Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01"

Transkript

1 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008

2 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande: hur en konternuerlig, analog signal kan representeras med hjälp av en digital bitström. hur val av bitantal påverkar kvantiseringsnivåerna. betydelsen av rätt val av omvandlingsområde vid AD-omvandling. hur man kan göra en enkel D/A-omvandlare varför utsignalen från (enkel) en D/A omvandlare bör lågpassfiltreras Introduktion I denna laboration kommer ni titta närmare på hur anlog- till digitalomvandling (A/D) samt digital till analogomvandling (D/A) går till. Till er hjälp har ni en 8-bitars seriell A/D-omvandlare, TLC549I, från Texas Instrument. Omvandlaren har en intern klocka på 4-MHz och kan genomföra en omvandlig på 17us. Den har även en extern klockingång vilket gör det möjligt att externt styra hur fort det omvandlade värdet ska klockas ut. Arbetsområdet bestäms m.h.a. referensspänningar som kopplas till två av benen (REF+/REF-). För fler detaljer samt pin-konfiguration se datablad. Förberedelseuppgifter 1: Literaturstudier Läs kapitel 7.2 och 9.3 i kursboken (Hambley) samt föreläsningsanteckningar (PowerPointslides). 2: Räkneuppgifter a. Den A/D-omvandlare som vi använder i laborationen har en upplösning på 8 bitar. Om vi antar att det dynamiska omvandlingsområdet väljs mellan 0-5V, vilken är den minsta spänningsförändring som vi kan vi detektera? b. Om vi nu vill kunna detektera en spänningsförändring på 10mV, hur många bitars upplösning bör vår A/D-omvandlare ha? c. Antag nu att vi enbart har tillgång till en 8 bitars A/D-omvandlare, men fortfarande vill kunna detektera en spänningsförändring på 10mV. Hur stort kan det dynamiska område då vara? 3: Förberedande skiss av labbuppkoppling För att laborationen ska flyta så smidigt som möjligt ska ni i denna förberedelseuppgift skissa hur ledningarna ska kopplas för A/D omvandlaren i uppgift 1. Som stöd finns i Appendix A en bild på BoeBot:ens kopplingsplatta. För in potentiometern och övriga komponenter i bilden/skissen och rita in de ledare som ska dras. Det kan vara en fördel att använda olika färger på ledarna, precis som i labbet. Notera att Vss=0V och Vdd=5V.

3 Uppgifter Uppgift 1: 8-bitars seriell A/D-omvandling I den första deluppgiften ska ni undersöka hur ett analogt spänningsvärde kan representeras av en seriell datasekvens på 8 bitar. Som nämnts i inledningen har ni tillgång till en 8-bitars A/Domvandlare. Ett schema över hur A/D-omvandelaren ska kopplas visas i figur 1 och i tabell 1 listas BoeBot:ens in- och utgångar. Som signalkälla ska ni använda en potentiometer kopplad mellan Vss och Vdd så att ni lätt kan variera spänningen på ingången till A/D-omvandlaren. Referensspänninarna väljs, precis som för matningsspänningarna, till Vdd samt Vss. Figur 1: Schema för uppkopplingen i uppgift 1. Tabell 1: BoeBot:ens ut-/ingångar: P0-P3 Utgångar för parallell data (P0=LSB, P3=MSB) P5 Ljudutgång P6 Utgång för omstart av A/D-omvandlare P7 Ingång för seriell data från A/D-omvandlare P8 Klockutgång P9 Manuell klockingång från switch

