! Men det saknas bra bostäder for äldre som inte kan bo kvar i sin bostad på grund av otillgänglighet eller ensamhet. Trygghetslägenheter är något som fastighetsägare och kommuner kan skapa tillsammans fijr att erduda ett gott boende på äldre dar. Kom och lyssna på kunskaper och erfarenheter från olika trygghetsboenden i landet" Kersti Lagergren (M) deltog på seminariet den 7 maj och informerade pensionärsrådet om bland annat, Föredragare under dagen var Lisbeth Lindahl - forskare vid FoU i Väst/GR, Micael Melin - f,orvaltare Lysekils Bostäder AB, Birgitta Branegård - chef for utvecklingsenheten på fastighetskontoret Göteborg, Kerstin Frisk - utvecklingsledare Vård- och omsorgsforvaltningen Alingsås, Ing-Marie Odegren - VD AB Alingsåshem, Eva Adolfsson - strategisk utvecklare Vårdoch omsorgslorvaltningen Helsingborg och Inga Malmqvist - arkitekt och docent Institutionen for arkitektur på Chalmers tekniska högskola. Samtliga trygghetsboenden har en gemensamhetslokal och har någon form av anvisningar, till exempel 70 år * och lordelningen av lägenheterna sker via kommunen altemativt via privata aktörer. Till skillnad från våra boenden med god tillgänglighet sker fõrdelning av lägenhetema utan ftlrekommen biståndsbedömning. På boendet finns personal exempelvis en värd eller samordnare med en tydlig roll att det är de boende som ska be om hjälp inte tvärtom. Värden eller samordnaren kan också vara ett stöd i att skapa kontakter mellan de boende. Boendeformen kan vara bostadsrätt, hyresrätt eller kooperativ. Några viktiga kriterier für ett bra trygghetsboende, Där finns vänner. Bättre boende som man kan bo kvar i livet ut. Anpassat så det främjar flormågan att klara sig själv. Säkert och tryggt. bb 334

335 HÄRRYDA KOMMUN Pensionärsrådet SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20t5-0s-t9 Sida I Forts $ 28 Pensionärsrådets beslut Pensionåirsrådet noterar informationen. f) 335

336 HÄRRYDA KOMMTIN Pensionärsrådet SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammantrådesdatum l9 S da 9 Kpr $ 29 RAPPORT FRÅN KOMMT]NSTYRELSEN Leif-Ove Bohlin (KD) informerar från kommunstyrelsen om ärenden som behandlats på kommunstyrelsens sammanträden den 30 mars och den 27 apnl Pensionärsrådets beslut Pensionärsrådet noterar ínformationen. J,û lh 4 336

337 sännyoa KoMMLIN Pensionärsrådet SAM T,IAN TRÄ D E S P RO TOKO L L Sammanträdesdatum S da l0 Kpr $ 30 DELGI\TNINGAR Pensionärsrådet delges foljande: o Rådet lor funktionshinderfrågors protokoll från den l2 mars Pensionärsrådets noterar delgivningarna. 337

338 HÄnnyne KoMMUN Pensionärsrådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdetum 20ts Sida 1l Kpr $ 3l INFORMATION Birgitta Jernström (SPF) informerar pensionärsrådet om socialstyrelsens skrift, "Rättssäkerhet inom äldreomsorgen". Skriften skickas ut tillsammans med protokollet. Pensionärsrådet noterar informatíonen. justerande 338

339 N HÄRRYDA v KOMMUN Folkhälsorådet Plats och tid Paragrafer Beslutande Sammantrådesdatum Kommunhuset, Mölnlycke kl l 8.20 $ l-5 M Per Vorberg, ordf. FP Helena Larsson, v ordf. S Patrik Linde S Mats Werner M Evalotta Liljenzin FP Anita Anger MP Lina Eiserman Ålund SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Slda l (6) Övriga deltagande Karina Dj umer, kommundirektör Caroline Oskarsson, planeringsledare VGR Ulrika Aebeloe, fo lkhälsoplanerare Utses an justera Helena Larsson Justeringens plats och tid Sekreterare Koqmunhuset,, (: /n.-?-- loe þe--<* Ordförande Ç, Justerande t..,vjk/. Organ Sammanlrädesdatum Dalum för anslqgs upps lltande Förvar ngsplats för protokollet Underskrift BEVIS Jusleringen har tillkånnag víts genom anslag Folkhälsorådet Datum l'ör anstass Nedtagande Mii{lvcke '- i ",'L c-'l'- Ulrika Aebeloe ) çi - y'--c*. (- 339

340 HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sda 2 Fhr$ I FOLKHÄLSORÄDETS UPPDRAG OCH BAKGRUND ulrika Aebeloe informerar om folkhälsorådets uppdrag och bakgrund bland annat utifrån det samverkansavtal som tecknats mellan Härryda kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Som underlag ftir informationen bifogades ftiljande dokument med kallelsen:. Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete ihärryda kommun o Reglemente frir Folkhälsorådet. Verksamhetsberätte I se für folkhälsorådet 20 I 4 o Verksamhetsberättelse ftir Livskraft en Kort sammanfattning av folkhälsorådets insatser under mandatperioden 20 I I -20 I 4 Folkhälsorådets beslut Folkhälsorådet noterar infbrmationen. Nì/ t 340

341 HARRYDA KOMMUN Folkhälsorådet SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammantrådesdatum 20 I Slda 3 Fhr$2 FÖRSLAG TILL,ATGÄRDSPLAN 20 I 5 Folkhälsoplaneraren har sammanställt ett fbrslag titl åtgärdsplan fiir folkhälsorådet vilket delgivits ledamötema med kallelsen. Förslaget till åtgärdsplan presenterades redan i december 2014 ftjr dåvarande folkhälsoråd som beslutade att godkänna det samt att överlämna till tillträdande folkhälsoråd att fortsätta arbetet med åtgärdsplanen innan den delges kommunstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Utgångspunkten i åtgärdsplanen är de politiska inriktningsmålen fìir folkhälsoarbete i Härryda kommun, vilka utgår från de sex utmaningarna som finns beskrivna i den regionala folkhëilsopolitiska policyn. Dessa bygger i sin tur på det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga ftjrutsättningar ft5r en god hälsa på lika villkor for hela befolkningen. Folkhälsoplaneraren presenterar innehållet i füreslagen åtgärdsplan samt ftirslag till budget. Folkhåilsorådets beslut Folkhälsorådet godkänner åtgärdsplan fiir Folkhälsorådet 2015 och beslutar att delge den till kommunstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden. V,;.iI 341

342 HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet SAMMANTRÄD ES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 I Sida 4 Fhr$3 FOLKHÄLSOARBETE OCH FOLKHÄLSOAVT AL Infür tecknandet av nytt samverkansavtal mellan Härryda kommun och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden avseende lokalt folkhälsoarbete har diskussion fürts inom kommunen hur folkhälsoarbetet kan organiseras ftir att bli mer effektivt. Ulrika Aebeloe och Karina Djurner presenterar ett Rlrslag till hur det gemensamma folkhälsoarbetet i Härryda kan organiseras ftir att skapa bättre ftirutsättningar. Folkhälsorådet diskuterar ftirslaget. Avtalsdialog mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och respektive kommun inom nämndområdet ska påbörjas under hösten Som en inledning till avtalsdiskussionema bjuder Västra hälso- och sjukvårdsnämnden in till ett gemensamt dialogmöte ftir samtliga kommuner den 25 september. Syftet med mötet är att ftira en gemensam dialog om kommande folkhälsoarbete och fo lkhäl soavtal infor höstens avtalsftirhandl i ngar. Målgruppen ftir mötet är ledamöter i folkhälsoråden, kommunstyrelsernas presidium, kommundirektörer samt folkhälsoplanerare inom nämndområdet. Folkhåilsorådets beslut Förvaltningen får i uppdrag att arbeta fram ett ftirslag till samverkansavtal avseende det lokala folkhälsoarbetet. t'v Utdragsbestyrkande 342

343 HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet SAM MANTRÄD ESPROTOKOLL Sammantråd sdatum 20t Slda 5 Fhr $4 DATUM FÖR FOLKHÄLSORÅDETS SAMMANTNÄOEN ZO I S Fo lkhälsorådet fastställer datum ftir nfistkomm ande sammanträde. Folkhåilsorådets beslut Folkhälsorådets nästa sammanträde blir den 5 oktober kl l5- l7 343

344 HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Sida 6 Fhr$5 Övzucn FRÄGoR Göteborgs stad erbjuder fortbildning inom folkhâlsa och folkhälsoarbete med särskild inriktning på hälsopromotion 7,5 hp- Inbjudan bifogades med kallelsen o Inbjudan till konferensen Förebygg.nu bifogades med kallelsen. Folkhåilsorådet noterar inbjudningarna. 344

