HÄLSOKUNSKAP Hälsoskillnader. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader... Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4-

Transkript

1 HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4- Hälsoskillnader Hälsoskillnader I världen Mellan industriländer Inom ett och samma land Hur undersöks hälsoskillnader? Hälsoskillnader Förekomsten av olika sjukdomar: infektionssjukdomar och livsstilssjukdomar Barndödlighet andelen barn som dör före sin 5-årsdag per 1000 födda Förväntad livslängd, se t.ex. WHO: Life expectancy at birth, both sexes 2009 Hälsoskillnader... Kartor som visar sjukdomar globalt 1

2 Hälsoskillnader Beror bl.a. på skillnader ifråga om: Ekonomisk välfärd - fattigdomen är den dödligaste sjukdomen i världen Tillgång till näring, rent vatten och sanitet - fattigdom och hunger går hand i hand >undernäring > hälsoproblem Utbildning - brist på utbildning > brist på kunskap och möjligheter till inkomstertillgång till sjukvård - brist på sjukvård > svårare hälsoproblem och hög dödlighet Millenniemålen /en/index.html Millenniemålen är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för världens fattiga. Det innebär att fler människor ska kunna göra det som är självklart för oss i Sverige; att äta sig mätta, få gå i skolan och ha tillgång till rent vatten. 1.Halvera jordens fattigdom och hunger 2.Se till att alla barn ska få gå i grundskola 3.Öka jämställdheten mellan män och kvinnor 4.Minska barndödligheten 5.Förbättra mödrahälsan 6.Stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar 7.Säkra en miljömässigt hållbar utveckling 8.Öka samarbetet kring bistånd och handel Faktorer som inverkar på hälsan Kön - flickor och kvinnor stannar ofta hemma, gifter sig tidigt, föder många barn, arbetar oftare med lågavlönat arbete, har färre representanter inom politiken Socialt kapital Socioekonomisk situation Bostadsort Kultur Etnisk bakgrund Faktorer som inverkar på hälsan 1. Socioekonomisk situation Ekonomi. Inkomst, egendom Utbildning Yrke: högre tjäntemän/ lägre tjäntemän / arbetslösa Social ställning 2. Kultur, Språkgrupp: finlandssvenskar/ finskspråkiga traditioner Ålder Civilstånd Faktorer som inverkar på hälsan 3. Bostadsort Geografiskt läge På Åland upplever sig befolkningen sig friskare I sydösterbotten är nykterheten utbredd Förort/ stadskärna 4. Kön Kvinnor lever sju år längre än män Kvinnor: symptom från stöd- och rörelseorganen Män: hjärt- och kärlsjukdomar 5. Civilstånd 6. Etnisk bakgrund 7. Ålder Uppgift Uppgift 2, s. 44. Vad ingår i ditt sociala kapital? 2

3 Hälsoskillnader i Finland Skillnad i förväntad livslängd mellan olika socioekonomiska samhällsgrupper: Arbete: tjänstemän (särskilt högre tjänstemän) lever längre än arbetare Utbildning: personer med högskoleexamen lever längre än personer som endast gått grundskola Inkomst: dödligheten är 2,4 gånger högre för manliga invånare i den lägsta inkomstklassen än för dem i den högsta (1,7 för kvinnor) Hälsoskillnader i Finland Geografiska skillnader Skillnader mellan män och kvinnor Den socioekonomiska ställningen Utbildning > kunskap, värderingar, yrkesval Yrkesval > arbetsmiljö, exponering för risker, hälsobeteende, inkomst Hälsoskillnader i Finland Inkomst > konsumtion, boendeförhållanden Socioekonomin påverkar individens kunskapsmässiga och ekonomiska förutsättningar att bo och arbeta i hälsosam miljö och göra hälsosamma levnadsval Utbildning Yrkesstuderandes attityder till rökning och till att dricka sig berusad en gång i veckan är mer tillåtande än gymnasieelevers I gymnasier röker 1/10 elev I yrkesläroanstalter röker 1/3 elev Monica Eriksson 2007 ålänningar äter mindre antidepressiva läkemedel än människor i övriga delar av landet ålänningarna lever tre år längre än fastlänningarna i genomsnitt Barnens hälsa 1990 dog 12 milj barn <5år dog 9 milj barn, 2011 dog 7 milj barn I Sierra Leone dör 155 /1000 barn < 1år I Finland 3,5/1000 Orsaker till förbättringen: Vaccinering Förbättrad tillgång till läkemedel och rent vatten Förbättrad hygien 1/5 dör av undernäring 3

