LEU240 Mikrodatorsystem Laboration 2: Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter
|
|
- Ingrid Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för data- och informationsteknik : Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter Inledning Vid resten av kursens labtillfällen så kommer vi att steg för steg bygga upp ett komplett avbrottsstyrt system som använder olika både interna och externa periferienheter. Slutresultatet kommer att bli ett system för analog ljudinsamling via sampling följt av enkel digital signalbehandling varefter vi via D/A-omvandling återskapar den analoga signalen. Vi kommer att göra D/A-omvandlingen både via en lågpassfiltrerad PWM-signal och med hjälp av en vanlig D/A- omvandlare med R-2R nätverk. Vi kommer inte att direkt kasta oss över hela huvuduppgiften utan vi skall stegvis via ett antal uppgifter bekanta oss med de olika modulerna som vi behöver för att lösa uppgiften. Vi kommer att avsluta med att göra en applikation som är distribuerad över ett CAN-nätverk. Detta blir dock inte ljudapplikationen då CAN inte kan garantera att samplen överförs med rätt hastighet. Uppgifterna är ganska allmänt beskrivna och för att lösa dem så måste ni ingående studera de olika periferienheternas referensmanualer. Till en del av enheterna finns ganska många register kopplade och det gäller då att identifiera vilka register som är relevanta för den aktuella uppgiften, använder man till exempel inte avbrott så är de avbrottsrelaterade registren irrelevanta bortsett från att man naturligtvis skall se till att avbrott inte är aktiverat. Det gäller också i ett flertal fall att identifiera vad som är kontrollregister för att konfigurera enheten och vad som är statusregister som ger information om resultatet från enhetens arbete. Uppgifter Vi kommer alltså att genomföra ett antal deluppgifter där varje uppgift är avsedd att öka kunskapen om någon av de periferienheter som vi kommer att behöva i huvuduppgiften. En del av uppgifterna är separata tester av olika periferienheter som sammantaget ger underlag för lösningen av huvuduppgiften. Antalet uppgifter är ganska stort och det är möjligt att vi av tidsskäl får plocka bort några av dem. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för data- och informationsteknik Sida 1 Avdelningen för datorteknik Besöksadress: Rännvägen Göteborg
2 Uppgift 1 Använd en kanal i någon av de inbyggda A/D-omvandlarna för att A/D-omvandla den variabla spänningen från en potentiometer som har anslutits mellan jord och +5 volt. Visa det digitala resultatet på en lysdiodarray. Använd 8 bitar för omvandlingen och kör kontinuerligt med maximal hastighet, dvs så snart en omvandling är klar så skall nästa omvandling starta. Välj en A/D-kanal och se till att omvandlaren bara använder sig av denna kanal. Då vi skall köra kontinuerligt så bör man se till att omvandlaren är konfigurerad för detta. Fundera på om ni vill ha höger- eller vänsterjusterade data och hur det påverkar hanteringen av data. Hur ser vi till att en A/D-omvandling är klar innan vi gör nästa omvandling samtidigt som vi inte väntar onödigt länge (pollning)? Uppgift 2 Undersök hur hög den maximala omvandlingshastigheten är. Ni måste komma på en metod för att kunna mäta detta. Det går fort så att titta på blinkande lysdioder är ingen tillförlitlig metod. Uppgift 3 Omvandla lysdiodvisningen så att vi i stället för det digitala värdet visar en termometerskala, dvs lysdioderna tänds upp till den aktuella nivån. Fundera över hur stor del av arbetsområdet varje lysdiod skall representera. Uppgift 4 Ersätt potentiometern med temperaturgivaren LM35DZ. Komplettera med lämplig förstärkning så att vi inom ADC:ns arbetsområde kan hantera temperaturintervallet 0º - 40º Celsius. Sök upp temperaturgivarens datablad på nätet. Ta reda på förhållandet mellan temperatur och utspänning från givaren. Beräkna lämplig förstärkning så att vi utnyttjar A/Domvandlarens arbetsområde så bra som möjligt. Ni har tillgång till operationsförstärkare ur gruppen TS951, TS952 och TS954. Dessa skiljer sig bara åt genom att kapslarna innehåller 1, 2 respektive 4 operationsförstärkare. Dessa förstärkare kan hantera hela spänningsområdet från positiv till negativ drivspänning (eller noll). Sådana operationsförstärkare sägs vara av rail-to-rail typ. Då ni använder termometerskalan så är det väl lämpligt att varje lysdiod representerar ett helt antal grader, dvs vi får avvika lite från kravet att ha arbetsområdet 0 40º Celsius. sida 2
