Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden

Transkript

1 FEBRUARI 2014 Bilagor till Naturvårdsverkets rapport 6601 Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden En detaljerad genomgång av samtliga tio utvärderade områden finns i bilaga 4 Utvärdering av studieprojekt. BILAGOR: 1. Kontaktuppgifter vid utvärdering av studieprojekt sid 2 2. Matriser för bedömning av miljöeffekter sid 4 3. Matriser för bedömning av sociala effekter sid Utvärdering av studieprojekt sid Protokoll från möte i Bengtsfors sid 201 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 Bilaga 1: Kontaktuppgifter

3 Projekt Kontaktperson(er) Funktion E-post Telefonnummer Personen kontaktad av (från Sweco eller Senaste datum för kontakt Enveco) EKA Bengtsfors Solveig Andersson Kommunchef Gerda Kinell Crister Blüme Verksamhetsansvarig, föreningen Dalslands turism Gerda Kinell Anna-Karin Davidsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Anna-Karin.Davidsson@lansstyrelsen.se Gerda Kinell Boh Tivesten Beställarombud/kommunens kontaktperson för boh.tivesten@bengtsfors.se projektet, Bengtsfors kommun Gerda Kinell Fredrik Hansson Projektledare, Empirikon fredrik.hansson@empirikon.se Gerda Kinell BT Kemi Kristina Jeppson Vice projektledare, Svalövs kommun kristina.jeppsson@svalov.se Gerda Kinell Eva Sköld Projektledare, Svalövs kommun eva.skold@svalov.se Gerda Kinell Hans Tapper Framtidssmedjan, Kulturzon + Galleri Tapper-Popermajer info@kulturzon.se Gerda Kinell Robertsfors Värderingar baserade på tidigare genomförd ekonomisk analys och hållbarhetsanalys (NV Rapport 5836 och NV Rapport 5891) Karin Söderström Länsstyrelsen Västerbotten, Verksamhetsledare karin.soderstrom@lst.se Miljöenheten Åsa Soutukorva Örserumsviken Skomakaren 1 Gunnar Richter markägare lukas.richter@telia.com Tore Söderqvist Kjell Hansson var projektledare kjell.hansson@empirikon.se Tore Söderqvist Conny Jansson tf bygg- och miljöchef 'conny.jansson@vastervik.se' Tore Söderqvist V Christer Hermansson handläggare på miljökontoret 'christer.hermansson@vastervik.se' Tore Söderqvist Senaste e-post Anders Kjellberg Lst Kalmar anders.kjellberg@lansstyrelsen.se Tore Söderqvist E-post Anders Svennson lst Kalmar, 010- Ingela Forssman Paul Herbertsson Mark- och planeringschef paul.herbertsson@vaxjo.se Ingela Forssman, Åsa Soutukorva Mail Håkan Ström Entreprenör, utförde grävningarna hakan.strom@hentrab.se Ingela Forssman Bevego Nuvarande verksamhetsutövare Ingela Forssman Telefonkontakt Hälleforsnäs bruk Hanssons såg Lerum Jerry Persson var handläggare på Flens kommun jerry.nvvf@gmail.com Tore Söderqvist Henrik Erdalen var projektledare henrik.erdalen@trafikverket.se Tore Söderqvist V Ragnar Boman ordförande för Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter ragnar.boman@telia.com Tore Söderqvist Mikael Boman miljöchef, Flens kommun mikael.boman@flen.se Tore Söderqvist V Johan Hörnsten Uppdragsledare MRM-konsult somutförde huvudstudien Claes Thureson V25 Gustaf Sjölund Uppdragledare WSP som ledde saneringen Claes Thureson V25 Maria Gustavsson Handläggare på Länsstyrelsen maria.l.gustavsson@lansstyrelsen.se Ingela Forssman mailkontakt 5/29/2013, telefonsamtal Gunilla Rådman Lerums kommun MoH Ingela Forssman Diskussion med Gunilla ang antal personer som vistats på platsen Hagfors Jan Nilsen Konsult på Sweco i Karlstad jan.nilsen@sweco.se Ingela Forssman, Tore Söderqvist IF: Telefonsamtal , bokat tid för genomgång av arket den 5/6 kl 13. TS: e- post från JN Köpmanholmen Carola Sångberg Miljöinspektör Örnsköldsviks kommun carola.sangberg@ornskoldsvik.se Åsa Soutukorva Mailat Carola 17 juni och Katrina Mähler Miljöinspektör Örnsköldsviks kommun katrina.mahler@ornskoldsvik.se Åsa Soutukorva fick svar att Katrina återkommer efter semestern.

4 Bilaga 2: Matriser för bedömning av miljöeffekter

5 MARK (LAND OCH MARKMILJÖ) Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Troligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området Exempel Markens kemiska och fysiska egenskaper försämras med negativ effekt för den ekologiska funktionen eller Biotop/habitat förändras så att djur och växter inte längre kan leva där eller Landskapets ekologiska funktion försämras (t ex pga att barriärer hindrar djurs rörelsefrihet eller att sammanhängande stråk av en viss biotop avbryts) eller Biologisk mångfald minskar Möjligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området Exempel Markens kemiska och fysiska egenskaper riskerar att försämras eller Biotop/habitat kan förändras så att djur och växter får sämre möjlighet att leva där eller Landskapets ekologiska funktion riskerar att bli sämre eller Biologisk mångfald riskerar att minska Försumbar påverkan sker på land och mark som påverkar ekosystem, livsbetingeler, flora eller fauna, markens kemiska eller fysiska egenskaper, landskapets form och funktion eller övrigt Möjligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området Exempel Markens kemiska och fysiska egenskaper kan bli bättre eller Biotop/habitat kan förändras så att djur och växter får bättre möjlighet att leva där eller Landskapets ekologiska funktion kan bli bättre eller Biologisk mångfald kan öka Observera Ingen negativ effekt får uppstå samtidigt Troligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området Exempel Markens kemiska och fysiska egenskaper förbättras med positiva följder för den ekologiska funktionen eller Biotop/habitat förändras så att djur och växter får bättre möjlighet att leva där eller Landskapets ekologiska funktion förbättras (t ex pga att hindrande barriärer försvinner eller att biotopstråk länkas samman) eller Biologisk mångfald ökar Observera Ingen negativ effekt får uppstå samtidigt Nyckelfrågor : - Hur påverkas ekosystemen i området av efterbehandlingen? - Har området ett identifierat naturvärde? - Vilka djur och växter finns och kan påverkas? Har en biologisk inventering gjorts? Har känsliga (t ex rödlistade) arter identifierats på platsen. Är biotopen känslig för påverkan? Ovanlig? Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Giftfri miljö - Ett rikt växt- och djurliv Informationskällor: Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och kommunens naturvärdesinventeringar och databaser Kommunala planer (t ex naturvårdsområden i översiktsplan) Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området

6 GRUNDVATTEN Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Troligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas negativt. Möjligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas negativt. Ingen eller försumbar effekt på grundvattnet Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Möjligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas positivt Troligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas positivt Exempel Grundvattnets kvalitet blir tydligt försämrad Exempel Grundvattnets kvalitet blir möjligen försämrad Exempel Grundvattnets kvalitet blir möjigen förbättrad. Exempel Grundvattnets kvalitet blir troligen förbättrad. Grundvattnet påverkar djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten. Stort uttag av grundvatten kommer att försämra grundvattenmagasinets ekologiska värden. Stort uttag leder till sättningar som påverkar byggnader i närområdet. Grundvattnet påverkar möjligen djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten. Uttag av grundvatten kommer möjligen att försämra grundvattenmagasinets ekologiska värden. Uttag leder möjligen till sättningar som påverkar byggnader i närområdet. Grundvattnets påverkan på djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten minskar möjligen. Uttag av grundvatten som kan försämra grundvattenmagasinets ekologiska värden minskar möjligen. Uttag som leder till sättningar som påverkar byggnader i närområdet minskar möjligen. Grundvattnets påverkan på djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten minskar troligen. Uttag av grundvatten som kan försämra grundvattenmagasinets ekologiska värden minskar troligen. Uttag som leder till sättningar som påverkar byggnader i närområdet minskar troligen. Nyckelfrågor : - Vilken jordart finns i området? - Hur påverkas grundvattennivåerna i området av efterbehandlingen? - Finns det kända spricksystem i berget? - Vilken roll spelar det lokala grundvattnet i områdets ekosystem? Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Grundvatten av god kvalitet - Giftfri miljö Informationskällor: SGU:s jordartskarta samt grundvattenkarta med klassning av grundvattentillgångar, inkl kemisk och fysisk status Vattenmyndiheternas Vattenkarta, samt klassning/karaktärisering av vattenförekomsten/avrinningsområden Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området Riskbedömning och Åtgärdsutredning.

7 YTVATTEN Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Troligen påverkas ytvatten med negativa konsekvenser för den ekologiska funktionen Exempel Ytvattendragets vattenkvalitet blir försämrad. eller Vattennivån, strömningshastigheten eller omsättningstiden i vattendraget förändras med negativ effekt för ekosystem. Möjligen påverkas ytvatten med negativa konsekvenser för den ekologiska funktionen Exempel Ytvattendragets vattenkvalitet riskerar att bli försämrad. Effekter minskas av en stor utspädning i recipienten och/eller ett av att recipienten är mindre känslig. Vattennivå, strömningshastighet eller omsättningstid kan påverkas vilket kan påverka den ekologiska funktionen. Påverkan på ytvattenkvalitet är försumbar och Påverkan på vattennivå, strömningshastighet/flöde och omsättningstid är försumbar Möjligen påverkas ytvatten med positiva konsekvenser för den ekologiska funktionen Exempel En minskning av utsläpp till ytvatten kan ske, med en möjlig förbättring av ekologiska livsbetingelser som följd. eller Vattennivån, strömningshastigheten eller omsättningstiden i vattendraget kan förändras med en möjlig positiv effekt för ekosystem på platsen. Åtgärderna kan t ex bidra till en återställning till naturliga(ickemänskligt påverkad) vattennivå, strömningshastighet, omsättningstid med en möjlig förbättring av ekologisk funktion som följd. Observera Inga negativa effekter får uppstå samtidigt Troligen påverkas ytvatten med positiva konsekvenser för den ekologiska funktionen Exempel Ytvattendragets vattenkvalitet blir troligtvis förbättrad eller Vattennivån, strömningshastigheten eller omsättningstiden i vattendraget förändras med trolig positiv effekt för ekosystem på platsen. T ex kan åtgärderna bidra till en återställning till naturlig (icke-mänskligt påverkad) vattennivå, strömningshastighet, omsättningstid. Observera Inga negativa effekter får uppstå samtidigt Nyckelfrågor : Vilken påverkan kan ske till recipienten? - Vad är det för typ av recipient, vilken utspädning kan ske? - Vilken känslighet har recipienten? - Vilken ekologisk status har recipienten? Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - Hav i balans samt levande kust och skärgård - Ett rikt växt- och djurliv Informationskällor: Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och kommunens naturvärdesinventeringar och databaser Kommunala planer (t ex naturvårdsområden i översiktsplan) Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området

8 SEDIMENT Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Troligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment. Exempel Sediment blir troligen påverkat av förorening vilket leder till en tydlig negativ effekt för den ekologiska funktionen Sedimentlevande flora och fauna påverkas negativt. Möjligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment Exempel Sediment kan bli påverkade av förorening vilket leder till en möjlig negativ effekt för den ekologiska funktionen Sedimentlevande flora och fauna kan möjligen påverkas negativt. Ingen eller försumbar påverkan på sediment Sedimentlevande flora och fauna påverkas inte. Möjligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment Exempel Förutsättningarna för ekologiska funktioner kan förbättras i sedimentet Förutsättningarna för sedimentlevande flora och fauna kan förbättras Troligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment Exempel Förutsättningarna för ekologiska funktioner kommer att förbättras i sediment Förutsättningarna för sedimentlevande flora och fauna kommer att förbättras Nyckelfrågor : - Hur påverkas ekosystemen i området av efterbehandlingen? - Påverkas sedimentets sammansättning? - Påverkas den ekologiska funktionen i sedimentet? - Påverkas flora och fauna positivt eller negativt? Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Giftfri miljö - Ett rikt växt- och djurliv (-) Levande sjöar och vattendrag Informationskällor: Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och kommunens naturvärdesinventeringar och databaser Kommunala planer (t ex naturvårdsområden i översiktsplan) Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området

9 LUFT Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Troligen ökar utsläpp till luft med negativa konsekvenser för globala, regionala eller lokala ekosystem Exempel Åtgärderna leder troligtvis till en ökning av växthusgaser, i form av utsläpp från förbränning, från transporter eller från frigörande av växthusgaser tex pga markberedning, avverkning el dyl med mer än 50% jämfört med en fullständig bortgrävning av alla föroreningar i området eller En ökning av utsläpp av försurande eller övergödande ämnen (te x NOx och SOx) är trolig, som genom senare depositon kan påverka omgivande ekosystem negativt Möjligen ökar utsläpp till luft med negativa konsekvenser för globala, regionala eller lokala ekosystem Exempel Växthusgaser riskerar att frigöras i mindre omfattning, mellan 10-50% jämfört med en fullständig bortgrävning av alla föroreningar i området. eller Utsläpp av försurande eller övergödande ämnen riskerar att ske Förändringen av utsläpp till luft och/eller konsekvenser av denna är försumbara. Möjligen minskar utsläpp till luft, vilket kan ge positiva effekter för globala, regionala eller lokala ekosystem. Exempel Utsläpp av växthusgaser kan minska eller utsläpp av försurande eller övergödande ämnen kan minska eller åtgärder innebär att ekosystemets förmåga att ta upp koldioxid kan öka (fungera som kolsänka) Observera Ingen negativ effekt får ske samtidigt Troligen minskar utsläpp til luft, vilket kan ge positiva effekter för globala, regionala eller lokala ekosystem Exempel Utsläpp av växthusgaser minskar troligtvis eller utsläpp av försurande eller övergödande ämnen minskar troligtvis eller åtgärder innebär att ekosystemets förmåga att ta upp koldioxid ökar (fungera som kolsänka) troligtvis Observera Ingen negativ effekt får ske samtidigt Nyckelfrågor : Vilken typ av utsläpp till luft kan ske? - I vilken omfattning kommer åtgärdena innebära förbränning av fossila bränslen? - Sker någon typ av markberedning som kan påverka nedbrytning eller frigörelse av växthusgaser? Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Frisk luft - Giftfri miljö - Begränsad klimatpåverkan - Bara naturlig försurning - Skyddande ozonskikt Informationskällor: Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området Riskbedömning och Åtgärdsutredning.

10 PRODUKTION AV EJ ÅTERVINNINGSBART AVFALL Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Genom EBH-åtgärderna producareas mer än 50% av ej återvinningsbart avfall, jämfört med bortgrävning och deponering av alla förorenade massor i området. Genom EBH-åtgärderna producareas 10-50% av ej återvinningsbart avfall, jämfört med en fullständig bortgrävning och deponering av alla förorenade massor i området. Genom EBH-åtgärderna producareas försumbar mängd ickeåtervinningsbart avfall, < 10% jämfört med en fullständig bortgrävning och deponering av alla förorenade massor i området. Ej relevant för detta kriterium. Ej relevant för detta kriterium. Nyckelfrågor : - Kommer betydande mängder icke återvinningsbart avfall att produceras? Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Giftfri miljö Informationskällor: Huvudstudoe med åtgärdsutredning, med uppgifter om deponerade mängder.

11 FÖRBRUKNING AV ÄNDLIGA NATURRESURSER Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Troligen kommer förbrukningen av ändliga naturresurser att öka. Exempel Ändliga naturresurser som sand och grus förbrukas troligen. Betydande förbrukning av icke förnyelsebar energi, ex fossila bränslen. Användningen av vattenresurser nu och/eller i framtiden begränsas. Möjligen kommer förbrukningen av ändliga naturresurser att öka Exempel Ändliga naturresurser som sand och grus förbrukas möjligen Viss eller möjlig förbrukning av icke förnyelsebar energi, ex fossila bränslen. Viss begränsning i användningen av vattenresurser nu och/eller i framtiden. Försumbar effekt på områdets naturresurser, exempelvis grund- eller ytvatten som kan nyttjas idag eller nyttjas i framtiden för vattenförsörjning. Ändliga naturresurser som sand och grus påverkas inte. Försumbar energiförbrukning av icke förnyelsebar energi. Möjligen kommer förbrukning av ändliga naturresurser att minska. Exempel Föroreningsrisken reduceras för grund - eller ytvatten vilket leder till att vattenförsörjningen i dag eller i framtiden i området påverkas positivt. eller Föroreningsrisken reduceras för ändliga naturresurser exempelvis sand och grus. Åtgärden lan leda till minskad energiförbrukning. Troligen kommer förbrukningen av ändliga naturresurser att minska Exempel Föroreningsrisken reduceras för grund - eller ytvatten vilket leder till att vattenförsörjningen idag eller i framtiden i området påverkas positivt. eller Föroreningsrisken reduceras för de ändliga naturresurser exempelvis sand och grus. Mindre energiförbrukning förväntas framöver. Nyckelfrågor : - Har området identifierade naturresurser? - Kommer områdets naturresurser påverkas? - Kommer vattenförsörjningen att påverkas i området? Kommer ändliga naturresurser att förbrukas? - Kommer betydande mängder icke förnyelsebar energi att förbrukas? Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Grundvatten av god kvalitet - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft (-) Levande sjöar och vattendrag Informationskällor: SGU:s jordartskartor och grundvattenkartor Grusinventeringar Kommunala planer (t ex översiktsplan eller detaljplan) som underlag för dicksvattenbehov. befintliga bostäder eller verksamheter. Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området Riskbedömning och åtgärdsutredning, med uppgifter om exvis entreprenad- och transportarbete (inkl energiförbrukning)

12 Bilaga 3: Matriser för bedömning av sociala effekter

13 KULTURVÄRDEN (inkl. landskapsbild) Trolig negativ effekt: 2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Troligen missgynnas kulturmiljön. Exempel: Alternativet leder till att en byggnadminnesmärkt industribyggnad på området rivs. Möjligen missgynnas kulturmiljön. Exempel: Alternativet leder till att en byggnadsminnesmärkt industribyggnad på området möjligen måste rivas. Kulturmiljön varken gynnas eller missgynnas. Möjligen gynnas kulturmiljön. Exempel : Alternativet leder till att en byggnadsminnesmärkt industribyggnad på området möjligen kan bevaras. Troligen gynnas kulturmiljön. Exempel : Alternativet leder till att en byggnadsminnesmärkt industribyggnad på området bevaras. Nyckelfrågor: Vilka typer av kulturmiljövärden finns på området? Finns det något på området som berättar om människors historia? Finns det någon materiell eller immatriell företeelse på området som ger uttryck för kulturhistoria? Finns det kulturhistoriska värden i form av enskilda objekt (t.ex. fornlämningar, byggnadsminnen eller Q-märkta objekt) eller helhetsmiljö? Har kulturmiljön varit föremål för klassning? Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta kommunen och granska t.ex. översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och kulturmiljöprogram. Kontakta länsstyrelsen och granska t.ex. förekomsten av riksintressen, världsarv, kulturreservat, objekt skyddade av lagen om kulturminnen m.m. (fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen), regionala kulturmiljöprogram och strategiska miljöbedömningar.

14 LOKAL MARKANVÄNDNING Trolig negativ effekt: 2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig Möjlig positiv effekt: +1 effekt: 0 Trolig positiv effekt: +2 Troligen kan det åtgärdade området eller dess omedelbara närhet inte användas för den önskade typen av markanvändning. Exempel: Området är detaljplanelagt för bostäder, men alternativet leder troligen till att området inte kan bebyggas med bostäder. Möjligen kan området eller dess omedelbara närhet inte användas för den önskade typen av markanvändning. Exempel: Området är detaljplanelagt för bostäder, men alternativet leder möjligen till att området inte kan bebyggas med bostäder. Alternativet påverkar inte möjligheten att använda området eller dess omedelbara närhet för den önskade typen av markanvändning. Möjligen kan området eller dess omedelbara närhet användas för den önskade typen av markanvändning. Exempel: Området är detaljplanelagt för bostäder, och alternativet leder möjligen till att området kan bebyggas med bostäder. Troligen kan området eller dess omedelbara närhet användas för den önskade typen av markanvändning. Exempel: Området är detaljplanelagt för bostäder, och alternativet leder troligen till att området kan bebyggas med bostäder. Nyckelfrågor: Vad önskar aktörerna i EBH-projektet att området skulle kunna användas till? Vilken markanvändning anges i kommunala planer eller program? Leder EBH till att området kan användas för den användning som anges i kommunala planer eller program? Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta markägare/exploatör. Kontakta kommunen och granska översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt eventuella specialdokument om önskad markanvändning i t.ex. översiktsplaneunderlag eller stadsbyggnadsprogram.

15 RÄTTVISA Trolig negativ effekt: 2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig Möjlig positiv effekt: +1 effekt: 0 Trolig positiv effekt: +2 Troligen missgynnas någon grupp (existerande eller framtida) i samhället. Exempel: Intressentanalyser eller samråd tyder på att det finns starka lokala konflikter kring alternativet. Observera: Förorenings- eller EBH-ansvariga och verksamhetsutövare ska inte tas med i bedömningen av denna huvudeffekt. Möjligen missgynnas någon grupp (existerande eller framtida) i samhället. Exempel: Intressentanalyser eller samråd indikerar att det kan finnas starka lokala konflikter kring alternativet. Observera: Förorenings- eller EBH-ansvariga och verksamhetsutövare ska inte tas med i bedömningen av denna huvudeffekt. (Värde 0 är ej relevant för denna huvudeffekt, eftersom plussidan har operationaliserats som att ingen grupp i samhället missgynnas.) Möjligen missgynnas ingen grupp (existerande eller framtida) i samhället. Exempel: Intressentanalyser eller samråd indikerar att det kan finnas en lokal acceptans för alternativet. Observera: Förorenings- eller EBH-ansvariga och verksamhetsutövare ska inte tas med i bedömningen av denna huvudeffekt. Troligen missgynnas ingen grupp (existerande eller framtida) i samhället. Exempel : Intressentanalyser eller samråd tyder på att det råder en lokal acceptans för alternativet. Observera: Förorenings- eller EBH-ansvariga och verksamhetsutövare ska inte tas med i bedömningen av denna huvudeffekt. Nyckelfrågor: Vilken inverkan har alternativet på olika grupper idag? Vilken inverkan har alternativet på olika grupper i framtiden? Finns det någon grupp som missgynnas av alternativet eller anser sig missgynnas? Finns en lokal acceptans för alternativet eller råder det konflikter? Oroar sig någon grupp för alternativet? Vilka blir de troliga långsiktiga konsekvenserna av alternativet? I vilken grad tar man hand om föroreningarna? Om alternativet innebär att föroreningarna får ligga kvar, är föroreningen av en typ som bryts ned långsamt eller snabbt i naturen? Informationskällor: MKB (om sådan finns). Resultat från t.ex. intressentanalyser och samrådsförfaranden. Vidare kan analyser av fördelningseffekter inom ramen för kostnadsnyttoanalyser ge information.

16 REKREATION Trolig negativ effekt: 2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig Möjlig positiv effekt: +1 effekt: 0 Trolig positiv effekt: +2 Troligen missgynnas rekreation och friluftsliv. Möjligen missgynnas rekreation och friluftsliv. Rekreation och friluftsliv varken gynnas eller missgynnas. Möjligen gynnas rekreation och friluftsliv. Troligen gynnas rekreation och friluftsliv. Exempel: Alternativet leder till (fortsatta) restriktioner för allmänhetens tillträde till ett område som har stora potentiella rekreationsvärden. Exempel : Alternativet leder till en sämre eller fortsatt dålig rekreationskvalitet, exempelvis genom att människors oro för att använda en badplats i omgivningen troligen kvarstår. Exempel: Alternativet leder möjligen till (fortsatta) restriktioner för allmänhetens tillträde till ett område som har potentiella rekreationsvärden. Exempel: Alternativet kanske leder till en sämre eller fortsatt dålig rekreationskvalitet, exempelvis genom att människors oro för att använda en badplats i omgivningen kanske kvarstår. Exempel: Alternativet leder till ökad tillgänglighet för allmänheten till ett område som kan användas för rekreation, men det är osäkert om det kommer att användas. Exempel: Alternativet leder till ökad tillgänglighet för allmänheten till ett område som är lämpligt för rekreation. Exempel: Alternativet leder till en Exempel: Alternativet kanske leder högre rekreationskvalitet, till en högre rekreationskvalitet, exempelvis genom att en badplats exempelvis genom att en badplats i i omgivningen kan användas utan omgivningen möjligen kan börja oro för föroreningar. användas utan oro för föroreningar. Nyckelfrågor: Vilka (potentiella) rekreationsvärden har området? Är det intresse för promenader, motion, bad, svamp- och bärplockning eller annan typ av rekreation? Vilka fritidsanläggningar och friluftsområden finns i omgivningen? Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta kommunen och granska översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt eventuella specialdokument om friluftsliv i t.ex. översiktsplaneunderlag. Kontakta länsstyrelsen och granska t.ex. förekomsten av riksintressen för det rörliga friluftslivet, strandskydd och strategiska miljöbedömningar. Observera att somliga naturreservat är inträttade framför allt för friluftslivets behov.

17 HÄLSA MED AVSEENDE PÅ OMRÅDETS FÖRORENINGAR Trolig negativ effekt: 2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0 Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2 Troligen ökar hälsoriskerna för allmänheten (netto) Möjligen ökar hälsoriskerna för allmänheten (netto) Hälsoriskerna för allmänheten är oförändrade (netto) Möjligen minskar hälsoriskerna för allmänheten (netto). Troligen minskar hälsoriskerna för allmänheten (netto). Exempel: Spridningen av cancerframkallande ämnen kvarstår eller ökar, vilket troligen leder till en ökad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen. Exempel: Spridningen av hälsoskadliga ämnen kvarstår eller ökar, vilket möjligen leder till en ökad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen. Exempel: Spridningen av hälsoskadliga ämnen minskar, vilket möjligen leder till en minskad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen. Exempel: Spridningen av hälsoskadliga ämnen minskar, vilket troligen leder till en minskad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen. Nyckelfrågor: Vilka typer av effektbaserade hälsorisker finns inom området och i omgivningen? Hur många är exponerade för hälsoriskerna? Är riskerna akuta eller icke-akuta? Hur ser riskbedömningen ut och hur hanteras riskerna? Vilka typer av föroreningar rör det sig om? Flyktiga eller mer stabila? Hur är föroreningshalterna och -mängderna i jämförelse med lokala eller regionala bakgrundshalter? Informationskällor: MKB (om sådan finns). Riskbedömningen, information från t.ex. länsstyrelsen, Boverket och Naturvårdsverket om miljökvalitetsnormer, riktvärden och bakgrundshalter.

18 ANDRA SOCIALA EFFKTER Trolig negativ effekt: 2 Möjlig negativ effekt: 1 Försumbar eller obefintlig Möjlig positiv effekt: +1 effekt: 0 Trolig positiv effekt: +2 Troligen medför EBH-åtgärderna negativa lokala sociala effekter. Möjligeen medför EBH-åtgärderna negativa lokala sociala effekter. EBH-åtgärderna medför försumbara lokala sociala effekter. Möjligeen medför EBH-åtgärderna positiva lokala sociala effekter. Troligen medför EBH-åtgärderna positiva lokala sociala effekter. Exempel: Åtgärderna har medfört en minskad mängd arbetstillfällen lokalt eller begränsade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet. Exempel: Åtgärderna har medfört en minskad mängd arbetstillfällen lokalt eller begränsade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet. Exempel: Åtgärderna har medfört en ökad mängd arbetstillfällen lokalt eller ökade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet. Exempel: Åtgärderna har medfört en ökad mängd arbetstillfällen lokalt eller ökade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet. Nyckelfrågor: Vad önskar aktörerna i EBH-projektet att området skulle kunna användas till? Vilken markanvändning anges i kommunala planer eller program? Leder EBH till att området kan användas för den användning som anges i kommunala planer eller program? Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta markägare/exploatör. Kontakta kommunen och granska översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt eventuella specialdokument om önskad markanvändning i t.ex. översiktsplaneunderlag eller stadsbyggnadsprogram.

19 Bilaga 4: Utvärderingar av studieprojekt

20 Bilaga 4 Utvärdering av studieprojekt 1

21 Innehåll 1 EKA BENGTSFORS Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Genomförande Resultat av EBH Miljö-och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel 31 2 BT KEMI (NORRA OMRÅDET) Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö-och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel 52 3 HANSSONS SÅG Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation 54 2

22 3.3 Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel 66 4 HÄLLEFORSNÄS BRUK Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel 84 5 KÖPMANHOLMEN Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH 87 3

23 5.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel 99 6 LERUMS F.D. KEMTVÄTT Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel ROBERTSFORS Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta 127 4

24 7.8 Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel SKOMAKAREN Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel ÖRSERUMSVIKEN Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Nyttor Kostnader Nettonytta Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel HAGFORS 165 5

25 10.1 Allmänt om det förorenade området Föroreningssituation Identifierade risker Hälsorisker Miljörisker Genomförande Resultat av EBH Miljö- och hälsoeffekter av EBH Samhällsekonomiska effekter av EBH Sociala effekter av EBH Hållbarhetsanalys Goda exempel KÄLLFÖRTECKNING 173 6

26 1 EKA Bengtsfors 1.1 Allmänt om det förorenade området Tidigare verksamhet inom EKA-området i Bengtsfors har bidragit till att mark och byggnader har förorenats. En kloralkali-fabrik byggdes 1897 för produktion av kemikalier med hjälp av elektrolys. Delägare var EKA Nobel och fabriken kom att kallas EKA Nobel. Fabriken vid Bengtsbrohöljens östra strand var beroende av den anläggning för vattenkraftproduktion som anlades i anslutning till områdets norra del, se Figur 1. Det förorenade området ( EKA-området ) utgörs av EKAtomten, Brandts bilanläggning och det södra området, se Figur 1. Verksamheten vid kloralkali-fabriken pågick fram till då företaget valde att flytta (Empirikon, 2013). Figur 1 Översikt över det förorenade området i Bengtsfors (Empirikon, 2013). Elproduktionen vid kraftverket fortsatte under namnet Bengtsfors Kraft- och Industri AB. På området startades också med tiden nya verksamheter i form av snickeri och bageri. Snickeriverksamheten utökades något och under åren mellan 40-talet och 60-talet arrenderades sågverket ut. Mellan 60-talet och 80-talet tog firman Bengtsfors Sågverk över. Omkring 1980 sålde Bengtsfors Sågverk den del av tomten där sågen stod och fortsatte sin verksamhet genom försäljning av byggnadsmaterial på ett trä- och byggvaruhus. I början av 1990-talet bytte verksamheten namn till Bengtsfors trä. Bengtsfors Sågverk ska, enligt historiska inventeringar, ha 7

27 bedrivit träimpregneringsverksamhet inom området (Empirikon, 2013). Innan saneringen bedrevs en bilverkstad på området. Det fanns en bensinstation, bussgarage och en bilhandlare i anslutning till åtgärdsområdet. I Tabell 1 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna i Bengtsfors. Tabell 1 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder EKA Bengtsfors. Projektets namn EKA Bengtsfors Platsens yta (m 2 ) Huvudsakliga föroreningar Kvicksilver Dioxin Verksamhet innan EBH Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Industri och handel Grönytor och miljörum Industrimark Markanvändning efter EBH Grönytor och hårdgjorda ytor Typ av Sanering Grävsanering med extern deponering. Sortering och tvättning av massor före borttransport. Total saneringskostnad (Mkr) Hydrologiska barriärer. Uppströms avskärande dränering. Horisontella tätskikt. Barriär för föroreningstransport. Partikelfilter mellan grundvatten och ytvatten. Ex situ extraktion av frifas kvicksilver vid behandlingsanläggning utomlands. 1.2 Föroreningssituation Föroreningarna dominerades av kvicksilver och dioxiner som härrör från tiden då en kloralkalifabrik var i drift i området. Senare verksamheter med bland annat träimpregnering och kemtvätt har också bidragit med föroreningar såsom tungmetaller, polyaromatiska kolväten (PAH) samt perkloretylen (PCE) och dess nedbrytningsprodukter (Arnér et al, 2005). Undersökningar av föroreningar i mark, grundvatten och sediment har genomförts i flera olika omgångar. Den utökade provtagningen av jord som genomfördes hösten 2004 och våren 2005 (Arnér et al, 2005) bekräftade och gav en mer detaljerad bild av utbredningen av dioxiner och kvicksilver. Kvicksilver bedömdes huvudsakligen föreligga som elementärt kvicksilver och som lättlösliga kvicksilversalter. En översiktlig beräkning av mängden tungmetaller, PAH samt dioxiner redovisas i Tabell 2. Mängden kvicksilver beräknades år 2005 (Arnér, 2005) uppgå till ca 8,5 ton. Kvicksilvret konstaterades av Arnér et al (2005) kunna spridas från EKA-området på flera sätt. Utöver grundvattentransport och erosion av strandlinjen antogs att kvicksilver kunde spridas med damm och genom avgivning i gasform. De senare transportvägarna var mycket svåra att kvantifiera men bedömdes troligen vara av mindre betydelse än grundvattentransport och erosion. Erosion av strandlinjen bedömdes ha störst potential att orsaka kraftig spridning av kvicksilver till Bengtsbrohöljen. Skillnaden mellan erosion vid låga flöden och höga flöden bedömdes vara stor. Transporten av metylkvicksilver från EKA-området till Bengtsbrohöljen 8

28 beräknadess vara liten jämfört med den mängd metylkvicksilver som når sjön från den uppströms belägna sjön Lelången. Slutsatsen av de genomförda undersökningarna (Arnér et al, 2005) var att erosion av högkontaminerat material i strandzonen är den typ av spridning som är mest angelägen att förhindra på grund av potentiellt stora mängder som kan erodera. Tabell 2 Beräknad föroreningsmängd för olika ämnen (Arnér et al, 2005) Förorening Total mängd (kg) As 460 Cd 20 Co 940 Cu Hg Ni Pb Sn V 840 Zn PAH canc 360 PAH övr 520 Dioxin* 255 *Dioxinmängder och koncentrationer angiva i g I TEC Laktester och analys av fältdata visade att dioxinkoncentrationerna i vatten var betydligt lägre än den teoretiska vattenkoncentrationen. Detta antogs kunna tyda på att systemet inte är i jämvikt och att det finns en potential för en ökad mobilitet (Arnér et al, 2005). Kompletterande undersökningar visade inget signifikant samband mellan koncentrationen av dioxiner i jord och grundvatten. De högklorinerade kongenerna är hårt fastlagda till organiskt kol i jord och suspenderat material medan vattenlösligheten av de mer mobila lågklorinerade kongenerna ökar med ökad koncentration löst organiskt kol (DOC). Teoretiska resonemang kring dioxinhalter i grundvatten och lakvatten ledde till slutsatsen att ca 90 % av allt dioxin (räknat som toxiska ekvivalenter) är bundet till suspenderade partiklar medan resten förekommer som fria molekyler i lösning eller bundet till DOC (Arnér et al, 2005). En ökning av DOC-halten bedömdes teoretiskt kunna leda till att maximalt 50 % av allt dioxin skulle vara bundet till DOC. 1.3 Identifierade risker Utförda undersökningar och utredningar visade att det inom EKA-området fanns nuvarande och framtida miljö- och hälsorisker som är så stora att ett behov av riskreduktion föreligger. Följande risker, kopplade till höga koncentrationer av kvicksilver och dioxiner, bedömdes som styrande (Arnér et al, 2005): Kortsiktiga risker: Hälsorisker vid arbete eller tillfällig vistelse i delar av cellhallsbyggnaden. Risk för människors hälsa vid vistelse i området relaterade till höga föroreningskoncentrationer i ytlig jord. Hälsorisker vid markarbeten. 9

29 Risk för spridning av föroreningar till Bengtsbrohöljen, framförallt via erosion. Risker på medellång till lång sikt: Ökad spridning och exponering för föroreningar i cellhallsbyggnaden och underliggande jord, särskilt vid eftersatt underhåll eller rivning av byggnader och skyddande tätskikt. Förändrad markanvändning som kan leda till ökad exponering och spridning. Brand och olyckor som medför ökad spridning (släckvatten, ledningsbrott inom eller uppströms området, oljeläckage från drivmedelscisterner och tankbilsolyckor). Fortgående spridning av föroreningar till recipienten under mycket lång tid p.g.a. de stora föroreningsmängderna. Ökad spridning av föroreningar till ytvattensystemet p.g.a. ändrade klimatoch vattenföringsförhållanden. Övriga risker: Kvicksilvermetylering. Fördjupade utredningar visade att spridningen av metylkvicksilver från landområdet till Bengtsbrohöljen var liten i jämförelse med den mängd som kommer via den uppströms belägna sjön Lelången. Metyleringspotentialen inom landområdet är låg och särskilda efterbehandlingsåtgärder för att minska metyleringen prioriterades därför inte. Spridning av dioxiner. Spridningen av dioxiner var innan saneringen låg och i huvudsak partikulär. En ökad koncentration av löst organiskt kol (DOC) i grundvatten ökar spridningen av den fraktion som finns löst eller kan bindas till DOC. Teoretiskt kan en ökad DOC-halt öka den totala spridningen från området med ca 50 %, om inga efterbehandlingsåtgärder vidtas. Det fanns inget som indikerade att framtida DOC-halter i grundvatten inom området kommer att förändras väsentligt. Reducerad mängd dioxin inom området i kombination med partikel- och sorptionsfilter bedömdes i det närmaste eliminera risken för spridning av dioxiner i partikulär och löst fas eller bunden till DOC efter genomförda åtgärder. Risken för ökad framtida spridning av dioxiner genom förekomst av PCE i grundvatten har utretts genom provtagningar inom området och lakförsök. Det fanns inget samband mellan uppmätta halter av PCE och dioxiner i grundvatten. Den framtida risken bedömdes som liten, men behäftad med osäkerheter. Osäkerheten och risken för spridning bedömdes reduceras genom att planerade åtgärder skulle medföra att större delen av de dioxinföroreningar som kan komma i kontakt med PCE-förorenat grundvatten schaktas bort samt genom installation av sorptionsfilter. Perkloretylen (PCE) med nedbrytningsprodukter förekom på större djup i grundvatten inom åtgärdsområdet. Fri fas påträffades i en brunn i anslutning till cellhallen. Föroreningsförekomsten bedömdes kunna medföra en 10