4 Hälsan är inte jämnt fördelad Hälsan är inte jämnt fördelad Fattigdomen är den dödligaste sjukdomen i världen Problem i u-länder: Brist på utbildning Brist på hygien Undernäring Brist på hälsovårdspersonal, sjukhus, ambulanser, läkemedel Brist på rent vatten och sanitet Spädbarns- och mödradödlighet Infektionssjukdomar Hälsan är inte jämnt fördelad Hälsan är inte jämnt fördelad Hälsoskillnader i Europa Öst- och Västeuropa BNP, lönenivå --> skillnader i förväntad livslängd Norden är friskare, rikare och jämställdare än resten av Europa, välutvecklad offentlig hälsovård MEN även här finns skillnader mellan socialgrupper! Hälsoskillnader i Finland: Social ställning: utbildningsnivå, arbete, lönenivå Bostadsort: högre livslängd på Åland, i västra Finland och vid kusten Kön: kvinnor lever längre, använder mera hälsovårdstjänster, män dör oftare av alkohol, olycksfall och självmord VILKA SJUKDOMAR LIDER FINLÄNDARNA AV? Förr och nu I takt med att människans livslängd ökar förändras sjukdomsbilden 4

5 Incidens och prevalens är centrala begrepp när man mäter ferekomsten av en viss sjukdom Prevalens: fall under en viss tidpunkt/folkmängd under samma tidpunkt Incidens: antal nya fall/folkmängd/år Hur mäter man hälsa? Dödlighet Utnyttjande av hälsovårdstjänsterna Folkpensionsanstaltens ersättningar Medborgarna berättar själva om sitt hälsotillstånd i enkäter, intervjuer Befolkningsundersökningar Sjukdomar som ger upphov till sjukpension: Mentala sjukdomar/störningar 49,4% Sjukdomar i stöd och rörelseorganen 24,7% Hjärt- och kärlsjukdomar 8,2% Sjukdomar i andningsorganen 2,4% Tumörer 2,3% Andra skador 4,7% M. Vanhala 2008 Sjukdomar som förorsakar dödsfall: Kranskärlsjukdomar 24,6% Cancersjukdomar 22,2% Övriga blodkärlssjukdomar 16,8% Sjukdomar i nervsystemet och sinnen 5,9% Sjukdomar i matsmältningskanalen 5,2% Demens 5,1% Lungsjukdomar 5,0% Olycksfall och våldsoffer 9,0% Mauno Vanhala

6 Folksjukdomar Vilken sjukdom som helst som har en stor inverkan på befolkningens hälsa Prevalensen är över 3% Förbrukar mycket hälsoresurser Är ofta orsaken till arbetsoförmögenhet och dödsfall Folksjukdomar i Finland Hjärt- och kärlsjukdomar Cancersjukdomar Mentala störningar Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen Sjukdomar i andningsorganen Många folksjukdomar kan förebyggas Genom att påverka centrala riskfaktorer kan man på samhällsnivå förebygga folksjukdomar Norra Karelen-projektet På 1960-talet var dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar betydligt större i Finland än andra länder I Östra Finlands län dog 700/ män vs. 500/ i övriga delar av landet I projektet uppmuntrade man människor att förbättra matvanorna, öka fysisk aktivitet, minska rökning och få bukt med sitt blodtryck Under två årtionden halverades dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar Tips och råd för förebyggande Ät mindre salt Ät mindre socker Ät hälsosamt Avhåll dig från överdrivet alkoholbruk Motionera regelbundet Behåll normal vikt Rök inte Om riskfaktorerna är många, är det viktigt att kontrollera blodtrycket, fettvärdena och vikten Utveckling av ateroskleros 1. Fett i form av kolesterol fastnar i kärlväggen (åderförfettning) 2. Kärlväggen blir allt tjockare hålrummet i artären blir mindre (arterosklerotiskt plack) 3. Kalcium inlagras i placket (åderförkalkning) 4. Blodflödet försämras 5. Om plackets yta skadas ökar risken för proppbildning 6

7 Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar Genetiska faktorer Bukfetma Diabetes Rökning / Riklig alkoholförbrukning Saltintag > 5g/dag Dålig kondition Stress Högt blodtryck > 140/90 mmhg Kolesterol > 5mmol/l LDL > 3mmol/l, HDL < 1mmol/l Vad är kolesterol? Källa: Vad är kolesterol? Fettets uppgifter Livsnödvändigt ämne Byggsten för bl.a. D-vitamin, galla och könshormoner En del av varje cell i kroppen En antioxidant Fettlösliga vitaminer Hjärnans utveckling Immunförsvaret Omega 3-fetterna: inflammationshämmande, huden, blodkärlen, blodtrycket Fettvävnaden: stötdämpning, energilager, värmeisolering, hormoner Fettets uppgifter Kolhydraternas uppgifter och Mättnad Stimulerar ämnesomsättningen Aptitregleringen Att ge energi 7