3 Uppgift 5 Använd timern för att göra systemet samplat. Sampla med frekvensen 5 khz. Använd samma metod som ni i Uppgift 2 använde för att bestämma maximal omvandlingshastighet för att kontrollera att samplingsfrekvensen blir korrekt. Vi har redan lärt oss i Laboration 1 hur man använder output compare eller modulus down counter hos timern för att generera en precis klocka som vi här kan använda som samplingsklocka. Uppgift 6 Komplettera med en larmsignal som skall tändas då temperaturen överstiger den larmnivå som ställs in på den grupp av DIL-switchar som ansluts till någon port. Larmnivån skall ställas in i grader Celsius. Använd en av de ytterligare lysdioder som finns på kortet med lysdiodrampen som larmsignal. Uppgiften kräver inga speciella tips. Uppgift 7 Ersätt larmdioden med en fläkt som styrs av en PWM-signal. Fläkten skall starta och gå med konstant hastighet då temperaturen överstiger larmnivån. Då fläkten skall gå med konstant hastighet så skall PWM-signalen ha konstant pulskvot. Det handlar alltså bara om att slå av och på PWM-signalen. Då fläkten kräver mer ström än vad processorns utgångar kan ge så måste ni koppla ett effektsteg mellan PWM-utgång och fläkt. Kortet kallas PWM-driver och är märkt för att drivas med 24 volt men det kan lika gärna drivas med 12 volt vilket är den spänning fläktarna skall ha. Håll rätt på spänningarna så att 12 volt inte når processorn! Prova lite olika frekvenser hos PWM-signalen och undersök om frekvensen inverkar på resultatet. Uppgift 8 Gör fläkten varvtalsreglerad så att den startar långsamt vid larmnivån och når maximal hastighet då temperaturen når 40º Celsius. Då arbetsområdet för fläkten ändras när larmnivån ändras så måste styrningen under körningens gång skalas om med hjälp av denna nivå. Då fläkten har ett startmoment så kan man inte börja från pulskvoten noll (0) utan från kanske 10 % eller mer. Det är lite olika för olika exemplar av fläkten. Uppgift 9 Vi skall nu gå in på huvuduppgiften, digitalisering av ljud och återskapande av det analoga ljudet. sida 3
4 Använd ett oscilloskop för att studera ljudsignalen från datorn då ni spelar någon ljudfil eller en CD-skiva. Gör lämpliga ändringar av elektroniken före A/D-ingången för att maximal signalnivå skall passa in i A/D-omvandlarens arbetsområde. Lägg också in ett enkelt antivikningsfilter genom att lägga ett lågpassfilter som filtrerar signalen med gränsfrekvens 5 khz före A/D-omvandlaren. Gör förstärkning och filtrering som separata delar så att vi enkelt kan undersöka effekten av att utelämna filtret. Kretslösningen blir enklare om vi använder symmetrisk drivspänning till vår analoga elektronik så använd ±5 volt som drivspänning. Ni har som tidigare tillgång till operationsförstäkare ur gruppen TS95x. Sök upp datablad på nätet. Dimensionera ett aktivt andragradsfilter. Kom ihåg att AD-omvandlaren är unipolär dvs signalen måste med hjälp av elektronik flyttas till AD:ns arbetsområde. Uppgift 10 Sampla systemet med samplingsfrekvensen 20 khz. Vi har redan lärt oss att använda timern för sampling. Kontrollera även nu att samplingsfrekvensen blir den rätta. Vi måste ha en filtergränsfrekvens (5 khz) som är klart under halva samplingsfrekvensen (10 khz) då vi använder ett ganska flackt filter (lågt gradtal). Uppgift 11 Skicka ut signalen som en PWM-signal. Välj lämplig frekvens och upplösning på PWMsignalen. Dimensionera ett lågpassfilter som filtrerar fram ljudsignalen, dvs dämpar fyrkantvågen i PWM-signalen och i stället tar fram signalens medelvärde. Testa med olika kombinationer av upplösning och PWM-frekvens. Lågpassfiltret skall naturligtvis inte filtrera bort delar av vår insignal utan bara ta hand om, dämpa, PWM-signalens fyrkantpuls. Dimensionera ett nytt andragradsfilter för detta. Det finns faktiskt en