30 miljö- och hälsorisk med det tidigare områdesutnyttjandet, under saneringsarbetet samt genom spridning av kvarlämnade föroreningar. Risken för spridning av gas till byggnader konstaterades kunna elimineras genom planerade rivningar. PCE som påträffas i fri fas under rivnings- och markarbeten skulle omhändertas. Säkerhetsåtgärder skulle vidtas för att minimera de arbetsmiljörisker (hälsa, brand/explosion, luktolägenheter) som skulle kunna uppkomma vid t.ex. markarbeten på större djup. Det noterades särskilt att djupa schakter under grundvattenytan ökar denna risk. Föroreningen bedömdes innan saneringen utgöra en låg risk för recipienten. Analyserade ytvattenprover visar halter som väsentligt underskrider kriterier för skydd av akvatiskt liv. Det påpekades dock att den stora föroreningsmängden medför att spridning till recipienten kommer att ske under lång tid. Förekomst av PCEs nedbrytningsprodukter visade att en naturlig nedbrytning sker, vilket successivt kommer att minska källtermen. Risken för hälsofarlig exponering av gasformiga föroreningar vid framtida vistelse inom området bedömdes som liten. 1.4 Genomförande Saneringsprojektet i Bengtsfors pågick under mycket lång tid. Från initiala undersökningar till slutrapport gick det mer än 15 år. En rad innovativa åtgärdsmetoder har använts. En projektgrupp från ett flertal olika konsultföretag med toppkompetens inom många skilda områden har arbetat i projektet. En extern projektledare och projektstöd till kommunen rekryterades. Projektet har kännetecknats av ett mycket nära samarbete mellan tillsynsmyndighet och kommunen som har varit mycket välvilligt inställd och samarbetat i hög rad under hela projektet. Projektet har också involverat långgående samarbeten med universitet och högskolor. EBH-åtgärderna har omfattat flera olika tekniker, i huvudsak följande: Grävsanering och extern deponering. Detta omfattade ett flertal olika steg där grövre massor sorterades bort och tvättades före återfyllning. Grävning skedde delvis i djupa spontade schakt under grundvattenyta. I vissa schaktgropar fälldes kolloidala partiklar ut för att säkerställa att schaktvatten inte hade för höga föroreningshalter. Jord med fri fas kvicksilver plockades bort delvis för hand för extern behandling (troligen elektrokemisk) utomlands. Vertikal filterbarriär med syfte att stoppa spridning av partikelbundet kvicksilver och dioxin till den angränsande recipienten (Bengtsbrohöljen). Material i filterbarriär var moränkross med en specifik kornstorlekfördelning som valts ut efter uppmätt och beräknad filtreringskapacitet samt hydrogeologiska krav (filtret fick inte vara för tätt). Hydrologiska vertikala och horisontella barriärer. Avskärande dräneringar uppströms, samt tätskikt användes för att minimera infiltration och transport av förorenat grundvatten. Utformningen av dessa barriärer baserades 11

31 på detaljerade och utförliga undersökningar av grundvattentransport (modellberäkningar och spårämnesförsök). 1.5 Resultat av EBH Följande slutsatser om saneringens effekter dras i den projektrapport som är under slutförande (Empirikon, 2013): C:a 90 % av kvicksilvret (Hg) beräknas ha avlägsnats från EKA-området (åtgärdsområdet). Dock finns dock möjlighet att både borttagna och kvarlämnade Hg-mängder kan skilja sig från de beräknade. Spridningsbenägenheten för det kvarlämnade kvicksilvret bedöms vara mindre än för den totala Hg-källtermen före åtgärd, främst på grund av installerade skyddsbarriärer. Detta innebär att målsättningen att Hgspridningen skulle minskas med mer än 90 % är uppfylld, givet att reduktionen av Hg-källtermen inte har överskattats mer än marginellt. Reduktionen i spridning av dioxin, vilken till ännu större del än för Hg beror på reducerad partikelspridning, bedöms också ha uppfyllt målen, med tanke på kombinationseffekten av reducerad källterm (med 65 %) och minskad partikelspridning. Det finns av allt att döma fortfarande metalliskt Hg kvar i området där cellhallen låg och i närheten av detta. Det metalliska kvicksilvret ger inom området ifråga upphov till höga koncentrationer löst Hg i grundvattnet. Relativt stora mängder av både Hg och dioxin har lämnats kvar ute på Udden (det s.k. A-området) på grund av att sponten inte kunde drivas ner under den nivå som hade krävts för att kunna ta bort alla förorenade massor på ett säkert sätt. De kvarlämnade förorenade massorna ligger dock så djupt att spridningsrisken bör vara marginell. Förekomsten av PCE har inte minskats och troligen inte heller spridningen av PCE från EKA-området. Någon djupare analys av risker med PCE är inte gjord. Spridningen av löst Hg till Kraftverkskanalen via den avskärande dräneringen utgör en betydande del av den kvarvarande Hg-spridningen från EKA-området, men den är inte större än att den kan tolereras, med tanke på att dräneringen totalt sett bedöms minska spridningen av både Hg och dioxin. Åtgärderna på EKA-området kommer leda till en minskad tillförsel av Hg och dioxin till Bengtsbrohöljen. Detta kommer dock inte märkbart påverka kontamineringsläget i sjön, eftersom sedimenten redan före åtgärd var kraftigt kontaminerade och även då orsakade huvuddelen av föroreningsflödena i sjön. 1.6 Miljö-och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av EKAområdet i Bengtsfors redovisas i Tabell 3. Kvantifieringarna baseras på det till- 12

32 gängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, utkast till projektrapport och resultat från genomförda intervjuer. Tabell 3 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter EKA Bengtsfors Positiva Effekter (+) EKA Bengtsfors Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton Volym sanerad jord eller sediment m Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m Areal som i högre grad stödjer växtliv m Areal med högre ekosystemvärden m Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 0 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 0.67 Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0.67 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 0.14 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 13.8 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0.01 Minskad föroreningshalt i ytvatten % - Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 0.14 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 13.8 Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0.01 Minskad förorening i grundvatten % - Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 10 Bor nära område antal 300 Rör sig tillfälligt på området antal 3000 Antal minskade cancerfall antal 0.63 Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0.03 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 390 Negativa Effekter (-) Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 0 Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton 515 Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 3 Emission av partiklar från transportfordon ton 0.06 Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

33 En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 4. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Tabell 4 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid EKA Bengtsfors. Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Trolig positiv Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Möjlig positiv Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Trolig positiv Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Möjlig positiv Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Trolig negativ Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Trolig negativ Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Möjlig negativ Mark EBH-åtgärderna har medfört en påtaglig förbättring avseende livsbetingelserna för markens ekosystem i området. Effekterna med avseende på kriterium Mark har därför bedömts till +2 Trolig positiv. Grundvatten Grundvattnets kvalitet har åtminstone till viss del förbättrats. Effekterna för kriterium Grundvatten har därför bedömts till +1 Möjlig positiv. Ytvatten Åtgärderna har lett till en minskad belastning från EKA-området på ytvattenrecipienten Bengtsbrohöljen. Detta gäller främst spridning av kvicksilver och dioxin. 14

34 Dock kvarstår andra källor för tillförsel av dessa ämnen till Bengtsbrohöljen. Effekten med avseende på kriterium Ytvatten har dock bedömts till +2 Trolig positiv. Sediment Åtgärderna har medfört en reducering av spridning av föroreningar från området och därmed till en på sikt förbättrad föroreningssituation för sjöns ytliga sediment. Det finns dock stora mängder förorenade sediment kvar i sjön och fisk från sjön ska inte ätas. Bedömningen av effekten med avseende på kriterium är +1 Möjlig positiv Luft EBH-åtgärderna har inneburit omfattande transporter och betydande emissioner har skett jämfört med vad som skulle varit fallet med en fullständig schaktsanering av området. Bedömningen av effekter med avseende på kriterium Luft är därmed -2 Trolig negativ. Avfall De genomförda åtgärderna har medfört betydande produktion av icke återvinningsbart avfall genom stora mängder deponerade förorenade jordmassor. Bedömningen av kriterium Avfall är därmed -2 Trolig negativ. Naturresurser Omfattande transporter har medfört förbrukning av fossila bränslen, men genom åtgärder med barriärer har behovet av nya massor för återfyllning minskat. Den samlade bedömningen med avseende på kriterium Naturresurser är -1 Möjlig negativ. 1.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH Som tidigare nämnts har den samhällsekonomiska analysen av efterbehandlingen i EKA Bengtsfors gjorts något mer fördjupad jämfört med motsvarande analys för övriga nio objekt. Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av EKA Bengtsfors består. liksom som för övriga nio objekt, av huvudstudien (Arnér & Carlsson 2004), en arbetsversion av projekt och erfarenhetsrapporten (Empirikon 2013), aktuell ekonomisk rapportering (Kvartalsrapport för EKA-Bengtsfors, kvartal 1, 2013) och kvantitativa data rörande miljö- och hälsoeffekter, se ovan. Detta material innehåller få uppskattningar av värdet av icke-marknadsprissatta nyttor och kostnader av efterbehandlingsprojektet, vilket återspeglas i den kvantitativa bedömningen. Dessutom har ytterligare datainsamling gjorts för EKA Bengtsfors, bestående av ett möte i Bengtsfors den 13:e maj På mötet deltog Solveig Andersson (kommunchef, Bengtsfors kommun), Crister Blüme (verksamhetsansvarig, föreningen Dalslandsturism), Anna-Karin Davidsson (ansvarig för tillsyn och bidrag, Länssty- 15

35 relsen i Västra Götalands län), Boh Tivesten (beställarombud/kommunens kontaktperson för projektet, Bengtsfors kommun) och Niklas Törneman (miljökemist i projektet, Sweco). Mötet leddes av Gerda Kinell (Enveco Miljöekonomi AB). Möte startade med ett besök på EKA Miljörum, med guidning av Boh Tivesten. Vid detta möte diskuterades effekter av saneringen av EKA-området utifrån tabellerna Tabell 5, 6 och 7 nedan. Ett protokoll från mötet i Bengtsfors redovisas i Bilaga 5. Eftersom Empirikon projektlett hela efterbehandlingsarbetet var det viktigt att även deras synpunkter beaktades. Datainsamlingen kompletterades därför med en intervju med Fredrik Hansson på Empirikon den 29:e maj Eftersom Empirikon varit projektledare för efterbehandlingsinsatsen var det relevant att stämma av resultaten från mötet i Bengtsfors samt att ge möjlighet till ytterligare kompletteringar. I huvudsak föranledde detta möte inga justeringar av slutsatserna från mötet i Bengtsfors. Den samhällsekonomiska analysen av EKA Bengtsfors omfattar inga primärstudier, såsom exempelvis scenariostudier för att exempelvis kvantifiera och monetarisera miljönyttor. Istället har samhällsekonomiska analyser från andra svenska efterbehandlingsobjekt, såsom Oskarshamn, Robertsfors, Hexion och Lyftkranen, studerats. Detta för att undersöka om dessa kan användas för att exemplifiera nytto- och kostnadsposter som uppkommit även vid saneringen av EKA Bengtsfors. Det bör dock påpekas att dessa inte direkt kan överföras för att gälla även för EKA-området utan bör ses som exempel för att illustrera motsvarande effekter för efterbehandlingen av EKA Bengtsfors. Potentiellt stora poster som endast beskrivits och värderats kvalitativt är nyttoposter rörande rekreation samt andra nyttor (se B4). Det skulle vara särskilt motiverat att hitta exempel på monetära skattningar för dessa poster eftersom dessa återkommit som stora nyttor med efterbehandlingen av EKA Bengtsfors. Rosén et al (2008) gör en kostnads-nyttoanalys för efterbehandlingen av Robertsfors som är en f.d. impregneringsanläggning i Västerbotten (och ingår som ett studieprojekt inom denna utvärdering) samt för efterbehandlingen av Lyftkranen som är ett f.d. industrifastighet i Bromma, Stockholm. Denna analys innefattar dock inga kvantifieringar rörande rekreation. Dock innefattar analysen av Lyftkranen beräkningar av kostnaden för utsläpp vid behandling av förorenade massor vilket skulle kunna vara användbart för EKA Bengtafors. Landström & Östlund (2011) gör även de en kostnads-nyttoanalys för efterbehandlingen av Hexion i Mölndal där det b.la. förekommit olika typer av kemikalieframställning. Inte heller denna studie innehåller några monetära skattningar gällande rekreation. Rosén et al. (2005) gör en kostnads nyttoanalys för efterbehandlingen av Oskarshamns hamnbassäng. Denna studie är dock inte tillämpbar på EKA Bengtsfors eftersom det främst handlar om förorenade sediment i en hamnbassäng. 16

36 Vid mötet i Bengtsfors diskuterades vilket referensalternativ som är aktuellt för EKA-området, dvs. vad som skulle ha hänt med området och hur det skulle ha utvecklats om efterbehandlingen inte genomförts. De kostnader och nyttor som identifierats nedan antas uppstå i jämförelse med referensalternativet. Det aktuella referensalternativet för EKA-området är att det skulle ha fortsatta att vara en brädgård och en trävaruaffär på området. Trävaruaffären ville inte flytta, vilket den senare blev tvungen till när området skulle saneras. Det diskuterades dock om området skulle klassas som miljöriskområde, vilket i så fall skulle ha medfört restriktioner för området (möte i Bengtsfors ). Referensalternativet antas således vara ett s.k. business as usual -scenario, dvs. att området hade fortsatt användas som en brädgård och en trävaruaffär om efterbehandlingen inte hade ägt rum. Kolumn 2 i tabellerna över kostnader och nyttor sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandling av EKA Bengtsfors utan att sätta kronor på dem. Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, (X) indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan 0 indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i tabellerna anges kronor för de nytto- och kostnadsposter där det varit möjligt att monetarisera dessa Nyttor Tabell 5 beskriver de nyttor som identifierats för EBH-åtgärderna vid EKA Bengtsfors. Det som före saneringen var EKA-området är idag omvandlat till EKA Miljörum vilket är ett centralt beläget park- och rekreationsområde i Bengtsfors. EKA Miljörum invigdes i juni 2010, se även B3 nedan. Tabell 5. Identifiering av nyttor EKA Bengtsfors Nyttor (B) MKr B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. (X) B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0 B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X 0 X X X 3,8 B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. 17

37 B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker I Bengtsfors kommun är trycket på fastighetsmarknaden efter ny mark troligen begränsat, vilket gör att ökningen i markvärde efter genomförd sanering kan bli mycket liten eller ingen alls även om saneringen har gjort det möjligt att utnyttja marken på ett nytt sätt. Hänsyn bör ändå tas till att en potential har skapats för framtiden och markvärdesökningen kan bli större än noll i framtiden, om saneringen har möjliggjort en ny typ av markanvändning. I nuläget är EKA-området sanerat men området har restriktioner för vad det får användas till. Området får ex. inte exploateras. Detta beror på att en del av föroreningarna ligger kvar och är inkapslade i marken. Markvärdesökningen bedöms därför vara av mindre betydelse, vilket illustreras av (X) i Tabell 5. Denna positiva effekt har dock inte kunnat kvantifieras. Även för omgivningen antas markvärdesförändringarna vara av mindre betydelse, b.la. eftersom området inte ligger i direkt anslutning till bostadshus (möte i Bengtsfors ). B2. Positiva effekter på hälsa Inga akuta hälsorisker identifierades. Definitionen av akuta hälsorisker på området innebär att ett barn skulle äta jord och bli sjukt omgående. Sådana hälsorisker förekommer inte på EKA-området, därför illustreras nyttopost B2a med 0 i Tabell 5. På EKA-området låg en trävaruhandel före saneringen. Trävaruhandeln hade fem anställda och verksamheten var förhållandevis välbesökt eftersom det var den enda som fanns inom en tiomilsradie (möte i Bengtsfors ). Miljö- och hälsoriskbedömningen visade att det innebar hälsorisker att vistas på området pga. höga koncentrationer av kvicksilver och dioxiner (Empirikon 2013). Från kvantifieringen av miljö- och hälsoeffekter i Tabell 3 kan det konstateras att saneringen gett upphov till 0,63 i förväntat minskade cancerfall. Enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten så kan nuvärdet av den årliga nyttan av detta beräknas till 3,8 MSEK. De ca färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. För icke-akuta hälsorisker uppstår således nyttor till följd av saneringen, därför illustreras nyttopost B2b även med X i Tabell 5. Efterbehandlingen av EKA-området gav inte upphov till någon oro hos lokalbefolkningen. Det har blivit särskilt tydligt nu när ett annat område i kommunen saneras som till skillnad mot saneringen av EKA-området har gett upphov till oro hos ortsborna. Nyttopost B2c illustreras därför med 0 i Tabell 5. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster Efter saneringen har EKA Miljörum upprättats på ett hektar av det efterbehandlade området. EKA Miljörum är ett park- och rekreationsområde, det invigdes i juni 18

38 2010. På området finns tre olika utställningar, en om EKA:s industrihistoria, en om miljö och en om hur saneringen av området gick till, se Figur 2. Figur 2 Utställning om EKA:s industrihistoria respektive saneringen av EKAområdet (foto: Gerda Kinell). På området har en japansk park anlagts kring en konstruerad bäck. Parkens utformning har påverkats av områdets särskilda förutsättningar. En dryg meter under marken ligger ett tätskikt och detta får inte påverkas genom grävning eller djupgående rotsystem från träd. På området är därför även elledningarna luftburna, vilket även blir en påminnelse om hur det såg ut under industriepoken. Ansträngningar har gjorts för att området ska tilltala många besökare, t.ex. att inspirera barn att leka i bäckområdet eller i den anlagda stenlabyrinten. Det är nu enkelt att promenera från kajen där kanalbåtarna lägger till genom EKA Miljörum och över den nyanlagda bron över kraftverkskanalen som förbinder området med Bengtsfors centrum. Ett syfte med EKA Miljörum har även varit att förmedla kunskap om saneringen och de kvarlämnade föroreningarna till kommande generationer. Miljörummet har anlagts med ett tusenårsperspektiv. Därför finns s.k. tusenårsstenar vilket är stora granitblock med inskriptioner med både bild och text på olika språk som ska förmedla EKA-områdets historia (Empirikon 2013, möte i Bengtsfors ). Figur 3 Tusenårsstenar för budskapet om EKA-områdets historia vidare till kommande generationer (foto: Gerda Kinell). 19

39 Rekreation EKA Miljörum har blivit ett populärt park- och rekreationsområde för invånarna i Bengtsfors. Ett tidigare otillgängligt område har öppnats upp och blivit en användbar plats som knutit samman Bengtsfors centrala och östra delar. Detta har förändrat samhällsbilden i Bengtsfors och resulterat i ett välanvänt promenadstråk längs med den östra strandkanten av Bengtsbrohöljen. Som nämnts ovan har särskilda ansträngningar gjorts för att på området förmedla EKA:s industrihistoria på ett enkelt sätt. Området är gjort för att tilltala barn, vattnet i bäckområdet har gjorts lättillgängligt och grunt och här har ett sluss-system i miniatyr anlagts. Det finns även en utomhusscen och grillplatser, se även bedömningen av sociala effekter nedan. Turism Turism är en viktig näring för Bengtsfors och även för Dalsland som helhet. Industrikrisen som inträffade runt millenniumskiftet har gjort att turismen blivit allt viktigare för kommunen. Dalslands kanal med omgivningar är sedan länge ett uppskattat rekreationsområde och är även välbesökt av turister. Dalslands kanal är också ett av kommunens starkaste varumärken. Passagerarbåtarnas angöring i Bengtsfors har tidigare haft dålig anknytning till centrum. Den upprustade hamnen, gångvägen över EKA-området och en ny gångbro över Upperudsälven har gjort att dessa områden bättre kopplats ihop med centrum. En viktig del i satsningen på turismen har varit kanotsporten. Genom att EKA-området gjorts tillgängligt för allmänheten kan också sjön Bengtsbrohöljen användas för tävlingar i kanotsport, vilket har varit uppskattade evenemang, Sammantaget har saneringen av EKAområdet i flera avseenden haft positiv inverkan på turismen (pers. komm. Boh Tivesten 2013 och Arnér och Carlsson 2004). Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att efterbehandlingen av EKA-området haft stor positiv inverkan på rekreationsmöjligheterna inom det efterbehandlade området (B3a). Vad som ovan beskrivits stämmer även väl överens med målsättningarna för projektet (se avsnitt 2.3 i Empirikon 2013). Sammantaget illustreras detta av X för nyttopost B3a i Tabell 5. Denna nytta har dock inte kunnat kvantifieras men skulle kunna värderas ekonomiskt med hjälp av de värderingsmetoder som beskrivits i avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Som ovan beskrivits har efterbehandlingen av EKA-området gjort platsen tillgänglig samt både knutit samman och öppnat upp samhället. Efterbehandlingen har därför haft en positiv inverkan på rekreationsmöjligheterna även i omgivningen (B3b). Detta illustreras av X för nyttopost B3b i Tabell 5, nyttan har dock inte kunnat kvantifieras. Förändrad tillgång på andra ekosystemtjänster Före efterbehandlingen läckte föroreningar kontinuerligt från området till sjön Bengtsbrohöljen. Efterbehandlingen har lett till att minst 90 procent av kvicksilvret och minst 85 procent av dioxinerna har avlägsnats. Även spridningen av dessa 20

40 ämnen har minskat kraftigt. Det finns föroreningar kvar på området och olika typer av barriärer finns nu på plats för att förhindra spridning av dessa föroreningar (Empirikon 2013). Miljönyttan av efterbehandlingen av EKA-området är troligen projektets största nyttopost. Området var kraftigt förorenat och dess geografiska läge gjorde att det fanns en stor risk att vid stora vattenflöden allvarligt förorena den intilliggande sjön och vattendrag nedströms. Eftersom Bengtsbrohöljen redan är förorenad är det främst spridningsrisker som är det största problemet. Sjön ingår i ett stort system och är en del av Göta älvs huvudavrinningsområde. Även spridning genom erosion var tidigare en stor potentiell risk. Efterbehandlingen kommer troligen att få långsiktigt positiva miljöeffekter till följd av minskat läckage av föroreningar från området. Det finns föroreningar kvar också i sedimenten i Bengtsbrohöljen detta påverkar fisken i sjön och den bör inte ätas. För att bli av med dessa föroreningar skulle förorenade sediment behöva tas bort. Med tiden överlagras sediment, det är oklart vad effekten blir på lång sikt. Bengtsbrohöljen och EKA-området utgör riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövården enligt miljöbalken. Sjön ligger i ett område som i sin helhet utgör riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden enligt miljöbalken (Empirikon 2013). Det kan antas att minskad spridning av kvicksilver och dioxin påverkar en rad ekosystemtjänster. Detta beror b.la. på att kvicksilver exempelvis påverkar enzymer och proteiner och hindrar livsviktiga processer redan vid låga halter. Gifter som kvicksilver följer med uppåt i näringskedjan och koncentrationen flerdubblas så att arter i högre upp i näringskedjan riskerar att drabbas av förgiftningssymtom. Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att efterbehandlingen av EKA-området haft stor positiv inverkan på miljön och kan antas ha positiv inverkan på tillgången av en rad ekosystemtjänster. Vad som ovan beskrivits stämmer även väl överens med målsättningarna för projektet (se avsnitt 2.3 i Empirikon 2013). Sammantaget illustreras detta av X för nyttopost B3c i Tabell 5. Dessa effekter har dock inte kunnat kvantifieras. B4. Andra positiva externa effekter Estetiska värden En stor nytta till följd av efterbehandlingen av EKA-området är att de estetiska värdena höjs avsevärt. EKA-området kan ses som en del av porten in till Bengtsfors. Det är därför en stor fördel att ex besökare som kommer med båt på Dalslands kanal numera möts av en parkmiljö och upprustade bryggor istället för en industritomt (möte i Bengtsfors ). 21

41 Kunskapsuppbyggnad Efterbehandlingen av EKA Bengtsfors har varit ett pilotprojekt som bidragit till betydande kunskapsuppbyggnad. Lokal kunskapsuppbyggnad har skett då kommunala tjänstemän skötte den praktiska miljö- och entreprenadkontrollen på platsen. Bengtsfors är en förhållandevis liten kommun och många av kommunens verksamheter var involverade i det stora efterbehandlingsarbetet. Teknisk och organisatorisk utveckling Projektet har även resulterat i teknikutveckling eftersom man b.la. behövde utveckla principer för arbetssätt t.ex. gällande borrmetoder och för omhändertagande av kvicksilver (pers. komm. Fredrik Hansson). Det byggdes därför en helt ny behandlingsanläggning för att destillera ut kvicksilver ur förorenade massor samt för förbränning av dioxiner. Filterbarriärer har använts i detta projekt vilket har lett till att tekniken blivit mer accepterad och även använts i andra saneringsprojekt. När ny teknik används i statligt finansierade efterbehandlingsprojekt blir tekniken mer spridd än annars. En målsättning är också att statligt finansierade efterbehandlingsprojekt ska vara teknikdrivande, detta är dock sällan fallet i realiteten. Det beror på att det redan i ett upphandlingsskede ska vara klarlagt vilken teknik som ska användas i projektet och hur projektets mål ska nås. Detta trots att det ofta förekommer okända parametrar i efterbehandlingsprojekt, t.ex. som i EKA-fallet där det visade sig att föroreningssituationen var en annan än den väntade. Under projektets gång gjordes nya upphandlingar när det upptäcktes att ny expertkunskap behövdes. Sådan specialistkompetens låg utanför projektet och ingick i delprojektledarnas ansvar. Styrgruppen och projektledningen insåg tidigt att projektet var komplext vilket främjade ett detta arbetssätt. Eftersom upphandlingen skedde i flera steg och projektet var tekniskt komplicerat användes alternativ teknik, vilket traditionellt inte sker i statsbidragsfinansierade projekt. Samarbete mellan de olika konsultbolagen fungerade bra och bidrog till ett lyckat kunskapsutbyte (möte i Bengtsfors ). Om en enda konsult hade upphandlats för hela efterbehandlingsarbetet hade projektet blivit billigare på kort sikt men resultatet blev bättre av att flera konsulter var involverade. Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att detta är en organisatorisk lärdom från projektet. Som tidigare nämnts vill finansiären ofta att kostnader och resultat ska vara väl specificerade redan vid upphandlingen vilket hade förhindrat en sådan läroprocess som uppkommit i arbetet med EKA Bengtsfors där upphandlingar pågått under arbetets gång. Sammantaget var det iterativa arbetssätt som tillämpades i EKA-projektet mycket fördelaktigt för projektet och projektet har bidragit till teknisk och organisatorisk utveckling. Empirikons roll som projektledare har varit betydelsefull. Deras synsätt, erfarenhet, arbetssätt och organisation har varit viktiga och positiva för projektet och dess resultat. Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att myndighetens inställning är mycket betydelsefull för teknikut- 22

42 veckling inom efterbehandlingsprojekt, t.ex. gällande val av saneringsmetod (möte i Bengtsfors ). Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att efterbehandlingen av EKA-området resulterat i även en rad övriga positiva externa effekter (B4). Sammantaget illustreras detta av X för nyttopost B4 i Tabell 5. Dessa effekter har dock inte kunnat kvantifieras. Sammanfattningsvis har flera olika nyttoposter uppstått till följd av saneringen av EKA Bengtsfors. Majoriteten av dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras eller monetariseras men flera av nyttoposterna är potentiellt av betydande storlek. Dessa beskrivs i sin helhet i Tabell Kostnader De kostnader som identifierats för EBH-åtgärderna vid EKA Bengtsfors redovisas i Tabell 6. C1. Åtgärdskostnader Projektets kostnader omfattar C1a-b samt C1d-f (pers. komm. Fredrik Hansson). Detta illustreras av X för kostnadspost C1a-b sam C1d-f i Tabell 6. Prognosen för projektets totalkostnader till och med år 2019 är ca 295 miljoner kronor (Kvartalsrapport för EKA-Bengtsfors, kvartal ). Eftersom kostnaderna fortfarande löper är dessa inte KPI-justerade enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Efter avslutad saneringen finns fortfarande kontinuerliga kostnader för underhåll och tillsyn av den inneslutning och de skyddsåtgärder som är aktuella på platsen. Eventuell reparation av skador ska Bengtsfors kommun stå för (pers. komm. Fredrik Hansson). Kapitalkostnader (C1c) förekom inte i detta efterbehandlingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med 0 för C1c i Tabell 6 nedan. Projektrisker i projektet utgjordes t.ex. av att föroreningen visade sig vara större än vad som var förväntat. Det resulterade i att en ny ansökan om bidragsmedel behövde skickas in, vilket drog ut på tiden och gjorde projektet dyrare (pers. komm. Fredrik Hansson). C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna Åtgärder vidtogs för att minimera hälsoriskerna i arbetet med EKA-området. Hälsorisker kopplade till efterbehandlingsinsatsen gällde främst damning. Det utfördes åtgärder för att minimera dessa men de går inte helt att eliminera eftersom det förekommer lastning och eventuellt omlastning av massor. Detta illustreras av X för kostnadspost C2a i Tabell 6. Någon typ av risk finns alltid kopplade till transporter (ex. olycksrisk) vilket även de är svåra att undvika. Transporterna har således medfört en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafiksäkerhet. I enlighet med Tabell 9 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,06 olyckor * 4,412 23

43 Mkr = 0,3 Mkr.Transporterna kan även ha lett till ökade hälsorisker till följd av utsläpp av avgaser. Detta illustreras av (X) för kostnadspost C2b i Tabell 6. Tabell 6 Identifiering av kostnader EKA Bengtsfors. Kostnader (C) C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive X eventuell transport och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av X kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen. X Kostnaden för C1a-b samt C1d-f: 295 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor) C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa effekter än C2 och C3. X Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. X Mkr (X) 0, X 0,8 0 Förorenade massor togs om hand av omhändertagandeentreprenören SAKAB i Kumla varför det kan antas att inga hälsorisker uppstod i samband med deponering av massor (C2c). Detta illustreras av 0 för kostnadspost C2c i Tabell 6. Det förekom heller ingen oro i samband med efterbehandlingsarbetet. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C2d i Tabell 6. Det är dock troligt att oro hade uppstått om det hade blivit känt hur föroreningssituationen faktiskt såg ut (möte i Bengtsfors samt Empirikon 2013). 24

44 C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna Det har inte framkommit att efterbehandlingsarbetet påverkat tillgången på ekosystemtjänster på platsen (Möte i Bengtsfors ). Eftersom de förorenade massorna tas omhand av en kvalificerad aktör kan det antas att detta inte ger upphov till en minskad tillgång på ekosystemtjänster i samband med behandling och deponering av massor. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C3a och c i Tabell 6. C3b innebär, enligt Tabell 9, utsläpp från transporter av förorenade massor motsvarande 515 ton CO 2 samt 3 ton NO X (se Tabell 3). En stor del av de förorenade massorna transporterades till SAKAB i Kumla. Detta innebär regionala vägtransporter i Sverige och därför kan ASEK-värden från avsnitt 3.4 i huvudrapporten användas för att värdera kostnaden för dessa koldioxidutsläpp. ASEK 5 rekommenderar 1,08 kr/kg som koldioxidvärde samt 80 kr/kg för NO X (se även avsnitt 3.4 i huvudrapporten samt Trafikverket 2012). Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 3 ton NO X * 80 kr/kg * 1000 = kr, 515 ton CO 2 * 1,08 kr/kg * 1000 = kr, dvs. knappt kr totalt (0,8 Mkr). Kostnaden för utsläpp av CO 2 och NO X som efterbehandlingen av EKA Bengtsfors resulterat i kan med hjälp av detta värde uppskattas till ca kronor. Övriga utsläpp och andra effekter på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna värderas inte. Kostnadspost C3b illustreras av X i Tabell 6 och där anges även den beräknade kostnaden. C4. Andra negativa externa effekter Efterbehandlingsarbetet begränsade båttrafiken under säsongen 2008 till följd av de åtgärder som då pågick i vattnet precis utanför EKA-området. Detta påverkade särskilt kanalbåtarna. Detta kan ses som en negativ effekt för rekreationsmöjligheterna och skulle därför kunna ingå under C3 eftersom rekreationsmöjligheter är en viktig ekosystemtjänst i det här fallet. Detta kan även ses som en negativ effekt för näringslivet eftersom kanalbåtarna är en viktig del av turismen i Dalsland och Bengtsfors. Detta illustreras av X för kostnadspost C4 i Tabell 6. Dessa effekter har dock inte kunnat kvantifieras. Sammanfattningsvis har efterbehandlingen av EKA Bengtsfors inneburit betydande kostnader där projektkostnaderna är kända. Efterbehandlingen har även medfört vissa hälsorisker och något begränsat användandet av vattenområdet utanför EKAtomten. Dessa kostnader har dock inte kunnat kvantifieras eller monetariseras. Kostnadsposterna beskrivs i sin helhet i Tabell 6. 25

45 1.7.3 Nettonytta Endast ett fåtal nytto- och kostnadsposter har kunnat uttryckas i monetära termer. Endast nyttan av minskade cancerfall, projektkostnaden, hälsorisker till följd av transporter samt kostnaden för utsläpp av koldioxid och kväveoxider har kunnat uttryckas monetärt. Ovan har dock en rad nytto- och kostnadsposter kunnat beskrivas kvalitativt. Efterbehandlingen av EKA-området innebär en rad nyttor såsom ökade rekreationsmöjligheter, ökad tillgänglighet och även ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. De förbättrade rekreationsmöjligheterna är en potentiellt stor nyttopost för Bengtsfors kommun eftersom de berör både invånare och turister. Turismen är en mycket viktigt näringsgren för Bengtsfors. EKA-området är det första intrycket som båtar på Dalslands kanal får när de kommer till Bengtsfors. EKA-området ligger dessutom strategiskt nära tilläggsplatsen för kanalbåtarna och det är nu dessutom enkelt att promenera från tilläggsplatsen in mot centrum. Att efterbehandlingen och återställandet av EKA-området sammanfaller med andra utvecklingsprojekt är en fördelaktig slump som tillför ett mervärde för kommunens utveckling. För Bengtsfors kommun finns alltså potentiellt stora nyttoposter av projektet. Motiven för att efterbehandla området berör främst miljö- och hälsorisker. Dessa nyttor är också mycket stora. Eftersom Bengtsbrohöljen ingår i ett system av vattendrag är spridningsrisken mycket stor. Nyttan av saneringen är de framtida miljöoch hälsokostnader som nu uteblir. Eftersom föroreningen av området var så kraftig är det troligen i dagsläget svårt att överblicka de skador som skulle uppstå till följd av omfattande spridning av de föroreningar som sanerats. Dessa nyttor omfattar fler än invånare och turister i Bengtsfors kommun eftersom det handlar om spridning även till andra områden. Det kan därför tänkas att framtida naturförändringar som vatten- eller landhöjningar, erosion etc. skulle kunna medföra potentiellt stor risker om föroreningarna lämnas kvar på platsen. Ovan nämnda nyttor har dock inte kunnat kvantifieras helt och hållet eftersom sådana data inte samlats in som en del av projektrapporteringen, vilket heller inte varit något krav. I avsnitt 3.4 i huvudrapporten beskrivs kortfattat tillvägagångssätt för att ekonomiskt värdera nyttor som förbättrade rekreationsmöjligheter eller minskade miljö- och hälsorisker. Saneringen av EKA Bengtsfors är samtidigt ett av de mest kostsamma efterbehandlingsprojekten i Sverige och kommer att kosta ca 300 miljoner kronor. Eftersom Bengtsfors kommun har en minskande befolkning så är efterfrågan på mark för bostadsbyggande inte så stor. EKA-området får på grund av kvarvarande inneslutna föroreningar inte heller bebyggas. Markvärdesförändringarna har i EKA-fallet alltså inte inneburit att området blivit attraktivt för ex bostadsbyggande. Sådana markvärdesförändringar kan, med andra förutsättningar, ofta utgöra den största nyttoposten i efterbehandlingsprojekt. De största nyttoposterna berör således Bengtsfors kommun och eventuellt även delar av övriga Dalsland samt kommunens besökare. Lokalt och regionalt är nytt- 26