8 Kolesterolet i blodet Kolesterolvärden Bara en sorts kolesterol Kolesterol bildas i levern Inte lösligt i vatten, transporteras av proteiner Kuriren: LDL Städpatrullen: HDL Inte så betydelsefull: Totalkolesterol Betydelsefull: Triglycerider (möjligast låga) Tot.kol/HDL kvot(<6) LDL/HDL-kvot (<3) Exempel: Tot.kol 5,5 LDL 3,3 HDL 2,1 trigly 0,5 >> Tot.kol/HDL=2,6 >> LDL/HDL=1, Kolesterolet i blodet Lågfettskost, för mycket snabba kolhydrater Lågkolhydratskost med mycket fett Blodpropp (trombos) innebär att blodet levrar sig och täpper till ett blodkärl. En blodpropp kan bildas var som helst i kroppen. Emboli= En propp på rymmen En av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland finländarna åriga män 2,2% kvinnor 0,3% över 65-åriga män15,4% kvinnor: 6,8% Källa: Hjärtat HJÄRTINFARKT = blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl ->syrebrist Hjärtinfarkt är olika hos kvinnor och män pga: -hjärtstorleken. -smalare kranskärl och finare hjärtfibrer hos män. -högre puls hos kvinnor pga menscykeln. -olika blodfetter. -förkalkande placket finns på olika ställen. SYMPTOM MÄN -stark smärta i bröstkorgen som kan stråla ut till armar, mage, rygg, hals, nacke och käkar -illamående -kallsvett -yrsel -svimning -andnöd KVINNOR -värk i käkarna -tryck i bröstet -ont i magen -svårighet att andas -hjärtklappning -värk i skulderpartiet -yrsel -illamående -orkeslöshet eller stark trötthet -allmän sjukdomskänsla 8

9 1. Föredrag om förebyggande av sjukdomar: Välj en sjukdom som du vill veta mer om Folksjukdomar hjärt- och kärlsjukdomar cancer mental ohälsa sjukdomar i stöd- och rörelseorganen diabetes allergier lungsjukdomar munsjukdomar Smittsamma sjukdomar influensa - H1N1 fågelinfluensa könssjukdomar HIV och aids hepatit malaria borrelios och kumlingesjukan Mer om hjärt-kärlsjukdom CANCER Benign och malign Godartade (benigna) tumörer är inte cancer. De växer inte okontrollerat, förstör omkringliggande vävnad eller bildar metastaser Cancer är elakartade (maligna) tumörer. Cancerceller växer okontrollerat, de är resistenta mot signaler som kontrollerar celltillväxten Cancerceller kan bilda metastaser cancerceller från primärtumören förflyttar sig via blod- och/eller lymfkärl till andra delar av kroppen och bildar dottertumörer Hur bildas cancerceller? En cancercell bildas från en normal cell. Ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. =>Den del som styr celldelning skadas och cellen börjar föröka sig och utvidga sig okontrollerat. =>Celler samlas och en tumör bildas 9

10 Cancer Okontrollerad celltillväxt som penetrerar omkringliggande vävnad Kan sända dottersvulster (metastaser) via lymfan eller blodet Cancer i Finland Cancer är en folksjukdom i Finland upptäcktes nya fall hos män och nya fall hos kvinnor. År 2010 i Finland dog 6143 män och 5542 kvinnor. Män drabbas oftare av lungcancer vilket är en svårbotlig cancer. Varje år konstateras även 150 tumörer hos barn och unga. (Bara 1% av alla fall) Våra vanligaste cancerformer 2002 Män: - prostatacancer - lungcancer - tarmcancer - lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi) Kvinnor: - bröstcancer - lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi) - livmodercancer Barn - leukemi CANCER I VÄRLDEN I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan är magsäckscancer som är en mycket vanlig cancerform. I utvecklingsländer är cancerformer ovanlig vilket kan bero på låg medellivslängd och dålig sjukvård vilket gör att man inte vet om man har cancer. Cancer hos barn Den största gruppen av cancersjukdomar hos barn utgörs av blodcancer Hos barn som lider av leukemi har de vita blodkropparna i benmärgen förändrats och blivit elakartade. Symptom: trötthet, feber, smärtor i skelettet och blödningar. Ganska ovanlig nya fall per år. Man kan numera bota 80 % av leukemi. 10