345 ÅrcÄnnsPLAN 2ors FoLKHÄrsonÅnET ao HARRYDAKOMMUN N v HÄnnvoa KOMMUN YCfvÃsrnn cörninn DSREc IoN EN V 345

346 Innehåll Mål ftir folkhälsoarbete - En god hälsa på lika villkor Folkhälsorådet i Härryda kommun Folkhälsoinsatser 2015 MåI1 Alla Härrydabor har ftirutsättningar fiir en god hälsa på lika villkor Fortbildning inom folkhälsa Livskraften Föreläsningar Psykisk ohälsa s s s S S S S s a J J MåI2 Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika fìir alla Fortbildning ftir familjecentraler Viktiga Vuxnas nyhetsbrev Friskvanenätverk MåI3 s.8 Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg Nätverk ftir hälsosamt åldrande s.8 Må14 s.9 Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanfìirskap till fìtljd av eget eller andras missbruk ANDTS ñrebyggande nätverk s. 9 Föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning och opinionsbildning s. 9 med fokus rökning; tobak, vattenpipa, spice s.6 s.6 s.7 s.7 Folkhälsorådets budget s

347 Mål fìir folkhälsoarbetet - En god hälsa på lika villkor Folkhälsorådets arbete vägleds av aktuella styrdokument i Härryda kommun, Västra Hälsooch sjukvårdsnämnden samt Västra Götalandsregionen. Kommunfullmäktiges politiska inriktningsmål frlr folkhälsoarbetet i Härryda kommun är av övergripande karaktär och utgår ifrån de sex utmaningar som finns beskrivna i den regionala folkhälsopolitiska policyn som i sin tur bygger på det nationella folkhälsomålet; att skapa samhälleliga ftirutsättningar ftir en god hälsa på lika villkor ftir hela befolkningen. Till varje inriktningsmål finns verksamhetsmåi. De politiska inriktningsmålen är: l. Alla Härrydabor har fìjrutsättningar ftir en god hälsa på lika villkor. 2. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika ftir alla. 3. Rldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg. 4. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende eller utanftirskap till ftiljd av eget eller andras missbruk Ett framgångsrikt folkhälsoarbete ftirutsätter lokal ftirankring och bred samverkan mellan olika parter såsom kommunal verksamhet, primärvård, tandvård, studieftjrbund, ftirsamlingar, loreningar och andra organisationer och med enskilda mölndalsbor. I Härryda är nätverket kring Livskraften en viktig mötesplats lor lokala aktörer. Som grund lor samverkan finns ett avtal mellan Härryda kommun och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Här regleras bland annat gemensam finansiering. Folkhälsorådet i Härryda kommun Folkhälsorådet är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen och ska skapa ftirutsättningar ftjr ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsftirebyggande arbete i Hänyda kommun. Rådet har som övergripande uppgift att initiera, samordna och ansvara ftir att ftilja upp och utvärdera resultaten av folkhälsoinsatser utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv. I folkhälsorådet ingår representanter från kommunstyrelsen, fullmäktigeberedningarna i Hänyda kommun och representanter från Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. I rådet ingår även tjänstemän från kommunen, hälso- och sjukvårdsnämndemas kansli i Göteborg samt representanter från VG primärvård och folktandvård i Södra Bohuslän. Folkhälsorådets arbete bygger på ett avtal mellan Härryda kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden där den gemensamma finansieringen är reglerad. Folkhälsoplaneraren svarar für övergripande samordning och är anställd inom sektorn ftir utbildning och kultur inom Härryda kommun. ^,4.tgardsplan fiir folkhälsorådet innehåller insatser som folkhälsorådet finansierar och /eller som folkhälsoplaneraren medverkar i. För mer information: Folkhälsoplanerare Ulrika Aebeloe Tel alt. e-post: ulrika.aebeloe@harrvda.se J 347

348 Folkhälsorådets insatser 2015 MåI1 Alla Härrydabor har ftirutsättningar ftir en god hälsa på lika villkor Folkhälsorådets insatser syftar bland annat till att sprida kunskap och information ftjr hälsofrämjande beslut på individ- och samhällsnivå. Fortbildning inom folkhälsa Bakgrund I syfte att utveckla kommunernas folkhälsoarbete och skapa ftjrutsättningar ftir en god hälsa på lika villkor har Härrydas folkhälsoråd tillsammans med folkhälsoråden i Mölndal och Partille arrangerat återkommande fortbildningsdagar inom folkhälsa. Fortbildningsdagarna genomftirdes ftirsta gången 2007 och efter avslutad fortbildning uttrycktes önskemål om en fortsättning genom att vid något eller några tillfüllen varje år ftirdjupa sig i folkhälsofrågor samt att vid varje ny mandatperiod göra en fortbildning i lite större omfattning. Målgruppen ftir fortbildningen har varit politiker och nyckelpersoner inom kommunala verksamheter, primärvård och folktandvård i Härryda, Partille och Mölndal. Målgrupp Folkhälsorådets ledamöter samt andra nyckelpersoner som berörs av folkhälsoarbetet. Insats 2-3 seminarier med folkhälsa som fokusområdet. MåI Tidsplan Ansvarig Att ledamöterna i folkhälsorådet har en grundläggande kunskap i folkhälsa ftir att kunna diskutera och fatta beslut i folkhälsofrågor samt att denna kunskap också finns bland de nyckelpersoner som kan påverka folkhälsoarbetet i kommunen. påbörjas under vären2015 med fortsättning under hösten Folkhälsoplaneraren. Livskraften Bakgrund Livskraften startade våren Grundtanken med Livskraften är att genom en samverkansprocess mellan olika aktörer, underlätta ftir befolkningen att göra hälsosamma livsstilsval. Detta görs bland annat genom att öka tillgängligheten av information avseende hälsofrämj ande och sjukdomsftirebyggande insatser men också genom att identifiera och om möjligt, starta upp efterftågade insatser. Under åren som gått har ett nätverk bildats med ett trettiotal aktörer som på olika sätt arbetar med insatser som är hälsofrämjande eller ftirebyggande. Nätverket syftar bland annat till att skapa ftjrutsättningar ftir nya samverkansformer men också till att sprida information om befintligt utbud av hälsofrämjande och ftirebyggande insatser. Livskraften har sedan starten varit medarrangör i eü antal insatser men även initierat nya aktiviteter med fokus på levnadsvanor. Livskraften har ingått i folkhälsorådets åtgärdsplan sedan 2009.Btt ftirankringsarbete har ftjrts inom kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnden i syfte att medel ska avsättas ftir Livskraften i respektive huvudmans ordinarie budget. Ambitionen är att så ska ske frãn2016. Ett samverkansavtal har upprättats 4 348

349 mellan HSN och Härryda kommun ftir 2015 som bland annat reglerar inriktning, målsättning, finansiering och rapportering. Livskraften arbetar utifrån de lokala folkhälsomålen och ftiljer folkhälsorådets prioriteringar. Folkhälsorådet är Livskraftens referensgrupp och det finns en person anställd ftir att på halvtid samordna arbetet. Målgrupp Insats MåI Tidsplan Ansvarig Invånare i Härryda kommun från l6 år och uppåt. Samordnaren sammankallar nätverket fyra gånger per år och marknadsftir olika aktiviteter bland annat genom ett programblad som ges ut varje vår och höst. Övriga marknadsftiringskanaler är facebook, kommunens hemsida, veckans hälsotips samt annonsering i info-bladet och Härryda posten. Livskraften fokuserar på ett tema varje termin ftjr att skapa en röd tråd och ftir att bli tydligare både inåt mot nätverket men även utåt mot befolkningen. Temat ffir våren är psykisk ohälsa. Höstens tema diskuteras fram på sista nätverksmötet fìir terminen. Som komplement till de ftireläsningar som affangeras kommer Livskraften att arrangera insatser på gruppnivå som komp letterar be fi ntl i gt utbud av häl sofrämj ande aktiviteter. Den övergripande målsättningen med Livskraften är att bidra till en ftirbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande hos invånare i Härryda kommun. Detta sker bl a genom o att göra hälsoinformation lattillganglig c o att samla hälsofrämjande och ftirebyggande insatser i en gemensam mötesplats att skapa ftirutsättningar ftir människor att ta ansvar ftir sin egen hälsa. Arbetet sker löpande under året. Folkhälsoenheten. Föreläsningar Bakgrund Folkhälsorådet arrangerar kostnadsfria ftireläsningar inom olika ämnen som har koppling till folkhälsorådets prioriterade områden. Målgrupp Insats MåI Tidsplan Ansvarig Boende och verksamma i Härrvda kommun. Arrangera minst två ftireläsningar under året. Att genom ökad kunskap möjliggöra en utveckling kring inställning till sig själv och andra. Att inspirera till att göra medvetna, hälsofrämjande val och att välja en hälsosam livsstil. En foreläsning under våren och en under hösten Folkhälsoplaneraren