46 torna potentiellt mycket stora. I Bengtsfors kommun bor knappt personer och utöver besökare är det därför ett relativt litet antal individer som berörs av efterbehandlingen. Andra nyttor som teknikutveckling är positiva effekter av saneringen och när det gäller fördelar av teknikutveckling är nyttan av denna nationell. Eftersom kostnaderna för efterbehandlingen varit betydande samt med tanke på det låga värdet på den sanerade marken är det osannolikt att nyttorna överstiger kostnaderna. Givet dagens situation på fastighetsmarknaden är det därför troligt att projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna bedömning är dock behäftad med betydande osäkerhet eftersom så få poster varit möjliga att kvantifiera. 1.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av EKA Bengtsfors, baserat på de sex kriterier som beskrivits i avsnitt 3.5 i huvudrapporten. Dessa kriterier poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av EKA Bengtsfors antas ha haft på respektive kriterium. Poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna samt ytterligare källor. Dessutom diskuterades och bedömdes kriterierna vid det ovan refererade projektmöte som hölls i Bengtsfors Resultatet av bedömningen av kriterierna redovisas i prestandamatrisen i Tabell 7. Kulturvärden Den cellhallsbyggnad som tidigare låg på EKA-området klassades som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse men var tvungen att rivas under efterbehandlingsarbetet. Detta berodde på att byggnaden var mycket förorenad, under golvet i byggnaden fanns stora mängder flytande kvicksilver (Empirikon 2013). Vid mötet i Bengtsfors i maj 2013 konstaterades att de kulturvärden som tidigare fanns på området inte var användbara. En del kulturvärden har alltså försvunnit till följd av saneringen men andra värden har tillkommit. Eftersom kulturhistoriskt värdefull bebyggelse revs var det viktigt att dokumentera den tidigare industriepoken efter avslutad sanering. På EKA Miljörum finns idag varaktig dokumentation av den tidigare industriepoken (Empirikon 2013). Allmänheten i Bengtsfors uppfattade EKA-området som stökigt före saneringen. Idag är området ett rekreationsområde och utflyktsmål vars utformning präglas av områdets tidigare verksamhet där information om industriepoken kan bidra till folkbildning genom ett utemuseum. Efterbehandlingens påverkan på kulturmiljön bedömdes därför vara troligt positiv (möte i Bengtsfors ). I Tabell 7 poängsätts därför kriterium Kulturvärden med +2 Trolig positiv effekt. 27

47 Tabell 7 Prestandamatris för bedömning av sociala effekter av EBH-åtgärder vid EKA Bengtsfors. Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Trolig positiv Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Trolig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Trolig positiv Trolig positiv Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv. Trolig positiv Trolig positiv Den lokala markanvändningen Efterbehandlingen av området har gjort att markanvändningen har förändrats. I städer med stor efterfrågan på bostäder är utgångsläget för ett sanerat område ofta annorlunda jämfört med motsvarande område på en mindre ort. I storstadsområden finns många gånger ekonomiska förutsättningar för en omvandling av dessa områden till t.ex. attraktiva boendemiljöer. På mindre orter är efterfrågan på områden att exploatera för ex byggnation av bostäder generellt lägre vilket även medför att markpriser i regel är avsevärt lägre. Det kan innebära att kommunen i ett glesbygdsområde inte har lika många handlingsalternativ för ett sanerat område. Området kring den gamla EKA fabriken har efter saneringen omvandlats till ovan nämnda EKA Miljörum. Givet förutsättningarna är en slutsats att detta är den bästa möjliga användningen av området (möte i Bengtsfors ). En mycket positiv effekt av den nya markanvändningen är att området med bron över kraftverkskanalen (se Figur 4) som förbinder de södra delarna med centrum har ökat tillgängligheten och knutit ihop samhället på ett bättre sätt. Den ökade tillgängligheten har t.ex. gjort att skolbarn nu kan gå över EKA-området över bron och därmed inte 28

48 dagligen behöver gå över eller längs med väg 172, vilket tidigare varit ett trafiksäkerhetsproblem eftersom vägen är starkt trafikerad. Figur 4 Bron över kraftverkskanalen förbinder centrum med Bengtsfors östra delar (foto: Gerda Kinell). Även för turismen är EKA Miljörum en positiv utveckling eftersom området i sig är en sevärdhet (möte i Bengtsfors ). Efterbehandlingens påverkan på den lokala markanvändningen bedömdes vara troligt positiv (möte i Bengtsfors ). I Tabell 7 poängsätts därför kriterium Den lokala markanvändningen med +2 Trolig positiv effekt. Rättvisa Efterbehandlingen av EKA-området har gjort det till en ny arena för aktiviteter. Exempelvis har området blivit tillgängligt och användbart för Bengtsfors kanotföreningar som nu använder området, t.ex. har kanot-sm arrangerats på området. Tidigare har detta anordnats på den västra sidan av Bengtsbrohöljen vilket inte ger lika goda förutsättningar. Även musikföreningar använder området för sina arrangemang. Området är välanvänt även av den breda massan t.ex. de grillplatser som finns anlagda eller det promenadstråk som nu finns längs den östra delen av Bengtsbrohöljen. Efterbehandlingens påverkan på rättvisa bedömdes vara troligt positiv (möte i Bengtsfors ). I Tabell 7 poängsätts därför kriterium Rättvisa med +2 Trolig positiv effekt. Rekreation Se B3 ovan. Efterbehandlingens påverkan på rekreation bedömdes vara troligt positiv (möte i Bengtsfors ). I Tabell 7 poängsätts därför kriterium Rekreation med +2 Trolig positiv effekt. Hälsa Före efterbehandlingsinsatsen arbetade snickare i trävarubranschen och de som var sysselsatta i trävaruaffären dagligen på området dagligen. Även allmänheten som besökte affären vistades på området på den tiden. Exponeringen av föroreningarna 29

49 har minskat till följd av efterbehandlingen. Det har dock inte förekommit någon oro hos befolkningen men det är troligt att det förekommit oro om problemen som fanns på området hade uppdagats. Se även B2 och C2 ovan. Efterbehandlingens påverkan på hälsa bedömdes vara troligt positiv (möte i Bengtsfors ). I Tabell 7 poängsätts därför kriterium Hälsa med +2 trolig positiv effekt. Andra lokala sociala effekter Efterbehandlingen av området har gjort att markanvändningen har förändrats. Åtgärden som primärt syftade till att säkra området har fått positiva följdverkningar för såväl lokalbefolkning som besöksnäringen (möte i Bengtsfors , se Bilaga A, samt pers. komm. Boh Tivesten). Vad glesbygdskommuner kan göra för att bli en attraktiv kommun är en central fråga för kommunen. Konkurrensen är hård mellan närliggande kommuner som Mellerud, Åmål och Bengtsfors. Att skapa en attraktiv och intressant plats som EKA Miljörum har blivit en del av ett större arbete för att göra Bengtsfors till en attraktiv kommun. Häri ligger även den största nyttan för kommunen. Efterbehandlingen av EKA-området och upprättandet av EKA Miljörum sammanfaller med andra förändringar av Bengtsfors som t.ex. upprustning av Bengtsfors centrum och av gymnasieskolan. Nära EKA-området har Utvecklingscentrum+ byggts vilket är ett center för näringslivsfrågor med t.ex. vuxenutbildning samt kontor för egen företagare. Sammantaget skapas ett mervärde av alla bitar. Samhällsnyttan av EKA-projektet beror på vad som händer vid sidan av och i fallet Bengtsfors har många positiva förändringar sammanfallit och samverkat (möte i Bengtsfors ). Efterbehandlingen har även resulterat i positiva effekter för lokalt näringsliv, exempelvis hotell- och restaurangverksamhet. Det stora och långvariga projektet har gett upphov till en tillfällig ökad stimulans för det lokala näringslivet. Projektet bidrog t.ex. till många hotellövernattningar samt restaurangbesök i Bengtsfors. Lokal entreprenad användes också för ex. schaktarbeten. Även kommunens omsättning ökade kraftigt under projekttiden. Se även B4 i den ekonomiska analysen ovan. Efterbehandlingens påverkan på Andra lokala sociala effekter bedömdes vara troligt positiv (möte i Bengtsfors ). I Tabell 7 poängsätts därför kriterium Andra lokala sociala effekter med +2 Trolig positiv effekt. Sammantaget kunde det konstateras vid mötet i Bengtsfors den 13:e maj att efterbehandlingen och återställandet av EKA-området har haft mycket positiva effekter för Bengtsfors kommun gällande alla aspekter av social hållbarhet. Från ett socialt perspektiv kan efterbehandlingen därför anses vara önskvärd. 30

50 1.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till såväl positiva som negativa miljömässiga effekter, men i ett långsiktigt perspektiv överväger sannolikt de positiva effekterna. De sociala effekterna har bedömts som mycket positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan av EBH-åtgärderna troligen är negativ. Någon sammanvägning av alla effekter i hållbarhetsbegreppets dimensioner har inte gjorts. Det kan dock konstateras att för att betrakta EBH-åtgärderna som totalt sett hållbara så måste den förväntat negativa samhällsekonomiska effekten av projektet tillåtas att kompenseras av de översvägande positiva miljömässiga och sociala effekterna Goda exempel En sammanställning av projektets goda exempel redovisas i Tabell 8. Efterbehandlingen av EKA Bengtsfors har varit ett pilotprojekt som bidragit till betydande kunskapsuppbyggnad. Lokal kunskapsuppbyggnad har skett då kommunala tjänstemän skötte den praktiska miljö- och entreprenadkontrollen på platsen. En rad innovativa åtgärdsmetoder har använts. En projektgrupp från ett flertal lokala konsultföretag med toppkompetens inom många skilda områden sattes samman i projektet. Extern projektledare och projektstöd till kommunen. Projektet har kännetecknats av ett mycket nära samarbete mellan tillsynsmyndighet och kommunen som har varit mycket välvilligt inställd och samarabetet i hög rad under hela projektet. Projektet har också involverat samarbete med universitet och högskolor. Teknikutvecklingen rörande exempelvis gällande borrmetoder, omhändertagande av kvicksilver anläggning och utformning av spridningsbarriärer är en nationell nytta. Utifrån EBH-projektets genomförande har viktiga organisatoriska lärdomar dragits, vilka beskrivits ovan under den ekonomiska analysen, se post B4. 31

51 Tabell 8 Sammanställning goda exempel EKA Bengtsfors. Goda exempel och erfarenheter EKA Bengtsfors Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt 1. Utformning och teknik för att använda filterbarriär för att stoppa transport till recipient 2. Vikten av att beskriva föroreningars miljökemi/förekomstform för att utforma alternativa åtgärdslösningar 3. Vikten av en mycket noggrann förståelse av geohydrologi för att förstå risker och utforma åtgärdslösningar med fokus på grundvatten och infiltrerande vatten 4. Om det missstänks att kvicksilver förekommer i fri fas så bör andra metoder än skruvborrning övervägas 5. Inneslutning av hela förorenade (och mycket stora) byggnader för att undvika spridning av föroreningar vid rivning. Översikt Saneringsprojekt som pågått under mycket lång tid. Från initiala undersökningar till slutrapport har det gått > 15 år. En rad innovativa åtgärdsmetoder har använts. Projektgrupp från ett flertal loka konsultföretag med toppkompetens inom många skilda områden. Extern projektledare och projektstöd till kommunen. Projektet har kännetecknats av ett mycket nära samarbete med kommunen som har varit mycket välvilligt inställd och samarabetet i hög rad under hela projektet. Projektet har också involverat långgående samarbetet med universitet och högskolor. Projektstruktur samt upphandling Extern projektledning har fungerat som beställarstöd till kommunen samt varit ansvarig för upphandling där man medvetet fokuserat på höga kompetenskrav hos de konsulter som handlats upp. Detta har varit ett bra arbetsätt i detta stora och komplicerade projekt. Detta kräver god teknisk kompetens även hos projektledare. Löpande upphandling av olika moment både vad gäller riskbedömning och åtgärdsutredningar, byggnadstekniska utredningar etc. Detta har varit viktigt i ett projekt med många komplexa frågeställningar. Skiljer sig från traditionella huvudstudier där ett fåtal upphandlingar täcker in många olika delar av projektet. Utredningar 1) I projektet användes exponeringsmätningar av exempelvis föroreningshalter i damm och föroreningshalter i recipientbiota för att bedöma risker och åtgärdsbehov. Direkta mätningar av ekologiska effekter i recipient genomfördes också. Detta var viktigt för att stödja bedömningen av åtgärdsbehov. 2) Utförliga mätningar inkl. flödesproportionell provtagning av in- och utgående flöden i recipient genomförds för att bedöma bakgrundsbelastning av aktuella föroreningar. Detta var mycket viktigt för att bedöma åtgärdsbehovet avseende skydd av recipient. 3) Inom projekten genomförde en lång rad experiment för att fastställa i vilken fas /form föroreningar i grundvatten förekom. Detta inkluderade icke standardmässiga lakförsök, centrifugerinsgsförsök samt filtreringsförsök. Detta gav ett stort mervärde när åtgärdslösningar för skydd av recipient (filterbarriär) planerades. 4) För att bättre avgränsa föroreningarna i jord inför grävsanering genomfördes en mycket förtätad provtagning med fokus på kvicksilver (provpunkter på 10 m avstånd analyser 0-5 m var 0.5 m). Mätningar Exponeringsmätning i biota (fisk, bottenfauna), flödesrelaterad provtagning i in- och utlopp till recipient, sedimentfällor samt mätning av dioxin och kvicksilver i olika faser i grundvatten (partikelbundet, fritt och kolloidalt). Specialmätningarna gav en bättre bedömning av faktiska risker (för recipient) och utgjorde ett viktigt underlag vid val och design av åtgärder. 32

52 Tabell 8 forts Sammanställning goda exempel EKA Bengtsfors. Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Grävsanering och extern deponering. Innefattade ett flertal olika steg där massor över med en diameter > X cm sorterades bort och tvättades före återfyllning. Grävning skedde delvis i djupa spontade schakt under grundvattenytan. I vissa schaktgropar genomfördes fällning av kolloidala partiklar för att säkerställa att schaktvatten inte hade för höga föroreningshalter. Jord med frifas kvicksilver plockades bort delvis för hand för extern behandling (troligen elektrokemisk) utomlands. Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Den mycket noggranna karaktäriseringen av utbredningen av kvicksilver underlättade planering och upphandling av schaktsanering. Stort fokus låg på logistiklösningar för att kunna samtidigt gräva, gallra, tvätta och borttransportera massor. Det största problemet var omfattningen på förekomst av frifas-kvicksilver. Vid liknande projekt bör man fundera på att använda andra metoder än skruvborrning om kvicksilver i frifas misstänks. 3. Ovanligt innovativ schaktsanering. Dock är själva grundtekniken inte innovativ. I princip nej. Längden på projektet, de många utredningarna och den breda kompetensen samt en god finansiering från Naturvårdsverket innebar i stort sett att den bästa grävsaneringslösningen uppnåddes. Problemen med den den stora förekomsten av flytande kvicksilver i jord var inte något som kunde förutsägas. Istället är en lärdom från projektet att man måste använda speciella provtagningsmetoder för att kunna upptäcka flytande kvicksilver i jord. Ja Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Vertikal filterbarriär med syfte att stoppa spridning av partikelbundet kvicksilver och dioxin till den angränsande recipienten (Bengtsbrohöljen). Material i filterbarriär var moränkross med en specifik kornstorlekfördelning som valts ut efter uppmätt och beräknad filtreringskapacitet samt geohydrologiska krav (filtret fick inte vara för tätt). I princip en mycket bra metod. Svårigheter låg eventuellt i att tekniken inte använts i denna skala i Sverige förut. 4. För Sverige innovativt. I princip nej. Längden på projektet, de många utredningarna och den breda kompetensen samt en god finansiering från Naturvårdsverket innebar i stort sett att den bästa möjliga filterlösningen valdes. Ett tecken på detta var att design och utformning av filtermaterial ändrades sent i projektet efter noggranna överläggningar mellan experter och projekteringsansvariga Ja, samma teknik hade valts. Saneringsteknik 3 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Hydrologiska vertikala och horisontella barriärer. Avskärande dräneringar uppströms, samt tätskikt användes för att minmera transport av infiltrerande vatten och grundvatten genom kvarvarande föroreningar. Krävde detaljerade och utförliga undersökningar av grundvattenflöden och -transport (modellberäkningar och spårförsök). Mestadels bra och säker teknik som dock kan kräva mycket deljerad förståelse för vattenbalans (infiltration, grundvatten och inträngande ytvatten). En del av den avskärande dräneringen har orsakat merarbete då dess nytta kontra risker har varit svåt att fastställa. 3. Båda metoderna har använts vid andra EBH projekt i Sverige. Dock sällan i denna omfattning och kombinerat. Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Nej. Ja 33

53 2 BT KEMI (norra området) Följande beskrivning av efterbehandlingsåtgärdernas omfattning och effekter baseras på underlagsmaterial som handlar om den saneringsinsats för det norra området (deponiområdet) som avrapporterades till Naturvårdsverket 2011 (Englöv och Wickström, 2011). Planering för saneringsåtgärder pågår för närvarande för det södra området (fabriksområdet). 2.1 Allmänt om det förorenade området Det område som har efterbehandlats är beläget i utkanten av Teckomatorp. På området låg tidigare en sockerfabrik (saftfabrik) dit Bönnelyche & Thuröe AB flyttade sin tillverkning av växtbekämpningsmedel Kemisk Værk Køge A/S (KVK) förvärvade bolaget 1971 som blev dotterbolaget BT Kemi AB. Produktionen av växtbekämpningsmedel lades ner 1976 och verksamheten skulle därefter enbart omfatta formulering av insektsbekämpningsmedel samt förpackning och lagerhållning av växtbekämpningsmedel. När vidden av föroreningsförhållandena inom fabriksområdet började klarna under oktober 1977 förbjöd regeringen all verksamhet vid anläggningen. I samband härmed och som en följd av stora ekonomiska ersättningsanspråk för förestående saneringsarbeten inlämnade BT Kemi sin konkursansökan den 30/ Tillverkningen omfattade framställning av olika fenoxisyror samt färdigprodukter genom formulering eller inköpt aktiv substans. Fenoxisyrorna baserades på egenframställda diklorfenoler och klorkresoler. Den totala produktionen, inklusive framställning av råvaror, uppgick under mitten av 1970-talet till ca ton/år, varav max ton aktiv substans. De kvantitativt mest betydelsefulla färdigprodukterna var fenoxisyrorna MCPA, MCPP och 2,4-D. Dinoseb (dinitrobutylfenol) framställdes också vid anläggningen från hösten 1966 till våren 1971 genom nitrering av butylfenol med salpetersyra och svavelsyra. Vid processerna uppstod sura avloppsvatten som neutraliserades genom tillsats av kalkmjölk (Ca(OH) 2 ). Härvid uppstod en fällning (processkalk) som samlades upp med slamsugare och pumpades därefter ut i dammar inom det norra området. Avfallet omfattade även filtermassor samt restprodukter från den kemiska produktionen till följd av felkörningar etc. De urlakade filtermassorna deponerades därefter inom området. Felkörda satser tappades på fat för senare återanvändning, behandling eller destruktion. Även denna typ av avfall grävdes ner inom området. Frågan huruvida dioxiner kunde bildas som biprodukt vid framställningen av klorfenoler väcktes under hösten Dioxiner påvisades av IVL i ett av de fat med 34

54 processkemikalier som undersöktes i samband med den inventering som föregick saneringen av fabriken. Under perioden oktober 1975 till oktober 1977 genomförde BT Kemi viss sanering av området, bl.a. grävdes nergrävda tunnor upp och dräneringsledningar anlades kring det norra området förhindra spridning av förorenat grundvatten. Ytterligare åtgärder vidtogs under perioden under ledning av Länsstyrelsen i dåvarande Malmöhus län med bistånd av IVL. Dessa arbeten omfattade installation av en längs med Braån, som rinner fram längs områdets norra gräns, omhändertagande av kemikalieavfall i byggnaderna, sanering och rivning av byggnader, omdisponering av förorenade massor (ca m 3 ) från det södra till det norra området samt installation av lokal vattenreningsutrustning. Från 1982 har uppsamlat dräneringsvatten avletts utan förbehandling till Landskrona reningsverk. De efterföljande åren gjordes flera mindre kompletterande saneringsinsatser. Senare ( ) utfördes uppföljande undersökningar som följdes av en huvudstudie ( ) under ledning av Svalövs kommun. Under genomfördes en sanering av det norra området, medan det södra området som underhand visat sig vara mer förorenat än vad som tidigare var känt lämnades för senare åtgärder. I Tabell 9 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid BT Kemi (norra området). Tabell 9 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid BT Kemi (norra området). Projektets namn BT Kemi (norra området) Platsens yta (m 2 )* Huvudsakliga föroreningar** Fenoxisyror Klorfenoler och klorkreosoler Verksamhet innan EBH Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH Typ av Sanering Total saneringskostnad (Mkr) *Detta omfattade även ramper för broar över järnvägen och upplagsområden för ren jord. **Även dinoseb var en prioriterad förorening. Dioxin Ingen Rekreation Deponiområde Parkområde Schaktsanering med extern efterbehnadling och återanvändning av behandlad jord 2.2 Föroreningssituation Tidigare undersökningar hade fokuserats på fenoxisyror och klorfenoler, men det var även känt att området även var förorenat av klorkresoler, dinoseb, dioxin, och antimon. Undersökningar har gjorts i jord och grundvatten på området samt i vatten och sediment i Braån. Undersökningarna i Braån under efterbehandlingsskedet har syftat till att kontrollera om åtgärderna haft någon negativ inverkan på Braån. 35

55 Dessa mätningar, som fortsatt efter att efterbehandlingen upphört, tillsammans med tidigare mätningar i Braån gör det möjligt att bedöma om åtgärderna på norra området haft någon inverkan på Braån. Den totala mängden föroreningar bedömdes i huvudstudien uppgå till ca 2-3,5 ton dominerat av klorfenoler och klorkresoler. Mängden förorenad jord uppskattades till ca m 3. Via grundvatten bedömdes i huvudstudien (Bevmo och Englöv 2004) ett tiotal kilogram föroreningar (främst fenoxisyror) årligen nå Braån och ca 1 kg ledas till reningsverket i Landskrona. En betydande föroreningsreduktion (uppskattad till ca 30 kg/år) bedömdes ske i en utjämningsdamm till vilken dräneringsvattnet pumpades innan det avleddes till reningsverket. Totalt sanerades ca m 3 jord, vilket var betydligt mera än vad som ursprungligen uppskattats. Den sammanlagda sanerade föroreningsmängden, räknat som summan klorfenoler, klorkreosoler och fenoxisyror, var ca kg samt 0,17 kg dioxin. I den föreliggande utvärderingen av efterbehandlingsprojekt har antalet parameterar begränsats till tre stycken, och för BT Kemi valdes klorfenoler, fenoxisyror och dioxiner. Utöver dem beräknas 130 kg dinoseb och kg antimon också ha sanerats inom området. De mätbara åtgärdsmål som sattes upp omfattade halter i jord och dräneringsvatten men också mål avseende föroreningsreduktion. 2.3 Identifierade risker Hälsorisker Hälsoriskerna bedömdes som låga i huvudstudien. Där påpekades dock att det inte kunde uteslutas att halter över de hälsoriskbaserade riktvärdena kan finnas ytligt Miljörisker I huvudstudien konstateras att halterna i ytliga jordlager inom vissa delar låg över de miljöriskbaserade riktvärdena. Men större risker bedömdes föreligga med spridning av de lättlösliga föroreningarna med grundvatten till ytvatten. Skyddsobjektet var därför främst den närmaste recipienten Braån. 2.4 Genomförande Saneringen utfördes som en konventionell schaktsanering, dock med större logistiska utmaningar eftersom volymerna var stora och transporter skedde först med lastbil och sedan med båt till Tyskland. För att kunna föra ut massorna krävdes tillstånd för såväl export som import, vilket medförde administrativ handläggning i två länder. I Tyskland skedde behandling av de förorenade massorna genom termisk desorption. Den behandlade jorden användes för anläggningsändamål i Tyskland. 36

56 Efter att förorenad jord tagits bort återfylldes schakterna och ett rekreationsområde anlades med kullar och ramper samt två nya broar över angränsande järnvägar för att göra området tillgängligt. 2.5 Resultat av EBH De mätbara åtgärdsmålen har uppfyllts för jord, såväl haltmålet som reduktionsmålet. Även haltmålen för grundvatten, vilket även innefattar ett mål avseende mängden föroreningar som sprids, har uppfyllts. Hälso- och miljöriskerna på området har möjligen reducerats men framförallt har målet att minska spridningen till ytvatten uppfyllts. Förbättring av dräneringssystemet under 2005/2006 minskade det pågående utläckaget till ån. Sedan 2009/2010 har en successiv minskning av uppsamlingen av dräneringsvatten skett med målet att på sikt helt upphöra (ett av övergripande mål). Halterna och mängden föroreningar i dräneringsvattnet bedöms för närvarande (december 2013) ligga på sådan nivå att haltmålet för Braån kan uppfyllas även utan pumpning. Haltmålet för Braån innefattar dock även det södra området, varför en slutlig bedömning av måluppfyllelsen kan göras först när även detta område är åtgärdat. Efterbehandlingsåtgärder förbereds för södra området. I nuläget (december 2013) bedöms åtgärderna påbörjas i slutet av 2016 och pågå i 1-2 år. 2.6 Miljö-och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av BT Kemi (norra området) redovisas i Tabell 10. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och resultat från genomförda intervjuer. En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 11. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. 37

57 Tabell 10 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter BT Kemi (norra området) Positiva Effekter (+) BT Kemi (norra området) Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton Volym sanerad jord eller sediment m Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m Areal som i högre grad stödjer växtliv m Areal med högre ekosystemvärden m Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 8 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 0.17 Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0.17 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 0 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 0 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0 Minskad föroreningshalt i ytvatten % 0 Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 0 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 0 Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0 Minskad förorening i grundvatten % - Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 0 Bor nära område antal 3000 Rör sig tillfälligt på området antal 30 Antal minskade cancerfall antal 0.00 Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 1.7 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 603 Negativa Effekter (-) Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton 474 Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 3 Emission av partiklar från transportfordon ton 0.06 Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

58 Tabell 11 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid BT Kemi (norra området). Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Möjlig positiv Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Möjlig positiv Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Möjlig positiv Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Trolig negativ Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Ingen effekt Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Möjlig negativ Mark Den saneringsinsats som genomförts har lett till en minskning av den totala föroreningsmängden i jordlagren. Baserat på detta bedöms en gynnsam effekt på förutsättningarna för markens ekosystem följa. Poängen avseende markmiljö har satts till +1 Möjlig positiv effekt. Grundvatten Genom den föroreningsreduktion som uppnåtts bedöms grundvattnet påverkas positivit vilket ger +1 Möjlig positiv effekt i utvärderingen. Ytvatten EBH-åtgärderna har inneburit ett förbättrat dräneringssystem som minskat föroreningsspridningen till Braån och risker för ekosystem i ån. Halterna och mängden föroreningar i dräneringsvattnet bedöms för närvarande (december 2013) ligga på sådan nivå att haltmålet för Braån kan uppfyllas även utan den pumpning som hittills bedrivits under lång tid. Braån är förorenad av bekämpningsmedel även 39

59 uppströms EBH-området, men sammantaget bedöms att EBH-åtgärderna vid BT Kemi har minskat miljöriskerna för Braån. Därför bedöms detta kriterium till +1 Möjlig positiv effekt. Luft Åtgärden har utförts som en schaktsanering med lastbils- och båttransporter till behandlingsanläggningen där termisk behandling skett. Utvärderingspoängen sätts till -2 Trolig negativ effekt. Avfall Åtgärden bedöms ha gett upphov till försumbara mängder avfall då all behandlad jord återanvänts i Tyskland för anläggningsändamål. Därför sätts denna post till 0 Ingen effekt. Naturresurser Vid återfyllnaden har överskottsmassor från olika byggprojekt utnyttjats samt befintlig överskottsjord från sockerfabrikstiden (tiden före BT Kemi). Möjligheten att använda grundvatten på området eller intilliggande ytvatten påverkas inte av saneringen. Ett nytt grönområde har öppnats upp vilket är en positiv effekt. Transporter och termisk behandling av avfall samt transporter av återfyllnadsmaterial har förbrukat fossila bränslen. Efter en sammanvägning av dessa effekter har poängen avseende kriterium Naturresurser satts till -1 Möjlig negativ effekt. Sammantaget har EBH-åtgärderna inom BT Kemi (norra området) medfört positiva miljöeffekter för mark och grundvatten. För sediment bedöms mycket små eller inga effekter ha uppstått. Negativa miljöeffekter har uppstått genom ett omfattande transportarbete och förbrukning av naturresurser. Trots den omfattande grävsaneringen har avfallsproduktionen varit mycket liten (försumbar) eftersom de behandlade massorna kunnat återanvändas. 2.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av BT Kemi består precis som för övriga nio objekt av huvudstudien (Bevmo och Englöv 2004), slutrapport (Englöv & Wikström 2011), ekonomisk slutrapportering (Slutredovisning av kostnader för efterbehandling av det norra området 2012) och bedömning av miljömässiga effekter, se ovan. Dessutom används en rad andra källor för att beskriva ekonomiska och sociala effekter, framförallt från Svalövs kommun och projekt relaterade till efterbehandlingen och aktiviterer som följt på efterbehandlingen (ex. Jeppsson 2012, Karlsson 2005, Karlsson & Norborg 2007). Fallet BT Kemi är mycket omfattande vilket även återspeglas i materialet. Denna analys fokuserar dock på att överskådligt beskriva centrala kostnads- och nyttoposter till följd av efterbehandlingen av BT Kemi:s norra område. Materialet innehåller få indikation- 40

60 er på det ekonomiska värdet av olika konsekvenser varför de flesta endast kunnat beskrivas kvalitativt. Kolumn 2 i tabellerna Tabell 12 och Tabell 13 nedan sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandlingen av BT Kemi (norra området) utan att sätta kronor på dem. Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, (X) indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan 0 indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i anges kronor för de nytto- och kostnadsposter där det varit möjligt att monetarisera dessa Nyttor I Tabell 12 redovisas identifierade nyttoposter till följd av EBH-åtgärderna inom BT Kemis norra område. B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker BT Kemi:s norra område är idag omvandlat till ett strövområde kallat Vallarna. Detta rekreationsområde skapades genom omfördelning av jord inom området och tillförsel av stora mängder ren jord. Den tillförda jorden användes för att fylla igen schaktgroparna efter att den förorenade jorden grävts bort. Därefter anlades kullar och ramper och det byggdes även två broar över järnvägen för att göra området tillgängligt (se även Figur 5). Gräs, träd och andra växter planterades på området med målsättningen att skapa en naturpark. Vallarna invigdes den 6:e december 2009 (Jeppsson 2012 och Englöv & Wikström 2011). Tabell 12 Identifiering av nyttor BT Kemi norra området Nyttor (B) B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. (X) B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0 B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. (X) X X B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. 0 B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. I Svalövs kommun är trycket på fastighetsmarknaden efter ny mark troligen begränsat, vilket gör att ökningen i markvärde efter genomförd sanering kan bli låg 41

61 även om saneringen har gjort det möjligt att utnyttja marken på ett nytt sätt. Hänsyn bör ändå tas till att en potential har skapats för framtiden och markvärdesökningen kan bli större än noll i framtiden, om saneringen har möjliggjort en ny typ av markanvändning. I framtiden kan markanvändningen även komma att förändras eftersom Teckomatorp är beläget längs en av de lokala tåglinjerna och även har egen station. Detta inverkar troligen positivt på utvecklingspotentialen. Markvärdesökningen i nuläget bedöms dock sammantaget vara av mindre betydelse, detta illustreras av (X) i Tabell 12. Denna positiva effekt har dock inte kunnat kvantifieras. Figur 5 Skiss över Vallarna (s.20 Jeppsson 2012). B2. Positiva effekter på hälsa BT Kemi:s norra område var inte tillgängligt för allmänheten före saneringen (pers. komm. Eva Sköld). Det förekom troligen därför inga akuta hälsorisker i fallet BT Kemi (Bevmo och Englöv 2004). Enligt Tabell 11 har efterbehandlingen resulterat i ca färre sjukdomsfall (varav inga cancerfall). Dessa har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Nyttoposten B2a bedöms därför vara utan betydelse medan post B2b bedöms vara av mindre betydelse eftersom det är oklart hur många färre sjukdomsfall saneringen faktiskt resulterat i. Detta illustreras av 0 respektive (X) för B2a respektive B2b i Tabell 12. Minskad oro (B2c i Tabell 12) är troligen en stor nyttopost för invånarna i Teckomatorp. Skandalen kring BT Kemi och de föroreningar som BT Kemis verksamhet föranlett har genom åren gett upphov till stor oro hos invånarna i Teckomatorp. Troligen har oron dock varit störst under den period då BT Kemis verksamhet fortfarande pågick. Saneringen i sig förde med sig viss oro t.ex. för lukt vilket var ett stort problem under BT Kemis aktiva tid. Lukten gav på den tiden upphov till exempelvis besvär i luftvägarna (Bevmo och Englöv 2004, Jeppsson 2012). För att begränsa problem med lukt under efterbehandlingsarbetet inrättades en luktpanel i Teckomatorp som en del av miljöövervakningen av efterbehandlingen (se avsnitt i Englöv & Wikström 2011). Sammanfattningsvis är det ändå mycket sannolikt att efterbehandlingen har en positiv effekt på Teckomatorpbornas hälsa (B2c). 42

62 Genom efterbehandlingen blir det nu helt klart att föroreningarna en gång för alla avlägsnas från BT Kemi:s norra område. Det innebär att eventuell kvarvarande oro för föroreningarna minskar. Samtidigt innebär efterbehandlingen av BT Kemi (särskilt när den är klar även för det södra området) att den negativa stämpel som Teckomatorp haft sedan skandalen kan tvättas bort. Skandalen kring BT Kemi har varit mycket negativ för invånarna i Teckomatorp och i huvudstudien konstateras att Projektet rörande f.d. BT Kemi är, ännu efter det att det gått nära 30 år sedan skandalen uppdagades, fortfarande känsligt i mångas ögon och öron. Det talas inte gärna bland närboende om de tidigare händelserna / / (sid.19, Bevmo och Englöv 2004). Både effekter relaterade till oro och den negativa bilden av Teckomatorp har varit viktiga aspekter för invånarna. Detta återspeglas även i de övergripande målen för efterbehandlingen av BT Kemis norra område. Ett av de övergripande målen är att bilden av och attityder till orten Teckomatorp skall förändras på ett sådant sätt att orten inte längre är belastad av BT Kemi (Englöv & Wikström 2011, s14). Detta mål kan dock vara uppfyllt till fullo först när även det södra området sanerats. Under efterbehandlingen av det norra området har tre attitydundersökningar genomförts (2005, 2007 och 2009) och dessa visar att bilden av Teckomatorp blivit mer positiv allteftersom arbetet med saneringen fortskridit (Karlsson 2005, Karlsson och Norborg 2007, Norborg 2009). Sammantaget kan det konstateras att nyttopost B2c troligen är mycket stor för de som bor i närområdet. Detta illustreras av ett X för nyttopost B2c i Tabell 12. Dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras men attitydundersökningarna som gjorts indikerar att efterbehandlingen har betydelse. De attitydundersökningar som gjorts skulle kunna vara ett första steg mot att ekonomiskt värdera omvandlingen av BT Kemi:s norra område med hjälp av t.ex. en betalningsviljestudie. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster Som nämnts under B1 har BT Kemi:s norra område efter avslutad efterbehandling omvandlats till ett park- och naturområde kallat Vallarna (se Figur 5 och Figur 6). Vallarna är ett tätortsnära rekreationsområde med en topografi som är ovanlig för det skånska slättlandskapet. Området består av en gräsyta i mitten som omges av höga vallar (se bild Figur 6). Det finns även gångstigar, grillplatser och en damm innanför vallarna. På utsidan har träd och buskar planterats. Området är anlagt med tanken att skapa en park- och naturmiljö med goda förutsättningar för djur- och naturliv. På vallarnas insida har ex. ängsfrö såtts och förhoppningen är att skapa en god livsmiljö för t.ex. fjärilar och att området på sikt kan innebära ökade naturvärden (Jeppsson 2012 och Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté). Två träbroar över järnvägsspåren har byggts för att göra området lättillgängligt för besökare. Det kan därför antas att detta naturområde som en följd av efterbehandlingen kommer att leda till en ökad till gång på ekosystemtjänster med både rekreationstjänster och tjänster relaterade till djur- och naturliv. 43

63 Det är tydligt att den omvandling som skett av BT Kemis norra område innebär ökade rekreationsmöjligheter till följd av skapandet av Vallarna (B3a). Detta illustreras av ett X för nyttopost B3a Tabell 12. Dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras men skulle kunna värderas exempelvis med hjälp av en resekostnadsstudie eller scenariostudie (se även avsnitt 3.4 i huvudrapporten). Omvandlingen av det efterbehandlade området till rekreationsområde har skett på det efterbehandlade området, varför rekreationsmöjligheterna ökat på just detta område. För omgivningen, som inte i sig förändrats genom efterbehandlingen, kan det därför antas att rekreationsmöjligheterna är oförändrade (B3b). Detta illustreras av 0 för nyttopost B3b i Tabell 12. Figur 6 Foto från Vallarna (s.3 Jeppsson 2012). Som nämnts ovan har goda förutsättningar för djur- och naturliv eftersträvats i anläggandet av Vallarna. Potentiellt kan detta arbete på sikt resultera i goda naturvärden och en ökad tillgång på ekosystemtjänster (B3c). Exempel på ekosystemtjänster som troligen gynnats är stödjande ekosystemtjänster som biodiversitet och habitat men även kulturella ekosystemtjänster som t.ex. estetiska värden (MEA 2005). Ett av de mätbara haltmålen till följd av efterbehandlingen var att föroreningar i dräneringsvattnet som tillförs Braån från det norra området skulle vara max ca 9 kg per år. Mätningar under 2010 tyder på att utsläppen då låg på ca 6 kg per år i det vatten som pumpas till reningsverket. Utsläppsmålet gäller dock för hela BT Kemiområdet och målet kan inte nås förrän nödvändiga undersökningar och åtgärder vidtagits även för det södra området (Englöv & Wikström 2011). På sikt är det dock sannolikt att den totala tillförseln av föroreningar till Braån från hela BT Kemi-området kommer att minska till följd av efterbehandlingsarbetet. Om vatten- 44

