Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Länsstyrelsen i Jönköping

Transkript

1 Sida 1/13 Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Länsstyrelsen i Jönköping Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet MILJÖCERTIFIERING Myndigheten är inte miljöcertifierad. MILJÖPOLICY Länsstyrelsen uppgift är att svara för att länet utvecklas på ett sådant sätt att fastställda nationella mål får genomslag, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. En långsiktigt hållbar utveckling ska främjas genom att de nationella miljökvalitetsmålen får genomslag i länet i samverkan med en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Länsstyrelsen ska aktivt upprätthålla och öka miljökompetensen hos de anställda. Detta ska ske genom att vi: - beaktar miljöfrågorna på ett tidigt stadium i myndighetsutövning och i utvecklingsarbetet - minskar verksamhetens direkta miljöpåverka, särskilt inom områdena energianvändning och utsläpp av växthusgaser - ställa tydliga miljökrav vid inköp/upphandling av varor och tjänster - ha ambitionen att ständigt vara ett föredöme i miljöarbetet och inspirerar andra att ta miljöhänsyn och främja en energiomställning i samhället - miljöarbetet fortlöpande följs upp, utvärderas och förbättras samt att resultatet redovisas - följa gällande miljölagstiftning och andra krav som gäller Länsstyrelsens verksamhet MILJÖUTREDNING Miljöutredningen uppdaterades 2010.

2 Sida 2/13 AKTIVITETER MED BETYDANDE DIREKT OCH INDIREKT MILJÖPÅVERKAN Prioriterade miljöaspekter (prioritetsklass 1)för direkt miljöpåverkan för vilka det sätts upp mål och upprättas handlingsplaner är: tjänsteresor arbetsresor el-användning upphandling Utöver detta har myndigheten definierat sin indirekta miljöpåverkan som i huvudsak det arbete som görs med de nationella miljömålen och de framtagna tematiska åtgärdsprogrammen 1 kopplat till det arbetet. INTERNA MILJÖMÅL Ö= Övergripande mål, D=Detaljerade mål Ö1: Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan ska minska. För tjänsteresor med bil gäller målsättningen att endast använda energieffektiva fordon som drivs m förnybara bränslen/el år Målet 2014: 82 g/km D1.1 a) För resor m egen bil i tjänsten ska genomsnittligt utsläpp av fossilt CO 2 vara högst 135 g/km. b) Utsläppen av CO 2 ska begränsas genom att Länsstyrelsens gasbilar används i första hand alternativt hyra av miljöbilar. Resor med egen bil sker endast i undantagsfall. D1.2 För resor med Länsstyrelsens tjänstebilar ska genomsnittligt utsläpp av fossilt CO 2 inte vara högre än 65 g/km D1.3 a) För resor med långtidshyrda bilar ska genomsnittligt utsläpp av fossilt CO 2 understiga 95 g/km. D1.4 För resor med korttidshyrda bilar ska genomsnittligt utsläpp av fossilt CO 2 understiga 100 g/km. D1.5 Tjänsteresor med cykel ska uppmuntras vid korta resor. D1.6 CO 2 -utsläpp orsakade av tjänsteresor och uppvärmning ska klimatkompenseras genom inköp av reduktionsenheter i FN:s eller EU:s regelverk alternativt ska motsvarande summa pengar investeras i sol- eller vindenergi. Kompenseringen ska ske senast i februari D1.7 För resor utanför länet ska som regel allmänna kommunikationer, i första hand tåg, väljas. 1 Djurens och växternas miljömål 2012 till 2016, Miljömålen för vattnets bästa 2011 till 2015, Luften och hälsans miljömål 2010 till 2014 samt Vattenförvaltningens åtgärdsprogram.