del från tidigare dimensioneringar som ni kan återanvända. Uppgift 12 För att kunna öka dämpningen av fyrkantvågen i utsignalen så måste vi höja PWM-frekvensen och för att kunna göra detta utan att begränsa upplösningen så skall vi höja processorns klockfrekvens genom att låta denna styras av processorns inbyggda PLL-krets. Höj klockfrekvensen från 8 MHz till 48 MHz med hjälp av PLL:n och testa effekten på er lågpassfiltrerade PWM-signal. Studera manualen CRG (Clock and Reset Generator) för att komma fram till hur PLL:n aktiveras. Kom ihåg att när vi nu ändrar processorns systemklocka så kommer alla enheter som styrs av denna påverkas. Ni måste till exempel ändra konfigurationen av timern för att behålla samplingsfrekvensen 20 khz. Observera att PLL-frekvensen inte hanteras på riktigt samma sätt som klockfrekvensen från kristalloscillatorn. sida 4
5 Uppgift 13 Ersätt PWM-delen med D/A-omvandlaren MAX548A som ansluts via SPI-interface (SPI0) till labkortet SPI_D/A. Sök upp D/A-omvandlarens datablad på nätet och studera dess konfigurering. Då D/Aomvandlaren arbetar med 16 bitar per överföring via SPI-interfacet medan processorns SPI-interface använder 8 bitar så måste vi lyfta ut /SS-signalen från interfacet och skapa denna själva så att vi kan sända 16 bitar innan /SS-signalen deaktiveras. Det framgår av hårdvarubeskrivningen av D/A-kortet, SPI_D/A, hur /SS-signalen är kopplad. Testa vad som händer med utsignalen om vi utelämnar lågpassfiltret före A/D-omvandlaren. Uppgift 14 Komplettera systemet med en enkel signalbehandlingsrutin som realiserar uttrycket y n 0,5 x n 0,5 x n 4 dvs vi subtraherar det värde vi läste in för fyra samplingsintervall sedan från nuvarande insampel. Faktorerna 0, 5 är bara till för att utsignalen inte skall bli större än insignalen och därmed riskera att bottna systemet. Observera att filterfunktionen kräver ett minne i form av ett skiftregister för att minnas tidigare sampel. Fundera över förväntat frekvensförlopp hos filtret, dvs vilka delar av frekvensspektrat kommer att dämpas och vilka kommer att förstärkas. Anslut en funktionsgenerator till systemets ingång och ett oscilloskop till dess utgång. Kontrollera frekvensegenskaperna genom att svepa insignalens frekvens över systemets frekvensområde. Uppgift 15 Till sist skall vi distribuera en av våra uppgifter genom att fördela den över två CAN-noder. Då vår processor innehåller två CAN-noder så kan ni klara den första uppgiften utan att blanda in någon annan grupp. CAN-interfacet är inte avsett för distribution av signaler som måste sändas och tas emot med en viss klockfrekvens så det passar inte så bra för samplat ljud och därför skall vi distribuera en av de tidigare uppgifterna, Uppgift 8. Dela upp applikationen så att den A/D-omvandlade temperaturen sänds från en CAN-nod till en annan CAN-nod och där används det mottagna ordet för att visa temperatur på en terminal i datorn. Inställning av larmnivå skall ske från den senare noden. För att sända från den ena CAN-modulen till den andra så finns det färdiga byglingar på CAN-kortet MC12 CAN-module. Det enklaste sättet att kontrollera att vi verkligen använder CAN-bussen för överföringen är att lyfta dessa byglingar, då skall applikationen naturligtvis inte fungera längre. sida 5
6 Uppgift 16 Komplettera den mottagande CAN-noden med en teckenbaserad LCD-display som visar aktuell temperatur. Denna ersätter då terminalen. Börja gärna med att testa displayen för sig, dvs skriv ett enkelt program som kan skriva till displayen. Detta program kan sedan lämpligen integreras i applikationen. Uppgift 17 Byt ut den teckenbaserade LCD-displayen mot en punktbaserad LCD-display som förutom aktuell temperatur även kan visa en visuell larmsignal. Då displayen är punktbaserad så har den inget inbyggt alfabet utan vi måste själva bygga upp bokstäverna från punkter. sida 6
Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merEffektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merA/D- och D/A- omvandlare
A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi
Läs merLaborationskort - ML4
microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.
