MIKROBIOLOGI - KOMMENTARER TILL KAPITEL 18 OCH 19
|
|
- Frida Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MIKROBIOLOGI - KOMMENTARER TILL KAPITEL 18 OCH 19 Mikrobiell ekologi = Hur mikroorganismer fungerar ihop med varandra, sin omgivning och andra organismer Varför är mikrobiell ekologi viktigt? Mikroorganismer i naturen: är viktiga som primärproducenter, fr.a. i vattenmiljö omvandlar näringsämnen för andra organismer påverkar miljön för andra organismer Vilka miljöer förekommer mikroorganismer i? Alla miljöer som högre organismer lever i + en del andra miljöer som är för extrema för högre organismer Mikroorganismer är små! Deras miljöer är mikromiljöer. Detta har vi ofta svårt att studera på ett bra sätt, men det kan undersökas med bl.a. mikroelektroder. De visar t.ex att mikrobiella mattor och sediment är syrefria bara några mm under ytan, och att fotosyntetiska organismer som bildar syre också kan höja syrehalten väsentligt (se fig , och 19.2) Mikroskopimetoder är också viktiga för att kunna räkna och identifiera mikroorganismer i naturliga blandpopulationer. Räkning genom odling på agarplattor eller andra odlingsmetoder (se t.ex. fig 18.3) passar bra för lättodlade enartskulturer, men räkning i mikroskop ger ofta ggr lägre antal än odlingsmetoder när det gäller naturliga blandsamhällen. D.v.s. de flesta bakterierna som man ser i mikroskopet växer inte ut till synliga kolonier. För att kunna se bakterierna i ett naturligt prov behöver man färga dem med ett selektivt färgämne, d.v.s. ett som färgar bakterier men inte allt dött organiskt material som finns i samma prov. Några nu vanliga metoder för detta är: Fluorescensfärgning med acridinorange eller DAPI (fig. 18.6) Dessa färger färgar intakt DNA och ska därför inte färga annat än hyfsat intakta celler. Detta är i praktiken en sanning med modifikation, men det går oftast att få en bra infärgning. Metoden färgar alla bakterier skiljer inte på arter eller levande/död. FISH (fluorescent in situ hybridization) kan användas för att identifiera organismgrupper till vilka man har en nukleinsyra-probe (fig ). Denna parar med 1
2 ribosomalt RNA, och det gre en bra signal, eftersom det finns många kopior av ribosomalt RNA i cellen. Nukleinsyraprober mot flera olika grupper kan användas i samma prov om man märker dem med olika färg, och ge information om var i provet de olika grupperna finns, och hur deras kolonier ser ut. Man ser dock endast de bakteriegrupper som man har tillsatt prober mot. Antikroppar märkta med fluorescerande färg (fig. 18.8). Mikrobiella miljöer Vattenmiljön Antal bakterier i ytvatten är omkring 10 6 / ml. (Vilket innebär att ett dricksglas klart vatten med 2 dl volym från en vanlig sjö innehåller ett par hundra miljoner bakterier). Primärproduktion (fixering av koldioxid till syntes av organiskt material) i vattenmiljö sker främst från planktoniska alger och cyanobakterier. En viktig miljöfaktor som mikroorganismer påverkar är syrekoncentrationen i vattendrag. Syrekonc är resultatet av tillförsel och förbrukning. Tillförseln beror på syretillförsel från primärproduktion, syrelöslighet vid ytan, vattenomblandning. Syreförbrukningen sker främst genom aerob respiration av organiska ämnen i vatten och sediment. Om vattenomblandningen hindras via språngskikt (gränsskikt mellan vattenmassor med olika densitet) kan syrefria vattenmassor uppstå, t.ex. bottenvatten i sjöar. I sjöar beror täthetsskillnaderna på att vattenmassorna har olika temperatur. Gränsskiktet kallas då termoklin (fig. 19.9). Sötvatten En bild av hur utsläppet av organiskt material påverkar syrehalt och andra parametrar i en flod (som kan ses både som en rums- och en tidsskala) finns i fig Eftersom