4 Den seriella sekvensen klockas ut bit för bit m.h.a. en switch. För att komma runt problem med kontaktstuds 1 kopplas utsignalen från switchen till en av ingångarna på BoeBot:en. Kontaktstudsen avlägsnas sedan m.h.a. mjukvara (Se Appendix A för programkod) och en ren puls skickas ut på en av utgångarna som sedan kan kopplas till A/D-omv. klockingång. Den programkod som används finns lagrad i minnet på BoeBot:ens mikroprocessor och väljs genom att reset-knappen trycks ner en gång för uppg. 1, två ggr för uppg. 2 o.s.v. En ljudsignal, skickad till P5, bekräftar vilket val som gjorts. När program 1 startas visas den mest signifikanta biten (MSB) direkt på utgången. Genom att trycka på switchen kan sedan en bit i taget klockas ut. När alla åtta bitar har klockats ut ljuder en signal varpå MSB:n för nästa omvandling hamnar på utgången. Genom att koppla en lysdiod till utgången på A/D-omvandlaren kan värdet lätt avläsas. Det kan även vara bra att ha yterligare en lysdiod som visar klockpulsen från BoeBot:en till A/D-omv. På så vis är man säker på att ett nytt värde lästs ut. Notera att man kan låta de två lysdioderna dela på ett strömbegränsningsmotstånd för att spara plats men att detta leder till en minskad sröm och därmed minskad ljusintensitet. Visa detta med Ohms lag. Använd följande komponentvärden: R d = 1kΩ R pd = 10kΩ R pot = 10kΩ Uppgift 1.1 Välj ut fem olika spänningsnivåer, spridda över hela arbetsområdet, som ni vill omvandla. Räkna ut den förväntade bitsekvensen för var och ett av dessa värden. Ställ sedan in dessa olika nivåer på A/D:ns ingång m.h.a. potentiometern och klocka ut resp. bitsekvens. (Observera att senast omvandlade värde ligger kvar i A/D:ns minne och behöver klockas ut innan nästa, nya, värde visas.) Stämmer det beräknade värdet med det uppmätta? Uppgift 1.2 Koppla nu utgången från switchen direkt till A/D:ns klockingång och prova att klocka fram en bitsekvens. Vad händer och varför? 1 Kontaktstuds uppstår p.g.a. att membranet i switchen studsar mot kontaktytan vliket leder till att ett tryck på kanppen ger upphov till ett antal kortare pulser.

5 Uppgift 2: 4-bitars parallell A/D-omvandling Ni ska nu titta närmare på hur den binära sekvensen i uppg.1 kan representeras m.h.a en parallell bitström. I detta fall kommer vi titta närmare på fallet när vi har fyra bitar tillgängliga på utgången av vårt system. För att åstadkomma den önskade parallella sekvensen låter vi BoeBot:en klocka in de åtta bitarna till minnet och sedan placeras fyra av dessa på utgångarna P0-P3 (där P3 är MSB). BoeBot:en gör m.a.o. en seriell- till parallellomvandling (S/P-omv.) av bitsekvensen från A/D- omvandlaren. Denna process upprepas varje gång switchen trycks ned. Tryck två ggr på reset-knappen för att starta programmet som gör S/P-omvandligen. I figur 2 visas kopplingsschemat, där vi återigen låter lysdioderna dela på ett strömbegränsningsmotstånd för att spara plats. Notera att ni kan lämna kvar uppkopplingen från föregående uppgift tillsammans med den nya. På så vis kan ni lätt jämgöra de två resultaten. Figur 2: Schema för uppgift 2. Fyra bitars parallell A/D-omvandling Uppgift 2.1 Ta reda på vilka fyra bitar som är placerade på utgångarna P0-P3.