350 Psykisk ohälsa Bakgrund Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem och den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Knappt var femte kvinna i Härryda kommun i åldem l6-84 år uppgav i befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland männen var det knappt var åttonde som uppgav att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Under 2015 arrangerade folkhälsorådet temadagar med ftireläsningar och en minimässa som hade fokus på den psykiska ohälsan. Syftet med insatsen var att belysa psykisk ohälsa ur olika perspektiv. Även gruppverksamhet (DISA) som syftar till att ftirebygga stress och depressiva symptom bland unga tjejer initierades. Målgrupp Kommuninvånare, främst unga kvinnor Insats MåI Tidsplan Ansvarig Öka kunskap och ñrståelse ftir psykisk ohälsa samt mobilisera insatser som syftar till att öka andelen med psykiskt välbefinnande. En uppftiljning av DISA grupperna kommer aff genomftiras under våren i syfte att skapa ftirutsättningar ftir ett fortsatt arbete. Öka andelen med psykiskt välbefinnande. Arbetet sker fortlöpande under året. Folkhälsoplaneraren N[äl2 Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika fìir alla Folkhälsorådet bidrar till ökad information/inspiration/råd och stöd i ftiräldraskapet samt bidrar till ökad samverkan och utveckling for de som möter barn, unga och foräldrar i sitt arbete. Fortbildning ftir familjecentraler Bakgrund Familjecentralerna utgör en positiv och främjande mötesplats ftir ftiräldrar och barn och har en viktig uppgift i att stödja och sprida kunskap till blivande ftiräldrar samt skapa trygghet under de tidiga åren i ett bams liv. Utifrån diskussioner i personalgrupperna på familjecentralerna har det framkommit ett behov av en gemensam plattform ffir samsyn och förhållningssätt kring ftiräldrar och bam. En gemensam fortbildningsinsats som syftar till en gemensam kompetens samtidigt som den tillvaratar de olika verksamheternas kompetens och profession ger goda ftirutsättningar ftjr fortsatt samverkan. Målgrupp Insats Personal som verkar på familjecentralema i Mölnlycke, Landvetter och Hindås. Verksamheter som berörs är individ- och familjeomsorgen, ftirskoleverksamheten Barnmorskemottagningen samt Barnavårdscentraler. T otalt 24 personer. Personalen på kommunens tre familjecentraler erbjuds en fortbildning utifrån Jesper Juuls tankar kring fìiräldraskap och det kompetenta barnet. Utgångspunkten, som är ftirankrad i barnkonventionen och från forskning kring barns utveckling, är att barn och vuxnas tankar, känslor och behov är lika viktiga i en 6 350

351 familj. Fortbildningens omfattning är fem halvdagar och sker områdesvis men med gemensamt avslutningstillfìille. Fortbildningen sker via Family-lab. MåI Tidsplan Ansvarig - Att skapa en plattform fìir gemensam samsyn och ftirhållningssätt ftir att utveckla samverkan. - Att stärka personalen i deras arbete med relationer mellan fìiräldrar och barn. Fortbildningen påbörjas under hösten 2015 och avslutas våren Samordnarna ftir familjecentralerna i samverkan med Folkhäl soenheten. Viktiga Vuxnas nyhetsbrev Bakgrund För att sprida information om befintligt ftiräldrastöd och ftir att ge tips och råd i frågor som rör ftjräldraskap och barn- och ungdomars hälsa, har ett nyhetsbrev utgivits sedan Nyhetsbrevet syftar till att skapa ftirutsättningar ftlr att stärka fiiräldrar i sitt ftiräldraskap men också att ge kunskap, råd och tips i frågor som rör barn och ungdomars hälsa. Exempel på tidigare teman ftir nyhetsbreven är självkänsla, kost, fysisk aktivitet, alkohol och droger samt positiva livsval. Målgrupp Föräldrar och viktiga vuxna i Härryda kommun Insats MåI Tidsplan Ansvarig Vid fyra tillftillen under året sammanställs nyhetsbrev utifrån olika teman som är aktuella. Nyhetsbreven trycks och distribueras till samtliga hushåll i kommunen. Ökad kunskap och inspiration till ftjräldrar och andra viktiga vuxna. Två nyhetsbrev under våren och två under hösten. Folkhälsoenheten. Friskvanenätverk Bakgrund Sedan 2003 har ett tvärsektoriellt nätverk träffats regelbundet med gemensamt intresse att främja en frisk viktutveckling bland barn och unga. Gruppen initierades av barn- och ungdomsmedicinska mottagningen som såg en allt större tillströmning av överviktiga och feta barn och såg behovet av att ftirebygga övervikt i större utsträckning. Sedan nätverket startade kan vi se en nedgång i andelen barn med övervikt men det är viktigt att fortsätta ha fokus på ftireåyggande insatser. I nätverket ingår bland annat representanter från, bvc, tandvården, bam- och ungdomsmedicin, sjukgymnastiken i Mölnlycke, ftireningslivet, måltidsservice, fritid, skolhälsovården, ftirskola och skola med flera. Sedan arbetsgruppen bildades har många insatser genomftirts, bland annat utbildningsinsatser ftir personal både inom tema mat och fysisk aktivitet, matlagningskurser ftir ftiräldrar, framtagande av riktlinjer fìir maten i ftirskoleverksamheten och riktlinjer ftir maten i skolan Målgrupp Barn och ungdomar i Härryda kommun

352 Insats MåI Tidsplan Ansvarig Nätverket träffas fyra gånger per år ftir att diskutera och utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan göras i arbetet ftir frisk viktutveckling bland bam och ungdomar. Nätverket kan initiera insatser som ligger i linje med uppdraget, detta sker då genom att bilda arbetsgrupper utifrån specifika frågeställningar. Nätverket sammanställer och tolkar årlig data kring barns och ungdomars viktuweckling Fler barn med frisk viktutveckling och hälsofrämjande inställning till mat och rörelse. Arbetet sker löpande under året. Folkhälsoenheten. Mål3: Ätdre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg Folkhälsorådets insatser bidrar till ökad samverkan mellan aktörer som arbetar ftir äldres hälsa samt utvecklande av nya initiativ som gynnar de äldre. Nätverk fär hälsosamt åldrande Bakgrund Nätverket ftir äldres hälsa har funnits sedan år 2000 och består bland annat av representanter från kommunala verksamheter, primär- och tandvård och pensionärsfrireningar och fìirsamlingar. Genom utbyte av erfarenheter bidrar nätverket till att identifiera och genomföra gemensamma insatser fiir att stärka och utveckla hälsan bland den äldre befolkningen. Sedan arbetsgruppen bildades har många insatser initierats; tedans, lättlunch ftir gubbar, seniordagar, ftireläsningar, utbildningar med mera. Målgrupp Kommuninvånare i åldern Insats MåI Tidsplan Ansvarig Nätverket träffas två gånger per termin. Nätverket initierar ftirslag till insatser samt verkställer dessa. Under hösten 2014 påbörjades en ftireläsningsserie som kommer att fortsätta under 2015 med en ftjreläsning på våren och en på hösten. Nätverket syftar till att uppmärksamma frågor som rör äldres hälsa och genom informations- och erfarenhetsutbyte identifiera behov och möjligheter att utveckla det främjande och ftirebyggande arbetet ftir äldre.,a,rbetet sker löpande under året. Folkhälsoenheten

