EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling. om möjligheterna att förena yrkesliv med familje- och privatliv (2003/2129(INI))

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET 1999!!!!!!!!!!!! Plenarhandling 2004 SLUTLIG VERSION A5-0092/ februari 2004 BETÄNKANDE om möjligheterna att förena yrkesliv med familje- och privatliv (2003/2129(INI)) Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor Föredragande: Regina Bastos Föredragande av yttrande (*): Herman Schmid, utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) Förstärkt samarbete mellan utskott - artikel 162a RR\ doc PE

2 PE /20 RR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 5 MOTIVERING YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR (*) Förstärkt samarbete mellan utskott - artikel 162a RR\ doc 3/20 PE

4 PROTOKOLLSIDA Vid plenarsammanträdet den 4 september 2003 tillkännagav talmannen att utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om möjligheterna att förena yrkesliv med familje- och privatliv och att utskottet för sysselsättning och sociala frågor hade utsetts till rådgivande utskott. Vid plenarsammanträdet den 4 september 2003 tillkännagav talmannen att förslaget även hänvisats till utskottet för sysselsättning och sociala frågor, som också utsetts till rådgivande utskott i enlighet med artikel 162a i arbetsordningen. Vid utskottssammanträdet den 11 juni 2003 utsåg utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor Regina Bastos till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 4 november 2003, 20 januari och 19 februari 2004 behandlade utskottet förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till resolution med 8 röster för, och 6 nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Anna Karamanou (ordförande), Olga Zrihen Zaari (vice ordförande), Regina Bastos (föredragande), Armonia Bordes, Raquel Cardoso (suppleant för Maria Martens i enlighet med artikel i arbetsordningen), Lone Dybkjær, Marie-Hélène Gillig (suppleant för Fiorella Ghilardotti), Lissy Gröner, Mary Honeyball, Thomas Mann, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten (suppleant för Miet Smet), Joaquim Piscarreta (suppleant för Astrid Lulling i enlighet med artikel i arbetsordningen) Elena Valenciano Martínez-Orozco och Anne E.M. Van Lancker (suppleant för Christa Prets). Yttrandet från utskottet för sysselsättning bifogas detta betänkande. Betänkandet ingavs den 23 februari PE /20 RR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om möjligheterna att förena yrkesliv med familje - och privatliv (2003/2129(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution av den 9 juni 1983 om gemenskapens familjepolitik 1, med beaktande av slutsatserna från det rådsmöte som ministrarna med ansvar för familjefrågor höll den 29 september , med beaktande av rådets rekommendation om barnomsorg från , med beaktande av rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar 4, med beaktande av sin resolution av den 14 december 1994 om skydd av familjen och familjeliknande samlevnadsformer under det internationella familjeåret 5,. med beaktande av rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet undertecknat av UNICE, CEEP och EFS 6., med beaktande av sin resolution av den 28 januari 1999 om familjens och barnens värn 7, med beaktande av resolutionen av rådet och ministrarna för sysselsättning och socialpolitik, församlade i rådet av den 29 juni 2000 om balans mellan kvinnor och män i deltagandet i arbets- och familjelivet 8, med beaktande av indikatorerna om sambandet mellan yrkesliv och familjeliv som Europeiska rådet antog 2000, med beaktande av kommissionens och rådets gemensamma rapport från mars 2003 om stöd till de nationella strategierna för framtida hälso- och sjukvård och äldreomsorg, med beaktande av att 2004 utropats till internationellt familjeår, med beaktande av artikel och artikel i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, 1. EGT C 184, , s EGT C 227, , s EGT L 123, , s EGT L 348, , s EGT C 18, , s EGT L 145, , s EGT C 128, , s EGT C 218, , s. 5. RR\ doc 5/20 PE

6 med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5-0092/2004), och av följande skäl: A. Ett av Europeiska gemenskapens mål är främjande av sysselsättningen och förbättring av levnads- och arbetsvillkoren. B. Europeiska gemenskapen stöder och kompletterar medlemsstaternas åtgärder för att uppnå målen enligt artikel 136 i EG-fördraget, särskilt vad beträffar jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet. C. Mot bakgrund av artikel i EG-fördraget är det viktigt att skydda både manliga och kvinnliga arbetstagare när de utövar sina rättigheter i samband med faderskap, moderskap eller förenandet av yrkes- och familjeliv. D. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 enades man om att det är viktigt att förbättra jämställdheten på alla nivåer, framför allt för att öka möjligheterna att förena yrkes- och familjeliv. Dessa åtgärder skulle leda till att andelen yrkesverksamma kvinnor 2010 skulle överstiga 60 procent. E. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 fastställdes det att medlemsstaterna skall undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och senast 2010 ha en barnomsorg som kan ta emot minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 % av barnen under tre år. Parlamentet anser att barnomsorg skall finnas tillgänglig i lika stor utsträckning i både städer och på landsbygden. F. Medlemsstaterna har, enligt handlingsplanen från Peking, åtagit sig att ge kvinnor och män möjlighet att förena ansvaret för familjen och ansvaret gentemot yrkeslivet. G. Begreppet familj behöver inte nödvändigtvis betyda en kombination av pappa-mammabarn, den kan också bestå av olika samlevnadsformer. H. Om det finns möjlighet att förena yrkes- och familjelivet bidrar det till att män och kvinnor utvecklas, att andelen yrkesverksamma kvinnor ökar och således även den totala förvärvsfrekvensen samt födelsetalet. I. Företagen bör tänka på att det måste finnas möjligheter att förena livets olika perioder och att det inte innebär en kostnad för dem, utan en god investering som på lång sikt gynnar tillväxten. J. Även om kvinnorna har barn måste de kunna välja om de vill arbeta eller stanna hemma. K. Barnens rättigheter måste utgöra kärnan i familjepolitiken. L. Inom Europeiska unionen är 17 procent av befolkningen under 15 år och 16 procent över 65 år, procent av befolkningen har någon form av handikapp. Dessutom lider minst 15 procent av barnen av särskilda inlärningssvårigheter, i varierande skala, (dyslexi, dyspraxi, dyskalkyli, koncentrationssvårigheter). PE /20 RR\ doc