utsläpp av organiskt material dels oftast är komplext, med många olika ingående ämnen, och dels oftast orsakar syreförbrukning i vattnet det släpps ut i, så mäts mängden organiskt material i utsläpp oftast som syreförbrukningsförmåga, inte som mängd kol eller något annat mått på mängden organiska ämnen. Denna mätmetod kallas BOD på engelska och BS på svenska. BS / BOD Mänskligt orsakat utsläpp av org. material kan orsaka stora problem med syrebrist. Därför regleras sådana utsläpp. Det som mäts för kontroll är BS (biokemisk syreförbrukning) eller BOD (biochemical oxygen demand på engelska). Detta tas som ett mått på mängd lättnedbrytbart organiskt material, men säger egentligen hur mycket syre det organiska materialet förbrukar. Ett vattenprov mättas med syrgas, stängs inne i en tät flaska, och analyseras på hur mycket syre som förbrukats efter 5 (i de flesta övriga länder) eller 7 (i Sverige) dagar. Det är det naturliga bakteriesamhället som sköter syreförbrukningen. Nitrifikation (den bakteriella oxidationen av ammonium till nitrat, beskrivs senare i detta kapitel, men se också avsnitt i boken) ger också syreförbrukning. Vill man veta syreförbrukningen från enbart organiskt material får man tillsätta en specifik nitrifikationshämmare. Havet Vattenpelaren. Saltvatten. Både temperatur och salthalt påverkar bildningen av språngskikt. Utbildandet av temperatursprångskikt på våren styr när vårblomningen börjar. När ytvattnet blir lite uppvärmt blir det lättare, och bildar ett övre skikt. De fototrofer som haft turen att hamna i detta lager kommer nu inte att blandas ner på så stora djup, och får därmed med ens mycket bättre 2
3 ljusförhållanden. Den ökade tillväxthastigheten hos alger och cyanobakterier beror alltså inte på att det blir så mycket varmare för organismerna vårblomningen kan mycket väl ske när det är nollgradigt i vattnet. Vårblomningen blir intensiv p.g.a. att det ansamlats närsalter under vintern. Efter vårblomningen blir algtillväxten näringsbegränsad och algbiomassan mindre. I havet blir det inte samma typ av skiktning som man får i en sjö. Havsvatten är INTE tyngst vid 4 C. Fig. nedan visar sambandet mellan salthalt - täthet fryspunkt Största delen av haven är djuphav, mörkt och med en konstant temperatur på några få plusgrader, och högt tryck. Svenska kustvatten är speciella. De har en betydande sänkning av salthalten i ytvattnet genom sötvattentillflöde. Skillnaden mellan yt- och djupvatten är särskilt stor på västkusten. Östersjön har lägre salthalt än Västerhavet både i ytoch djupvatten. Det övre lagret är oftast delat i två skikt genom temperaturskillnader. Sediment Detta har bildats av material som sedimenterat. Detta är oftast finkornigt material. Det innebär stort hinder för diffusion och strömningar genom sedimentet, vilket påverkar transport av näringsämnen och syre genom sedimentet. Kombinationen av mycket näring som sedimenterat ned och transporthinder för syre att tränga ner gör att kustsediment oftast är syrefria bara några mm under ytan. Sediment har betydligt större koncentration av organiska ämnen än vattenpelaren. En betydande del av de organiska ämnena bryts ned med anaeroba metabolismer. Ju större djup sedimentet är på, desto mindre mängd organiskt material hinner sedimentera ned innan det brutits ned i vattenpelaren. Det organiska material som kommer ned till djupa sediment är 3