353 MåI4: Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanftirskap till fttljd av eget eller andras missbruk Folkhälsorådet bidra bland annat till ökad kunskap om ANDTS bland de som möter barn och unga. ANDTS- färebyggande nätverk Bakgrund I samband med att folkhälsorådet valde att prioritera alkoholftirebyggande insatser 2009, initierades det alkoholftirebyggande nätverket. Sedan dess har nätverkets fokus utökats till att även omfatta narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor, (ANDT). Från och med 2015 innefattas även överdrivet spelande i nätverkets fokusområde. Nätverket syftar till att vara ett forum ftir diskussioner och ger möjlighet att utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan utvecklas inom det ANDTs-fttrebyggande arbetet. Nätverket är tvärsektoriellt och samlas 2 gànger per år. Målgrupp Insats MåI Tidsplan Ansvarig Kommuninvånare med fokus på ungdomar Nätverket träffas i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter och kan även initiera nya insatser. Genom insatser såsom annonsering i lokalpress, ftiräldrabrev med mera ska en ständigt pågående opinion och kunskapshöjning bedrivas ftir att begränsa barn och ungdomars tillgänglighet av alkohol och andra droger. Att minska andelen riskkonsumenter bland kommuninvånama. Att minska tillgängligheten av alkohol, narkotika och tobak ftir ungdomar Arbetet sker löpande under året. Folkhälsoenheten. Föräldrastöd, tillgän glighetsbegränsning och opinionsbildning med fokus rökning; tobak, vattenpipa, spice Bakgrund Rökning är ofta inkörsporten till andra droger och därftir finns det anledning att lägga extra fokus på tobak i drogftirebyggande arbete. Enligt den senaste drogvaneundersökningen som gjordes 2013 bland skolelever i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet har kommunen en stor andel ungdomar som röker. Var femte tjej i årskurs nio och drygt 40 procent av tjejerna i gymnasiet röker. De flesta kommuner i Sverige har dragit ner på tobaksftjrebyggande insatser med anledning av att det varit en nedåtgående trend gällande rökning. Debatten kring tobak behöver återaktualiseras och det är rimligt att tro att tobaksftirebyggande strategier kan ha effekt i det alkohol- och drogftirebyggande arbetet. Målgrupp Insats Föräldrar samt yrkesgrupper som i sitt dagliga arbete träffar ungdomar Informationsinsatser gentemot ftiräldrar och verksamheter som möter ungdomar Informationsinsatsema kommer att ha fokus på tobak, e-cigaretter, vattenpipa och cannabis och syftar till att öka kunskapen och skapa samverkan kring 9 353

354 tobaksfìirebyggande arbete. Ge stöd till skolor och fritidsverksamhet som vill utveckla ett ANDT frirebyggande arbete. MåI Tidsplan Ansvarig Att minska andelen unga som röker samt senarelägga alkoholdebuten. Fortlöpande arbete Folkhälsoenheten l0 354

355 Folkhälsorådets budget 2015 Folkhälsomål Alla Härrydabor har färutsättningar ftir en god hälsa på Iika villkor Fortbildning inom folkhälsa Livskraften Barn och unga växer upp under villkor som är lika für alla Aldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorq Nätverk fìir hälsosamt åldrande Fortbildning ftir familjecentraler Viktiga vuxnas nyhetsbrev Föreläsningar Friskvanenätverk Psvkisk ohälsa Summa s Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i utanftirskap pga eget eller annans missbruk ANDTS ftirebyggande nätverk Föräldrastöd, ti I lgängl ighetsbe gränsnin g och opinionsbildning med fokus rökning; tobak, vattenpipa, spice Kostnader ftir folkhälsoinsatserna finansieras av Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Härryda kommun till hälften vardera. N v HÄRRYDA KOMMUN VÄSTRA CÖTALAN DS REC ION EN ll 355

356 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sída ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT Kommunstyrelsen delges delegationsbeslut från sektorn for samhällsbyggnad från sektorn flor socialtjänst från sektorn for utbildning och kultur från sektorn for teknik och lorvaltningsstöd från sektorn ftir administrativt stöd Utdragsbestyrkande 356

357 N v HÄRRYDA KOMMUN 20ts Dnr 2015KS Sektorn for samhällsbyggnad Bilaga xx till kommunstyrelsens protokoll , $ ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN och KOMMUNSTYRELSEN Nr Beslutsfattare Beslutsdatum Arende 63lrs - tt9/t5 Kristina Englund Se bifogat beslutsdokument Bo stadsanp as sningsbidrag 04lls Kristina Englund Se bifogat beslutsdokument Övertagande av arrendeavtal 441t K istina Englund Se bifogat beslutsdokument Överenskommelse om fastighetsreglering Underrättelse om avslutad fünättning 46lls Johan Gustafsson Se bifogat beslutsdokument Överenskommelse om fastighetsreglering samt flytt av befintlig mur Ansökan om forrättning Ansökan om särskild gränsutmärkning 491t5 Servitutsavtal 50/1 s Överenskommelse om fastighetsreglering och servitut lor slänt 5llt5 Overenskommelse om servitut lor slänt samt anläggande av ny utfartsväg 52/r5 53n5 Johan Gustafsson Se bifogat beslutsdokument Servitut Ansökan om omprövning av Mölnlycke ga: Ansökan om fastighetsreglering samt lortida tillträde 5slts Överenskommelse fastighetsre glering s6lts Förfrågan om medgivande från panträttshavare -inteckningsfri avstyckning 511t5 Godkännande av forrättning s8/15 Överenskommelse fastighetsrel gering 357

358 241t5 Karl Falck Se bifogat beslutsdokument Överenskommelse om fastighetsreglering och släntservitut 251r5 Servitutsavtal 26lts Överenskommelse om fastighetsreglering 27lrs Servitutsavtal 281t5 Ansökan om särskild gränsutmärkning 29lrs Ansökan om upprättande av fasti ghets forete ckning 301r5 3yr5 Karl Falck Se bifogat beslutsdokument Överenskommelse om fastighetsreglering Överenskommelse om fastighetsreglering och släntservitut 321t5 Överenskommelse om fastighetsreglering och släntservitut 331t5 Överenskommelse om fastighetsreglering 34lts Överenskommelse om fastighetsreglering 351r5 Godkännande av ft)rrättning 36lts Karl Falck Se bifogat beslutsdokument Överenskommelse fastighetsbestämning 37lrs Överenskommelse om andel i gemensamhetsanläggning Godkännande av lorrättning 39lts Överenskommelse fastighetsre glering 401r5 Godkännande av lorrättning 4Urs Överenskommelse fastighetsbestämning 42lts Karl Falck Overenskommelse fastighetsbestämning 43lrs Överenskommelse fastighetsbestämning 358

359 Nr2- Nr 14 Nr 17, Nr20- Nr 22 Magdalena Lindberg Se bifogat beslutsdokument Beslut om att flytta fordon Nr 62, Nr 75, Nr 70, Nr 68, Nr 73, Nr 54, Nr 76, Nr 66, Nr 58, Nr 77, Nr 83, Nr 82, Nr 78, Nr 75, Nr 81, Nr 84, Nr 79 Magdalena Lindberg Se bifogat beslutsdokument Beslut om att fl ta fordon Michaela Kleman Se bifogat beslutsdokument Laga kraft: Ändring av stadsplan fiir Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET Ändring av detaljplan lor del av Solsten 1:114 m.fl. KONSTRUKTIONSVÄCBN Detaljplan for del av Landvetters- Backa 1:4 m.fl. LANDVETTERS-BACKA, ÖSTRA, ETAPP I Detaljplan for del av Bårhult l:ll2 m.fl. B^Ä.RHULTS FÖRETAGSPARK II Överklagandet awisas: Överklagande gällande beslut om detaljplan for fastigheten Rydet 1:4 m.fl 20ts/18 Johan Hultman Se bifogat beslutsdokument Yttrande till polismyndi gheten angående upplåtelse av offentlig plats 2015:28-2OI5:29 Håkan Jacobsson Se bifogat beslutsdokument LTF Parkeringsftirbud 2015: :37 LTF Parkering 359

360 2015:38 Lena Johansson Se bifogat beslutsdokument Väghållarbeslut om sänkt hastighet på Mölndalsvägen 2015KS88 Björn Sundén Björn Sundén Se bifogat beslutsdokument Se bifogat beslutsdokument Beviljande av bidrag till vägforeningar Avslag om bidrag till vägforeningarl s am f iil I i ghets forenin gar Personal Pär Olausson Se bifogat beslutsdokument Personal 201 sks3s8 Håkan Jacobsson Se bifogat beslutsdokument Överklagande av länsstyrelsens interimistiska beslut den 9 juni 2015, om inhibition Håkan Jacobsson Se bifogat beslutsdokument Att utse Almby Väst AB som entreprenör for byggandet av "Bullerskärm Allén i Mölnlycke". Björn Sundén Se bifogat beslutsdokument Att utse A.F Infrasstructure AB som projektör ftir upprättande av komplett ftirfr ågningsunderlag-bygghandling for Mölnlyckemotet busshåll splats, Härryda kommun. 360

361 N v HARRYDA KOMMUN Dnr 2015KSl 002 S ektorn fiir socialtj änst Bilaga xx till kommunstyrelsens protokoll ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN och KOMMUNSTYRELSEN Nr Beslutsfattare Beslutsdatum Arende Mats Schönemann LenaLager Jonas Lundqvist Mats Schönemann Jonas Lundqvist Lena Lager Jonas Lundqvist Berit Kj ellman Hjelmberg 20Is r t t Is t Anställningar Anställning Handkassa Anställningar Ötning av befintlig handkassa Anställning Förhyming av lägenhet Serveringstillstånd 361