3 Sida 3/13 D1.8 Minskade utsläpp från arbetsresor uppmuntras. D1.9 El-användningen per anställd ska minska Ö2: Andelen upphandlingar med miljökrav ska öka. (avser antalet registrerade anskaffningar som överstiger kr). D2.1 a) Personal som genomför upphandlingar ska ha god kompetens om hur man kan ställa miljökrav i upphandling. b) Andelen av det totala antalet registrerade anskaffningar ska uppgå till minst 50 %. Andelen av det totala anskaffningsvärdet ska uppgå till minst 40 %. Ö3: I enlighet med visionen att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år 2050 ska andelen förnybar energi öka i länet, energihushållning främjas och utsläppen av växthusgaser minska. År 2050 ska energianvändningen i länet vara mindre än GWh och produktionen av förnybar energi vara minst GWh samt utsläppen av CO 2 vara lägre än 1 ton per invånare. D3.1 Under året ska arbetet för att genomföra klimat- och energistrategin utvecklas vidare. Ö4: Länsstyrelsens åtaganden i antagna åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen ska genomföras (totalt 98 åtgärder). D4.1 Av Länsstyrelsen 36 åtgärder i åtgärdsprogrammet Djurens och växternas miljömål ska minst 90 % vara påbörjade. Minst 75 % ska vara genomförda till mer än hälften. D4.2 Av Länsstyrelsens 31 åtgärder i åtgärdsprogrammet Miljömålen för vattnets bästa ska minst 95% vara påbörjade. Minst 70 % ska vara genomförda till mer än hälften. D4.3 Av Länsstyrelsens 31 åtgärder i åtgärdsprogrammet Luftens och hälsans miljömål ska minst 84 % vara genomförda till mer än hälften och minst 90 % helt eller i huvudsak. Ö5: Länsstyrelsen ska genomföra sina åtaganden enligt vattenförvaltningens åtgärdsprogram. D5.1 Länsstyrelsen ska bidra till genomförande av punkt 15 D5.2 Länsstyrelsen ska bidra till genomförande av punkt 17 D5.3 Länsstyrelsen ska bidra till genomförande av punkt 20 D5.4 Länsstyrelsen ska bidra till genomförande av punkt 28 D5.5 Länsstyrelsen ska bidra till genomförande av punkt 29 D5.6 Länsstyrelsen ska bidra till genomförande av punkt 30 D5.7 Länsstyrelsen ska bidra till genom-förande av punkt 31:

4 Sida 4/13 D5.8 Länsstyrelsen ska i övrigt verka för genomförande av åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen. HANDLINGSPLAN OCH ÅTGÄRDER D1.1: 1. Information om mötes- och resepolicyn vid avdelningsmöten. D1.2: 1. Information om mötes- och resepolicyn vid avdelnings möten 2. Utreda tillgång på miljö- och terrängvänliga bilar 3. Vid nyinköp välja gas- eller elfordon om möjligt. D1.3: Vid upphandling/planering av resor med långtidshyrda fordon väljs en mix som leder till att målet nås. Anställda som under längre perioder kör långtidshyrda bilar bör prioriteras vid utbildning i ECO-driving. D1.4: 1. Alltid hyra miljöbilar, storleksklass anpassas till antal resande och ändamål. Enligt förordning (2009:1) hyra bilar som klarar kravet för miljöbil om det inte finns särskilda skäl för avsteg. 2. Information om mötes- och resepolicyn vid avdelnings möten. D1.5: Cyklarna underhålls och genomgår en totalöversyn varje vår för att bibehålla gott skick och locka till ytterligare användning D1.6: Länsstyrelsen ska i första hand verka för att medlen används till att köpa el från solceller. Om en lokal klimatfond bildas kan klimatkompensering ske genom överföring av medel till denna. D1.7: Information om mötes- och resepolicyn vid avdelnings möten. D1.8: 1. Evenemang för ökat cyklande 2. Intresseunderlag för hopfällbar el-cykel. D1.9: Administrativa enheten samverkar löpande med miljöombud, Länsstyrelsens IT-enhet och fastighetsägaren med åtgärder för att minska el-användningen. D2.1: Rutin för kompetensutveckling för upphandling tas fram. D3.1: 1.åtgärdsprogram för klimatpåverkan respektive klimatanpassning tas fram. 2. Integrera nya åtgärdsprogram i handlingsplan enligt övriga åtgärdsprogram 3. En metodbeskrivning för uppföljning av alla åtgärder i åtgärdsprogramen tas fram.

