SAMMANFATTNING INFÖR NP I GEOGRAFI

Transkript

1 1 SAMMANFATTNING INFÖR NP I GEOGRAFI Livsmiljöer Jorden försöker minska höjdskillnaderna på jorden genom att bryta ner höjderna och fylla ut djupen. Erosion = nedbrytning som förflyttar materialet. (vatten, vind och is) Vittring = nedbrytning där materialet ligger kvar. (sol, frost och kemisk) Skillnad på väder och klimat? Väder = Temperatur, nederbörd, vindar och sol (just nu). Klimat = Väder under en längre tid (minst 30 år).klimatdiagram är ett verktyg för att läsa av en plats klimat. Ju högre upp i atmosfären ju kallare är det. Temperaturen sjunker mer 0,6 grader/ 100m. Havet jämnar ut temperaturen genom att det tar lång tid att värmas upp samtidigt som det håller värmen längre. Kustklimat/inlandsklimat. Nederbörd bildas på tre olika sätt: orografisk då berg tvingar upp varmluftmassa som kyls ner = regn, konvektiv då varm luft stiger och kyls ner = regn samt frontnederbröd då kall och varm luft möts. Den kalla luften tvingar upp den varma =regn. Vind, uppstår när det är mer luft på ett ställe (högtryck) och mindre på ett annat (lågtryck). Monsun är en vind i Asien som blåser i samma riktning under flera månader i sträck. Den ger ett monsunklimat med stor variation i nederbörd. Plattektoniken är att jorden är uppdelad i olika plattor som flyter på magman. När de krockar eller glider ifrån varandra påverkar det jordytan. Vid krockar kan berg bildas, när plattorna glider isär ny mark. Det kan även bildas jordbävningar. Naturkatastrofer påverkas oss människor. Orkaner, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, tsunami och torka. Vissa av dessa påverkas av hur vi människor använder jorden. Vi måste tänka på att förebygga dessa hot och hur vi ska agera om en olycka händer. Vissa platser är mer sårbara än andra. Jordens klimatzoner Tropiska zonen Alla månader varmare än +18 grader. Vegetationszon Regnskog eller savann Regnskogsklimat: Regn dagligen och hög temp. Finns mest mellan vändkretsarna. Savannklimat: ofta två regn- och torrperioder per år. Torra klimat Mer avdunstning än nederbörd. Temperaturen kan både vara varm eller kall! Alltid låg nederbörd. Lite eller ingen vegetation alls. Bor lite folk där. Vegetationszon Stäpp eller öken. Öken- och stäppklimat med ytterst lite regn med värme året om samt stora skillnader på dag och natt. Varm och torr: t.ex. Sahara, Atacamaöknen och Kalahariöknen. Kall och torr: t.ex. bakom Klippiga bergen i USA (pga. regnskugga) Varmtempererade zonen Medeltemp. för varmaste månaden är över +10 grader, kallaste mellan +18 och -3 grader. Vegetationszon Lövskog. Ex. södra Sverige, USA, mesta av Europa Kalltempererade zonen Medeltemp. för varmaste månaden +10 grader, kallaste -3 grader. Vegetationszon Barrskog. Ex. norra Sverige, bra för jordbruk! (mellan Varmtempererade och Polarklimatet) Här är alla länder rika! Polarklimat (Arktiskt) Temperatur, ingen månad varmare än +10 grader. Vegetationszon: Inga träd. Permafrost = ständigt frusen mark. Bor få människor.