64 kvaliteten i ån förbättras kan detta föra med sig följdeffekter för miljön och påverka ekosystemtjänster positivt. Detta illustreras av ett X för nyttopost B3a och B3c respektive 0 för post B3b i Tabell 12. Effekterna på ekosystemtjänster, inte minst i framtiden, kan antas vara stora till följd av efterbehandlingsarbetet. Trots att den positiva effekten på tillgången av ekosystemtjänster troligen är stor så har den inte kunnat kvantifieras inom det här uppdraget. B4. Andra positiva externa effekter Efterbehandlingen av BT Kemi:s norra område har lett till teknikutvecklingsprojekt om provtagning av och lakningsbenägenhet hos förorenad betong. Saneringsprojektet har även lett till goda resultat gällande ozonbehandling av förorenat dräneringsvatten lokalt på det aktuella området. Man har även utfört test av ozonbehandling av förorenad jord och av portabel analysutrustning, den sistnämnda för att kunna analysera jordprover på plats. Efterbehandlingsprojektet har även varit föremål för examensarbeten och övningsexempel för olika typer av behandlingsförsök och tester på universitets- och högskolenivå (Englöv & Wikström 2001). Att efterbehandlingen av BT Kemi skulle bidra till b.la. forskning och teknisk utveckling var även ett övergripande mål för projektet. Detta mål anses vara uppfyllt (Englöv & Wikström 2011). Detta illustreras av ett X för nyttopost B4 i Tabell 13. Dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras Kostnader I Tabell 13 redovisas identifiera kostnadsposter för EBH-åtgärderna inom BT Kemis norra område. C1. Åtgärdskostnader Den totala kostnaden för efterbehandlingen av det norra BT Kemi-området har kostat ca 200 miljoner kronor. Kommunen har stått för 8 % och staten för 92 % av den totala kostnaden (Slutredovisning av kostnader för efterbehandling av det norra området 2012). Detta illustreras av ett X för kostnadspost C1a-b och för C1d-f i kolumn 2 i Tabell 13. I kolumn 3 i samma tabell anges de totala åtgärdskostnaderna. Efterbehandlingsarbetet avslutades under 2009 och projektkostnaden har KPIjusterats till 2010 års värde till ca 203 MSEK enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Kapitalkostnader (C1c) förekom troligen inte i detta efterbehandlingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med 0 för C1c. Efterbehandlingen av BT Kemis norra område blev avsevärt mycket dyrare än vad som uppskattats på förhand. Detta berodde t.ex. på att antimon upptäcktes i massorna, problem med entreprenad och dess underentreprenör men framförallt att mängden förorenad jord var nästan dubbelt så stor mot vad som uppskattats på förhand och som angetts i förfrågningsunderlaget (Englöv & Wikström 2011). 45

65 BT Kemis södra område ingår inte i denna analys men om även detta område skulle räknas in så innebär även det ytterligare fördyring. Det antogs att det huvudsakligen var det norra området som var i behov av åtgärder men det visade sig vid närmare analys att det södra området var betydligt mer förorenat än förväntat. På det södra området finns ex. gamla betongkonstruktioner i marken. Detta är en komplicerande faktor för efterbehandlingen av det södra området (Englöv & Wikström 2011). Tabell 13 Identifiering av kostnader samt kostnader för BT Kemi norra området Kostnader (C) Mkr C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell X transport och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av X kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen. X Kostnader för C1a-b samt C1d-f: 204 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C (X) 0,2 0 (X) 0 X 0,75 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. 0 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna Vid efterbehandlingen av BT Kemis norra område fanns risk för både lukt och damning. Saneringsarbetet har periodvis gett upphov till stark lukt. Denna uppstod 46

66 både vid arbetet på området och vid omlastningen av massor i Landskrona hamn. Störningar av lukt var dock störst nära det sanerade området och problemen bedöms ha varit av begränsad omfattning (Englöv & Wikström 2011). Dessutom har transporterna medfört en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafiksäkerhet. I enlighet med Tabell 10 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,05 olyckor * 4,412 Mkr = ca 0,2 Mkr. Damning var inte något större problem eftersom massorna var fuktiga och i de fall där risk för damning förelåg vidtogs förebyggande åtgärder (Englöv & Wikström 2011). Det är möjligt att transporter av massor även har lett till ökade hälsorisker till följd av utsläpp av avgaser, se även C3. Förorenade massor behandlades termiskt på Bilfinger Bergers behandlingsanläggning i Bremen, Tyskland. Behandlade massor har därefter använts för fyllnadsändamål i Tyskland. Några hälsorisker kopplat till deponering av massorna (C2c) har därför inte uppstått. Det fanns risk för en ökad oro (C2d) kring åtgärderna och som nämnts ovan under B2c är skandalen kring BT Kemi fortfarande ett känsligt ämne för dem som bor i närområdet. Frågan angående informationshantering ansågs därför mycket viktigt, särskilt från ett psykologiskt perspektiv. En målsättning med informationsarbetet kopplat till saneringen av BT Kemi:s norra område var att tillämpa total öppenhet samt att förmedla saklig och korrekt information (Bevmo och Englöv 2004). Sammantaget har inga stora hälsorisker till följd av åtgärderna uppkommit. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C2a och C2c respektive (X) för post C2b och C2d i Tabell 13. C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna Flera miljöundersökningar har gjorts under projektets gång. Braåns vatten, bottenfaunan i Braån såväl som luft har undersökts. Prover togs även regelbundet av grundvattnet för att undersöka hur det påverkades av saneringsarbetet. Braåns vatten påverkades inte i någon större utsträckning av saneringsarbetet, och inte heller har arbetet medfört ökat läckage av föroreningar till bergrunden. Bottenfaunan i Braån har inte påverkats vare sig uppströms eller nedströms och inte heller partiklar eller luftföroreningar var ett problem under saneringsarbetet (Englöv & Wikström 2011). Det har alltså inte skett någon minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området (C3a). Dock har saneringsarbetet inneburit transporter av massor till Landskrona hamn och därifrån vidare till behandlingsanläggningen i (i huvudsak) Tyskland. C3b innebär, enligt Tabell 10, utsläpp från vägtransporter i Sverige av förorenade massor motsvarande 474 ton koldioxid (CO 2 ) och 3 ton kväveoxider (NO X ) (se kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter i Tabell 10 ovan). Eftersom detta gäller regionala vägtransporter i Sverige kan ASEK-värdena användas enligt vad som beskrivs i 47

67 avsnitt 3.4 i huvudrapporten. För att värdera kostnaden för dessa utsläpp används 1,08 kr/kg som koldioxidvärde och 80 kr/kg som värde för kväveoxider. Det ger följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 3 ton NO X * 80 kr/kg * 1000 = kr, 474 ton CO 2 * 1,08 kr/kg * 1000 = kr, dvs. ca kr totalt (0,75 Mkr). Kostnaden för de utsläpp av koldioxid och kväveoxider som efterbehandlingen av BT Kemis norra område inneburit i Sverige kan uppskattas till ca kronor. Övriga utsläpp och andra effekter på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna värderas inte. Inga massor har deponerats vid efterbehandlingen av BT Kemi. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C3a och C3c respektive X för post C3b i Tabell 13. För C3b anges även den beräknade kostnaden. C4. Andra negativa externa effekter Inga identifierade. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C4 i Tabell 13 nedan Nettonytta Endast ett fåtal nytto- och kostnadsposter har kunnat uttryckas i monetära termer. Endast projektkostnaden, hälsorisker till följd av transporter samt kostnaden för utsläpp av koldioxid har kunnat uttryckas monetärt. Ovan har dock en rad nyttooch kostnadsposter kunnat beskrivas kvalitativt. Efterbehandlingen av BT Kemis norra område innebär en rad nyttor såsom ökade rekreationsmöjligheter och även ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. Dessa nyttoposter berör till största del invånarna i Svalövs kommun och eventuellt även delar av övriga Skåne och är potentiellt mycket stora lokalt. Även andra nyttor som teknikutveckling och förbättrad hälsa är positiva effekter av saneringen. När det gäller fördelar av teknikutveckling kan dock även individer långt utanför Skåne ta del av dessa nyttor. I Svalövs kommun bor cirka personer. Teckomatorp ligger längst söderut i kommunen och har ca invånare. Även Billeberga ligger långt söderut i kommunen och har knappt invånare (Svalövs kommun 2013). Den grupp som direkt berörs av efterbehandlingen kan alltså antas vara ca individer. För denna grupp är efterbehandlingen och dess konsekvenser troligen av mycket stor vikt. Nämnda nyttor har dock inte kunnat kvantifieras eftersom sådana data inte samlats in som en del av projektrapporteringen, vilket inte heller varit något krav. Om de nyttor som uppstått till följd av saneringen av BT Kemi skulle värderas ekonomiskt t.ex. med hjälp av betalningsviljestudier (se även avsnitt 3.4 i huvudrapporten) skulle det troligen bli uppenbart att de som närmst berörs av saneringen är de som har störst betalningsvilja för projektet. De som bor ex i Teckomatorp eller Billeberga skulle troligen uppge att de har betalningsvilja för denna efterbe- 48

68 handling och återställning av området eftersom de närmast berörs av föroreningssituationen. Dessutom är det troligen denna grupp som använder rekreationsområdet Vallarna mest. Med ökande avstånd till det aktuella området är det sannolikt att människors betalningsvilja för dessa positiva förändringar skulle minska eftersom individer som bor långt ifrån platser inte kan antas ta del av nyttorna regelbundet. Det kan dock vara så att en individ har betalningsvilja för en given förändring på ett visst område (t.ex. isbjörnar i Arktis) trots att personen aldrig avser att besöka platsen (s.k. existensvärden). Det kan finnas existensvärdena förknippade med saneringen av BT Kemis norra område men dessa är troligen av begränsad storlek. Så slutsatsen blir att även om nyttan av saneringen är mycket stor för invånarna i Teckomatorp och Billeberga och eventuellt för hela Svalövs kommun så blir den aggregerade nyttan inte särskilt stor i ett nationellt perspektiv. I mars 2013 hade Sverige ca 9,6 miljoner invånare och Svalövs invånare utgör ca 0,1 procent av Sveriges befolkning (SCB 2013). Det bör dock även beaktas att genom efterbehandlingen av BT Kemi så undviks potentiellt stora miljörisker och därmed höga miljö- och hälsokostnader i framtiden. Det kan tänkas att framtida naturförändringar som vatten- eller landhöjningar, erosion etc. kan medföra potentiellt stora risker om föroreningarna lämnats kvar på platsen. Saneringen av området kan även få ytterligare värde i framtiden vid ett ökat exploateringstryck. Eftersom kostnaderna för efterbehandlingen varit betydande samt med tanke på det låga värdet på den sanerade marken är det osannolikt att nyttorna överstiger kostnaderna. Givet dagens situation på fastighetsmarknaden är det därför troligt att projektet därför inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna bedömning är dock mycket osäker med så få poster kvantifierade. 2.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av BT Kemi, baserat på de sex hållbarhetskriterier som tillämpas här. Dessa kriterier poängssätts efter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av BT Kemi antas ha haft på respektive kriterium. Poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna samt ytterligare källor. Poängssättningen kan därför betraktas som en uppskattning för respektive kriterium eftersom resultatet inte stämts av med berörda parter i Svalövs kommun. Resultatet av bedömningen av kriterierna redovisas i prestandamatrisen i Tabell 14. Kulturvärden Det norra om rådet som sanerats har omvandlats till ett strövområde kallat Vallarna, detta invigdes I maj 2010 invigdes även en skulpturpark i Teckomatorp. Skulpturparken var kärnan i arbetet med Kulturzon. Ett motiv till Kulturzonsprojektet var att vända den negativa bilden av Teckomatorp. På Kulturzons 49

69 hemsida kan man läsa att Från sin förorenade historia kommer Teckomatorp att resa sig och en kulturzon kommer att utvecklas med ett strategiskt läge nära regionens större städer (Kulturzon, 2013). Kulturzonen drevs under ca två års tid som ett samverkansprojekt med lokala företagarföreningen och Svalövs kommun. Därefter har det dock inte blivit någon fortsättning på projektet (personlig kommunikation Hans Tapper). Efterbehandlingen av BT Kemi kan därför antas, åtminstone på kort sikt, ha haft en möjlig positiv effekt på kulturmiljön. I Tabell 14 poängsätts kriterium Kulturvärden med +1 Möjlig positiv effekt. Tabell 14 Prestandamatris för bedömning av sociala effekter av EBH-åtgärder vid BT Kemi (norra området). Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Möjlig positiv Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Trolig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Möjlig positiv Trolig positiv Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra positiva effekter på lokalt näringsliv. Möjlig positiv Ingen effekt Den lokala markanvändningen Som redovisats ovan har saneringen skapat nya rekreationsmöjligheter genom inrättandet av Vallarna. Detta kan vara särskilt intressant eftersom inställningen till naturupplevelserna i Teckomatorp var negativ i den attitydundersökning som gjorde 2005 (Karlsson 2005). Nu exploateras även närliggande områden (området öster om det förorenade området) för bostäder vilket inte hade varit möjligt tidigare. Efterbehandlingen av BT Kemi kan därför antas ha haft en trolig positiv effekt på den lokala markanvändningen. I Tabell 21 poängsätts därför kriterium Markanvändning med +2 Trolig positiv effekt. 50

70 Rättvisa Skandalen kring BT Kemi har även fört med sig att orten Teckomatorp starkt har associerats med denna vilket har upplevts som negativt av invånarna. Attitydundersökningar har genomförts åren 2005, 2007 och 2009 och omfattat tre undersökningsgrupper. Dessa grupper är invånare i Teckomatorp, övriga Svalövs kommun respektive övriga Skåne. I attitydundersökningen från 2009 konstateras att invånarnas syn på Teckomatorp har förbättrats till följd av kunskapen om efterbehandlingsprojektet. Detta projekt ses även som positivt av boende utanför orten. År 2009 ansåg 82 procent av invånarna i Teckomatorp att orten påverkats negativt av BT Kemi-skandalen (Norborg 2009). En tillgänglighets aspekt som gjort att nya grupper i samhället gynnats är de broar som anlagts över områdena. Dessa har ökat tillgängligheten väsentligt i Teckomatorp genom att knyta ihop norra och södra Teckomatorp. Barn behöver t.ex. inte behöver korsa järnvägen längre utan kan cykla på broarna. Efterbehandlingen av BT Kemi kan därför antas ha haft en möjlig positiv effekt på rättvisa. I Tabell 14 poängsätts därför Rättvisa med +2 Trolig positiv effekt. Rekreation Se B3 ovan. I Tabell 14 poängsätts Rekreation med +2 Trolig positiv effekt. Hälsa Under saneringsarbetet har klagomål på lukt framkommit, men halterna bedöms inte varit hälsoskadliga. Möjligen reduceras oro för lokalbefolkningen vilket har varit en viktig aspekt i projektet, men hälsoriskerna är i övrigt små. Se B2 och C2 ovan. I Tabell 14 poängsätts kriterium Hälsa med +1 Möjlig positiv. Lokala sociala effekter Potentiellt skulle efterbehandlingen av BT Kemi kunnat medföra ökad sysselsättning i Svalövs kommun. Dessa effekter har dock varit små och osäkra. I Tabell 14 poängsätts kriterium Lokala sociala effekter med 0 Ingen effekt. Sammantaget har efterbehandlingen av BT Kemis norra område inneburit överlag positiva sociala effekter med flera kriterier som bedömts leda till möjligt eller troligt positiv påverkan. Inga negativa sociala effekter har bedömts uppstå. 2.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till såväl positiva som negativa miljömässiga effekter, men i ett långsiktigt perspektiv överväger sannolikt de positiva effekterna. De sociala effekterna är till stor del positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan av EBHåtgärderna troligen är negativ. Liksom för studieprojektet EKA Bengtsfors gäller att den sannolikt negativa samhällsekonomiskanyttan måste kunna tillåtas att kompenseras av de övervägande positiva sociala och miljömässiga effekterna för att EBH-åtgärderna vid BT Kemi (norra området) som helhet ska kunna betraktas som hållbara. 51

71 2.10 Goda exempel I Tabell 15 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid BT Kemi (norra området). Tabell 15 Sammanställning goda exempel BT Kemi (norra området). Goda exempel och erfarenheter BT Kemi (norra området) Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Databas för att samla alla tillgängliga data i ett filformat, i en datafil och på ett sätt som gör att data fritt kan kombineras och extraheras. Översikt Saneringsprojeketet påbörjades på 1970-talet med en första sanering. Då installerades även dräneringsledningar och grundvatten pumpades runt på området och till en damm. En del av vattnet pumpades till reningsverk i Landskrona. Mot Braån som rinner förbi området installerades slitsmur av bentonit för att förhindra förorenat grundvatten att nå ån. Därefter genomfördes en del sporadiska undersökningar och i början av 2000-talet påbörjades en huvudstudie som färdigställdes Då hade både norra och delar av södra området undersökts. Norra området var färdigutrett och en sanering inleddes 2008 och avslutades För södra området har en ny huvudstudie gjorts men efterbehandlingen har ännu inte påbörjats. Saneringen av norra området utfördes som en ren schaktsanering samt omvandling av området till park med nya landskapselement. Saneringen som sådan har varit konventionell, behandlingen av jorden mer ovanlig då den i sin helhet behandlats termiskt. Försök har genomförts med ozonrening av vatten och även jord. Test av portabla GC-MS har utförts av Köpenhamns universitet och Försvarsmakten, men ingen av dem har redovisat sina resultat. Området har också varit föremål för examensarbeten och forskning. Projektstruktur samt upphandling 1: Att en egen styrelse, "Styrelse för BT Kemi Efterbehandling", bildades med ledamöter främst från Teckomatorp. 2: Att en särskild projektledare anställdes vilket avlastade kommunens tjänstemän. 3: Att saneringsentreprenaden gjordes som en totalentreprenad inom ramen för åtgärdsmålen och med reglerbara mängder. Upphandlingen gjordes under en förberedelsefas efter huvudstudien men före det som kallades genomförandefasen. Skälet var att att det fanns för stora osäkerheter i huvudstudien för att kunna göra en säker kostnadsbedömning. 4: Att tillgängliga gamla data samlades i en databas som sedan uppdaterats med tillkommande data. 5: Genomförande av testsanering som kom att belysa viktiga problem innan fullskalesaneringen genomfördes. Utredningar 1. I projektet har en omfattande databas byggts upp och använts vilket underlättat redovisning och utvärdering. I databasen har samtliga analysdata från ca 1977 och framåt sammanställts. Därigenom blev även gammal information lättillgänglig. 2. Statistiska metoder användes för att studera samvariation mellan olika analysparametrar. Mätningar Nej 52

72 Tabell 15 forts. Sammanställning goda exempel BT Kemi (norra området). Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Grävsanering och extern termisk behandling. Kombination av transport på lastbil och båt till behandlingsanläggningen. Bra och mindre bra Eftersom båttransporter användes drevs saneringen i kampanjer, och vid varje tillfälle transporterades stora volymer förorenad jord. Detta ställde stora krav på fungerande logistik när båten väl var på plats. Vid flera tillfällen var det oklart när båten skulle angöra kaj, bl.a. p.g.a. variationer i vattenstånd. Därmed fanns behov av att den organisation som stod för miljökontrollen kunde vara stand-by. För entreprenören innebar detta inga större bekymmer. Grad av innovation? Betyg Schaktsanering är inget nytt men i kombination av planering många år i förväg för att finna återfyllnadsmassor, välja en behandlingsmetod omsorgsfullt och kombinera olika transportslag gör att innovationsgraden blir högre än 1. Här bör också poängteras att behandlade jordmassor återanvändes. Hinder för bättre teknikval? Projektet har dragits av kraftiga fördyrningar, och det har inneburit att ekonomi blivit en hämsko. Men att säga att det hindrat en optimal lösning är att gå för långt. Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Ja EBH-åtgärderna var i huvudsak traditionell schaktsanering men kombinerat med behandling av de förorenade massorna vilket möjliggjort att jordmassorna kunnat användas i anläggningsarbeten. I slutrapporten för BT Kemis norra område sammanfattas dock viktiga organisatoriska lärdomar från projektet vilka sammanställdes vid ett erfarenhetsseminarium med berörda parter. Viktiga lärdomar var b.la. att projektet fick en lokal förankring och engagemang genom sin beställarorganisation med en politiskt vald styrelse. En lättförståelig och öppen kommunikation med media, lokal befolkning och andra berörda har varit viktig för projektet och dess resultat. Hur entreprenadformerna delas upp kan vara en avgörande faktor för om projektet ska kunna genomföras utan förseningar eller fördyringar. Den uppdelning samt det val av entreprenadformer som gjordes i BT Kemi-fallet var positivt för projektet. Att göra en projektriskanalys sågs som bra och viktigt för att tidigt kunna identifiera risker. En lärdom var även att det är viktigt att följa upp denna samt att berörda parter involveras (Englöv & Wikström 2011). 53

73 3 Hanssons såg 3.1 Allmänt om det förorenade området Det område som har efterbehandlats avseende markföroreningar är beläget i Gäddvik strax väster om Luleå men utanför tätbefolkade områden. På platsen har impregneringsverksamheten bedrivits mellan , och verksamheten upphörde definitivt 1987 då Hanssons såg gick i konkurs. Undersökningar gjordes redan 1988 medan huvudstudien redovisades Undersökningarna visade att föroreningar av koppar och dioxin förekom på en relativt liten yta. Området ligger alldeles intill Lule älv och har utnyttjats som båtuppläggningsplats. Strax intill finns bryggor för båtar och i en byggnad har en liten reklamfirma sitt kontor. I Tabell 16 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Hanssons såg. Tabell 16 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Hanssons såg. Projektets namn Hanssons såg Platsens yta (m 2 ) Huvudsakliga föroreningar Dioxin Koppar Verksamhet innan EBH Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH Kontor, båtuppställning Grönytor, båtuppställning Byggnader, grönytor Rekreation, uppställningsplats Typ av Sanering Grävsanering med extern deponering. Torvfilter för rening av grundvatten från koppar Total saneringskostnad (Mkr) Föroreningssituation Dioxin och koppar var de föroreningar som påträffades. Dioxin enbart i ytlig jord medan koppar förekom såväl i ytliga som djupare jordlager och också i grundvatten. Koppar i grundvattnet bedömdes transporteras ut i Lule älv. Mängden dioxin bedömdes i huvudstudien till 0,4 gram, kopparmängden till kg och mängden förorenad jord uppskattades till ca m 3. Den bedömt sanerade mängden dioxin uppgår till 5,6 g och mängden koppar till 500 kg. Den totala jordvolymen som åtgärdats är ca m 3. De mätbara åtgärdsmålen omfattade halter i jord samt utgående vatten (grundvatten) från reningsanläggning. 3.3 Identifierade risker Hälsorisker De uppmätta halterna av dioxin överskred de hälsoriksbaserade riktvärdena, och dessa riktvärden var också styrande för åtgärden avseende dioxin. Kopparhalterna har inte överskridit de hälsoriskbaserade riktvärdena. 54

74 3.3.2 Miljörisker Kopparhalterna, men inte dioxinhalterna, överskred ekotoxbaserade riktvärden. Avseende koppar var det för ytjorden påverkan på markmiljön som var i fokus och för djupare liggande jord var det påverkan på Lule älv via uttransport av koppar med grundvatten som var i fokus. 3.4 Genomförande Saneringen utfördes som en konventionell grävsanering med deponering av förorenad jord. Viss behandling av grundvatten genomfördes och omfattade länshållet vatten i schaktgropar. Arbetet genomfördes i kampanjer då svarstiden för dioxinanalyserna var lång. Den förorenade jorden transporterades i huvudsak till Kumla och Västerås, mindre mängder fördes till Umeå. I huvudstudien föreslogs ett riktvärde och åtgärdsmål för dioxin på 110 ng/kg. Detta sänktes till 10 ng/kg, men av vilka skäl har inte kunnat klarläggas. Under saneringen upptäcktes att omgivande bakgrundshalter överskred detta lägre åtgärdsmål varför det justerades upp till 110 ng/kg. Mängden förorenad jord hade underskattats varför åtgärdskostnaden för projektet fördubblades och slutade på ca 11 Mkr. Efter justering med hänsyn till konsumentprisindex till 2010 års värde har åtgärdskostnaden skattats till ca 12 Mkr, se avsnitt Resultat av EBH Saneringen har lett till att dioxin- och kopparförorenad jord har tagits bort. En förhållandevis stor mängd dioxin, belägen i ytlig jord, kom att tas bort och den mängden är ca 10 gånger större än vad som bedömdes i huvudstudien. Efter saneringen har platsen iordningsställts och används i dag av en båtklubb. 3.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Hanssons såg redovisas i Tabell 17. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudien (Eriksson och Hörnsten 2002), projektrapport (Ripa och Almqvist 2006) och resultat från genomförda intervjuer. 55

75 Tabell 17 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter Hanssons såg Positiva Effekter (+) Hanssons såg Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton Volym sanerad jord eller sediment m Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m Areal som i högre grad stödjer växtliv m Areal med högre ekosystemvärden m Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 53 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg 500 Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 0.01 Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg 500 Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 500 Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 0.01 Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0.01 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år 1.70E+10 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 7.96 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 796 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 7.96 Minskad föroreningshalt i ytvatten % - Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år 2000 Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 8.0 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 796 Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 8.0 Minskad förorening i grundvatten % 99.5 Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 5 Bor nära område antal 60 Rör sig tillfälligt på området antal 150 Antal minskade cancerfall antal 0.02 Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0.00 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 42 Negativa Effekter (-) Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 0 Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton 293 Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 2 Emission av partiklar från transportfordon ton 0.03 Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

76 En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 18. Tabell 18 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Hanssons såg. Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Ingen effekt Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Möjlig positiv Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Trolig negativ Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Trolig negativ Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Trolig negativ Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Mark Den saneringsinsats som genomförts har lett till en minskning av den totala föroreningsmängden i marken. Dioxinhalterna var ej styrande för miljöeffekter. Kopparhalterna var ställvis höga i markytan men i ett område med naturligt dåliga livsbetingelser. I huvudstudien beskrevs detta enligt följande: "Det aktuella området har dock av naturliga skäl en begränsning vad gäller såväl växt som djurliv. Marken i omgivingen består av sand med endast sparsam växtlighet i form av gräs, björksly, enstaka tallar o dyl.". Dessutom omfattade saneringen en yta mindre än 500 m 2. Djupare liggande kopparförorening (>2,5 m djup) har kvarlämnats. Sammantaget bedöms effekten för markmiljö vara mycket begränsad i enlighet med ovan. Bedömningen avseende kriterium markmiljö har därför satts till 0 Ingen effekt. 57

77 Grundvatten Mätningar visar på att kopparhalterna reducerats betydligt. Grundvattnet strömmar ut i Lule älv, men enligt huvudstudien motsvarar mängden från området den som naturligt tillförs älven längs 8 km strand. Djupare liggande kopparförorening (>2,5 m djup) identifierad i huvudstudien och som ligger i den mättade zonen har inte åtgärdats. Poängen avseende grundvatten har satts till +1 Möjlig positiv effekt. Ytvatten Kopparhalterna i grundvattnet har reducerats betydligt, men mycket förorening finns kvar. Utspädningen till Lule älv är stor och därför förväntas endast lokala positiva effekter. Poängen avseende ytvatten har satts till 0 Ingen effekt. Sediment Mätningar i sediment har inte gjorts och sediment har inte varit föremål för efterbehandlingen. Eventuella effekter kan förväntas vara svagt positiva. Poängen avseende sediment har satts till 0 Ingen effekt. Luft Mätningar har inte gjorts och luft har inte varit föremål för efterbehandlingen. Utsläpp av växthusgaser m.m. har skett från fordon och transporterna har varit omfattande till följd av de långa avstånden till mottagningsanläggningar,. Poängen avseende luft har satts till -2 Trolig negativ effekt. Avfall Deponering var den enda kvittblivningsmetoden. Poängen avseende Avfall har satts till -2 Trolig negativ effekt. Naturresurser Ändliga resurser i form av återfyllnadsmaterial har använts från närliggande grustag och fossila bränslen har använts för de långa transporterna. Deponiutrymme har använts för kvittblivning av de förorenade massorna. Positiva effekter i form av minskat utläckage till ytvatten bedöms inte påverka möjligheten att använda ytvattnet. Totalt sett bedöms de positiva effekterna på vissa naturresurser inte kunna uppväga förbrukningen av andra naturresurser. Poängen avseende Naturresurser har satts till -2 Trolig negativ effekt. 3.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader av efterbehandlingen av Hanssons såg i Luleå. Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av Hanssons såg består precis som för övriga nio objekt av huvudstudien (Eriksson och Hörnsten 2002), kommunens slutrapport som även innehåller ekonomisk slutrapportering (Ripa och Almqvist 2006) och bedömningar av miljö- och hälsoeffekter, se ovan. Materialet kring efterbehandlingen av Hanssons såg har 58

78 varit begränsat när det gäller samhällsekonomiska och sociala effekter. Det innehåller få uppskattningar av det ekonomiska värdet av icke-marknadsprissatta nyttor och kostnader av efterbehandlingsprojektet vilket återspeglas i den kvantitativa bedömningen. Kolumn 2 i Tabell 19 och Tabell 20 nedan sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandlingen av Hanssons såg utan att de monetariserats. Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, (X) indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan 0 indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i tabellerna anges kronor för de nytto- och kostnadsposter där det varit möjligt att monetarisera dessa Nyttor De nyttor som identifierats för EBH-åtgärderna vid Hanssons såg redovisas i Tabell 19. Tabell 19 Identifiering av nyttor Hanssons såg Nyttor (B) MKr B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. (X) B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0 B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X 0 (X) (X) X 0,1 B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker Hanssons såg var ett sågverk fram till 1975 och låg i Gäddvik på Luleälvens södra sida. På sågverket impregnerades även virke. Det aktuella området är flack strandmark som före efterbehandlingen varit delvis inhägnat. Området är flitigt använt av fritidsfiskare och har även en brygga för fritidsbåtar (Eriksson och Hörnsten 2002). Efter saneringen har målsättningen varit att återställa platsen bl.a. med växter som passar in i omgivningen samt stenar som förhindrar biltrafik över området (Efterbehandling av Hanssons såg Gäddvik, Luleå ). 59

79 Markvärdesförändringen av Hanssons såg är svårbedömd. Troligen används området på ett likartat sätt före som efter saneringen. Området används då som nu för friluftsaktiviteter med skillnaden att en kontorsbyggnad tagits bort och att ansträngningar gjorts för att återställa området. Området verkar heller inte vara planerat för bostäder eller någon annan verksamhet som höjer värdet på marken, men en potential för framtida markvärdesökning har ändå skapats. Detta illustreras av (X) för nyttopost B1 i Tabell 19. B2. Positiva effekter på hälsa Det förekom inga akuta hälsorisker före efterbehandlingen, detta illustreras av 0 för nyttopost B2a i Tabell 19. Saneringen av Hanssons såg har inneburit minskade icke-akuta hälsorisker till följd av lägre dioxinhalter i de ytligaste jordlagren. Från kvantifieringen av miljö- och hälsoeffekter i Tabell 19 kan det konstateras att saneringen gett upphov till 0,02 minskade cancerfall. Enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten så kan nuvärdet av den årliga nyttan av detta beräknas till 0,1 MSEK. De ca 0-40 färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. För icke-akuta hälsorisker uppstår således nyttor till följd av saneringen, därför illustreras nyttopost B2b även med X i Tabell 19. Det har inte framkommit i rapporteringen att efterbehandlingen av Hanssons såg har påverkat människors hälsa på något annat sätt och nyttopost B2c bedöms därför vara utan betydelse. Detta illustreras av 0 i Tabell 19. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster Området används för friluftsliv och är ett attraktivt utflyktsområde med fiskemöjligheter vid och utanför stranden (Elming och Forsgren 2004). Efter avslutad sanering har en ny väg till båthamnen byggts och planteringar utförts i samråd med fastighetsägare och andra berörda parter. En ny fiskebod har också uppförts eftersom den gamla fick tas bort. Efterbehandlingen har även medfört att området rensats på skräp så som gamla husgrunder och vrak samt allmänt bråte (Ripa och Almqvist 2006). Eftersom området sanerats och återställts är det troligt att rekreationsmöjligheterna på området är oförändrade eller möjligen något förbättrade. Detta illustreras av ett (X) för nyttopost B3a i Tabell 19. Även för omgivningen är det troligt att efterbehandlingen och återställandet av platsen haft möjliga positiva effekter på rekreationsmöjligheterna. Den nya väg som byggts ökar tillgängligheten till båthamnen och påverkar troligen rekreationsmöjligheterna i området, t.ex. båtanvändning, positivt. Detta illustreras av ett (X) för nyttopost B3b i Tabell 19. Efterbehandlingen av Hanssons såg har lett till att resthalter av dioxin nu följer det platsspecifika riktvärdet för området. Marken har även sanerats på koppar. I grund- 60

80 vattnet har kopparhalten sjunkit och åtgärdsmålet nåtts. Minskade föroreningshalter i marken samt i grundvattnet har troligen en rad positiva effekter på miljön och på miljöns ekosystemtjänster i området och i omgivningen (Ripa och Almqvist 2006). Exempel på sådana ekosystemtjänster skulle exempelvis kunna vara renande och reglerande processer såsom utspädning och nedbrytning (Naturvårdsverket 2012). Området ligger 350 meter från gränsen till skyddsområde för reservvattentäkt. Efterbehandlingen kan därför få positiva effekter till följd av minskad risk för spridning av föroreningar till denna vattentäkt (Holmström och Söderström 2006). Som nämnts ovan har efterbehandlingen medfört att området rensats på skräp, detta påverkar platsens estetiska värde positivt. Estetiska värden kategoriseras som en kulturell ekosystemtjänst (Naturvårdsverket 2012). Sammantaget kan det därför antas att efterbehandlingen haft en positiv inverkan på tillgången på övriga ekosystemtjänster. Detta illustreras av ett X för nyttopost B3c i Tabell 19. B4. Andra positiva externa effekter Hanssons såg var Luleå kommuns första projekt kopplat till sanering av förorenad mark. Detta indikerar att kunskapsinhämtningen genom projektet troligen varit mycket stor för kommunen. Det konstateras i slutrapporten att arbetsgången enligt MIFO varit ett bra stöd för projektet som kunnat följas. Positiva effekter kopplade till organisatoriska frågor i projektet redovisas under avsnittet Goda exempel nedan. Efterbehandlingsarbetet har således lett till ytterligare positiva effekter än B2 och B3. Detta illustreras av ett X för nyttopost B4 i Tabell 19. Dessa effekter har dock inte kunnat kvantifieras Kostnader De kostnader som identifierats för EBH-åtgärderna vid Hanssons såg redovisas i Tabell 20. C1. Åtgärdskostnader Eftersom föroreningsmängden var större än vad som uppskattats i projektets inledande skede blev kostnaderna mer än dubbelt så stora jämfört med vad som beräknats från början. Detta presenteras i projektkalkylen i Tabell 21 nedan. Entreprenadarbeten och deponiavgifterna växte särskilt mycket vilket inte är förvånande eftersom den större föroreningsmängden gjorde att en större volym massor behövde fraktas till deponi. 61

81 Tabell 20 Identifiering av kostnader samt kostnader för Hanssons såg Kostnader (C) C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell X transport och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av X kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen. X Kostnaden för C1a-b samt C1d-f: 12 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C Mkr X 0, X 0,5 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. 0 Åtgärdskostnaderna illustreras av ett X för kostnadspost C1a-b samt C1d-f i kolumn 2 i Tabell 20. Kapitalkostnader (C1c) förekom troligen inte i detta efterbehandlingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med 0 för C1c i Tabell 20. I kolumn 3 i samma tabell anges de totala åtgärdskostnaderna. Dessa har KPI-justerats till 2010 års värde och uppgår då till ca 12 MSEK. 62

82 Tabell 21 Projektkalkyl Hanssons såg (sid. 10, Ripa och Almqvist 2006). C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna I WSP:s (2004) slutrapport för projektet beskrivs de skyddsåtgärder som vidtagits för att minska såväl människors som omgivningens exponering av föroreningarna. Skyddsnivån har bestämts utifrån vilken risk för negativa hälsoeffekter som förelegat vid schaktningen. Tre olika skyddsnivåer med varierande exponeringsrisker och krav på skyddsutrustning har använts. Den högsta skyddsnivån har inte använts i projektet. Även skydd mot att sprida föroreningar till den yttre miljön har vidtagits. Exempel på dessa är inhägnad av arbetsområdet, åtgärder för att minimera öppna schaktytor samt för att minska dammspridning genom att fukta eller täcka över ytorna (WSP 2004). Det kan därför antas att inga särskilda hälsorisker till följd av åtgärderna på det efterbehandlade området uppkommit. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C2a i Tabell 20. Drygt ton förorenade massor har transporterats till olika anläggningar i Kumla, Umeå och Västerås. Det är möjligt att dessa transporter har lett till ökade hälsorisker till följd av damning vid lastning av massor samt till följd av utsläpp av avgaser, se även C3. Transporterna kan även medföra en viss risk för trafikolyckor. I enlighet med Tabell 17 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,03 olyckor * 4,412 Mkr = ca 0,1 Mkr. Detta illustreras av X för kostnadspost C2b i Tabell 20. Eftersom de förorenade massorna tas omhand av aktörer som är kvalificerade för att ta hand om förorenade massor kan det antas att inga hälsorisker uppstod i samband med behandling och deponering av massor. Det finns inga uppgifter om att efterbehandlingen skulle gett upphov till andra typer av försämrad hälsa, detta illustreras av 0 för kostnadspost C2c respektive C2d i Tabell 20. C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna De förorenade massorna transporterades Kumla, Umeå och Västerås. Dessa transporter innebär utsläpp av växthusgaser och partiklar. Det kan därför antas att saneringen lett till klimateffekter vilka kan uttryckas som minskad tillgång på eko- 63

