Miljöansökan Preemraff Lysekil. ROCC Residue Oil Conversion Complex. Komplettering Bilaga A

Transkript

1 Miljöansökan Preemraff Lysekil ROCC Residue Oil Conversion Complex Komplettering Bilaga A

2

3 Innehåll 1 Kompletteringar gällande utsläpp av svavel Nuvarande utsläppsnivå Utsläpp efter ROCC Åtgärder för att minimera utsläpp av svavel från SRU vid driftstörningar samt risken för driftstörningar Inbyggd reservkapacitet för Clausenheter Inbyggd reservkapacitet för restgasrening (TGTU) Möjlighet att utnyttja reservkapaciteten i ROCC-anläggningarna för befintligt raffinaderi Internationell jämförelse Kompletteringar gällande utsläpp av kväveoxider Nuvarande utsläppsnivå Utsläpp efter ROCC Åtgärder för att minska utsläpp från befintlig anläggning SCR på befintlig vätgasanläggning (HPU) LågNO X-brännare på ugn H Rökgasåterföring (FGR) på SG SCR på övriga processugnar Driftoptimering Internationell jämförelse Kompletteringar gällande utsläpp av stoft Utsläpp av stoft från katalytisk kracker (FCC) Möjliga ytterligare åtgärder Kompletteringar gällande utsläpp av VOC Gasåtervinningsanläggningen (VRU) VOC från avloppssystemet Åtgärder för att minimera VOC-utsläpp från utrustning Roterande utrustning Flänsar Ventiler VOC från reningsverket Åtgärder att minska utsläppen av VOC från befintlig anläggning Utsläpp av VOC från ROCC-tankfält Osäkerheter i VOC-mätningar Kompletteringar gällande utsläpp av övriga (organiska) ämnen till luft i

4 5.1 Utsläpp av övriga organiska ämnen Regenerering av katalysatorn vid platformern Mätningar av utsläpp från platformeranläggningen Grov uppskattning av utsläppens storlek Ammoniakslip från SCR Klorväte från platformeranläggningen (CCR) Kompletteringar gällande utsläpp till vatten samt vattenrening och åtgärder för att förhindra oljeutsläpp Befintlig avloppsvattenrening och utsläpp till vatten den senaste treårsperioden Utsläpp till recipienten Olja i utsläppspunkt V Kväve i utsläppspunkt V Fosfor i utsläppspunkt V TOC i utsläppspunkt V Suspenderat material i V8B Rening av avloppsvatten och dagvatten från ROCC Beskrivning av Fall Beskrivning av Fall Flytt av utsläppspunkt i Brofjorden Kemiska produkter med eventuell negativ påverkan i vattenmiljön Legionella i avloppsvattenreningen Funktion av oljedetektor för dagvatten Åtgärder för att minska risken för oljeutsläpp till Sjöbolviken efter att spontdammen tagits bort Oljespill: Olja i Brofjorden från fartyg Kompletteringar gällande recipientens status och påverkan från utsläpp till vatten från Preemraff Lysekil Statusklassning av vattenförekomsterna Brofjorden och Yttre Brofjorden samt bedömningsunderlag Bedömning av statusklassning vid en utökad produktionsnivå Avloppsvattnets toxicitet och utspädningsförhållanden Kompletteringar gällande anläggningsarbete i vatten Vattenverksamhet under byggtiden samt påverkan på marin flora och fauna Arbeten i vatten Arbeten för ny pråmkaj (för projektmaterial) Produktkajer (befintlig kaj 5 & ny kaj 6) samt vågbrytare utanför kaj Renovering av torrlastkaj ii

5 8.2.4 Havsvattenkylstation Förlängning av utloppsrör för vattenreningsverket Beskrivning av arbetsmetoder och planerade skyddsåtgärder Muddring och omhändertagande av muddermassor (inklusive schaktning) Spontning, tömning av vatten, pålning och konstruktion av vågbrytare Sprängning Undervattensbuller Kompletteringar gällande kylvatten Teknisk utformning av havsvattensystemet Allmänt Intagsledningar Intagsbassäng Utloppsystem Spridningsberäkningar Kylkapacitet för befintligt raffinaderi Kylvattensystemets påverkan på växt- och djurliv Torskbestånd Jämförelser mellan förhållandena i Brofjorden och utanför Ringhals kärnkraftverk Påverkan av kylvattenutsläpp samt intag av kylvatten Biocidtillsatser i kylvatten och effekter i recipienten Kompletteringar gällande energi Preems arbete med energieffektivisering Lag om energikartläggning Energiflöde Energianvändning Energiövervägande för ROCC Energieffektivitet Fjärrvärme Kompletteringar gällande säkerhetsaspekter Referensanläggningar Dominoeffekter Status på tankinvallningar Släckvatten Klimatutredning Översikt över bedömda risker för 3:e person och yttre miljö Korsreferens mellan säkerhetsrapport och Preemraffs interna dokument iii

6 12 Kompletteringar gällande buller inklusive byggbuller, undervattensbuller samt trafikbuller Byggbuller under byggtiden Buller från fartyg Trafikbuller Övriga kompletteringar gällande process- och driftfrågor Hantering och styrning av kondensvatten från beredning av slurrykatalysator Kontaminerat vatten från vätgasanläggningen Fackelsystemet Åtgärder för att minimera uppstartsproblem och driftstörningar Uppstartsproblem Visbreaker i standby Driftstörningar Rening och lagring av ammoniak Bakgrund Processbeskrivning Lager och utlastning Energianvändning Utsläpp till luft Kontaminerat vatten Buller Säkerhetsbedömning Kompletteringar gällande häckfågelinventering Tidigare genomförda fågelinventeringar i området Artfynd enligt Artdataportalen Referenser Bilaga 1A Bilaga A2 Bilaga A3 Bilaga A4 Bilaga A5 Kemikalielista NL Beredskapsplan Brofjorden MI107 Hantering av schaktmassor SMHI Rapport Spridning av kylvattenutsläpp i Brofjorden Sammanställning av möjliga skadehändelser och konsekvenser Bilaga A6 Klimatutredning Preemraff Lysekil Reviderad iv

7 1 Kompletteringar gällande utsläpp av svavel Avsnitt i ansökan som rör utsläpp av svavel: MKB 3.3.2, 3.5.1, 4.1.2, 4.2.1, TB 3.3, Nuvarande utsläppsnivå Emissionen av svaveloxider från raffinaderiet under 2016 uppgick till totalt 369 ton, räknat som svavel, se Figur 1. Det är väsentligt mer än åren innan vilket tillskrivs de driftproblem som förekom under framför allt början av året. Nästan hälften av utsläppet härrör från fackling under perioder med driftproblem på svavelåtervinningsanläggningarna. Omkring 35 % av svavelutsläppet kommer direkt från svavelåtervinningsanläggningarna under driftstörningsperioderna. Figur 1 Utsläpp av svaveldioxid som ton svavel under perioden vid Preemraff Lysekil. En mer detaljerad sammanställning för redovisas i Tabell 1. De stora skillnaderna mellan åren uppstår dels i samband med de återkommande storstoppen, dels på grund av slumpmässiga variationer för driftsstörningar på enskilda anläggningar och komponenter. För perioden har utsläppet av svaveldioxid i medel legat på 0,33 % av svavelproduktionen, med en spridning mellan 0,22 % och 0,36 %. Tabell 1 Svavelutsläpp vid Preemraff Lysekil under perioden MEDEL Satsning råolja Mton Svavelhalt i råolja % Svavelproduktion Återvinningsgrad SRU/TGTU 99.82% 99.92% 99.92% 99.80% 99.91% 99.89% 99.88% Totalt utsläpp SOx ton S/år varav bränsle FCC SRU (inkl driftstörningar TGTU) Fackling Andel utsläpp av svavelproduktion 0.36% 0.35% 0.22% 0.43% 0.27% 0.32% 0.33% varav bränsle 0.01% 0.01% 0.01% 0.06% 0.01% 0.04% 0.02% FCC 0.05% 0.03% 0.03% 0.04% 0.03% 0.02% 0.03% SRU (inkl driftstörningar TGTU) 0.18% 0.08% 0.08% 0.20% 0.09% 0.11% 0.12% Fackling 0.11% 0.23% 0.11% 0.12% 0.15% 0.15% 0.15% 1

8 Utsläppet från fackling svarar för huvuddelen av det redovisade utsläppet och motsvarar cirka 0,15 % av svavelproduktionen. Cirka hälften av detta utsläpp beror på driftstörningar i Clausanläggningen som leder till ett momentant mycket stort tillfälligt utsläpp när H 2S leds om till facklan. Resterande utsläpp vid fackling kommer från driftstörningar på andra anläggningar, till exempel efter utsläpp från säkerhetsventiler. Utsläpp från driftstörningar på restgasreningen uppskattas vara cirka hälften av det totala utsläppet via svavelåtervinningens skorsten och motsvarar cirka 0,06 % av svavelproduktion. Årsvariationen är dock stor och varierar mellan cirka 0,01 % och 0,15 %. För de flesta europeiska raffinaderier är svaveldioxid från användning av bränslen den dominerande källan. Preemraff Lysekil använder dock nästan uteslutande bränngas med låg svavelhalt varför detta utsläpp i jämförelse är lågt. Rökgaserna innehåller normalt <5 mg S/Nm 3, vilket ligger under den lägre gränsen enligt BAT-AEL (5-35 mg/nm 3 ). 1.2 Utsläpp efter ROCC Med ROCC-projektet uppnås en mycket positiv allmän miljöeffekt då produkterna ska renas från ytterligare ton svavel per år. Samtidigt medför den utbyggda processanläggningen en ökning av det lokala utsläppet av svaveldioxid med cirka 400 ton per år. För att minimera det tillkommande svavelutsläppet vid raffinaderiet avser Preem att ställa höga krav på reningsgrad i den nya svavelåtervinningsanläggningen. Enligt BAT-AEL för nya anläggningar ska återvinningsgraden för nya anläggningar (Claus inklusive TGTU 1 ) vara i intervallet 99,5-99,9%. För den nya anläggningen har Preem ansatt ett betydligt högre designkrav med en återvinningsgrad på >99,95%. I Tabell 2 visas de uppskattade maximala årsutsläppen av svavel efter ROCC. Tabell 2 Uppskattning av maximala årsutsläpp av svavel vid Preemraff Lysekil efter ROCC (befintliga och nya anläggningar). 1 TGTU Tail Gas Treatment Unit, dvs. restgasrening. 2

9 Som framgår av Tabell 2 ställer Preem högre krav för ROCC än de som uppnås för befintlig anläggning idag för att minimera utsläpp vid olika driftstörningar. Som bas för beräkningarna har använts den nulägesbeskrivning som anges i Tabell 1. Därefter har uppskattningar gjorts för effekten från den utökade avsvavlingskapaciteten och genomströmningen för raffinaderiet samt effekten av de utsläppsbegränsande åtgärder som redovisas nedan. Det är dock viktigt att notera att den redovisade utsläppen från driftstörningar är en schematisk fördelning av ett tänkt maxutsläpp. Variationer mellan de olika utsläppskällorna kan variera kraftigt under enskilda år. 1.3 Åtgärder för att minimera utsläpp av svavel från SRU vid driftstörningar samt risken för driftstörningar För mer om åtgärder för att minimera risken för driftstörningar, se avsnitt Efter utbyggnaden bedöms driftstörningar på nya och befintliga Clausenheter fortsatt vara den enskilt största orsaken för tillfälliga utsläpp av svaveldioxid. Utsläpp av svaveldioxid från driftstörningar är i huvudsak av tre typer: Större störningar som drabbar hela eller delar av raffinaderiet och ger fackling av svavelrika gaser. En enda allvarlig driftstörning som drabbar alla ROCC:s Clausanläggningar kan till exempel ensamt orsaka ett utsläpp av svaveldioxid med upp till cirka 80 ton svavel. Om störningen drabbar hela raffinaderiet, till exempel ett totalt elbortfall eller ett allvarligt instrumentfel, kan det tillkomma ytterligare 50 % från andra källor. Om anläggningen inte kan omstartas omgående inleds en nedsläckning av raffinaderiet för att minimera utsläppet. Driftstörningar på enskilda Clausenheter kan få till följd att anläggningen inte kan ta emot allt svavelväte som produceras i avsvavlingsanläggningarna. Överskottet av svavelväte leds då tillfälligt till fackla medan anläggningen balanseras om så att facklingen kan stoppas. Vid driftstörningar på en restgasreningsenhet (TGTU) kan gasen från Clausenheterna inte slutrenas från svavelrester utan leds direkt till incineratorn där kvarvarande svavelväte destrueras. Denna typ av störning ger betydligt mindre utsläppshastighet än den föregående typen. Utsläppet är dessutom oftast kortvarigt medan anläggningen balanseras om så utsläppet kan stoppas. I Figur 2 visas en principskiss för en svavelåtervinningsanläggning. Se även figur 33 i MKB (bilaga D till ansökan) som ger en mer övergripande bild av svavelåtervinningen. 3

10 Figur 2 Principskiss för svavelåtervinningsanläggning. Genom ett flertal planerade åtgärder, vilka beskrivs nedan, avser Preem inom ramen för ROCCprojektet att i mesta möjliga mån begränsa det utsläpp som uppstår vid driftstörningar. Bland de planerade åtgärderna kan nämnas: Inbyggd reservkapacitet för Clausenheter Den nya svavelåtervinningen byggs med kraftigt förbättrad standby-kapacitet för Clausenheterna. Anläggningen byggs med tre enheter där normalt alla enheter kommer att vara i drift. Vid driftstörningar på en enhet ska dock två enheter vara tillräckligt för att klar hela återvinningskapaciteten för ROCC. Flödet av svavelväte till Clausenheterna kan då snabbt fördelas om till de övriga enheterna och därigenom minimeras utsläppet till fackla. Att installera ytterligare en enhet utöver de tre som redan planeras är inte motiverat eftersom flödet då oftast skulle ligga under minimikapaciteten för Clausenheterna. Detta skulle medföra att en enhet måste släckas ned. En nedsläckt enhet kan på grund av lång uppstartstid inte användas för att ta över svavelåtervinning vid driftstörningar, varför det då inte skulle vara fråga om tillgänglig standbykapacitet Inbyggd reservkapacitet för restgasrening (TGTU) Preem har beslutat om en justering av TGTU-konfigurationen jämfört med den som har angivits i ansökan. För att ytterligare reducera konsekvenserna av ett TGTU-stopp ska även TGTU-enheterna delas upp på tre linjer (istället för två). Konsekvenserna av ett stopp på en linje kan därigenom minimeras. Därigenom minimeras utsläpp vid driftstörningar på samma sätt som för Clausenheterna. 4

11 1.3.3 Möjlighet att utnyttja reservkapaciteten i ROCC-anläggningarna för befintligt raffinaderi Reservkapaciteten som byggs in i ROCC-anläggningarna ska även vara möjlig att använda vid driftstörningar på befintlig svavelåtervinningsanläggning. Denna möjlighet är dock begränsad eftersom de äldsta delarna använder en annan aminteknologi (DEA 2 ) som inte är kompatibel med den som används för ICR och ROCC (MDEA 3 ). Det ska dock vara möjligt att, vid behov, föra över hela aminflödet från den nyare ICR-enheten (dagens hydrokrackeranläggning) till den tillkommande svavelåtervinningen och därigenom avlasta detta svavelväte från den befintliga svavelåtervinningen. För att minimera risken för större störningar som drabbar hela eller delar av raffinaderiet krävs ett långsiktigt arbete med alla detaljer i projektering, drift och underhåll. Detta arbete är av högsta prioritet för raffinaderiet eftersom denna typ av händelser är förenade med ökade säkerhetsrisker, ger ökad miljöpåverkan och mycket stora inkomstbortfall. För mer om minimering av driftstörningar, se avsnitt Internationell jämförelse Med den föreslagna anläggningen för krackning av vakuumåterstod intar Preem en framskjuten roll för att minska utsläpp av svaveldioxid till atmosfären. Anläggningen reducerar utsläppet från användning av produkterna med i storleksordningen ton svavel per år. Den stora utbyggnaden ger visserligen en mindre ökning av det lokala utsläppet men det är fortfarande bara en bråkdel av det som normalt släpps ut vid europeiska raffinaderier. En sammanställning från CONCAWE för 2010 som omfattade 63 europeiska raffinaderier visar det jämförelsevis låga utsläpp som uppkommer vid raffinaderiet i Lysekil samt de låga utsläppen som uppkommer från företagets produkter, se Tabell 3. Tabell 3 Utsläpp av svavel vid europeiska raffinaderier respektive Preemraff Lysekil. Källa: CONCAWE 4 Uppskattad mängd inkommande svavel Totalt 63 raffinaderier Preemraff Lysekil Medel Preemraff Lysekil Gällande tillstånd Preemraff Lysekil Ansökt alternativ 4340 kton 134 kton -- ca 310 kton Svavel i produkter 1711 kton 59 kton -- <0.1 kton andel av inkommande 39% 44% <0.1% Avskiljt svavel 2444 kton 75 kton -- ca. 310 kton andel av inkommande 56% 56% 99.7% Utsläpp från raffinaderiet 164 kton 0.24 kton 0.40 kton 0.80 kton andel av inkommande 3.8% 0.18% 0.30% 0.26% 2 Dietanolamin 3 Metyldietanolamin 4 CONCAWE (2010). Sulphur dioxide emissions from oil refineries in Europe. 5

12 2 Kompletteringar gällande utsläpp av kväveoxider Avsnitt i ansökan som rör utsläpp av kväveoxider: MKB 3.5.1, , 4.2.1, TB , Nuvarande utsläppsnivå Kväveoxidutsläppet uppgick år 2016 till totalt 650 ton NO 2, se Figur 3. Utsläppet är större än föregående år. Detta beror delvis på att rökgasåterföringen till ångpannan SG-3203 havererade på grund av läckage. För att åtgärda läckaget behövde pannan släckas ned vilket gjorde att åtgärden fick vänta då läckaget inträffade i en period då ångbehovet på raffinaderiet var mycket stort bland annat beroende på diverse nedsläcknings- och uppstartsaktiviteter i samband med revisionsstopp. Figur 3 Kväveoxider som ton NO2 under I Tabell 4 redovisas NO X-utsläpp och installerade NO X-reducerande åtgärder för befintliga utsläppskällor på raffinaderiet. Alla större ugnar har lågno X-brännare installerade medan den mest använda ångpannan istället har kompletterats med rökgasåterföring. Båda dessa åtgärder ger betydande reduktion av NO X-bildning genom att sänka flamtemperaturen. I den katalytiska krackern (FCC-anläggningen) sker förbränningen i en fluidiserad bädd vilket gör att dessa tekniker (lågno X- brännare respektive rökgasåterföring) inte är tillämpbara. För FCC-anläggningen är istället en SCRenhet installerad. 6

13 Tabell 4 Typiska NOX-utsläpp uppdelat per källa samt installerade NOX-reducerande åtgärder. Utsläppskälla NOx reducering TJ/år Mg NOX/MJ Mg NOx/Nm3 Ton NO2/år Processugnar H-2101 Låg-NOx H-2201 Låg-NOx H-2603 Låg-NOx H-2604 Låg-NOx H-2301 Låg-NOx H-2302 Låg-NOx H H H H-2401 Låg-NOx H-2403 Låg-NOx H-2801 Låg-NOx H-2803 Låg-NOx H-2901 Låg-NOx FCC SCR H-8101 Låg-NOx H8120 Låg-NOx H-8201 Låg-NOx Ångpannor SG SG SG-3203 FGR Facklor Facklor Utsläpp efter ROCC Som framgår av Tabell 5 är den genomsnittliga NO X-halten i nya processugnar lågt (24 mg/nm 3 ) och väl under den lägre gränsen på BAT-AEL för nya anläggningar (30 mg/nm 3 ). Detta uppnås genom att samtliga ugnar ska förses med låg NO X-brännare och att SCR-enheter ska installeras på huvuddelen av ugnseffekten. Tabell 5 Uppskattning av utsläpp från tillkommande processugnar. Utsläppskälla NOx reducering TJ/år Mg NOX/MJ Mg NOx/Nm3 Ton NO2/år Processugnar H-7101 Låg-NOx H-7102 Låg-NOx H-7103 Låg-NOx H-7104 SCR H-7105 Låg-NOx H-7106 Låg-NOx HPU 1 SCR HPU 2 SCR TGTU 1 Låg-NOx TGTU 2 Låg-NOx TGTU 3 Låg-NOx

14 För ugnar som värmer kolväten under mycket högt tryck har leverantören rekommenderat att inte installera SCR-enheter på grund av ökad risk för tubhaveri. H-7101/2/3/5 har ett drifttryck över 150 bar vilket kan medför mycket allvarliga skador vid ett tubhaveri. Incineratorerna på svavelåtervinningsanläggningen bedöms inte heller lämpliga för installation av SCRenheter. Rökgaserna består i huvudsak av gaser från restgasreningen och har andra egenskaper än normala rökgasflöden. I Tabell 6 redovisas den samlade effekten för befintlig anläggning och tillkommande processdelar. Utsläpp av NO X för befintlig anläggning är något ökat jämfört med Tabell 4 för att motsvara den ökade förbränningseffekten vid fullt utnyttjande av ökad genomströmning efter nytt tillstånd. Ökningen av NOx-utsläpp från befintlig anläggning kompenseras dock i stort av de planerade utsläppsreducerande åtgärderna för befintlig anläggning. Observera även att utsläppet av NO X från katalysatorberedningen förefaller kunna elimineras helt genom olika processmodifieringar. Leverantören undersöker möjligheten att leda gasen till hydrokrackerns reaktorsystem. Därigenom skulle dessa kväveoxider hydreras och omvandlas till ammoniak på samma sätt som övriga kväveföreningar från inkommande vakuumåterstod. De tillkommande kväveoxiderna ger en marginell ökning av ammoniakproduktionen som beskrivs i avsnitt 14. Tabell 6 Uppskattning av totalt utsläpp efter ROCC. Efter ROCC Tillförd energi mg NOx/ mg NOx/ BAT-AEL TJ/år MJ Nm 3 (mg/nm3) rökgas ton NOx / år Befintlig anläggning Utsläppsreducering bef. anl. -55 ROCC (eldning) ROCC (kat.beredning) (0) Fackling Marginal *) *) Driftstörningar, osäkerhet i design, mm SUMMA 713 Utsläppet för fackling är i huvudsak baserat utsläpp från befintliga anläggningar. En mindre ökning har gjorts för att ta hänsyn till den utökade processanläggningen efter ROCC. Marginalen om 70 ton är även den baserad på erfarenheter från befintlig anläggning där normala driftvariationer under vissa år kan förändra NO X-utsläppet med över 10 %. Detta kan till exempel bero på störningar i olika processkomponenter, onormalt höga ugnslaster, tillfälliga fel på analysatorer eller annan instrumentering. 2.3 Åtgärder för att minska utsläpp från befintlig anläggning För närvarande pågår studier för att värdera flera olika åtgärder för att i första hand minimera utsläpp av NO X från de befintliga processugnarna. Åtgärderna varierar i komplexitet och kostnad och måste värderas i relation till den NO X-reducerande effekt det kan ge. Flera olika åtgärder har värderats under de preliminära studierna. 8