2 Klimatförändringar Växthuseffekten Tänk dig ett växthus. Solstrålarna går in genom glaset och värmen stannar. Här är det vattenånga, koldioxid, metan och lustgas som gör att värmen inte försvinner från jorden. Men, metanet och koldioxiden har ökat mycket på sista tiden p.g.a. att vi eldar med fossila bränslen (olja och kol) Vi bidrar själva till att jordens temp. Ökar. Ozonskiktet: Skyddar växter, djur och människor mot solens ultravioletta strålar. För mycket strålning kan ge cancer. Freoner användes förr i sprayburkar och kylskåp. (förbjudet i dag) Detta förstörde ozonskiktet. Ozon nybildas hela tiden men det tar tid innan det repat sig. Olika sorters klimatförändringar Naturliga: jordens bana + lutning ändras istider Antropogena: ökade utsläpp av fossila bränslen, koldioxid som bildas vid förbränning av olja, kol och gas. Antropogena betyder av människan skapade. Effekterna av klimatförändringarna: Oväder som orkaner kommer att öka i styrka, särskilt i varma områden. Havets yta kommer att stiga p.g.a att många glaciärer smälter och att havsvattnet blir varmare. Lågliggande länder (ex. Bangladesh + ögruppen Maldiverna) kommer att översvämmas. Översvämningar blir mer vanliga generellt sätt. Det blir varmare, upp till 5-6 grader i medeltemperatur fram till år Temperaturen kommer förmodligen att öka mest i områden som ligger långt ifrån ekvatorn, t. ex Norden, störst blir ökningen under vintern. Nederbörden ökar. Vid ekvatorn blir det ännu varmare. Hetta, torka, skördekatastrofer, svält och massflykt. Hur kan vi skydda oss (förebygga hot)? 1. Att göra en riskanalys. 2. Att förbereda sig på de sätt som går. Ex. Bygga vallar och dammar. Inte stena in och asfaltera i alla städer som ligger vid vatten. Varningssystem. Bygga bättre hus. Informera folk. 3. Att agera rätt under en katastrof. Går det att minska utsläppen? Mycket svårt när över 80 % av världens energianvändning kommer från fossila bränslen. Världens länder försöker minska utsläppen de samlas vid miljökonferenser. Senast i Paris Ett problem är att länder inte håller det de kommit överens om. Transport Mer tunga transporter på järnväg istället för landsväg. Mer kollektiv persontrafik, samåkning. Bränslesnålare bilar, elbilar. Miljöbilar, befriade från skatt i fem år. Minska på flygresor. Bostäder Mindre och bättre isolerade bostäder. Fler värmeverk som ledas med biobränslen (flis och sopor). Bygga s. k passiva hus (extremt välisolerade samt saknar värmepanna). Elförsörjning Småskalighet i form av vindkraftverk och värmepumpar. Kraftverk med biobränsle. Energisnålare apparater. Vindkraftverk och solenergi. individ Vid alla förslag på lösningar kring problem i geografi. Tänk i tre nivåer. Vad kan jag göra på individnivå, vad kan vi göra en större grupp och vad kan samhället göra, både nationellt och globalt. Och å andra sidan hur påverkat detta mig, individen, gruppen som stort och samhället. grupp samhället

3 Befolkning Idag har vi passerat 7 miljarder människor i världen. År 2050 kommer vi att vara 8,9 miljarder och 2100 tror man att vi passerat tio miljarder. Nästan all befolkningsökning kommer att ske i fattiga länders städer. Befolkningsökningen håller dock på att stanna av. Det föds alltså inte fler. Men folk lever längre och längre pga. att människorna får det bättre. Var bor vi? Ca 90 % av världens befolkning bor på 20 % av landytan. Den första fasta befolkningen levde av jordbruk. Då krävdes både vatten, bra jord och bra klimat. I Kina, Indien, Indonesien, Pakistan och Bangladesh försörjer man sig så än i dag. (Här bor ca 50 % av världens befolkning!) I rikare länder kan vi bestämma enklare var vi vill bo pga. bra kommunikationer. (lätt att pendla, skicka varor och använda datorer) Var bor vi inte? På 30 % av jordens landyta bor det nästan inga. (bergskedjor, öknar och inlandsis) migration = att flytta inom ett land eller mellan två länder (nationell/internationell) assimilering = anpassa sig (till det nya landet) integration = smälta samman, förena, göra till en helhet. segregation = utanförskap i ett samhälle. (motsatsen till integration) I ett sådant samhälle ökar risken för kriminalitet. asyl = Det skydd ett land eller en organisation kan erbjuda förföljda personer. urbanisering = när folk flyttar från landet till städerna. Idag bor 50 % av världens alla människor i städer. Kåkstäder kallas de områden där man snickrat ihop hus med plåt och bräder. megacity = stadsområde med fler än 10 miljoner invånare. Varför flyttar folk? push faktorer är negativa orsaker som trycker bort folk ex. krig, naturkatastrofer, matbrist, utbildningsbrist o.s.v. Pull faktorer är sådana som drar till sig människor: jobbmöjligheter, kärlek, storstadsliv etc. befolkningsprognos = Hur många vi beräknas bli i framtiden. demografi = befolkningsstatistik, läran om befolkningen. naturlig folkökning = Antal födda minus antal döda. medellivslängd = hur länge man lever i genomsnitt. mortalitet = dödstal. nativitet = födelsetal. immigration = invandring. emigration = utvandring. Befolkningspyramid En befolkningspyramid visar hur befolkningen i ett land är fördelat efter ålder och efter kön. Genom att se hur ett lands pyramid är formad kan man förutspå hur befolkningsutvecklingen kommer att se ut. Rika och fattiga I rika jordbruksländer används moderna metoder som maskiner, konstbevattning och bekämpningsmedel. Livsmedlen som produceras säljs och vinsten investeras tillbaka i jordbruket. I fattiga länder är metoderna enklare. Det som odlas/produceras används av familjen själv. Det kallas för självhushåll. Det är de rikare länderna som använder mest naturresurser. 14 % tar använder 54 % av naturresurserna. MUL länder är världens 15 minst utvecklade länder. De fattigaste i världen lever på 1 dollar om dagen = ca 8 kr. HDI (human develompent index) är ett mått som kombinerar BNP med medellivslängd och utbildningsnivå

4 Orsakerna till att vissa länder är fattiga är flera. Brist på pengar: Kallas inkomstfattigdom. Det leder ofta att man har svårt att få sjukvård, utbildning och jobb. Kolonialismen: Europa utnyttjade naturresurser runt om i världen mellan år Detta gjorde så att länderna utarmades på naturresurser samt att de fick svårt att genomföra demokratiska idéer. Krig och konflikter: efter koloniernas frigörelse blev det i många länder oroligt. Detta ledde till krig och politisk osäkerhet. Odlingsmöjligheter: tropiska klimat och torra klimat gör det svårare att odla. Om människor inte kan odla sin mat kan det leda till svält. Vattenbrist: ungefär en miljard människor saknar dagligen dricksvatten. Två miljarder saknar tillgång till bra avlopp och tvättmöjligheter. Begränsade utbildningsmöjligheter: läskunnighet och fattigdom hör ihop. Möjligheten till jobb: vi vissa länder är arbetslösheten stor, särskilt bland yngre. Handel: om ett land har svårt att importera varor eller har få naturresurser kan det leda till ekonomiska problem. Infrastruktur: transporter måste fungera och ett land med dåliga vägar o.s.v. har svårt med det. Näringslivet Näringsliv = företag, kommuner och stat som producerar råvaror, förädlade råvaror och tjänster. Råvaror (jordbruk m.m.) I rika länder är det få som arbetar med råvaror dvs. jordbruk, skogsbruk, fiske och gruvor. I fattiga länder är ofta mer än 80 % sysselsatta inom jordbruk. Självhushållning är vanligt. Förädlade råvaror (industrinäring) I länder med effektivt jordbruk finns det många som kan arbeta inom industrin. Tjänster (tjänstenäring) I de rika länderna är tjänster idag den vanligaste arbetsformen. Turism, sjukvård, handel, IT-support och frisörer är exempel. Utbildning är viktigt för att ett land inte ska förlora sin tjänstesektor. Var ligger företagen? Vilka är de viktigaste lokaliseringsfaktorerna? Vägar: lätt att transportera varor + för arbetare Arbetskraft: viktigt att det finns jobbare med