4 också mer svårnedbrytbart, eftersom det mest lättnedbrytbara konsumerats under sedimentationen genom vattnet. Ytsediment har c:a 10 9 bakterier /g sediment Jordmiljön (terrester miljö) Jord är en mycket heterogen miljö - även inom ett jordaggregat på några mm storlek (figur 19.7). Nästan alla mikroorganismer i jorden sitter vidhäftade till ytor. Bakterieantalet i jord är mycket varierande, men som ett grovt medelvärde kan sägas att ytjord innehåller c:a 10 9 bakterier /g jord. Mycket av den mikrobiella aktiviteten i jord styrs av tillgången på vatten. Ett tillfälligt vattentillskott ger ökad mikrobiell aktivitet inte bara genom att minska torkproblem, vattnet är också viktigt för att transportera näring. En vattenmättad jord har både dåligt syreinnehåll och långsam intransport av nytt syre jämfört med en torr jord, samtidigt som den har en högre mikrobiell aktivitet. Den blir därför oftast snabbt anoxisk p.g.a. mikrobiell respiration. Mikroorganismerna påverkar jordens egenskaper genom att: - omvandla den organiska fraktionen av jorden - omsätta närsalter. - bilda polymerer som bidrar till aggregatbildning - bryta ned andra organiska ämnen som också påverkar jordens struktur. Biogeokemiska cykler Så kallar man omsättning av specifika grundämnen genom kemiska och biologiska processer. Dessa påverkar bl.a. den biologiska tillgängligheten av näringsämnen. De viktigaste ur biologisk synvinkel är de biogeokemiska cyklerna för kol, kväve, svavel och fosfor. Kolcykeln Mycket aktuell genom påverkan på växthuseffekten genom ökad emission av koldioxid och metan. De flesta processerna i kolcykeln kan utföras av både eu- och prokaryoter. De viktigaste processerna finns i figur Primärproduktion = fixering av koldioxid till organiska ämnen, sker genom aerob fotosyntes anaerob fotosyntes kemolitotrofer, d.v.s. kemotroft Nedbrytning av organiska ämnen till koldioxid = resultatet av energimetabolism genom fermentation och respiration. En unikt prokaryot kolomsättande process är Metanbildning (enbart hos Archaea). Metan är en viktig växthusgas. Metanhalterna i atmosfären har ökat med c:a 1 % per år (från 0,7 till 1,6-1,7 ppmvol) under de senaste 300 åren. 4
5 Metanbildarna är strikta anaerober. Alla metanbildare kan använda koldioxid som elektronacceptor i energimetabolismen då används vätgas som elektrondonator. Ett annat viktigt substrat i naturen är acetat, som bildas vid många andra bakteriers jäsningar. Detta sönderdelas till metan och koldioxid. Metanbildarna kan inte använda mer komplexa substrat än acetat. Deras substrat för energiutvinning bildas alltså av anaeroba jäsande bakteriers metabolism, och metanbildarna är helt beroende av dessa. Metanbildarnas konsumtion av vätgas gör att andra, jäsande, bakterier kan återbilda NAD + genom att spjälka av H 2 från NADH. Detta är emellertid termodynamiskt fördelaktigt endast om vätgashalten hålls mycket låg. Då kan de få ut mer energi från sina jäsningsprocesser än om vätgashalten skulle vara hög. Samtidigt får metanbildarna vätgas för sin energiutvinning. Detta kallas interspecies hydrogen transfer (figur 19.24). Var finns metanogener? Anaeroba miljöer som sediment, vattenmättade jordar, men även i vanliga jordar. Den största enskilda källan för metan är idisslare. Vommen fungerar som ett anaerobt kärl för odling av flera olika funktionella grupper av mikroorganismer, bl.a. metanbildare (figur 19.27, 19.28). Metanbildare finns också som symbionter till protozoer. Människan använder metanbildare för att omvandla organiskt avfall till metangas i biogasanläggningar. Kvävecykeln Kväve förekommer i ett antal olika oxidationsstadier från +5 till 3. Flera av processerna i kvävecykeln utförs endast av prokaryoter. Den största delen av biologiskt tillgängligt kväve finns som kvävgas i atmosfären. Dock är den termodynamiskt stabila formen av kväve i en aerob miljö nitrat, inte kvävgas! Att atmosfören består av så mycket kvävgas beror på att spjälkningen av kvävgasmolekylen kräver en hög aktiveringsenergi, och att oxideringen