15 2.3.1 SCR på befintlig vätgasanläggning (HPU) Anläggningen togs i drift 2004 och är från början förberedd för installation av en SCR-enhet. Denna åtgärd bedöms kunna minska NO X-utsläppet med cirka 40 ton per år. Installationen kräver ett längre stopp och är därför planerad till mellanstoppet LågNOX-brännare på ugn H-2306 Installation av lågno X-brännare i befintliga ugnar kan reducera NO X-halterna i rökgaserna till mg NO X per Nm 3. Denna åtgärd är idag genomförd på de flesta ugnar på befintlig anläggning. För de återstående ugnarna planerar Preem att installera lågno X-brännare på H2306. Övriga ugnar som saknar lågno X-brännare, (H2304, H2307) har numera ingen eller mycket liten eldning varför ytterligare åtgärder inte bedöms vara nödvändiga. Installation av lågnox-brännare för H2306 beräknas minska NO X-utsläppet med cirka 10 ton per år. Installationen kräver ett längre driftstopp och kan planeras till storstoppet Rökgasåterföring (FGR 5 ) på SG-3202 Det är osäkert hur stor NO X-reducering rökgasåterföring leder till då ångpannorna beräknas få lägre belastning jämfört med idag. Åtgärden beräknas minska NO X-utsläppet med cirka 5 ton per år och kan genomföras under perioden SG-3201 planeras användas som reservpanna och normalt vara stopp. Rökgasåterföring är därför inte planerad för denna panna SCR på övriga processugnar För att nå den nedre gränsen enligt BAT- AEL på 30 mg/nm 3 krävs installation av SCR på övriga befintliga ugnar. En SCR-enhet ger typiskt en reduktion av NO X-halterna med % men installationen medför kostsamma ombyggnader av rökgaskanaler och stålkonstruktioner samt installation av större rökgasfläktar. Vid Preemraff Lysekil kan installation av SCR på till exempel Crudeoch Vakuumugnarna ge en betydande reduktion av utsläpp av kväveoxider. Kostnaden är emellertid hög och uppskattas motsvara kr per kg NO X-minskning. Ingen ytterligare installation av SCR, utöver befintlig HPU, är därför planerade Driftoptimering Utredningar är påbörjade för att värdera möjligheten att optimera drift av ugnar och brännare för att därigenom minska NO X-utsläpp. Det gäller bland annat förbättrad NO X-mätning på enskilda ugnar och andra åtgärder för att förbättra drift och underhåll. 2.4 Internationell jämförelse För kväveoxider har Preemraff Lysekil ett mycket lågt utsläpp relativt andra europeiska raffinaderier. I BAT-REF finns en sammanställning för NO X-utsläpp för perioden Preemraff Lysekil redovisar där ett utsläpp på 68 gram NO X per ton processad råolja. Detta är det lägsta utsläppet för 37 raffinaderier med FCC-anläggningar och det tredje lägsta för alla 58 raffinaderier i sammanställningen. Medianutsläppet för raffinaderier i undersökningen ligger på 249 gram NO X per ton råolja. Den nuvarande utsläppsnivån vid raffinaderiet har reducerats med ytterligare % jämfört med Det är därför rimligt att anta att utsläppsnivån fortsatt är en av de lägsta bland europeiska raffinaderier. 5 FGR Flue Gas Return 9

16 3 Kompletteringar gällande utsläpp av stoft Avsnitt i ansökan som rör utsläpp av stoft: MKB 3.3.2, 3.5.1, 4.2.1, TB Utsläpp av stoft från katalytisk kracker (FCC) Under perioden (Figur 4) har stofthalten från FCC minskat till följd av åtgärder för att i slutet av perioden ligga runt mg/nm 3. Detta ska jämföras med BAT-AEL som för befintlig FCC ligger på mg/nm 3. De åtgärder som kunnat vidtas utan utbyte av befintliga regeneratorcykloner har visat sig vara otillräckliga för att komma ner till önskade halter varför nya cykloner kommer att sättas in i samband med revisionsstopp på FCC-anläggningen under april Figur 4 Stoft (mg/nm 3 ) från den katalytiska kracker-anläggningen under åren De åtgärder som kommer att göras 2017 omfattar byte och modifiering av samtliga regeneratorcykloner för att uppnå maximal prestanda. Hotgas-filtrets keramiska filterstavar som vid upprepade tillfällen har bidragit till läckage kommer att bytas ut mot ett filter av sintrad metall, vilket är mer robust. Slutligen installeras också en så kallad RegenMax baffle i regeneratorn, med syfte att minska medryckningen av katalysatorpartiklar (från katalysatorbädden) till regeneratorcyklonerna. Enligt pilotförsök ska medryckningen till 1:a cyklonstegets inlopp minska med cirka 50 % vid de driftförhållanden som råder i FCC-anläggningen. Den av leverantörerna garanterade utsläppsnivån för åtgärderna tillsammans är <50 mg/nm 3 men den förväntade utsläppsnivån är mg/nm 3 (BAT-AEL mg/nm 3 ). Detta innebär en investering med en total installerad kostnad på 26 miljoner SEK Möjliga ytterligare åtgärder Skulle det visa sig att åtgärderna inte har förväntad effekt finns ytterligare åtgärder att vidta men dessa behöver i det läget utredas ytterligare. KBR (Kellogg Brown & Root) genomförde under första kvartalet 2016 en studie, på uppdrag av Preem, med syfte att identifiera praktiskt och processmässigt möjliga alternativ för att ytterligare minska 10

17 utsläpp av stoft från den katalytiska krackeranläggningen. Studien redovisade bland annat förväntade utsläppsnivåer samt investeringskostnad (material och installation) för respektive teknik. De tekniker som jämförs i studien är följande: 1. Elektrostatiskt filter (ESP) 2. Våtgasskrubber 3. Påsfilter 4. Tredjestegsfilter för hela rökgasflödet 5. Kompakt backblåsningsfilter (nedan kallat Compact blow back filter) En sammanställning av teknikerna med förväntade kostnader och prestanda visas i Tabell 7. Tabell 7 Kostnader och prestanda för respektive teknik. Typ av teknik Utsläppsgaranti [mg/nm 3 ] Capex [MSEK] Installation nedströms/uppströms orifice chamber* ESP (2-fälts) <25 50 Nedströms Våtgasskrubber <50 (förväntat 15) 75 Nedströms Påsfilter <10 95 Nedströms Tredjestegsfilter < Uppströms Compact blow back filter <10 65 Nedströms * Orifice chamber avser gränsen mellan rökgasdelens högtrycks- och lågtryckssida. Förutom kostnad och prestanda är det ett flertal andra parametrar som måste beaktas för att bedöma huruvida teknologin är lämplig att installera på den befintliga FCC-anläggningen. Av ovanstående tekniker bedöms 2-fälts ESP och påsfilter vara de mest lovande om ytterligare åtgärder krävs förutom de nu pågående. En annan begränsning gäller de alternativ som installeras nedströms orifice chamber, d.v.s. på rökgasdelens lågtryckssida. Designtrycket är begränsat till 60 mbarg och det finns idag ingen marginal till detta vilket betyder att ingen ny utrustning kan installeras på denna position utan att designtrycket på befintlig utrustning ökas. KBR har uppskattat att avgaspannan och ledningssystem måste designas upp till mbarg beroende på vilket alternativ som används. Vilka åtgärder som behöver göras på befintlig utrustning för att den skall klara av ett högre designtryck behöver utredas noggrannare men i dagsläget bedöms dessa kostnader till ca 20 MSEK. Sammanfattningsvis kan konstateras att de nu pågående åtgärderna förväntas ge stoftutsläpp från FCC-anläggningen inom det intervall som är BAT-AEL. 11

18 4 Kompletteringar gällande utsläpp av VOC Avsnitt i ansökan som rör utsläpp av VOC: MKB 3.5.1, TB 3.8, Gasåtervinningsanläggningen (VRU) I nuvarande miljövillkor anges krav på drifttillgänglighet för gasåtervinningsanläggningen. För gasåtervinningen i produkthamnen gäller att anläggningen avseende klass 1-produkter ska drivas med en tillgänglighet på 90 %. Anläggningen ska anses tillgänglig om utsläppet inte överskrider 10 mg/nm 3. Som framgår av Tabell 8 innehålls tillgänglighetskravet under de senaste tre åren. Tabell 8 Drifttillgänglighet VRU År Tillgänglighet i % , , ,6 Gasåtervinningens funktion säkerställs idag med analysator på utgående gasström för att verifiera att utsläppet inte överskrider 10 mg/nm3. För att även bestämma återvinningsgrad (BAT är 95 % återvinningsgrad) samt för att kunna ta bort onödig regenerering ska analysator och flödesmätare installeras på ingående gasström. Arbetet är planerat att genomföras under VOC från avloppssystemet På Preemraff Lysekil finns fem olika avloppssystem. Avloppsbrunnarna märks upp med olika färger för minimera risken att fel avlopp används vid exempelvis dräneringar. De olika avloppens beteckningar, färgkod och användning visas i Figur 5. Figur 5 Avlopp på Preemraff Lysekil, 12

19 För att minimera VOC-utsläpp från de avlopp som kan innehålla olja kommer avloppen i ROCCområdet att utformas enligt följande: OS-system Innehåller regelmässigt stora mängder olja. Utförs som ett slutet trycksystem där dränering av olika rörsystem, pumpar, värmeväxlare trycks till en sluten tank med hjälp av kvävgas. Avluftning av den slutna tanken sker via facklan. OS-systemet ska med dessa åtgärder inte generera något VOC-utsläpp. SO-system SO-vatten kan vara kontaminerat med olja, till exempel från invallade betongytor inom processområdet. För att minimera avdunstning från oljefilm ska oljeavskiljare installeras så nära processytan som möjligt. Den avskilda oljan pumpas till OS-systemet. Efter oljeavskiljaren leds vattnet vidare till en pumpgrop varifrån det pumpas vidare till raffinaderiets avloppsreningsverk. För att förhindra att gaser sprids via avloppssystemen dras in- och utloppsledningar ner under vattenytan. Tillsynsbrunnar förses med körbara, gastäta betäckningar. DA-system Dagvattenbrunnar samlar upp regnvatten från asfalterade och grusade ytor runt processytor, såsom körvägar och upplagsytor etc. samt från rena betongytor inom processområdet. Dessa vattenströmmar ska normalt inte kunna vara kontaminerat. För att ytterligare minska risken att små mängder olja kan förorena dagvattnet och bland annat orsaka VOC-utsläpp ska oljeavskiljare även installeras för dagvattensystemet. Efter oljeavskiljaren installeras oljedetektor som larmar om vattnet efter oljeavskiljaren är fortsatt kontaminerat med olja. Om oljedetektorn detekterar olja kommer dagvattenströmmen att ledas om till reningsverket. Rent dagvatten från tak och andra ytor utan risk för oljekontaminering återinfiltreras normalt direkt till mark och hanteras inte i DA-systemet. 4.3 Åtgärder för att minimera VOC-utsläpp från utrustning Roterande utrustning För att minimera VOC-utsläpp från roterande utrustning, så som pumpar och kompressorer, ställer Preem särskilda täthetskrav, bland annat enligt API 682. API 682 reglerar till exempel hur mycket en pumptätning får läcka samt mätmetod. För centrifugal- och kolvkompressorer ställer Preem även krav att kontinuerligt läckage av kolväten till atmosfär inte får förekomma. Där sådan risk föreligger måste läckaget ledas till fackelsystemet Flänsar För att säkerställa att flänsar blir helt täta sker utbildning och certifiering av montörer. Det finns detaljerade instruktioner som föreskriver vilka packningar som får användas för respektive tillämpning samt hur montaget ska utföras. Instruktionerna ställer även krav på efterföljande kvalitetskontroller. För att säkerställa långsiktig täthet genomförs även återkommande läcksökning av flänsar Ventiler För att minimera VOC-utsläpp från ventiler ställer Preem krav på hur tätningar ska vara utformade och vilka fabrikat som är tillåtna. För reglerande ventiler kräver Preem dessutom fjäderbelastade tätningar för att åstadkomma god täthet under lång drifttid. För speciella medier som är giftiga eller på annat sätt skadliga är kravet att ventiler ska vara certifierade enligt ISO alternativt TA-luft / VDI 2440 vad gäller emissioner. 13

20 4.4 VOC från reningsverket Från reningsverket kommer huvuddelen av VOC-emissionerna från flotationsanläggningen, pumpgropen och utjämningstankarna. Totalt har reningsverket utsläpp på i storleksordningen 200 ton per år. Nuvarande flotationsanläggning och pumpgrop är övertäckta och luftfasen sugs till biosteget där det blåses in i botten av bassängen tillsammans med övrig luftinblåsning. Mätningar av VOC-emissioner från biosteget visar att det endast är mindre mängder VOC som avgår. Kontrollmätning som genomförts har visat på utsläpp i storleksordningen 20 ton per år. Denna metod planeras även att användas för den nya, tillkommande flotationsanläggningen. För att minimera avgång av VOC från pumpgropar ska försök påbörjas med täckande flytlager, till exempel Hexa-Cover. Det ska även utredas installation av avsug med aktivt kolfilter. 4.5 Åtgärder att minska utsläppen av VOC från befintlig anläggning Preem arbetar ständigt med åtgärder för att minimera utsläpp av VOC från anläggningarna. Det avser till exempel att följa den tekniska utvecklingen för att utnyttja nya möjligheter att skapa tätare system eller ny teknik för att upptäcka läckage. Det innefattar även att utveckla förbättrade arbetsrutiner till exempel för att reducera dränering av kolväten till avloppsystem. I Tabell 9 ges exempel på några av de ombyggnader som är planerade för att reducera utsläpp av VOC. För att förbättra läcksökning, särskilt inom tankfälten, har Preem även beslutat att införskaffa en så kallad VOC-kamera. Med denna kan raffinaderiets personal lokalisera utsläpp på större avstånd än vad som är möjligt med traditionell sniffning. En kamera gör det även möjligt att scanna av ett större område för att lokalisera okända utsläppspunkter. Tabell 9 Exempel på planerade åtgärder för att reducera VOC-utsläpp. Utrustning Åtgärder Tid-plan TK 5201 Tätningsbyte gasoljetank 2017 Avlopp vid T-2308 Ombyggnation för att minska riskerna för läckage av flyktiga organiska ämnen ISO-tankar Inkoppling av gasfas till gasåtervinningsanläggningen 2017 TK 5103 Förberedelse av installation av kolfilter för tjockoljetank 2017 TK 1402 Tätningsbyte satsningstank för råolja 2018 TK 5308 Tätningsbyte bensinkomponenttank 2018 TK 1405 Förstärkning survattentank för att möjliggöra kvävgasatmosfär samt kolfilter för överskottsgas När det gäller kompletteringsönskemål avseende detaljredovisning av tekniska möjligheter och kostnader för att eliminera VOC-utsläppen från grupper av tankar genom inertgashantering, sammankoppling m.m., förutsätter det ett omfattande utredningsarbete på detaljnivå tank för tank. Kostnadsbilden påverkas exempelvis av i vilken utsträckning som bland annat tankar behöver förstärkas innan ombyggnader kan ske. Utredningsarbetet är av sådan art att det förutsätter ett prövotidsförordnande med anvisningar om målsättningsvärden. 14

21 4.6 Utsläpp av VOC från ROCC-tankfält Vid beräkning av VOC-utsläpp från nya tankar har EPAs (U.S. Environmental Protection Agency) program TANKS 4.0.9d använts. Resultatet har även jämförts med emissionsmätningar från FluxSense samt en omfattande kartläggning av VOC-utsläpp från 2006 för befintliga tankar. I Tabell 10 redovisas de beräknade utsläppen från tillkommande tankar. Jämförelse med verkliga utsläppsmätningar har dock visat att verkliga utsläppssiffror ofta kan avvika från de teoretiska utsläppen. Preem har därför satt som mål att den utökade tankparken inte skall leda till något ökat totalutsläpp av VOC. Detta bedöms som realistiskt genom att utsläpp från tjockoljetankar samtidigt minskar. Tabell 10 uppskattat tillkommande VOC-utsläpp från nya lagertankar. Produkter Vakuumåterstod ROCC Lättnafta ROCC Tungnafta ROCC Fotogen ROCC Gasolja ROCC Diesel ROCC Survatten ROCC Slopoljor Summa Tillkommande VOC-utsläpp < 0,5 ton per år 6 ton per år 3 ton per år < 0,5 ton per år 1 ton per år 10 ton per år < 0,5 ton per år 2 ton per år 23 ton per år För att minimera VOC-utsläpp från nya tankar för t.ex. fotogenkomponenter planerar Preem att inte använda så kallat externt flytande tak. Dessa tankar saknar yttre tak och genererar högre utsläpp från fuktiga tankväggar och läckande tätningar, jämfört med tankar som har inre flytande tak. Det yttre taket på tankar med inre flytande tak minskar även inflödet av regnvatten och behovet av tankdränering, vilket minskar VOC-utsläpp från avloppssystem och belastning på reningsverket. De nya vakuumåterstodstankarna kommer enligt TANKS att släppa ut mycket begränsade mängder VOC, ca 20 kg per år. Det finns dock risk att beräkningsprogrammet underskattar utsläpp vid lagring under relativt höga temperaturer. Dessa tankar kommer därför att utrustas med kväveatmosfär och svag trycksättning. De kommer även att utrustas med balansledningar mellan tankarna för att minimera utsläpp av överskottsgas. Även de nya naftatankarna kommer att utrustas med internt flytande tak, kvävgasatmosfär samt balansledning med övriga naftatankar. Tankar för dieselkomponenter med flampunkt lägre än 60 C kommer att lagras i tankar med internt flytande tak medan de med högre flampunkt och lägre flyktighet kommer att lagras i tankar med enbart kupoltak. 15

22 4.7 Osäkerheter i VOC-mätningar Osäkerheten i FluxSense VOC-mätningar är relativt stor, dels beroende på osäkerhet i vindskattning, dels beroende på att förhållandena i produktionsanläggningen de dagar som mätning sker är helt avgörande för resultatet. Mätmetoden ger därför inte en säker uppgift om utsläppen under ett enskilt år utan ska ses som ett stöd för att se hur trenden för VOC-utsläppen ser ut över en längre tidsperiod. Sedan mätningarna startade är trenden minskande. Någon tydlig korrelation mellan VOC-utsläpp och genomströmning har inte kunnat urskiljas. De främsta faktorerna som påverkar mängden utsläppt VOC är bland annat underhållsaktiviteter, utomhustemperatur, driftstörningar och punktläckage. Från 2001 till idag så har genomströmningen på anläggningen successivt ökat medan utsläppen har minskat. Sedan början på 2000-talet har VOC-utsläppen nästan halverats och detta arbete kommer fortsatt att pågå för att hela tiden få ner emissionerna. Sammanfattningsvis, på grund av de osäkerheter som föreligger vad gäller att mäta och följa upp, saknas förutsättningar för att föreskriva specifika villkor för diffusa utsläpp av VOC. 16

23 5 Kompletteringar gällande utsläpp av övriga (organiska) ämnen till luft Avsnitt i ansökan som rör utsläpp av övriga organiska ämnen: MKB 3.5.1, 5.1.4, Utsläpp av övriga organiska ämnen Utsläpp från raffinaderiprocessen består huvudsakligen av kolväten, alifatiska och aromatiska, alkaner, alkener och alkyner såsom redovisas via FluxSense mätrapporter. Utöver detta sker endast mindre utsläpp av andra organiska ämnen. Som nämnts i MKB, sid 99, sker utsläpp från platformeranläggningen av klorerade ämnen genom den regenerering som sker kontinuerligt av platformerns katalysator med tillsats av saltsyra (klorväte) Regenerering av katalysatorn vid platformern Regenerering innebär att den koks som bildats på katalysatorn förbränns och att rökgaserna ventileras ut till atmosfären. Eftersom även klorid finns tillgängligt på katalysatorn, föreligger risk för bildning av klorerade organiska ämnen vid regenereringen. För att undvika emission av klorväte (saltsyra) och klorerade organiska ämnen, inkl. dioxiner, har en reningsutrustning installerats efter regenereringen. Reningsutrustningen består av en cirkulerande platformerkatalysator som absorberar klorider. Den är enligt licensgivaren avsedd att eliminera saltsyra i utgående gas. Inga garantier fanns för avskiljning av klorerade organiska ämnen. De mätningarna som har gjorts efter installation av reningsutrustningen har dock visat att den har haft god effekt (70 99 %), för att även avskilja dioxiner, klorbensen och PCB Mätningar av utsläpp från platformeranläggningen Resultaten visar att utsläppen av klorerade kolväten är kopplade till kloridutsläppet som kontrolleras en gång per vecka. En gång per år gör en utomstående konsult en kontrollmätning 6. Förutom mätning av klorväte görs en fullständig analys av gasen med avseende på klorerade ämnen. Kloridutsläppen mäts varje vecka av Preem. Månadsmedelvärden framgår av framgår av Figur 6. Figur 6 Utsläpp av saltsyra (klorväte) från platformeranläggningen (CCR) (ppm HCl). 6 Preems egna mätningar och de som görs av extern konsult korrelerar väl. 17