7 1. Europaparlamentet betonar att den europeiska sysselsättningsstrategin och Lissabonstrategin syftar till att öka sysselsättningen bland kvinnor och män och främja de sociala förändringar som krävs för ökad sysselsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förtydliga sysselsättningsriktlinjerna genom att förbättra läsbarheten av handlingsplaner som möjliggör samfinansiering av aktiva jämställdhetsåtgärder på de nationella arbetsmarknaderna. 2. Europaparlamentet erinrar om att antagandet av politiska strategier och vidtagandet av åtgärder för att göra det möjligt att förena yrkes- och privatliv på ett avgörande sätt också bidrar till att tackla det demografiska problem som merparten av medlemsstaterna står inför. 3. Europaparlamentet anser att familjepolitiken måste skapa förutsättningar för föräldrarna att tillbringa mer tid med sina barn. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och vård av eget barn skulle i många fall medföra förbättrad kontakt mellan föräldrar och barn, och även ge positiva effekter på familjebildningen och familjestabiliteten. 4. Europaparlamentet är övertygat om att de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män är en av de främsta orsakerna till, och en följd av, den för närvarande ojämlika arbetsfördelningen och arbetsvärderingen. 5. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att, på basis av de indikatorer om förenandet av yrkesliv och familjeliv som antogs av Europeiska rådet 2000, utarbeta en uppföljningsrapport om situationen i medlemsstaterna och anslutningsländerna och uppmuntrar samtidigt medlemsstaterna att utveckla olika samarbetsformer och nätverk för utbyte av goda metoder för att få exakt kunskap om den verkliga situationen. 6. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna och anslutningsländerna ser över sina nationella system för insamling av uppgifter och att systemen fortlöpande uppdateras så att statistik över de nya indikatorerna som antogs av Europeiska rådet 2000 kan tillhandahållas varje år. Vidare begär parlamentet att medlemsstaterna och anslutningsländerna upprättar webbplatser på internet där databanker om befintliga stödstrukturer sammanförs. 7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och anslutningsländerna att analysera de effekter som deras politik har på familjen ( family mainstreaming ) och begär samtidigt att de gör åtskillnad mellan integreringen av jämställdhetsperspektivet ( gender mainstreaming ) och politikens effekt på familjen ( family mainstreaming ). Parlamentet uppmanar också kommissionen att i sitt meddelande om konsekvensanalysen för , beakta de olika familjeaspekterna och familjedefinitionerna när man fastställer de sociala konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att utarbeta ett ramdirektiv från Europaparlamentet och rådet om möjligheterna att förena yrkesliv med familje - och privatliv, i syfte att genomföra rådets resolution av den 29 juni 2000 och slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona. 1 KOM(2002) 276, RR\ doc 7/20 PE

8 9. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att med hjälp av innovativa lösningar när det gäller arbetstid och arbetets organisation underlätta för sin personal att i ett livstidsperspektiv förena yrkesliv med familje- och privatliv enligt principen att kvinnor och män skall ha lika rättigheter och skyldigheter. De uppmanar även att se till att minimikravet för gemenskapens regelverk på det socialpolitiska området helt skall avspeglas i arbetsvillkoren för den egna personalen. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de europeiska arbetsmarknadsparterna, medlemsstaterna, icke-statliga organisationer och företrädare för Europaparlamentets behöriga utskott anordna en årlig konferens om möjligheterna att förena yrkesliv och familjeliv, i syfte att utvärdera de framsteg som gjorts samt undersöka och åtgärda kvarstående problem. 11. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att leda arbetet för att öka medvetenheten och införa pilotåtgärder som medger ett balanserat deltagande av kvinnor och män i såväl yrkeslivet som familjelivet. 12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och anslutningsländerna att främja informationskampanjer och kampanjer för att skapa en mer positiv inställning i fråga om en bättre fördelning av familjeansvaret bland par, men också hos allmänheten som helhet och särskilda målgrupper. 13. Europaparlamentet konstaterar att också privata hushåll kan vara kvalificerade arbetsplatser inom området hushållsarbete, barnuppfostran och barnomsorg och uppmanar medlemsstaterna att främja yrkesbeskrivningen hushållsarbete. 14. Europaparlamentet föreslår att det i varje medlemsstat och anslutningsland ges ut en informationsbroschyr som riktar sig till arbetsmarknadens parter, företagsledare, personalchefer och arbetstagare. Broschyren skall innehålla exempel på goda metoder som syftar till att man bättre skall kunna förena arbetslivet med familjelivet. 15. Europaparlamentet konstaterar att man samtidigt som man ger föräldrar stöd för barnomsorg och för andra personer i behov av omsorg i form av ett regelbundet bidrag, skattelättnader eller skatteavdrag måste söka nya vägar som erbjuder föräldrar större valfrihet, bl.a. i form av kontantbidrag eller kuponger (s.k. vouchers för barnomsorg och skola, för anställning av vårdare i hemmet, tjänstekuponger). Därutöver skall de som väljer att arbeta med familjearbete och barnuppfostran ha samma socialförsäkring när de är gamla som förvärvsarbetande. 16. Europaparlamentet förespråkar en skattepolitik som inte diskriminerar familjer och som inte straffar familjerna på grund av deras storlek. Europaparlamentet välkomnar den politik som i socialt syfte och med framgång förts av medlemsstater och regionala och kommunala myndigheter inom respektive ansvarsområden. Om man i denna skatte- och avgiftspolitik skulle göra vissa åtskillnader, anser Europaparlamentet, utan att detta inkräktar subsidiaritetsprincipen, att denna diskriminering måste vara positiv, till förmån för familjen och dess integrerande funktion, aldrig negativ, till nackdel för familjen och familjestorleken. 17. Europaparlamentet understryker även att det krävs särskilda bidrag i alla medlemsstater PE /20 RR\ doc