83 systemtjänster. Transporterna har enligt Tabell 17 resulterat i utsläpp av 293 ton koldioxid (CO 2 ) samt 2 ton kväveoxider (NO X ). För dessa transportera har ASEKvärden för regionala vägtransporter använts för att värdera luftutsläppen. ASEK 5 rekommenderar 1,08 kr/kg som koldioxidvärde samt 80 kr/ kg för kväveoxider (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten samt Trafikverket 2012). Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns: 2 ton NO X * 80 kr/kg * 1000 = kr, 293 ton CO 2 * 1,08 kr/kg * 1000 = ca kr, dvs. knappt kr totalt (0,5 Mkr). Kostnaden för utsläpp av CO 2 och NO X som efterbehandlingen av Hanssons såg resulterat i kan uppskattas till ca kronor. Övriga utsläpp och andra effekter på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna värderas inte. Inga effekter på C3a eller C3c är identifierade. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C3a och C3c respektive X för kostnadspost C3b i Tabell 20. Där anges även den beräknade kostnaden för C3b. C4. Andra negativa externa effekter Inga identifierade. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C4 i Tabell Nettonytta Endast ett fåtal nytto- och kostnadsposter har kunnat uttryckas i monetära termer. Endast nyttan och kostnaden av förändrade hälsorisker, projektkostnaden, kostnad för hälsorisker till följd av transporter samt kostnaden för utsläpp av koldioxid och kväveoxider har kunnat uttryckas monetärt. Det är intressant att notera att den uppskattade kostnaden för utsläpp till luften utgör en relativt liten del i förhållande till projektkostnaden, trots omfattande transporter. Ovan har dock en rad nytto- och kostnadsposter kunnat beskrivas kvalitativt. Någon nettonytta är inte rimlig att räkna fram eftersom det är så många nytto- och kostnadsposter som endast har kunnat beskrivas kvalitativt. Sammantaget är EBH-åtgärdernas samhällsekonomiska lönsamhet mycket svårbedömd. Med hänsyn till det låga markvärdet är det, givet dagens situation på fastighetsmarknaden, troligt att projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna bedömning är dock behäftad med betydande osäkerhet eftersom så få poster varit möjliga att kvantifiera. 3.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Hanssons såg. Bedömningen och poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna och sammanfattas i Tabell 22. Poängssättningen kan därför betraktas som en uppskattning för respektive kriterium, resultatet har inte stämts av med berörda parter i exempelvis Luleå kommun. 64

84 Tabell 22 Sociala effekter Hanssons såg Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Ingen effekt Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Trolig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Möjlig positiv Möjlig positiv Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv. Möjlig positiv Ingen effekt Kulturvärden Kulturvärden saknas på platsen. Poängssättningen i Tabell 30 nedan poängsätts därför kriterium Kulturvärden med 0 Ingen effekt. Den lokala markanvändningen Efterbehandlingen har medfört att området inte behöver beläggas med några restriktioner utan kan hållas öppet. Detta har varit ett mål med efterbehandlingen. I Tabell 22 nedan poängsätts därför kriterium Markanvändning med +2 Trolig positiv effekt. Rättvisa Den lokala effekten i Luleå är att troligen ingen missgynnas. I Tabell 22 nedan poängsätts därför kriterium Rättvisa med +1 Möjlig positiv effekt. 65

85 Rekreation Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 22 poängsätts kriterium Rekreation med +1 Möjlig positiv effekt. Hälsa Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 22 poängsätts kriterium Hälsa med +1 Möjlig positiv effekt. Lokala sociala effekter Inga lokala sociala effekter är identifierade till följd av efterbehandlingen av Hanssons såg. I Tabell 22 poängsätts därför kriterium Lokala sociala effekter med 0 Ingen effekt. Sammantaget bedöms efterbehandlingen av Hanssons såg ha inneburit överlag positiva sociala effekter. Några negativa sociala effekter har inte kunnat identifieras. 3.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till begränsade positiva miljömässiga effekter för grundvatten, men samtidigt har EBH-åtgärderna åstadkommit negativa effekter p.g.a. avfallsproduktion, luftutsläpp och förbrukning av naturresurser. Transporterna av förorenade massor var omfattande. De sociala effekterna är överlag positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan och den totala miljönyttan av EBH-åtgärderna är mycket svårbedömd. Utifrån den genomförda analysen är bedömningen att det är tveksamt om projektet som helhet kan betraktas som hållbart. För att projektet ska kunna betraktas som hållbart måste de negativa effekterna avseende miljöbelastningen under åtgärdernas genomförande och den mycket osäkra samhällsekonomiska nyttan kunna kompenseras av de långsiktigt positiva effekterna till följd av åtgärderna av källföroreningen och de positiva sociala effekterna Goda exempel I Tabell 23 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Hanssons såg. EBH-åtgärderna utfördes som traditionell schaktsanering med deponering kombinerat med rening av kopparförorenat grundvatten med torvfilter. Dock är rapportering och uppföljning av filterreningen ofullständig. Hanssons såg var Luleå kommuns första projekt kopplat till sanering av förorenad mark. Detta indikerar att kunskapsinhämtningen genom projektet troligen varit mycket stor för kommunen. Det konstateras i slutrapporten att arbetsgången enligt MIFO varit ett bra stöd för projektet som kunnat följas. 66

86 Tabell 23 Sammanställning goda exempel Hanssons såg. Goda exempel och erfarenheter Hanssons såg Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Översikt En slutsats som kommunen drar är att klass 1-deponi i Norrbotten behövs. Den samlade transportsträckan för bilar som kört avfall uppgår till ca mil (motsvarande 5,5 varv runt Jordens ekvator). Hade en klass 1-deponi funnits i Umeå (den i projektet deponi som användes och som låg närmast) hade motsvarande sträcka blivit ca 7000 mil. Impregneringsverksamheten pågick och verksamheten upphörde definitivt 1987 då Hanssons såg gick i konkurs. Undersökningar gjordes redan Huvudstudien redovisades Enda förslagna åtgärdsmetoden var schaktsanering, och både yta och volym som behövde åtgärdas bedömdes vara ganska liten men kraftigt förorenad. Således en enkel åtgärd för att ta hand om en jämförelsvis stor mängd förorening. I de djupare schakt som gjordes renades kopparförorenat grundvatten i ett torvfilter innan det återinfiltrerades. Projektstruktur samt upphandling Inget som kunnat utläsas i slutrapportens erfarenhetskapitel. Där finns dock en nyttig och öppen självkritisk hållning som är värdefull. Utredningar Mätningar Riskvärdering har inte utförts och inte heller har alternativa åtgärdsmetoder beskrivits. För dioxin föreslogs ett platsspecifikt riktvärde på 110 ng/kg. som mätbart åtgärdsmål valdes 10 ng/kg, men skälet anges inte i tillhandahållet material. Under efterbehandlingen visade det sig svårt att klara 10 ng/kg och bakgrundshalter på ett avstånd av ca 100 m från saneringsområdet mättes och visade sig ligga över 10 ng/kg TS. Det mätbara åtgärdsmålet justerades därför upp till 110 ng/kg TS. Endast konventionell provtagning av jord och grundvatten har utförts. Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar Konventionell grävsanering med lastbilstransport till lämpliga deponier. Dessa var belägna i Kumla, Västerås och Umeå. Huvuddelen av den förorenade jorden som skulle åtgärdas var belägen i markytan ner till 0,5 m djup eller mindre. En schaktsanering kan antas vara ett högst rimligt alternativ. 1 Nej, men föroreningssituationen får betecknas som väldigt okomplicerad. Sannolikt ja. Saneringen blev dubbelt så dyr som beräknats vilket berodde på att mängden förorenad jord hade underskattats. Hade den varit mer korrekt skattad från början är det möjligt att man bedömt åtgärdsbehovet annorlunda eftersom kostnaden varit högre. Å andra sidan har man faktiskt kommit att ta bort mer än 10 ggr så mycket dioxin som bedömdes innan åtgärden. 67

87 Tabell 24 forts Sammanställning goda exempel Hanssons såg. Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Rening av kopparförorenat grundvatten genom torvfilter. Fungerade sannolikt väl, men under en period var halterna i utgående vatten högre än in inkommande. Detta bedömdes bero på att pumpar inte fungerade rätt. 3. Detta är en osäker bedömning eftersom det saknas information om dess funktion, metodens uppkomst, resultat i andra sammanhang, mm. Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Nej. Ja, detta utgjorde en mindre del av efterbehandlingen. Saneringsteknik 3 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Kommunen försökte upphandla huvudstudie och projektering gemensamt men det var svårt att utvärdera anbuden och dessa faser gjordes i slutändan av två olika konsulter. Kommunen konstaterar att mängden uppskattade föroreningar sällan stämmer med verkligheten och förfrågningsunderlaget baserades på den uppskattade föroreningen. Efterbehandlingen av Hanssons såg blev mer än dubbelt så dyrt mot vad kostnaderna hade uppskattats till i projektkalkylen. Detta berodde på att det under projektets gång upptäcktes att utbredningen av dioxinförorenad jord var större än vad som angivits i huvudstudien. Kommunen konstaterar att totalentreprenad kanske kan vara en lösning men att projektet då fördyras eftersom entreprenören måste gardera sig för oväntade utgifter vilket gör att projektet fördyras. Det konstateras även i slutrapporten att det hade varit bra med en riskanalys för att strukturera möjliga förändringar i projektet (t.ex. en oväntat hög föroreningsgrad). Kommunen konstaterar vidare att dialog 68

88 med alla inblandade och informationsspridning utåt också har varit positivt för projektet som helhet. Dessa erfarenheter från projektet avslutar kommunens slutrapport genom ett antal tips, bl.a. de ovan nämnda, inför kommande projekt (Ripa och Almqvist 2006). I slutrapporten framgår att efterbehandlingen av Hanssons såg inneburit betydande kunskapsuppbyggnad kring sanering av förorenad mark för Luleå kommun. 69

89 4 Hälleforsnäs bruk 4.1 Allmänt om det förorenade området Det område som har efterbehandlats avseende markföroreningar är beläget mitt i Hälleforsnäs. Bruket har anor tillbaka till 1600-talet. Verksamheten som bedrivits omfattar gjuteri, ytbehandling, gasframställning från stenkol och mekaniska verkstäder. Föroreningar utgörs av tjära, oljor, metaller och klorerade lösningsmedel. PAH och zink har valts ut som dominerande föroreningar i föreliggande utvärdering. Tjäran förekom från början i en deponi, kallad Tjärtippen, på efterbehandlingsområdet, med en uppskattad mängd om ton. Som efterbehandling valdes en deponilösning där deponin konstruerats som en klass 1-deponi. Förorenad jord från andra delar av bruket har förts till deponin, totalt har ca ton förorenade massor lagts där. Sanering och rivning av byggnader har utförts. Delar av rivningsmaterialet har förts till deponin medan vissa föroreningar, exempelvis kvicksilver och PCB-haltig olja, förts till extern mottagare. I Tabell 24 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Hälleforsnäs bruk. Tabell 24 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Hälleforsnäs bruk. Projektets namn Hälleforsnäs bruk Platsens yta (m 2 ) Huvudsakliga föroreningar PAH Zink Verksamhet innan EBH Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH Industri- och kulturverksamhet Industri och handel Industriområde Industriområde Typ av Sanering Inneslutning på plats Grävsanering Total saneringskostnad (Mkr) Föroreningssituation Påvisade föroreningar utgörs av olja, tjära metaller och klorerade lösningsmedel. Även förorenade byggnader förekom. Mängdmässigt dominerar tjära som främst förekom i Tjärtippen. Därifrån har utläckaget till Bruksån, som rinner genom efterbehandlingsområdet, beräknats till 15 kg/år. Även metaller och klorerade lösningsmedel läcker till ån, de senare knappt 10 kg/år. Den totala mängden tjära uppskattas till ton, och mängden PAH till 100 ton. Under saneringen påträffades ytterligare m 3 tjära. Totalt sanerades ca m 3 jord. Utöver ovan angivna tjära omhändertogs 1,4 ton bly, 8 ton zink och 128 kg utrustning med innehåll av kvicksilver. Sammanlagt 87 ton farligt av- 70

90 fall fördes till extern deponi. Förorenad jord påträffad utanför Tjärtippen fördes till Tjärtippen. De mätbara åtgärdsmål som sattes upp omfattade halter i mark, motsvarande de platsspecifika riktvärden som tagits fram, total mäktighet på deponins sluttäckning samt krav på lakvattenbildning från deponin. 4.3 Identifierade risker Hälsorisker Hälsorisker identifierades i huvudstudien genom att halter över hälsoriskbaserade riktvärden överskreds på Tjärtippen. Inom själva Bruksområdet hade inga hälsorisker identifierats Miljörisker Miljörisker identifierades i huvudstudien genom att halter över de miljöriskbaserade riktvärdena överskreds på Tjärtippen. Inom själva Bruksområdet hade inga miljörisker identifierats. 4.4 Genomförande Saneringen utfördes genom att en klass 1-deponi byggdes med slitsmur runt Tjärtippen, sluttäckning av deponin samt ett sorptionsfilter mellan sluttäckningen och slitsmuren. Förorenad jord från andra delar av efterbehandlingsområdet grävsanerades och fördes till Tjärtippen. Bruksån gavs en ny sträckning så att den inte längre passerar Tjärtippen. Förorenade byggnader har sanerats och rivits. 4.5 Resultat av EBH De mätbara åtgärdsmål som satts upp har uppfyllts för jord, avseende haltmålet. Avseende lakvattenbildningen utvärderas genom installerade lysimetrar. Hälsooch miljöriskerna på området bedöms ha reducerats och dessutom har sannolikt de övergripande åtgärdsmålen uppfyllts, särskilt avseende spridning av föroreningar till Bruksån. 4.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Hälleforsnäs bruk redovisas i Tabell 25. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och resultat från genomförda intervjuer. I underlagsmaterialet anges inga halter av föroreningar i grundvatten, vilket innebär att positiva effekter på grundvattenkvalitet eller belastning på ytvatten till följd av EBH-åtgärderna inte kunnat kvantifieras. 71

91 Tabell 25 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter Hälleforsnäs bruk. (OBS! I underlagsmaterialet anges inga halter av föroreningar i grundvatten, vilket innebär att positiva effekter på grundvatten eller belastning på ytvatten inte framgår här.) Positiva Effekter (+) Hälleforsnäs bruk Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton Volym sanerad jord eller sediment m Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m Areal som i högre grad stödjer växtliv m Areal med högre ekosystemvärden m Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 233 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 0 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 0 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0 Minskad föroreningshalt i ytvatten % - Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år 9500 Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 0 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 0 Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0 Minskad förorening i grundvatten % - Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 15 Bor nära område antal 3000 Rör sig tillfälligt på området antal 3000 Antal minskade cancerfall antal 0.81 Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 945 Negativa Effekter (-) Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton 75 Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 0.5 Emission av partiklar från transportfordon ton 0.01 Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

92 En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 26. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Tabell 26 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Hälleforsnäs bruk. Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Trolig positiv Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Trolig positiv Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Trolig positiv Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Möjlig positiv Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Möjlig negativ Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Ingen effekt Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Möjlig positiv Mark Ytligt förekommande föroreningar på Tjärtippen ligger nu, efter övertäckning, på större djup. Även andra ytligt förekommande föroreningar inom efterbehandlingsområdet har åtgärdats. Poängen avseende markmiljö har satts till +2 Trolig positiv effekt. Grundvatten Genom deponilösningen bedöms utläckaget av föroreningar minska, men mätningar som belägger detta finns inte med i underlagsmaterialet. Poängen avseende grundvatten ger +2 Trolig positiv effekt i utvärderingen. 73

93 Ytvatten Genom deponilösningen bedöms utläckaget av föroreningar till ytvattnet minska men mätningar som belägger detta finns inte med i underlagsmaterialet. Poängen avseende ytvatten ger +2 Trolig positiv effekt i utvärderingen. Sediment Genom åtgärderna har mängden förorenade sediment minskat, men samtidigt har ån fått en helt ny sträckning. Mätningar som belägger detta finns inte med i underlagsmaterialet. Poängen avseende ytvatten ger +1 Möjlig positiv effekt i utvärderingen. Luft Luft har ej varit ett föremål för sanering. Utsläpp har skett av växthusgaser m.m. från fordon. Genom deponilösningen har maskin- och transportbehovet reducerats kraftigt jämfört med en total utgrävning. Utvärderingspoängen sätts till -1 Möjlig negativ effekt. Avfall Genom deponilösningen på plats produceras försumbar mängd icke-återvinningsbart avfall jämfört med en fullständig bortgrävning och deponering av alla förorenade massor i området. Utvärderingspoängen sätts till 0 Ingen effekt. Naturresurser Troligen har föroreningsrisken reducerats för grund - och ytvatten, vilket möjligen medfört att tillgången på naturresurser ökat i området. Förbrukningen av ändliga resurser har varit relativt liten. Externt deponiutrymme har använts i mycket liten grad. Poängen avseende Naturresurser har därför satts till +1 Möjlig positiv effekt. 4.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader för efterbehandlingen av Hälleforsnäs bruk. Efter identifiering och beskrivning post för post sammanfattas nyttorna och kostnaderna i Tabell 27 och Tabell 30. Källorna har huvudsakligen varit Flens kommun (2008a, 2008b) och Länsstyrelsen i Södermanlands län (2009) kompletterat med material som har framkommit genom sökningar på webben samt kontakter med Flens kommun och markägaren Nyttor B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker Tack vare efterbehandlingen har en rad olika verksamheter kunnat etablera sig på bruksområdet utan att vara berörda av hälsorisker. Ragnar Boman (e-post, ) bedömer dock att bruksområdet fortfarande saknar ett positivt marknadsvärde. Visserligen har saneringen inneburit att en restriktion för utnyttjandet av området har försvunnit, men problemet är att många av de kvarvarande byggnader- 74

94 na är i dåligt skick. Boman bedömer t.ex. att gjuteribyggnaden måste rivas, vilket i sig skulle kosta 7-10 Mkr. En potential för en framtida markvärdesökning har dock skapats tack vare efterbehandlingen. B2. Positiva effekter på hälsa Samtliga åtgärdsmål har uppnåtts (Flens kommun, 2008a). Fem av de sex åtgärdsmålen handlade om hälsa och formulerades på följande sätt: 1. Fisk och kräftor från Bruksån ska kunna konsumeras utan hälsorisk. 2. Spridning av föroreningar till Bruksån och nedströms liggande vattendrag ska inte ge upphov till halter av föroreningar som överstiger gränsvärden för dricksvattenkvalitet. 3. Bruksområdet ska kunna användas för industriverksamhet utan risk för hälsoeffekter. 4. Barn och vuxna ska kunna vistas på Tjärtippen utan att drabbas av negativa hälsoeffekter. 5. Kontakt med sediment i Bruksån ska inte medföra risk för negativa hälsoeffekter. Innan saneringen exponerades ingen person regelmässigt för föroreningarna på Tjärtippen, eftersom den var avstängd sedan flera år tillbaka när saneringen startade. För bruksområdet kan antalet personer bedömas ha uppgått till ca 50, bl.a. anställda vid verksamheterna på bruksområdet (Ragnar Boman, e-post ). De 0,81 minskade cancerfallen enligt Tabell 28 värderas i enlighet med avsnitt 3.4 i huvudrapporten till ett nuvärde på 4,9 Mkr. De färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Det kan tilläggas att många av de byggnader som revs inom ramen för saneringsprojektet ibland besöktes av äventyrslystna barn och ungdomar, som därigenom utsattes dels för allmänt förfallna och därigenom farliga miljöer (t.ex. ruttna tak) och dels för föroreningar. Tack vare saneringsprojektet minskade dessa risker (Ragnar Boman, e-post ). Någon kvantifiering av denna riskminskning har dock inte gått att göra inom ramen för utredningen. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster Bruksområdet är en rik kulturmiljö med ett flertal byggnader av kulturhistoriskt värde (Flens kommun, 2008b). Området har även betydelse för naturupplevelser eftersom det gränsar till Bruksdammen och gamla Folkets Park. Bruksdammen är ett våtmarksområde med höga botaniska värden och ett rikt fågelliv och gamla Folkets Park är numera ett naturområde. En strandpromenad genom bruksområdet knyter samman de här naturområdena och ger på så sätt ett mervärde för friluftslivet. (Flens kommun, 2008b) Före saneringen var endast ett mindre antal avsides belägna byggnader stängda för besök på grund av föroreningarna, och dessa byggnader hade knappast någon betydelse för besökarna till bruksområdet (Ragnar Boman, e-post ). 75

95 Kvaliteten i de möjligheter till kultur- och naturupplevelser som området ger möjlighet till kan bedömas ha ökat till följd av att upplevelserna kan ske utan hälsorisker till följd av föroreningar. Dessutom har ett gammalt deponiområde (Tjärtippen) kunnat göras om till park- och skulpturmark som utnyttjas som strövområde (Jerry Persson 1, e-post ). Vidare ökar kvaliteten i rekreationsupplevelser i samband med fiske till följd av att fisk och kräftor från Bruksån kan konsumeras utan hälsorisk. Omfattningen på detta fiske kan dock bedömas vara försumbart både före och efter saneringen (Ragnar Boman, e-post ; Jerry Persson, e-post ). En knapp mil nedströms Hälleforsnäs ligger Mellösasjön, där däremot ett utbrett fiske förekommer (Jerry Persson, e-post ). Det har dock inte framkommit några uppgifter om i vilken mån detta fiske har gynnats av saneringen. Det ska här också nämnas att ett av de sex åtgärdsmålen gällde växtlighet: Växtlighet ska kunna etablera sig på Tjärtippen utan att drabbas av allvarliga negativa effekter. I vilken grad dessa förbättrade förhållanden för växtligheten ger upphov till någon ökning av någon ekosystemtjänst går dock inte att bedöma. B4. Andra positiva externa effekter Efterbehandlingen har tveklöst bidragit till att bruksområdet har kunnat utvecklas. Markägaren Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter och Flens kommun sökte i samverkan efter nya hyresgäster och nya verksamheter i områdets lokaler. Det främsta resultatet blev att lågpris-modekedjan Lager 157 kunde etableras i Bruksområdet sensommaren 2008, liksom en annan lågprisaffär som säljer heminredning (Flens kommun, 2008a; SKL, 2009). Ragnar Boman (e-post, ) bedömer vidare att efterbehandlingen hade betydelse för en positiv utveckling av Hälleforsnäs som helhet. I vilken grad det här har en samhällsekonomisk relevans är dock svårbedömbart. En positiv social effekt rör det sig dock tveklöst om, varför vi återkommer till detta när de sociala kriterierna bedöms nedan. Den kvalitativa identifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell Jerry Persson, miljöinspektör vid Flens kommun. 76

96 Tabell 27 Identifiering av nyttor Hälleforsnäs bruk Nyttor (B) B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. (X) B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. (X) Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. X X X X X (X) Mkr 4, Kostnader C1. Åtgärdskostnader Länsstyrelsen i Södermanlands län (2009) redovisar följande åtgärdskostnader: Kommunens utgifter inklusive personal anställd av Flens kommun: kr Länsstyrelsens utgifter till konsulter: kr Diverse löpande utgifter för personalen på länsstyrelsen: kr Detta ger en slutsumma på ca 76,8 Mkr, eller 77,5 Mkr i 2010 års penningvärde. Åtgärdskostnaderna finansierades till 95 % med statsbidrag. Resterande 5 % finansierades av Flens kommun. En detaljerad sammanställning av hur kommunens utgifter fördelar sig på olika kostnadsposter finns i Flens kommun (2008a), se Tabell

97 Tabell 28 Redovisning av åtgärdskostnader för EBH av Hälleforsnäs bruk. Kostnadsredovisningen av nedlagda kostnader skedde i enlighet med projektets kontoplan (Flens kommun 2008a). C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna Transporter till följd av saneringen har inneburit luftutsläpp, se Tabell 25. De förorenade massorna har huvudsakligen deponerats på Tjärtippen, som ligger i omedelbar anslutning av Bruksområdet (Flens kommun, 2008a). Somligt avfall från sanering av byggnader, mark och rivning har dock transporterats till platser utanför Hälleforsnäs, se Tabell 29. Transporterna har främst skett inom tätorten Hälleforsnäs. Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 0,0001 ton SO 2 * 47 kr/kg * 1000 = 4,7 kr, 1 ton NO X * 82,4 kr/kg * 1000 = kr, 0,01 ton partiklar * 693 kr/kg * 1000 = 6930 kr, dvs. totalt 0,09 Mkr. Observera att värderingen gäller både hälso- och miljöeffekter av luftutsläppen, men redovisas under C2 för enkelhets skull. Dessutom har transporterna medfört en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafiksäkerhet. I enlighet med Tabell 25 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,01 olyckor * 4,412 Mkr = 0,04 Mkr. 78

98 C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna Utöver de miljöeffekter som ingår i värderingen under C2 kan utsläppen av koldioxid till följd av transporter värderas. I enlighet med Tabell 25 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa utsläpp till 75 ton CO 2 * 1,08 kr/kg * 1000 = kr. Övriga utsläpp och andra effekter på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna värderas inte. Tabell 29 Transportmängder till platser utanför Hälleforsnäs. Källa: Flens kommun (2007), Jerry Persson (e-post, ). Material Mängd Mottagare Avstånd km ca Blandsopor 217,3 ton Katrineholm Energi, 30 Vika Deponi Skrot 341 ton Mariest 4 Kabelskrot 2,14 ton Stena? Metallförorenad betong 8,34 ton Sakab 110 Oljeförorenad betong 40,15 ton Sita 60 Spillolja 9,1 m 3 Ragnsells/Sakab/SITA?/110/60 Oljeblandat vatten, 44,2 m 3 Sita 60 tankrengöring lösningsmedel 1,8 m 3 Ragnsells/SITA 60 Kvicksilverförorenat 128 kg Sakab 110 material PCB Olja 12 kg Sita 60 Färgavfall 5,1 ton Sakab/Sita 110/60 Alkaliskt avfall 1,1 m 3 Sita 60 Diverse farligt avfall 4,7 ton Sakab/Sita 110/60 Slam till förbränning 4,1 ton Sakab 110 Emulsion 4 m 3 SITA 60 C4. Andra negativa externa effekter Inga identifierade. Den kvalitativa identifieringen av kostnader sammanfattas i Tabell Nettonytta Någon nettonytta är inte möjlig att beräkna eftersom det är så många nytto- och kostnadsposter som endast har kunnat beskrivas kvalitativt. Det kan dock konstateras att områdets markvärde trots EBH-åtgärderna i nuläget sannolikt inte är positivt. Sammantaget medför detta att de relativt höga genomförandekostnaderna inte bedöms kunna uppvägas av de identifierade nyttorna till följd av EBH-åtgärderna. Med hänsyn till det låga markvärdet är det, givet dagens situation på fastighetsmarknaden, troligt att projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna bedömning är dock behäftad med betydande osäkerhet eftersom så få poster varit möjliga att kvantifiera. 79

99 Tabell 30 Identifiering av kostnader och kostander för EBH-åtgärderna vid Hälleforsnäs bruk Kostnader (C) Mkr C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell X transport och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av X kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.? Kostnaden för C1a-b samt C1d-f: 77,5 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor) C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa effekter än C2 och C3. 0 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.? X 0,13??? X 0,08? 4.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Hälleforsnäs bruk. Bedömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier. Dessa kriterier poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av Hälleforsnäs bruk antas ha haft på respektive kriterium. Poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna samt ytterligare källor och sammanfattas i 80

100 Tabell 31. Poängssättningen kan därför betraktas som en uppskattning för respektive kriterium, resultatet har inte stämts av med berörda parter i exempelvis Flens kommun. Tabell 31 Prestandamatris för bedömning av sociala effekter av EBH-åtgärder vid Hälleforsnäs bruk Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Möjlig positiv Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Trolig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Trolig positiv Trolig positiv Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv. Möjlig positiv Trolig positiv Kulturvärden På Bruksområdet finns en rad olika byggnader med kulturhistoriskt värde, och hela området bildar en industrihistoriskt intressant miljö (Flens kommun, 2008b). Den här kulturmiljön går efter saneringen att uppleva med högre kvalitet än tidigare, men bedömningen är osäker. Poäng: +1 Möjlig positiv effekt. Den lokala markanvändningen De aktiviteter som idag pågår på Bruksområdet framgår av Tabell 32. Ragnar Boman (e-post, ) bedömer att saneringen inte var ett nödvändigt villkor för att kunna behålla eller attrahera vissa verksamheter, t.ex. byggfirma, smed och konstnärer samt kanske någon mindre industri. Däremot hade butiken Lager 157 inte hade etablerats om inte saneringen hade genomförts, och inte heller ett antal 81

101 butiker och hantverkare som kan ses som en följdetablering till Lager 157. Vidare hade Tuna Stålrör troligen inte stannat kvar om inte saneringen hade genomförts. (Ragnar Boman, e-post ). Även Flens kommun (2008a) bedömer att saneringen gav förutsättningar till etableringen av Lager157. Som redovisats ovan har saneringen även skapat nya rekreationsmöjligheter på t.ex. Tjärtippen. Poäng: +2 Trolig positiv effekt. Tabell 32 Nuvarande verksamheter på bruksområdet i Hälleforsnäs. Källa: Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter (2013). 82

102 Företag med anställda/egenföretagare (årsanställda) Antal anställda Lager 157 (outletbutik med servering) Tuna Stålrör (bearbetning av gjutgods) Ca 15 Ca 15 Hälleforsnäs Byggservice 2 Kvist Tapetserarverksta 2 Magnus Erikssons Smide 2 Norrgårds Mekaniska (bearbetn. järn) 2 Serholt (outletbutik) 2 Turistbyrå, konstgalleri (Flens kommun) 1 Hånäs Marin (grossist i båtdelar) 1 Konstnär Inger Linnéa Carlsson (bild, eldskulptör) 1 Konstnär Maria Hallberg (bild) 1 Konstnär Inger Hahn-Redin (eld) skulptör 1 Konstnär Uta Jacobs (skulptör) 1 Konstnär Kaarin Bonde Jensen (skulptör, eldskulptör) Konstnär Gunnar Carl Nilsson (skulptör, eldskulptör) Stiftelsen (fastighetsskötsel, administration) Summa f.n Ca 50 Andra verksamheter på bruksområdet: Föreningen Kolhusteatern (teater i Kolhuset sommartid fr.o.m. 1995, ibland musik- och teateraftnar vintertid) Bruksskolan (teaterprojekt och Luciakonserter i Kolhuset) 83

103 Föreningen Hälleforsnäs Gjuterimuseum (gjuterimuseum, bandyutställning) Skulpturpark på Tjärtippen i samarbete med Flens kommun (drivs av stiftelsen) Skateboardhall Second floor Hobbylokaler, styrketräningslokal, magasinering för konstnärer m.m. Hälleforsnäs Bruksmarknad september varje år Förråd för flera mindre företag från orten Flera småföretag har startat i små, billiga lokaler på bruket och sedan flyttat till större eller bättre lokaler i andra delar av Hälleforsnäs, på senare år bl.a. Mickes Reklam, KL Bygg, Byggmacken Rättvisa Ragnar Boman (e-post, ) påpekar att ortens ungdomar har gynnats av att arbetsplatserna Lager157 och Tuna Stålrör har kunnat etableras respektive utvecklas, eftersom dess arbetsplatser främst har ungdomar anställda. Poäng: +2 Trolig positiv effekt. Rekreation Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. Poäng: +2 Trolig positiv effekt. Hälsa Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. Poäng: +1 Möjlig positiv effekt. Andra lokala sociala effekter De nya verksamheterna på Bruksområdet leder till fler besökare till Hälleforsnäs. Flens kommun (2008b) nämner att Länsstyrelsen i Södermanlands län utgick ifrån att effekten skulle kunna bli besökare per år. Utgångspunkten var erfarenheter från Lager157:s etablering i Sågmyra i Dalarna några år tidigare. Detta blev dock en överskattning och man bedömer att antalet besökare snarare är per år, vilket ska jämföras med några tusen besökare per år före etableringen av Lager157. Dessa var främst besökare sommartid till Gjuterimuseet och Kolhusteatern (Ragnar Boman, e-post ) Efterbehandlingen verkar tveklöst ha haft betydelse för att skapa en mer positiv bild av Hälleforsnäs och skapa en starkt positiv lokal utveckling i orten, där saneringen har haft stor betydelse för att klara av ortens övergång från traditionellt brukssamhälle till en större bredd av verksamheter. Poäng: +2 Trolig positiv effekt. 4.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till övervägande positiva miljömässiga effekter, samtidigt som EBH-åtgärderna resulterat i mycket begränsade negativa effekter till följd av avfallsproduktion, luftutsläpp och förbrukning av naturresurser. De sociala effekterna 84

104 är överlag mycket positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan sannolikt är negativ. I en samlad bedömning i vilken de tre hållbarhetsdimensionerna ses som lika viktiga skulle EBH-åtgärderna vid Hälleforsnäs bruk ur hållbarhetssynpunkt troligen kunna betraktas som övervägande positiva. För att denna slutsats ska gälla krävs dock att den troliga negativa samhällsekonomiska lönsamheten kan tillåtas kompenseras av de övervägande positiva miljömässiga och sociala effekterna Goda exempel I Tabell 33 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Hälleforsnäs bruk. Tabell 33 Sammanställning goda exempel Hälleforsnäs bruk. Goda exempel och erfarenheter Hälleforsnäs bruk Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Att bygga om en befintlig deponi till en säkrare deponi, i det här fallet en klass 1-deponi. Den har sedan använts för att deponera massor från andra delar av efterbehandlingsområdet vilket kraftigt minskat transportbehovet. Översikt Projektstruktur samt upphandling Bruket har anor tillbaka till 1600-talet. Verksamheten som bedrivits omfattar gjuteri, ytbehandling, gasframställning från stenkol och mekaniska verkstäder. Föroreningar utgörs av tjära, oljor, metaller och klorerade lösningsmedel. PAH och zink har valts ut som dominerande föroreningar i utvärderingen. Tjäran förekom från början i en deponi på efterbehandlingsområdet, med en uppskattad mängd om ton. Som eftrerbehandling valdes en deponilösning där deponin konstruerats som en klass 1- deponi. Förorenad jord från andra delar av bruket har förts till deponin, totalt har ca ton förorenade massor lagts där. Sanering och rivning av byggnader har utförts. Delar av rivningsmaterialet har förts till deponin medan vissa föroreningar, exempelvis kvicksilver och PCB-haltig olja, förts till extern mottagare. I slutrapporten framhålls nyttan med att ha upphandlat en proffesionell byggledare som finns på plats genom hela saneringsentreprenaden: "Om inte en professionell byggledare funnits på plats under hela saneringsfasen hade nog projektet dragit ut mer på tiden och blivit bra mycket dyrare." Utredningar 0 Mätningar Passiva provtagare har använts för att mäta halter av organiska ämnen och metaller i ytvatten. Någon tydlig beskrivning eller utvärdering av resultaten finns dock inte i huvudstudierapporten. Tabell 33 forts Sammanställning goda exempel Hälleforsnäs bruk. 85

105 Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Deponilösning på plats eller som det benämns i huvudstudierapporten: "täckning och tätning". Deponin har utformats för att motsvara kraven på en klass 1-deponi. Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Lösningen innebär att transportbehovet hållts nere kraftigt, liksom behovet av arbetsfordon på plats. Det har också inneburit att schaktarbeten under grundvattennivå har kunnat undvikas. Deponin har använts för att deponera massor från andra delar av efterbehandlingsområdet. 4 Hinder för bättre teknikval? Nej Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Ja, sannolikt. Andra utredda åtgärdsalternativ var dyrare, det näst dyraste dubbelt så dyrt för föroreningarna på tjärtippen. Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Konventionell grävsanering. Bra och mindre bra Bra: Enkel åtgärd för förhållandevis små volymer. Grad av innovation? Betyg Åtgärden har fått ett högre betyg än konventionell grävsanering eftersom deponin på Tjärtippen utyttjats. Hinder för bättre teknikval? Nej. Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Ja. Det sätt som EBH-åtgärderna genomförts på har bedömts ha en relativt hög innovationsgrad. Åtgärderna har i huvudsak inneburit att man skapat en deponi på platsen. Lösningen innebär att transportbehovet hållits nere, liksom behovet av arbetsfordon på plats. Det har också inneburit att schaktarbeten under grundvattennivå har kunnat undvikas. Deponin har använts för att deponera massor från andra delar av efterbehandlingsområdet. Den schaktsanering som härvid utförts har varit begränsad. 86