24 Som framgår ligger halterna av saltsyra oftast under 100 ppm, dvs. 160 mg/m 3. Under 2015 uppmättes saltsyrahalter >200 ppm som inte alls bedömdes representativa för någorlunda normal drift. De visade sig bero på en överdosering av perkloretylen, ett misstag som uppkommit efter ett stopp. Mätningar har gjorts av klorerade organiska ämnen som dioxiner, polyklorerade bifenyler (PCB) samt klorbensener och klorfenoler, se Tabell 11. Tabell 11 Resultat från de senaste årens kontrollmätningar av utomstående konsult (DGE) Ämne enhet Mv Mv exkl 2015 PAH-16 µg/m 3 ntg 0,42 0,66 0,62 0,44 0,54 0,51 PAH-4 µg/m 3 ntg 0, ,0067 0, ,055 0,02 0,02 Σdioxin I-TEQ ng/m 3 ntg 0,02 <0,01 <0,01 <0,01 <0,1 0,01 PCB-7 ng/m 3 ntg 6,5 1,9 12 <1,0 5,2 3,0 Klorbensener µg/m 3 ntg 0,018 0, ,1 40 3,7 Klorfenoler µg/m 3 ntg 0,9 0,04 13 <0,01 3,5 0,32 Saltsyra mg/m 3 ntg Mätningar efter regenereringen har visat att det även sker mindre utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). De sex mätningar som har gjorts visade på ett medelutsläpp av PAH-16 (inkl. naftalen) på cirka 50 kg per år. De analyserade PAH-föreningarna har olika egenskaper ur miljösynpunkt. Den mest flyktiga med två ringar (naftalen) är av mindre intresse ur hälsosynpunkt än de tyngre, mer svårflyktiga, med fem och sex ringar, som har cancerogena egenskaper. Ofta redovisar man numera PAH-utsläpp som summan av fyra tyngre PAH-föreningar (PAH-4); bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren och indeno- (1,2,3,c,d)pyren. Halten av cancerogena PAH-kolväten i utgående gas är cirka 4 % Grov uppskattning av utsläppens storlek Ett antal osäkerheter finns vad gäller uppskattningar av årliga utsläpp av dessa övriga organiska ämnen. För det första varierar utsläppen beroende på rådande driftsförhållanden. Mätresultaten har varierat en hel under de senaste åren, vilket sannolikt beror på skillnader i driftsförhållanden. Under 2016 bytte man till exempel till en ny typ av katalysator som absorberar mer klorider. En ytterligare osäkerhet i driftsförhållandena är att platformeranläggningen under de senaste åren inte har gått kontinuerligt. Det har förekommit perioder med många start och stopp beroende på underhåll på regenereringsdelen där utsläppen mäts. Vidare finns osäkerheter i mätdata. Mät- och analysmetoderna anges ha en mätosäkerhet på ungefär ±30 %. Detta är sannolikt något lågt räknat. För att uppskatta emissionen behövs dessutom data på gasflödets storlek och variation. För att kunna uppskatta utsläppet på nedanstående sätt har antagits ett någorlunda jämnt och kontinuerligt gasflöde. Storleksordningen på de utsläpp från raffinaderiet som har uppskattats under ett tiotal år har varit förhållandevis konsistenta. Om man trots de osäkerheter som finns i att extrapolera ett utsläpp under en längre tid utifrån ett fåtal enstaka mätningar ansätter att utsläppet från raffinaderiet är ett 18

25 medelvärde av de halter som uppmätts under de fyra åren och med ett antagande om ett något överskattat gasflöde och driftstid kan man göra en grov uppskattning. Med ett antaget kontinuerligt gasflöde på cirka 600 m 3 ntg/h och med en driftstid på timmar per år har utsläppet uppskattas till följande mängder (som ett medelvärde under 2013, 2014 och 2016): Utsläpp per år (g) Ämne 0,07 PAH-4 0, Σdioxin I-TEQ 0,011 PCB-7 13 Klorbensener 1,2 Klorfenoler Saltsyra För bens(a)pyren finns en miljökvalitetsnorm på 1 ng/m 3 och ett miljömål på 0,1 ng/m 3. Det är mycket osannolikt att den uppskattade utsläppta mängden skulle ge upphov till årsmedelhalter av bens(a)pyren som överskrider miljökvalitetsnormen på 1 ng/m 3 och miljömålets precisering på 0,1 ng/m 3 i raffinaderiets närområde 7. Utsläppen bedöms inte ge upphov till några mätbara effekter i miljön. För att ge en bild av utsläppens storlek har nedanstående jämförelser gjorts med de nationella utsläppta mängderna: DIOXINUTSLÄPP TILL LUFT I SVERIGE Utsläppen till luft av dioxin från Preemraff Lysekil har uppskattades grovt till 0,00004 g I-TEQ /år. Detta kan jämföras med: Totalt dioxinutsläpp till luft från alla källor i Sverige uppgick enligt den nationella utsläppsdatabasen (Länsstyrelsen) för åren 2013 och 2014 (senare data ej tillgängliga) i medeltal till g I-TEQ/år. Huvuddelen (cirka %) uppskattas komma från energiförsörjning i el- och värmeverk samt från småskalig förbränning för uppvärmning. Industriprocesser uppskattas bidra med 5 % och transporter med 1 %. UTSLÄPP AV PAH TILL LUFT I SVERIGE Utsläppen till luft av från Preemraff av PAH-4 uppskattades grovt till cirka 70 mg/år. Detta kan jämföras med: Totala PAH-utsläppet till luft från alla källor i Sverige uppgick enligt nationella utsläppsdatabasen för åren 2013 och 2014 (senare data ej tillgängliga) i medeltal till 12 ton PAH-4 per år. Huvuddelen kom från förbränning för värme och el, cirka 11,5 ton/år (93 %). Mindre bidrag erhålls industriprocesser (6 %) och från transporter (1 %). I ansökt alternativ förväntas inga förändringar i utsläppen av dessa ämnen att ske. Platformeranläggningen tillhör den befintliga utrustningen. ROCC-anläggningen kommer inte att ha en liknande process

26 5.2 Ammoniakslip från SCR Som månadsmedelvärde ligger mängden NH 3 under 5 ppm vilket är villkor idag. BAT-AEL för SCR ligger i det nedre intervallet av < 5 15 mg/nm 3. Variationerna är dock stora, från nära noll upp mot 5 ppm. Figur 7 Ammoniakslip från SCR under (ppm NH3). 5.3 Klorväte från platformeranläggningen (CCR) Kloridrika ventilationsgaser från platformerkatalysator har varierat under perioden för att som mest uppgått till 1 ton per år (Figur 8). Den stora minskningen mellan 2015 och 2016 beror på byte av katalysator tillsammans med (som nämnts ovan) överdosering av perkloretylen, ett misstag som uppkommit efter stopp. Figur 8 Klorväteutsläpp (kg HCl) från CCR-anläggningen under

27 6 Kompletteringar gällande utsläpp till vatten samt vattenrening och åtgärder för att förhindra oljeutsläpp Avsnitt i ansökan som rör utsläpp till vatten samt vattenrening och åtgärder för att förhindra oljeutsläpp: MKB 3.5.2, 4.1.7, 4.2.2, 5.3, 5.5, TB 3.7, Befintlig avloppsvattenrening och utsläpp till vatten den senaste treårsperioden Reningen i befintligt reningsverk sker genom mekanisk rening i utjämningstankar, kemisk rening i flotationsanläggning, biologisk rening i biosteget (ASU; Active Sludge Unit) samt sedimentation i sedimentationstank. Vid genomgång av BAT-slutsatser för raffinering av olja och gas (2014/738/EU) drar Preemraff Lysekil slutsatsen att befintligt avloppsreningsverk tillämpar vad som anses vara BAT för denna typ av anläggningar. Vid jämförelse med de BAT-AEL som finns för rening av avloppsvatten från raffinering ligger utsläppen från Preemraff Lysekil i den nedre delen av intervallen för alla villkorsgivna parametrar utom suspenderat material från sedimentationstanken Utsläpp till recipienten Utsläpp till recipienten Brofjorden mäts i villkorspunkt V15 för alla parametrar utom suspenderat material som mäts efter avloppsreningsverkets sedimentationstank, villkorspunkt V8B. I V15 sker provtagning med flödesproportionell dygnsprovtagare, i V8B tas stickprov. Proverna analyseras på Preemraff Lysekils ackrediterade laboratorium. Figur 9 visar placeringen av utsläppspunkterna. Figur 9 Placering av mätpunkterna V8B och V15. 21

28 I Tabell 12 redovisas utsläppen under tillsammans med BAT-AEL. Tabell 12 Utsläpp till vatten (mg/l) vid normal drift under jämfört med BAT-AEL Parameter Normalutsläpp BAT-AEL intervall under Total-N NH4-N Total-P SS Olja COD mg/l 1-2,5 0,5-1 0,1-0, ,2-0,4* mg/l ,1-2,5** * olja som totalt extraherbara ämnen ** olja som oljeindex Olja i utsläppspunkt V15 Som månadsmedelvärde ligger oljehalten i utsläppspunkt V15, med mätmetoden totalt extraherbara ämnen, normalt mellan 0,20 och 0,40 mg/kg under perioden Detta kan jämföras med BAT-AEL för oljeindex som är 0,1-2,5 mg/l. Då oljeindex och totalt extraherbara ämnen inte mäter riktigt samma sak är korrelationen mellan dem inte linjär varför korrelationsfaktor är svår att bestämma. Preemraff Lysekil har mätt oljehalt både som totalt extraherbara ämnen och oljeindex under 2016 och generellt visar analysen av oljeindex ett lägre värde, se Figur 10. Detta sammantaget visar på att utsläppen från Preemraff Lysekil av olja till recipienten ligger i det nedre intervallet av BAT-AEL. Figur 10 Jämförande analys av oljehalt och oljeindex. 22

29 Den totala mängden olja till recipienten under perioden visas i Figur 11. Under 2016 har vattenmängden totalt sett varit lägre än tidigare år beroende på mindre nederbörd. Detta gör att mängden olja från dagvattenströmmen varit lägre än under ett normalår. Under året har organisationen dessutom varit framgångsrik i arbetet med att begränsa störningar som påverkar processvattenreningen. Efter driftstörningar i början av året valde man exempelvis att lämna omkring m 3 vatten för extern behandling för att inte riskera att slå ut den biologiska reningen. Detta var en extrem åtgärd, normalt sett ska allt vatten kunna behandlas i det egna reningsverket. Figur 11 Total mängd olja (ton per år) till recipienten (utsläppspunkt V15) under Kväve i utsläppspunkt V15 Som månadsmedelvärde ligger kvävehalten i utsläppspunkt V15, normalt runt 0,5 mg/l som ammoniumkväve och 1,5 mg/l som totalkväve under perioden (Figur 12). I jämförelse med BAT-AEL som ligger inom intervallet 1-25 mg/l för totalkväve ligger Preemraff Lysekils utsläpp i den nedre delen. Enstaka toppar förekommer då reningsverkets biosteg slagits ut. Arbetet med att begränsa störningar uppströms reningsverket som påverkar den biologiska reningen pågår kontinuerligt. Åtgärder som har gjorts är exempelvis uppdatering av instruktioner för att driftstörningar som påverkar vattenreningen ska upptäckas tidigt samt att en utjämningstank har tillräcklig volym tillgänglig för att kunna ta emot kontaminerat vatten från släckinsatser eller driftstörningar. Arbetet visar resultat i form av stabilare drift och lägre totalhalter ut i recipienten. 23

30 Figur 12 Totalkväve (ton per år) i utsläppspunkten V15 under Fosfor i utsläppspunkt V15 Som månadsmedelvärde ligger fosforhalten (totalfosfor) i utsläppspunkt V15, normalt mellan 0,1-0,2 mg/l (Figur 13). Under 2016 låg halterna något högre ut till recipienten vilket är en konsekvens av lägre utsläpp av kväve. Då kvävereningen är en biologisk process behövs bland annat fosfor för att den biologiska processen ska vara effektiv. I dagens reningsverk konkurrerar låga kväveutsläpp och låga fosforutsläpp med varandra. BAT-AEL finns inte för fosfor varför ingen jämförelse kan göras. Det totala årsutsläppet av fosfor låg under perioden runt 0,5 ton. Figur 13 Totalfosfor i V15 under

31 6.1.5 TOC i utsläppspunkt V15 Som månadsmedelvärde ligger TOC, normalt mellan mg/l. Variationerna är små och årsmängden till recipienten låg under perioden runt 30 ton, se Figur 14. Det finns ingen BAT-AEL för TOC men däremot för COD. För COD ligger BAT-AEL på mg/l. Kvoten mellan COD/TOC har efter parallella analyser fastställts till 3,6. Detta gör att utsläppen från Preemraff Lysekil normalt ligger runt mg/l COD, vilket är i den nedre delen av intervallet för BAT- AEL. Figur 14 TOC (ton per år) i utsläppspunkt V15 under Suspenderat material i V8B Som månadsmedelvärde låg halten totalt suspenderat material (TSS) på 11 mg/l under perioden (Figur 15). Figur 15 Totalt suspenderat material (TSS) i utsläppspunkt V8B (mg/l) under perioden

32 Driftstörningar kan medföra att bioslam följer med vattnet ut från sedimentationstanken och orsakar toppar av förhöjda värden. BAT-AEL för TSS är 5-25 mg/l. Idag varierar halterna över hela detta spann. Men med ett tillkommande polersteg bedöms halterna komma att stabiliseras i intervallet 5-10 mg/l, vilket ligger i den nedre delen av intervallet. 6.2 Rening av avloppsvatten och dagvatten från ROCC Vid en utbyggnad av Preemraff Lysekil i och med ROCC-projektet kommer mängden avloppsvatten att öka. Befintligt reningsverk har inte kapacitet att ta hand om detta vatten varför ett nytt, kompletterande, reningsverk behöver anläggas. Olika lösningar har övervägts för att finna en så kostnadseffektiv och miljömässigt bra lösning som möjligt. Preemraff Lysekils utgångspunkt vid planering av utökad kapacitet för rening av avloppsvatten har varit att utsläppen i möjligaste mån ska hållas inom befintliga villkorsgivna halter och mängder, och uppfylla vad som är BAT för denna typ av anläggningar. Utöver detta har en utvärdering och bedömning av påverkan på recipienten skett för att säkerställa inte att någon kvalitetsfaktor eller miljökvalitetsnorm (MKN) inte försämras (se avsnitt 7). Under 2016 genomförde Kruger Veolia en studie, på uppdrag av Preem inför ROCC-projektet, med syfte att finna en lämplig utformning av nytt avloppsreningsverk vid Preemraff Lysekil. Studien presenterar två olika fall med olika långtgående rening, Fall 1 och Fall 2. Utgångspunkten för studiens Fall 1 har varit att kunna hantera dubbelt så mycket avloppsvatten och samtidigt hålla utsläppen inom dagens villkorsgivna nivå med 20 % marginal. Utgångspunkten för Fall 2 har varit att utveckla ett koncept där dagens faktiska utsläppsnivåer innehålls även vid en dubblering av flödet. Fall 1 är Preemraff Lysekils huvudalternativ då det ger god rening av avloppsvatten och dagvatten och dessutom väl uppfyller vad som anses vara BAT för reningsverk vid raffinaderier samtidigt som påverkan på recipienten är sådan att MKN kan uppnås Beskrivning av Fall 1 Parallella nya anläggningar Det reningsverk som finns idag är anpassad för att behandla det vatten som uppkommer i befintliga anläggningar, och personalen har god kunskap om hur dessa anläggningar fungerar i drift. Detta gör att det finns fördelar med ett nytt parallellt reningssteg istället för att bygga ett helt nytt reningsverk med helt nya typer av anläggningar. Det är fördelaktigt ur driftsynpunkt att placera nya anläggningar i anslutning till befintliga. På så sätt kan vatten från driftstörningar uppströms, som isolerats i separat utjämningstank, behandlas i den ena linjen medan övrigt vatten behandlas i andra linjen. Detta gör att ena biosteget kan hållas opåverkat av störningen. Dessutom är det en fördel ur underhållssynpunkt att en anläggning kan tas ur drift medan arbeten görs, samtidigt som övriga anläggningar är i drift. För att minska risken för bräddning av processavloppsvatten kommer rent regnvatten från ROCCanläggningen inte att ledas till vattenreningen utan direkt till oxidationsdammen via ett fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasinet kan även utnyttjas för släckvatten men då tas vattnet om hand och renas. För att kunna ta hand om höga flöden från befintligt raffinaderi vid nederbörd eller i form av släckvatten kommer en utjämningstank med tillräcklig volym finnas tillgänglig. Efter befintliga utjämningstankar, som blir gemensamma för båda linjerna, planeras en ny flotationsanläggning, ett nytt biosteg, en ny sedimentationsbassäng samt ett nytt gemensamt 26

33 polersteg som kan behandla allt processavloppsvatten samt med möjlighet till behandling av normalflöden av dagvatten från befintligt raffinaderi. Anläggningarna planeras ligga i samma område som befintligt reningsverk och utsläppspunkten till recipienten blir gemensam för allt renat vatten. Figur 16 (motsvarande figur 14 i TB Planerade förändringar) visar översiktligt den modifierade designen på det tillkommande reningsverket i relation till dagens befintliga reningsverk. Dagvatten från ROCC Dagvatten från befintlig anläggning Övre DA damm Nedre DA damm Vid höga flöden Kontaminerat vatten från ROCC Bef. tankar Ny flotation Nytt biosteg Ny sediment.- bassäng Nytt polersteg Oxidationsdamm Brofjorden Kontaminerat vatten från bef. anläggning Befintlig flotation Befintligt biosteg Bef. sediment.- bassäng Förtjockare Avvattning Bioslam Figur 16 Översikt över modifierad design på reningsverk där nya delar visas med röda linjer. Flotationsanläggning - kemisk rening En ny, parallell, flotationsanläggning med en kapacitet på 250 m 3 /timme planeras anläggas i och med ROCC. Här sker en kemisk rening som innebär att man använder kemikalier för att avskilja olja. Man talar om två typer av fällningskemikalier, dels koagulent som gör att oljepartiklarna hittar varandra, dels flockulent som gör att de koagulerade partiklarna slås samman till större flockar som tål att separeras från vattnet med hjälp av små luftbubblor som lyfter upp flockarna till ytan. För koagulering används lut och till flockning används en polymer. Vilken polymer som används beror på det vatten som ska renas och vilken som ger bäst effekt i det specifika fallet. Polymerlösning bereds från polymer i pulverform. Det oljeslam som med hjälp av små luftbubblor lyfts upp till ytan i flotationsanläggningen skrapas av med en hjälp av en skimmer och samlas i en slamtratt, varifrån det pumpas till sloptank för att kunna omprocessas i raffinaderiet. Biologisk rening (ASU) I det nya parallella biologiska reningssteget kommer olja som inte avskilts genom kemisk fällning att brytas ned biologiskt. Samtidigt som detta sker renas vattnet från kväve genom nitrifikation respektive denitrifikation. Biosteget kallas ASU, vilket står för Active Sludge Unit. För att det biologiska steget ska fungera bra bör halten fri olja vara mindre än 10 mg/l, vilket är fallet vid normal drift. Om det sker ett stort oljegenomslag till det biologiska steget kvävs bakterierna i bioslammet eftersom syretransporten bromsas. 27

34 Kvävet tas bort i biosteget vid omväxlande syrerika (aeroba) respektive syrefattiga (anoxiska) förhållanden. Beroende på vilken miljö som råder i ASU gynnas olika bakterier som sköter nedbrytningen i flera steg. I den syresatta miljön sker aerob nedbrytning och nitrifikation och i den syrefattiga miljön sker anoxisk nedbrytning och denitrifikation enligt rutan nedan. Syre tillsätts det biologiska steget med hjälp av luftare. Genom att programmera en sekvens när luftning följs av en period utan luftning kommer vattnet som går genom de två sektionerna av den biologiska bassängen att omväxlande vara aerobt och anoxiskt. Biologiskt slam skapas när bakterierna som sköter nedbrytningen tillväxer. Det befintliga slammet i anläggningen består av en blandning av aktiva och döda bakterier, varför det är viktigt att kunna styra mängden slam som dras bort respektive återförs till reningssteget för att på så sätt reglera slammets ålder och därmed dess aktivitet. Slamöverskottet, dvs. tillväxten, kontrolleras och pumpas kontinuerligt till slamförtjockning. Förutom syretillförsel och slamålder så styrs slammets aktivitet av tillgången på näringsämnen varför fosfor behöver doseras. För att optimera fosfordoseringen installeras kontinuerlig fosformätare. Preliminära bedömningar visar att cirka 6,5 kg fosfor per dygn behöver tillsättas. Sedimentation Efter det biologiska steget anläggs en sedimentationstank. I den avskiljs slammet som skickas i retur till inloppet till biosteget. Vid behov kan polymer doseras för att förbättra flockningen. Det renade vattnet går sedan vidare till efterpolering, oxidationsdamm och därefter Brofjorden. En del av returslammängden blir överskottsslam som pumpas till slamförtjockare. Efter förtjockningen avvattnas slammet med en centrifug. Här doseras polymer för att avvattningen ska vara effektiv. Till sist skickas slammet med lastbil till extern mottagare. 28

35 Polersteg Preemraff Lysekil planerar utöver nytt biosteg och tillhörande sedimentationstank ytterligare ett reningssteg i form av efterpolering av det renade vattnet samt normalflöden av dagvatten från befintligt raffinaderi innan det når recipienten. Detta för att kunna begränsa utsläppen till att hållas inom dagens befintliga villkor med minst 20 % marginal. Detta bedöms möjligt, med undantag för TOC. Av den TOC som finns i vattnet efter behandling i reningsverket uppskattas 3 mg/l komma från suspenderat material, mindre än 1 mg/l kommer från olja. Övrig TOC är mycket svår att härleda men det handlar till stor del om humus från råvatten. Efterpolering reducerar utsläppen ytterligare med avseende på följande parametrar: 1. SS suspenderat material 2. Fosfor 3. TOC, både från SS men även från koagulering av TOC 4. Kväve relaterad till SS 5. Olja relaterad till SS eller löst olja som kan koaguleras och skiljas av som SS I VISS beskrivs åtgärder för Brofjorden. En av åtgärderna som beskrivs är Utvecklad dagvattenhantering vid Preems raffinaderiområde i Brofjorden. För att förbättra kvaliteten på både dagvatten och avloppsvatten som släpps ut i Brofjorden i villkorspunkt V15 har polersteg som kan hantera processvatten från befintligt raffinaderi och ROCC samt dagvatten från befintligt dagvattensystem studerats. Dagvatten från ROCC kommer att ledas direkt till oxidationsdammen och kommer inte att behandlas i polersteget. Då dagvattnet från ROCC övervakas och vid oljekontamination leds till reningsverket istället för att släppas som dagvatten säkerställs att vattnet alltid är rent regnvatten. Erfarenheter från pilottester vid Preemraff Lysekil under 2007 och 2008 visar på goda möjligheter till reduktion av suspenderat material och fosfor med hjälp av det polersteg som övervägs. De metoder som testats är sandfilter och en Actiflo-anläggning från Veolia. Övriga parametrar utvärderades inte vid dessa pilottest men i den mån föroreningsämnena är bundna till det suspenderade materialet kommer även dessa att skiljas bort. Förväntade mängder suspenderat material är 5-10 mg SS/l. Av de två testade pilotanläggningarna har Actiflo-anläggningen den fördelen att den tar bort emulgerad olja samt kan hantera slamflykt på ett mer effektivt sätt varför denna anläggning är den som nu planeras byggas. I Tabell 13 redovisas uppskattade utsläppsnivåer vid normal drift från utbyggt reningsverk, med parallella linjer som kommer att förses med ett styrsystem för att optimera den biologiska aktiviteten, samt efterpolering av avloppsvatten och dagvatten vid normala dagvattenmängder. 29