362 HÄRRYDA KOMMUN Dnr 2015KS9 002 Sektom for utbildning och kultur ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN OCH KOMMUNSTYRELSEN Nr Beslutsfattare Beslutsdatum Arende 201sKS304 Katarina Hult I 3 Ulrika Aebeloe Ulrika Aebeloe Marie Westergård Marie Westergård Marie Westergård Marie Westergård Marie Westergård Marie Westergård Lisa Markänger Lisa Markänger Lisa Markänger Ann Nilsson-Mäki Ulrika Sjöberg Marie Wilhelmsson Marie Wilhelmsson Jens Blomqvist Ingrid Källström Börje Persson Anna-My Zetterberg Jessica Reneland Gisele Fuentes Gisele Fuentes Elisabeth Andersson Sofie Johansson Sofie Johansson Maria Stendahl Maria Stendahl Ulrika Sjöberg Lotta Tjäder Lotta Tjäder Lisa Markänger Lisa Markänger Maria Stendahl Elisabeth Andersson Elisabeth Andersson Lotta Forsberg I l I l I l I t I I ts r rs Elisabeth Wallberg t r 8 201s I Tj änstledighet Ljugna lorskola och Hulelyckans lorskola Anställning Folkhälsoenheten Tj änstledi ghet Folkhälsoenheten Tj änstledighet Fritid ungdom Tj änstledighet Fritid ungdom Tj änstledighet Fritid ungdom Tj änstledighet Fritid ungdom Anställning Fritid ungdom Anställning Fritid ungdom 1- änstledi ghet Furubackens forskola Anställningar Furubackens ftirskola Anställningar Finnsjöns forskola Anställningar grundskola Anställning Tallgårdens lorskola Anställningar Hulebäcks gymnasiet Tj änstledighet Hulebäcksgymnasiet Anställning Hulebäcks gymnasiet Anställningar Vuxenutbildningen Anställningar Hulebäcksgymnasiet Anställningar Hulebäcks gymnasiet Anställningar Hulebäcksgymnasiet Anställning Lunna ftirskola Tjänstledighet Smedjebackens ftirskola och Sjöholmens florskola Tjänstledighet Almhults forskola Tj änstledighet Björkängens forskola Anställning Bj örkängens ftirskola Tj änstledighet Salmereds ftirskola Tj änstledighet Salmereds lorskola Anställningar Högadals forskola och Mossens lorskola Tj änstledighet Högadals forskola och Mossens ftirskola Anställningar Nysäters lorskola och Rullstenens ftirskola Anställning Furubackens forskola Anställning Finnsjöns lorskola Anställning Hindås lorskola Anställningar Fagerhults lorskola Tj änstledighet Fagerhults lorskola Anställning Djupedals lorskola 362

363 Maria Stendahl Maria Stendahl Maria Stendahl Maria Stendahl Annika Gry Jens Blomqvist Maria Stendahl Maria Stendahl Maria Stendahl Olof Olsson Berit van Lokhorst Annika Cross Elisabeth Andersson Elisabeth Andersson Gunilla Cederberg Gerd Andersson Gerd Andersson Marie \ù/ilhelmsson Maria Stendahl l s r r t t t r t l I Ã;,äu;;i rö^k;h" Tjänstledighet Salmereds lorskola Anställning ftirskolan jänstledighet Salmereds ftirskola Studieresa for personal inom ftirskolan till Guastalla, Italien Anställning Hulebäcksgymnasiet Anställning Mystens fiirskola Anställningar ftirskolan Anställningar fürskolan Förberedande besök lor ATLASprojekt Peru Kulturbidrag Anställning Landvetter kulturhus Anställningar Furuhäll sskolan Anställningar Furuhällsskolan Anställning Utvecklings- och stödenheten 1- änstledi ghet Lunnekullens ftirskola Tj änstledighet Stommens ftirskola Anställning Hulebäcks gymnasiet Anställning Mystens ftirskola 363

364 N v HARRYDA KOMMUN Dnr 20l5KS5 002 Sektorn for teknik och lorvaltningsstöd Bilaga xx till kommunstyrelsens protokoll , $ ANMÃLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN och KOMMUNSTYRELSEN Nr Beslutsfattare Beslutsdatum Arende I l I2 l3 t4 15 t6 I7 18 t9 20 2l Annette Hansen Annette Hansen Hans Ljungberg Hans Ljungberg Lennart Sandberg Lennart Sandberg Lennart Sandberg Lennart Sandberg Lennart Sandberg Lennart Sandberg Annette Hansen Kjell Skoglund Cecilia Johansson Per-Arne Larsson Per Vorberg Lennart Sandberg Anders Ljung Cecilia Johansson Eddie Johansson Annette Hansen Annette Hansen Annette Hansen Annette Hansen Annette Hansen Annette Hansen Annette Hansen Per-Arne Larsson Per-Arne Larsson Per-Arne Larsson Per-Arne Larsson l I 20t5-05-t t t t t t r t t t t t t Bidrag till pensionärsfiireningar Verksamhetsbidrag till Härryda hockeyklubb Lokalbidrag till diverse fiireningar Lokalbidrag till Härryda scoutkår Till svidareanställning Tillsvidareanställning Tillsvidareanställning Till svidareanställning Tidsbegränsad anställning >6 mån Tillsvidareanställning Bidrag till ftireningar for funktionshindrade Direktupphandling av höghöjdsstädning Till svidareanställning Rättegång och florrättningar Beslut att utse entreprenör ftir tillbyggnad av Salmereds lorskola Till svidareanställning Direktupphandling av reparation och service till storköksutrustning Till svidareanställning Till svidareanställning lnvesteringsbidrag till Sörtorpa fritidsforening Sociala bidrag till diverse loreningar Ledarutbildningsbidrag till diverse foreningar Lokalbidrag till Landvetter PROforening Verksamhetsbidrag till Pixbo tennisklubb Selektivt bidrag till FUB Härryda Ersättning till loreningar som erbjuder verksamhet till Sportlabbet Yttrande - ansökan till hemvärnet Yttrande - ansökan till hemvärnet Yttrande - ansökan till hemvärnet Yttrande - ansökan till hemvärnet 364

365 N v uännvon KOMMUN 20r Dnr 2015K526 OO2 Sektorn flor administrativt stöd Bilaga xx till kommunstyrelsens protokoll ANMIiLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL FÖRVALTNINGSCHEFEN och KOMMUNSTYRELSEN Nr Beslutsfattare Beslutsdatum Arende 1 2 J 4 Per Vorberg Malin Haglund Karina Djurner Karina Djumer Ordflorandebeslut Anställningar, Häl sobefrämj ande pesonalenheten, Oasen Beslut om firmatecknare Yttrande över ansökan om forordnande av borgerlig vigselfürrättare Bo Ekström Lena Magnusson Per Vorberg Karina Djurner Äke Marmander Åke Marmander Per Vorberg Omläggning av befintlig kredit Anställning, enhetschef Förordnande av tf lorvaltningschef Yttrande angående ansökan från Elevia ekonomisk lorening Begäran attfjata del av allmän handling Begäran attfata del av allmän handling Yttrande i laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut 365

366 HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 201s-08-3 r Sida DELGIVNINGAR l. Kommunstyrelsen delges referat från kommundelsstämmor våren Budget och plan ftir räddningstjänstlorbundet i Storgöteborg. Dnr 2015K Tillsyn av fristående fritidshem i Härryda kommun våren