9 och anslutningsländer, i synnerhet för handikappade barn, stora hushåll eller vid flerbarnsfödsel och för att stödja familjer med låg inkomst som ansvarar för minst tre barn. 18. Europaparlamentet konstaterar att ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, har särskilda behov och begär därför att medlemsstaterna och anslutningsländerna ökar bidragen till dessa familjer, ser till att tiden under vilken man är sysselsatt med barnuppfostran får tillgodoräknas i högre grad och garanterar en individualisering av den sociala tryggheten. 19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och anslutningsländerna att uppmuntra företag att föra en familjeinriktad personalpolitik inom ramen för en översyn för att skapa ett familjevänligt arbetsliv. 20. Europaparlamentet uppmanar medlemsländerna att ha i åtanke att staten skall stå för en del av de kostnader som företagen har för familjeförsörjande arbetstagare, t.ex. kan de insatser som omfattas av skatterabatten uppmuntra till deltidsarbete, till att företagen tar på sig en del av barnomsorgskostnaderna och till anställning av vikarier i samband med föräldraledighet, m.m. 21. Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona som verkligen fordrar att medlemsstaterna undanröjer hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och ser till att senast 2010 ha en barnomsorg som kan ta emot minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och minst 33 % av barnen under tre år. Parlamentet betonar dock att de nationella, regionala eller lokala myndigheterna för att uppnå dessa mål skall höja bidragen för att upprätta eller få i gång en barnomsorg som föräldrar har råd att betala och som håller en hög kvalitet. 22. Europaparlamentet är djupt oroat över arbets- och familjesituationen i de nya medlemsstaterna, där barnomsorgen varit föremål för omfattande nedskärningar. 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsländerna och anslutningsländerna att uppmuntra flexibilitet och mångfald i barn- och äldreomsorgen och i annan omsorgsverksamhet i syfte att öka valmöjligheterna och anpassa sig till barnens och deras föräldrars olika önskemål, behov och omständigheter (särskild för barn med särskilda behov). Detta innebär även att det skall finnas tillgång till sådan omsorg i alla områden och regioner i medlemsstaterna och anslutningsländerna. 24. Europaparlamentet uppmuntrar dessutom de nationella, regionala och lokala myndigheterna samt andra behöriga organ att underlätta utvecklingen av mycket små daghem som är anslutna till ett eller flera företag och flexibla arbetstider som kan anpassas till skolscheman (förutom aktiviteter utanför skolan och organiserad läxläsning) och stadsrytmen (framför allt tjänsteinrättningarnas och affärernas öppettider, kollektivtrafikens tidtabeller etc.) 25. Europaparlamentet rekommenderar, utan att detta påverkar subsidiaritetsprincipen, att medlemsstaterna och regionala och kommunala myndigheter inom respektive ansvarsområden utformar och driver en familjevänlig stads- och bostadspolitik och främjar humana och integrerande stadsmiljöer med en lokal dimension och med miljöer som kan tillgodose de grundläggande behov som flergenerationsfamiljer (barn och RR\ doc 9/20 PE