36 Tabell 13 Uppskattade utsläpp till recipienten efter behandling med nya parallella reningssteg och efterpolering. * BAT-AEL gäller olja som oljeindex. **BAT-AEL är mg/l av COD, omräkning till TOC har gjorts med faktor 3,6 Parameter BAT-AEL Uppskattat utsläpp efter efterpolering av avloppsvatten Uppskattat utsläpp efter efterpolering av dagvatten Tillkommande Dagvatten ROCC Totalt uppskattat utsläpp efter efterpolering mg/l mg/l (ton/år) mg/l (ton/år) (ton/år) (ton/år) Flöde m 3 /år NH4-N <1,0 <1,0 Total-N 1-25 <1,5 <5,2 <1,0 <1,2 <2,3 8,7 Total-P <0,1 <0,348 <0,1 <0,153 <0,1 0,60 SS 5-25 <10 <10 Totalt 0,1-2,5* <0,5 1,74 <0,5 0,58-2,3 extraherbart TOC 8-42** <10 <35 <10 <12 < Beskrivning av Fall 2 Innan det går att avgöra om ytterligare rening behövs måste resultatet av det avancerade styrsystem som kommer att installeras i befintligt reningsverk under 2017 först utvärderas. Man skulle dock, genom att komplettera Fall 1 med ytterligare reningssteg, kunna uppnå ytterligare rening. Utgångspunkten för eventuellt Fall 2 är att klara av att hålla utsläppen till recipienten på samma faktiska utsläppsnivå som idag. Veolias fallstudie pekar på att det i princip är möjligt. Det är möjligt att befintligt biosteg kan optimeras så långt att Fall 2 inte ger ytterligare resultat med hänsyn till kvävereduktion. Fall 1 kommer att designas så att det finns plats och möjlighet att komplettera med hela eller delar av de reningssteg som ingår i Fall 2. Ytterligare rening av kväve och fosfor Med hjälp av ytterligare reningssteg än de som planeras i Fall 1 skulle det kunna vara möjligt att nå ner till dagens faktiska utsläppsnivåer för parametrarna totalkväve och totalfosfor. För att ytterligare minska mängden NH 4 och NO 3 till nivåer under 1 mg N/l krävs en efternitrifikation/denitrifikation efter sedimentationstankar och innan efterpoleringssteget. Detta skulle behövas om halten totalkväve ska komma ända ner till 1 mg/l som är det nedre värdet av BAT- AEL för totalkväve, 1-25 mg/l. Detta kan ske med ett MBBR-system (Moving Bed Bio Reactor) som är ett biologiskt system där mikroorganismer växer som biofilm på bärare av plast. MBBR-systemet består av tre steg för att kunna hantera både NH 4, NO 3 och reduktion av organiskt material. 1. I första steget sker nitrifikation varpå nitrat produceras 2. I andra steget reduceras nitrat genom dosering av kolkälla 3. I tredje steget kommer kvarvarande kolkälla att reduceras genom luftning I vattnet från efterpoleringssteget skulle ett diskfilter kunna minska mängden suspenderat material ytterligare och därmed även minska TOC, kväve, fosfor och olja ytterligare. Efter filtrering i diskfilter kommer man vanligen ner till koncentrationer runt 5 mg SS/l vilket ska jämföras med koncentrationen efter ett efterpoleringssteg som förväntas ligga mellan 5-10 mg SS/l. 30

37 BAT-AEL för suspenderat material ligger på 5-25 mg SS/l vilket innebär att halterna redan efter polersteget ligger i den nedre delen av intervallet. Effekten av diskfilter är därför osäker då halten in eventuellt redan är så låg att ytterligare reduktion inte är möjlig. Ytterligare reduktion av TOC Efter biologisk rening kvarstår en del TOC i avloppsvattnet. Denna TOC är svår att rena i biologiska processer varför andra metoder måste till. Ett sätt att minska mängden TOC i avloppsvattnet är att tillsätta PAC (Powder Activated Carbon) direkt i biosteget. Ett annat sätt är att installera ett efterföljande aktivt kolfilter. Studien visar på ett antal fördelar med PAC jämfört med ett efterföljande aktivt kolfilter: 1. Genom att reglera doseringen av PAC kan avlägsnandet av TOC justeras. 2. Uppehållstiden av PAC i biosteget är mycket lång varför upptaget av TOC förbättras. 3. Delar av den TOC som tas upp av PAC kan vanligen brytas ner av biologin i biosteget. 4. PCA eliminerar risken för biologisk tillväxt i kolfiltren och att dessa fylls upp med suspenderat material. 5. Mindre risk för att ph-svängningar frisläpper material som tagits upp av kolet 6. PAC kan även ha positiv inverkan på den biologiska processen genom minskad filamentär tillväxt, minskad VOC från biosteget (då VOC kan tas upp av PAC) samt stabilare drift (genom att PAC kan ta upp toxiska ämnen). Mängden PAC som skulle behöva doseras är inte utredd, men en första teoretisk uppskattning är att det skulle kunna behövas 500 kg per dygn. Detta skulle motsvara en reduktion av TOC med cirka 10 ton per år och en årlig förbrukning av PAC på cirka 180 ton. I Figur 17 syns ett översiktligt processchema för Fall 2. Figur 17 Översikt Fall 2, extra reningssteg i form av aktivt kol (PAC), MBBR och diskfilter. Utsläppsnivåer i Fall 2 vid normal drift utan störningar har uppskattats enligt Tabell 14 nedan. Uppskattningen förutsätter en utbyggnad med parallella reningssteg enligt befintligt reningsverk, MBBR-system, PAC-dosering, efterpolering av avloppsvatten och dagvatten vid normala dagvattenmängder samt efterföljande diskfilter. 31

38 Tabell 14 Uppskattade utsläpp till recipienten efter behandling med MBBR, PAC och diskfilter som komplement. * BAT-AEL gäller olja som oljeindex. **BAT-AEL är mg/l av COD, omräkning till TOC har gjorts med faktor 3,6. Parameter BAT- AEL Uppskattat utsläpp efter efterpolering av avloppsvatten Uppskattat utsläpp efter efterpolering av dagvatten Tillkommande Dagvatten ROCC Totalt uppskattat utsläpp efter efterpolering mg/l mg/l (ton/år) mg/l (ton/år) (ton/år) (ton/år) Flöde m 3 /år NH4-N <0,8 <1,0 Total-N 1-25 <1,2 <4,2 <1,0 <1,2 <2,3 6,7 Total-P <0,08 <0,28 <0,08 <0,092 <0,1 0,47 SS 5-25 <10 <10 Totalt 0,1- <0,3 <1,0 <0,3 0,35-1,4 extraherbart 2,5* TOC 8-42** <8 <28 <8 <9,2 <11 48 Kostnadsjämförelse Fall 2 Utbyggnad av reningsverket med efternitrifikation/denitrifikation, diskfilter och PAC-dosering innebär en ökad investeringskostnad med i storleksordningen 60 miljoner SEK. Till detta kommer ökade driftkostnader med i storleksordningen 7 miljoner SEK per år. Det är viktigt att se effekten av driftoptimering av Fall 1 innan man börjar bygga och skapa den ökande kemikalieförbrukning som krävs i Fall 2. Blir optimeringen av Fall 1 effektiv kommer nyttan med Fall 2 att reduceras. Preem avser att bygga Fall 1 med möjlighet att komplettera med reningsstegen i Fall Flytt av utsläppspunkt i Brofjorden I VISS finns förslag på möjliga åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i Brofjorden. Ett sådant förslag är att flytta utsläppspunkten från Preemraffs reningsverk till lämpligare plats. Idag släpps vattnet inne i Hamreviken, en vik med ålgräsängar. För att förbättra utsläppsförhållandena och inblandningen av renat vatten planeras en förlängning av utloppsröret till Brofjordens djupområde. Utloppet placeras på cirka meters djup där djuprännan börjar, vilket ger förutsättning för god utspädning. Denna placering ligger mot gränsen till Yttre Brofjorden och blir en markant förbättring jämfört med nuvarande placering. Då den tillgängliga fallhöjden är liten planeras för en rördiameter på 1 meter som förses med en diffusor med diametern 0,8 meter. 6.4 Kemiska produkter med eventuell negativ påverkan i vattenmiljön En genomgång har gjorts av de kemikalier på Preemraff Lysekil som enligt CLP-förordningen är klassificerade enligt riskfraserna H400-H413 (se ruta nedan). Bedömningen utifrån denna genomgång är att av de kemikalier som omfattas av någon av riskfraserna och som kan antas släppas ut med avloppsvattnet ingår alla raffinaderiets produktströmmar samt amin i form av dietanolamin (DEA) som används för avsvavlingsprocesserna. Dessa kemiska produkter finns listade i bilaga A1. Vid brand kommer även skumvätska att komma till och eventuellt passera reningsverket. Dessutom bedöms små mängder korrosionshämmare kunna komma till reningsverket. 32

39 Följande riskfraser har angivits som urvalskriterier: H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer Olja som kommer till reningsverkets biosteg har en retention på i storleksordningen 95 %. Då amin i form av DEA kommer till biosteget visar indikativ analys på att ingen retention sker. Fokus i biosteget är kväveretention, vilken ligger i storleksordningen 93 %. 6.5 Legionella i avloppsvattenreningen Legionella har vid kontroll påträffats i vårt reningsverk för processvatten. Riskerna förknippade med legionella hanteras i enlighet med raffinaderiets rutiner för arbetsmiljörisker. För närvarande pågår uppföljande provtagning. 6.6 Funktion av oljedetektor för dagvatten För att inte belasta reningsverket med rent regnvatten från den nya processarean kommer dagvattensystemet att förses med en oljedetektor av samma typ som idag finns på flera dricksvattenverk. Oljedetektorer kan upptäcka olja ner till 0,1 mg/l, och används på dricksvattenverk för att direkt stänga intaget av råvatten vid oljekontamination. Om oljedetektorn detekterar olja kommer dagvattenströmmen från ROCC:s processytor att ledas om, från att ledas förbi reningsverket till att ledas direkt till reningsverket. Vattnet kommer då att renas på samma sätt som övrigt processavlopp. Då oljehalten ut från reningsverket vid Fall 1 ligger på nivån 0,5 mg/l kommer vatten med lägre oljehalt än 0,5 mg/l att ledas till dagvatten eftersom man genom att leda vattnet via reningsverket skulle öka oljehalten i vattnet och totalmängden olja till recipienten skulle öka. 6.7 Åtgärder för att minska risken för oljeutsläpp till Sjöbolviken efter att spontdammen tagits bort Området som avvattnas till Sjöbolviken består idag både av både grusade och asfalterade områden. Nuvarande dagvattensystem från hamnområdet kommer att kompletteras med oljeavskiljare (Klass 1 enligt SS-EN 858) samt provtagningsbrunn med larm innan vattnet når Sjöbolviken. I Figur 18 visas de åtgärder planeras att göras för att minska risken för oljeutsläpp till Sjöbolviken efter att spontdammen har tagits bort. 33

40 Tankinvallningar för bensin och MK1-tankar leds västerut liknande övriga tankområden. Nya avloppsstammar borras genom berget. (Idag till pumpgrop i Sjöbol för överpumpning till WWT. Eventuell överfyllnad rinner till spontdammen.) Dagvatten från hårdgjorda ytor renas i oljeavskiljare. (Idag till spontdammen.) Ny skyddsdamm hanterar ytvattnet från mindre område med låg risk får oljespill. Bassänger för insamling av ytvatten från nya processområden. Vattnet pumpas till WWT-området. (Idag till spontdammen i Sjöbol.) Figur 18 Åtgärder för att minska risken för oljeutsläpp i Sjöbolviken. WWT (Waste Water Treatment), avloppsreningsverk. Störst risker för ett stort oljespill är förknippat med avloppssystem från bensin- och MK1-tankar. Tankarna ligger i en slänt ner mot Sjöbol och har ingen naturlig dränering mot reningsverket liknande det som finns för övriga tankområden. Avloppssystemen leds därför till pumpgrop i Sjöbolområdet varifrån det pumpas över till reningsverket. Vid eventuella större haverier eller driftproblem finns risk att pumpgropen överfylls varför detta är säkrat genom att eventuell överfyllnad går till spontdammen. Preem avser att eliminera denna risk genom att leda om avloppssystem till samma system som idag hanterar övriga tankområden. Med modern borrteknik är det idag relativt enkelt att anordna ett självfallsystem från detta område med avloppsstammar som går igenom bergshöjden. Ett större område söder om Sjöbolviken som sträcker sig upp till östra sidan av processområdet avvattnas idag via ett dike som mynnar i Spontdammen. Den största delen av detta avrinningsområde kommer efter ROCC att ingå i ett separat avlopps- och avrinningsområde som hanterar hela det nya processområdet. Allt vatten i denna del samlas upp och pumpas över till reningsverket. För att klara extrema skyfall, brandfall eller driftproblem ska det finnas tillräcklig uppsamlingskapacitet för att förhindra att vatten kan brädda ner mot Sjöbol eller bäcken till Lunnebukten. För resterande ytvatten mot Sjöbol anordnas en avskiljnings- och sedimenteringsdamm. Dammen utformas för att ge god reningseffekt med avseende på sedimentering av kontaminerade partiklar. I Sjöbolområdet finns ytterligare några riskkällor för oljespill. I första hand gäller det överpumpning av oljekontaminerat vatten från bergrum och kajsumpar. Problem med utpumpning från dessa ger dock inte utsläpp i Sjöbolviken. För bergrummen sker endast långsam höjning av vattennivån i bergrummet 34

41 tills utpumpningen är återställd. På grund av placeringen ute på kajer går eventuell överfyllnad av kajsumpar direkt till havet. Omgivningen skyddas för denna typ av händelser genom utläggning av länsor på samma sätt som för övrig kajverksamhet. 6.8 Oljespill: Olja i Brofjorden från fartyg Oljespill till Brofjorden registreras och rapporteras kontinuerligt. Under perioden 2009 till 2015 har 22 oljespill på mindre än 10 liter skett från fartyg till Brofjorden. Då alla spill registreras och rapporteras till Länsstyrelsen ingår här minsta oljeskimmer på vattenytan varför flera av dessa spill även understiger 1 liter. Vid tre tillfällen har spill om mer än 10 liter upp till 100 liter förekommit. År 2009 skedde ett spill i storleksordningen 100 liter till 1 m 3. Detta spill skedde i mars och uppskattades till 150 liter som via fartygets high-jettar 8 hamnade på fartygets däck och i havet. Figur 19 Oljespill till Brofjorden under perioden fördelat efter utspilld volym (liter och m 3 ). Preemraff Lysekil ska ombesörja all bekämpning av olja och andra hälso- och miljöfarliga ämnen inom raffinaderiområdet, hamnområdena samt i Brofjorden innanför en linje från yttersta delen av Stretudden till Predikstolarna enligt gällande miljödom. För Preemraff så finns det en beredskapsplan för miljöspill i Brofjorden som regleras i dokumentet Beredskapsplan Brofjorden, NL i Preemraffs ledningssystem, se bilaga A2. Varje år i perioden maj/juni gör Preemraff Lysekil en inspektion av stränderna i Brofjorden. Inspektionen sker med egen personal och sanering sker direkt vid upptäckt av oljefläck alternativt att sanering sker senare med extern personal. Vid inspektionerna har olja förekommit på stränderna i mycket liten utsträckning och då endast som enstaka mindre fläckar. Ursprunget för de fläckar som påträffats kan inte härledas varför det inte går att bedöma om de små mängder olja som påträffas på stränderna kommer från fartyg i Brofjorden. Det kan dock konstateras att under perioden har inga större mängder löskommen olja nått stränderna i Brofjorden (Tabell 15). 8 High-jet = ventil där luft går in/ut vid lossning/lastning av fartyg för att inte undertryck/övertryck ska uppstå. 35

42 Tabell 15 Oljeförekomst vid inspekterade stränder i Brofjorden under åren ingen olja X X X X fåtal fläckar X X X X flertal fläckar större mängd olja 36

43 7 Kompletteringar gällande recipientens status och påverkan från utsläpp till vatten från Preemraff Lysekil Avsnitt i ansökan som rör recipientens status: MKB 6.3, 6.4, 7.6, Statusklassning av vattenförekomsterna Brofjorden och Yttre Brofjorden samt bedömningsunderlag En sammanställning av enskilda kvalitetsfaktorer redovisas nedan för vattenförekomsterna Brofjorden och Yttre Brofjorden vad gäller biologiska kvalitetsfaktorer (Tabell 16 och Tabell 17). Förutom statusklassningen i VISS görs även en statusklassning enligt senare års recipientkontroller samt en bedömning av statusen efter utbyggnaden av raffinaderiet. Klassningarna av status i VISS ligger några år tillbaka i tiden varför man i sina bedömningar i hög grad har varit hänvisad till att använda jämförande data från andra västkustfjordar av samma typ som de här aktuella vattenförekomsterna. Detta innebär av naturliga skäl en betydande osäkerhet i klassningarna som anges i VISS. Preemraff Lysekil har inför ansökan tagit fram ett omfattande underlag avseende avloppsvattnets toxicitet, bottenfauna, makrovegetation, sediment m.m. vilket ger stöd för delvis andra statusklassningar än de som VISS presenterar. Den ekologiska statusen bedöms enligt VISS som måttlig i de båda vattenförekomsterna. Växtplankton har hög status och makroalger god status i Brofjorden medan makroalger inte är klassade i Yttre Brofjorden. För att bedöma status på makrovegetationen (makroalger) i vattenförekomsterna kan man utgå från 20 års inventeringar, vilket även beskrivits i MKB:n, bilaga D till ansökan, avsnitt Om Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007:4) tillämpas på resultaten från dessa uppfyller mätstationen Bro 4, d.v.s. den station som är belägen längst in i Brofjorden, kriterierna för god ekologisk status. De två övriga mätstationerna uppfyller inte kriteriet på tillräckligt stort djup för beräkning av ekologisk status på grund av att den nedre utbredningsgränsen för vegetationen inte kan beräknas. Utifrån en kvalitativ beskrivning av algsamhällenas sammansättning enligt de inventeringar som har gjorts bedöms dock även stationerna i Yttre Brofjorden ha god status. De inventerade stationernas läge framgår av figur 101 i MKB:n. Bland de biologiska kvalitetsfaktorerna har bentiskt kvalitetsindex (BQI) hos bottenfaunan varit avgörande för klassningen. Vid en närmare analys av motiven till klassningarna av ekologisk status i VISS framgår att bottenfaunadata saknas för båda vattenförekomsterna och att bedömningen måttlig status därför baseras på resultat från andra omkringliggande vattenförkomster utifrån undersökningar gjorda Resultat från de faktiska bottenfaunaundersökningar som har gjorts under 2016 visar att statusen i realiteten ligger på gränsen mellan måttlig-god snarare än måttlig som VISS anger. Varför statusen inte entydigt är god beror sannolikt på den omfattande fartygstrafik som förekommer i området vilken orsakar resuspension och viss omlagring av sedimenten. 37

44 Tabell 16 Statusklassning av ekologisk status, biologiska kvalitetsfaktorer, för Brofjorden enligt Vattenmyndigheten (VM) respektive recipientkontrollen samt bedömning efter utbyggnad av Preemraff. Vattenförekomst: Brofjorden SE Typ av klassning: Fastställd alt arbetsmaterial VM Bedömning recipientkontroll Bedömning efter åtgärder Bedömning efter åtgärder Tidpunkt: Miljökvalitetsnorm 2027 Ekologisk status biologiska kvalitetsfaktorer Status Status Status God Måttlig Måttlig-god Måttlig- god Ja Växtplankton Hög Hög Hög Ja Makroalger God God God Ja Bottenfauna Måttlig Måttlig-god Måttlig-god Ja Uppfylls icke försämringskravet? Tabell 17 Statusklassning av ekologisk status, biologiska kvalitetsfaktorer, för Yttre Brofjorden enligt Vattenmyndigheten (VM) respektive recipientkontrollen samt bedömning efter utbyggnad av Preemraff. Vattenförekomst: Yttre Brofjorden SE Typ av klassning: Fastställd alt arbetsmaterial VM Bedömning recipientkontroll Bedömning efter åtgärder Bedömning efter åtgärder Tidpunkt: Miljökvalitetsnorm 2027 Ekologisk status biologiska kvalitetsfaktorer Status Status Status God Måttlig Måttlig-god Måttlig- god Ja Växtplankton Hög Hög Hög Ja Makroalger Ej klassad God God Ja Bottenfauna Måttlig Måttlig-god Måttlig-god Ja Uppfylls icke försämringskravet? 38

45 Mer om klassningen av bottenfauna i recipienten Att bottenfaunan utmärker sig med måttlig status trots att kvalitetsfaktorer som indikerar övergödning har god eller hög status är en inte ovanlig observation i kustvatten. En förklaring kan vara, att bedömningsgrunderna inte är anpassade till transportbottnar eller naturligt näringsfattiga system. Att man inte med säkerhet uppnår god status beror också sannolikt på den omfattande fartygstrafik som sker i Brofjorden vilket resulterar i resuspension och viss omlagring av sedimenten i området. Detta är sannolikt orsaken till att bottenfaunasamhället tidvis uppvisar måttlig status på vissa bottnar. Agrenius (2004) sammanställde och utvärderade datamaterial från provtagningarna av mjukbottenfaunan 2003 och 2004 där två lokaler i Brofjorden ingick. Som utgångspunkt användes bedömningsgrunderna för att klassificera mjukbottenfaunan enligt kvalitetsindex BQI (Benthic Quality Index). Om man betraktar resultaten från provtagningarna på ackumulationsbottnar på de två lokalerna i Brofjorden 2003 och 2004 fann man att statusen på bottnarna utanför produktkajen var god 2003 och måttlig Motsvarande status för bottnarna utanför råoljekajen i Yttre Brofjorden var hög 2003 och god Det kan nämnas att vid 2003 års undersökning på 33 lokaler längs västkusten var den ena av de två stationerna i Yttre Brofjorden den enda som uppvisade hög ekologisk status. I ett arbete specifikt inriktat på att jämföra mjukbottenfaunan på lokalerna i Brofjorden med lokalerna i det närliggande kustområdet (Lindskog 2005), drogs slutsatsen baserat på BQI att det saknades belägg för att någon negativ påverkan skett på bottenfaunan till följd av raffinaderiets verksamhet. Utifrån analyser av bottenfaunan 2016 på 30 stationer i Brofjorden och Yttre Brofjorden klassificeras miljöstatusen till måttlig oavsett djup. I samband med bottenprovtagningen gjordes, som framgår av ansökan, samtidigt en statusklassning av bottenfaunan med hjälp bilder av sedimentprofiler (Andersson m.fl., 2016). Denna undersökning gav till resultat att Yttre Brofjorden klassificeras till god status och Brofjorden måttlig status. Sammantaget visade undersökningarna att bottenfaunaindexet (BQI) låg nära gränsen till god status. Tidigare bottenfaunaundersökningar har dessutom visat att tidvis uppfylldes kriterierna på god status. 39