6 Uppgift 3: 4-bitars D/A-omvandling I denna uppgift ska ni studera en enkel D/A-omvandlare i form av en R-2R-stege. I figur 3 visas kopplingsschemat för A/D samt för D/A-omvandlaren. R-2R-stegen kopplas med fördel upp på en separat kopplingsbräda. Välj R=10kΩ. När program 3 startas styr BoeBot:en A/D-omvandlaren så att insignalen samplas kontinuerligt och de fyra mest signafikanta bitarna placeras på utgångarna P0-P3. Dessa kopplas sedan till de olika ingångarna på D/A-omvandlaren varpå den omvandlade spänningen Vout kan mätas. Insignalen till A/D-omvandlaren skall vara en växelspänning som hämtas från en signalgenerator. Amplituden ställs in så att hela arbetsområdet utnyttjas, vilket innebär att en DC-offset behövs för att signalen under hela perioden skall kunna omvandlas. Börja med att titta på en låg frekvens, 10 Hz. Figur 3: Schema för uppgift 3. Uppgift 3.1 Titta på utsignalen V out med hjälp av ett oscilloskop och jämför den med insignalen till systemet. Beskriv vad du ser. Ungefär vilket samplingsfrekvens har vi? Uppgift 3.2 Kom på ett sätt att göra utsignalen mjukare. (Ledtråd: Tänk filter!) Uppgift 3.3 Ändra frekvensen på insignalen till att vara strax under halva samplingsfrekvensen. Ni bör nu se två signaler med samma frekvens. Öka nu långsamt frekvensen till dubbla samplingsfrekvensen. Jämför in och utsignalen under tiden. Vad händer och varför?

7 Uppgift 4: Ett 2-bitars optiskt styrsystem I den sista uppgiften ska ni koppla upp ett primitivt digitalt styrsystem till BoeBot:en. Systemet använder sig av en fotoresistor 2 för att känna av ljusintesiteten och beroende på denna utförs olika manövrar. Genom att skugga BoeBot:en mer eller mindre kan man alltså styra dess väg. I figur 4 visas kopplingsschemst för systemet. På ingången till A/D-omvandlaren kopplas en fotoresistor i serie med en potensiometer, som används för att kalibrera spänningen på ingången. Spänningen på ingången kommer därför att variera beroende på fotoresistorns resistans p.g.a. spännigsdelning. Figur 4: Schema för uppgift 4. Signalen på ingången samplas och den binära sekvensen läses av av BoeBot:en. De två mest signifikanta av de åtta bitarna bestämmer sedan vilken manöver som skall utföras. Värdet på de två bitarna visas på utgångarna P3 (MSB) och P2 och i tabell 2 kan ni se vilken manöver som utförs beroende på dess värden. (Notera att de fyra mest signifikanta bitarna visas på P3-P0 men att endast två används för styrning. De övriga två bitarna kan vara användbara vid kalibreringen.) Tabell 2: P3 P2 Manöver 1 1 Sväng höger 1 0 Kör rakt fram 0 1 Sväng vänster 0 0 Stanna 2 En fotoresistor är en komponent som har som egenskap att dess resistans beror på infallande ljus. Vid stark belysning är resistansen låg och i mörker hög.

8 Uppgift 3.1 Innan styrsysteman kan testas måste det kalibreras m.h.a. potentiometern. Ställ in potentiometers värde så att både P3 och P2 är höga vid normal belysning. Testa sedan att ni kan nå de andra nivåerna i tabell 2 genom att skugga fotoresistorn. Notera att nivån [0 0] kan vara svår att komma ner till och kan därför ses som ett undantag. Ni kan nu prova att styra BoeBot:en. Lycka till!