5 Sida 5/13 D4.1: Enligt arbetsplan ska GFG av Länsstyrelsens 36 åtgärder vid årets slut vara: G:10, H:21. P:36. E:0 D4.2: Enligt arbetsplan ska GFG av Länsstyrelsens 31 åtgärder vid årets slut vara: G:10, H:22. P:27. E:4 D4.3: Enligt arbetsplan ska GFG av Länsstyrelsen 31 åtgärder vid årets slut vara: G:23 H:6, P:2 (G=genomförd helt/ i huvudsak, H=genomförd till mer än hälften, P=påbörjad, E=ej påbörjad, GFG=genomförandegraden) D5.1 (Fiskeenheten) a) Kurs för markägare om biotopvårdande åtgärder b) Forts åtgärdsplanering och info avseende kantzoner & våtmarker vid värdefulla vatten c) Forts fokusering på tillförsel av död ved. D5.1 (Lantbruksrådgivningen) a)vattenforum Lantbruk i Lillån-Dravenområdet b)arbetet för att fler av de större lantbruken i övergödningsprioriterad områden ansluter till Greppa Näringen. D5.2: Informations insatser till lantbrukare, sprutförare & kommunernas miljöinspektörer angående nya bestämmelser om växtskyddsmedel. D5.3: a) Fortsätta med inventeringsprojekten SÖVD, VaKul & Kultur Aqua b)vårdinsatser inom projekt Vårda Vattendragens Kulturarv samt framtagande av informations underlag mm D5.4: (Miljöskyddsenheten) a)möte angående omprövning genomförs med MPD Östergötland i januari. b)brev till verksamhetsutövare om att verksamheten finns på Länsstyrelsens lista över prioriterade omprövningsobjekt med uppmaning att kalla till samråd för att initiera omprövning. D5.4: (Naturskydd och tillsyn) a) Krav på omprövning i första hand för inkommande ärenden rörande ombyggnation/reparation av gamla kraftverk. b)avstämning vid vattengrupps möten 4 ggr/år. D5.4: (Fiske) a)ta fram en samlad tillsynslista. Föra in prioriteringar utifrån listan i Länsstyrelsens plan för skydd och restaurering. b) Avstämning vid vattengrupps möten 4 ggr/år. D5.5: a)komplettera tillsynsplan utifrån ny förteckning på verksamheter med vattenutsläpp till utpekad recipient. b)slutföra projektet "Provtagningsrutiner"

6 Sida 6/13 D5.6: (Fiskeenheten) a)avsluta arbetet med analys och prioritering av åtgärder mot fysisk påverkan. b) Inmatning av föreslagna och planerade åtgärder i VISS Åtgärdsmodul. D5.6: (Vattenenheten) a) Revidera regionala åtgärdsplanerna efter ny statusklassning och åtgärdsplan i VISS. b)publicera och tillgängliggör planerna c)ta fram en rutin för uppföljning/uppdatering d)slutföra arbetet med att ta fram en plan för Länsstyrelsens vattenrelaterade åtgärdsarbete. e)slutföra arbetet med att ta fram underlag för åtgärdsprogram D5.7: a) Prioritering av miljömässigt motiverade objekt b) Arbetet med att hitta finansiering för åtgärdande projekt för dessa objekt. c)fortsättning av arbetet med Gnosjö & Gislaveds kommuner i Anderstorpså-projektet. D5.8: (miljöskydd) a) Uppföljning av förelägganden om verksamhetsområden b) Fortsätt att tillsammans med Samhällsbyggnadsenheten aktualisera frågan att VA-planer ska efterfrågas vid kommunernas arbete med ÖP c)avslutning projekt Torsjöån d) TVL-plan kommer att färdigställas för e) Delta i Miljösamverkan F:s tillsynsprojet "Tillsyn avloppsledningar och pumpar" f)samverka med kommunerna så att vägledning i skriften "Anslutning till kommunalt avlopp i F- län" anammas g)medverka i riskhanteringsplaner som Beredskap utarbetar MÅLUPPFYLLELSE D1.1 Utfall 139 g/km, mål (135 g/km) ej fullt uppnått. Orsak bland annat högt tryck på bilpoolen men även att vi generellt reser allt mer i tjänsten. D1.2 Praktiskta åtgärder genomförda, utfall 90 g/km. Utsläppen har gått från 94 g/km tertial 1, 82 g/km tertial 2 till 74 g/km tertial 3. Det tuffa målet på 65 g/km är långt ifrån att nås trots investeringar i ny el-bil och liten gasbil under året. Orsaken är bland annat ett ökat behov i verksamheten av fyrhjulsdrivna bilar med hög markfrigång. 95 % av de totala utsläppen härrör från den typen av fordon. Under året har en marknadsundersökning gjorts för att hitta alternativa fordon. Planen är att byta ut två av de med högst utsläpp under D1.3 Praktiska åtgärder genomförda, utfall 76 g/km (mål 95 g/km) D1.4 Utfall 98 g/km (mål 100 g/km) D1.5 Genomfört enligt plan D1.6 Beslut fattas i februari 2015