367 N v HÄRRYDA KOMMUN I REFBRAT KOMMUNDELSSTÄMMA I HÄLLINGSJö Ett 1S-tal medborgare hade tagit sig till Björkängsvallens klubbstuga i Hällingsjö för vårens kommundelsstämma. På mötet ställdes frågor som besvarades av politiker och tjänstemän från kommunen. Frågorna handlade bland annat om trafik, bostadsbyggande och fritidsverksamhet. Stämmans ordftirande Anders Norlin hälsade välkommen och öppnade mötet. Norlin informerade om syftet med kommundelsstämmor samt om innehållet i kvällens program. Norlin gjorde även en sammanfattning av referatet från fìiregående stämma i Hällingsjö den 8 oktober Därefter presenterade sig politiker och dänstemän från kommunen. Det ställdes flera frågor på mötet som besvarades av politiker och tjänstemän. Nedan ftiljer ett urval av frågorna och svaren. Avsaknad av belysning vid busshållplatsen "Hedebergsvägen" i riktning mot Rävlanda. Denna belysning skulle setts över fìir flera år sedan men inget har hänt. Varftir? - Det är Trafikverket som är väghållare och därmed ansvarig ftir detta. Trots att Trafikverket är väghållare har kommunen en gatlampa pä ena sidan vägen. Denna är kopplad till belysningscentralen som går in längs Hedebergsvägen. Sannolikt har den tillkommit då det var en mindre insats när belysningsanläggningen i området byggdes. ( Håkan Jacob sson, samhallsbyggnads chefl - Jagtar med mig frågan och tar upp den med Trafikverket vid tillftille när jag träffar dem och återkopplar direkt till frågeställaren när jag vet mer. (Per Vorberg, ko m mun s tyr e I s e ns or dfö r a nde ) o Hur har kommunen sett till att det vid övergången till fibernätet blir en god funktion på de larmtelefoner som ofta finns i hemmet hos äldre personer? Kommer detta fungera oberoende av vilken tjänsteleverantör av internet man har? - Genom utbyggnad av fibemät öppnas möjligheter ft)r nya tjänster. Det pågår en utveckling av detta i hela Sverige nu. Verksamheten är positiv till larmtelefon via fibemätet. Denna teknik är mer tillñrlitlig i jämftirelse med larmtelefon via mobilnîitet. ( L e na L a g e r, s e kt o r s c hef s o c i a I tj dns t) - Det ska inte ha någon betydelse vilket fìiretag som är tjänsteleverantör av internet. Det viktiga är att det finns en fungerande intemetuppkoppling. (Per Vorberg, ko mmunstyr e I s e ns or dþ r ande ) Jag arbetar i fritidsverksamheten på Rävlandaskolan och har flera frågor inom det området som handlar om bland annat antal elever per anställd samt sj ukskrivningar bland personalen. Eftersom frågoma inte hade skickats in på ftirhand var det inte möjligt att ge fulla 367

368 ständiga svar på mötet. Per Vorberg och Olof Olsson sektorschef utbildning och kultur lovade att ta med sig frågorna och ge direkt återkoppling till frågeställaren. 2 a Gör ni studiebesök i kommunala verksamheter? - Ja, kommunalråden och kommundirektören gör regelbundna besök i kommunens verksamheter. Under våren 2015 kommer ett urval av skolor att besökas. (Karina Dj urner, ko mmundir e h ar) - Verksamhetscheferna ftjr ftirskola och grundskola besöker samtliga verksamheter inom respektive ansvarsområde. (Olof Olsson, sektorschef utbildning och kultur) o o o o a a På kommundelsstämman i Hindås den 7 oktober 2014 togs upp att gatubelysningen i Hindås släcks klockan 01:00 på natten. Sista bussen kommer till Hindås 01:20 och det känns otrevligt att komma dit när det inte är upptänt. Vad har hãnt med detta? - Politikerna har gett ett uppdrag till dänstemännen i ftirvaltningen att visa vad det skulle kosta att hålla gatubelysningen tänd även när sista bussen kommer fram till Hindås samt även vad det skulle kosta att ha tänt hela natten. Detta kommer som ett ärende till politikema i kommunstyrelsen. När vi vet mer om kostnaderna får vi ta ställning till hur vi ska göra. (Per Vorberg, kommunstyrelsens ordforande) Vad gör kommunen åt de långa väntetider som uppstår i Landvetter vid byte av buss mellan vissa linjer? - Vi känner till detta och att liknande problem hnns på fler ställen. Vi har tagit upp detta med Västtrafik och kommer att fortsätta göra det. (Per Vorberg, kommuns tyr e ls ens or dför ande) I Bråtared, Rävlanda har det hänt att gatubelysning varit upptänd trots att det varit dagtid och därmed ljust ute. - Detta har kommunen kontroll över i normala fall. Men vi är tacksamma om ni kan felanmäla till oss när ni upptäcker sådant. Felanmälan gåtr att göra exempelvis via harryda.se eller via en felanmälningsapp om man har en smart mobiltelefon. (Håkan Jaco b s so n, samhäl I sby ggnads c hefl När ska vi få boende med god tillgänglighet (BGT-boende) i Hällingsjö? - Vid nybyggnation av lägenheter ställs höga krav på tillganglighet utifrån plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler. Det finns inga planer på BGT-boende i Häl I ingsj ö. ( Håkan Jaco b s s o n, s am hal ls by ggnads c hefl Ett av kommunens mål är att befolkningsmängden ska öka med 1,5 "/" per âr Hur står sig detta med tanke planerna på Landvetter stad och den stora befolkningsökning som detta på sikt kommer att innebära? - Framväxten av Landvetter stad kommer att ske succesivt över lång tid och den byggnationen är utöver målet att nå 1,5 % i befolkningsökning per år i hela kommunen. (P er Vorb er g, ko mmunstyre lse ns ordförande) Vad har kommunen fär planer på bostadsutbyggnad i Hällingsjö? Anders Norlin informerar om kommunens bostadsftirsörjningsprogram ftir perioden Programmet redovisar planerat bostadsbyggande i kommunen för perioden med utgångspunkt från översiktsplan2012 samt den beräknade befolkningsutvecklingen. Programmet revideras varje år av kommunfullmäktige. Norlin läser upp vad som står i programmet ñr Hällingsjö. 368

369 J Programmet finns att ladda ner på harryda.se. Följ bifogad länk: httn ://www-harrvda- se/down load/ I fc65 ac 1 49 e0fh24 I 599 c I o ltr-tr P+webb+KF+l4l I l7.pdf - För närvarande pågår arbete med att planera ftjr l2 st. hyreslägenheter i centrala Hällingsjö nära Hällingsjöskolan. Råberget Entreprenad AB vann Härryda kommuns fìirenklade markanvisningstävling och det är nu upp till ftiretaget att avgöra lägenheternas storlek och sammansättning. Lägenhetsstorlekama l-3 r o k ska dock finnas med inom beståndet. Samtliga lägenheter ska ha tillgång till uteplats eller balkong. Preliminär byggstart är mars 2015 och inflyttning planeras till vintem /2016. (Håkan Jakobsson, samhrillsbyggnadschefl - Det vill till att efterfrågan på lägenheter är tillräckligt stor ftjr att ft)retag ska vara intresserade av att nyproducera lägenheter med den hyresnivå som det innebär. Kommunens uppgift i detta är i huvudsak att tillhandahålla mark samt att vid behov upprätta nya detaljplaner. Nu hoppas vi att de kommande lägenheterna i Hällingsjö bl ir eftertraktade. (Mats Vf/erner, kommunstyrel sens vice ordför ande) - Kommunen hade våren 2014 en medborgardialog om bostadsutbyggnad i Rävlanda. Medborgare från Rävlanda tyckte till om lämpliga platser attbygga bostäder på, på orten. I dialogen framkom att området vid Björkelid i Rävlanda skulle kunna vara en attraktiv plats att bo på. Som ett resultat av dialogen finns byggnation av lägenheter i området vid Björkelid med i kommunens bostadsftirsörjningsprogram. (Ma t s We r ne r, ko m muns tyr e I s e ns v i c e o r dfö r ande ) Stämmans ordftirande Anders Norlin tackade ftir visat intresse och avslutade mötet. Efteråt blev det en gemensam fruktstund och mingel. Sekreterare vid mötet: Mats Dalmyr 369

370 HÄRRYDA KOMMUN REFERAT KOMMUNDELSSTAMMA I MOLNLYCKE Vårens kommundelsstämma i Mölnlycke hölls i kommunhuset. Medborgare tog tillfìillet i akt att ställa frågor till politiker och tjänstemän från kommunen. Frågorna handlade om bland annat trafik, trygghet och hundrastgårdar. Stämmans ordftirande Roger Nordman hälsade välkommen och öppnade mötet. Nordman informerade om syftet med kommundelsstämmor samt om innehållet i kvällens program. Närvarande medborgare, politiker och tjänstemän presenterade sig. Därefter gick Nordman igenom referatet från ftiregående stämma i Mölnlycke den 20 oktober Det ställdes flera frågor på mötet som besvarades av politiker och dänstemän. Nedan ftiljer ett urval av frågorna och svaren. a När kommer de cirka 100 m gångbana som saknas utmed Musikvägen att byggas? Det kan väl inte vara av trafiksåikerhets- eller framkomlighetsskäl som detta inte har giorts? - Kommunen gjorde en stråkstudie 201 I (finns att ladda ner på harryda.se) som visar på problematiken du tar upp. Studien ger ftirslag på helhetslösning ftir Musikvägen.,Åtgarderna finns dock inte med i investeringsbudgeten. (Håkan Jacobsson, samhallsbyggnadschefl a Vad händer med planerna pâ att göra en cykelväg mellan Mölnlycke och Landvetter? - Sektom ffir samhällsbyggnad har ett uppdrag att utreda detta. Arbetet sker tillsammans med Trafikverket som är väghållare. (Håkan Jacobsson, samhrillsbyggnadschef) a a Var ska de utlovade hundrastgårdarna placeras och när? - Det kommer att anläggas en hundrastgård i anslutning till idrottsplatsen vid Djupedalsäng under våren (Per-Arne Larsson, sektorschef telcnik- och forvaltningsstöd) Varfär finns det inga sþltar (ftirutom avlastningsskyltar) om att det är ftirbjudet att parkera på Råda torg? Det kan upplevas som otryggt i området. - Det är en gågata vilket innebär att det som regel är ftirbjudet att såväl köra- som parkera bilar där. (Håkan Jacobsson, s amhrillsbyggnodschefl - Kommunen anlitar ett väktarbolag som bevakar Mölnlycke centrum. Vi kommer att prata med dem och i beställningen lägga in så att ronderna styrs mer mot området vid Råda torg. (Karina Djurner, kommundirektar) Varftir är det gatsten mellan pizzerian och Coops baksida? Det är inte handikappvänligt! Och varftir är det inget bättre avslut mot trottoaren på samma plats? Bilar kör upp en massa stenar, vilket ger problem für rullstolar och rulo 370