9 Appendix A Kopplingsplattan på BoeBot:en med swith, A/D-omvandlare, potentiometer samt högtalare.

10 Appendix B: '=============================================================== 'File... Lab6_ETIA01_2008.bs2 'Purpose... Code for laboratory work (part 6) in ETIA01, 2008 'Author... Peter Hammarberg, LU 'Started... 2 April 2008 'Uppdated.. ' {$STAMP BS2} ' {$PBASIC 2.5} '================================================================ ' [Program Description] 'This program is used for generating the I/O signals for 'performing AD conversion using the TLC549I 8-bit serial AD 'converter. 'This program also performs serial to parallel conversion using 'the microprocessor in the BoeBot. 'The program/lab contain four parts ' 'Part 1: 'Clocking the serial bits manually. BoeBot filter out ripples 'from the input of a switch. The output is a single pulse ' 'Part 2: 'Serial to parallel conversion. For each push on a switch 8 bits 'are read from TLC549I. The four most significant bits are given as 'outputs. ' 'Part 3: 'Again, serial to parallel conversion is done, but now the clocking 'is performed by the BoeBot at a rate of about R=80 Bytes/sek ' ' 'Part 4: 'In this part the output of the AD is read by the BoeBot. The voltage 'level at the input of the AD-converter is set by a photo-resistor. 'By changing the light on the photoresistor the BoeBot performs 'different tasks. 'Pin configuration on the BoeBot: 'P0-P3: Parallel output (LSB)-(MSB) 'P5: Sound 'P6: AD reset 'P7: Serial data input 'P8: Clock output 'P9: Manual clock input ' [Variable Declaration] bitcounter VAR Word 'Used for counting the 8 bits in Case 1 i VAR Word 'Used for chosing sub-program bit_0 VAR Bit '(LSB) bit_1 VAR Bit bit_2 VAR Bit bit_3 VAR Bit '(MSB) k VAR Word 'loop variable DIRA=15 'Set P0-P3 as outputs ' [EEPROM Data] DATA@576, 0 'Reset counter for sub-program ' 'Part 1: 'Clocking the serial bits manually. BoeBot filter out ripples 'from the input of a switch. The output is a single pulse CASE 0 'First case DEBUG "Case 1", CR PULSOUT 6, DO 'Infinite loop 000 bitcounter = 1 'Bit counter DO WHILE (bitcounter < 8) 'Reading the 8 bits IF (IN9 = 1) THEN 'If button pushed... PULSOUT 8, 'Clock pulse out (1000*2us) PAUSE 500 'Wait 500ms bitcounter = bitcounter + 1 'Increase the counter ENDIF LOOP 000 FREQOUT 5, 500, 3000 PULSOUT 8, 1000 'Clock out one mor bit before reset PULSOUT 6, 'Reset AD LOOP ' 'Part 2: 'Serial to parallel conversion. For each push on a switch 8 bits 'are read from TLC549I. The four most significant bits are given as 'outputs. CASE 1 DEBUG "Case 2", CR 00 PULSOUT 6, 100 DO 'Infinite loop IF (IN9 = 1) THEN 'If button pushed... bit_3=in7 'Read 1st bit (MSB) 'Clock next bit bit_2=in7 'Read 2nd bit 'Clock next bit bit_1=in7 'Read 3rd bit 'Clock next bit bit_0=in7 'Read 4th bit (LSB) 'Clock out the remaining bits 0 PULSOUT 6, 100 '==================[Program starts here]================================ READ 576,i WRITE 576,i+1 'Increase with number of "resets" 000 'Wait for pushing reset button WRITE 576,0 'Reset counter/memory before running program SELECT i 'Different sub-programs chosen depending on 'the number of times reset button was pushed ENDIF LOOP OUT0=bit_0 'Set outputs (LSB) OUT1=bit_1 OUT2=bit_2 OUT3=bit_3 '(MSB)

11 ' 'Part 3: 'Again, serial to parallel conversion is done, but now the clocking 'is performed by the BoeBot at a rate of about R=80 Bytes/sek (Parallel output) CASE 2 DEBUG "Case 3",CR PULSOUT 6, 100 DO 'Infinite loop bit_3=in7 'Read 1st bit (MSB) 'Clock next bit bit_2=in7 'Read 2nd bit 'Clock next bit bit_1=in7 'Read 3rd bit 'Clock next bit bit_0=in7 'Read 4th bit (LSB) LOOP 'Clock out the remaining bits PULSOUT 6, 100 'Reset AD-converter OUT0=bit_0 'Set outputs (LSB) OUT1=bit_1 OUT2=bit_2 OUT3=bit_3 '(MSB) ' 'Part 4: 'In this part the output of the AD is read by the BoeBot. The voltage 'level at the input of the AD-converter is set by a photo-resistor. 'By changing the light on the photoresistor the BoeBot performs 'different tasks. CASE 3 DEBUG "Case 4",CR PULSOUT 6, DO DEBUG "START", CR bit_3=in7 'Read 1st bit (MSB) 'Clock next bit bit_2=in7 'Read 2nd bit 'Clock next bit bit_1=in7 'Read 3rd bit LOOP ENDSELECT END 'Clock next bit bit_0=in7 'Read 4th bit (LSB) 'Clock out the remaining bits PULSOUT 6, 100 'Reset AD-converter 'Output to the LEDs for control purposes only OUT0=bit_0 'Set outputs (LSB) OUT1=bit_1 OUT2=bit_2 OUT3=bit_3 '(MSB) IF (bit_3=1) AND (bit_2=1) THEN 'Turn left DEBUG "Turn Left", CR FOR k = 1 TO 5 PULSOUT 13,850 PULSOUT 12,850 PAUSE 20 NEXT ELSEIF (BIT_3=1) AND (bit_2=0) THEN 'Go forward DEBUG "Forward", CR FOR k = 1 TO 5 PULSOUT 13,850 PULSOUT 12,650 PAUSE 20 NEXT ELSEIF (BIT_3=0) AND (bit_2=1) THEN 'Turn right DEBUG "Turn Right", CR FOR k = 1 TO 5 PULSOUT 13,650 PULSOUT 12,650 PAUSE 20 NEXT ELSE 'STOP PAUSE 300 ENDIF