46 I Tabell 18 och Tabell 19 presenteras, på motsvarande sätt som för de ekologiska kvalitetsfaktorerna, statusen för fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer. Enligt VISS är de allmänna förhållandena för de kemiska kvalitetsfaktorerna samt status för ljusförhållanden och näringsämnen måttlig för Brofjorden och god för Yttre Brofjorden. Syrgasförhållande är hög för båda vattenförekomsterna. I Brofjorden bestäms klassningen av de kemiska kvalitetsfaktorerna av statusen för ljusförhållanden och näringsämnen. Bedömningen i VISS bygger även i detta fall på en expertbedömning utifrån resultat från projektet Grunda vikar , och baseras således inte på resultat från Brofjorden. Fysikaliskt-kemiska vattenkvalitetsparametrar provtas och analyseras i recipientkontrollen vid Stretudden i Yttre Brofjorden strax väster om gränsen till Brofjorden. Ingen provtagning har skett i Brofjorden under senare år. Tidigare vattenkemiska undersökningar visade att västra delen av Brofjorden inte skiljer sig nämnvärt från resultaten vid Stretudden varför kontrollprogrammet reducerades. Det är därför relevant att använda resultaten från Stretudden även vid en klassning av Brofjorden. Som framgår av Tabell 18 bedöms de fysikaliskt-kemiska faktorerna i Brofjorden (med undantag av syrgasförhållanden) baserat på resultat från recipientkontrollen uppnå god snarare än måttlig status som anges i VISS. Tabell 18 Statusklassning av ekologisk status, fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer, för Brofjorden enligt Vattenmyndigheten (VM) respektive recipientkontrollen samt bedömning efter utbyggnad av Preemraff. Vattenförekomst: Brofjorden SE Typ av klassning: Fastställd alt arbetsmaterial VM Bedömning recipientkontroll Datum: Bedömning efter åtgärder Status Status Allm. förh. fys-kem Måttlig God God Ja Syrgasförhållanden Hög Hög Hög Ja Ljusförhållanden Måttlig God God Ja Näringsämnen Måttlig God God Ja Bedömning efter åtgärder Uppfylls icke försämringskravet? 40

47 Tabell 19 Statusklassning av ekologisk status, fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer, för Yttre Brofjorden enligt Vattenmyndigheten (VM) respektive recipientkontrollen samt bedömning efter utbyggnad av Preemraff. Vattenförekomst: Yttre Brofjorden SE Typ av klassning: Fastställd alt arbetsmaterial VM Bedömning recipientkontroll Datum: Bedömning efter åtgärder Status Status Allm. förh. fys-kem God God God Ja Syrgasförhållanden Hög Hög Hög Ja Ljusförhållanden God God God Ja Näringsämnen God God God Ja Bedömning efter åtgärder Uppfylls icke försämringskravet? 7.2 Bedömning av statusklassning vid en utökad produktionsnivå Vad gäller frågan om vilket utrymme enligt MKN som finns att öka utsläppen till vatten vid en utbyggnad kan bland annat belysas genom att blicka tillbaka på recipientsituationen , då utsläppen var högre än under senare år och även högre än de bedömda framtida utsläppen efter utbyggnad. Under perioden fanns inte någon modell för klassning av de ovan redovisade kvalitetsfaktorerna, men utifrån de undersökningar som genomfördes, vilka var mer omfattande än under senare år, kan man dock göra en relativt säker bedömning av miljöstatusen. När det gäller näringsämnen uppvisade Brofjorden under perioden ingen avvikande halt eller variation i tiden av fosfat jämfört med de övriga stationerna längs Bohuskusten, varken under perioden december - januari eller under perioden augusti - september. Inte heller för kväve uppvisade station Brofjorden någon påtagligt avvikande variation i tiden jämfört med andra stationer längs kusten för någon av mätperioderna. Utifrån genomförda undersökningar uppvisade således inte Brofjorden och Yttre Brofjorden några resultat som skiljer sig nämnvärt från de övriga kuststationerna. Inte heller i den utvärdering som genomfördes av Axelsson och Rydberg (1993) påvisades några entydiga trender i uppmätta koncentrationer av ovan redovisade vattenkvalitetsparametrar. I detta material ingick även mätningar gjorda under perioden Samma slutsats drogs från en utvärdering som gjordes av NIVA (1997) där årsmedelvärdena för vattenkemiska parametrar jämfördes med omkringliggande stationer. Tillämpas den nu gällande klassningsmetodiken enligt VISS på dessa tidigare analysresultat var statusen god-hög. Det bör nämnas att ett flertal av de undersökningar som under åren genomförts i recipienten har utförts i delar av både Brofjorden och Yttre Brofjorden då gränsen mellan vattenförekomsterna ligger i sundet nordväst om raffinaderiområdet. Det går därför ofta inte att bedöma och separera miljöstatusen i respektive vattenförekomst. Till följd av den utökade produktionen kommer totalutsläppen att öka. Som framgår av ansökan kommer processvattenmängden att fördubblas och utsläppen bedöms öka men halterna föroreningar 41

48 i avloppsvattnet kommer att minska eller ligga på samma nivå som idag. Som framgår av ansökan, bilaga D tabell 5 sid 76 bedöms utsläppen bli följande (Tabell 20). Tabell 20 Utsläpp , utsläpp , framtida bedömda utsläpp och ansökt villkorsnivå. Totalt extraherbara ämnen (TEX) Utsläpp (ton/år) Utsläpp (ton/år) Utsläpp framtid (ton/år) 3,4 1,4 2,3 5 Ansökt villkorsnivå (ton/år) TOC Totalkväve 18, ,7 10 Totalfosfor 1,2 0,6 0,6 1 Utsläppen av extraherbara ämnen, d v s huvudsakligen oljekolväten, kommer att öka med knappt 1 ton per år och organiskt material (TOC) ökar med knappt det dubbla till cirka 60 ton per år jämfört med senare års utsläpp på cirka 30 ton per år. Kväveutsläppen bedöms öka med 30 % medan fosforutsläppen kommer att ligga på oförändrad nivå. Om man jämför dagens utsläpp med de maximalt förväntade utsläppen, vilka utgör de ansökta villkorsnivåerna, kommer utsläppen av TOC att öka från 32 till 80 ton per år, totalt extraherbara ämnen (TEX) från 1,4 till 5 ton per år, kväve från 6,1 till 10 ton per år och fosfor från 0,6 till 1 ton per år. Dessa utsläpp kan jämföras med den utsläppssituation som rådde under perioden Av Tabell 20 framgår att utsläppen av fosfor och kväve vid en framtida utökad produktion kommer att ligga på en lägre nivå jämfört med tidigare utsläppssituation. Sammantaget uppfyller flertalet kvalitetsfaktorer kriterierna på god" status och det finns inga indikationer på att recipientens tillstånd förändrats de senaste åren. Det har aldrig sedan 1970-talet, då raffinaderiet togs i drift, rapporterats att syrefattiga förhållanden förelegat i någon av de två vattenförekomsterna. De inventeringar som utförts av bottnarnas status vid kajerna och i Hamreviken har visat att det före 1990 lokalt förekom små områden med syrefria bottnar vid produktkajen men att förhållandena därefter förbättrades och syrefria förhållanden förekommer numera endast i omedelbar anslutning till kajpelarna. Vid råoljekajen har syrefria förhållanden endast uppträtt runt kajpelarna under hela inventeringsperioden på 25 år. Detta fenomen är betingat av att betong är ett lämpligt substrat för djur och växter vilka koloniserar i stor mängd. I samband med att döda organismer faller ner till botten och bryts ner förbrukas syrgas som resulterar i syrefria sediment inom begränsade områden. Status för näringsämnen var god-hög under 1990-talet, då utsläppen låg på en högre nivå än vad som blir aktuellt efter utbyggnad. Inte heller har miljösituationen avvikit från flera angränsade fjordar vad beträffar vattenkvaliteten, statusen hos makrovegetationen och bottenfaunan i recipienten. Den 42

49 planerade produktionsökningen vid Preemraff Lysekil bedöms därför inte leda till utsläpp som medför försämring över någon klassgräns för de aktuella kvalitetsfaktorerna. De vattenförekomster som berörs av utsläppen från Preemraff, Brofjorden och Yttre Brofjorden är välventilerade vattenområden med starka strömmar. Anläggande av en ny utsläppskonstruktion med en tub ut i Brofjorden kommer att resultera i en snabb initial utspädning. De relativt små utsläppen och den goda utspädningen visar att det inte föreligger någon risk för försämring av någon kvalitetsfaktor i de aktuella vattenförekomsterna eller att MKN överskrids. De omfattande data som tagits fram före och efter att raffinaderiet togs i drift 1975 har visat att någon påverkan inte förekommit i Brofjorden på vattenkvaliteten, bottenfaunan eller makrovegetationen bortsett från en viss lokal gödningseffekt i Hamreviken och kring fundamenten i hamnområdena till följd av nedfallande musslor m.m. Det finns således utrymme och marginal innan någon kvalitetsfaktor och MKN påverkas. 7.3 Avloppsvattnets toxicitet och utspädningsförhållanden Som framgår av ansökan var toxiciteten i utgående renat processavloppsvatten generellt låg både vid tester 2004 och 2016, och det krävs en utspädning av avloppsvattnet med endast ett fåtal gånger för att eliminera toxiciteten. Vad gäller avloppsvattnets kvalitativa sammansättning finns det utifrån det processtekniska koncept som presenterats inget som pekar på att nya kemiska ämnen eller ämnesgrupper, utöver de som finns i processavloppsvattnet idag, kommer att tillsättas eller bildas. Om det föreligger hög toxicitet och höga halter av vissa substanser i sammansatta avloppsvatten är det ofta möjligt att identifiera de effektorsakande substanserna. Att i det här fallet med svag respektive ingen toxicitet gentemot de testade organismerna kunna bestämma och peka ut den/de substanser som är svagt effektorsakande är i det närmaste en omöjlig uppgift. Några betydande vare sig kvalitativa eller kvantitativa förändringar av utsläppen bedöms inte ske i framtiden varför man inte behöver befara någon ökad belastning av miljöstörande ämnen. I samband med utbyggnaden av raffinaderiet kommer avloppstuben att flyttas ut m mot Stretudden. Med hänsyn till den stora vattenomsättningen i området och genom att utsläppspunkten kommer att ske på cirka meters djup kommer utsläppsförhållandena att förbättras ytterligare. Den initiala utspädningen blir betydligt högre än 6 gånger, d v s det finns en stor marginal för att eliminera den svaga toxiciteten och således en obefintlig risk för att några akuttoxiska effekter ska uppträda varken i närområdet till utsläppspunkten eller på längre avstånd. Den största medeltransporten av vatten som uppmätts in och ut ur Brofjorden var m 3 /s in i ytskiktet och lika mycket ut under språngskiktet. Medeltransporten under sommaren har beräknats till cirka 500 m 3 /s. I samband med svaga vindar överstiger sällan medeltransporten 250 m 3 /s (SMHI 1974). 43

50 8 Kompletteringar gällande anläggningsarbete i vatten Avsnitt i ansökan som rör anläggningsarbeten i vatten: MKB 4.3 TB 5.3, 5.10, Vattenverksamhet under byggtiden samt påverkan på marin flora och fauna ROCC innebär att det kommer att ske en rad olika typer av anläggningsarbeten i vatten under byggfasen, se Tabell 21. Tabell 21 Anläggningsarbeten i vatten som krävs för ROCC Anläggande av Arbetsmoment vattenverksamhet Ny pråmkaj (för projektmaterial) Anläggande av tillfällig spontvägg för torrläggning Schaktning Pålning Muddring Produktkajer (befintlig kaj 5 & ny kaj 6) Eventuellt kompletterande pålning (kaj 5) Muddring bedöms ej krävas Ny vågbrytare (vid produktkaj 6) Spontning Renovering av torrlastkaj Eventuellt kompletterande pålning Muddring bedöms ej krävas Havsvattenkylstation Anläggande av tillfällig spontvägg för torrläggning Sprängning inom torrlagt område Eventuellt borrning för förankring i bergbotten Muddring bedöms ej krävas Förlängning av utloppsrör för vattenreningsverket Muddring Mindre spontning samt torrläggning Inom och i anslutning till de områden som kommer att bli föremål för vattenverksamhet genomfördes under 2016 en biotopinventering av Marine Monitoring AB. De arbeten i vatten som planeras är markerade i Figur

51 Figur 20 Arealer i vattenområdet som påverkas av anläggningsarbeten samt inventerade biotoper. 8.2 Arbeten i vatten Arbeten för ny pråmkaj (för projektmaterial) Anläggande av en tillfällig spontvägg utanför den befintliga spontväggen möjliggör att området innanför kan torrläggas och den gamla sponten tas bort. Därefter sker schaktning med grävmaskin inom det torrlagda området. Tidigare utförd provtagning i de aktuella sedimenten har visat att det översta lagret är kontaminerat. Totalt bedöms detta lager uppgå till cirka 900 m 3, schaktmassor som kommer att transporteras till extern mottagare. Ytterligare cirka m 3 massor tas upp och läggs i tillfälliga upplag. För rutiner kring omhändertagande av schakt-/muddermassor, se avsnitt Stödpålning kommer att behövas vid uppförande av konstruktion för tilläggning av pråmar. När schaktarbeten och stödkonstruktioner är färdigställda vattenfylls området och den tillfälliga sponten tas bort. Därefter muddras området utanför spontväggen för att uppnå det djup som krävs. Ytsedimenten uppvisar förhöjda halter av dibutyltenn (DPT) och tributyltenn (TBT). Området som kommer att muddras avskärmas med geotextilskärm bestående av flytkropp, geoduk och kätting i botten. Ytsedimenten, cirka 250 m 3, muddras med hjälp av sugmuddring alternativt miljöskopa. Övrig muddring utförs med en pråmmonterad grävmaskin. Muddermassorna utanför spontväggen uppskattas totalt till cirka m 3. 45

52 8.2.2 Produktkajer (befintlig kaj 5 & ny kaj 6) samt vågbrytare utanför kaj 6 Ingen muddring bedöms nödvändig varken för kajer eller vågbrytare. Vågbrytaren kommer utgöras av en spontad konstruktion som fylls med sprängsten (cirka 400 m 3 ). Förtöjningspollaren förankras i bergbotten med borrade pålar. För kaj 5 kommer eventuellt viss kompletterande pålning att krävas Renovering av torrlastkaj För att återställa funktionen på den äldre torrlastkaj som ska renoveras kommer sannolikt krävas kompletterande pålning utanför det befintliga kajdäcket innan ett nytt kajdäck kan byggas. Muddring bedöms ej krävas Havsvattenkylstation Vid intag av kylvatten byggs en bassäng delvis i vatten. I vattnet kommer anläggas en tillfällig spontvägg vilken möjliggör torrläggning. Sprängning av berg för havsvattenkylningens intagsbassäng och anslutning mot intagsledning kommer att ske i torrlagt område. Sprängningen bedöms ge upphov till cirka m 3 sprängsten, vilken transporteras till arbetsytor under beredning alternativt till tillfälliga upplag. När bassängen är färdiggjuten demonteras spontväggen. En cirka 100 m lång intagsledning och ett cirka 40 m lång utloppsrör och förankras på botten och säkras mot rörelser. Vid de mest utsatta lägena kan troligtvis komma att krävas att förankringspunkter borras fast i bergbotten. Ingen muddring bedöms vara nödvändig. Anläggningen av intagsbassängen kommer att medföra att en smärre yta naturlig hårdbotten förloras. Denna kommer dock att ersättas av nya hårda ytor där en naturlig flora och fauna kommer att etableras. I likhet med avloppsvattentuben (se avsnitt 8.2.5) kommer intags- och utsläppsrören att koloniseras av den naturliga hårdbottenfaunan. Området under rören kan utgöra gömslen för hummer och andra bottendjur. Tätheten av bottenfisk förväntas öka i området nära rören Förlängning av utloppsrör för vattenreningsverket En förlängning av avloppsvattentuben cirka m planeras med mynning i Hamrevikens yttre del. För anslutning till avloppsvattendammen kommer tillfälligt ett mindre arbetsområde på var sida om dammvallen att spontas och torrläggas för nedläggning av ny utloppstub. Efter återställning av vallen och borttagning av sponten kan viss kompletterande muddring vara nödvändig för att erhålla tillräckligt vattendjup för utloppsledningen. Sträckan som kan behövas muddras är upp till 25 m och berör inte ålgräsängarna längre ut där vattendjupet är tillräckligt. Resterande sträcka av utloppsledningen förläggs direkt på botten med vikter. Rörläggningen kommer att beröra maximalt 200 m 2 av bottnen där det idag växer ålgräs. Erfarenheterna från Värö Bruk visar, att en rik fauna kan etableras på utloppstuben och tubfästena. Finns lämpliga gömslen kommer hummer att samlas vid tuben, liksom bottenlevande fiskar. Både diversitet och biomassor kommer att öka i tubområdet. Små ytor av naturlig mjukbotten kommer att påverkas i den yttre delen. Tuben kommer att påverka den lokala strömbilden. Konsekvenserna torde bli ringa och delvis positiva. Anläggningsarbetena kommer inte att orsaka grumlingseffekter i närliggande grundområden. 46

53 8.3 Beskrivning av arbetsmetoder och planerade skyddsåtgärder Muddring och omhändertagande av muddermassor (inklusive schaktning) Inför muddringar kommer provtagning och analys av aktuella sediment göras för att bedöma hur massorna ska hanteras samt vilka skyddsåtgärder som bör vidtas på respektive plats. Vid muddringen avser man vidta försiktighetsåtgärder för att minimera risken för effekter av grumlande material. Områden som ska muddras förses med s k siltgardiner eller geotextilduk som förhindrar spridning av suspenderat material. Kontaminerade massor muddras med sugmuddring eller miljöskopa. Okontaminerade massor tas upp med grävmaskin. Det finns stor erfarenhet av denna typ av muddring och många exempel på att arbetena kan genomföras utan negativ miljöpåverkan. Som säkerhetsåtgärd bör muddringen ske under sensommarhöst. Uppmuddrade massor kommer att hanteras enligt Preems instruktion MI-107 Hantering av schaktmassor, se bilaga A3. Enligt denna kommer muddermassorna att provtas, och rena massor kommer att hanteras internt inom området för ROCC-etableringen. I det fall massorna är förorenade kommer de att forslas bort för destruktion eller annat externt, godkänt omhändertagande. UTFÖRDA SEDIMENTUNDERSÖKNINGAR FÖR AKTUELL VATTENVERKSAMHET MED AVSEENDE PÅ BLAND ANNAT ANTIFOULINGFÄRGER Muddringar kommer att föregås av provtagning och analys av aktuella sediment för att bedöma hur massorna ska hanteras samt vilka skyddsåtgärder som bör vidtas på respektive plats. För att bedöma risken för spridning av kontaminerat material till vattenmassan i samband med muddring kan resultat från tidigare utförda sedimentundersökningar (utförda under perioden ) användas. Dessa undersökningar visar att föroreningsgraden är ringa och att Brofjorden inte i någon större utsträckning avviker från övriga mätstationer längs Bohuskusten vad gäller till exempel polyaromatiska kolväten (PAH) och totalkolväten (THC). Som beskrivs i MKB (avsnitt 7.6.3) togs inför ansökan 2016 även sedimentprover på tre stationer utanför produkthamnen och i Hamrevik för analys av metaller, tennorganiska föreningar (tributyltenn, TBT, och dibutyltenn, DBT), oljekolväten, BTEX samt PAH. Sammantaget visade undersökningen att halterna av undersökta ämnen, med undantag för tennorganiska föreningar, är låga. Då muddringen görs med teknik som begränsar spridningen av sediment kan risken för att omgivande bottnar påverkas av kontaminerat material anses vara liten. Vad gäller ANTIFOULINGFÄRGER undersöktes, utöver tennorganiska föreningar, även kopparföreningar i dessa sedimentprover. Då TBT är förbjudet att använda i båtbottenfärger i Sverige har under senare år använts kopparföreningar, främst kopparoxid och koppartiocyanat. Enligt undersökningarna i sedimenten utanför produktkajen låg halten koppar på mg/kg Ts. Medianhalterna i ytsediment i Östersjön ligger på nivån mg/kg och sedimenten uppvisar således inte några förhöjda halter. Kontaminerade muddermassor planerar man att deponera på land. Av nämnda analyser framgår att halterna miljöfarliga ämnen med god marginal understiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark vad gäller känslig markanvändning varför massorna bör kunna deponeras inom Preems industriområde om försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra spridning av TBT och DBT. 47