106 5 Köpmanholmen Observera att följande beskrivning och utvärdering av efterbehandlingsåtgärdernas omfattning och effekter baseras på underlagsmaterial som handlar om undersökningar och saneringar på land som avrapporterades till Naturvårdsverket Undersökningar har också genomförts av sediment i direkt anslutning till efterbehandlingsobjektet men dessa ingår inte i utvärderingen. 5.1 Allmänt om det förorenade området Det område som har efterbehandlats avseende markföroreningar är beläget i direkt anslutning till tätorten Köpmanholmen. Efterbehandlingsområdet är ett industriområde där såg, massabruk och klor-alkaliframställning bedrivits. Föroreningar utgjordes av terpentin, kvicksilver, PAH, PCB, bly och alifatiska kolväten. Området ligger alldeles invid Nätrafjärden som är en del av Östersjön. Verksamhet bedrivs i en byggnad på platsen. I Tabell 34 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Köpmanholmen. Tabell 34 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Köpmanholmen. Projektets namn Köpmanholmen Platsens yta (m 2 ) Huvudsakliga föroreningar Kvicksilver Terpentin Verksamhet innan EBH Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH Upplag och lager Industriområde Industriområde Industriområde Typ av Sanering Schaktsanering In situ-sanering On site-sanering Total saneringskostnad (Mkr) Föroreningssituation Dominerande föroreningar utgjordes av kvicksilver och terpentin (bl.a. alifatiska kolväten). På stora delar av området var föroreningshalterna måttliga men i vissa delar förekom betydligt högre halter. Det bedömdes också finnas en risk för utläckage av föroreningar med grundvattnet. Ett flertal byggnader befanns också vara förorenade. Många av byggnaderna var i dåligt skick och utgjorde en rasrisk m.m. på grund av deras skick. Terpentinföroreningarna förekom på relativt stort djup medan övriga föroreningar främst förekom ytligt. 87

107 Mängden terpentin bedömdes i huvudstudien till kg och mängden kvicksilver till 600 kg. I slutrapporten är dessa reviderade till kg respektive 400 kg. Totalt har uppskattningsvis m 3 jord behandlats genom åtgärderna. 5.3 Identifierade risker Hälsorisker Risker kopplade till föroreningar bedömdes i huvudstudien som ringa p.g.a. att överskridandena av platsspecifika riktvärden som regel var små och liksom storleken på områden med höga halter. Att även vistelsetiden på området var begränsad stärkte den bedömningen. De största riskerna bedömdes vara kopplade till de områden där höga kvicksilverhalter förekom. En hälsorisk som påpekades men som inte är kopplade till föroreningar i mark var byggnadernas skick med risk för ras, fallolyckor och att skada sig på glas, skrot och liknande Miljörisker Spridningen av föroreningar från området vid tiden då huvudstudierapporten skrevs bedömdes vara små men kunna öka i framtiden. Risken kopplades därför till mängden föroreningar som bedömdes finnas på området, och inte på en visad spridning. I rapporten anges att ett skäl till att spridningen från området är begränsad berodde att föroreningarna i dagsläget är relativt svårlösliga. 5.4 Genomförande Saneringen har gjorts dels som grävsanering med extern deponering, dels som in situ-sanering samt behandling på plats av uppschaktade massor med in situutrustningen. Arbetet har pågått mellan Förutom behandling av förorenad jord har ett antal byggnader rivits. Dessa har delvis varit förorenade men har också utgjort en risk genom att de förfallit. Byggnaderna har sanerats genom bilning, slipning, dammsugning och blästring för att skilja ut förorenat och ej förorenat rivningsavfall. En byggnad har kvarlämnats p.g.a. att verksamhet bedrivs i den. Under byggnaden har föroreningar kvarlämnats, men dessa är kartlagda. Genom att behandling utförts på plats har behandlade massor kunnat återläggas. Endast en mindre del massor har behövt tillföras och motsvaras av den volym massor, främst förorenade av kvicksilver och bly, som har gått till deponi. Mängderna som har åtgärdats har blivit större än vad som förutsattes från början, ändå har kostnadsökningen stannat på 5 %. 5.5 Resultat av EBH Saneringen har lett till att jord förorenad med organiska ämnen och metaller har behandlats eller tagits bort. Även föroreningar i byggnader har tagits bort genom att byggnaderna rivits. 88

108 Efter saneringen har platsen iordningsställt. Den verksamhet som bedrevs på platsen innan efterbehandlingen är kvar. I övrigt är området klart att tas i anspråk för nya etableringar av kontors- eller industriverksamhet. 5.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Köpmanholmen redovisas i Tabell 35. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och resultat från genomförda intervjuer. En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 36. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Mark Den saneringsinsats som genomförts har lett till en minskning av den totala föroreningsmängden i marken. Det är troligt att markfunktionen har förbättrats genom åtgärderna. Poängen avseende markmiljö har satts till +2 Trolig positiv effekt. Grundvatten Det finns inga tydliga resultat som visar på att grundvattnet varit särskilt förorenat innan efterbehandlingen. Poängen avseende grundvatten har satts till 0 Ingen effekt. Ytvatten Det finns inga tydliga resultat som visar på att ytvattnet varit påverkat innan efterbehandlingen. Den långsiktiga risken för förorening av ytvattnet kan ha minskat genom åtgärderna, men någon förbättrad vattenkvalitet till följd av åtgärderna har inte kunnat verifieras. Poängen avseende ytvatten har satts till 0 Ingen effekt. Sediment Inom ramen för huvudstudien har inta mätningar i sediment utförts och sediment har inte varit föremål för efterbehandlingen. Poängen avseende sediment har satts till 0 Ingen effekt. Luftutsläpp Mätningar har inte gjorts och luft har inte varit föremål för efterbehandlingen. Externa transporter har varit mycket begränsade och därför redovisas inga utsläppsvärden i Tabell 45. Arbeten har dock utförts på området vilka medfört utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, därför har poängen avseende luft har satts till -1 Trolig negativ effekt. 89

109 Tabell 35 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter Köpmanholmen Positiva Effekter (+) Köpmanholmen Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton Volym sanerad jord eller sediment m Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m 2 0 Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m 2 0 Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m 2 0 Areal som i högre grad stödjer växtliv m 2 0 Areal med högre ekosystemvärden m 2 0 Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 26 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 0 Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 340 Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 270 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0 Minskad föroreningshalt i ytvatten % - Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 270 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0 Minskad förorening i grundvatten % 100 Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 20 Bor nära område antal 3000 Rör sig tillfälligt på området antal 300 Antal minskade cancerfall antal 0.21 Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 2.15 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 690 Negativa Effekter (-) Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton 547 Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 3.64 Emission av partiklar från transportfordon ton 0.07 Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

110 Avfall Ett uttalat mål som också bedöms vara uppfyllt är att minimera behovet av tillförsel av externa massor. Ej förorenat byggnadsmaterial från rivning av byggnader och undermarkskonstruktioner på området, vilket var en del av efterbehandlingen, har använts för återfyllnad. Poängen avseende avfallsproduktion har satts till 0 Ingen effekt. Naturresurser Det är möjligt att EBH-åtgärderna medfört minskad föroreningsrisk för närliggande ytvatten, vilket lett till en förbättrad situation avseende naturresurser i området. Fossila drivmedel har använts men en samlad bedömning av detta kriterium har medfört att poängen avseende Naturresurser har satts till +1 Möjlig positiv effekt. Tabell 36 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Hälleforsnäs bruk. Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Trolig positiv Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Ingen effekt Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Möjlig negativ Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Ingen effekt Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Möjlig positiv 91

111 5.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader av efterbehandlingen av Köpmanholmen. Efter identifiering och beskrivning post för post sammanfattas nyttorna och kostnaderna i Tabell 37 och Tabell 39. Källorna har huvudsakligen varit Örnsköldsviks kommun (2012 a, 2012 b), Kemakta (2002) samt SweSoil (2001) Nyttor B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker I slutrapporten för efterbehandlingsprojektet av Köpmanholmens industriområde utanför Örnsköldsvik framgår att projektet genomfördes med start 2002 och avslutades med de sista in-situ saneringarna av terpentin under Under 2005 förvärvade Örnsköldsviks kommun området av Köpmanholmens hamnförvaltning och stod därmed som ägare efter avslutad efterbehandling (Örnsköldsviks kommun, 2012a). Då området i stort har blivit mer attraktivt med ökad inflyttning och fler verksamheter (se B4 nedan) kan det antas att markvärdet stigit. Detta har dock inte bekräftats av Örnsköldsviks kommun. B2. Positiva effekter på hälsa I slutrapporten för efterbehandlingsprojektet framgår att användningen av området före efterbehandlingen endast innebar små hälsorisker. Området var öppet för allmänheten som använde det till promenader, hundrastning m.m. men människor vistades generellt sett kort tid i området och hälsoriskerna var små. Endast begränsade delar av området hade högre uppmätta halter av hälsofarliga ämnen (Örnsköldsviks kommun, 2012a). Däremot identifierades i huvudstudien inför efterbehandlingen andra typer av risker, t.ex. ras och trasiga trappor i byggnaderna på området. En slutsats var att om området skulle börja användas i betydligt högre utsträckning fanns risk för hälsoeffekter, vilket motiverade efterbehandling på flera platser inom området (Kemakta, 2002). Däremot gjordes ingen bedömning av hur de föroreningar som påträffades i byggnader kunde påverka människors hälsa. Fynd av kvicksilver, PCB, asbest m.m. i samband med efterbehandlingen tyder på att riskerna fanns där. Till sist kan nämnas att stora mängder fågelspillning påträffades på byggnaderna, vilka sanerades för att minska risken för spridning av sjukdom till människa. De för efterbehandlingen övergripande åtgärdsmålen, med koppling till människors hälsa, formulerades enligt nedan: Markområdet ska kunna användas för industriändamål och annan relaterad verksamhet utan risk för hälsoeffekter I slutrapporten konstateras att samtliga riskområden har efterbehandlats och att ovanstående mål därmed har uppnåtts, Örnsköldsviks kommun (2012a). 92

112 De 0,21 minskade cancerfallen som efterbehandlingen av Köpmanholmen lett till enligt Tabell 35 värderas i enlighet med avsnitt 3.4 i huvudrapporten till ett nuvärde på 1,3 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 37. De färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster De för efterbehandlingen övergripande åtgärdsmålen, med koppling till ökad tillgång på ekosystemtjänster, formuleras i slutrapporten enligt nedan: Inom området skall växtlighet och annan biota kunna etablera sig i enlighet med den tänkta markanvändningen, d.v.s. områden för lättare industri och hamnverksamhet. Mer specifikt beskrivs att kraven på växtlighet vid ovanstående typ av markanvändning skulle innebära etablering av sådan växtlighet som förhindrar erosion. Dessutom formulerades nedanstående mål: Utläckaget från området skall endast ge en obetydlig belastning på Nätrafjärden. För att minska risken för att föroreningar ska spridas till havet genom erosion av stränderna har erosionsskydd byggts utefter Nätraälvens strand och i hamnbassängen. I slutrapporten konstateras att utifrån ett miljöperspektiv har efterbehandlingen gjort att möjligheten till spridning av föroreningar har minskat genom att källor med kraftigt förorenad jord har tagits bort. Dessutom har förorenat byggmaterial i byggnader och kajerna sanerats. Bland annat har den totala mängden kvicksilver genom efterbehandlingen minskat på området till under 10 mg/kg TS (till ett djup av tre meter). Dessutom har risken för spridning från området minskat med hjälp av åtgärder för att sanera och riva avloppssystemet på Köpmanholmens industriområde (Örnsköldsviks kommun, 2012a). En annan nytta, eller snarare undviken miljökostnad, var de begränsade transporter som de valda efterbehandlingsåtgärderna innebar. Åtgärderna utgjordes av grävsanering, in-situ-sanering samt byggnadssanering med det primära syftet att så långt som möjligt skilja rent material från förorenat. I slutrapporten konstateras att detta arbete var mycket resurskrävande, både i termer av tid och av pengar. Nyttan beskrivs framför allt vara minskade kostnader för transporter och deponering. Utöver denna ekonomiska nytta konstateras även att minskade negativa miljöeffekter genom färre transporter är en viktig fördel. Efterbehandlingsprojektet har haft positiv inverkan på rekreation, även om allmänheten även innan projektet använde området till promenader, hundrastning m.m. 93

113 B4. Andra positiva externa effekter Köpmanholmens industriområde är ett, utifrån vår bedömning, tämligen ovanligt efterbehandlingsprojekt på så sätt att två större undersökningar har gjorts för att belysa de effekter som projektet resulterat i för samhället Köpmanholmen. De två studier som refereras till i slutrapporten är i) ett projekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola: Brukssamhälle i förändring och ii) ett examensarbete vid Umeå universitet: Marksanering hur effektivisera statligt finansierade efterbehandlingsprojekt? Syftet med dessa båda undersökningar var att ge en bild av situationen i Köpmanholmens industriområde efter genomförd efterbehandling (Örnsköldsviks kommun, 2012a). I slutrapporten beskrivs hur de två undersökningarna baserades på enkätundersökningar bland de boende i Köpmanholmen samt ett antal intervjuer med personer som berörs av efterbehandlingsprojektet, t.ex. närboende, representanter från myndigheter och utförare av projektet. Frågorna i enkäterna fokuserade på de närboendes åsikter gällande störningar som efterbehandlingen inneburit, om de fått tillräcklig information om efterbehandlingen samt vilken relation respondenterna har till det efterbehandlade området. Dessutom undersöktes respondenternas förhoppningar gällande samhällseffekter i Köpmanholmen. Till sist fick de svarande uppge generella åsikter kring efterbehandlingen av industriområdet. Enligt slutrapporten användes dessutom statistik och annan information gällande in- och utflyttning, bostadspriser, nyföretagande, arbetsmarknad och sysselsättning, folkhälsa och brottslighet med syfte att få en bild av situationen innan efterbehandlingsprojektet för att på så vis kunna jämföra med situationen efter. Ett resultat från de gjorda undersökningarna av närboende kring industriområdet i Köpmanholmen är att de faktorer som de boende är mest positiva till är möjligheterna till nya industrier och arbetstillfällen, ett mer attraktivt område och en renare miljö. En annan positiv effekt av efterbehandlingen är att: man i Köpmanholmen nu upplever att någon utifrån bryr sig om samhället, vilket gör att man återigen har en positiv framtidssyn och bryr sig om att samhället ska vara trevligt att vistas i, Örnsköldsviks kommun (2012a, sid.82). Efterbehandlingsprojektet bedöms även ha lett till samhällsekonomisk nytta genom ökad inflyttning till orten, stigande huspriser, ökad framtidstro hos närboende, möjliggörande av vidare exploatering och restaurering av hamnen. Jämförelser med andra orter i kommunen, med liknande storlek som Köpmanholmen, visar att efterbehandlingen haft en betydande positiv effekt vad avser befolkningsökning. De verksamheter som tillkommit på området efter nedläggningen av fabriken är kylskåpsåtervinning, bas för en fiskodling i Nätrafjärden och ett bageri. Identifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell

114 Tabell 37 Identifiering av nyttor Köpmanholmen. Nyttor (B) Mkr B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. (X) B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. (X) X X X X (X) 1,3 B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. För fallet Köpmanholmen identifierades ingen 0 - post Kostnader C1. Åtgärdskostnader Efterbehandlingen av Köpmanholmens industriområde beräknades på förhand kosta totalt ungefär 161,4 Mkr. I sin helhet kom projektet att kosta knappt 169 Mkr vilket alltså innebar att projektet blev drygt 7 Mkr dyrare än först beräknat (se Tabell 38). Av totalkostnaden stod kommunen för ca 5 %. Omräknat från 2009 till 2010 års penningvärde var kostnaden för projektet sammanlagt 171 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 38. Tabell 38 Sammanställning och fördelning av olika finansiärer i Köpmanholmens industrisanering (kr). Källa: Örnsköldsviks kommun (2012b). Naturvårdsverket Kommunen AssiDomän Länsstyrelsen Totalt: C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna I slutrapporten framgår att en hälso- och säkerhetsplan togs fram i samband med efterbehandlingsprojektet eftersom ett flertal hälso- och säkerhetsrisker förelåg i samband med åtgärden. I planen beskrevs hur arbetet med efterbehandlingen skulle bedrivas för att undvika risker för skador på människor och även förhindra att föroreningar sprids okontrollerat. I ett tillägg till huvudstudien inför efterbehandlingsprojektet listades ett antal olika risker som kunde kopplas till själva åtgärden (SweSoil, 2001). Vad gäller hälsorisker kan dessa uppkomma t.ex. i samband med 95

115 i) luftemissioner (damm med risk för arbetande och boende i närheten), ii) buller och vibrationer och iii) hantering av fast avfall från saneringsteknologin (t.ex. fiberfilter, aktivt kol, rivningsavfall, jordmassor och metallslam). Dessutom finns alltid en risk för arbetsplatsolyckor. Då externa transporter var mycket begränsade redovisas inga utsläppsvärden i Tabell 35. Av denna anledning görs inte heller någon värdering av hälso- och miljöeffekter till följd av luftutsläpp (SO 2, NO X och partiklar) enligt proceduren i avsnitt 3.4 i huvudrapporten. En annan konsekvens av de begränsade transporterna är att det potentiella antalet ambulanskrävande olyckor vid transporter i denna utredning kan antas vara lika med noll. C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna I SweSoil (2001) beskrivs vilka risker som åtgärderna i sig själva förväntades medföra för den omgivande miljön. I rapporten nämns vattenföroreningar (förorenat grundvatten) som en sådan miljörisk. Utsläppen av CO 2 till följd av transporter har som tidigare konstaterats bedömts vara lika med noll då antalet transporter var mycket begränsat. C4. Andra negativa externa effekter I slutrapportens genomgång av de gjorda enkätunderökningarna kopplade till samhällsnyttan av efterbehandlingsprojektet i Köpmanholmen beskrivs hur många boende i Köpmanholmen ser en risk med att ortens förbättrade rykte, och därmed ökande bostadspriser, kan göra det svårt för vissa grupper med begränsade ekonomiska möjligheter att bo kvar i samhället. En annan potentiell risk är att det kan bli svårt för de som vill starta nya verksamheter att hitta lämpliga lokaler till bra pris. Jämförelser med andra orter i kommunen med liknande storlek som Köpmanholmen visar dock på att efterbehandlingen haft en betydande positiv effekt, vad avser befolkningsökning. Bedömningen av åtgärdernas kostnader sammanfattas i Tabell Nettonytta EBH-åtgärdernas nettonytta är mycket svårbedömd eftersom endast mycket få kostnads-nyttoposter varit möjliga att kvantifiera. Samtidigt som projektet varit dyrt att genomföra har tydliga nyttor identifierats i form av ökad attraktivitet med inflyttning, nya verksamheter m.m. Med hänsyn till tveksamheter om en markvärdesökning faktiskt uppnåtts är det, givet dagens situation på fastighetsmarknaden, troligt att projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna bedömning är dock behäftad med betydande osäkerhet eftersom så få poster varit möjliga att kvantifiera. 96

116 Tabell 39 Identifiering av kostnader Köpmanholmen. Kostnader (C) Mkr C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell X transport och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av X kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen. (X) Kostnaden för C1a-b samt C1d-f 171 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. (X) Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. (X) (X) (X) (X) (X) 0 (X) 5.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Köpmanholmen. Bedömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier. Dessa kriterier poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av Köpmanholmen antas ha haft på respektive kriterium. Poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna samt ytterligare källor och sammanfattas i Tabell 40. Poängssättningen kan därför betraktas som en uppskattning för respektive kriterium. 97

117 Tabell 40 Prestandamatris för bedömning av sociala effekter av EBH-åtgärder vid Köpmanholmen. Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Ingen effekt Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Trolig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Möjlig negativ Möjlig positiv Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv. Möjlig positiv Möjlig positiv Kulturvärden I en skrift av Magnus Näslund från Örnsköldviks museum beskrivs Köpmanholmen och dess storhetstid som brukssamhälle från 1930-talet till mitten av talet. Området beskrivs som blomstrande med ett sjudande föreningsliv och en pulserande industri som i princip sysselsatte alla, Näslund (2006, sid. 44). När fabriksnedläggningen kom 1982 inleddes ett gradvis förfall som stegrades i början av 1990-talet: Fabriksområdet började mer och mer att likna en krigsskådeplats, Näslund (2006, sid.62). Detta förfall av området kunde genom efterbehandlingsprojektet hejdas och området har fått en stor skjuts och ökad attraktionskraft (se även B4 i den ekonomiska analysen ovan). Dock har inte EBH-åtgärderna lett till att belagda kulturvärden ökat. Poängen för kriterium Kulturvärden har därför satts till 0 Ingen effekt. 98

118 Den lokala markanvändningen När det gäller lokal markanvändning bedöms efterbehandlingsprojektet ha lett till ökad inflyttning till orten, stigande huspriser och vidare exploatering och restaurering av hamnen. De verksamheter som tillkommit på området efter nedläggningen av fabriken är kylskåpsåtervinning, bas för en fiskodling i Nätrafjärden och ett bageri (Örnsköldsvik, 2012 a). Poängen för kriterium Markanvändningen har därför satts till +2 Trolig positiv effekt. Rättvisa Enligt genomförda enkätundersökningar tycker sig närboende kring Köpmanholmens industriområde ha fått tillräcklig information om efterbehandlingen och är generellt positiva till efterbehandlingsprojektet (97 % av 109 respondenter i en enkät) eller mycket positiva (82 % av respondenterna). Svaren fördelades jämt med avseende på kön och ålder (Örnsköldsvik, 2012a). Genom hela efterbehandlingsprocessen var en viktig del enligt slutrapporten att informera både myndigheter och allmänhet om vad som hände och vad som planerades på området. Detta har gjorts bland annat genom samråd, en informationskur och genom att information delats ut i brevlådor. Ett informationsmöte hölls i Köpmanholmen hösten 2002 då allmänheten och intresseorganisationer fick möjlighet att ge synpunkter på efterbehandlingsprojektet. Under mötet framkom att många ortsbor var positiva till en utveckling av området, men att man såg ett problem med den tunga trafik projektet skulle innebära för samhället (Örnsköldsviks kommun, 2012 a). Det är möjligt att genomförandet av detta projekt inneburit att andra mer brådskande projekt fått vänta. Betyget sätts mot bakgrund av att det inte framgår tillräckligt tydligt att miljön förbättrats annat än vad gäller markmiljön samt att det i ansökan till Naturvårdsverket framhålls positiva regionala effekter som inte är kopplade till rena miljörisker som skäl till att bevilja anslag. Huruvida Naturvårdsverket beaktat detta framgår inte av beslutet till anslag. Det framgår heller inte hur Naturvårdsverketbedömt diskrepansen mellan att det bedöms förekomma ca 220 ton alifater och terpentin på området men att 37 ton föreslås åtgärdas. Den sammanvägda bedömningen har resulterat i en poängsättning av kriterium Rättvisa till -1 Möjlig negativ effekt. Rekreation Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. Poängsättningen för kriterium Rekreation har satts till +1 Möjlig positiv effekt. Hälsa Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. Poängsättningen för kriterium Hälsa har satts till +1 Möjlig positiv effekt. 99

119 Andra lokala sociala effekter I slutrapporten beskrivs hur kvarvarande fabriksbyggnader efter rivningen av fabriken i mitten av 1980-talet kom att symbolisera förfall och bidrog till en känsla av hopplöshet bland befolkningen (Örnsköldsviks kommun, 2012a). I avsnittet om B4 i den ekonomiska analysen ovan beskrivs hur efterbehandlingsprojektet minskat dessa känslor av hopplöshet och alltså bidragit till en positiv syn på framtiden. För övriga sociala effekter se även B4. Poängsättningen för kriterium Andra lokala sociala effekter har satts till +1 Möjlig positiv effekt. 5.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till positiva miljömässiga effekter avseende markmiljön men för grundvatten, ytvatten och sediment är effekterna sannolikt mycket små. EBHåtgärderna har medfört utsläpp till luft, men mycket begränsad avfallsproduktion. Vad gäller tillgång på naturresurser kan åtgärderna ha medfört positiva effekter. De sociala effekterna är överlag positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan är mycket svårbedömd. I en samlad bedömning är det mycket osäkert om EBHåtgärderna vid Köpmanholmen kan betraktas som hållbara Goda exempel I Tabell 41 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Köpmanholmen. Saneringen har utförts under åren dels som grävsanering med extern deponering, dels som in-situ sanering samt behandling på plats med in situutrustningen av uppschaktade massor. Förutom behandling av förorenad jord har ett antal byggnader rivits, dessa har delvis varit förorenade men har också utgjort en risk genom att de förfallit. Byggnaderna har sanerats genom bilning, slipning, dammsugning och blästring för att skilja ut rena och förorenat rivningsavfall. En byggnad har kvarlämnats p.g.a. att verksamhet bedrivs i den. Under byggnaden har föroreningar kvarlämnats men dessa är kartlagda. Ett projektkontor upprättades på plats vilket bedömts vara värdefullt då det underlättat beslutsgången - berörd personal har funnits tillgänglig på plats. Entreprenaden delades upp i flera delentreprenader, vilket underlättat styrningen av dem, gett större flexibilitet och större precision i upphandlingsprocessen. För in situsaneringen utförde entreprenören de åtgärdsförberedande undersökningarna vilket bedömts ge ett bättre utfall än om en konsult gjort dem. Entreprenören handlades alltså upp på totalentreprenad. 100

120 Tabell 41 Sammanställning goda exempel Köpmanholmen. Goda exempel och erfarenheter Köpmanholmen Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Man har använts sig av olika saneringstekniker för olika typer av föroreningar. Värt att ta med sig till andra områden där olika typer av föroreningar förekommer och där de inte är blandade. Översikt Sanering av industriområde där såg, massabruk och klor-alkaliframställning bedrivits. Föroreningar utgjordes av terpentin, kvicksilver, PAH, PCB, bly och alifater. Saneringen har gjorts dels som grävsanering med extern deponering, dels som in-situsanering samt behandling på plats med in situutrustningen av uppschaktade massor. Arbetet har pågått mellan Förutom behandling av förorenad jord har ett antal byggnader rivits, dessa har delvis varit förorenade men har också utgjort en risk genom att de förfallit. Byggnaderna har sanerats genom bilning, slipning, dammsugning och blästring för att skilja ut rena och förorenat rivningsavfall. En byggnad har kvarlämnats p.g.a. att verksamhet bedrivs i den. Under byggnaden har föroreningar kvarlämnats men de är kartlagda. Projektstruktur samt upphandling 1: Ett projektkontor upprättades på plats vilket bedömts vara värdefullt då det underlättat beslutsgången - berörd personal har funnits tillgänglig på plats. 2:Entrepranden delades upp i flera del-entreprenader, vilket underlättat styrningen av dem, gett större flexibilitet och större precision i upphandlingsprocessen. 3: För in situ-saneringen utförde entreprenören de åtgärdsförberedande undersökningarna vilket bedömts ge ett bättre utfall än om en konsult gjort dem. Entreprenören handlades alltså upp på totalentreprenad. 4: Kostnaderna har överskridits med 4,6% vilket får anses som mycket bra. Trots att mer arbete och föroreningar åtgärdats än vad som bedömts från början har lösningar som hållit nere kostnaderna kunnat genomföras. Utredningar Nej. Mätningar Under saneringen användes passiva provtagare för att mäta spridning av flyktiga ämnen till luft. Dock saknades jämförvärden vilket försvårade utvärderingen av resultaten. Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Grävsanering och extern deponering Bra och mindre bra 0 Grad av innovation? Betyg Hinder för bättre teknikval? Nej. Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Ja, denna teknik berör främst kvicksilverförorenad jord. 101

121 Tabell 41 forts Sammanställning goda exempel Köpmanholmen. Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa In situ-sanering av terpentinförorenad jord. Bra och mindre bra 0 Grad av innovation? Betyg Ingen ny teknik men trots allt sällan använd i Sverige. Hinder för bättre teknikval? Nej Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Ja, volymen förorenad jord är så stor att det är svårt att tro att annan mer kostnadseffektiv lösning hade kunnat användas. Saneringsteknik 3 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa 0 Bra och mindre bra 0 Grad av innovation? Betyg Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? 0 0 Att kunna använda in-situ anläggningen också för behandling av uppgrävda massor har medfört att mängden transporter och behovet av extern deponering minskat kraftigt. Kostnaderna har överskridits med 4,6 % vilket får anses som mycket bra. Trots att mer arbete och föroreningar åtgärdats än vad som bedömts från början har lösningar som hållit nere kostnaderna kunnat genomföras. 102

122 6 Lerums f.d. kemtvätt Observera att följande beskrivning av efterbehandlingsåtgärdernas omfattning och effekter enbart baseras på underlagsmaterial som handlar om den saneringsinsats som genomfördes Dessa åtgärder avrapporterades till Naturvårdsverket 2006 och sedan dess har ytterligare utredningar gjorts. Ventilation krävs fortfarande i den aktuella byggnaden för att hålla nere föroreningshalterna i inomhusluften (telefonkontakt under våren 2013 med Henrik Bengtsson, Lst). I Länsstyrelsens regionala program från 2011 finns objektet inte längre med på listan över efterbehandlade områden, eftersom det finns föroreningar kvar. 6.1 Allmänt om det förorenade området Det område som har efterbehandlats avseende markföroreningar är beläget relativt centralt i Lerums tätort, på Pomonavägen (Lerum Västergården 4:57). På fastigheten har det tidigare funnits en kemtvätt vars verksamhet pågick från tidigt 1960-tal fram till 1996, d.v.s. under ca 35 års tid. Huvudsakligen har perkloretylen (PCE) använts som tvättvätska. Alternativa benämningar på detta ämne är tetrakloretylen och tetrakloreten. Enligt uppgifter i tillgängligt underlagsmaterial (GF 2002) användes ca 7 ton PCE per år under verksamhetens tidiga år. Denna mängd minskade sedan successivt för att under 90-talet vara nere i ca 1 ton/år. Minskningen kan sannolikt förklaras med en effektivare hanering i slutna system. Utsläpp av PCE till jord och grundvatten bedöms ha skett såväl direkt som via läckor i avloppssystemen. De inledande undersökningarna indikerar att PCE främst förekommer under byggnaden och i näraliggande ledningsgravar. I Tabell 42 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Lerums f.d. kemtvätt. Tabell 42 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Lerums f.d. kemtvätt. Projektets namn Fd kemtvätten i Lerum Platsens yta (m 2 ) Huvudsakliga föroreningar Perkloretylen (PCE) Verksamhet innan EBH Industri Verksamhet efter EBH Utbildning Markanvändning innan EBH Industrilokaler Markanvändning efter EBH Utbildningslokaler Typ av Sanering För porluft: Vacuumextraktion + rening med kolfilter För grundvatten: Pumpning + rening genom kolfilter, därefter återinfiltration Total saneringskostnad (Mkr) Föroreningssituation PCE har varit i fokus vid samtliga utförda undersökningar och förekomst av den aktuella föroreningen har undersökts i jord, grundvatten, inomhusluft och porgas. Inför saneringen uppskattades mängden PCE i marken, med utgångspunkt från de 103

123 undersökningsresultat som då fanns att tillgå, till ca 400 kg. Denna mängd, som var utgångspunkten när man dimensionerade efterbehandlingsåtgärderna, visade sig vara en underskattning. En ny beräkning gjordes senare, baserat på uppgifter om vilka mängder PCE som har hanterats vid tvättanläggningen samt antaganden kring hur stor andel av mängden som kan ha spillts till marken (GF 2002). Den nya skattningen, som gjordes efter saneringsinsatsernas avslutande, visade att den totala föroreningsmängden istället sannolikt uppgår till ca kg. De högsta halterna i jord har uppmätts nära själva kemtvättsbyggnaden; här har halter på över 500 mg/kg TS konstaterats. Mätningar har också gjorts i grundvatten samt i porgas (med PID) och i inomhusluft. Ämnet har en högre densitet än vatten vilket innebär att det tenderar att sjunka ner genom markprofilen tills det når ett tätare jordlager alternativt berg. Undersökningarna visar på att PCE inte i någon större utsträckning förekommer i ytjorden, här finns ämnet istället främst i porluften. På större djup återfinns ämnet i jord och till viss del även i grundvattnet. De åtgärdsmål som sattes upp omfattade såväl halter i mark som i grundvatten, porluft och inomhusluft. 6.3 Identifierade risker Hälsorisker PCE är hälsoskadligt och misstänks kunna vara cancerframkallande. Den huvudsakliga hälsorisk som identifierats avseende den konstaterade PCE-föroreningen är förknippad med inandning av ångor inomhus. Halter över de lågrisknivåer som beskrivs av Institutet för Miljömedicin (IMM) uppmättes i inomhusluften i samband med de inledande undersökningarna. En enskild brunn finns i närområdet; när den inledande riskbedömningen (GF 1997) utfördes var denna fortfarande i drift vilket påverkade valet av åtgärdsmål. Vattnet i brunnen provtogs i samband med de första undersökningarna men ingen PCE påträffades. Viss diskussion har också förts angående eventuella risker med vinylklorid, som är en nedbrytnings-produkt av PCE. Några halter som innebär dokumenterade hälsorisker har dock inte konstaterats Miljörisker PCE kan orsaka skador på det akvatiska ekosystemet, varför skyddsobjektet på denna plats i första hand är de närmaste recipienterna. Säveån, som ligger ca 100 m söder om den f d kemtvätten, är ett Natura 2000-område. Det är dock, enligt föreliggande undersökningsrapporter, sannolikt att avrinningen från det förorenade markområdet sker i riktning mot nordost. 104

124 Några platsspecifika riktvärden har inte beräknats för denna plats. Vid val av åtgärdsmål har man huvudsakligen utgått från de generella riktvärden för jord som var aktuella vid denna tidpunkt (sent 90-tal). Med stöd av uppgifter om planerad markanvändning samt slutsatserna i riskbedömningen har åtgärder och åtgärdsmål varit fokuserad på att förbättra inomhusmiljön i den byggnad som finns på fastigheten. 6.4 Genomförande Saneringen utfördes in situ med två metoder som kompletterade varandra. För att åtgärda PCE i porluften under bygganden användes vakuumextraktion, där man sög ut den förorenade luften. Därefter fick luften passera ett kolfilter som avlägsnade PCE. Den PCE som förekom på större djup, nära och under grundvattennivån, åtgärdades med en pump-and treat -metod. Förorenat grundvatten pumpades upp till en container där det renades genom luftning (stripping). I och med denna behandling övergick den PCE som fanns i vattnet till gasfas, varefter luften renades. Även här användes kolfilter. Endast mycket små jordvolymer avlägsnades från platsen, det rörde sig då om mindre mängder överskottsmassor som uppkommit i samband med installation av den utrustning som användes. Även material från de kolfilter som användes för att rena grundvatten och luft har behövt omhändertas, men detta bedöms röra sig om mycket begränsade volymer. Alla installationer finns kvar vilket innebär att det finns möjlighet att driva saneringen vidare vid ett senare tillfälle. Utöver de åtgärder som beskrivs ovan har även byggnadstekniska åtgärder genomförts. Bland annat har byggnadens betongplatta tätats och ventilationen förbättrats. 6.5 Resultat av EBH Den sanering som utförts har lett till att den mängd PCE som ursprungligen fanns i marken har reducerats, uppskattningsvis från ca 2,5 ton till ca 1 ton. Situationen med avseende på risker för människa kan dock sägas vara i praktiken oförändrad. En stor mängd PCE har avlägsnats, men den föroreningsmängd som finns kvar i marken är tillräckligt stor för att avgången till inomhusluften via porgasen skall kunna fortgå. Detta innebär att halterna i inomhusluft fortfarande, efter den ovan beskrivna saneringen, riskerar att stiga till samma nivåer som innan åtgärd om de föreskrivna ventilationskraven i byggnaden inte uppfylls. Uppföljande mätningar (Sällsten, 2002) har visat att halterna i inomhusluft efter ovan beskrivna åtgärder ligger under WHOs lågrisknivåer. Åtgärdsmålen ställer dock hårdare krav och har inte uppnåtts. En positiv effekt av saneringen är dock att den s k källtermen, dvs den totala mängden PCE, har minskats vilket innebär att spridningen till omgivningen kommer att fortgå under en kortare tid än om ingen insats skulle ha genomförts. 105

125 Ytterligare utredningar har gjorts efter saneringsinsatserna., t ex en huvudstudie ( ). Eftersom mycket föroreningar finns kvar har objektet tagits bort från Länsstyrelsens lista över åtgärdade objekt (Länsstyrelsen, Regionalt program 2011). 6.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Lerums f.d. kemtvätt redovisas i Tabell 43. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av projektrapport och resultat från genomförda intervjuer. Dessutom har underlag från material som normalt ingår i en huvudstudie använts, se Stenlund och Lindfred (2002). Någon formell huvudstudie hade dock inte utförts för detta projekt innan åtgärderna genomfördes, detta begrepp var inte etablerat i branschen på 1990-talet. En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 44. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Utvärderingen av effekterna är att betrakta som mycket osäker, exempelvis saknas mätningar i ytvatten och sediment före respektive efter åtgärd vilket gör det svårt att kvantifiera eventuell påverkan. Mark Den saneringsinsats som genomförts har lett till en minskning av den totala föroreningsmängden i marken. Baserat på detta kan en viss gynnsam effekt på förutsättningarna för markens ekosystem inte helt uteslutas. Huvudsakligen påträffas dock föroreningarna på större djup. Eftersom de övriga förutsättningarna för en fungerande markfunktion ofta till stor del saknas på djup större än en meter under markytan har poängen avseende markmiljö vid denna utvärdering satts till 0 Ingen effekt. Grundvatten Grundvattnet inom det förorenade området har pumpats upp varefter det har renats med kolfilter och sedan återförts till marken. Halterna i det vatten som pumpades upp minskade tydligt under den tid som efterbehandlingen pågick. I summeringen av åtgärderna har man dock konstaterat att stora mängder av föroreningen fanns kvar efter den inledande saneringen. Sammantaget görs bedömningen att en positiv effekt på grundvattnet inte går att utesluta eftersom mängden av förorening ändå har minskat vilket ger +1 Möjlig positiv effekt i utvärderingen. 106