7 Sida 7/13 D1.7 Omfattande informationsinsatser och kommunikation kring tjänsteresor har skett på myndigheten under året. D1.8 Evenemang genomfördes under hösten 2014 bland annat med information från NTF och test av el-cyklar. Intresse för hopfällbar el-cykel har visat sig vara måttligt. D1.9 Minskat från 3354 kwh/åa till 2674/åa, målet om minskad användning därmed uppnått. D2.1 a) Rutiner framtagna men ännu ej beslutade, kommer att tas i samband med övrig förnyelse av dokumentation i samband med att miljöutredningen förnyas under b) Andel antal: 60,4 %, andel värde: 70,6% D3.1 Båda åtgärdsprogrammen är färdiga och tryckta. Implementering av uppföljning sker successivt inför tertial 1. Få åtgärder påbörjade ännu då programmen började gälla i jan D4.1: G:14, H:6, P:13, E:3 D4.2: G:8, H: 15, P: 7, E: 1 D4.3: G:26, H: 2, P: 2, E: 1 D5.1 till D5.8: Genomfört enligt plan med undantag av D5.8 där förelägganden om verksamhetsområden inte kunnat genomföras på grund av resursbrist. KUNSKAP OCH UTBILDNING Alla nyanställda får information om miljöledningssystemet och arbetet, inklusive viktig policys och mål i sin introduktionsutbildning. Alla nyanställda som inte har grundläggande miljöutbildning i sin ordinarie utbildning får genomgå en halvdags miljöutbildning. Utbildning i sparsam körning genomförs för minst 5 personer årligen med både praktik och teori. Under 2014 fick intresserade ur personalen möjlighet att delta i en halvdagsutbildning i grundläggande energikunskap i samarbete med tekniska högskolan i Jönköping. Det hölls också en internutbildning i miljöbalken. Miljösamordnaren är även regelbundet ute på avdelningarna och informerar om arbetet. Utöver detta har varje avdelning ett utsett miljöombud som deltar i miljöombudsmöten ca var tredje vecka, där sprids information ut till avdelningar och enheter och avdelningarna har chans att lyfta frågor som är viktiga för dem. Under året har bland annat en aktiv diskussion förts kring tillgången på bra cykelparkeringar och miljövänligare fyrhjulsdrivna bilar. Cirka en gång per månad hålls även styr-mek:s möten (MEK = Miljö, energi och klimat) där alla avdelningschefer och Länsstyrelsens ekonomichef och länsråd ingår, miljösamordnaren är adjungerad till mötena. IT FÖR MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Länsstyrelsernas gemensamma it-enhet i Västra Götaland byter kontinuerligt ut gamla datorer och skärmar mot nya och mer energisnåla, framför allt ökar antalet bärbara datorer. Under året har Länsstyrelsen i Jönköping infört Pull-print vilket totalt sett minskar klimatbelastningen från skrivare/utskrifter, skrivarna är generellt inställda på dubbelsidig utskrift/svartvitt. Även när det

8 Sida 8/13 gäller Servrar arbetas för att minska antalet fysiska servrar och öka virtualiseringen, nu ligger den på 85,6 %. IT FÖR MINSKAT ANTAL TJÄNSTERESOR Framför allt används Lync-möten regelbundet för att undvika onödiga resor. Tekniken är välanvänd och populär, inte minst då den även sparar en hel del tid. Till viss del används även telefonkonferenser fortfarande även om det mer och mer ersatts av Lync. I dagsläget finns ingen möjlighet att mäta antalet Lyncmöten per länsstyrelse men totalt sett kan man se att det sker en stadig ökning av antalet två- och flerpartssamtal. Lika så ökar antalet mötestimmar med tre eller fler deltagare. Under året har myndigheten även övergått helt till mobil telefoni vilket på sikt ökar möjligheterna till distansarbete.