54 8.3.2 Spontning, tömning av vatten, pålning och konstruktion av vågbrytare. Spontväggar kommer att anläggas runt intagsbassängen för kylvatten, vid arbeten runt avloppsdammen samt vid den planerade pråmkajen för tung utrustning i Sjöbolviken. Spontning planeras utföras genom två olika metoder. Ett alternativ är att genom vibrering driva ner en tät vägg av spontplank av stål i leran. När spontplanken når berget borras en dubb in i berget som låser spontväggen i nederkant. Spontförankring i överkant kan ske genom att dragstag borras in i berget på spontväggens utsida. Alternativ monteras tryckta stag på spontväggens insida. Dragstag är att föredra då tryckta stag på insidan tar plats samt riskerar att skadas av de arbeten som sker på insidan. Om botten utanför spontväggen faller brant kan det var svårt förankra dragstag med lämplig vinkel. Andra alternativet är att skapa en spontvägg av borrade stålrörspålar. Pålar monteras kant i kant och hakar i varandra via ett låssystem. Borrade stålrörspålar är en metod som ger lägre vibrationer än slagna stålrörspålar. Förankring i överkant sker på samma sätt som för spontplank av stål som beskrivs ovan. Effekterna av spontning och pålning bedöms bli mycket små. Viss spridning av ljud i vatten kommer att ske, men denna bedömas ha liten eller ingen betydelse för omgivande ekosystem. För mer om undervattensbuller, se avsnitt 8.4. Konsekvenserna av vattentömning är små. Bottenfaunan i det avstängda området kommer att försvinna, men en återetablering sker när konstruktionen är klar på de kvarstående ytor som då är tillgängliga. En vågbrytare kommer att byggas vid produktkaj 6. Vågbrytaren blir m lång och består av en spontad konstruktion som fylls med sprängsten. Anläggandet medför att en bottenyta övertäcks, men detta kompenseras av nya hårda ytor som kommer att koloniseras av växter och djur. Vågbrytaren kommer att påverka vattenomsättningen i området. Någon betydande negativ förändring av flora och fauna förväntas dock inte Sprängning Sprängning kommer att ske i torrlagt område. Någon stötvåg i vatten kommer därför ej att bildas. 8.4 Undervattensbuller Idag saknar Sverige fastställda ljudnivåer för när undervattensbuller blir så högt att de kan skada djur i havet. Det saknas därför också vedertagna begränsningsvärden som anger vilka nivåer av undervattensbuller som kan tillåtas. Flera länder i Europa har någon form av gränsvärden för när bullernivån under vattnet kan ge upphov till allvarlig miljöpåverkan liksom standarder för hur undervattensbuller ska mätas och rapporteras 9. Vid sprängning i vatten skapas en tryckvåg med väl kända negativa effekter på främst fisk. Sprängning planeras ske i torrlagda områden. Vid sprängning av torrlagt berg i nära anslutning till vatten sprids ljud i vattenmiljön i form av lågfrekvent buller. Huruvida detta kan skada fisk är dåligt utrett, men effekterna torde vara små. Apparatur som skapar kraftigt infraljud har till exempel utvecklats i Belgien för att skrämma fisk, men försök med vandringsål har visat att tekniken inte fungerar tillfredsställande. 9 Underlag för reglering av undervattensljud vid pålning, Vindval, Rapport

55 Sprängningarna kommer inte att skapa långvariga ljudstörningar utan ske i form av tidsmässigt åtskilda salvor. Ljudmiljön i havet påverkas alltså bara under liten del av tiden. De aktiviteter som skapar tillräckligt höga ljudnivåer för att orsaka risk för negativa effekter för enskilda populationer eller ekosystem ska begränsas i tid och rum. Tider på året för lekmogen fisk tas hänsyn till vid anläggningsarbeten i vattenvolymen. Under torskens lektid januari-april undviks verksamhet som ger höga undervattensljud. 49

56 9 Kompletteringar gällande kylvatten Avsnitt i ansökan som rör kylvatten: MKB 4.1.6, 8.2 TB Teknisk utformning av havsvattensystemet Allmänt Utformning av havsvattensystemet påverkas av många olika faktorer. Några är väl kända som till exempel detaljplanens förutsättningar och generella havsförutsättningar (djup, temperatur, mm). För den slutliga utformningen krävs dock detaljerade studier av tekniska förutsättningar och möjligheter, olika leverantörers tekniska lösningar samt detaljerad utvärdering av funktionella, miljömässiga och ekonomiska effekter av olika alternativ. Under den nu aktuella fasen av projektet är fokus att sätta de miljömässiga kraven och begränsningarna på utformningen. Detta baseras på en preliminär design som kan behöva justeras något när projekteringen fortskrider. Den slutliga utformningen ska verifieras gentemot de miljömässiga kraven, bland annat genom en uppdaterad simulering av spridningsmodellen. I Figur 21 visas en översikt över området för den tillkommande havsvattenstationen i råoljehamnen. Preliminär placering av intagsbassänger Preliminärt intagsområde Preliminär placering av saltvatten-vvx Preliminär placering av utfallsdiffusor Figur 21 Översikt över område för den tillkommande havsvattenstationen Intagsledningar Preliminärt förutsätts att två separerade intagsledningar ska installeras från intagsområdet till intagsbassängerna vid strandkanten. Var ledning ska ha kapacitet för cirka 3 m 3 /s vilket medför att en ledning tillfälligt kan tas ur drift för servicearbete under de perioder då havsvattnet har lägst 50

57 temperatur. Två ledningar höjer även driftsäkerheten om en ledning skulle skadas vid något allvarligt tillbud eller olycka. För att minska insug av bottenskräp och fiskar utformas intaget med en intagsbrunn där vattnet tas in cirka 2 m över havsbotten. Brunnen har utökad area jämfört intagsledningarna och en vattenhastighet om max 0,5 m/s Intagsbassäng Intagsbassängen ska i största möjliga utsträckning placeras innanför strandlinjen. Utrymmesbehovet är dock inte helt klarlagt och beroende av till exempel olika leverantörers storlek på bandsilar. Det tillgängliga utrymmet är också begränsat varför bassängen delvis kan behöva placeras utanför strandlinjen. Bassängen har 2 eller flera roterande bandsilar för filtrering av inkommande vatten. Vattenhastigheten över filterytan ska vara max 0,15 m/s för att minimera tryckskador på levande organismer. Renspolning av bandsilarna ska dessutom i ett första steg ske med lågtryckdysor. Avspolade organismer ska direkt återföras till havet i en separat spolvattenledning Utloppsystem Efter värmeväxlarna passerar vattnet en avgasningsbehållare för att avskilja gasbubblor. Därifrån leds vattnet i en huvudstam innanför råoljekajen. På en längre sträcka (preliminärt 50 m) placeras utloppsdysor som riktar utloppsflödet mellan kajen pelare mot den öppna vattenvolymen utanför kajen. Råoljekajen ger ett naturligt skydd för den relativt känsliga och utsatta utloppssystemet. I Figur 22 ges en översiktlig beskrivning av utloppssystem och vattenintag. RÅOLJEKAJ Inlagringsområde Övertemperatur < 2 C Utlopp riktas mellan råoljekajens pålar Utloppsdysor ger effektiv inblandning Vattenintag Till intagsbassänger Huvudledning utlopp Figur 22 Schematisk beskrivning av utloppssystem och vattenintag. 51

58 9.2 Spridningsberäkningar Preliminära spridningsberäkningar har genomförts av SMHI. Flera varianter för utloppsanordningen har testats men för den preliminära bedömningen har antagits ett system med 10 st utloppsdysor fördelade på en sträcka av 50 meter. Denna har bekräftat att en lämplig utformning av utloppet kan begränsa övertemperaturen på inlagringsdjupet till 2 C. Tillfälligt kan dock högre temperatur uppstå till exempel om havsvattenströmmen ändrar riktning (dessa områden är begränsade till området i anslutning till utloppet, cirka 100 m). Där inlagringsskiktet når botten på sidorna av fjorden beräknas övertemperaturen emellertid alltid vara betydligt lägre. Spridningsberäkningarna visar på övertemperaturer mellan 0,25-0,75 C. Den fullständiga SMHI-rapporten finns som bilaga A4 i kompletteringsdokumentationen. 9.3 Kylkapacitet för befintligt raffinaderi Det finns sedan tidigare flera studier för att utnyttja ett havskylt kylsystem inom befintligt raffinaderi. Idag kyls hela processen med luftkylare men ett nytt kylsystem har flera fördelar, bland annat: Eliminera bullrande luftkylare Jämna driftförhållanden över dygnet såväl som över året Effektivare kylning sommartid Gör det enklare att tillvarata spillvärme Det nu planerade kylsystemet förbereds för att hantera cirka 200 MW kyleffekt från det befintliga raffinaderiet. Detta motsvarar % av raffinaderiets totala luftkylarkapacitet. Förberedelserna innebär att ROCC-projektet bygger kylvattenstammar fram till anslutningspunkter vid processområdet. Därigenom blir det möjligt att på sikt reducera antalet luftkylare inom den befintliga anläggningen. Konvertering från luftkylare till vattenkylare kräver dock detaljerade studier för att säkerställa kylfunktionen och undersöka de platsspecifika förutsättningarna. Preems preliminära bedömning är att MW luftkylare kan vara möjliga att ersättas med vattenkylare fram till år Större ombyggnader kan främst genomföras först vid storstoppet (2025). Mindre ombyggnader kan även vara möjligt vid mellanstopp. Studier för konvertering av luftkylare kan påbörjas efter att ROCCprojektet fått klartecken att genomföras. ROCC-projektet ska även förbereda för framtida utbyggnader av kylsystemet utöver de 600 MW som nu ingår i projektdefinitionen. Detta innebär främst att projektet planerar för placering och utrymme för de extra anläggningar som tillkommer. Nuvarande detaljplan innehåller emellertid mycket begränsade områden för framtida expansioner varför detta kan visa sig omöjligt. I så fall krävs först en revidering av nuvarande detaljplan innan utbyggnader är möjligt. 9.4 Kylvattensystemets påverkan på växt- och djurliv Den beskrivning som ingår i Bilaga D i ansökan har koncentrerats till i första hand effekter på djurplankton och fisk i kylvattenintaget och vid den fortsatta transporten genom kylsystemet, då detta erfarenhetsmässigt är den största risken vid större kylvattenintag Torskbestånd Ett lokalt bestånd av torsk har med stor sannolikhet tidigare funnits i Brofjorden, men på senare tid finns inga undersökningar som visar att beståndet fortfarande existerar. Trots detta kan man inte utesluta, att ett lokalt Brofjorden-bestånd finns kvar, om än i mycket blygsam omfattning. 52

59 Fiskerestriktioner har till exempel införts, med syfte att skydda kusttorsk. Överfiske anses vara den helt dominerande orsaken till att Västkustens bestånd av stationär torsk i stort sett helt utraderats. Risken för att kusttorsken ska skadas av det planerade kylvattenintaget till Preemraff Lysekil kan antas vara mycket liten. Förekomsten av torskägg och torsklarver är liten på det djup där intaget sker. Smärre förluster av dessa stadier har dessutom ingen betydelse för det vuxna beståndet, även om detta är litet, beroende på den höga naturliga dödligheten. Yngel, som fångas upp på silarna, återförs levande till havet. Även för detta stadium är tätheterna låga på intagsdjupet. Vuxen fisk har möjlighet att undvika att sugas in i kylsystemet. Sammantaget bedöms återuppbyggnaden av ett lokalt Brofjordsbestånd av torsk inte äventyras av den föreslagna kylvattenanvändningen Jämförelser mellan förhållandena i Brofjorden och utanför Ringhals kärnkraftverk Det är viktigt att understryka att förhållandena utanför Ringhals kärnkraftverk avviker kraftigt från de i Brofjorden. Ytvattenutsläppet från kraftverket påverkar grundområden främst söder om Ringhals. Trots det ringa vattendjupet påverkas bara en liten bottenyta av konstant exponering för kylvatten med >1 o C övertemperatur. Förutsättningen för uppkomst av biologiskt mätbara och väsentliga effekter är att övertemperaturen permanent måste vara minst 1 o C eller tillfälligt minst 3 o C. Makrovegetationen undersöks sedan 2010 på ett antal lokaler vid Hallandskusten, bland annat utanför Ringhals kraftverk (Västerhavet 2013). I den omedelbara närheten till utsläppet har man visat på ökad förekomst av grönalger och en jämförelsevis hög täthet av Sargassosnärja, en sentida invandrad art som även förekommer på andra lokaler längs Västkusten. Förändringarna anses även bero på den starka strömmen. Effekterna är för övrigt inga eller mycket svaga. Statusbedömningen för makrovegetation i vattenförekomsten utanför Ringhals är god status. Återföring av rensmassor från silstationen till havet görs till exempel vid Ringhals kärnkraftverk genom en rörledning. Då verket har ytintag av kylvatten avskiljs relativt stora mängder alger och blåmusslor tillsammans med fisk. Årliga undersökningar med ROV (undervattensrobot med kamera) görs i området utanför rörledningen (Årsrapporter från SLU). Periodvis ansamlas skal av blåmusslor omedelbart utanför rörmynningen. Lite längre ut täcks botten tidvis av döda alger, främst rödalger. Fläckar med syrebrist kan tidvis förekomma, men bottnarna rensas vid hårt väder. Liknande observationer finns utanför Forsmarks kärnkraftverk. Även här dominerar grönalger i utsläppets närområde, men den påverkade ytan är mycket liten. Den del av plymen där temperaturen är hög når bara sällan grunda bottnar. I förhållande till utsläppets storlek har således effekterna på makrovegetation liten relevans Påverkan av kylvattenutsläpp samt intag av kylvatten Kylvattenstationen vid Preem ligger i anslutning till Källvik. Till skillnad från vad som gäller vid Ringhals bedöms det stora intagsdjupet av kylvatten på cirka 30 m djup medföra att endast små mängder fisk, maneter och alger avskiljas i silstationen. Återföringen av rens kommer att ske på cirka 20 m djup. Enligt den botteninventering som gjorts (Marine Monitoring AB 2016) dominerar skalgrus och hårda substrat i området. Bottentypen visar att miljön är exponerad för strömmar och består huvudsakligen av transportbottnar. Detta motverkar långvarig ansamling av organiskt material och påföljande syrebrist. En viss lokal gödningseffekt kan dock förväntas, med ökad biomassa bottendjur och fisk. Små rensmängder och exponerat läge gör att risken för skada på den marina miljön är mycket liten. 53

60 Utsläppet i Brofjorden sker utanför den vegetationstäckta strandzonen och på sådant djup att grunda bottnar inte berörs. Efter primärutspädningen har övertemperaturen sjunkit under 2 o C. I de fall plymen når grunda bottnar blir påverkan blygsam och kortvarig. Man kan alltså inte förvänta märkbara effekter på makrovegetation. Detta innebär också, att risken för att strandfaunan skadas blir mycket liten. Status för syrgas, siktdjup och näringsämnen kommer ej att påverkas. Inte heller status för växtplankton och klorofyll kommer att påverkas. När det gäller bottenfauna kommer övertemperaturer >1 o C aldrig att nå ner till djupare bottnar, varför status inte bedöms påverkas. För makrovegetationen gäller också ovanstående resonemang, varför slutsatsen blir att status inte påverkas. Vid stationen Bro 4 nära Preemraff Lysekil har statusen bedömts vara god och någon förändring orsakad av kylvattenutsläppet förväntas inte ske. Kylvattenutsläppet kommer således inte att påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen (MKN) Biocidtillsatser i kylvatten och effekter i recipienten De kemikalier som är aktuella att använda för bekämpning av påväxt i den kalla delen av kylvattensystemet är hypoklorit alternativt klordioxid. Båda substanserna är starka oxidationsmedel och bryter ner organiskt material relativt snabbt varvid slutprodukten blir till klorid. Hypoklorit har använts länge för att bekämpa påväxt i kylsystem vid industrier och för desinficering av dricksvatten. Hypoklorit kan dock generera vissa kloraminer, organiska bromföreningar m.m. Under senare år har även klordioxid kommit till användning för att bekämpa påväxt i kylsystem. Klordioxid är effektivare för påväxtbekämpning än hypoklorit och resthalterna av reaktiva nedbrytningsprodukter är låga. Enligt Petrucci och Rosellini (2005) används vanligen intermittent dosering under korta perioder i storleksordningen 0,1-1mg/l för att effektivt bekämpa både mikrooch makropåväxt. Resthalterna i utgående kylvatten rapporteras vara låga. Utsläppet av kylvatten i Brofjorden kommer att ske utanför den vegetationstäckta strandzonen och på sådant djup att bottnarna inte berörs. Den dosering som det tillfälligtvis kan bli fråga om för bekämpning av påväxt vid Preemraff Lysekil kommer att resultera i låga halter i utgående kylvatten och inte att utgöra någon risk för toxisk påverkan på organismer. 54

61 10 Kompletteringar gällande energi Avsnitt i ansökan som rör energi: MKB 4.2.3, 5.11 TB Preems arbete med energieffektivisering Preemraff Lysekil arbetar sedan lång tid med att ytterligare förbättra anläggningens energieffektivitet. Detta framgår inte minst av den så kallade Solomonstudien som följer upp och jämför energiförbrukning för varje anläggningsdel jämfört med ett normalvärde (100). Detta sammanvägs till ett EII-tal för varje raffinaderi. Utfallet för Preemraff Lysekil redovisas i Figur Preem Lysekil Median Västeuropa Median världen Figur 23 Solomon eneriintensitetsindex (EII) Arbetet med energieffektivisering bedrivs för Preemraff Lysekil på flera områden, bland annat: Tydliga mål från ledningen där energifrågor är integrerat i företagets ledningssystem. Utsedda specialist med särskilt uppdrag att kontinuerligt bevaka energieffektivitet Löpande uppföljning av energiförbrukning, till exempel: o Månadsvis benchmarking enligt Solomon EII (energiintensitetsindex) o Månadsvis uppföljning av förbrukning av bränsle och el o Månadsvis uppföljning av förluster i ång- och kondensatsystem o Kontinuerlig övervakning av kritiska parametrar, till exempel syrgasöverskott i ugnar. Framtagning nya investeringsprojekt för att förbättra energieffektivitet (Tabell 22). 55

62 Tabell 22 Exempel för pågående och planerade energibesparande investeringsprojekt. Projekt Status Kommentar Ratio control of air/fuel firing in Minskad bränsleförbrukning genom automatisk reglering Pågår visbreaker heaters av luft/bränsleförhållande i visbreakerugnarna. Install spools for pigging decoking in Mekanisk avkoksning av ugnstuber istället för termisk med Pågår VDU heaters ånga och eldning. Vid större driftstörningar på HPU måste idag anläggningen Implementation of Hot Standby Mode kylas ned innan återstart är möjligt. Med projektet blir det Pågår hydrogen production unit möjligt att stanna i ett mellanvarmt läge innan återstart påbörjas. Minskar energiåtgång för återstart. New flare liquid seal drum to facilitate Ombyggnader för att möjliggöra fackelgasåtervinning för Pågår flare gas recovery FCC-facklan. Reinstallation of new hotwater bottom section in waste heat boiler SG2101 Planerad 2018 Återställa funktionen på avgaspannan. Ger ökad ångproduktion från spillvärme. Revamp of naphtha charge heater H2306 for pig decoking Planerad 2019 Mekanisk avkoksning av ugnstuber istället för termisk med ånga och eldning. New radiant coils in platformer heaters Planerad Nya ugnstuber med keramisk beläggning förbättrar 2019 värmeupptagning och minskar bränsleförbrukning Replacement of corroded air preheater, Coil 7, in steam reformer H8201 Planerad 2019 Återställa luftförvärmaren i ugnen. Minskar bränsleförbrukningen. Install guillotines in the flue gas channel (230/SG2340/B2340) Planerad 2019 Förbättra avgaspannans funktion genom enklare åtkomlighet för underhåll Lag om energikartläggning Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning i stora företag i kraft. Enligt lagen har stora företag, dit Preem räknas, skyldighet att göra kvalitetssäkrade energikartläggningar minst vart fjärde år. Energikartläggningen ska visa hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva verksamheten. Energikartläggningen ska även ge förslag på kostnadseffektiva åtgärder som företagen kan vidta för att minska sina kostnader, minska energianvändningen och därmed öka energieffektiviteten. Bolaget ska 2017 rapportera en koncernövergripande sammanställning av energianvändningen inom hela Preem, samt en detaljerad energikartläggning av Preemraff Göteborgs väsentliga energianvändning. Motsvarande detaljerade energikartläggning ska även göras för Preemraff Lysekil under Energiflöde I den planerade energikartläggningen som ska genomföras 2018 ingår bland annat en detaljerad beskrivning av verksamhetens energiflöden. Till skillnad från den traditionella redovisningen av energianvändning tar denna även hänsyn till förändringar av energiinnehåll när oljefraktioner bearbetas i de olika anläggningarna. Detta har bland annat betydelse för avsvavlingsprocesser där produkterna hydreras och får ett förhöjt energiinnehåll. I Figur 24 och Figur 25 redovisas hur raffinaderiets energiflöde förväntas ändras med ROCC. Den dominerande förändringen är den stora omflyttningen av produktenergi från tjockolja till svavel- och metallfria transportbränslen. Det framgår även att det blir en viss ökning av energiförlusterna som en följd av den ökade produktförädlingen. 56

63 Figur 24 Energiflöde för Preemraff Lysekil 2015 Energiflöde efter ROCC Fullt utnyttjat tillstånd ca TJ/år Blandningskomp. 3.9% Naturgas 3.8% El 0.8% Rökgaser 0.8% Luftkylare Fjärrvärme 0.4% Svavel 0.3% Tjockolja 1.1% 4.4% Kylvatten 1.5% Övrigt 1.0% LPG 3% Bensin & komp. 31% Diesel & komp. 57% Matning 91% Ingående Utgående Figur 25 Uppskattat energiflöde efter ROCC. 57

64 10.4 Energianvändning Raffinaderiets energianvändning har följts upp under lång tid. Som framgår av Figur 26 är det dominerande energislaget egenproducerad bränngas i form av vätgas, metan och etan som bildas i anläggningarna. Användningen av brännoljor har i stort sett upphört vilket även bidrar till det mycket låga svavelutsläppet vid raffinaderiet. Under senare år har restgas från vätgasanläggningen samt naturgas tillkommit som bränslen. Figur 26 Användning av energi för bränsle och el Den inledande destilleringen av råoljan (CDU) svarar idag för cirka 25 % av raffinaderiets energianvändning. Övriga processteg med betydande energiförbrukning är produktion av vätgas (HPU), oktantalshöjning för bensin (CRU) samt krackning av vakuumgasolja till diesel och bensin (FCC & ICR). Dessa svarar vardera för % av raffinaderiets energianvändning. I Figur 27 visas energianvändningen 2015 fördelat per anläggningsdel. 58