av kvävgas går mycket långsamt. En viss oxidation till nitrat finns dock, främst vid blixturladdningar. Biologiska processer som påverkar kvävgashalten i atmosfären är kvävefixering och denitrifikation. Kvävefixering Kvävefixering är en form av assimilering. Utförs endast av prokaryoter. Den är en mycket energikrävande reduktion av N 2 till ammonium. Detta används sedan för att byggas in i kväveinnehållande organiska molekyler. Kvävefixering är temperaturberoende, i haven får man sällan ordentlig aktivitet förrän temp. > 18 C. Kvävefixering utförs av enzymsystemet nitrogenas. Detta har hög syrekänslighet - syreskyddande mekanismer krävs för alla kvävefixerare som fixerar i oxisk miljö. Exempel är speciella celler för kvävefixering som heterocyster hos kedjebildande cyanobakterier- de har syreskydd genom tjocka väggar, smal förbindelse till vanliga vegetativa celler. Azotobacter som är en aerob heterotrof, skyddar nitrogenaset genom en snabb respiration som förbrukar syret vid cellytan. I terrester miljö är symbiotisk kvävefixering viktigast. Mest känt är ärtväxt - Rhizobiumsymbios. Denna symbios utbildar och sker i rotknölar hos växten. Det finns också andra symbioser, t. ex. mellan al eller pors och aktinomyceten Frankia. En symbios mellan bakterie och högre växt är beroende på både växten och bakterien. I akvatiska system är cyanobakterier de viktigaste kvävefixerarna. En betydande akvatisk kvävefixering förekommer i t.ex. risfält, tropiska hav, insjöar och i Östersjön under sensommaren. Varma somrar är blomningar av kvävefixerande cyanobakterier ett problem i 5
6 Östersjön, eftersom de också är toxiska. Dock är långt ifrån alla cyanobakterier kvävefixerare. Assimilation av ammonium och nitrat assimilering (inkorporering) av oorganiska kväveföreningar för attbilda organiska kväveföreningar. Mikroorganismer har ofta hög affinitet för närsalter och kan effektivt ta upp även vid låga koncentrationer. För bakterier (och även i viss mån för alger) är också aminosyror, och en del andra organiska N-föreningar viktiga som kvävekällor. Ammonium föredras i allmänhet av alger och mikroorganismer framför nitrat och urea (som också kan vara en viktig kvävekälla i naturen) ammonium direkt till aminosyror. Nitrat måste reduceras till ammonium med assimilativ nitratreduktion - detta kräver energi. Enzymen är andra än vid dissimilativ nitratreduktion. Detta är en viktig process i aerob miljö, men i anaeroba miljöer finns oftast ammonium Mineralisering (Ammonifikation) Bildning av oorganiskt N (ammonium) vid nedbrytning av organiska N-föreningar av heterotrofa organismer. Det sker om det finns överskott av N i substratet, eftersom en del av kolet används för energimetabolismen och avgår som koldioxid. Om det blir frisättning av ammonium beror på substratets C/N - förhållande. Detta är en mycket viktig process i kvävebegränsade miljöer och står ofta för huvuddelen av N-försörjningen i dessa system. Mineralisering går snabbare vid högre temperatur. Nitrifikation (se också avsnitt 17.12) ammonium nitrit nitrat Utförs av obligat aeroba kemolitotrofa bakterier Själva nitrifikationen är en energigivande process. ATP-syntes sker genom respiration. e-donator: oorganiska N-föreningar e-acceptor: syre C-källa: oorganisk = CO 2 Utförs av två helt skilda grupper av bakterier, som tillsammans kallas nitrifikationsbakterier. Som enskilda grupper kallas de vanligen ammoniakoxiderande resp. nitritoxiderande bakterier. Både ammoniakoxidation och nitritoxidation med syre ger lågt energiutbyte Detta innebär att organismerna tvingas omsätta mycket kväve för att kunna få tillräckligt med energi. Nitrifikationsbakterier är huvudsakligen autotrofa. Nitrifikationsbakterier kräver mycket energi för sin tillväxt, eftersom de måste fixera koldioxid. Därför har nitrifikationsbakterier långsam tillväxthastighet, kortaste generationstid är c:a 10 h (jfr E. coli:s 20 min) a) ammoniakoxidation ammoniakoxiderande bakterier har namn som börjar på Nitroso-. Vanliga i litteraturen är Nitrosococcus och Nitrosomonas. 