371 latorer. 2 - För närvarande pågår ombyggnation i det området. När det är klart kommer det vara slät betongsten där istället fìir gatsten. (Håkan Jacobsson, samhrillsbyggnadschej) o När jag åker permobil till Garden Center fìinns ingen "angiven" övergångsmöjlighet från trottoar tilt Garden Center utan jag måste köra snett över gatan och i kurvan syns man inte ftir bilarna. Hög trottoarkant gör det omöjligt att köra ner ftir den. - Trafikverksamheten i kommunen tittar på möjligheten att fasa ner trottoarkanten längs med gång- och cykelbanan. Jag hoppas att detta ska lösa problemet. (Håkan Jaco b s s on, s amhall s by ggnads chefl a Vad görs åt trafiken som vänder vid CentralvägenÆkdalavägen när de shoppat på Hemköp? Ingen hänsyn tas till gående! - Kommunen arbetar med åtgärder ftir att göra trafikmiljön så säker som möjligt. För att den ska upplevas som säker krävs det någonstans att även samspelet fungerar mellan trafrkanterna och aff man visar hänsyn. (Håkan Jacobsson, samhcillsbyggnadschefl a Det är ftir snäva svängradier på vissa cirkulationsplatser i kommunen. Bussfordon får inte riktigt plats att köra i dem vilket gör att de får köra över dem istället. - När vi utformar cirkulationsplatser arbetar vi utifrån de riktlinjer som finns inom detta område. En viktig avvägning när storleken på en rondell ska bestämmas är att se till hur hög hastighet som ska vara tillåten, vilket är en säkerhetsfråga. (Håkan Jaco b s s o n, s amhdl I sby ggnads c hefl - Det finns goda exempel på rondeller som anlagts med en släntad kant mot vägen vilket gör att det går att köra upp på kanten utan att ft)rstöra den. (Ing-Marie Samuelsson, vice ordþrande för kommundelsstc)mmor i Mölnlycke) Stämmans ordftirande Roger Nordman tackade för visat intresse och avslutade mötet. Efteråt blev det en gemensam fruktstund och mingel. Sekreterare vid mötet: Mats Dalmyr 371

372 N v HÄRRYDA KOMMUN I REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I LANDVBTTER Cirka 20 medborgare hade tagit sig till Landvetter kulturhus für vårens kommundelsstämma. På mötet ställdes frågor som besvarades av politiker och tjänstemän från kommunen. Frågorna handlade bland annat om kollektivtrafik, gator och vägar samt om jämställdhet. Stämmans ordftirande Pär Lundqvist hälsade välkommen och öppnade mötet. Lundqvist informerade om syftet med kommundelsstämmor samt om innehållet i kvällens program. Därefter presenterade sig politiker och dänstemän från kommunen. Först ut på kvällens program var Håkan Jacobsson samhällsbyggnadschef som informerade om nuläget samt framtida planer ftjr Landvetter centrum utifrån det planprogram som beslutades av kommunfullmäktige Mötet öppnades därefter ÍÌjr frågor, nedan ftiljer ett urval av frågorna och svaren. När kommer parkeringshuset i Landvetter att bli klart? - Kommunen arbetar med att ta fram en lösning ftir hur framtida parkering i Landvetter centrum ska se ut. Hur det kommer att se ut och när det blir klart går inte att säga i nuläget. (Håkan Jacobsson, samhallsbyggnadschefl o Hur tänker ni när det gäller elevresande i Härryda kommun? Vi har fått ett jättefint Kulturhus i Landvetter. Eleverna på till exempel Härrydaskolan har väldigt svårt att utnyttja det eftersom det kostar så mycket för dem att resa in till Landvetter: Därftir undrar jag hur tänker ni? - Härryda kommun har ett samarbete med Västtraf,rk om elevresekort. Kortet gäller ftir elevgrupper, under ledning av en eller flera vuxna. Rektorerna på respektive skolenhet ansvarar ftjr hur budgeten i arbetslagen disponeras. (Annika Gry, verksamhetschef grundskola, sektorn för utb ildning kultur) Jag bor i Härryda och när jag ska åka kollektivt till Göteborg behöver jag byta i Landvetter centrum med cirka 17 minuters väntetid. Vad gör kommunen åt detta? - Vi känner till detta och att liknande problem finns på fler ställen. Jag kommer att ta upp detta med Västtrafik. (Per Vorberg, kommunstyrelsens ordþrande) a o Kommer den nya järnvägen, Götalandsbanan, att ge ökad tågtrafik och bättre resmöjligheter für boende i Landvetter och Härryda? - Trafikverket ansvarar ft)r planeringen av Götalandsbanan. Inom ramen fìir det arbetet har Trafikverket nyligen gjort en åtgärdssvalstudie som även tar upp framtida användande av befintlig bana. (Håkan Jacobsson, samhcillsbyggnadschefl Varftir monteras inte stänkskydd på broar över gångvägar i Landvetter? Stänkskydd skall enl. Transportsfyrelsens regler finnas på broar över gångvägar, men i Landvetter saknas dessa. Har påpekats flera gånger. - Detta är något som vi Ër titta närmare pä. (Håkan Jacobsson, 372

373 s am hci I I s by g gn a d s c hefl 2 a På Salmeredsvägen så är det dessutom stora vattensamlingar vid regn ovanftir gångbron. Har konstaterat att det sitter föreskrivna stänkskydd på motsvarande broar i Mölnlycke! - Vi har sänkt kantstenen fìir att fìirhindra stora vattensamlingar och kommer att utvärdera om den åtgärden varit tillräcklig. (Håkan Jacobsson, samhallsbyggnadschefl - Jag vill i detta sammanhang passa på att slå ett slag für kommunens app för felanmälningar. Såklart går det även bra att skriva eller ringa direkt till kommunen om man upptäcker fel. (Håkan Jacobsson, samhdllsbyggnadschefl - Vi är mycket tacksamma över att få in era synpunkter och iakttagelser om fel och brister så att vi kan åtgärda dem. Det är viktigt att säga att vi inte har särskild personal som gör ronderingar i kommunen fìjr att hitta fel. Däremot ska såklart anställda i kommunen ha ögonen med sig när de är ute i dänsten och ta tag i de fel som finns. (Karina Djurne4 kommundirektar) o Varfür finns det inga "rondellprydnader" i rondellerna i Landvetter? I Mölnlycke finns det i nästan alla rondeller. - Precis som du säger har det skett en satsning på konstnärlig utsmyckning av centrummiljön i Mölnlycke och vi vill göra detta även i övriga orter i kommunen. Dock inte enbart i rondeller utan även andra platser lär komma i fråga. (Håkan Jaco b s so n, s amhdl I s by ggnads chefl a o Skyltningen vid återvinningsstationen i Härryda är inte bra. - Kommunen är inte ansvarig ftir den skyltningen men har tittat på det och ftirt synpunkten vidare till den som är ansvarig. (Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande) Kommer det att bli någon cykelväg på sträckan Landvetter-Mölnlycke? - Med de utredningar som har gjorts hittills kan vi konstatera att det är möjligt att göra en cykelväg på norra sidan om Landvettersjön. Vi har uppdragit åt ftirvaltningen att fortsätta utreda detta altemativ. Arbetet sker tillsammans med Trafikverket som är väghållare. (Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande) a o Vad görs åt bullret i Landvetter från riksväg 40? - Vi har avsatt pengar i investeringsbudgeten ftir bulleråtgärder i Landvetter. Förvaltningen har ett uppdrag att utreda saken vidare. Lösningen på det här problemet ftirutsätter också ett samarbete med Trafikverket som är väghållare. (P er Vor b er g, ko mmuns tyre ls e ns ordför ande) Kommer det att bli cykelväg inne i själva flygplatsområdet i Landvetter? - I planerna ftir projektet airport city f,rnns det inritat cykelbana i flygplatsområdet. Utifrån planema är det sedan markägaren, Swedavia, som är ansvarig ftir att bygga cykelväg där. (Håkan Jacob ss on, s amhdllsbyggnadschefl Stcimman giorde kort avbrott þr fruktpaus och mingel. Pär Lundqvist återupptog därefter mötet ftir fortsatt frågestund o Finns det något skönhetsråd i kommunen? 373