10 ungdomar, yrkesaktiva och pensionärer) har, på villkor som tar mer hänsyn till skolgång eller arbete och privat- och familjeliv. 26. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna och anslutningsländerna underlättar möjligheten till föräldraledighet som är delvis icke överförbar, samtidigt som föräldrarnas fria val måste respekteras. De skall även underlätta möjligheten till annan långvarig ledighet, särskilt längre avbrott i yrkeslivet, men också särskild kortvarig ledighet (ledighet i samband med amning, ledighet för vård av sjuk familjemedlem), som syftar till att skapa en viss flexibilitet i reglerna för ledighet för att underlätta för personer på väg tillbaka till arbetslivet. 27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och anslutningsstaterna att till fullo införliva direktiv 75/117/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för att ett beslut om föräldraledighet och liknande ledigheter kan fattas på grundval av lika ersättning. 28. Europaparlamentet uppmanar till en ökning av åtgärder med syfte att ge utbildning och fortbildning för att säkerställa att personer på väg tillbaka till arbetslivet och som återkommer efter en karenstid införlivas på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att man i sådana fall särskilt måste se till att erbjudanden om yrkesmässig fortbildning under föräldraledigheten tas i betraktande. 29. Europaparlamentet påminner om att kompetensutveckling under hela yrkeslivet, och kvinnors deltagande i informationssamhället, endast är möjlig om det finns ekonomiska förutsättningar för tjänstledighet för utbildning, antingen genom offentliga medel eller genom anställningsrelaterade överenskommelser. 30. Europaparlamentet understryker vikten av flexibla arbetstider och distansarbete då det är möjligt, så att arbetstagare kan uppfylla sina åtaganden i yrkeslivet, hemmet och vad gäller utbildningen för att skapa en balans mellan arbetstagarens och arbetsgivarens intressen. 31. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för både kvinnor och män att kvalitativt deltidsarbete främjas. Parlamentet betonar samtidigt att deltidsarbete endast kan förena familje- och yrkeslivet och främja jämlikheten om möjlighet till deltidsarbete finns på alla kompetensnivåer, om karriärmöjligheterna inte påverkas negativt på lång sikt, om den sociala skyddsnivån är rimlig och arbetsbördan inte oöverstiglig. 32. Europaparlamentet kritiserar det faktum att stödet till de allra äldsta inte får den uppmärksamhet det borde få. Parlamentet uppmuntrar medlemsländerna att sträva efter ett tillräckligt utbud av äldreomsorg av hög kvalitet och även av omsorg i hemmet för äldre av personal med adekvat utbildning. 33. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas och anslutningsländernas regeringar. PE /20 RR\ doc

11 MOTIVERING 1. Situationen på EU-nivå 1.1 Finns det en gemensam familjepolitik? Familjepolitiken faller inte under Europeiska unionens behörighet, utan under staternas behörighet. Det är staterna som fastställer och genomför familjepolitiken. Ändå är det uppenbart att de första direktiven som vittnar om ett intresse för familjen och som direkt berör familjen är resultatet av lagstiftning på flera områden, särskilt på området för jämställdhet mellan kvinnor och män, vilket framgår av de åtgärder som syftar till att förena familje- och arbetslivet. Europeiska unionen står inför en dubbel utmaning, dels rent demografiskt, dels vad beträffar den ekonomiska tillväxten. Det krävs således en familjepolitik som uppmuntrar en demografisk tillväxt och en politik som gynnar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. 1.2 Åtgärder och instrument på EU-nivå I den nuvarande europeiska lagstiftningen togs de första konkreta åtgärderna (rekommendationer och direktiv) som vittnar om ett större intresse för ämnet på 1990-talet. Det var en följd av incitamentet i meddelandet om familjepolitik som publicerades av kommissionen i augusti 1989 och som togs upp på nytt i slutsatserna från det rådsmöte som ministrarna med ansvar för familjefrågor höll den 29 september antogs rådets rekommendation om barnomsorg 1 och direktivet för att förbättra hälsan och säkerheten på arbetsplatsen för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen hade fött barn 2, som bland annat syftade till en betald mammaledighet i samband med nedkomsten på en period om minst 14 dagar antog Europaparlamentet en första resolution om skydd av familjen och familjeliknande samlevnadsformer enligt det internationella familjeåret 4 Det första avtalet med arbetsmarknadens parter tar sig uttryck i godkännandet av rådets direktiv om föräldraledighet och ledighet av familjeskäl Direktivet ger alla arbetstagare, kvinnor och män, möjlighet att ta minst tre månaders föräldraledighet och att vara borta från arbetet på grund av trängande familjeskäl 6. 1 Rådets rekommendation 92/241/EEG, av den 31 mars 1992, om barnomsorg. EGT L 123, , s Rådets rekommendation 92/85/EEG, av den 19 oktober 1992, om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. EGT L 348, antog kommissionen en rapport om ett genomförande av detta direktiv i medlemsstaterna. KOM(1999) 100, EGT C 18, Rådets direktiv 96/34/EG, av den 3 juni 1996, om föräldraledighet, undertecknat av UNICEF, CEEP och EFS EGT L 145, , s Den 19 juni 2003 lade kommissionen fram sin rapport om införlivandet av detta direktiv. KOM(2003) 358, RR\ doc 11/20 PE

12 Vissa avtal har också ingåtts och förändrats i den europeiska lagstiftningen, bl.a. avtalet om deltidsarbete i maj 1998 (direktiv i december 1997) och det tidsbegränsade avtalet i mars 1999, vilket ledde till ett direktiv tre månader senare. Ett nytt EU-avtal om distansarbete undertecknades den 16 juli I januari 1999 antog Europaparlamentet en andra resolution om familjens och barnens värn 1. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor har vid flera tillfällen framhållit 2 hur viktigt det är att kunna förena yrkes- och familjelivet så att kvinnor ges möjlighet till en stabil inkomst vilket gör dem ekonomiskt oberoende och leder till en individualisering av den sociala tryggheten. Förenandet av yrkes- och familjelivet var en prioriterad fråga under det portugisiska ordförandeskapet. Den 29 juni 2000 antog det Europeiska rådet en resolution om ett balanserat deltagande av kvinnor och män i yrkes- och familjelivet 3. Denna resolution omfattas av det Europeiska rådets möte i Lissabon som ägde rum den mars 2000, där det fastställdes att det är viktigt att i alla avseenden förbättra jämlikheten, t.ex. genom att minska segregeringen på arbetsmarknaden och underlätta ett förenande av yrkes- och familjelivet. Rådet ansåg dessutom att dessa åtgärder bl.a. borde leda till att andelen yrkesverksamma kvinnor överstiger 60 procent Det franska ordförandeskapet utvecklade å sin sida indikatorer om sambandet mellan yrkesoch familjeliv, inom ramen för Europeiska rådets årliga översyn av genomförandet av handlingsplanen från Peking. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona, den mars, beslutades det att medlemsstaterna skall undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och, i enlighet med sina nationella system, anstränga sig för att senast 2010 ha en barnomsorg som kan ta emot minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 % av barnen under tre år Avslutningsvis är möjligheten att förena yrkes- och familjeliv högst aktuell, eftersom 2004 har utropats till det internationella familjeåret. 2. Situationen i medlemsländerna 2.1 Sammanfattning av situationen a) Sysselsättningsgraden för kvinnor 4 1 PE Bland annat i sina yttranden till betänkandet om kommissionens meddelande om ett utkast till gemensam rapport om social integration (A5-0158/2002) och om betänkandet om meddelandet om den socialpolitiska dagordningen (A5-0291/2000). 3 Resolution av den 29 juni 2000 av rådet och ministrarna för sysselsättning och socialpolitik om balans mellan kvinnor och män i deltagandet i arbets- och familjelivet. EGT C 218, Källa: Eurostat, Sysselsättningsgraden för den kvinnliga befolkningen, andelen yrkesarbetande kvinnor mellan år i förhållande till den totala kvinnliga befolkningen i samma ålder. PE /20 RR\ doc