2 NH O 2 2 NO H H 2 O Reaktionen medför en ph-sänkning Ammoniakoxiderare bildar 0,1-0,5 % N 2 O vid god syretillgång. Vid låga syrehalter kan andelen N 2 O öka till flera procent av det omsatta kvävet. N 2 O anses katalysera en nedbrytning av ozon, och är också en växthusgas" 6
7 b) Nitritoxiderare Har namn som börjar på Nitro-, ex. Nitrobacter Denna grupp påverkar inte ph NO ½ O 2 NO 3 - I de flesta system i naturen ser man inte anhopning av nitrit, god koppling mellan organismgrupperna. Miljökrav och förekomst är i stort sett lika för de båda grupperna av nitrifierare. De klarar låga syrehalter, men nitrifierar oftast bäst vid nära syremättnad. De har hög känslighet för inhibitorer - och det finns många ämnen som inhiberar (fr.a. ammoniumoxiderarna). De vill ha neutralt ph. Nitrifikationsbakterier har ph-optima vid 7 9, och man ser sällan någon högre aktivitet om ph faller under 6. Dissimilativ nitratreduktion dissimilatorisk process - dvs kvävet omsätts i energimetabolism, och produkten utsöndras. Nitratet används som elektronacceptor i anaerob respiration. Nitratet reduceras i flera steg. Först bildas nitrit (NO 2 - ). Därefter kan nitritet reduceras vidare via två olika vägar - antingen till kvävgas (vilket kallas denitrifikation) eller till ammonium (vilket kallas nitratammonifikation). Dessa utförs av olika populationer av bakterier. Denitrifikationen är viktigast i naturen eftersom den omvandlar en lättanvänd kvävekälla, nitrat, till kvävgas, som de flesta organismer inte kan använda. Denitrifikation: Denna typ av respiration finns hos många taxonomiska grupper av prokaryoter. De är vanligen fakultativa anaerober som inte utför jäsning i anaerob miljö om nitrat saknas. nitrat nitrit N 2 O N 2 Vissa delar av elektrontransportkedjan är gemensam med den aeroba respirationen Denitrifikanter är kemoorganotrofer och använder org. kolkälla för energiproduktion och för celluppbyggnad. Många olika typer av kolföreningar kan användas. Nitrat används som elektronacceptor endast om syrehalten är tillräckligt låg. I stort sett alla denitrifikanter kan använda syre om det finns. Man finner alltid att denitrifikation hämmas av höga syrehalter i naturliga system. Miljökrav för denitrifikationen är således låg syrehalt, nitrat och en organisk kolkälla. N 2 O (lustgas) är en fri intermediär - den producerade mängden är normalt mindre än 1 % av bildad N 2. Andelen kan öka vid lågt ph eller om små mängder syre finns närvarande. Anledningen till att lustgas är av intresse är att den dels är en växthusgas, dels påverkar ozonlagret i stratosfären. Kopplad nitrifikation - denitrifikation Denitrifikation är ofta begränsad av tillgången på nitrat, därför är nitrifikation viktig. I naturen sker ofta nitratreduktion och nitrifikation i närbelägna miljöer. Detta kallas kopplad nitrifikation och denitrifikation. Processerna har ju motsägande syrekrav, och nitratet måste därför transporteras från nitrifikation till denitrifikation. Denna transportsträcka måste vara kort kopplingen sker därför främst vid gränsskikt eller vid effektiv transport av nitraten 7