65 Figur 27 Energianvändning 2015 fördelat per anläggningsdel Energiövervägande för ROCC Energieffektivitet Preemraff avser att för projektet använda arbetssätt och energiteknik på det sätt som anges enligt BATREF. Vid utvärdering av olika energibesparande åtgärder ska valet i första hand baseras på Life- Cycle-Cost (LCC) som tar betydligt större hänsyn till energibesparing än konventionella investeringsbedömningar. Exempel på metoder och teknik är: Pinchanalys eller liknande för att optimera användning av spillvärme inom den egna anläggningen eller inom andra anläggningsdelar. Högeffektiva värmeväxlare, till exempel svetsade plattvärmeväxlare. Varvtalsstyrda pumpar Fjärrvärme Preliminära bedömningar för ROCC har visat att de nya processanläggningarna bör kunna producera minst 75 MW högvärdig fjärrvärme som är lämplig att föra över till Fyrstadsområdet. Designkravet för projektet är dock att all högvärdig spillvärme med en temperatur över 120 C ska göras tillgänglig för fjärrvärmeproduktion. Undantag gäller bara högtryckssystem som av säkerhetsskäl ska kylas med luftkylare. Den tillgängliga fjärrvärmeeffekten förväntas därför sannolikt bli högre. Studier pågår förnärvarande med fjärrvärmebolagen och deras preliminära bedömning är emellertid att 75 MW motsvarar deras behov. De nuvarande fjärrvärmeleveranserna till Lysekil ska även fortsätta och om möjligt utökas. Spillvärmen för denna leverans kommer idag från visbreakeranläggningen som ska stoppas i och med uppstart av den nya slurry hydrokrackern. Studier pågår därför för att i god tid före nedsläckningen ta fram en alternativ spillvärmekälla inom den befintliga anläggningen. 59

66 Om efterfrågan av fjärrvärme på längre sikt visar sig överskrida den nu planerade tillgången finns en stor potential att producera ytterligare fjärrvärme från befintligt raffinaderi. Detta kräver dock flera ombyggnader i befintlig anläggning och är inte aktuellt förrän det finns avsättningsmöjligheter för ytterligare fjärrvärme. Ånga De nya processanläggningarna kommer att tillföra och förbruka ånga vid olika trycknivåer. Den preliminära bedömningen är dock att projektet medför ett kontinuerligt överskott av högtrycksånga medan det är balans på mellantrycks- och lågtryckånga. Visar det sig under den fortsatta projekteringen vara ett kontinuerligt överskott av högtrycksånga om 25 ton per timme eller mer avser Preem att installera en kondenserande ångturbin för elproduktion på det sätt som angetts i ansökan. Mindre överskott av högtryckånga kan hanteras genom andra justeringar i designen för att undvika ventilering av överskottsånga. Under olika driftförhållanden, till exempel uppstarter, nedsläckningar eller då delar av anläggningen är stopp, kan tillfälliga obalanser uppstå. Om det bedöms uppstå perioder med betydande överskott av mellantrycks- eller lågtrycksånga ska vattenkylare installeras för återvinning av kondensat samt för att undvika ventilering till atmosfär. Återvinning av lågvärdig spillvärme Lågvärdig spillvärme i kylvattensystemet med temperatur under 120 C samt den högvärdiga spillvärme som inte kan tillvaratas som fjärrvärme kommer att kylas bort i den planerade havsvattenstationen. Det bedöms i dagsläget inte finnas avsättning eller ekonomiska förutsättningar att tillvarata denna spillvärme. En annan tänkbar spillvärmekälla finns i olika rökgasflöden. Där det är möjligt tas denna spillvärme tillvara genom till exempel förvärmning av inkommande förbränningsluft. Preemraffs krav för processugnar är att de normalt ska uppnå minst 92 % termisk effektivitet. Temperaturen på rökgasflöden måste dock vara tillräcklig hög för att säkerställa nödvändigt plymlyft och undvika risk för förhöjda föroreningshalter i marknivå. Det bedöms därför inte finnas någon nämnvärd potential för ytterligare värmeåtervinning i rökgasflöden. 60

67 11 Kompletteringar gällande säkerhetsaspekter Avsnitt i ansökan som rör säkerhetsaspekter, utöver säkerhetsrapporten (bilaga G till ansökan): MKB 5.12 I bilaga A5 ges en komplettering och förtydligande av utförda riskbedömningar Referensanläggningar Den teknik som ska användas i slurry hydrokrackeranläggningen baseras till största delen på redan känd teknik. Det finns cirka ett 15-tal anläggningar i drift eller i slutfasen av designarbetet som i allt väsentligt har samma teknik i reaktordelen och tillsammans har dessa anläggningar cirka 130 år drifterfarenhet. Dessa referensanläggningar har även varit grund för de löpande förbättringar som gjorts på anläggningsdesignen (på samma sätt som sker på alla olika typer av processanläggningar) för att erhålla en stabilare och säkrare drift. I de delar som skiljer mellan den nya anläggningsdesignen och redan beprövad så är licensgivarens bedömning att det kommer att ge en stabilare och enklare drift av reaktordelen. För att ta hand om den kontinuerligt tillsatta katalysatormassan (slurry) så kommer ett reningssteg för förbrukad katalysator att krävas. Denna separering av katalysatormassan från produktströmmarna från reaktordelen bygger på beprövad kommersiell teknik och har även testats på en mindre testanläggning (som liknar den nu planerade slurry hydrokrackeranläggningen) Dominoeffekter De nya processytorna kommer att vara väl avskilda från befintliga processytor så inga troliga dominoeffekter förväntas mellan nya och befintliga processytor. Inom den nya processytan kan man inte utesluta att allvarliga scenarier (till exempel kraftig gasmolnsexplosion) i en anläggningsdel kan ge skadeverkningar på närliggande anläggning och skapa eskalering av händelsen. Med planerade säkerhetsåtgärder är bedömningen att risknivån kommer att bli tolerabel även om möjliga dominoeffekter vägs in i bedömningen. I nuvarande förslag till tankplacering så planeras ingen ytterligare tank inom 530-områdets invallning. Dominoriskerna inom detta område bedöms därför samma som tidigare angivits i SA409, se bilaga G, flik Status på tankinvallningar Preemraff Lysekil ska enligt gällande miljövillkor fortlöpande och i samråd med tillsynsmyndigheten underhålla invallningar och underlag kring tankar så att det ursprungliga syftet med dem tillgodoses: att förhindra en plötslig stor utströmning av kolväten når mark och grundvatten och slutligen Brofjorden. Samtliga tankinvallningar har inspekterats av betonginspektör från oberoende bolag under perioden Inspektionen visar att det inte föreligger några stora skador på invallningarna. Mindre skador i form av skadade fogar har dokumenterats och åtgärder planeras enligt långtidsplan. I Tabell 23 följer en matris som visar långtidsplanen de närmaste åren. 61

68 Tabell 23 Långtidsplan för de åtgärder som planeras avseende tankinvallningar. År Invallning invallning invallning invallning invallning 2021 WWT + bensinblandare Sloptankar TK-1403/04/05. TK Släckvatten För att kunna hantera släckvatten som leds till reningsverket finns rutiner inom driftavdelningen att lägga allt inkommande släckvatten i en av de tre befintliga separationstankar som finns i reningsverket. Denna tank kommer då att separeras från den normala driften av reningsverket. När tillflödet av släckvatten upphört så kommer provtagning att ske av tankinnehållet. Beroende på om innehållet är sådant så att befintligt reningsverk kan rena detta till godkända utsläppsvärden så kommer en delström av vattnet i den separerade tanken att ledas till reningsverket för att behandlas. Halten av föroreningar kommer att styra hur stor andel av det totala flödet till reningsverket som kan utgöras av innehållet i den separerade tanken. Om proverna visar att det kommer vara svårt eller inte alls möjligt att rena släckvattnet i reningsverket så kommer detta att sändas iväg externt till en godkänd destruktionsanläggning Klimatutredning Den klimatutredning som gjorts i samband med miljöansökan är en översiktlig utredning som pekar på vilka riskområden som finns, idag och i framtiden. Utredningen som visat sig vara baserad på höjddata för kajer som inte varit korrekta har justerats. Justerad rapport bifogas som bilaga A6. Utredningen föreslår åtgärder på kort sikt (fram till 2050) och på lång sikt (fram till 2100). De områden som i rapporten bedöms kunna utgöra faror det närmaste decenniet är hamnområdena. Verksamheten i hamnarna är av den typen att driften (till exempel lastning av fartyg) kortvarigt kan stoppas om havsnivån under kort tid blir för hög för säkert drift. Även vissa delar av befintliga processytor bedöms kunna ställas under vatten vid skyfall. Detta kommer att beaktas i det löpande arbetet med underhåll och förbättringar av befintliga avloppsystem. En anläggningsdel som ligger på en låg nivå är reningsverket och i projektplanerna ingår en omfattande komplettering av befintligt reningsverk. I detta arbete kommer även riskerna med höga havsnivåer såväl som kraftiga regn att beaktas efter närmare studier. Förslag på skyddsåtgärder på kort sikt som anges i klimatutredningen: Se över marknivåer och behovet av ändrade marknivåer vid riskområde 1 (centrala raffinaderiområdet) avseende risk för stående vatten vid skyfall Vidare undersöka hur översvämningsrisker från skyfall vid riskområde 2 (i samband med den nya verksamheten) kan förhindras, förslagsvis genom invallning vid vägen Vidare studera hur översvämningsrisker orsakade av skyfall kan förhindras vid riskområde 3, exempelvis genom ytavledning eller invallning 62

69 I planeringsarbetet planlägga för de framtida skyddsbehov och åtgärder som behöver vidtas för att säkra verksamhetsområdet på längre sikt, så att det inte uppstår framtida intressekonflikter eller ökad risk för skador på objekt i framtiden Förslag på skyddsåtgärder på lång sikt som anges i klimatutredningen: Klimatsäkra området för framtida nederbördsförhållanden (kraftigare och mer frekventa skyfall) Säkerställa att infart samt byggnad vid Råoljehamnen (riskområde 1) på sikt inte översvämmas, till exempel genom att vidta åtgärder i form av invallning Säkerställa att hamnplanområden och därtill tillhörande objekt vid Produkthamnen/Naturgaskajen (riskområde 2) inte översvämmas i framtiden, detta genom exempelvis framtida invallning eller höjning av markområden inom det berörda riskområdet. Stålsponten vid Sjöbol, som idag skyddar bakomliggande område mot nivå +1,67, behöver på sikt höjas för att klara framtida havsnivåer. Preem kommer att följa utvecklingen kring klimatförändringar och dess eventuella lokala effekter vid Preemraff Lysekil, och kommer att beakta förslagen till åtgärder vid framtagande av investerings- och åtgärdsplaner under kommande år Översikt över bedömda risker för 3:e person och yttre miljö Informationen i addendumet till Preemraffs säkerhetsrapport har kompletterats med de bedömda riskerna för 3:e person och yttre miljö för att få en överskådligare bild över de risker som bedöms kunna påverka detta. I bilaga A5 finns riskmatriser som visar inom vilket riskområde de olika bedömda scenarierna bedöms hamna. Hänvisning till de olika scenarionumren återfinns i uppdaterad (numrerad) scenariobeskrivning sist i bilaga A5. 63

70 11.7 Korsreferens mellan säkerhetsrapport och Preemraffs interna dokument Som underlag för att lättare kunna bedöma om Preemraffs säkerhetsrapport innehåller alla delar i bilaga 3 förordningen 2015:236, så bifogas en korsreferens till Preemraffs interna dokument som täcker in kraven i bilaga 3. Bilaga 3 Det minimum av uppgifter och information som ska beaktas i säkerhetsrapporten En säkerhetsrapport ska innehålla följande. 1 Information om hur verksamhetens ledningssystem och organisation är utformade för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor innehållande de delar som anges i bilaga 2. 2 Beskrivning av verksamhetens omgivning som ska innehålla: a) Beskrivning av verksamheten och dess omgivning, inbegripet geografiskt läge, meteorologiska, geologiska och hydrologiska uppgifter samt, i förekommande fall, historik. b) Identifiering av anläggningar och annan aktivitet vid verksamheten som kan ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka. c) Utgående från tillgängliga uppgifter, identifiering av närliggande verksamheter liksom andra verksamhetsplatser, som faller utanför tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, områden och projekt som skulle kunna vara källa till eller öka risken för eller följderna av en allvarlig kemikalieolycka och av påverkan på omgivningen. d) Beskrivning av de områden där en allvarlig kemikalieolycka kan inträffa Beskrivning av anläggningen som ska innehålla: a) Beskrivning av den huvudsakliga hanteringen och produktionen vid de delar av verksamheten som har betydelse ur säkerhetssynpunkt, riskkällor för allvarliga kemikalieolyckor och de omständigheter under vilka en allvarlig kemikalieolycka kan inträffa, tillsammans med en beskrivning av de förebyggande åtgärder som har vidtagits. Hänvisning till Preemraff dokument som finns bifogade i aktuell säkerhetsrapport SA401 Anläggningssäkerhet LS Omgivningsbeskrivning Preems anläggningar i Lysekil, kap 1-5 SA409 Identifiering och analys av olycksrisker LS Omgivningsbeskrivning Preems anläggningar i Lysekil, kap 7 Kartläggning av verksamheter i Preemraff Lysekils riskområde SA409 Identifiering och analys av olycksrisker, kap Dominorisker LYR LS Omgivningsbeskrivning Preems anläggningar i Lysekil, kap 1-5 SA401 Anläggningssäkerhet, kap Övergripande riskbedömning för hela verksamheten SA409 Identifiering och analys av olycksrisker SA410 Åtgärder för att begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka 64

71 b) Beskrivning av processerna, särskilt förfaringssätten varvid i förekommande fall hänsyn ska tas till uppgifter som finns att tillgå om bästa praxis. SA401 Anläggningssäkerhet, kap Bästa tillgängliga teknik Tekniska specifikationer LS101-01_LYR Preems anläggningar i Lysekil c) Beskrivning av farliga ämnen innehållande i) Förteckning över farliga ämnen, som omfattar identifiering av farliga ämnen (kemisk beteckning, CASnummer och beteckning enligt IUPAC:s nomenklatur), och maximal kvantitet av det ämne eller de ämnen som förekommer eller kan förekomma. ii) Fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för människors hälsa och miljön. iii) Fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor kan förutses 4 Identifiering och analys av olycksrisker samt förebyggande åtgärder som ska innehålla: a) En detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för allvarliga kemikalieolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheterna under vilka de kan inträffa, inbegripet en sammanställning av sådana händelser som kan utlösa vart och ett av dessa scenarier, oavsett om orsakerna finns inom eller utanför anläggningen, särskilt LS Beskrivning av farliga ämnen, kap 2 Hanterade ämnen LS Beskrivning av farliga ämnen, kap 1 Beskrivning av farliga ämnen LS Beskrivning av farliga ämnen SA409 Identifiering och analys av olycksrisker i) driftsrelaterade orsaker, SA409 Identifiering och analys av olycksrisker ii) yttre orsaker, exempelvis med anknytning till SA409 Identifiering och analys av verksamheter, verksamhetsplatser som faller utanför olycksrisker, tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om åtgärder för kap Dominorisker LYR att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, områden och projekt som skulle kunna LS Omgivningsbeskrivning ge upphov till eller öka risken för eller följderna av en Preems anläggningar i Lysekil, allvarlig kemikalieolycka, kap 7 Kartläggning av verksamheter i Preemraff Lysekils riskområde iii) naturliga orsaker, exempelvis jordbävningar eller översvämningar. b) En bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de identifierade allvarliga kemikalieolyckorna skulle kunna bli, inbegripet kartor, bilder eller, när det är lämpligt, motsvarande beskrivningar som visar de områden som sannolikt kan komma att påverkas av sådana olyckshändelser som inträffar i verksamheten. SA409 Identifiering och analys av olycksrisker, kap 2.9 Naturliga orsaker SA409 Identifiering och analys av olycksrisker 65

72 c) En granskning av tidigare olyckor och tillbud med samma ämnen och processer, överväganden om lärdomar från dessa och en uttrycklig hänvisning till specifika åtgärder som har vidtagits för att förebygga sådana olyckor. d) En beskrivning av tekniska parametrar och den utrustning som används för att garantera anläggningens säkerhet. 5 Skyddsåtgärder och insatser för att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka som ska innehålla a) Beskrivning av den utrustning som har installerats vid anläggningen för att begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor för människors hälsa och miljön, inklusive exempelvis system för detektion/skydd, tekniska anordningar för att begränsa storleken på oavsiktliga utsläpp, inklusive vattensprej, ångskärmar, catch pots för nödfall eller uppsamlingskärl, avstängningsventiler, system för inertering, uppsamling av brandsläckningsvatten. SA401 Anläggningssäkerhet, Bästa tillgängliga teknik Tekniska specifikationer, kap Avvikelsehantering Lärande av interna händelser, kap Lärande av externa händelser SA401 Anläggningssäkerhet, kap 7.2 Säkerhetsrelaterade driftaktiviteter SA401 Anläggningssäkerhet, kap Bästa tillgängliga teknik Tekniska specifikationer SA410 Åtgärder för att begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka b) Organisation för alarmering och räddningsinsatser. SA401 Anläggningssäkerhet, kap 7.8 Nödläge NL201 Nödlägesplan för Preemraff Lysekil c) Beskrivning av tillgängliga interna och externa resurser. SA401 Anläggningssäkerhet, kap Samverkan och släckövningar med kommunal räddningstjänst och andra externa organisationer d) Beskrivning av eventuella tekniska och icke-tekniska åtgärder av relevans för att minska konsekvenserna av en allvarlig kemikalieolycka. NL201 nödlägesplan för Preemraff Lysekil, kap 8 Åtgärd för egen nödlägespersonal vid nödalarm, kap 9 Nödlägesstab SA401 Anläggningssäkerhet 66

73 12 Kompletteringar gällande buller inklusive byggbuller, undervattensbuller samt trafikbuller Avsnitt i ansökan som rör buller: MKB 4.2.4, 5.7 TB 4.4, Byggbuller under byggtiden För byggbuller finns särskilda regler och krav. I Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, specificeras att byggbuller under dagtid (07:00 till 19:00), helgfria dagar, inte får överstiga ekvivalent buller 60 db(a) vid bostäder. För övrig tid gäller riktvärdena enligt Tabell 24. Tabell 24 Utdrag ur Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15 67

74 För att bedöma byggbullret från ROCC-projektet har ÅF gjort modelleringar av buller i de två mest intensiva byggfaserna. I fas 1 ingår det borrning, skutknackning, krossning, grävmaskiner, dumprar och hjullastare på tre olika byggplatser samtidigt. Det buller som alstras vid sprängning är inte medtagen som bullerkälla i beräkningen. Vid sprängning är det främst risk för markvibrationer som är aktuellt. Vid modelleringarna har det antagits att driften på alla maskiner är 100 % under dagtid. Detta återspeglar den mest bullriga situationen som väntas uppkomma i denna fas. Modelleringarna visar att bullret inte i någon villkorspunkt överstiger 60 db(a). Detta förutsätter att krossning av material vid omformning av vägen inte placeras närmare än 500 meter ifrån villkorspunkt MP1. Figur 28 Simulering av byggbuller under byggfas 1 som värsta scenario. I fas 2 ingår det borrning, skutknackning, krossning, grävmaskiner, dumprar, hjullastare och pålning vid ROCC byggplatsen samt pålning och spontning vid saltvattenkylningen och vid ny kaj. Det buller som alstras vid sprängning är inte medtagen som bullerkälla i beräkningen. Vid sprängning är det främst risk för markvibrationer som är aktuellt. Dessutom finns dumprar och en grävmaskin vid kaj med i simuleringen. Även i detta fall utgår simuleringen från att tre byggplatser är igång samtidigt och att driften på alla maskiner är 100 % under dagtid. Bullret i villkorspunkterna ligger även i detta fall under 60 db(a). 68

75 Figur 29 Simulering av byggbuller under byggfas 2 som värsta scenario. Simuleringarna har gjorts i samma modell som använts för övriga buller simuleringar på Preem, och är baserade på en gemensam nordisk modell för beräkning av externt industribuller, DAL Ljudeffekterna på de maskinerna som använts för modelleringarna redovisas nedan: Tabell 25 Ljudeffekter använda i modelleringen av byggbuller. Ljudkälla Lw i db(a) Borrning 122 Skutknackning 116 Förkross 122 Grävmaskin 109 Dumper 114 Hjullastare 109 Pålning 117 Spontning Environment noise from industrial plants. General prediction method. Lydtekniskt laboratorium, report nr 32, Lyngby, Danmark

76 Modelleringarna utgår ifrån en maximal byggaktivitet samtidigt varför resultaten är att betrakta som värsta scenario. Modelleringarna visar att kraven för byggbuller på 60 db(a) innehålls i villkorspunkterna under båda de bullrigaste byggsituationer som kan förväntas uppkomma Buller från fartyg För att öka kunskapen om fartygsbuller i produkthamnen vid Preemraff Lysekil installeras en bullermätare på Lunneberget. Installationen pågår fram till april, Detta kommer vara en kontinuerlig mätning som ger signal till hamnpersonalen när bullernivån är sådan att riktvärdet i närliggande villkorspunkt i Lahälla överskrids. Detta skapar förutsättningar för att göra åtgärder, både direkta i form av att fartyget minskar fläkthastighet eller stänga maskinrumsluckor till mer långsiktiga i form av ljuddämpande åtgärder på enskilda fartyg som är återkommande i hamnen. Bullernivån från fartyg är inte kopplat till storleken på fartyget utan beror på detaljlösningar på enskilda fartyg. Det går därför inte att säga att bullernivån skulle påverkas av en förändring i fartygens storlekssammansättning. Med kontinuerlig övervakning av bullernivån i produkthamnen kommer kunskapen att öka och möjligheterna att vidta åtgärder för att begränsa fartygsbuller få goda förutsättningar Trafikbuller Simuleringar har gjorts för trafikbuller, se Tabell 26. Nuläget har utgått ifrån trafikflödesmätningar som Trafikverket genomfört under 2016 för väg 839 och väg 162. I simuleringen har dels det maximala antalet transporter under byggfasen och dels antalet transporter efter ROCC är i drift, studerats. För väg 839 beräknas byggfasen som mest höja den dygnsekvivalenta trafikbullernivån, Leq, med cirka 4 db vid närmsta bostaden, 15 meter från vägen. Efter ROCC är klar beräknas den dygnsekvivalenta trafikbullernivån öka med cirka 1 db jämfört med idag. Maximala bullernivåerna, Lmax, påverkas inte. För väg 162 beräknas byggfasen som mest höja den dygnsekvivalenta trafikbullernivån, Leq, med cirka 1 db vid närmsta bostaden, 15meter från vägen. Efter ROCC är klar beräknas den dygnsekvivalenta trafikbullernivån vara oförändrad jämfört med idag. Maximala bullernivåerna, Lmax, påverkas inte. Tabell 26 Simulerade bullernivåer vid närmsta hus, 15 meter från väg 839 och 162. Vägnr Nuläge (Leq) Byggtiden (Leq) ROCC i drift (Leq) Lmax db(a) 58 db(a) 55 db(a) 73 db(a) db(a) 62 db(a) 61 db(a) 73 db(a) Figur 30 visar väg 839 respektive väg 162 i förhållande till Preemraff Lysekils lokalisering. 70