9 Sida 9/13 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER OCH KVADRATMETER Antal årsarbetskrafter: 216 Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter UTSLÄPP AV KOLDIOXID Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 76,80 86,00 103,00 0,356 0,408 0,507 Bussresor ,07 1,32 2,02 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil BESKRIVNING AV INSAMLAT RESULTAT En förändring är att minibuss tidigare lagts in i bussresor, nu ligger de på bilresor i tjänsten. Vi har även noterat att ett fel smugit sig in i en beräkningsformel för koldioxidutsläpp för 2013 års resultat, felet lokaliserat och utsläppet för 2013 har preliminärt kunnat beräknas till kg. Skillnaden jämfört med 2014 och 2012 beror främst på att vi haft en diesel pick-up mindre under en del av året. Det ser därmed ut som om vi trots allt minskat våra utsläpp från bilresor med egna och hyrda bilar sett till gram per kilometer, 94 g/km (preliminärt) till 87 g/km. 95 % av utsläppen från bilarna i den egna bilpoolen härrör från fyrhjulsdrivna bilar och pick-uper. Resor med dessa har ökat de senare åren på grund av uppdragens utformning och ett antal extra länsövergripande projekt och inventeringar. Vi se också att antalet resor generellt sett ökar både med bil och med flyg. Delvis beror det på några nationella uppdrag som föranlett ett ökat resande till Stockholm. En del av det ökade resandet med flyg beror antagligen på att tågtrafiken genom länet har haft en hel del störningar under året på grund av byte av kontaktledningar och annat underhåll. Resor till Stockholm ligger även så till tidsmässigt att resor med tåg ofta kräver övernattning vilket ses som en stor nackdel. Observera att tågresorna inkluderar lokaltåg på icke-elektrifierad tågbana (dieseltåg). Utan uppskattat värde från dieseltågen skulle tågresorna motsvara 0,9 kg. När det gäller kollektivtrafikresor med köpta värdekort finns ingen säker summa över antal km, det är heller inte möjligt att särskilja resor med olika fordon. Det kommer troligen inte att vara

10 Sida 10/13 möjligt inom den närmsta framtiden heller. Möjligen med digital teknik för resejournaler eller liknande. Vi ser även att det är fortsatta brister i delar av den statistik som vi får från våra leverantörer, inte minst hyrbilsföretagen är ett problem för tillfället. Inför den nya miljöutredningen som myndigheten arbetar med under året kommer också ett större omtag kring rutiner, mallar för statistik och mål att göras. En förhoppning är att miljösamordnarnätverket inom länsstyrelserna kommer att arbeta för bättre samordning när det gäller miljöledningsstatistik generellt framöver. HUR UPPGIFTERNA ÄR FRAMTAGNA Flygresor och tågresor; från researrangörens (Big Travel) statistik, även flygbussresor. Schablonberäkningar/uppskattningar från användningen av våra värdekort i kollektivtrafiken. Uppgifter om korttidshyrda respektive långtidshyrda bilar, samt minibuss kommer från leverantören (Avis) och bygger på delvis på deras statistik (km och utsläpp per km) men även egna beräkningar då vi har koll på vilket bränsle som bilarna tankats med (Avis räknar med något slags medeltal). För de långtidshyrda bilarna för vi en egen resedagbok över km och räknar med respektive bils CO 2 -utsläpp per kilometer. Egna bilar i bilpoolen (biogasbilar, en etanolbil, el-bilar och dieselbilar). Uppgifter kommer från drivmedelsleverantörerna samt resejournaler. Resor med egen bil i tjänsten kontrolleras via ekonomisystemet (km, personer) samt faktiska utsläppsnivåer för de 10 som kört längst, för övrigt schablon på 197 g/km. Maskiner och övriga fordon; förbrukad mängd bränsle från kemikalieförteckning samt Naturvårdsverkets schabloner. Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Värdekorten räknar vi på att det kostar ca 2 kr per km i snitt (finns egentligen ingen fastlagd snittsiffra). I möjligaste mån använder vi faktiska värden (exempelvis utsläpp från fordonsregistret för bilar som körs i egen tjänst). För biogas räknar vi nollutsläpp (fossilt) då vi tankar bilarna på Jönköpings energis egen biogasanläggning. En större översyn av insamlingen kommer att göras i höst i samband med att miljöutredningen uppdateras. I övrigt gäller i huvudsak Naturvårdsverkets schabloner.