13 I Europeiska unionen, är en kvinna av sex (17,6 procent) i åldern icke verksam, dvs varken förvärvsarbetande eller arbetslös, på grund av familjeansvaret 1. Sysselsättningsgraden för den kvinnliga befolkningen, andelen yrkesarbetande kvinnor i åldern i förhållande till den totala kvinnliga befolkningen i samma ålder, var 2001 ca 55 procent i Europeiska unionen. I medlemsländerna är andelen mycket varierande. I Norden sträcker sig andelen från 72,4 och 72 procent i Sverige respektive Danmark till 65,4 procent i Finland, medan andelen i länderna i södra Europa är 40,9 procent i Grekland, följt av Italien på 41,1 procent och Spanien på 43 procent. I anslutningsländerna varierar graden mellan 58,8 procent i Slovenien och 31,6 procent på Malta. b) Fertiliteten 2 Fertilitetstalen för 2002 inom Europeiska unionen är mer eller mindre desamma som för åren 2000 och 2001 med 1,47 barn per kvinna. Det högsta talet noterades på Irland (2,01), följt av Frankrike (1,88), medan de lägsta talen noterades i Grekland, Spanien (1,25 för båda) och Italien (1,26). I kandidatländerna varierar fertilitetstalen bara mellan 1,17 i Tjeckiska republiken och 1,57 på Cypern (uppgifter från 2001) 3. c) Fördelningen av förvärvsarbete och hushållsarbete 4 Kvinnorna i alla unionens länder ägnar mycket mer tid åt att ta hand om barnen än männen. I länderna i södra Europa och på Irland är denna andel ungefär två till fyra gånger högre än för männen. I åtta medlemsländer avsätter kvinnorna i åldern mer än 45 timmar i veckan till att ta hand om barnen. Männen däremot ägnar mindre än 30 timmar i veckan åt barnen i nästan alla medlemsstater. d) Familje(hushålls)typer Den nedåtgående trenden för antal giftermål i Europeiska unionen fortsätter, antalet giftermål har gått från 2,2 miljoner 1980 till 1,8 miljoner 2002 (-19 procent). Antalet skilsmässor har å sin sida ökat med 42 procent under samma period och uppgick 2002 till Familjetyperna med eller utan barn har förändrats och i dag finns det en betydligt större variation på hushållens sammansättning. Hushåll med en ensamstående förälder eller enmanshushåll tilltar. Ensamstående föräldrar representerar således i genomsnitt 14 procent av familjer med barn (i Förenade kungariket är siffran 23 procent och i Spanien och Grekland är det 8 respektive 7 procent) och 90 procent av de ensamstående föräldrarna är kvinnor 5. 1 Källa: Eurostat, våren Källa: Eurostat, Statistik i fokus, Befolkning och sociala förutsättningar nr 20/2003, Premiers résultats de la collecte de données démographiques pour 2002 en Europe (Första resultaten från insamlingen av demografiska uppgifter för 2002 i Europa). 3 Fertilitetstalen var 2002 i USA 2,06, i Japan 1,37 och i Indien 2,98 i Indien. 4 Källa: Eurostat: The life of women and men in Europe, a statistical portrait, data Eurostat: Comment les femmes et les hommes utilisent leur temps (Hur kvinnor och män fördelar sin tid) Befolkning och sociala förutsättningar 12/ Källa: Eurostat-INSEE, RR\ doc 13/20 PE