77 Figur 30 Väg 839 och väg 162. Satellitkarta från Google Maps. 71

78 13 Övriga kompletteringar gällande process- och driftfrågor 13.1 Hantering och styrning av kondensvatten från beredning av slurrykatalysator Avsnitt i ansökan som rör slurrykatalysatorn: MKB TB 3.1 Det kondenserade vattnet som uppstår vid katalysatorberedningen kommer att innehålla små mängder svavelväte och ammoniak och kallas survatten. Under normal drift kommer allt survatten från katalysatorberedningen återanvändas som tvättvatten i slurry hydrokrackeranläggningen, vattnet kommer endast behöva skickas direkt till survattenstrippern i kortare perioder när katalysatorberedningen är i drift medan slurry hydrokrackern är ur drift. Tvättvattnet som används i slurry hydrokrackern kan komma från följande källor: Survatten från katalysatorberedning Internt återvunnet survatten survatten som innehåller låga halter av svavelväte och ammoniak återanvändas direkt som tvättvatten. Survatten från källor som ger höga halter leds direkt till survattenstrippern Strippat vatten från survattenstripper används normalt för att täcka det behov av tvättvatten som inte kan täckas av ovanstående källor Make-up av rent vatten används normalt inte men kan behövas under kortare perioder om survattenstrippern inte är i drift. Under dessa kortare perioder kan survatten samlas i en tank uppströms survattenstrippern. Behovet av tvättvatten för slurry hydrocrackern varierar något beroende på matningens innehåll av kväve och svavel. Vid normal drift täcks hela behovet genom återanvändning av spillvatten från olika källor enligt Figur 31. Endast under kortare perioder vid uppstarter/nedsläckningar kan visst make-up behov av rent vatten finnas. Övriga vattenförbrukare för ROCC kräver vatten av matarvattenkvalité och kan inte använda strippat vatten. Figur 31 Principschema av tvättvattensystemet. 72

79 På befintligt raffinaderi återanvänds det strippade vattnet för avsaltning av råolja men då befintliga survattenstripprar täcker hela behovet så kan inte den nya survattenstripperns vatten återanvändas för avsaltning Kontaminerat vatten från vätgasanläggningen Anläggningen producerar normalt endast små mängder kontaminerat vatten i form av nedblåsningsvatten från olika ånggeneratorer. Detta vatten innehåller i första hand olika pannkemikalier och leds till reningsverket. Roterande utrustning innehåller smörjoljor och fetter. Viss risk för läckage finns varför regnvatten vid denna typ av utrustning normalt leds till reningsverket. Regnvatten från hårdgjorda ytor med låg risk för kontaminering leds normalt bort via dagvattensystemet. För att säkerställa att olja inte följer med ska vattnet gå genom oljeavskiljare med oljedetektor som varnar för eventuellt medföljande olja Fackelsystemet Avsnitt i ansökan som rör fackelsystemet: MKB s. 35, s , 3.3.2, TB 3.9 I den tekniska beskrivningen för ansökan (Bilaga C) beskrivs det planerade fackelsystemet för ROCC. Antalet facklor har ökat efterhand som raffinaderiet byggts ut. Den ursprungliga Raff-facklan kompletterades först med en fackla för FCC och så småningom även en fackla för GOP. I och med ROCC byggs nu ett fjärde fackelsystem vid raffinaderiet, se Figur 32. ROCC-facklan ska även förberedas för att även kunna ta hand om gas från FCC. Preliminärt bedöms flödet från FCC vara cirka 10 % av det sammanlagda flödet varför det bedöms ha liten inverkan på design av ROCC-facklan. Om FCC-gaserna leds till ROCC-facklan kan antalet facklor reduceras. En överkoppling kan även vara motiverad om avståndet mellan facklorna blir för kort med risk att flamman från ROCC-facklan skadar toppen av FCC-facklan. 73

80 ROCC Kompressor för fackelgasåtervinning Bränngas GOP fackla GOP FCC Förbereds för anslutning från FCC för att kunna ta bort FCC-fackla ROCC fackla Raff fackla Bränngas Ursprungligt raffinaderi FCC Planerad fackelgasåtervinning Kompressor för fackelgasåtervinning FCC fackla Figur 32 Raffinaderiets olika fackelsystem efter ROCC. Raff-facklan har idag ett system för fackelgasåtervinning. Detta innebär att fackelgaser komprimeras och leds in i bränngassystemet när det finns utrymme för extra tillskott i bränngassystemet. Därigenom kan fackling reduceras eller helt elimineras, förutom ett minflöde för att hålla facklan syrefri, samtidigt som behovet av naturgas-makeup till bränngasnätet minskar. Även FCC-facklan är planerad att efter vissa modifieringar anslutas till raffinaderiets fackelgasåtervinning. GOP-facklan bedöms ha lågt flöde av fackelgaser varför fackelgasåtervinning inte har ansetts motiverat på denna fackla. I design för ROCC fackelsystem ingår även här ett system för fackelgasåtervinning för att minimera fackling samt reducera användning av naturgas. Flödet i ett fackelsystem är normalt mycket lågt. För att hålla systemet syrefritt sker alltid en mindre tillförsel av bränngas. Det är dessutom vanligt med ett mindre läckage genom någon eller några av det stora antal säkerhetsventiler som finns i systemet. Detta normala flöde kan vanligen återföras till bränngassystemet och nyttiggöras. Det maximala flödet är å andra sidan mycket stort och baseras på ett worst case när mycket stora mängder gaser av säkerhetsskäl måste ledas till facklan. Ett typiskt sådant worst case är effekterna av ett totalt elbortfall. Det kan dessutom förekomma många andra typer av störningar som ger fackling av olika omfattning. Grundsyftet med fackelsystemet är dock alltid att störningar ska kunna hanteras på ett säkert sätt för personal, tredje man och miljö. Fackling är dessutom alltid är förknippat med stora ekonomiska förluster. Facklors förbränningsgrad är mycket svårt att optimera då de ska kunna arbeta under mycket olika driftförhållanden vad gäller gasflöde och gassammansättning. Typiska förbränningsgrader dock brukar anges till >98%. 74

81 13.4 Åtgärder för att minimera uppstartsproblem och driftstörningar Driftstörningar och frågor gällande uppstart beskrivs på flera ställen i ansökan inklusive MKB och TB. Visbreakern beskrivs bland annat i MKB s. 30, TB Preem planerar för ett flertal åtgärder för att minimera störningar vid raffinaderiet under uppstart och drift av ROCC. Den utökade anläggningen ger i sig mer utrustning och system som kan orsaka driftstörningar men ger också möjlighet att reducera några identifierade svagheter inom befintlig verksamhet Uppstartsproblem Uppstart av denna typ av mycket stora och komplicerade anläggningar kräver mycket arbete med planering, riskanalyser och granskningsåtgärder. Det krävs dessutom lång och omfattande utbildning av personalen. Genom att ROCC till stor del består av processer likartade de som redan finns på anläggningen finns det goda förutsättningar att minimera uppstartsproblemen. För de flesta anläggningsdelar har dessutom leverantörerna erfarenhet från många tidigare installationer vilket också hjälper till att minimera uppstartsproblem. De anläggningsdelar där det finns minst erfarenhet av från tidigare är de miljö- och säkerhetsmässigt mindre riskfyllda, i första hand beredning av färsk katalysator och avskiljning av förbrukad katalysator. Förutom de vanliga kontroll- och planeringsåtgärderna planeras några extra åtgärder för ROCC för att ytterligare minimera uppstartsproblemen, till exempel: Drifttagning i sekvens Alla sidosystemen kommer att tas i drift i god tid före uppstart av slurry hydrokrackern. Driftstörningar på dessa delsystem får normalt små konsekvenser när inte slurry hydrokrackern är i drift vilket kraftigt reducerar riskerna för allvarliga driftstörningar under uppstarten. Detta gäller till exempel o Vätgasanläggningen (HPU) som under en längre period ska köras parallellt med befintlig HPU för produktion av vätgas till den befintliga ICR-anläggningen. o Svavelåtervinningsanläggningen (SRU) som under en längre period kan köras med svavelhaltigt amin och survatten från ICR-anläggningen som styrs över från befintlig SRU. o Katalysatorberedning och katalysatoravskiljning kan köras och utprovas självständigt tills nödvändig driftsäkerhet och kvalité är säkerställd. o Servicesystem, för kylvatten, tryckluft, vatten och ånga. Dynamiska träningssimulatorer för utprovning och grundläggande intrimning av regler- och säkerhetsfunktioner. Träningssimulator för utbildning av operatörer Visbreaker i standby Vid uppstart av slurry hydrokrackern kommer visbreakern att köras i parallell drift och snabbt kunna ta över om det blir uppstartsproblem. När visbreakern väl stoppas kan den fortfarande återstartas snabbt om det uppkommer långvariga eller allvarliga driftstörningar. Mindre störningar ska dock kunna hanteras genom att tillfälligt lagra vakuumåterstod i de nya lagertankarna. 75

82 Driftstörningar Genom sammankoppling av flera system mellan ROCC och befintligt raffinaderi kan konsekvenser av enskilda driftstörningar minimeras. Det gäller till exempel: Vätgassystemet Befintligt vätgassystem kopplas samman med det nya vätgassystemet för ROCC. Vätgas kommer att produceras från tre stycken HPU-anläggningar samt platformern. Om en av dessa stoppar kan anläggningarna som försörjs med vätgas fortsätta driften med små eller inga driftstörningar. För närvarande ger störning på en vätgasproducent stora följdstörningar, oftast nedsläckning, på någon avsvavlingsanläggning. Svavelåtervinning Befintlig svavelåtervinning är hårt belastad och känslig för störningar. Störningar i svavelåtervinningen orsakar idag ofta tillfälligt ökade utsläpp. Vid allvarliga störningar kan det även leda till nedsläckning av stora delar av raffinaderiet. De nya ROCCenheterna byggs med inbyggd reservkapacitet för att minska konsekvensen vid driftstörningar för slurry hydrokrackern. Den ska samtidigt ha kapacitet att ta över amin och survatten från ICR vilket minskar belastning och konsekvenser för den befintliga svavelåtervinningen. Bränngassystemet Inom ROCC används de lätta gaskomponenterna som uppstår vid krackningen i första hand som bränngas. Då mängden kan komma att överstiga behovet av bränngas installeras även en möjlighet att komprimera delar av gasen och använda den som råvara till HPU. Eftersom bränngassystemet är sammankopplat med raffinaderiet ger det vissa möjligheter att ta in gas från raffinaderiet och minska facklingen om det uppstår obalans och överskott i raffinaderiets bränngassystem. Kylsystemet Det nya kylvattensystemet säkerställer effektiv och jämn kylning året om. ROCC påverkas därför betydligt mindre av höga sommartemperaturer och snabba väderomställningar än den befintliga anläggningen. Kylvattensystemet ger även möjlighet att ersätta känsliga luftkylare med nya kylvattenkylare i den befintliga anläggningen. 76

83 14 Rening och lagring av ammoniak Detta är en tillkommande process som inte beskrivs i inlämnad ansökan Bakgrund Vakuumåterstoden innehåller såväl höga svavelhalter som höga kvävehalter. I avsvavlingsreaktorerna på slurry hydrokrackern reagerar svavelföreningarna med väte och bildar svavelväte, medan kväveföreningarna hydreras till ammoniak. I den tidigare inlämnade tekniska beskrivningen har det förutsatts att såväl svavelväte som ammoniak leds till svavelåtervinningsanläggningen där svavelvätet omvandlas till rent svavel, medan ammoniak omvandlas till kvävgas. Fördjupade studier för svavelåtervinningsprocessen har emellertid påvisat svårigheter att hantera de höga ammoniakhalter som uppkommer vid krackning av de tyngsta råoljefraktionerna. Vid ammoniakhalter över 25 % kan inte fullständig omvandling av ammoniak till kväve garanteras i Clausreaktorerna vilket kan leda till allvarliga driftstörningar på grund av utfällning av ammoniumsalter i nedströms utrustning. Ammoniak måste därför avskiljas och hanteras i ett eget system. Den avskilda ammoniaken kan förbrännas i en specialbyggd incinerator med reducerande atmosfär där huvuddelen av ammoniaken omvandlas till kvävgas. En förbränning förväntas dock föranleda ett ökat utsläpp av kväveoxider från raffinaderiet med i storleksordningen 50 ton per år. Ammoniak är emellertid en värdefull kommersiell produkt som normalt är mycket energikrävande att tillverka. Preem avser därför att avskilja och försälja ammoniaken på marknaden. Mängden varierar beroende på kväveinnehåll i matningen, men uppskattas till cirka 50 ton 100 %-ig ammoniak per dag. Till Sverige importeras cirka ton per år, i huvudsak som 100 %-ig ammoniak, med båtleveranser till Köping respektive Stenungsund Processbeskrivning Systemet för strippning av survatten som finns i den tekniska beskrivningen (Bilaga C till ansökan), kompletteras med ett extra strippersteg samt processteg för rening av ammoniak. Den tillkommande processutrustningen installeras som en del av svavelåtervinningsprocessen. I det första strippersteget renas survattnet från svavelväte som tillsammans med en mindre del av ammoniaken skickas till svavelåtervinningen. Resterande ammoniak avskiljs därefter i det andra strippersteget. Det strippade vattnet går som tidigare beskrivits till reningsverket, alternativt till återanvändning som tvättvatten. Figur 33 visar en schematisk beskrivning av ammoniakprocessen. Svavelväte till svavelåtervinning Survattenstripper Steg 1 Steg 2 Absorbator Vatten Ostrippat survatten Skrubber Vatten Lut Kylvatten Kompressor Kondensor 25% ammoniak till lager Vattenfri ammoniak till lager för utleverans Strippat vatten till tvättvatten eller reningsverk Figur 33 Schematisk beskrivning av ammoniakprocessen 77

84 Ammoniakgasen från den andra strippern innehåller fortfarande en del svavelväte. Huvuddelen av svavelvätet avlägsnas i en vattenskrubber medan en följande lutskrubber säkerställer en tillräcklig renhetsgrad för utleverans av ammoniak. Ammoniaken komprimeras därefter innan den kondenseras i en vattenkylare och skickas till lager. Cirka 5 % av den avskilda ammoniaken absorberas istället i vatten för framställning av 25 %-ig ammoniaklösning. Lösningen ska primärt användas för ROCC katalysatorberedning och i raffinaderiets samtliga SCR-enheter Lager och utlastning Lagring och utlastning till båt av vattenfri ammoniak sker med samma typ av utrustning som används för LPG. Preliminärt antas lagring ske i så kallade bullets (liggande långsmala cylindrar), men lagring i sfär är också möjligt. För utlastning till båt beräknas en lagervolym i storleksordningen 3 x m 3 vara nödvändig. Lagret placeras i anslutning till de nya pitchtankarna. Utleverans planeras ske via kaj 1 med ungefär en båt per månad. För 25 % ammoniaklösning planeras en lagringstank i storleksordningen m 3. Tanken placeras i närheten av processområdet. Genom att ammoniaklösning kan tillverkas inom anläggningen minskar behovet av lastbilstransporter till raffinaderiet med 1-2 bilar per vecka. Figur 34 visar den preliminära placeringen av lager och utlastning för ammoniak. Preliminär plot 25% ammoniaklösning 300 m3 atmosfärisk tank Utlastningsarm Kaj 1 Vattenfri ammoniak 3x 1500 m3 bullets Figur 34 Preliminär placering av lager och utlastning för ammoniak 78

85 Energianvändning Elanvändning för processen, i första hand för komprimering, uppskattas till 1-3 GWh per år Utsläpp till luft Utsläpp till luft ska normalt inte förekomma Kontaminerat vatten Strippat vatten används i första hand internt. Överskott leds till reningsverket Buller Anläggningen innehåller bullerkällor i form av roterande utrustning, ventiler, mm. Bullerreducerande åtgärder för enskilda komponenter och system kommer att fastställas under projekteringen för att säkerställa att arbetsmiljökrav och krav mot omgivningen avseende buller kan innehållas. Buller från ammoniaksystemet har marginell inverkan på det totala bullret från de nya processanläggningarna för ROCC Säkerhetsbedömning Utöver vad som nämns om risker från de övriga anläggningsdelarna i addendum till säkerhetsrapporten (bilaga G1) så redovisas nedan kortfattat vilka risker som kan vara giltiga för den föreslagna hanteringen av ammoniak (100 % -ig) Huvudfaran med ammoniak är att den är giftig för människan vid relativt låga koncentrationer. Den är även brännbar men är relativt svårantänd jämfört med huvuddelen av de andra kolväten och gaser som hanteras i den befintliga verksamheten inom raffinaderiet. Vid högre koncentrationer kan den även vara skadlig för djur och växtlighet. Ammoniak är även relativt lättlöslig i vatten vilket ur säkerhetspunkt oftast är en fördel. Denna egenskap medger att man på ett realistiskt sätt snabbt kan minska konsekvenser av utsläpp både i vätskefas och gasfas. Även för ammoniakhanteringen så är det samma typer av skadehändelser som är möjliga. Det är i korthet olika former av läckage av vätskefas som, beroende på var i processen det inträffar, kan ge vätska till mark och vidare till avlopp eller direkt avgasning till atmosfären och, om utsläppet sker vid utlastning över kajen, även utsläpp till havet. Om det är från delar av anläggning där det enbart finns gasfas så kommer den direkt att spridas till den omgivande atmosfären. Orsakerna till de möjliga utsläppen såväl som de risksänkande åtgärderna är samma som generellt anges i kapitel 4 i addendumet till säkerhetsrapporten (bilaga G1) till ursprunglig ansökan. Orsaker till skadehändelser Orsaker till de angivna skadehändelserna kan till exempel vara: -olika former av korrosion/materialdegradering/materialutmattning -felaktigt handhavande driftpersonal till exempel vid drifttagande eller avställning av utrustning -felaktigt handhavande underhållspersonal till exempel vid montering av flänspackningar, byte pumptätningar osv. -felfungerande instrumentfunktioner -exoterma reaktioner -havererade pump eller kompressortätningar -tubbrott ugnar eller värmeväxlare 79

86 Risksänkande åtgärder I tabellerna i bilaga A5 under respektive anläggningsdel anges inte alla risksänkande standardåtgärder som till exempel Rätt design på utrustning (material, temp och tryck) Rätt avsäkring via säkerhetsventiler och fackelsystem Rätt instrumentbaserade säkerhetssystem (inklusive SIL klassning och SIL verifiering) Rätt packningsmaterial och flänsåtdragning Rätt tätningssystem på pumpar och kompressorer Hårdgjorda markytor med rätt avrinning från ytor med processutrustning till avloppssystemen designade för värsta regnmängder och beräknade släckvattenmängder Placering av utrustningsdelar med hänsyn taget till risker för till exempel brand (inbördes säkerhetsavstånd som ska minimera risker för brandspridning) Brandskyddsisolering (fire proofing) på bärande strukturer Nödlägesinstruktioner för alla anläggningsdelar och olika typer av processtörningar Insatsplaner (drift och räddningstjänst) för olika typer av brand och läckagescenarier Utbildningsmaterial (drift, underhåll osv) Användning av arbetstillstånd för alla underhållsarbeten Ovanstående är exempel på krav som finns i Preemraff ES specifikationer (designkrav på nya anläggningar) och instruktioner för ny och ombyggnad samt drift och underhåll av anläggningar. I bilaga A5 finns en uppdaterad risksammanställning som även innefattar de risker som är kopplade till den tillkommande anläggningen för ammoniakrening och tillhörande lager samt utlastningsmöjligheter. Där finns även mer detaljerade förslag på risksänkande åtgärder som kan vara aktuella när man nått en tillräcklig detaljgrad i projekteringen för att kunna bedöma vad som är lämpligt i de enskilda fallen. För att beskriva riskerna för personer i omgivningen kan nedanstående simuleringar över riskerna från olika utsläpp användas på liknande sätt som risken för personer redovisas i Säkerhetsrapporten (LS bilaga G2_4)) och addendumet (bilaga G1) under pkt 7. Som underlag för tolkning av nedanstående figurer gäller följande: I analysen beräknas sannolikhet för dödsfall genom att används en så kallad probitfunktion. Spridningsberäkningar ger en beräknad dos på olika avstånd från läckaget, dosen är en funktion av tid och koncentrationen ammoniak i luften. Probitfunktionen ger sedan en sannolikhet för dödsfall i en population av människor, sannolikhetssiffran speglar att sjuka och känsliga personer kan omkomma vid mycket lägre doser än fullt friska personer. Därav har valts att simulera värden för när > 10 % av normalbefolkningen kan antas skadas allvarligt eller avlida pga skadorna. Bakgrunden för detta är att de personer som antas kunna finnas i närheten om ett utsläpp inträffar är vuxna personer i arbetsför ålder. För att lättare kunna få en uppfattning om effekterna av olika koncentrationer och exponeringstid så kan Tabell 27 vara ett stöd. 80

87 Tabell 27 Exempel på sannolikhet för dödsfall vid exponering av ammoniak. Källan till den använda probitfunktionen och ovanstående tabell är: Reference Manual Bevi Risk Assessments, Version 3.2, National Institute of Public Health and the Environment (RIVM), Simuleringarna kan ses som konservativa då utfallen i simuleringarna visar effekten om drabbade personer befinner sig utomhus utan någon form av skydd. De antas vara kvar i riskområdet hela tiden och inte fly i samband med händelsen. I simuleringen tas inte heller någon hänsyn till effekter från planerade skydd, som till exempel uppsamling av spill eller utspädning med vattensprinkler. Figur 35 Maximal utbredning av gasmoln med sannolikhet för dödsfall > 10 % för olika väderförhållanden vid läckage av vattenfri ammoniak genom ett 50 mm hål och drivtryck 10 bar(g) i 10 min. 81

88 Figur 36 Maximal utbredning av gasmoln med sannolikhet för dödsfall > 10 % för olika väderförhållanden vid läckage av vattenfri ammoniak från lastarmsbrott på kaj (med utflöde 200 m 3 /h), som stoppas efter 5 min. Merparten av utsläppet antas hamna i havet och det är detta som ligger med i basen för spridningsberäkningarna. 82