8 genom vattenströmningar. Detta föekommer i många miljöer, men viktiga exempel är t.ex. i sediment, jord, biofilmer och aggregat i luftade bassänger i reningsverk. Svavelcykeln Svavel har samma redoxspännvidd (8 steg) som kväve (men från 2 till +6). Liksom kvävecykeln, så har svavelcykeln flera processer, och de flesta domineras av biologisk omsättning (fig ). Huvuddelen av det biologiskt tillgängliga svavlet finns som sulfat i havet. Mängden här uppskattas till ton S. Medelkonc. av sulfat i haven är 28 mm. Mänsklig påverkan på svavelcykeln är stor. Ett viktigt exempel är att antropogen svavelemission skapar försurningsproblem. Assimilativ svavelreduktion Svavel är nödvändigt för organismer, och finns i organiska föreningar som -SH grupper, huvudsakligen som S-innehållande aminosyror och tillväxtfaktorer (som t. ex. biotin och thiamin). Svavlet är här i sin mest reducerade form (-2). Om svavlet som tas upp för att bilda dessa ämnen är oxiderat måste det först reduceras i cellen. Sulfat reduceras till sulfit och vidare till sulfid (S 2- ). S 2- kan sedan byggas in i aminosyror. Reduktionen är en energikrävande process - den används vanligen bara om det är nödvändigt, dvs om det inte finns reducerat svavel i miljön. Assimilativ sulfatreduktion kan utföras av många olika organismer. Det är den viktigaste svavelförsörjningen i aeroba miljöer (i anaeroba miljöer finns oftast reducerat S från mineralisering). Dissimilativ svavelreduktion Sulfat (och andra svavelföreningar) används som elektronacceptorer vid anaerob respiration (jämför denitrifikation). Gemensam nämnare för alla som använder olika oxiderade svavelföreningar för detta ändamål är sulfidbildning. Organismerna kallas oftast för sulfatreducerande bakterier (SRB) även om de använder andra svavelföreningar än sulfat, eftersom sulfat är den viktigaste oxiderade svavelföreningen som används i naturen. Dissimilativ sulfatreduktion utförs endast av obligat anaeroba prokaryoter. Miljön måste vara anoxisk och ha låg redoxpotential (< 0V). Sulfatreduktion förekommer i många anoxiska miljöer, men är viktigast i marina sediment genom att dessa har så hög sulfattillgång. Dissimilativ sulfatreduktion svarar för huvuddelen av H 2 S-bildningen i haven. SRB använder oftast slutprod. från andra mikroorg. som substrat, d.v.s. vätgas och enklare kolföreningar som laktat, pyruvat, etanol, acetat och andra korta fettsyror. Många SRB använder H 2 som substrat. De flesta av dessa kan då också växa autotroft. De fixerar kol via acetyl CoA-vägen som metanogener. De växer dock betydligt bättre med organisk kolkälla än autotroft. Sulfatreduktionen svarar ofta för en stor del av kolomsättningen i marina kustsediment. I ett ex. stod sulfatrespiration för upp till 50 % av kolomsättningen. Sulfatreducerare konkurrerar med metanogener om både acetat och vätgas. Sulfatreducerarna har större affinitet för båda substraten. Dessutom är högre sulfidhalter toxiskt för metanogener. Detta innebär att om det finns gott om sulfat så dominerar sulfatreducerarna. SRB dominerar under zonen med denitrifikation, Fe- och Mn-reduktion, men ovanför de metanproducerande bakterierna, som är framgångsrika först närr sulfaten tagit slut. Sulfidbildning påverkar miljön på flera sätt. H 2 S är giftigt för många organismer - 8
9 sulfatreducerarna påverkar därför organismsamhällets sammansättning. Sulfid binder också hårt till flervärda metalljoner, t.ex. Fe, Cu, Hg. Först när metallsulfiderna fallit ut kan fri sulfid förekomma. Mineralisering (desulfurylation) Svavel sitter som -SH-grupper i organiska molekyler. Vid mineralisering, då de organiska molekylerna oxideras vid energimetabolismen, frigörs H 2 S. Svaveloxidation Sulfid oxiderar spontant (d.v.s. icke-biologiskt) om syre eller Fe 3+ finns närvarande. Slutprodukten blir oftast S eller tiosulfat. Detta gör att det kan vara svårt att skilja på kemisk och biologisk aktivitet i naturliga system. Om sulfid används som elektrondonator bildas ofta S som