14 2.2 Lagstiftning och åtgärder Alla länder har ett antal kontantförmåner, åtgärder som syftar till att organisera arbetstiden och vårdförmånerna. Den korta sammanfattningen nedan tar upp de vanligaste gemensamma förmånerna i alla länder Kontantförmåner 1 Nivån på familjeförmånerna, som 2000 representerade ca 5 procent av de sociala förmånerna, varierar starkt inom EU. Luxemburg står för den högsta nivån, medan länderna i södra Europa har en lägre nivå a) Familje- eller barnbidrag Nivån på familjebidragen är lägre i länderna i södra Europa. I vissa fall finns det tillägg eller särskilda bidrag: om föräldern/vårdnadshavaren har ensamt ansvar för barnet (såsom extrabidraget i Danmark, särskilt bidrag till ensamstående med barn i Frankrike och Sverige), om barnet är handikappat (Danmark, Grekland, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Österrike och Portugal), om det rör sig om flerbarnshushåll (Grekland, Spanien, Frankrike, Italien och Österrike), om det handlar om familjer med flerbarnsfödslar (Spanien, Frankrike, Irland och Finland - i Sverige har man dessutom en förlängning av den avsedda perioden), om familjen har en låg inkomst och ansvaret för minst tre barn (I Frankrike och på Irland finns ett s.k. kompletterande familjebidrag). b) Mammaledighet i samband med nedkomsten och moderskapsförmåner EU-direktivet föreskriver minst två veckors mammaledighet i samband med nedkomsten. Den varierar mellan 14 och 28 veckor (i Danmark) i medlemsstaterna. Moderskapsförmåner verkar rent allmänt utgöra en inkomstersättning. Det handlar om en summa som antingen utbetalas månatligt eller veckovis under den obligatoriska mammaledigheten i samband med nedkomsten, förutsatt att kvinnan aktivt deltagit på arbetsmarknaden. c) Pappadagar och faderskapsförmåner Pappan har18 pappadagar i samband med nedkomsten i Finland 2. I Danmark, Frankrike, Italien och Förenade kungariket (från och med april 2003) har man14 pappadagar. I Sverige, Österrike och Belgien har pappan 10 dagar ledigt i samband med nedkomsten. I Portugal fem dagar, och i Tyskland 3 dagar. I Nederländerna, Luxemburg och Spanien har pappan 2 dagar ledigt. I Grekland har de pappor som arbetar inom den privata sektorn en betald ledig dag. Irland är det enda land inom EU där pappan inte är ledig alls i samband med nedkomsten. 1 Källa: Eurostat, Befolkning och levnadsvillkor, 19/2003: "La protection sociale: les prestations familiales en espèces en Europe"(Social trygghet: kontanta familjeförmånder i Europa). Källa:Ömsesidiga informationssystemet om socialt skydd i Europeiska unionens medlemsländer och i EES, MISSOC. 2 Det finns ett förslag om en månads pappaledighet i samband med nedkomst. PE /20 RR\ doc

15 I några medlemsstater, bl.a. i Belgien, Danmark, Italien, Frankrike, Portugal och Spanien kan dessutom en del av mammans ledighet överlåtas på pappan. d) Föräldraledighet och föräldrapenning Föräldraledighet har inrättats och harmoniserats på EU-nivå, som en följd av ett avtal mellan arbetsmarknadens parter och i enlighet med EU-direktivet 96/34/EG om föräldraledighet. Enligt direktivet har alla arbetstagare, kvinnor och män, rätt till en föräldraledighet på minst tre månader för att kunna ta hand om det nyfödda eller adopterade barnet. Föräldraledighet kan tas ut fram till dess att barnet har fyllt åtta år. Även om det inte är fastställt att ledigheten skall vara betald kan medlemsstaterna införa betydligt bättre villkor än vad direktivet föreskriver. Föräldraledighetens längd varierar mellan tre månader (vilket är det vanligaste i medlemsländerna) och två år. Den kan tas ut av mamman, pappan eller av båda föräldrarna samtidigt om de vill. I samtliga medlemsländer har föräldrarna rätt att, efter ledigheten, återuppta sin anställning eller bli anvisad en liknande tjänst. Föräldraledigheten är inte betald i Grekland, på Irland, i Nederländerna, Portugal eller Förenade kungariket. 1. I Finland, Sverige och Danmark kan noteras att det finns föräldrapenning, som utbetalas under en period som varierar mellan länderna (158 dagar i Finland, 480 dagar i Sverige och 52 veckor i Danmark) efter att mammaledigheten i samband med nedkomsten har upphört. I flera länder har de anställda dessutom rätt till en särskild ledighet om familjens situation är sådan - vid allvarlig sjukdom eller olycksfall - att föräldrarna måste vara närvarande. Denna ledighet, som sällan betalas ut, sträcker sig vanligen över en begränsad period Organiserande av arbetstiden Fler och fler länder anser att flexibel arbetstid, arbetstidsförkortning, deltidsarbete 2, avbrott i karriären eller distansarbete är effektiva sätt för att hjälpa föräldrar att bättre förena familjeoch yrkeslivet och att öka fritiden så att människor får mer tid att förverkliga sig själva. Samtidigt syftar den lagstiftande verksamhet i medlemsstaterna till ett införlivande av EUdirektiven Vårdförmåner 3 Andelen barn under 3 år som omfattas av barnomsorg varierar kraftigt i olika delar av EU. Skillnaderna sträcker sig från 64 % i Danmark och 48 % i Sverige till 5 % i Spanien, 4 % i Österrike och 3 % i Grekland. Bland barnen på över 3 år (och fram till den obligatoriska 1 I Belgien kan ledigheten i vissa fall vara betald % av kvinnorna i åldern i medlemsländerna arbetade 1998 deltid (mindre än 30 timmar i veckan) och tog hand om barnen. Källa: Eurostat: The life of women and men in Europe, a statistical portrait, data Med vårdförmåner avses barnomsorg på dagtid (daghem, dagmammor), boende (institutioner, fosterfamiljer), hemtjänst etc. RR\ doc 15/20 PE