rätt att komma till jobbet. kompetens (utbildning, kunnande) Energi: elförsörjningen måste vara enkel. Marknad: närheten till kunden. Globalisering Globalisering = att länder, företag eller människor runt om i världen har utbyte med eller är beroende av varandra. En del företag är internationaliserade. Det betyder att de finns i flera länder. Positivt med globaliseringen. Billigare varor. Att kunna sälja sina varor över hela världen Enkla, billiga och snabba kommunikationer genom internet. Sociala medier kan påverka makthavare. Politiska beslut fattas gemensamt i ex. FN, EU och Världsbanken. Kulturellt utbyte. Lättare att flytta. Negativt med globaliseringen Arbeten sker bara i låglöneländer. Makten flyttas längre ifrån människor. En del gillar inte att kulturen ändras då den för inflytande från andra länder. Flyttningar ses inte enbart som positivt av alla. Länderna har svårt att själva bestämma över sin ekonomi när företag och banker får mer makt. Fattiga länder kan bli fattiga om de utnyttjas. Världshandeln Inget land kan producera allt. Handel mellan länder är en nödvändighet. Detta eftersom jordens resurser (råvaror, arbetskraft och kunskap) är ojämnt fördelade. Import är varor/tjänster som köps in till ett land. Export är de varor/tjänster som säljs till utlandet. Förr i tiden tog långväga handel tid. Idag flygs varor i expressfart runt jorden. NIC-land = nyligen industrialiserat land som ofta är inriktat på export ex. Mexiko och Kina. Idag ökar världshandeln p.g.a. dessa faktorer; Billiga transporter. Handelshinder (som tullar) tas bort. Det blir säkrare för företag att finnas i andra länder. Fler människor har mer pengar att spendera. Bre telekommunikationer underlättar kontakter. Råvaror på avlägsna platser kan utnyttjas.

5 Handeln i framtiden handlar mycket om fyra stora regioner som alla har problem. Ett annat problem är energibristen (oljan) som kan ge dyrare transporter. USA: problemet är att landet har stora skulder. Kina: Problemet är att deras varor är billiga. De är därför känsliga för lågkonjunkturer (att det blir sämre ekonomiskt). EU: många av euroländerna har ekonomiska problem (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien). De EU-länder med god ekonomi måste hjälpa dem med sämre. Arabvärlden: flera av de oljeproducerande länderna genomgår revolutioner = osäkert i landet. Internationell handel WTO= World trade organization har hand om handelsavtal mellan länderna. Frihandel= när handel mellan länder sker utan hinder som ex. tullar. Ett exempel är EU. Närproducerat= framförallt mat som odlats nära de som äter den. Fördelarna är att transporterna minskar, lokala bönder gynnas och det skapas arbetstillfällen, det är lättare att påverka arbetsmiljön och miljöpåverkan. Ett lands inkomster mäts i BNP, Brutto National Produkt, det är ett lands samlade ekonomi under ett år. Värdet av tjänster och varor samt import export. BNP/Capita = BNP/ antalet invånare. HDI (human develompent index) är ett mått som kombinerar BNP med medellivslängd och utbildningsnivå. Naturresurser förnyelsebara kretslopp (skog eller ettåriga jordbruksgrödor) flöde; sol, vind, vatten och våg icke-förnyelsebara icke återanvändbara: olja, kol gas återanvändbara: metaller och fosfor Vad är hållbar utveckling? en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Det ekologiska fotavtrycket = ett påhittat mått för att beskriva hur stor area varje person i världen använder. Ju större avtryck ju mer naturresurser använder vi. Att överutnyttja jorden. Mänskliga naturkatastrofer Land Grabbing: företag eller länder köper eller hyr i andra länder (oftast fattiga länder). Då kan de bryta mot de miljöregler som inte är tillåtna i hemlandet. Överfiske: man tar upp alldeles för mycket fisk Köttproduktion: Idag har vi tre gånger fler lantbruksdjur än människor på vår planet. Energi, klimat och politik För att medeltemperaturen inte ska öka mer än 2 grader