374 3 - Nej det finns inget skönhetsråd men olika yrkesgrupper i kommunen, exempelvis planarkitekter, parkmästare och konstansvarig, arbetar tillsammans med utformning av den fysiska miljön. Som exempel på saker vi gör kan nämnas att kommunen utlyser tävlingar vid planerad nybyggnation samt anlitar konstkonsulter ftir att vi ska få en så trivsam yttre miljö som möjligt. (Karina Djurner, kammundirektor) a a Nedläggningen av fiber för bredband har blivit försenad. Vad gör kommunen åt detta? - Vi har tagit upp detta med ansvarigt ftiretag på extra möte med dem igår. (Håkøn Jaco bsson, samhcill sbyggnadschefl Hur arbetar Härryda kommun med jämställdhetsintegration? Kommunen borde instifta ett pris! - Vi foljer upp det interna jämställdhetsarbetet i medarbetarenkäten. Idén om ett jämställdhetspris är intressant. Den tar jag med mig. (Karina Djurner, kommundirektör) - Härryda kommun har jämställd snöplogning där gäng- och cykelvägar prioriteras (Håknn Jacob s son, s amhdll s by ggnads c hefl Mötet rundades av med en spontan applåd. Stämmans ordftirande Pär Lundqvist tackade ftir visat intresse och avslutade mötet. Sekreterare vid mötet: Mats Dalmyr 374

375 RADDNINGSTJANSTEN STORGöTEBORG SAM I-{ARRYDA KdJM_ùdUtq Konur:unstyle isen ö- 2 tr Förbundsfullmäktige Ff I 20 Dnr 40083/15 Expedieras till: Göteborgs Stad Mölndals stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partille kommun Lerums kommun Budget 2016 och plan för Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg Beslutsunderlag Förbundsstyrelsens beslut 4 juni Förbu ndsdire ktörens tjä nsteutlåta nde daterat 1-1 maj 20L5. Sammanfattning Förbundets uppdrog Medlemskommunernas uppdrag till förbundet beskrivs i förbundsordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Uppdraget omfattar operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand. Förbundets handlings-program revideras varje mandatperiod men har förlängts att gälla 201,t-2OI5. Medlemsovgifter Verksamheten finansieras till 85 % av avgifter från medlemskommunerna Uppräkningen av medlemsavgifterna t ll 2016 års nivå motsvarar 2%o, vilket beslutades på medlemssamrådet den l-9 mars 20L5. Från 20L6 ska också underhåll av kommunernas larmutrustning för Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) inkluderas i medlemsavgifterna utan budgettillskott. Budget och uppföljning Förbundet upprättar budget för år 2016 samt plan Íör 2Ol7 och Förbundet upprättar också verksamhetsplan, internkontrollplan samt följer upp ekonomi och verksamhet enligt en fastställd styrmodell. Taxor Respektive kommunfullmäktige fastställer i särskild ordning taxorna för tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor ( LBE) sa mt sotning/rengöring och bra ndskyddskontroll enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Revisionens budget Revisionens budget ingår iförbundsstyrefsens samlade förslag till budget och uppgår till 0,4 mkr för tt 375

376 RÄDDNINGSTJÄNSTEN srongöreborg Förbundsfullmäktige SAMMANTRÄoes prorokoll Sammanträdesdatum r6 forts. S 20 Beslut Enligt förbu ndsstyrelsens fö rslag: Förbundsfullmäktige fastställer budget 2016 och plan L8. Förbundsfullmäktige fastställer finansiella mål i års budget.,t lll : ll' 376

377 RÄDDNINGSTJANSTEN sroncöreborg Förbundsstyrelsen 3 (11) SAM MANTRÄoes protokoll Sammanträdesdatum Fs536 Dnr 40083/15 Förslag till budget 2016 och plan 2ot för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg TIDIGARE BEHANDLING Bordlagt den 28 april 2015, g 22. HANDLING Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den i.i. maj 2015" ÄReruoer Förbundets uppdrag Medlemskommunernas uppdrag till förbundet beskrivs í förbundsordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Uppdraget omfattar operativ räddningstjänst och forebyggande insatser mot brand. Förbundets handlingsprogram revideras varje mandatperíod men har förlängts att gälla 2OLI-2O15. Medlemsavgifter Verksamheten finansíeras till 85 % av avgífter från medlemskommunerna. Uppräkningen av medlemsavgifterna till 20L6 års nivå motsvarar 2%o, vilket beslutades på medlemssamrådet den 19 mars Från 2016 ska också underhåll av kommunernas larmutrustning för viktigt Meddelande till Allmänheten (vma) inkluderas í medlemsavgifterna utan budgettillskott. Budget och uppföljning Förbundet upprättar budget för är 2Ot6 samt plan för 2eL7 och Förbundet upprättar också verksamhetsplan, internkontrollplan samt följer upp ekonomi och verksamhet enligt en fastställd styrmodell. Taxor Respektíve kommunfullmäktige fastställer í särskild ordning taxorna för ttllsyn e n I igt ta -e n o mskydd mo-tolycko r ILSO ) octrlagerlom brandfarti= ga och explosiva varor (LBE), tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt sotníng/rengöring och brandskyddskontroll enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). H 377

378 RÄDDNINGSTJANSTEN srorcöreborg Förbundsstyrelsen sam MANTnÄoes protokoll Sammantrådesdatum 20f (LLl röneunosstyrelsens BEsLUT Förbundsstyrelsen godkänner förslaget till budget för 2Ot6 och plan L8. Förbundsstyrelsen godkänner förslaget till finansiella mål i 2016 års budget. Förbundsstyrelsen överlämnar förslaget till budget 20L6 och plan L9 tl I I fö rb u ndsfu I I mä ktige fö r faststä I la n de. --'l / /? 378

379 RÄDDNINGsTJÄNSTEN srorcör BoRG TJANSTEUTLÄTANDE 1- Förbundsled n i ngen Lena Simenius-Peters, 03L Presid et: Styrelsen: Fullmäktige: 201s , s-06-L6 Dnr: A0083/15 Förslag till budget 2016 och plan 2Ot7-2Ot8Iör Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg FöRSLAG TILL BESLUT Förbundsstyrelsen godkänner lorslaget till budget flor 2016 och plan Förbundsstyrelsen godkänner lorslaget till verksamhetsmål och finansiella må1, i enlighet med god ekonomisk hushållning, i 2016 års budget. Förbundsstyrelsen överlämnar florslaget till budget 2016 och plan till forbundsfu llmäktige for fastställande. SAMMANFATTNING Förbundets uppdrag Medlemskommunernas uppdrag till forbundet beskrivs i lorbundsordningen och i handlingsprogrammet lor skydd mot olyckor. Uppdraget omfattar operativ räddningstjänst och forebyggande insatser mot brand. Förbundets handlingsprogram revideras vade mandatperiod men har forlängts att gälla 20ll Medlemsavgifter Verksamheten finansieras till 85 o/o av avgifter från medlemskommunerna. Uppräkn in gen av m edlem sav gift ern a tlll 20 I 6 års n ivå motsvarar 2 %o, v ilket beslutades på medlemssamrådet den 19 mars Från 2016 ska också underhåll av kommunernas larmutrustning lor Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) inkluderas i medlemsavgifterna utan budgettillskott. Budget och uppföljning Förbundet upprättar budget für är 2016 samt plan for 28t7 och Förbundet upprättar också verksamhetsplan, intemkontrollplan samt floljer upp ekonomi och verksamhet enligt en fastställd styrmodell. Taxor Respektive kommunfullmäktige fastställer i särskild ordning taxorna for tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt sotning/rengöring och brandskyddskontroll enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). PO5TAORESS: Box GOTEBORG s sökaonsss: Avägen 2 TEtEFON, VX: Telefax: o31-33s 27 7L E-PO'r: raddningstja nsten@rsgbg se Hems de: ORG. NR POSTGIRO NR: BANKGIRO NR:

380 2 Revisionens budget Revisionens budget ingår i ftrbundsstyrelsens samlade ftirslag till budget och uppgår till 0,4 mkr ftir Lars Klevensparr Direktör Lena Simenius-Peters Ekonomichef Bilaga l: Budget 2016 och plan20l

381 RÄDDNINGSTJANSTEN srongöreborg Budget 2016 och plan 2OL7-2OL& 381