16 skolåldern, mellan 5 och 7 år) varierar andelen från 99 % i Frankrike till 46 % i Grekland 1. Det förekommer också stora skillnader mellan medlemsstaterna sett till antalet och typen av barnomsorgstjänster. Hela 136 olika typer av tjänster räknas upp, från ett minsta antal på 4 typer av tjänster i Grekland till 14 stycken i Förenade kungariket. Antalet tjänstetyper i övriga medlemsstater varierar mellan 5 och 11. I vissa länder erbjuder man således ett stort utbud av olika typer av barnomsorg för att tillgodose familjernas behov, medan andra länder bara ger föräldrarna ett begränsat val. Alla familjens behov tillgodoses dock inte. Bland annat är det mycket ovanligt att det finns tillgång till barnomsorg på heltid, och bara i vissa medlemsstater finns det specifik barnomsorg för barn med särskilda behov (vanligtvis för funktionshindrade barn). När det gäller bidrag till barnomsorg är det enbart Danmark, Frankrike, Finland och Förenade kungariket som ger ett särskilt barnomsorgsbidrag. 2 Omsorg av äldre och andra omsorgsberoende personer ägnas nästan ingen uppmärksamhet alls, vilket är ologiskt med tanke på att EU:s befolkning blir allt äldre. 3 Andelen äldre personer (över 65 år) som bor på institutioner är exempelvis 8,7 % i Sverige, 6,5 % i Frankrike, 5,1 % i Förenade kungariket, 3,9 % i Italien och 1,0 % i Grekland. I samma länder uppgår andelen personer på över 65 år som har hemtjänst till 11,2 % i Sverige, 6,1 % i Frankrike, 5,5 % i Förenade kungariket och 2,8 % i Italien 4. 1 Källa: OECD Employment Outlook, provided by national sources, Källa: System för ömsesidig information om socialskyddet i EU-medlemsstaterna och EES-länderna, Missoc. En ny typ av tillhandahållande av tjänster finns på prov i Österrike sedan den 1 januari 2002, nämligen barnomsorgs- och skolpeng. 3 Mellan 1960 och 1999 har andelen personer på över 60 år i Europas befolkning ökat markant, från 16 procent till 21 procent. Italien, Tyskland och Grekland ligger i täten för denna utveckling. Beroendet bland äldre personer (andel av befolkningen som är över 60 är i förållande till dem som är år) har gått från 29,4 % 1960 till 38,6 % 1999, vilket innebär omsorgsproblem. 4 Källa: Den elfte European Social Services conference, Venedig, 2 4 juli 2003: Supporting careers of older people in Europe: a comparative report on six European countries. PE /20 RR\ doc

17 16 februari 2004 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor över möjligheterna att förena yrkesliv med familje- och privatliv (2003/2129(INI)) Föredragande: Herman Schmid ÄRENDETS GÅNG Vid utskottssammanträdet den 22 oktober 2003 utsåg utskottet för sysselsättning och sociala frågor Herman Schmid till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 21 januari och 16 februari 2004 behandlade utskottet förslaget till yttrande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående förslag med 14 röster för och 6 röster emot. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Theodorus J.J. Bouwman (ordförande), Marie-Hélène Gillig, Winfried Menrad och Marie-Thérèse Hermange (vice ordförande), Herman Schmid (föredragande), Jan Andersson, Elspeth Attwooll, Regina Bastos, Johanna L.A. Boogerd-Quaak (suppleant för Anne André-Léonard), Alejandro Cercas, Harald Ettl, Roger Helmer, Stephen Hughes, Anne Elisabet Jensen (suppleant för Marco Formentini), Karin Jöns, Jean Lambert, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Mario Mantovani, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten (suppleant för Rodi Kratsa-Tsagaropoulou), José Ribeiro e Castro (suppleant för Nello Musumeci i enlighet med artikel i arbetsordningen), Herman Schmid, Helle Thorning-Schmidt, Anne E.M. Van Lancker och Barbara Weiler. RR\ doc 17/20 PE

18 FÖRSLAG Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: 1. Europaparlamentet betonar att den europeiska sysselsättningsstrategin och Lissabonstrategin syftar till att öka sysselsättningen för kvinnor och män och främja de sociala förändringar som krävs för ökad sysselsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förtydliga sysselsättningsriktlinjerna genom att förbättra läsbarheten av de handlingsplaner som möjliggör samfinansiering av aktiva jämställdhetsåtgärder på de nationella arbetsmarknaderna. 2. Europaparlamentet påminner om att det alltid är kvinnan som är i åtanke när man diskuterar möjligheterna att förena yrkesliv med familje- och privatliv (t.ex. när det gäller barnledighet och föräldrapenning) och begär därför att även fäder beaktas i familjepolitiken. 3. Europaparlamentet påminner om att det fortfarande främst är kvinnor som tar hand om vårdbehövande äldre anhöriga, funktionshindrade familjemedlemmar och barn. Parlamentet erinrar om att kvinnor och män måste ges lika möjlighet att förena förvärvsarbete med vård av barn och andra vårdbehövande anhöriga och samtidigt kunna delta i samhällslivet som ansvarstagande medborgare. 4. Europaparlamentet erinrar om att antagandet av politiska strategier och vidtagandet av åtgärder för att harmonisera yrkeslivet med privatlivet även på ett avgörande sätt bidrar till att tackla det demografiska problem som merparten av medlemsstaterna står inför. 5. Europaparlamentet är övertygat om att de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män är en av de främsta orsakerna till och en följd av den för närvarande ojämlika arbetsfördelningen och arbetsvärderingen. 6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och anslutningsländerna att beakta fördelningen av familjeansvaret mellan mödrar och fäder i samband med genomförandet av direktivet om föräldraledighet. 7. Europaparlamentet erinrar om att det ofta är svårt att komma tillbaka till arbetslivet efter en längre frånvaro (på grund av omsorgsansvar) och uppmanar medlemsstaterna och anslutningsländerna att vidta åtgärder för att underlätta återgången till arbetslivet och erbjuda möjligheter till vidareutbildning som kan förenas med vård av barn under frånvarotiden och som är avsedda för personer som återvänder till arbetslivet efter en längre paus på grund av föräldraskap. 8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och anslutningsländerna att fullt ut genomföra direktiv 75/117/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män, i syfte att göra det möjligt för kvinnor och män att fatta beslut om föräldraledighet och annan frånvaro på grundval av lika lön. PE /20 RR\ doc