krävs en minskning av växthusgaser med 70 % fram till Det kommer att kräva förändrad livsstil genom en både minskad och effektivare energianvändning. Koldioxidbantning Hur ska vi kunna minska koldioxidutsläppen? Livsstilsförändring (Minskning av resandet, mer samåkning) Effektivisera (Mer klimatsmarta lösningar) Lagra (Går att lagra koldioxid i berggrunden) Byt ut (Naturgaskraftverk i stället för kolkraftverk) Mer vegetation (Avverkning av regnskog stoppas, plantera mer!) Framtida energiuppfinningar (Vem vet vad vi (du?) hittar på? Icke förnyelsebara energikällor (idag 87 % av vår energianvändning) Fossila bränslen

6 Olja: Viktigaste energikällan i Norden. Saudiarabien, Ryssland och Iran stora exportörer. Om vi fortsätter som nu så räcker oljan bara i 30 år till. Peak Oil världens största produktionstopp kommer att nås före Det kommer att ge kraftigt förökade transportkostnader. Kol: Yngsta kallas brunkol, äldsta antracit. Bränsle till hus och vid industrin för att omvandla malm till metall. Har delvis slagits ut av oljan idag. 90 % av all kol finns i Kina, Australien, USA och f. d Sovjet, Indien, Sydafrika. Naturgas: Anv. mest inom industrin i Sverige. Ryssland och USA står för 40 % av produktionen. Kärnkraft: Effektivaste men farligaste energin pga. den radioaktiva strålningen. Bara Sv. och Finl. har detta i Norden. I sv. utgör den ca 40% av elproduktionen. Nio st. reaktorer i Sv. Placerade vid kusten pga kylvattenbehov. Sverige bestämde 1980 att avveckla kärnkraften. Det har ännu inte skett. Förnyelsebara energikällor Ved/skog: I Sverige täcks landarealen till 57 % av skog. Förr: mer till matlagning och värme. Idag: timmer, byggmaterial. Pappersmassa. Resterna (grenar, toppar och småträd )blir energi t. ex flis. Torv: Finns i mossar och kärr. Ofullständigt förmultnade växter, främst vitmossa. Har ej förmultnat pga. syrebrist. Vattenkraft: Förr drev vattenhjul sågar, kvarnar och smideshammare. Idag driver vattnet turbiner som via elgeneratorer ger ström. Svarar för ca 50 % av Sv. elproduktion. fördelar: inga utsläpp, går snabbt att ändra uttaget. Öka eller sänka efter behov. Nackdelar: fisk förhindras att vandra, dammarna lägger stora arealer under vatten Solenergi: Solceller och solfångare fångar upp solens energi som värmer. Fördelar: Inga utsläpp, finns oändligt. Nackdelar: I länder med kalla vintrar, som Sverige, lyser tyvärr solen svagast på vintern, dyrt. Månen (tidvattenenergi)/vågkraft: Utnyttjar kraften som produceras naturligt via tidvattnet och vågornas rörelse fram och tillbaka längs kusterna. Fördelar: nästan ingen miljöpåverkan alls. vågorna rör sig även om det inte blåser Nackdelar: Båtar kan få ta omvägar Jorden (geotermisk energi): Där litosfären (jordytan) är tunn kan vi utnyttja värmen från jordens inre. Ett exempel är Island med deras varma källor. Vindkraft: Vindkraften använder vinden som drar igång stora turbiner som i sin tur alstrar el. Fördelar: inga utsläpp, kan byggas ute till havs där det verkligen blåser. Nackdelar: militären bromsar ofta placeringarna, bullret, kräver att det blåser Biodrivmedel: framställt ur jordbruksgrödor eller skogsråvaror Etanol: Jäst spannmål eller skogsvara. Bränslet E 85 innehåller 85 % etanol och 15 % bensin. Vanlig bensin innehåller 5 % etanol Biogas: Metangas av matavfall, jordbruksprodukter, alger eller gödsel får ruttna och blir gas. Intressekonflikter är när länder eller företag bråkar om naturtillgångar. Det kan vara naturresurser eller tillgången till rent vatten eller åkermark. Bakom dessa konflikter ligger flera olika orsaker. Det kan vara ekonomi, politik, sociala perspektiv (som att en folkgrupp är bättre än en annan och därför ska ha fördelar) eller miljömässiga (ekologiska) orsaker. I konflikten kan människor och/eller natur utnyttjas. Sårbara platser är områden som av olika anledning är i risk. Riskerna kan handla om naturkatastrofer eller pga. Människans beteende.