avsätts inuti eller utanför cellen. Detta kan sedan oxideras vidare till sulfat. Sulfidoxiderande bakterier är beroende av ljus eller syre samtidigt som de behöver reducerat S, som ju främst bildas i anoxiska miljöer. Sulfidoxidation är därför oftast ett typiskt gränsskiktsfenomen i naturen. Det finns fototrof och kemotrof bakteriell svaveloxidation. Fototrof (anaerob) Detta sker vid anaerob bakteriell fotosyntes - utförs av röda och gröna svavelbakterier Reducerat svavel används som elektrondonator till fotosyntesen vid NADP-reduktion (H 2 S istället för H 2 O hos aeroba fototrofer). Detta behövs för CO 2 -fixeringen. Processen kan förekomma endast där ljus når anoxiska områden, som i anaerobt vatten under språngskikt, eller på sedimentytor med stor syreförbrukning. Den är därför inte så viktig för svavelomsättningen. Kemotrof (främst aerob, men kan också ske med denitrifikation) Det reducerade svavlet används som elektrondonator för respiration (jämför nitrifikation). Den medför en ph-sänkning. Kemotrofa svaveloxiderare finns från neutralt ph till mycket lågt ph. De som föredrar sura miljöer (acidofila) finns t.ex. i slagghögar med sulfidhaltig malm, och kan där orsaka en kraftig försurning av lakvattnet från området (fig ). De flesta miljöer har dock ett ph omkring neutralt. Processen är mycket viktig i marina sediment, där en kraftig sulfidbildning sker i de anoxiska delarna. Svaveloxiderare kan i vissa sediment stå för 1/4 eller mer av syreförbrukningen och kan oxidera sulfid ggr snabbare än den kemiska oxidationen. Svaveloxiderande bakterier i ytsedimentet kan därför helt stoppa utflödet av sulfid från sedimentet. Kemotrof svaveloxidation är också viktig i s.k. hydrothermal vents (Fig ). 9
Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17)
Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17) Introduktion Med respiration menas en elektrontransportfosforylering driven av kemisk energi (alltså inte fotosyntes eller jäsningar).
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merHur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Läs merRENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre
Läs merAnsökningsobjekt: Livsmedelsvetenskaper
Ansökningsobjekt: Livsmedelsvetenskaper Modellsvar 1 Hur förändrade uppkomsten av levande organismer jordklotets kvävecykel? Utgångsläge Man antar att kvävet, då planeten har bildats, har nått protoplaneten
Läs merKväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight
Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merTentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012
Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merDessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merKväve former och transformering. Lars Leonardson Ekologiska inst/limnologi Lunds universitet
Kväve former och transformering Lars Leonardson Ekologiska inst/limnologi Lunds universitet Nya puzzelbitar i kvävets kretslopp Anaerob ammoniumoxidation Oxidation av metan genom denitrifikation Denitrifikation
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361 Tid: 21 oktober 2014 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbackens skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590. Bengt kommer
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merBiogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merRENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merFAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Läs merMarkens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:
1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merTentafrågor som dykt upp under tidigare tentatillfällen. Svaren kan innehålla mindre felaktigheter eller vara inkompletta.