Läs merEnchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (A/D) och Digital/Analog (D/A) omvandling AD omvandling DA omvandling Motivation - -.2.4.6.8 -.2.4.6.8 - -.2.4.6.8 Analog/Digital
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merDigital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-19 1 Inledning Laboration två är inriktad på digitala filter. Ni kommer att via en LabVIEW-applikation kunna dimensionera filter samt mata in egna filterdimensioneringar.
Läs mer2 Laborationsutrustning
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Läs merEnchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs mer- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merKapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Läs merElektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merLaboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys 1 1 Introduktion Syftet med laborationen är att ge kunskaper i att tolka de effekter (speglingar, svävningar) som uppkommer vid sampling av en
Läs merIKUSI STG Produktöversikt
Produktöversikt Följande moduler finns att tillgå i STG serien: Typ Benämning Art. nr. BAS-120 Basplatta 715201 COF-120 Skåp 715202 SPI-300 Programmeringsenhet 709009 STG-200 Nätdel/kontrollenhet 715200
Läs merAVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Läs merLaboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Läs merDu har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Läs merInstruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning.
Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning. I/O-kortet har: 8 digitala ingångar. Avsedda för slutande kontakter. Gemensam plus-matning 15Volt. Öppen ingång = 0. 8 digitala utgångar. Utgångskrets typ
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått
Läs merGrundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn
Läs merTemperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN
2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA
Läs merGrundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Läs merAnalogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merIsolationsförstärkare
Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet
Läs merAD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
Läs merOperationsfo rsta rkarens parametrar
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare
Läs merGPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
Läs merElektronik Elektronik 2019
2019 Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson 2019 Analogt Digital Hur kommunicerar digitala system (0101010) med analoga signaler v o t? Komplicerat! Kräver kunskap om signalbehandling, analog
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merDIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Läs merLäsinstruktioner. Materiel
Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter
Läs merPROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN
PROJEKT LJUD PROJEKT LJUD s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och skriva ett program som får högtalaren att spela toner och melodier. Materiel Arduino dator kopplingsdäck
Läs merAvant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning
SE-2 000920 00896 Rev 1 Avant FAKTARUTA Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db Automatiska funktioner för tilt och förstärkning Välj mellan 3 UHF-ingångar, BI/BIII, bredbandsingång och satellit-mf)
Läs merCOMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul
COMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul Allmänt 12 digitala ingångar, 8 digitala utgångar, 8 analoga ingångar, 8 analoga utgångar Optimal beträffande storlek och funktion Jackbara anslutningsplintar RS-485
Läs merEnchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog
Läs merTVD-M2 TOUCHPOINT VIBRATION MONITOR. Manual
TVD-M2 TOUCHPOINT VIBRATION MONITOR Manual Innehåll 1. TEKNISKA DATA... 2 2. BESKRIVNING... 3 3. HANDHAVANDE... 4 4. INSTÄLLNING... 5 5. ANSLUTNING... 7 6. FELSÖKNING... 8 7. TILLVERKARE... 8 TVD-M2 SE.docx
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Läs merAnaloga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög
Läs merSignalbehandling Röstigenkänning
L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1
Läs merLaboration i tidsdiskreta system
Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Läs merExperiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
Läs merQ64AD, Q68ADV/ADI, analoga ingångsmoduler KI00105E
1 Funktion och användningsområde Q64AD och Q68ADV/ADI omvandlar analoga ström- eller spänningssignaler till digitala värden. 2 Om Kom-igång dokumentet Detta Kom-igång-dokument skall ej ses som en fullständig
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters
Läs merSpänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Läs merElektronik Elektronik 2017
Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson AD/DA Laboration flyttad 1 Februari -> 9 Februari 3 Februari -> 16 Februari 7 Februari Labförberedelser i handledningen (nästa vecka) Dugga! Analoga
Läs merElektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit
CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas
Läs merDigitalt eller Analogt
Digitalt eller Analogt digitalt: q 0 255 q 7 q 6 q 5 q 4 q 3 q 2 q 1 q 0 1 ½ ¼ 1/8 1/16 1/32 1/64 1/128 eller analogt? q Digital style Old school Digital Analogomvandlare? b 7 b 6 b 5 b 4 b 3 b 2 b 1 b
Läs merTENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Läs merBV220. Bruksanvisning
BV220 Bruksanvisning VIGIL BV220 Vigil 2 BV220 är fysiskt kompatibel med den befintliga serien, men med 220W uteffekt. Det är en klass D-förstärkare och har därmed 80% verkningsgrad. Sådana switchade slutsteg
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Läs merStyrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Läs merDigitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merDIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS
LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen
Läs merInstruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning.
Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning. I/O-kortet har: 8 digitala ingångar. Avsedda för slutande kontakter. Gemensam plus-matning 15Volt. Öppen ingång = 0. 8 digitala utgångar. Utgångskrets typ
Läs merDigitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Läs merGrundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
Läs merLab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation
TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Läs merEllära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn
Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Labhäftet underskriven av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och
Läs merTentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Läs merElektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Läs merDigitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Läs merKonstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia
Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012
Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna
Läs merPNSPO! Tips! CP1W-AD och DA. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! Tips! CP1W-AD och DA 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/28 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd
Läs merLEU240 Mikrodatorsystem
LEU240 Mikrodatorsystem Introduktion Var platsar en sådan här kurs i er utbildning? Vad kan ni från tidigare kurser? Vad kan en ingenjör behöva som ni inte har fått i dessa kurser? Hur skall vi tillföra
Läs merVad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
Läs merCanCom C721 RadioTransceiver V1.19
CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 art. 80-721xx CanCom kretskort C721 är avsedd att användas i portabla fjärrstyrningsutrustningar. Radion har dubbelriktad kommunikation så att man kan visa status och
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen
Läs merLexCom Home Certifieringsutbildning
Användarens önskemål på funktioner, ex : Förse alla TV-apparater med en stabil signal av god kvalité oavsett antal anslutna TV. Accessmöjlighet av videokälla i alla rum Möjlighet att välja kanal på Sat-mottagaren
Läs merTillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB
(Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,
Läs merTillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW
Institutionen för data- och elektroteknik 004-03-15 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW 1 Introduktion Vi skall i denna laboration bekanta oss med hur vi kan använda programmen Matlab och LabVIEW för
Läs merKanalprocessor. Ref:5096 T-05 ANALOG. Bredbandig utgång MHz. AGC (automatisk förstärkningsreglering)
SE-1 020109 01104 Kanalprocessor Ref:5096 FAKTA T-05 KANALPROCESSOR Bredbandig utgång 47 860MHz AGC (automatisk förstärkningsreglering) Grannkanalduglig, 40 kanaler både på VHF och UHF Programmerbar via
Läs merSnabbmanual WM Effektanalysator
CARLO GAVAZZI AB, Nattvindsgatan 1, SE-652 21 Karlstad Telefon: 054-85 11 25, Telefax: 054-85 11 77 Internet: http://www.carlogavazzi.se E-Mail: info@carlogavazzi.se Snabbmanual WM3-96 - Effektanalysator
Läs merRemoteBud. Inlämnas: Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk
RemoteBud Inlämnas: 2005-02-01 Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk Abstract Skulle du också vilja styra dina lampor och rulla ner dina persienner med hjälp av din TV-fjärrkontroll? Remotebud
Läs merElektronik. Dataomvandlare
Elektronik Dataomvandlare Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet 2 Översikt Analoga och digitala signaler Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Läs merAtt läsa en manual. Exempel Timern ECT_16B8C. Läs den allmänna beskrivningen (Overview) Vi ser att grundfunktionen är en räknare med prescaler
Att läsa en manual Exempel Timern ECT_16B8C Läs den allmänna beskrivningen (Overview) Vi ser att grundfunktionen är en räknare med prescaler 1 Läs om speciella egenskaper (Features) I övrigt har vi Input
Läs merSteglöst reglerbar ljudkänslighet i ett stort område. Digitalt ljudfilter med 4 förprogrammerade nivåer för att undvika felutlösning
BRUKSANVISNING FÖR RÖSTLARMET VOICE Variofon2 Röstlarmet Variofon2 (från Mediswitch Signal Technik) är en apparat i bordsutförande för övervakning av ljudet i ett rum. När ljudnivån överstiger ett förinställt
Läs merDatakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 4 Operationsförstärkare Jan Thim 1 F4: Operationsförstärkare Innehåll: Introduktion Negativ återkoppling Applikationer Felsökning 2 1 Introduktion Operationsförstärkaren
Läs mer