19 9. Europaparlamentet varnar för den nuvarande trenden att betrakta kvinnors deltidsarbete som en generell lösning för att man skall kunna förena yrkesliv och familjeliv eftersom denna lösning befäster den ojämlika fördelningen av familjeansvaret och motverkar jämvikt på arbetsmarknaden. 10. Europaparlamentet betonar att flexibelt arbete, exempelvis tillfälligt arbete eller distansarbete, kan vara ett sätt att förena yrkesliv och privatliv, men endast om arbetstagarna själva valt dessa arbetssätt för att de passar deras livssituation. Parlamentet efterlyser ett tillräckligt socialrättsligt skydd för alla arbetsförhållanden. 11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och anslutningsländerna att uppmuntra företag att föra en familjeinriktad personalpolitik inom ramen för en översyn för att skapa ett familjevänligt arbetsliv. 12. Familjepolitiken måste skapa förutsättningar för föräldrarna att tillbringa mer tid med sina barn. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och vård av eget barn skulle i många fall medföra förbättrad kontakt mellan föräldrar och barn, och även ge positiva effekter på familjebildningen och familjestabiliteten. 13. Europaparlamentet anser att en generell minskning av den dagliga arbetstiden skulle vara den bästa metoden för att göra det möjligt att förena yrkesliv och familjeliv och för att främja jämställdhet, och att det därför finns anledning att göra en översyn av arbetstidsdirektivet. 14. Europaparlamentet hävdar åter att det mål för barnomsorg som fastställdes i Barcelona borde höjas så att medlemsstaterna senast 2010 skall erbjuda ett brett urval av förmånliga, högkvalitativa och varierande barnomsorgstjänster som anpassats till de lokala behoven för alla barn som ännu inte uppnått den obligatoriska skolåldern. Parlamentet betonar att vård och omsorg av god kvalitet och till överkomligt pris även behövs för vårdbehövande äldre samt funktionshindrade och handikappade personer. 15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de anslutande länderna att utveckla lämpliga tjänster och strukturer för handikappade barn i syfte att förbättra deras undervisning för att de bättre skall kunna integreras i samhället. 16. Europaparlamentet påpekar att en familj inte nödvändigtvis måste bestå av mamma, pappa och barn. 17. Europaparlamentet konstaterar att familjer med ensamförsörjande föräldrar, i regel kvinnor, har särskilda behov och uppmanar därför medlemsstaterna och anslutningsländerna att öka sitt stöd (överföringar eller infrastrukturella åtgärder) till dessa familjer, se till att vård av barn tillgodoräknas i större utsträckning och garantera alla arbetssökande rätt till socialförsäkringsförmåner. 18. Europaparlamentet oroar sig över att fäder fortfarande utnyttjar sin rätt till föräldraledighet i mycket mindre utsträckning än mödrar, men gläds över ökningen. Parlamentet är övertygat om att högre ersättning vid föräldraledighet skulle leda till att fler fäder kunde utnyttja denna möjlighet. Längre föräldraledighet skulle även göra det möjligt för fler föräldrar att dela på ledigheten. Europaparlamentet anser därför att RR\ doc 19/20 PE

20 föräldraledighetsdirektivet bör ses över. Parlamentet erinrar också om behovet av att vidta åtgärder som främjar en smidig återgång till den tjänst man hade före föräldraledigheten. 19. Europaparlamentet påminner om att kompetensutveckling under hela yrkeslivet, och kvinnors deltagande i informationssamhället, endast är möjlig om det finns ekonomiska förutsättningar för tjänstledighet för utbildning, antingen genom offentliga medel eller genom anställningsrelaterade överenskommelser. 20. Europaparlamentet är djupt oroat över arbets- och familjesituationen i de nya medlemsstaterna där barnomsorgen varit föremål för omfattande nedskärningar. 21. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att med hjälp av innovativa lösningar när det gäller arbetstid och arbetets organisation, underlätta för sin personal att i ett livstidsperspektiv förena yrkesliv med familje- och privatliv enligt principen att kvinnor och män skall ha lika rättigheter och skyldigheter och enligt minimikravet att gemenskapens regelverk på det socialpolitiska området helt skall avspeglas i arbetsvillkoren för den egna personalen. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med de europeiska arbetsmarknadsparterna, EU:s medlemsstater, icke-statliga organisationer och företrädare för Europaparlamentets behöriga utskott, anordna en årlig konferens om möjligheterna att förena yrkesliv och familjeliv i syfte att utvärdera de framsteg som gjorts samt undersöka och åtgärda kvarstående problem. PE /20 RR\ doc