11 Sida 11/13 2. Energianvändning ENERGIANVÄNDNING I LOKALER kwh totalt Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt ENERGIANVÄNDNING UTANFÖR LOKALER kwh totalt El NORMALÅRSKORRIGERING Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. FÖRNYBAR ENERGI Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 93 % 91 % 91 % Kyla 100 % 100 % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 96 % 95 % 95 %

12 Sida 12/13 BESKRIVNING AV INSAMLAT RESULTAT Den förnybara andelen är något större för värmedelen 2014 än tidigare. Vi använder fjärrvärme från Jönköpings energi som lämnar följande förklaring: "Under sista månaderna av 2014 har det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket på Torsvik så smått börjat leverera fjärrvärme. Befintligt kraftvärmeverk, som eldas med avfall, har också haft en god tillgänglighet och därför är resultatet för 2014 något bättre än för Åren som kommer förväntar vi oss kunna sänka andelen fossilt bränsle och utsläpp av fossil koldioxid ytterligare." Vi ser även en tydlig trend i att el-förbrukningen minskar år för år, där har vi också ett aktivt sammarbete med både fastighetsägaren och Länsstyrelsens IT-enhet. En relativt stor skillnad ligger i uppgifterna från statens fastighetsverk om förbrukningen på residenset och dess gårdshus stämmer, där ser vi en minskning från 5872 kwh 2013 till 728,7 kwh i år för enbart gårdshuset. Enligt SFV är årets siffor de korrekta och beror delvis på att man har bättre uppdelad mätning för alla delar och hyresgäster nu. Värmeförbrukningen ligger på ungefär samma nivå som tidigare och även om det pågår ett kontinuerligt arbete för att sänka energiförbrukningen även här så börjar många åtgärder vara genomförda. En osäkerhetsfaktor är att vi inte har möjlighet att verkligen mäta skillnader i verksamhetsel och fastighetsel idag, det handlar helt om uppskattningar, i dagsläget är det inte en prioriterad fråga i vårt samarbete med vår fastighetsägare. HUR UPPGIFTERNA ÄR FRAMTAGNA Det mesta handlar om leverantörsuppgifter från våra fastighetsägare. Men så som beskrivet ovan finns ingen faktiskt mätning av fastighetsel respektive verksamhetsel utan det är en uppskattning. Sedan har vi ett eget uppföljningssystem via ekonomisystemet för verksamheten/fastigheterna i vår nationalpark på stora Mosse.

13 Sida 13/13 3. Miljökrav i upphandling ANTAL UPPHANDLINGAR MED MILJÖKRAV Antal st Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 60 % 40 % 34 % VÄRDE AV UPPHANDLINGAR MED MILJÖKRAV Värde kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 63 % 32 % 56 % BESKRIVNING AV INSAMLAT RESULTAT Vi ser en klar förbättring här, bland annat har vi gått ut regelbundet med information och påminnelser om att fylla i den fil vi använder för uppföljning och informerat om att det är viktigt att verkligen försöka ställa miljökrav i alla upphandlingar eftersom det är ett bra sätt att uppmärksamma miljöfrågor externt. Systemet är känsligt så tillvida att det är upp till varje person som gör en upphandling att komma ihåg inte bara att ställa miljökrav utan att rapportera vad som gjorts. Större upphandlingar som går via upphandlingsavdelningen är inte några större problem, däremot mindre och sällan förekommande upphandlingar är en större utmaning att säkerställa kvalitet och uppföljning för. Idag har vi en excelfil som vi använder där vi vill att alla som gör upphandlingar över kr fyller i uppgifter. Under slutet av 2014 påbörjades ett samarbete med vår lokala upphandlingsansvariga för att utveckla den filen med uppgifter även de eftersökte. Vi hoppas att den ska kunna bli ännu bättre och ännu lättare att verkligen komma ihåg att använda när vi "trycker på" från två håll. HUR UPPGIFTERNA ÄR FRAMTAGNA Eget uppföljningssystem