Marklära B Tentafrågor som dykt upp under tidigare tentatillfällen. Svaren kan innehålla mindre felaktigheter eller vara inkompletta. Lärobok: The Nature and Properties of Soils, Brady/Weil. ISBN: 0-13-016763-0
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merPilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014
Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Teori Försöksuppställning Erfarenheter På säker grund för hållbar utveckling Samverkansprojekt mellan SGI, SGU, Alingsås kommun och Alingsås Tvätteri Teori
Läs merUNDERSÖKNING AV EN INSJÖ
UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ Namn: INLEDNING Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. De förhållanden som råder i en sjö är beroende av ett flertal olika
Läs merJan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012
Bildning och behandling av tiosalter i processvatten Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB 1 Svavel-H 2 O-systemet 2 Tiosalter Tiosalter är termodynamiskt instabila vattenlösliga svavelföreningar som långsiktigt
Läs merMinican resultatöversikt juni 2011
Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merNaturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merTentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson
INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merDomän Bacteria. Energi från solen. Cyanobakterie av släktet Anabaena
Cyanobakterie av släktet Anabaena Domän Bacteria Det finns en mängd arter av bakterier, flertalet ännu inte beskrivna, och variationen i energi- och ämnesomsättning är stor. I en liten volym av exempelvis
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merRENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre ger koldioxid och
Läs merNaturvård eller naturmord av Staffan Delin
1. Ur Forskning och Framsteg, 1973, nr. 2, sid. 3. Naturvård eller naturmord av Staffan Delin Naturvård och miljöförstörelse har debatterats flitigt under senare år. Resultatet har blivit att man bestämt
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre
Läs merLandbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS)
Landbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS) (1) och Simon Pedersen Avdelningen för reglerteknik Chalmers Vattenbruk (2) Fiske Odlad Vattenbruk (3) Många problem associerade med traditionell odling i öppna
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merGrunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)
Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14) Introduktion Eukaryoter (som Alberts, med något litet undantag, handlar om) har ett ganska begränsat urval av energigivande metabolismer. Aerob
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merMiljöföreläsning 4: Marken
Lyngfelt, 20-Nov-03, k4marken Miljöföreläsning 4: Marken Trots att landytan är mindre än havsytan finns det 200 ggr mer levande biomassa på land än i havet. Växtbiomassan på land består till stor del av
Läs merFo rbra nning ett formativt prov i kemi
Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till
Läs merLokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1
Projektpublikation nr 42 R nr 7, mars 2007 Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1 Metan som kolkälla för denitrifikation - Studie av fördenitrifikationsprocess efter anaerob behandling i UASBreaktorer
Läs merRäkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2
Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11
KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 DEN MIKROBIELLA VÄRLDEN Mikrobiologi: Läran om de mikroskopiska livsformerna, dvs de organismer som kräver ett mikroskop för att kunna studeras (
Läs merVarför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Läs merSULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är
Läs merFERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -
FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merVäxthusgasernas kemi och biologi
Växthusgasernas kemi och biologi När och hur bildas växthusgaser och vad kan vi göra för att minska jordbrukets utsläpp av koldioxid, metan och lustgas? Fil.Dr. Åsa Kasimir Klemedtsson Inst. För Växt-
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merPilottest av mikrobiell nedbrytning
Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Teori Försöksuppställning Erfarenheter På säker grund för hållbar utveckling Samverkansprojekt mellan SGI, SGU, Alingsås kommun och Alingsås Tvätteri Teori
Läs merKväve, människa och vatten i en hållbar framtid
Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid Manneken Pis, Bryssel Inledande översikt Prof em Bengt Nihlgård Ekologiska inst., LU Kväve är kemiskt mångformigt! Kvävgas (N 2 ) är mycket inert, men NH
Läs merLaboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merMolekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL
KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 En del av detta ingår som ni ser inte i läslistan, men det är med här som bakgrundsinfo. ändå eftersom jag ibland brukar komma in på detta under introduktionsföreläsningen./malte
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs mer