126 Tabell 43 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter av EBH-åtgärder vid Lerums f.d. kemtvätt Positiva Effekter (+) Fd kemtvätten i Lerum Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton 0 Volym sanerad jord eller sediment m 3 0 Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m 2 0 Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m 2 0 Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m 2 0 Areal som i högre grad stödjer växtliv m 2 0 Areal med högre ekosystemvärden m 2 0 Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 0 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 0.0 Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg 0.0 Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 0.0 Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 0.0 Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0.0 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 1.7 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 169 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0.0 Minskad föroreningshalt i ytvatten % - Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år 230 Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 1.7 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 169 Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0.0 Minskad förorening i grundvatten % 98 Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 225 Bor nära område antal 0 Rör sig tillfälligt på området antal 0 Antal minskade cancerfall antal 0.00 Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0.15 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 675 Negativa Effekter (-) Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 0 Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton Emission av partiklar från transportfordon ton Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

127 Tabell 44 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Lerums f.d. kemtvätt. Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Ingen effekt Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Möjlig positiv Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Ingen effekt Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Ingen effekt Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Ingen effekt Ytvatten Risken för påverkan på ytvatten bedömdes vara "måttlig" innan åtgärden (GF 1997) och "obefintlig" efter (GF 2002). Några belägg för att sanering har medfört någon reell förändring av eventuell påverkan på Säveån har inte gått att finna i underlaget. Sammantaget sätts denna post till 0 Ingen effekt, men underlaget är knapphändigt vilket gör bedömningen osäker. Sediment Även för sediment saknas mätningar i detta tidiga skede, eventuellt kan det ha gjorts senare i samband med huvudstudien Samma bedömning görs för sediment som för ytvatten, d.v.s. ingen märkbar påverkan, vilket ger 0 Ingen effekt i utvärderingsmodellen. 108

128 Luft Åtgärden har utförts med in-situ metodik vilket innebär transporter endast skett i marginell omfattning. Däremot har energi förbrukats för att pumpa luft och vatten samt till att driva reningsutrustning. Denna påverkan bedöms dock vara liten, utvärderingspoängen sätts till 0 Ingen effekt. Avfall Åtgärden bedöms ha gett upphov till försumbara mängder avfall, t ex i form av kolfiltermaterial från rening av vatten och luft. Denna parameter tillskrivs därför 0 Ingen effekt. Naturresurser Denna aspekt bedöms relativt vilken påverkan som en omfattande schaktsanering skulle ha medfört. I detta fall har inga nämnvärda resurser i form av återfyllnadsmaterial eller liknande krävts, däremot har energi förbrukats för pumpning av luft och vatten samt drift av reningsanläggningen. Påverkan på ytvatten, som kan sägas vara den enda identifierbara naturresursen i detta projekt, bedöms under kriteriet Ytvatten ovan. Sammantaget bedöms relativt lite naturresurser ha förbrukats, vilket resulterar i 0 Ingen effekt. 6.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor, kostnader och övriga sociala effekter av efterbehandlingen av Lerums f.d. kemtvätt i Lerums kommun. Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av Lerums kemtvätt består av en riskbedömning och utvärdering av genomförd sanering (Stenlund och Lindfred 2002), ekonomisk slutrapportering (Bolvede 2004), slutrapport (Gustavsson 2006) och kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter, se ovan. Någon huvudstudie har inte varit tillgänglig, eftersom detta begrepp ännu inte hade introducerats när de tidiga undersökningarna och utredningarna som utvärderas här genomfördes. Materialet kring efterbehandlingen av Lerums kemtvätt har varit begränsat när det gäller samhällsekonomiska och sociala effekter. Materialet innehåller få uppskattningar av det ekonomiska värdet av icke-marknadsprissatta nyttor och kostnader av efterbehandlingsprojektet vilket återspeglas i den kvantitativa bedömningen. Efterbehandlingen av Lerum skiljer sig från de flesta andra objekt som ingår i denna utvärdering eftersom den inte är avslutad ännu. Fram till 2002 avlägsnades 1,4 ton perkloretylen (PCE) som framförallt fanns under de utbildningslokaler som finns på området (Bolvede 2004). Det finns fortfarande föroreningar av perkloretylen kvar i marken men det är oklart hur stora dessa mängder är (Gustavsson 2006). Det kommer dock att vara svårt att säga något om huruvida efterbehandlingen haft några negativa eller positiva konsekvenser eftersom de föroreningar som finns kvar fortfarande långsamt sprids till omgivningen. De uppsatta saneringsmålen för perkloretylen har inte uppnåtts i jord- och vatten (Bolvede 2004). Det är således oklart 109

129 vilken effekt redan genomförda åtgärder faktiskt har fått. I denna analys ingår endast efterbehandlingsåtgärder fram till Utredningsarbete pågår fortfarande på det aktuella objektet, som enligt Länsstyrelsens regionala program från 2011 inte längre finns med på listan över efterbehandlade områden eftersom det finns föroreningar kvar. Den bedömning som görs nedan blir därför mycket osäker. Kolumn 2 i Tabell 45 och Tabell 47 nedan sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandlingen av Lerums kemtvätt utan att sätta kronor på dem. Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, (X) indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan 0 indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i tabellerna nedan anges kronor för de nytto- och kostnadsposter där det varit möjligt att monetarisera dessa Nyttor B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker Markvärdesförändringen av Lerums kemtvätt är svårbedömd eftersom en okänd mängd föroreningar fortfarande finns kvar i marken. Idag används lokaler på området för undervisning. Den okända markvärdesförändringen illustreras av? för nyttopost B1 i Tabell 45. B2. Positiva effekter på hälsa Hälsoeffekter gäller främst för den personal och de elever som vistas i de utbildningslokaler som finns på området. Dessa lokaler måste ventileras för att klara WHO:s lågrisknivå (Sällsten 2002). Detta gäller dock inomhusmiljö. I övrigt har det iakttagits att halter av PCE visat en sjunkande trend under saneringen. När saneringen upphört har halterna dock återställts till samma nivå som innan. Detta gäller både i mark och i vatten. Det finns troligen betydande mängder PCE kvar i marken men källan är okänd (Stenlund och Lindfred 2002). Enligt Tabell 48 har efterbehandlingen resulterat i ca färre sjukdomsfall (varav inga cancerfall). Dessa har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. EBH har inte haft någon effekt på akuta hälsoeffekter men har troligen minskat icke-akuta hälsoeffekter genom potentiellt minskade sjukdomsfall. Detta illustreras av 0 för nyttopost B2a och c samt av (X) för nyttopost B2b i Tabell 45. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster Eftersom föroreningen till stor del finns under en byggnad och inte är avlägsnad är det av samma skäl som nämns under B2 inte troligt att den efterbehandling som genomförts fram till 2006 fått några positiva effekter på ekosystemtjänster. Ytterli- 110

130 gare ett skäl till detta är att saneringsmålen beträffande föroreningshalten i jord och vatten inte har uppnåtts (Bolvede 2004). Detta illustreras av 0 för nyttopost B3a-c i Tabell 45. B4. Andra positiva externa effekter Inga identifierade, nyttopost B4 bedöms vara utan betydelse (0). Den kvalitativa identifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell 45. Tabell 45 Identifiering av nyttor Lerums kemtvätt Nyttor (B) B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker.? B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0 B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. (X) 0 0 B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. 0 B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. 0 B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. 0 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls Kostnader C1. Åtgärdskostnader I juni 2002 hade 1,4 ton PCE avlägsnats det var tre gånger mer än vad som tidigare bedömts finnas under byggnaden på området. Kostnaden för den efterbehandling som pågick fram till 2002 uppgår till ca 2,9 miljoner kronor, varav Lerums kommun stod för ungefär hälften av kostnaderna (Bolvede 2004), se även Tabell 46. Efterbehandlingsarbetet avslutades under 2006 och projektkostnaden har KPIjusterats till 2010 års värde till ca 3 MSEK enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten. 111

131 Tabell 46 Kostnad för efterbehandling av Lerums kemtvätt fram till 2002 (Bolvede 2004). Åtgärdskostnaderna illustreras av ett X för kostnadspost C1a-b samt C1d-f i kolumn 2 i Tabell 47 nedan. Kapitalkostnader (C1c) förekom inte i detta efterbehandlingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med 0 för C1c i Tabell 47 nedan. I kolumn 3 i samma tabell anges de totala åtgärdskostnaderna. C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna Inga omfattande transporter eller deponering av massor har förekommit eftersom in situ-behandling användes. Det har inte framkommit att efterbehandlingen gett upphov till andra hälsoeffekter ex. oro. Sammantaget illustreras detta av 0 för kostnadspost C2b-d i Tabell 47. C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna Inga identifierade. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C4 i Tabell 47. C4. Andra negativa externa effekter Inga identifierade. Detta illustreras av 0 för kostnadspost C4 i Tabell 47. Den kvalitativa identifieringen av kostnader samt kvantifieringar sammanfattas i Tabell Nettonytta Den ovan beskrivna efterbehandlingsinsatsen ledde till att tre gånger så mycket PCE som man ursprungligen hade antagit fanns inom området avlägsnades. Det är dock ändå sannolikt att en betydande mängd PCE fortfarande finns kvar; källans storlek var inte i detalj känd vid tiden för saneringens avslutande. Efterbehandlingens positiva effekter bedöms sammantaget vara mycket små, men eftersom några mätningar exempelvis på halter i ytvatten före respektive efter åtgärd saknas så är antagandet mycket osäkert. Utfallet av saneringsinsatsen kan troligen ses som en följd av att det inte fanns tillräcklig kunskap om föroreningssituationen när efterbehandlingen inleddes, även om undersökningar hade gjorts enligt de normer som gällde vid den aktuella tidpunkten. Generellt är det mycket osäkert att göra en samhällsekonomisk analys av ett objekt som Lerum eftersom effekterna är mycket 112

132 osäkra. Analysen ovan ger dock en översikt över vilka typer av samhällsekonomiska effekter som rimligen bör ha orsakats av EBH-åtgärderna vid Lerumstvätten. Tabell 47 Identifiering av kostnader samt kostnader för Lerums kemtvätt Kostnader (C) C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av X åtgärder C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive X eventuell transport och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av X kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen. X Kostnader för C1a-b samt C1d-f: 3 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. 0 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls Mkr 6.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Lerums f.d. kemtvätt. Bedömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier, vilka poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av Lerums kemtvätt antas ha haft på respektive kriterium. 113

133 En prestandamatris över de bedömda sociala effekterna till följd av EBHåtgärderna vid Lerums f.d. kemtvätt redovisas i Tabell 48. Tabell 48 Prestandamatris för sociala effekter till följd av EBH-åtgärder vid Lerums f.d. kemtvätt. Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Ingen effekt Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Möjlig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Möjlig positiv Ingen effekt Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv. Ingen effekt Ingen effekt Kulturmiljö Det är inte troligt att om området som sanerats innefattar någon kulturmiljö. I Tabell 48 poängsätts därför kriterium Kulturmiljö med 0 Ingen effekt. Den lokala markanvändningen Det kan hävdas att den lokala markanvändningen påverkats genom att byggnaden blivit mera brukbar till följd av åtgärderna. Det kan vara den förbättrade ventilationen som åstadkommit detta och det är inte säkert att denna åtgärd ska ses som en del av EBH-åtgärderna. I Tabell 48 poängsätts har dock kriterium Markanvändning poängsatts med +1 Möjlig positiv effekt. 114

134 Rättvisa I Tabell 48 poängsätts kriterium Rättvisa med +1 Möjlig positiv effekt eftersom det möjligen är så att ingen grupp i samhället missgynnas av åtgärderna. Rekreation Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 48 poängsätts kriterium Rekreation med 0 Ingen effekt. Hälsa Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 48 poängsätts kriterium Hälsa med 0 Ingen effekt. Andra lokala sociala effekter Inga identifierade. I Tabell 48 poängsätts därför kriterium S6 med 0 Ingen effekt. Observera att lokalernas ökade användbarhet beskrivs och bedöms under posten Den lokala markanvändningen ovan. Sammantaget har efterbehandlingen av Lerums kemtvätt inte inneburit några sociala effekter av betydelse. 6.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till mycket marginella miljömässiga och sociala effekter. Åtgärderna har inte heller medfört några samhällsekonomiska nyttor som kunnat identifieras, möjligen med undantag för en viss markvärdesökning. I en samlad bedömning framstår det som sannolikt att EBH-åtgärderna vid Lerums f.d. kemtvätt inte bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Det ska dock tydligt påpekas att området inte ännu betraktas som åtgärdat och att ytterligare EBH-åtgärder kan komma att genomföras. Efter genomförande av eventuella ytterligare åtgärder kan bedömningen av effekter och hållbarhet komma att ändras Goda exempel I Tabell 49 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Lerums f.d. kemtvätt. Syftet med efterbehandlingsåtgärden var i första hand att få bort den PCE som fanns under byggnaden, huvudsakligen för att undvika förhöjda halter i inomhusluften. För att åtgärda PCE i porluften under bygganden användes vakuumextraktion, där man sög ut den förorenade luften. Därefter fick luften passera sedan ett kolfilter som avlägsnade PCE. Inför saneringen underskattades mängden PCE i marken vilket sannolikt medförde att man underdimensionerade åtgärderna 115

135 Den PCE som förekom på större djup, nära och under grundvattennivån, åtgärdades med en pump-and treat -metod. Förorenat grundvatten pumpades upp till en container där det renades genom luftning (stripping), varefter luften renades. Även här användes kolfilter. Tabell 49 Sammanställning goda exempel Lerums f.d. kemtvätt. Goda exempel och erfarenheter Fd kemtvätten i Lerum Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Detta var en relativt tidig in-situsanering. Man hade ett förhållandevis litet underlagsmaterial att tillgå, vilket bland annat kan ha medfört att man underskattade föroreningsmängden i marken. Detta är i sin tur sannolikt ett av skälen till att den åtgärd som utfördes visade sig vara underdimensionerad och därmed fick ett resultat som i praktiken inte ledde till någon reduktion av de risker som identifierats. Att "våga" testa en alternativ saneringsmetod har, trots att utfallet inte blev som förväntat, gett kunskap om såväl metoden som dess begränsningar. Översikt Syftet med efterbehandlingsåtgärden var i första hand att få bort den PCE som fanns under byggnaden, huvudsakligen för att undvika förhöjda halter i inomhusluften. Parallellt med saneringen renoverades byggnaden varefter den användes som undervisningslokal. Projektstruktur samt upphandling Nej Utredningar Nej Mätningar Projektet har inneburit en hel del mätningar i fält för att fånga upp halter i porluft och inomhusluft. Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa För att åtgärda PCE i porluften under bygganden användes vakuumextraktion, där man sög ut den förorenade luften. Därefter fick luften passera genom ett kolfilter som avlägsnade PCE. Bra och mindre bra 0 Grad av innovation? Betyg Hinder för bättre teknikval? Inför saneringen gjordes en uppskattning av mängden PCE i marken till 400 kg. Detta visade sig vara en alltför låg siffra vilket sannolikt medförde att man underdimensionerade åtgärderna (1400 kg PCE sanerades). Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Projektet avsågs att avslutas tidigare men har fått drivas vidare eftersom åtgärdsmål inte kunnat nås. Ventilation av byggnaden krävs fortfarande för att hålla halterna i inomhusluften på en acceptabel nivå. Det är också en komplicerad sitaution avseende planfrågor mm. Sannolikt hade annan metod eller utformning av metoden valts om de faktiska förhållandena vid platsen varit bättre kända. 116

136 Tabell 49 forts Sammanställning goda exempel Lerums f.d. kemtvätt. Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Den PCE som förekom på större djup, nära och under grundvattennivån, åtgärdades med en pump-and treat -metod. Förorenat grundvatten pumpades upp till en container där det renades genom luftning (stripping). I och med denna behandling övergick den PCE som fanns i vattnet till gasfas, varefter luften renades. Även här användes kolfilter. Bra och mindre bra 0 Grad av innovation? Betyg Hinder för bättre teknikval? Inför saneringen gjordes en uppskattning av mängden PCE i marken till 400 kg. Detta visade sig vara en alltför låg siffra vilket sannolikt medförde att man underdimensionerade åtgärderna (1400 kg PCE sanerades). Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? Projektet avsågs att avslutas tidigare men har fått drivas vidare eftersom åtgärdsmål inte kunnat nås. Kompletterande utredningar har genomförts efter åtgärdernas avslutande. Det är också en komplicerad sitaution avseende planfrågor mm. Sannolikt hade annan metod eller utformning av metoden valts om de faktiska förhållandena varit bättre kända. Projektet har en relativt hög innovationsgrad och har gett viktiga erfarenheter om in-situ sanering av PCE. En särskilt viktig erfarenhet är att den här typen av åtgärd kräver mycket detaljerad kunskap om föroreningarnas mängd och förekomst för att en korrekt dimensionering av åtgärderna ska kunna göras. 117

137 7 Robertsfors Den genomförda analysen av Robertsfors har till stora delar grundats på de kostnads-nytto- och hållbarhetsanalyser av detta projekt som genomfördes av Rosén et al (2008; 2009). Någon ny information i form av studier av annat underlagsmaterial eller genomförande av nya intervjuer har inte hämtats in för den föreliggande utredningen. 7.1 Allmänt om det förorenade området Robertsfors kommun ligger mellan Umeå och Skellefteå i Västerbottens län ca 6 mil norr om Umeå. På det aktuella området fanns under perioden en träimpregneringsanläggning som i sin verksamhet använde impregneringsmedel baserat på koppar, krom och arsenik (CCA-medel). En översikt över verksamheten redovisas i Figur 7. Impregneringsvätskor lagrades på området och överflödiga vätskor fick rinna rakt ner i marken vilket ledde till att marken förorenades med arsenik, koppar, krom, bly och zink. Dessutom blev grundvattnet på sina håll i området mycket förorenat av metaller, framför allt arsenik. Arsenik, kan vid höga koncentrationer ge upphov till akuta effekter hos den som exponeras, det kan räcka med något enstaka gram kraftigt förorenad jord för att akuta effekter ska uppkomma hos barn. Området med högst halter av arsenik var avstängt med stängsel. Närmaste bostadsområde ligger ca 300 meter sydöst om den f.d. träimpregneringsanläggningen. I Tabell 50 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Robertsfors f.d. träimpregneringsanläggning. 7.2 Föroreningssituation Den till största delen styrande föroreningen i området var arsenik. Enligt Huvudstudien steg 2 för området (Kemakta 2003a) var cirka ton jord förorenade till en halt överstigande de framtagna åtgärdsmålen för arsenik (15 mg/kg för ytlagret). Medelhalten uppskattades till cirka 250 mg/kg i hela det förorenade området. Endast i undantagsfall översteg andra metaller, såsom koppar, krom, zink och bly, åtgärdsmålen i provpunkterna. De högsta föroreningshalterna i jord återfanns i områdets centrala delar där impregneringstuben var lokaliserad och vid det område som kallas droppzonen där impregneringsvätskan fick rinna av direkt på marken. Vid dessa platser var halterna av förorenande metaller höga ner till flera meter under markytan. I övriga områden återfanns föroreningen främst i ytlagren 0-1 meter under markytan. En karta över utbredningen av arsenik i ytlagren presenteras i Figur

138 Figur 7 Verksamheten vid Robertsfors f.d. träimpregneringsanläggning Tabell 50 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Robertsfors gamla impregneringsanläggning Projektets namn Robertsfors gamla impregenringsanläggning Platsens yta (m 2 ) Huvudsakliga föroreningar Arsenik Verksamhet innan EBH Rekreation Verksamhet efter EBH Rekreation, ev industriverksamhet Markanvändning innan EBH Strövområde Markanvändning efter EBH Strövområde, ev industrimark Typ av Sanering Schaktsanering med deponering på extern deponi. Total saneringskostnad (Mkr) Figur 8 Utbredning av arsenik i ytlagret vid Robertsfors f.d. impregneringsanläggning 119

139 Arsenikhalterna i grundvattnet följde till stora delar föroreningskoncentrationerna i jorden inom området. I droppzonen där föroreningshalterna i jorden var som högst, uppmättes halter i grundvattnet upp till 4000 µg arsenik per liter. I lågförorenade områden låg halterna runt 1 µg arsenik per liter, vilket bedöms som mindre allvarligt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a). 7.3 Risker Hälsorisker En fördjupad hälsoriskbedömning för området gjordes och platsspecifika riktvärden beräknades för de aktuella föroreningarna på fastigheten (Kemakta AB 2003a). Platsspecifika riktvärden för förorenade områden kan betraktas som haltnivåer under vilka negativa effekter inte bedöms uppstå vare sig på kort eller på lång sikt. Termen platsspecifik innebär att särskilda hänsyn tas till exponeringsvägar på den aktuella platsen. Det platsspecifika värdet för arsenik beräknades till 12 mg/kg TS för naturmark (nivå 0-1 meter). Naturmark motsvarar Naturvårdsverkets begrepp MLU (Mark med Lågt Utnyttjande). Riktvärden för arsenik överskrids inom stora delar av området, vilket innebär att individrisken för negativa hälsorisker var betydande för detta ämne. Intag av endast några gram jord med mycket höga halter utgör en akut hälsoskadlig dos för ett barn. Av denna anledning har området varit inhägnat vilket minskar risken för allmänheten. Det konstaterades vidare i en kompletterande undersökning (Kemakta AB 2003b) att sexvärt krom inte fanns i detekterbara halter vilket innebar lägre risk för människors hälsa och miljö från detta ämne i området Miljörisker Riktvärden för arsenik som avser skydda marklevande organismer överskrids i jorden inom stora delar av det förorenade området. Inom vissa delar av området förekommer det kala ytor som kan vara en effekt av höga halter av arsenik eller andra föroreningar. Även krom och koppar överskrider platsspecifika riktvärden för miljöeffekter i områdets centrala delar. Bly överskrider de platsspecifika riktvärdena i ett fåtal punkter. För industrimarksanvändning där lägre krav ställs på hälsorisker och miljörisker i mark, styr spridningen till ytvatten för flera av ämnena. De recipienter som behövde skyddas var dels bäcken som avvattnar området i väster, dels Rickleån. 7.4 Genomförande För att säkerställa uppställda detaljerade mål för området genomfördes den fördjupade riskbedömningen med framtagande av platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål. Riktvärden och åtgärdsmål utarbetades för arsenik i Huvudstudien steg 2 (Kemakta AB 2003a) samt för metaller under projekteringsfasen (SWECO 120

140 VIAK AB 2005). Efter projekteringen och förfrågningsunderlagets färdigställande, dvs. under anbudstiden, beslutade Naturvårdsverket om ändrade åtgärdsmål. Saneringen genomfördes som en schaktsanering med transport till deponi. Resultat från all provtagning, såsom klassificering av massor och schaktbottnar, ledningar, reningsanläggning m.m. har fortlöpande förts in i en digital databas liksom resultat från omgivningskontrollen. Efterkontroll sker löpande och redovisas kontinuerligt till tillsynsmyndigheterna. 7.5 Resultat av EBH De övergripande åtgärdsmålen för området var bl. a. att det skulle kunna användas som industriområde och/eller som strövområde. Utan risk för hälsan skulle bär och svamp kunna ätas. Grundvattnet gavs inget särskilt skydd eftersom det inte planerades uttag inom området. Läckage av föroreningar till Rickleån och till den bäck som avvattnar den västra delen fick inte orsaka miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv som till exempel bad och fiske. Slutligen var ett övergripande mål att det inom området skulle kunna etableras ett fungerande markekosystem. Saneringen omfattade ca m 2 och ca kg arsenik togs bort från området. De projektspecifika målsättningarna uppnåddes genom saneringen. Området blev öppet för allmänheten och betraktas som ett rekreationsområde. 7.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Robertsfors f.d. träimpregnering redovisas i Tabell 51. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och resultat från genomförda intervjuer. En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 52. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Mark Det finns en störning i områdets markekosystem som indikeras av kala fläckar som saknar vegetation. Genom att genomföra åtgärder kommer situationen med avseende på nyckelkriteriet Mark att förbättras påtagligt. Då området utgörs av ett utfyllnadsområde har det dock inget högt markekologiskt skyddsvärde. Bedömningen för kriterium Mark är +2 Trolig positiv effekt. 121

141 Tabell 51 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter i Robertsfors Positiva Effekter (+) Robertsfors gamla impregenringsanläggning Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton Volym sanerad jord eller sediment m Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m Areal som i högre grad stödjer växtliv m Areal med högre ekosystemvärden m Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 246 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 0 Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 4 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 400 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 2 Minskad föroreningshalt i ytvatten % 100 Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 2 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 200 Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 2 Minskad förorening i grundvatten % 100 Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 0 Bor nära område antal 0 Rör sig tillfälligt på området antal 30 Antal minskade cancerfall antal Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal Negativa Effekter (-) Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton 104 Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 0.7 Emission av partiklar från transportfordon ton 0.01 Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

142 Tabell 52 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Robertsfors. Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Trolig positiv Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Möjlig positiv Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Möjlig positiv Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Möjlig positiv Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Trolig negativ Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Trolig negativ Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Trolig negativ Grundvatten När det gäller Grundvatten syns ingen större påverkan på området. I ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv finns dock ett potentiellt urlakningsproblem i framtiden. Grundvattnet i det aktuella området har ett relativt lågt skyddsvärde som grundvattenresurs. Området är inte heller del av skyddsområde eller planerat för ytvattentäkt nedströms Robertsfors. Bedömningen för kriterium Grundvatten är +1 Möjlig positiv effekt. Ytvatten Täckningen kan medföra att spridningen av förorening minskar men inte fullständigt. Ytvattnet är skyddsvärt (Rickleån ur ett fiskeintresse) vilket medför att de åtgärder som genomförts är positiva med avseende på ytvatten. Bedömningen för kriterium Ytvatten är +1 Möjlig positiv effekt. 123

143 Sediment För nyckelkriteriet Sediment fanns tidigare en påverkan och åtgärderna innebar efterbehandling också av sediment. Sedimenten har inget högt skyddsvärde i sig men kan utgöra föroreningskälla för vattendragen nedströms. Sammantaget bedömdes att livsbetingelser för sedimentlevande arter kan ha förbättrats i viss mån. Bedömningen för kriterium Sediment är +1 Möjlig positiv effekt. Luft När det gäller nyckelkriteriet Luft medförde åtgärden luftutsläpp under schakt och transporter. Utsläppen bidrog till luftföroreningar och påverkan på växthuseffekten. Luftutsläppen var betydande i jämförelse med om en fullständig grävsanering skulle utförts på platsen. Bedömningen för kriterium Luft är -2 Trolig negativ effekt. Avfall Mer än ton jordmassor deponerades och detta utgör en hög andel av de jordmassor som skulle deponerats vid en fullständig grävsanering av platsen. Bedömningen för kriterium Avfall är -2 Trolig negativ effekt. Naturresurser Effekten med avseende på naturresurser är komplicerad att bedöma eftersom flera olika resurser påverkas på olika sätt. Grund- och ytvattnet utgör i det aktuella området ingen särskild resurs i ett dricksvattenperspektiv. En särskild moräntäkt användes för att ersätta de förorenade massor som behövde schaktas bort. Dessa massor utgör i sig en resurs. Moränjord kan dock i sig inte betraktas som en knapp eller värdefull resurs i området. Åtgärden förbrukade dock betydande mängder fossila bränslen, jämfört med en åtgärd med fullständig grävsanering av området, på grund av det omfattande schakt och transportarbetet. Bedömningen för kriterium Naturresurser är -2 Trolig negativ effekt. 7.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras nyttor och kostnader av efterbehandling i Robertsfors i Västerbotten. Just när det gäller detta efterbehandlingsprojekt finns ett ovanligt rikt samhällsekonomiskt underlagsmaterial tillgängligt eftersom Robertsfors utgjorde fallstudieområde i två rapporter inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering. Rosén et al (2008) beskrev hur kostnads-nyttoanalys kan användas för att göra samhällsekonomiska bedömningar av efterbehandlingsåtgärder. Rosén et al (2009) föreslog en metodik och arbetsgång för MKA för hållbarhetsanalys av EBH-åtgärder. I båda rapporterna utnyttjades Robertsfors f.d. träimpregnering som fallstudie. Detta avsnitt bygger på dessa två källor men beräkningarna har uppdaterats t.ex. genom att KPI-justeras och anpassas till nu gällande kalkylvärden enligt ASEK5. Efter identifiering och beskrivning post för post sammanfattas nyttorna och kostnaderna i Tabell 53 och Tabell

144 7.7.1 Nyttor B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker I Rosén et al (2008) konstateras att en viktig nyttopost i fallet Robertsfors var en markvärdesökning. Holmen Skog AB som äger den efterbehandlade industrimarken har uppgivit att kvadratmeterpriset på marken är ungefär kr per m 2. Då områdets totala yta är ca m 2 skulle detta innebära att markens totala ekonomiska värde är 1,8-2,25 Mkr, vilket omräknat till 2010 års penningvärde blir 1,8-2,27 Mkr. Detta intervall noteras i Tabell 54Tabell 53. B2. Positiva effekter på hälsa I Rosén et al (2008) konstateras att en viktig nytta av efterbehandlingen av Robertsfors bruk är minskade hälsorisker, även om de är små. I rapporten demonstreras detta ekonomiska värde med hjälp av räkneexempel för två olika typer av risker: livstidsrisk med avseende på cancerogena ämnen (icke-akut risk) samt korttidsrisk med avseende på akuttoxiska ämnen (akut risk). Man kan tänka sig flera olika typer av hälsorisker (t.ex. livstidsrisk med avseende på icke-cancerogena ämnen) men ingen värdering gjordes med avseende på livstidsrisker för ickecancerogena ämnen. Exemplen är ändå rimliga eftersom bedömningen gjordes att livstidsriskerna för cancerogena ämnen och de akuttoxiska riskerna är de som dominerat i Robertsfors. I form av räkneexempel görs i Rosén et al (2008) en uppskattning av den aggregerade nyttan av hälsoriskminskningar. En slutsats är att riskminskningen i hög grad är beroende av antalet människor som berörs av åtgärden, och att detta följaktligen även påverkar nyttan. Olika antaganden görs om antalet berörda och vilka effekter detta får för den ekonomiska nyttan av efterbehandlingen. För de icke akuta hälsoriskerna beräknas nuvärden för nyttan som varierar beroende på valet av kalkylränta samt under hur många år nyttan antas falla ut, vilket i Rosén et al (2008) antogs vara 4 % respektive 70 år. Storleken uppskattades till 0,009-0,013 Mkr. Vid en värdering utifrån de 0,00149 minskade cancerfallen i Tabell 51 blir resultatet i enlighet med de antaganden som görs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten i huvudrapporten ett nuvärde på 0,009 Mkr. Detta belopp noteras i Tabell 53. De akuta riskerna kvantifieras och värderas ekonomiskt i Rosén et al (2008) genom ett hypotetiskt scenario där ett antal barn kommer in på det förorenade området i Robertsfors och utsätts för risken att arsenikförgiftas. Då dessa risker inte handlar om livstidsrisker diskonterades nyttan på en kortare tidperiod, och storleken uppskattades till 0,026 Mkr. Efter en justering av beloppet kalkylräntan 3,5 % och VSL-värdet 31,331Mkr (se avsnitt 3.4) kan beloppet fortfarande avrundas till 0,026 Mkr. Detta noteras i Tabell 53. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster I Rosén et al (2008) beskrevs hur efterbehandlingen skulle leda till ökade rekreationsvärden då området görs tillgängligt för allmänheten. Denna post har inte kvantifierats men är ändå markerad i rapporten som > 0 för att inte glömmas bort. Det 125

145 konstateras även att dessa värden förmodligen inte är särskilt stora eftersom det finns så pass många alternativa rekreationsområden i Robertfors. Efterbehandlingen skulle även leda till minskad risk för läckage av föroreningar till Rickleån som är ligger i närheten och är av stor betydelse för fiskare. B4. Andra positiva externa effekter I Rosén et al (2009) beskrivs hur tre personer med kunskap om efterbehandlingsprojektet i Robertsfors tillfrågades om sina erfarenheter gällande vilka effekter projektet lett till. En av de tillfrågade beskrev att konsekvenserna för näringslivet av ett efterbehandlingsprojekt blir mycket centrala i en liten kommun som Robertsfors (Rosén et al, 2009, s. 46). Den kvalitativa identifieringen av nyttor och kvantifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell 53. Tabell 53 Identifiering av nyttor Robertsfors. Nyttor (B) B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. Mkr X 1,8-2,27 B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. X 0,026 B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X X X X (X) 0,009 B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. (X) Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. För fallet Köpmanholmen identifierades ingen 0 -post Kostnader Identifieringen av kostnader och kvantifierade kostnader sammanfattas i Tabell 55. C1. Åtgärdskostnader På kostnadssidan utgörs de huvudsakliga kostnadsposterna av konsultkostnader och entreprenadkostnader. De sammanlagda åtgärdskostnaderna för den valda efterbehandlingsåtgärden var 55,1 miljoner kr, varav kostnaden för at genomföra åtgärden, inklusive transport och deponering av förorenade massor var 39,5 Mkr. Uttryckt i 2010 års penningvärde var den sammanlagda åtgärdskostnaden 58,8 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 54 nedan. 126

146 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna Kringeffekter som uppstod i och med själva efterbehandlingsåtgärden hade framför allt att göra med ökad trafik till och från området, speciellt hastigheten på tunga fordon genom samhället. Den ökade trafiken innebar ökade trafikolycksrisker och luftföroreningar (se beräkningar för CO 2 under C3 nedan). I denna utredning justeras beräkningarna genom att utgå ifrån utsläppsmängderna som presenteras i Tabell 51. Utsläppen värderas i enlighet med avsnitt 3.4 i huvudrapporten eftersom det finns goda grunder att anta att den största delen av utsläppen skedde i studieprojektets tätort. De förorenade massorna transporterades genom tätorten Robertsfors till deponi i Fagerliden precis utanför tätorten. Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 0,0001 ton SO 2 * 56 kr/kg * 1000 = 5,6 kr, 1 ton NO X * 83,5 kr/kg * 1000 = kr, 0,01 ton partiklar * 993 kr/kg * 1000 = 9930 kr, dvs. totalt ca 0,09 Mkr. Observera att värderingen gäller både hälso- och miljöeffekter av luftutsläppen, men redovisas under C2 för enkelhets skull. Tabell 54 Identifiering av kostnader Robertsfors. Kostnader (C) C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder (X) C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader (X) C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell transport X och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram (X) med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen. (X) Kostnaden för C1a-b samt C1d-f 58,8 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. 0 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. (X) Mkr X 0,13 (X) (X) (X) X 0,11 (X) 127

147 Dessutom medförde transporterna en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafiksäkerhet. I enlighet med Tabell 51 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,01 olyckor * 4,412 Mkr = 0,04 Mkr. I denna utredning görs antagandet att antalet potentiellt ambulanskrävande olyckor vid transporter leder till 1 svårt sjukdomsfall per olycka, dvs. en värdering med 4,412 Mkr per olycka. I Tabell 51 framgår att antalet potentiellt ambulanskrävande olyckor vid transporter för Robertsfors var 0,01. Detta belopp multipliceras med 4,412 Mkr och ger värdet kr (0,04 Mkr). I Tabell 54 noteras beloppet 0,13 Mkr (0,09 + 0,04) under C2. C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna Utöver de miljöeffekter som ingår i värderingen under C2 kan utsläppen av koldioxid till följd av transporter värderas. I enlighet med Tabell 51 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa utsläpp till 104 ton CO 2 * 1,08 kr/kg * 1000 = kr. Beloppet 0,11 Mkr noteras i Tabell 54. Övriga utsläpp och andra effekter till följd av åtgärderna värderas ej. C4. Andra negativa externa effekter Inga övriga negativa externa effekter till följd av efterbehandlingen har identifierats Nettonytta Givet dagens situation på fastighetsmarknaden visar sammanvägningen av de kostnader och nyttor som var möjliga att monetarisera för Robertsfors att den valda efterbehandlingsåtgärden, dvs. urschaktning och deponering, troligen inte är samhällsekonomiskt lönsam. Denna bedömning är dock behäftad med betydande osäkerhet eftersom ett fåtal poster varit möjliga att kvantifiera. Om istället den billigaste efterbehandlingsmetoden hade valts, dvs. en täckning av förorenad jord med rena massor, så hade utfallet kunnat bli annorlunda. Enligt Rosén et al (2008) skulle kostnaden då ha fallit från drygt 55 Mkr till endast 3,1 Mkr. Om det kan antas att den alternativa åtgärden också skulle ha lett till ökade markvärden, minskade akuta och icke-akuta hälsorisker samt ökade rekreationsvärden skulle den totala nyttan ha varit endast något lägre än den totala kostnaden. Det bör dock flaggas för den potentiella risken att de boende i området skulle uppleva att området fortfarande är riskabelt att vistas på om inte den mer långtgående efterbehandlingsåtgärden hade genomförts. 7.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Robertsfors. Bedömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier (se Tabell 55). Dessa kriterier poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av Robertsfors antas ha haft på respektive kriterium. 128