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 2 Elektronik för D ETIA01 Anders J Johansson Lund Januari 2008 Laboration 2 Vi kommer att använda en liten robot, se figur 1, under laborationerna i ETIA01.

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

Effektpedal för elgitarr

Effektpedal för elgitarr EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

Läsinstruktioner. Materiel

Läsinstruktioner. Materiel Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Digitalt eller Analogt

Digitalt eller Analogt Digitalt eller Analogt digitalt: q 0 255 q 7 q 6 q 5 q 4 q 3 q 2 q 1 q 0 1 ½ ¼ 1/8 1/16 1/32 1/64 1/128 eller analogt? q Digital style Old school Digital Analogomvandlare? b 7 b 6 b 5 b 4 b 3 b 2 b 1 b

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 2 Elektronik för D ETIA01 Anders J Johansson Lund Juni 2008 Laboration 2 Vi kommer att använda en liten robot, se figur 1, under laborationerna i ETIA01. Det

Läs mer

Pulsmätare med varningsindikatorer

Pulsmätare med varningsindikatorer Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna

Läs mer

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)

Läs mer

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

Laborationskort - ML4

Laborationskort - ML4 microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Elektronik Elektronik 2019

Elektronik Elektronik 2019 2019 Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson 2019 Analogt Digital Hur kommunicerar digitala system (0101010) med analoga signaler v o t? Komplicerat! Kräver kunskap om signalbehandling, analog

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Håkan Joëlson 2008-11-03 v 1.2 ELEKTROTEKNIK Laboration E701 Apparater för laborationer i elektronik Innehåll Mål... Teori... Uppgift 1...Spänningsaggregat

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Experiment med schmittrigger

Experiment med schmittrigger dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Läs mer

Laborationshandledning

Laborationshandledning Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens

Läs mer

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning

Läs mer

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Elektronik Dataomvandlare

Elektronik Dataomvandlare Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen i Elektronik - ETIA01 Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

LEU240 Mikrodatorsystem Laboration 2: Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter

LEU240 Mikrodatorsystem Laboration 2: Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter Institutionen för data- och informationsteknik 2011-11-07 : Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter Inledning Vid resten av kursens labtillfällen så kommer vi att steg för steg bygga upp

Läs mer

Laborationshandledning

Laborationshandledning Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters

Läs mer

Elektronik. Dataomvandlare

Elektronik. Dataomvandlare Elektronik Dataomvandlare Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet 2 Översikt Analoga och digitala signaler Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Undersökning av logiknivåer (V I

Undersökning av logiknivåer (V I dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Elektronik Elektronik 2017

Elektronik Elektronik 2017 Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson AD/DA Laboration flyttad 1 Februari -> 9 Februari 3 Februari -> 16 Februari 7 Februari Labförberedelser i handledningen (nästa vecka) Dugga! Analoga

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.

Läs mer

Laboration i digitalteknik Datablad

Laboration i digitalteknik Datablad Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 216 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik, i, I, Ii TDDC75 Diskreta strukturer IT Linköpings

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola EITF11 Digitala projekt. Bandspelaren

Lunds Tekniska Högskola EITF11 Digitala projekt. Bandspelaren Lunds Tekniska Högskola EITF11 Digitala projekt Bandspelaren Johan Hansson & Cecilia Skoglund 22 maj 2017 Abstract This is a report describing the work process, hardware, software and results of a project

Läs mer

Laboration i digitalteknik Datablad

Laboration i digitalteknik Datablad Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 2018 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik TSEA52 Digitalteknik I TDDC75 Diskreta strukturer

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

A/D D/A omvandling. EEM007 - Mätteknik för F 2015 CHRISTIAN ANTFOLK

A/D D/A omvandling. EEM007 - Mätteknik för F 2015 CHRISTIAN ANTFOLK A/D D/A omvandling EEM007 - Mätteknik för F 2015 CHRISTIAN ANTFOLK Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating

Läs mer

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras.

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras. Digital elektronik Den digitala elektroniken behöver bara kunna skilja mellan två tillstånd (spänningsnivåer), etta eller nolla. Normalt representeras logisk etta med den positiva matningsspänningen t.ex.

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen i Digitalteknik, EITF65 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög

Läs mer

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (A/D) och Digital/Analog (D/A) omvandling AD omvandling DA omvandling Motivation - -.2.4.6.8 -.2.4.6.8 - -.2.4.6.8 Analog/Digital

Läs mer

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006 Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, d03kn@student.lth.se Stefan Windfeldt, d03sw@student.lth.se Inlämmnad: 4 december 2006 Innehåll 1 Problembeskrivning 3 2 Teknisk beskrivning

Läs mer

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs på ett

Läs mer

Sekvensnät. William Sandqvist

Sekvensnät. William Sandqvist Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1999-09-06 Rev 1.0 APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET Laboration E101 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum

Läs mer

GPIO - General Purpose Input Output

GPIO - General Purpose Input Output GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt

Läs mer

GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse

GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse GRUNDER I VHDL Innehåll Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse KOMPONENTMODELL Modell för att beskriva komponenter Externt interface Intern funktion

Läs mer

A/D D/A omvandling Mätteknik för F

A/D D/A omvandling Mätteknik för F A/D D/A omvandling Mätteknik för F Johan Nilsson johan.nilsson@bme.lth.se Innehåll! Repetition binära tal! Operationsförstärkare! Principer för A/D omvandling! Parallellomvandlare (Flash)! Integrerande

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN

PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN PROJEKT LJUD PROJEKT LJUD s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och skriva ett program som får högtalaren att spela toner och melodier. Materiel Arduino dator kopplingsdäck

Läs mer

"Crash Course in Programming"

Crash Course in Programming "Crash Course in Programming" Denna genomgång har fokus på programmering. Den följer PBasic-syntaxen för Basic Stamp II, men är i övrigt i stort sett frikopplad från BS2. Vissa aspekter som tas upp följer

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60

Läs mer

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Operationsfo rsta rkarens parametrar Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare

Läs mer

Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12

Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12 Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015

Läs mer

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration

Läs mer

Programmera Avant 5 med PC mjukvara

Programmera Avant 5 med PC mjukvara Programmera Avant 5 med PC mjukvara Installera mjukvaran på din PC Sätt i CD-skivan i PC:n. Kör filen setup.exe på CDskivan så startar installationen. Följ instruktionerna tills installationen är klar.

Läs mer

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas

Läs mer

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll: F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer

Läs mer

Projektrapport i Digitala System

Projektrapport i Digitala System Projektrapport i Digitala System Stämapparat LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Handledare: Bertil Lindvall Utförd: Vårtermin 2019 Utförd av: Markus Ljungqvist Nilsson, Gustav Wetterbrandt,

Läs mer

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, EITA50, LP4, 209 Inlämningsuppgift av 2, Assignment out of 2 Inlämningstid: Lämnas in senast kl

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012 Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna

Läs mer