148 Kulturvärden När det gäller kulturmiljö angav en av respondenterna i Rosén et al (2009) att den valda efterbehandlingsåtgärden förändrar landskapsbilden och gav därför ett minus för denna post. Övriga två respondenter menade att kulturmiljön inte skulle påverkas eftersom alla byggnader redan var rivna. Den samlade bedömningen av kriterium Kulturvärden är 0 Ingen effekt. Tabell 55 Prestandamatris sociala effekter Robertsfors. Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Ingen effekt Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Trolig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Trolig positiv Trolig positiv Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv. Trolig positiv Ingen effekt Den lokala markanvändningen Vad gäller lokal markanvändning beskrevs i Rosén et al (2009) att två av tre respondenter fokuserade på positiva effekter på fisket i Rickleån medan en respondent fokuserade mer på olika typer av exploateringsmöjligheter för omgivande mark. En av respondenterna betonade dock att det finns gott om ledig mark i kommunen att det därmed finns många alternativa platser än just det efterbehandlade området som kan användas till exploatering. Den samlade bedömningen av kriterium Den lokala markanvändningen är +2 Trolig positiv effekt. Rättvisa I Rosén et al (2009) förklaras hur processen med samrådsmöten och informationsspridning var viktig för att allmänheten skulle bli intresserad och positiv till det 129

149 efterbehandlingsprojekt som genomfördes, dvs. urschaktning och deponering. Det faktum att nya arbetstillfällen skulle skapas och att det lokala näringslivet påverkades positivt var också viktigt för att få acceptans för projektet. Den samlade bedömningen av kriterium Rättvisa är +2 Trolig positiv effekt. Rekreation Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. Den samlade bedömningen av kriterium Rekreation är +2 Trolig positiv effekt. Hälsa Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. Den samlade bedömningen av kriterium Hälsa är +2 Trolig positiv effekt. Andra lokala sociala effekter Det finns vissa indikationer på att konsekvenserna av EBH-projektet för näringslivet i en liten kommun som Robertsfors skulle bli positiva. Men fortfarande kan denna typ av positiva effekter nog antas vara mycket små. Den samlade bedömningen av kriterium Andra lokala effekter är 0 Ingen effekt. 7.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till ett flertal positiva miljömässiga och sociala effekter. Den tidigare genomförda relativt detaljerade kvantitativa kostnads-nyttoanalysen visar dock att åtgärderna inte var samhällsekonomiskt lönsamma. Den hållbarhetsanalys som tidigare genomförts indikerade emellertid att de genomförda EBH-åtgärderna skulle kunna vara hållbara. Det ska betonas att denna slutsats endast gäller om den svaga samhällsekonomiska prestationen i Robertsfors kan tillåtas kompenseras av de övervägande positiva miljömässiga och sociala effekterna Goda exempel I Tabell 56 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Robertsfors. Saneringen genomfördes som en schaktsanering med borttransport och deponering av förorenade jordmassor och sediment. Även om transporterna var mycket omfattande var avståndet till deponin endast några få kilometer. I det inledande skedet av entreprenaden sanerades de ytor som skulle komma att utgöra mellanupplag och ytor för sortering och lastning. Vid detta arbete påträffades höga halter arsenik i diken, vilka inte tidigare karterats fullständigt. Efter provtagning, klassning, schakt och friklassning återfylldes aktuella schaktrutor, varefter de färdigställdes med överbyggnad och beläggning. För att omhänderta och behandla länshållningsvatten anlades, i ett tidigt skede av entreprenaden, ett 1000 m 3 stort utjämningsmagasin och en vattenreningsanläggning etablerades i anslutning till magasinet. Allt länshållet yt- och grundvatten samt avvattning av mellanlagringsytor pumpades till bassängen. 130

150 Tabell 56 Sammanställning goda exempel Robertsfors f.d. träimpregnering. Goda exempel och erfarenheter Robertsfors gamla impregenringsanläggning Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Saneringen genomfördes som en schaktsanering med borttransport och deponering av förorenade jordmassor och sediment. I det inledande skedet av entreprenaden sanerades de ytor som skulle komma att utgöra mellanupplag och ytor för sortering och lastning. Efter provtagning, klassning, schakt och friklassning återfylldes aktuella schaktrutor, varefter de färdigställdes med överbyggnad och beläggning. För att omhänderta och behandla länshållningssvatten anlades, i ett tidigt skede av entreprenaden, ett 1000 m3 stort utjämningsmagasin och en vattenreningsanläggning etablerades i anslutning till magasinet. Allt länshållet yt- och grundvatten samt avvattning av mellanlagringsytor pumpades till bassängen. Schakten utmed Rickleån är ett exempel på hur vädret kan utnyttjas under entreprenadens gång till gagn för projektet. En längre köldperiod utnyttjades för att schakta intill ett vattendrag som ska skyddas för föroreningsspridning och grumling. Rickleån bottenfrös och istäcket utgjorde ett säkert och stabilt skydd under schakt- och återfyllningsarbetena. Översikt På Robertsfors Bruk (Edfastmark 7:1) vid Rickleåns södra strand i Västerbottens län impregnerades stolpar mellan åren 1942 och Impregneringsvätskan var CCA-medel av typen K33 innehållande koppar, krom, och arsenik. Enligt en del uppgifter användes i början även Bolidens Impregneringssalt (BIS) innehållande zink i stället för koppar. Impregneringen utfördes i en trycktub av stål. Efter impregneringen las stolparna upp för torkning och överskottsvätskan droppade ner på marken. Saneringen genomfördes som en schaktsanering med borttransport och deponering av förorenade jordmassor och sediment. I det inledande skedet av entreprenaden sanerades de ytor som skulle komma att utgöra mellanupplag och ytor för sortering och lastning. Vid detta arbete påträffades höga halter arsenik i diken, vilka inte tidigare karterats fullständigt. Efter provtagning, klassning, schakt och friklassning återfylldes aktuella schaktrutor, varefter de färdigställdes med överbyggnad och beläggning. För att omhänderta och behandla länshållningssvatten anlades, i ett tidigt skede av entreprenaden, ett 1000 m3 stort utjämningsmagasin och en vattenreningsanläggning etablerades i anslutning till magasinet. Allt länshållet yt- och grundvatten samt avvattning av mellanlagringsytor pumpades till bassängen. Projektstruktur samt upphandling Inget som kunnat utläsas i slutrapportens erfarenhetskapitel. Där finns dock ett kritiskt resonemang som är värdefull. Exempelvis kom upphandlingen till stånd väldigt sent och de egentliga saneringsarbetena kunde inte påbörjas förrän i månadsskifte augusti september, vilket innebar att två sommarmånader gick tillspillo. Utredningar Huvudstudie med platsspecifik riskvärdering, åtgärdsutredning och riskvärdering har utförts. Olika åtgärdsalternativ har också beskrivits, både i kombination med uppgrävning av jordmassor, och behandling in-situ. Exempel på metoder som utvärderats är jordtvätt, termiska metoder, förbränning, övertäckning och avskärmning och stabilisering. Baserat på den åtgärdsutredning och riskvärdering som gjordes rekommenderades att en uppgrävning av föroreningarna skulle göras. de alternativ som innebar inneslutning ansågs inte vara miljömässigt acceptabla eftersom detta skulle lämna kvar stora mängder föroreningar som på sikt skulle kunna spridas till omgivningen. Mätningar Endast konventionell provtagning av jord, grundvatten och länsvatten har utförts. 131

151 Tabell 56 forts Sammanställning goda exempel Robertsfors f.d. träimpregnering. Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Konventionell grävsanering med lastbilstransport till deponi. Denna var belägen i Fagerviken nära (ca 5 km) Robertsfors. Bra och mindre bra Föreslagna schaktmetoder har fungerat bra. Men det bör påpekas att bättre geotekniska utredningar behöver utföras vid förväntade djupa schakter och/eller schakter under grundvattenytan. I huvudstudien fanns idéer om att man kunde komma att behöva sponta för de djupare schakterna. En spont i den typen av blockig mark skulle i sig medföra en kostnad av 8-10 miljoner. Den här gången var dock vädrets makter på projektets sida och spontning blev aldrig nödvändigt. Schakten utmed Rickleån är ett exempel på hur vädret kan utnyttjas under entreprenadens gång till gagn för projektet. En längre köldperiod utnyttjades för att schakta intill ett vattendrag som ska skyddas för föroreningsspridning och grumling. Rickleån bottenfrös och istäcket utgjorde ett säkert och stabilt skydd under schakt- och återfyllningsarbetena. Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? 2. Konventionell schaktsanering, men med vissa innovativa inslag gällande hur man utnyttjade väderförhållanden under schaktens utförande. Nej. Eventuellt nej. Möjligen hade en liknande effekt avseende risksituation kunnat uppnås med andra och billigare metoder, genom exempelvis inneslutning som diskuterades i åtgärdsutredningen av projektet. Med hänsyn till långsiktiga spridningsrisker och framtida restriktioner i markanvändningen lades dock fokus på reduktion av föroreningar och därmed också en konventionell grävsanering med deponering. 132

152 8 Skomakaren Allmänt om det förorenade området På fastigheten Skomakaren 1, belägen i ett industriområde i den västra delen av centrala Växjö, fanns tidigare en ytbehandlingsindustri. Huvudsaklig verksamhet har varit förkromning, förnickling och galvanisering. Verksamheten var i drift från 1963 till 1997 och bolaget försattes i konkurs Lokalerna övergavs i samband med detta och fastigheten betecknas i huvudstudien som gjordes 2007 som obrukbar. Såväl marken som byggnaden var påverkade av föroreningar från den tidigare verksamheten. I Tabell 57 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Skomakaren 1 Tabell 57 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Skomakaren 1. Projektets namn Skomakaren 1 Platsens yta (m 2 ) Huvudsakliga föroreningar Nickel Koppar Krom Verksamhet innan EBH Ingen Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH Industriverksamhet i nybyggda lokaler Industrimark med tom industrilokal Bebyggd industrimark (nya lokaler) Typ av Sanering Schaktsanering Total saneringskostnad (Mkr) Föroreningssituation Fastigheten har undersökt mycket grundligt, totalt har mer än 50 borrpunkter samt ett antal provgropar utförts på en yta av ca 2200 m 2. Detta innebar att föroreningssituationen och jordlagerförhållandena var relativt väl utredda innan saneringsåtgärderna påbörjades. Höga halter av metaller, främst nickel, konstaterades i samband med huvudstudien. Även koppar och krom förekommer i höga halter. De högsta halterna påträffades under betonggolvet i industrilokalen. 8.3 Identifierade risker Hälsorisker Platsspecifika riktvärden har beräknats för den aktuella fastigheten, uppdelade på hälsa och miljö. Nickelhalter över de platsspecifika hälsoriktvärdena har påträffats i enstaka punkter, men blir inte styrande för riskbedömningen. Förekomst av sexvärt krom (Krom VI) har inte utretts inom ramen för riskbedömningen. 133

153 8.3.2 Miljörisker Spridning av metaller via grundvatten samt att angränsande områden kan förorenas på detta vis utgör de huvudsakliga miljöriskerna enligt huvudstudien. Det är skydd av ytvatten som blir styrande för de platsspecifika riktvärden som beräknats för miljö. Skyddsobjekt är närmaste ytvattenrecipient Norra Bergundasjön ca 3,5 km bort. 8.4 Genomförande Inledningsvis revs den byggnad som fanns på fastigheten. Även byggnadsmaterialet var till viss del föroreningspåverkat och krävde särskild hantering. Efterbehandlingen av marken utfördes därefter genom schaktsanering med grävmaskin, åtgärdsmålet beträffande halter i jord sattes till MKM. Detta innebar inom stora delar av fastigheten att urschaktning behövde göras ner till det underliggande berget. Schakten återfylldes därefter med moränmassor. 8.5 Resultat av EBH De åtgärdsmål som ställts upp har uppnåtts. Eftersom en enkel teknik valts har målen varit relativt enkla att säkerställa med verifierande mätningar. En kvarvarande osäkerhet är dock att föroreningar sannolikt spridit sig via grundvattnet in till den angränsande fastigheten, Skomakaren 2. Kontroller av schaktväggen i denna riktning visar på att halter över MKM förekommer. En geotextil lades för att markera var saneringen avbrutits. Enligt uppgifter från Växjö kommun etablerade sig ett företag i nybyggda lokaler på fastigheten för några år sedan. Företaget har idag 6 anställda. 8.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Skomakaren 1 redovisas i Tabell 58. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, projektrapport och resultat från genomförda intervjuer. En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 59. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Mark Huvuddelen av den föroreningspåverkade jorden har avlägsnats (åtgärdsmål MKM) och schakten har sedan återfyllts med morän. Detta medför att förutsättningarna för markmiljön kommer att förbättras, vilket ger +2 Trolig positiv effekt. 134

154 Tabell 58 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter Skomakaren 1 Positiva Effekter (+) Skomakaren 1 Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde Mängd sanerad jord eller sediment ton Volym sanerad jord eller sediment m Sanerad yta totalt m Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m 2 0 Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m 2 0 Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m 2 0 Ekosystemnyttor jord enhet värde Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m 2 0 Areal som i högre grad stödjer växtliv m 2 0 Areal med högre ekosystemvärden m 2 0 Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 0 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde Total mängd sanerade föroreningar kg Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 0.00 Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 259 Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 0 Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0 Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 12 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 1200 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0.33 Minskad föroreningshalt i ytvatten % - Miljönytta - grundvatten enhet värde Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m 3 / år 800 Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 12 Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 1200 Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0.33 Minskad förorening i grundvatten % 99.9 Nytta för befolkning 100 år enhet värde Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar Boende på område antal 0 Arbetar på område antal 6 Bor nära område antal 0 Rör sig tillfälligt på området antal 0 Antal minskade cancerfall antal 0 Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 18 Negativa Effekter (-) Skomakaren 1 Utnyttjande av naturresurser enhet värde Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton Emissioner vid åtgärder enhet värde Emission av koldioxid (CO 2 ) från transportfordon ton 15.6 Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton Emission av partiklar från transportfordon ton Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton Emission av PAH från transportfordon ton Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter antal

155 Tabell 59 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Skomakaren 1. Miljömässiga effekter Kriterium Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Effekt Trolig positiv Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten. Trolig positiv Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO 2, SOx, NOx och partiklar. Trolig negativ Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Trolig negativ Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Möjlig negativ Grundvatten En stor mängd metaller har avlägsnats genom urschaktning av förorenad jord. Det moränmaterial som ersatt de förorenade massorna antas innehålla metallhalter i nivå med naturliga bakgrundshalter. Grundvattnet bedöms därför inte längre klassas som förorenat, poängen avseende detta kriterium sätts till +2 Trolig positiv effekt. Ytvatten Spridnigen av metaller från området till närmaste ytvatten har i princip eliminerats, men bedömningen avseende denna aspekt sätts ändå till 0 Ingen effekt. Att någon poäng inte tilldelas beror på att områdets påverkan på recipienten inte har undersökts, vare sig före eller efter åtgärd, vilket gör det svårt att säga om någon positiv påverkan har uppnåtts. Det ytvattendrag som lyfts fram i riskbedömningen ligger mer än 3 km från Skomakaren

156 Sediment Samma bedömning har gjorts för sediment som för ytvatten, se ovan. Även här sätts poängen till 0 Ingen effekt. Luft Den metod som valts är omfattande schaktsanering med MKM som åtgärdsmål, ställvis till stora djup. Enligt den utvärderingsmall som används i detta projekt innebär detta att detta kriterium poängsätts med -2 Trolig negativ effekt. Avfall Den utförda efterbehandlingsåtgärden har gett upphov till en stor volym avfall i form av metallförorenade jordmassor. All jord med halter över MKM har grävts bort, ställvis till stort djup. Detta förfarande ger poängen -2 Trolig negativ effekt enligt de utvärderingskriterier som tillämpas. Naturresurser Efterbehandlingen har medfört positiva effekter på grundvattnet och eventuellt även på ytvatten och sediment. Grundvattnet är dock inte utpekat som en naturresurs inom detta område och någon eventuell negativ påverkan på ytvattnet före åtgärd har inte verifierats. Efterbehandlingen har medfört förbrukning av naturresurser, man har fraktat förorenad jord till deponi och återfyllnadsmassor (morän) från täkt. Man har dock lyckats finna lokala mottagare och leverantörer. Att återfylla med morän kan eventuellt sägas vara bättre ut ett naturresursperspektiv än att använda sig av naturgrus. Sammantaget bedöms de negativa effekterna avseende denna aspekt väga tyngre än de positiva, vilket resulterar i poängsättningen -1 Möjlig negativ effekt. 8.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader för efterbehandlingen av Skomakaren 1. Källorna har huvudsakligen varit Växjö kommun (2007 a, 2007 b och 2009) samt Länsstyrelsen Kronoberg (2009), kompletterat med kontakter med Växjö kommun Nyttor B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker Fastigheten Skomakaren 1 och angränsande kvarter är planlagt för industrier, kontor och handel. Den marksanering och återfyllnad som ägde rum hösten 2008 innebar att fastigheten sanerades ner till riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM). I Växjö kommuns slutredovisning från 2009 konstateras att saneringen gick som planerat men att de bortschaktade mängderna blev större än väntat eftersom föroreningar påträffades på större djup än väntat i vissa fall (Växjö kom- 137

157 mun, 2009). Tabell 60 och Tabell 61 nedan presenterar de bortschaktade mängderna av i de olika föroreningskategorierna (nickel, krom, koppar och zink) samt skillnaden mellan uppskattad och slutlig mängd förorenade massor. Tabell 60 Bortschaktade förorenad jord. Källa: Växjö kommun, Föroreningskategori Mängd (ton) Mottagningsanläggning Gränsvärden (mg/kg TS) Farligt avfall 982 Linneberga avfallsanläggning Nickel Krom Koppar Zink Förorenade massor som ej kan lämnas på kommunens anläggning Häringetorp 2753,92 Linneberga avfallsanläggning Nickel Krom Koppar Zink Förorenade massor som skall lämnas till Häringetorp 1502,04 Häringetorps avfallsanläggning Nickel Krom Koppar Zink Tabell 61 Slutlig och uppskattad mängd förorenade massor. Källa: Växjö kommun, Föroreningskategori Slutlig mängd (ton) Uppskattad mängd inför sanering (ton) Farligt avfall Förorenade massor som ej kan lämnas på kommunens anläggning Häringetorp Förorenade massor som skall lämnas till Häringetorp 2753, , I en fastighetsvärdering som gjordes 2007 bedömdes fastigheten efter genomförd sanering få ett ökat marknadsvärde (Växjö kommun, 2007a). Fastighetens värde fastställdes 2007 till sammanlagt kr 2, vilket motsvarar ca kr i 2010 års penningvärde. Idag är taxeringsvärdet (inkl. byggnad) för fastigheten kr vilket innebär att marknadsvärdet uppskattningsvis är 25 % högre, dvs. ca kr (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogel kr (köpeskilling om Skomakaren 1 hade sålts som kommunal industrimark enligt gällande pris 2007) kr (värdet av anläggningsavgiften och kostnaden för fastighetsbildning). 138

158 ström, Växjö kommun). Omräknat till 2010 års penningvärde blir beloppet ca 6,7 Mkr. Efterbehandlingen har alltså lett till att fastighetsvärdet ökat med ca 5,9 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 62. B2. Positiva effekter på hälsa I slutredovisningen av statsbidrag sammanfattas de risker som fanns på fastigheten Skomakaren 1 innan saneringen, Länsstyrelsen Kronoberg (2009, sid. 3). Det konstateras att det förekom föroreningar med hög farlighet i mycket stor mängd och att detta innebar en risk både ur hälso- och miljösynpunkt. Vidare beskrivs att om fastigheten ska användas som industrimark där människor vistas under sin yrkesverksamma tid och där grävarbeten ska kunna utföras vid nybyggnation och underhåll av markinstallationer innebär föroreningarna en betydande hälsorisk då det i flertalet provpunkter påträffats nickel i halter som överskrider det platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärdet för nickel 1433 mg/kg TS. De övergripande åtgärdsmålen som kan kopplas till människors hälsa specificerades i Länsstyrelsen 2009, sid 4, enligt nedan: Fastigheten ska kunna användas som industritomt där människor kan vistas under sin yrkesverksamma tid utan att utsättas för någon hälsorisk. Barn ska tillfälligt kunna vistas på fastigheten utan att utsättas för någon hälsorisk. Tillfälliga markarbeten ska kunna utföras utan risk för människors hälsa. Fastighetens markytor kommer till största delen att vara bebyggda eller hårdgjorda. Enligt representanter för Växjö kommun har ovanstående mål uppfyllts (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Av Tabell 58 framgår att antalet minskade cancerfall till följd av efterbehandlingen av Skomakaren 1 bedöms vara 0. Av denna anledning görs ingen värdering av denna post. B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster I huvudstudien (Växjö kommun, 2007b) konstateras att de föroreningar som innan saneringen fanns på fastigheten inte bedömdes innebära någon betydande risk för marklevande organismer inom fastigheten då skyddsvärdet är litet pga dess lokalisering i ett industriområde. Det största problemet ligger istället i den kontinuerliga spridningen som sker med grundvattnet. Då det förorenade grundvattnet transporteras sprids föroreningen och når slutligen Norra Bergundasjön, Bäckaslövs våtmark eller Södra Bergundasjön. Spridningen orsakar ingen akut påverkan i dessa ytvatten utan föroreningen ökar belastningen av de diffusa utsläppen från Växjö tätort, vilket belastar ytvattnen och på sikt kan leda till negativa effekter på ekosystemet. Då grundvattnet transporteras 139

159 sker även en fastläggning av föroreningar till markpartiklar vilket bidrar till att nya områden förorenas (Växjö kommun, 2007b, sid. 28). I slutredovisningen för Skomakaren 1 (Länsstyrelsen Kronoberg, 2009, sid. 4) presenteras de övergripande åtgärdsmålen som kan kopplas till ökad tillgång på ekosystemtjänster enligt nedan: Föroreningar som sprids med grundvattnet och har sitt ursprung från tidigare verksamheter på fastigheten ska inte belasta Bäckaslövs våtmark, Södra Bergundasjön eller Norra Bergundasjön så att sjöarnas ekosystem skadas. Åtgärdskraven för saneringen var Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Val av åtgärd för saneringen var schaktning och omhändertagande på godkänd anläggning. Eftersom det finns mycket begränsat utrymme på platsen så lades de uppschaktade massorna direkt på bil utan mellanlagring. Enligt representanter för Växjö kommun har ovanstående mål uppfyllts, åtminstone den andra punkten ovan. Punkt 1 har också uppfyllts med den reservationen att projektet innebar sanering av aktuell fastighet och det finns en sedan tidigare spridning nedströms som inte åtgärdats. Detta uppskattas dock till en väldigt liten del av den totala ursprungliga föroreningen (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Enligt samma representanter som ovan för Växjö kommun har efterbehandlingen inte lett till förbättrade möjligheter till rekreation på området då det fortafarande är ett industriområde. B4. Andra positiva externa effekter Inga övriga positiva externa effekter, såsom exempelvis kulturhistoriska värden, har från kommunens sida kunnat identifieras till följd av efterbehandlingen av Skomakaren 1 (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Identifieringen av nyttor samt kvantifieringen av nyttoposter sammanfattas i Tabell

160 Tabell 62 Identifiering av nyttor Skomakaren 1. Nyttor (B) B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. B2. Positiva effekter på hälsa B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0 B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker. B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster. B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. 0 B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. 0 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. Mkr X 5,9 (X) (X) (X) 0 (X) Kostnader C1. Åtgärdskostnader I slutredovisningen av Länsstyrelsen Kronoberg (2009) presenteras nedanstående ekonomiska slutredovisning för saneringen av Skomakaren 1: Kostnad genomförande: kr Kommunens kostnader (t.ex. arbete med projektledning och förberedelser för politisk handläggning): kr (160 timmars arbete). Intäkter: kr Slutkostnad: kr Slutligt bidrag (90 % av totala kostnaden): kr Kostnaden för genomförandet av projektet på kr blir omräknat till 2010 års penningvärde och avrundat 3,4 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 63. Åtgärdskostnaderna finansierades till 90 % med statsbidrag. Resterande 10 % finansierades av Växjö kommun, dvs. utöver de kr ovan kr. Naturvårdsverket beslöt 2007 att lämna bidrag med 2,6 miljoner kr till saneringsåtgärder kopplade till Skomakaren 1. Efter att projektet genomförts återstod kr som skulle användas till andra efterbehandlingsprojekt i Kronobergs län. C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna I huvudstudien från 2007 beskrivs de hälsorisker som kan förväntas i och med själva efterbehandlingsåtgärden, Växjö kommun (2007b). Dessa konstateras främst vara av arbetsmiljömässig karaktär, t.ex. damning, risk för hudkontakt, direkt jord- 141

161 intag samt rasrisker. Dessutom bedömdes buller förekomma vid schaktning och transporter under saneringsarbetet. Eftersom själva åtgärden endast tog 10 dagar i anspråk och ägde rum under dagtid bör dessa störningar kunna betraktas som förhållandevis begränsade. Dessutom fanns vid saneringstillfället inga bostäder i närområdet, Växjö kommun (2007b, sid. 33). Baserat på Tabell 58 kan utsläpp av SO X, NO X och partiklar värderas. Detta görs genom att ASEK-värdena för regionala transporter i avsnitt 3.4 i huvudrapporten tillämpas då det kan antas att den största delen av utsläppen skedde i tätorten Växjö. De förorenade massorna från Skomakaren 1 transporterades till deponi i Häringetorp ca 1 mil utanför Växjö. Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 0, ton SO 2 * 153 kr/kg * 1000 = 2,86 kr, 0,104 ton NO X * 95 kr/kg * 1000 = kr, 0,00187 ton partiklar * 4298 kr/kg * 1000 = 8037 kr, dvs. knappt kr totalt (0,06 Mkr). Beloppet noteras i Tabell 63. Observera att värderingen gäller både hälso- och miljöeffekter av luftutsläppen, men redovisas under C2 för enkelhets skull. I Tabell 58 framgår att antalet potentiellt ambulanskrävande olyckor vid transporter för Skomakaren 1 var 0. Därmed görs ingen värdering av denna typ av olyckor. C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna Påverkan på omgivningen bedömdes i förväg som liten men det bör ändå konstateras att det fanns en risk för att damning skulle ske vilket kunde leda till spridning av föroreningar till omgivande mark. Denna risk kan undvikas genom att arbetet utförs vintertid. Risk bedömdes även finnas för spridning med transporter. Detta kunde undvikas genom planering av var fordonen körs på fastigheten samt att transporterna täcks. Utöver de miljöeffekter som ingår i värderingen under C2 ovan kan utsläppen av koldioxid till följd av transporter värderas. I enlighet med Tabell 58 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa utsläpp till 16 ton CO 2 * 1,08 kr/kg * 1000 = kr. Beloppet 0,02 Mkr noteras i Tabell 63. Övriga utsläpp och andra effekter till följd av åtgärderna värderas ej. C4. Andra negativa externa effekter Inga andra externa effekter har identifierats. Identifieringen av kostnader samt kvantifieringen av kostnadsposter sammanfattas i Tabell

162 Tabell 63 Identifiering av kostnader Skomakaren 1. Kostnader (C) C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X C1c. Kapitalkostnader. 0 C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell X transport och deponering av förorenade massor. C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram X med exempelvis provtagningar, analyser och databear- betning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen. (X) Kostnaden för C1a-b samt C1d-f 3,4 C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro. C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. 0 Notera att X indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. (X) indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. 0 indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. (X) Mkr (X) 0,06 (X) 0 (X) (X) 0,02 (X) Nettonytta I huvudstudien (Växjö kommun, 2007b) görs en grov utvärdering av fyra olika åtgärdsalternativ mot uppsatta mål. Det konstateras att det alternativ som till sist valdes (alternativ 1 i Tabell 64) innebär att ett stort antal transporter behövs, vilket är negativt ur ett hållbarhetsperspektiv. Transporterna leder till klimatpåverkande utsläpp samt slitage på vägar. Vid återfyllnad krävs att nytt material tas i anspråk. Detta kan leda till att nya markområden får tas i anspråk för att fylla ut fastigheten. Vid återfyllnad ska därför i möjligaste mån återanvända massor användas. Samhällsnyttan bedöms ändå som stor för alternativ 1 då fastigheten efter genomförd åtgärd kan utnyttjas utan restriktioner på framtida markanvändning på fastigheten. Kvarlämnade jordmassor kan dock inte efter genomförd åtgärd flyttas från fastigheten utan att en bedömning görs huruvida massorna utgör en risk på den nya platsen. De platsspecifika riktvärdena gäller enbart för när jorden ligger på Skomaka- 143

163 ren 1. Eftersom det rör sig om relativt små volymer som behöver saneras är urschaktning ett ekonomiskt försvarbart alternativ, Växjö kommun (2007b, sid.41). Tabell 64 Utvärdering av åtgärdsmålen mot uppsatta mål. Källa: Växjö kommun (2007b). Endast ett fåtal nytto- och kostnadsposter har kunnat beskrivas i monetära termer. Men det kan ändå konstateras att fastighetens ökade fastighetsvärde i sig själv gör efterbehandlingen samhällsekonomiskt lönsam, dvs. om det ökade fastighetsvärdet på ca 5,9 Mkr jämförs med genomförandekostnaden för projektet på 3,4 Mkr blir nettonyttan 2,5 Mkr. 8.8 Sociala effekter av EBH Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Skomakaren 1. Bedömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier Dessa kriterier poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av Skomakaren 1 antas ha haft på respektive kriterium. Poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna samt ytterligare källor. Resultatet av bedömningen av kriterierna redovisas i prestandamatrisen i Tabell

164 Tabell 65 Prestandamatris sociala effekter Skomakaren 1. Sociala effekter Kriterium Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader. Effekt Ingen effekt Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBHinsatsen? Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse. Trolig positiv Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur? Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre förutsättningar för utövande. Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning? Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning. Möjlig positiv Ingen effekt Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området? Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden. Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv. Möjlig positiv Trolig positiv Kulturvärden I en rapport av Länsstyrelsen Kronobergs län (2004) görs en inventering av förorenade områden i Växjö tätort. Bland annat konstateras att området Västra Mark (där fastigheten Skomakaren 1 är belägen) består av två industriområden; Västra Industriområdet och Sjöuddens industriområde. Nästan hela Västra Industriområdet avvattnas till Södra Bergundasjön via Bäckaslövs våtmark (f.d. Arabydiket) och Sjöuddens Industriområde avvattnas till Helgasjön. Regementsstaden är centrala delar av f.d. regementsområdet. Utbyggnaden av områdena på Västra Mark har skett med början i södra delen av Västra industriområdet i slutet av 1940-talet till att i huvudsak varit utbyggt i slutet av 1980-talet. Fram till 1960-talet etablerades främst industri såsom verkstadsindustrier, kemiska industrier, lagerverksamheter, reparationsverkstäder, bilskrotningsföretag, livsmedelsindustrier, betongtillverkare m.fl. Därefter har många handelsföretag etablerat sig och områdena har till vissa delar ändrat karaktär från industri till handelsområde. 145

165 Från kommunens sida har man inte kunnat identifiera några effekter på kulturhistoriska värden till följd av efterbehandlingen av Skomakaren 1 (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Poängen för kriterium Kulturvärden blir därmed 0 Ingen effekt. Den lokala markanvändningen Från Växjö kommuns sida konstateras att det idag bedrivs verksamhet på fastigheten som inte hade varit möjlig utan efterbehandlingen, som alltså var nödvändig och skapade möjligheten att överhuvudtaget kunna använda fastigheten för verksamhetsändamål. Växjö kommun blev också av med en förorening och en fastighet som skapade en dålig bild av området (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Poängen för kriterium Den lokala markanvändningen blir därmed +2 Trolig positiv effekt. Rättvisa I slutredovisningen av Länsstyrelsen i Kronobergs län (2009) beskrivs att fastigheten Skomakaren 1 finns i ett industriområde och att berörda grannar har varit direktinformerade under hela projekttiden. Det intresse som allmänheten visat är mest att man undrat vad som gjordes på platsen. Eftersom projektet redan från början bedömdes som okontroversiellt togs det inte fram någon kommunikationsplan/strategi. Växjö kommun konstaterar att fastigheten idag erbjuder arbetstillfällen som inte fanns före saneringen (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Det går dock inte att direkt knyta dessa till de genomförda EBH-åtgärderna, eftersom dessa arbeten kunnat uppstå på annat håll även om åtgärden inte genomförts. Poängen för kriterium Rättvisa blir +1 Möjlig positiv effekt. Rekreation Inga särskilda rekreationsvärden har identifierats på området då det används som industriområde (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö kommun). Poängen för kriterium Rekreation blir därmed 0 Ingen effekt. Hälsa Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. Poängen för kriterium Hälsa blir +1 Möjlig positiv effekt. Andra lokala sociala effekter Saneringen av fastigheten skapar en bättre bild av området och en förfulande byggnad har avlägsnats. I dag finns ett företag, Bevego, på plats i nybyggda lokaler (personlig kommunikation med Paul Herbertsson och Per Fogelström, Växjö 146

166 kommun). Poängen för kriterium Andra lokala sociala effekter blir därmed +2 Trolig positiv effekt. 8.9 Hållbarhetsanalys Åtgärderna har lett till övervägande positiva effekter i samtliga tre hållbarhetsdimensioner. I den miljömässiga dimensionen är de långsiktiga effekterna för mark och grundvatten positiva medan negativa effekter med avseende på luftutsläpp, avfallsproduktion och användning av naturresurser uppstod under genomförandet av EBH-åtgärderna. Av de i denna utredning studerade projekten är Skomakaren 1 ensamt om att uppvisa en tydligt positiv samhällsekonomisk nettonytta. De sociala effekterna av åtgärderna bedöms vara övervägande positiva. Slutligen ska påpekas att för att projektet ska betraktas som hållbart måste de negativa effekter, till exempel avseende miljöeffekter, som trots allt identifieras tillåtas att kompenseras av de positiva effekterna av EBH-åtgärderna Goda exempel I Tabell 66 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Skomakaren 1. Saneringen genomfördes som en traditionell grävsanering. Ett mycket stort antal borrpunkter relativt områdets yta utfördes i huvudstudien, vilket innebar att man redan i tidigt skede hade underlag för att upprätta en schaktplan. Saneringsområdet delades in i rutor om 5x5 meter. Urschaktning gjordes i stora delar ner till det underliggande berget. Återfyllnad gjordes med moränmassor. Befintlig byggnad revs för att komma åt att schakta i jorden under (samt att byggnaden i sig var förorenad). Ingen ovanlig form av upphandling eller entreprenad användes. Enligt samtal med entreprenören i projektet genomfördes projektet utan problem. Mängden massor blev enligt slutredovisningen större än man ursprungligen beräknat, men utfallet kan inte betraktas som anmärkningsvärt. Erfarenheten från EBH-åtgärderna vid Skomakaren 1 är att de grundligt genomförda undersökningarna av platsen gav ett bra underlag för genomförandet av EBH-åtgärderna. Trots detta översteg mängden förorenade massor vad som ursprungligen beräknats. En slutsats är därmed att grundligt genomförda analyser av osäkerheter vid beräkningen av mängd förorenade massor är av stor betydelse för att ge realistiska prognoser över åtgärdskostnaderna. 147

167 Tabell 66 Sammanställning goda exempel Skomakaren 1. Goda exempel och erfarenheter Skomakaren 1 Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Inga innovativa metoder tillämpades. Åtgärderna utfördes i form av traditionell grävsanering, Översikt Traditionell grävsanering. Ett mycket stort antal borrpunkter relativt områdets yta utfördes i huvudstudien, vilket innebar att man redan i tidigt skede hade underlag för att upprätta en schaktplan. Saneringsområdet delades in i rutor om 5x5 meter. Projektstruktur samt upphandling Inget anmärkningsvärt Utredningar Skruvborrning och enstaka provgropar. Inga innovativa metoder - men väl undersökt innan åtgärden påbörjades. Mätningar Nej Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra Schaktsanering med grävmaskin. Åtgärdsmål MKM vilket innebär att urschaktning i stora delar skett ner till det underliggande berget. Återfyllnad med moränmassor. Befintlig byggnad revs för att komma åt att schakta i jorden under (samt att byggnaden i sig var förorenad). Enligt samtal med entreprenören flöt projektet på bra. Mängden massor blev enligt slutredovisningen större än man beräknat men inget anmärkningsvärt utfall. Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval? 1 Nej, enkel teknik har använts. Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar? I riskbedömningen räknades platsspecifika riktvärden fram, men sedan använde man sig inte av dessa utan tillämpade MKM som åtgärdsmål (oklart varför?). Det kan vara så att man hade kunnat tillämpa de platssecifika riktvärdena som åtgärdsmål om saneringen hade gjorts idag. Kanske kan området sägas vara "översanerat" eftersom man valt att lägga åtgärdsmålen högre än om de baserats rakt av på de riskbaserade platsspecifika riktvärdena. 148

168 9 Örserumsviken 9.1 Allmänt om det förorenade området Örserumsviken i Västerviks kommun är en havsvik som mynnar i Östersjön, se Figur 9. Intill viken fanns tidigare ett pappersbruk (Westerviks Pappersbruk) som även hanterade returpapper. Delar av returpapperet var s k självkopierande papper som innehöll polyklorerade bifenyler (PCB). Pappersbruket var i drift ca och Örserumsviken var brukets recipient under hela den tiden med undantag av några års uppehåll i produktionen på 20-talet. I Tabell 67 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Örserumsviken. Figur 9 Översiktlig bild av Örserumsviken, Västerviks kommun. Tabell 67 Sammanställning av uppgifter om EBH-åtgärder vid Örserumsviken. Projektets namn Örserumsviken Platsens yta (m 2 ) (Inkluderar även havsviken) Huvudsakliga föroreningar PCB Kvicksilver PAH Verksamhet innan EBH Industrimark med möjligen viss verksamhet, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH Industrimark med möjligen viss verksamhet, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc Marken industritomt, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc Marken industritomt, intilliggande havsvik reproduktionsområde för fisk etc Typ av Sanering Total saneringskostnad (Mkr) Sugmuddring med liggande skruv (med skydd mot spill) Avvattning, deponering + stabilisering av muddermassor Släntning och övertäckning 149