11 Bröstcancer Symptom: Knölar inflammation Formförändring Ovanlig före 40-års ålder En av de vanligaste formerna hos kvinnor 1/ 125 insjuknade är män Ärftlig Hudcancer 3 former: basalcellscancer malignt melanom skivepitelcancer en av de vanligaste cancerformerna i Norden I Finland insjuknar ca 8000 människor i hudcancer varje år. 25% av dem som får den värsta; malignt melanom dör medan nästan alla andra fall kan botas. Malignt melanom Orsak: Solbad utan solkräm och regelbundna solariebesök är vanliga orsaker till hudcancer Symptom Sår som inte läker svullnader rodnader Eksem födelsemärke som blöder Ju tidigare man uppsöker läkare och får behandling, desto större chans är det att man slipper sjukdomen. Njurcancer Risker i omgivningen Symptom: Blod i urinet Smärta vid njurarna Dålig aptit, trötthet, feber också anemi) (Ibland Kan skicka metastaser till andra inre organ, vanligast till magsäcken, lungorna och hjärnan. Mera hos män. 700 nya fall/ år i Finland Carcinogener: tobak, alkohol, asbest, bränd grillmat, stora mängder tillsatsämnen, vissa läkemedel (estrogen)... Strålning: jordens joniserande strålning, ultraviolett, röntgen... Virus: hiv, human papillom (hpv), B-hepatit... 11

12 Hur förebygga??? Ät mångsidigt och hälsosamt Motionera minst ½h/ dag Undvik stora mängder av UV-strålning Rök inte och använd alkohol med måtta Undvik gifter Cancer Diagnostisering: Palpering Röntgen Ultraljud Cellprov Provbit (biopsi) Behandling av cancer Kirurgi - vanligaste för enskilda tumörer Strålbehandling Kemoterapi (cellgifter) effektivaste för leukemi och spridd cancer Hormonbehandling Selektiv medicinering Kost och cancer? Cancerregistret Cancer Cancerregistret registrerar alla cancerfall i Finland. Deras vård, prognos, mortalitet Unikt i världen Ca 1/2 av den medicinska forskningen i Finland i dag är cancerforskning Vårdformerna blir allt effektivare och dyrare Verkningar av förbättrade levnadsvanor är långsamma. t.ex minskad rökning syns i lungcancer-statistiken först ca 30 år senare 12

13 Begrepp Carcinogen = cancerframkallande Benign = godartad Malign = elakartad Metastas = dottersvulst Cytostatika = kemoterapi / cellgift MENTAL HÄLSA Mental hälsa En stark känsla av sammanhang (Antonovsky) Förmåga att älska och arbeta (Freud) Verklighetstrogen och hel jagbild (Erikson) Förmåga att ta hand om andra Förmåga att uppleva tillfredsställelse och lycka Förmåga till kreativt arbete Förmåga till växelverkan med andra God anpassningsförmåga Positiv självbild och livssyn Depression Prevalens ca 9%. Kvinnor oftare än män. Definition: under två veckor lider av fem av symptomen nedan Stark nedstämdhet Oförmåga att känna lust och glädje Kraftlöshet och trötthet Försvagad självkänsla, en känsla av värdelöshet Obefogade skuldkänslor Sömnstörningar, viktökning, eller -minskning Nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga Självmordstankar Psykisk störning Sinnesstämning, känslor, tankar eller beteende försämrar hennes funktionsförmåga eller förorsakar lidande. I bakgrunden kan finnas olidliga eller övermäktiga känslor av rädsla, ångest, sorg, vrede, skam, skuld, mindervärde eller hjälplöshet. Psykiska störningar Neuroser lindrig depression lindrig ångeststörning flera personlighetsstörningar Psykoser psykotisk depression kortvariga psykotiska störningar Schizofreni Bipolärt syndrom 13

14 Psykos Svår mental störning de krafter som håller ihop en människas personlighet och hennes verklighetsuppfattning rubbas. kan inte skilja mellan egna inre impulser och den yttre världen > upplever sina hörselvillor och vanföreställningar som verkliga Kan bero på sjukdomar i hjärnan, ofta är orsaken okänd. Psykos Schizofreni Bryter ofta ut i tidig vuxenålder i självständighetsprocessen Förlust av verklighetskontakt, hallucinationer, hörselvillor Manodepression / bipolärt syndrom Sinnesstämning växlar mellan djup depression och mani Schizofreni Den svåraste formen av psykos. Innebär att en människas tankar och handlingar blir splittrade och att hon förlorar kontakten med verkligheten. Hörselhallucinationer, overklig, skrämmande och obegriplig tankevärld hör till sjukdomen. Det kan vara svårt att förstå människan som lider av schizofreni. Bipolärt syndrom eller manodepressiv sjukdom En annan form av psykos. Innebär att en människas sinnestämning växlar mellan djup depression och mani. Oförmögen att kontrollera sitt liv, särskilt i den maniska fasen. En halv procent av finländarna har detta. Gener påverkar benägenheten att insjukna. Mani Innebär en kraftigt uppskruvad sinnestämning som tydligt avviker från det normala. Under den maniska fasen är patienten företagsam, talför och fysiskt rastlös, svårt att koncentrera sig, sover mindre än valigt, slösar pengar och/eller uppför sig ansvarslöst. Neuroser Med neuroser avses en större grupp av störningar i känslolivet. Verklighetsuppfattningen är normal men livets försvåras av ångest och rädslor. Var femte lider av någon form av neuros. Den neurotiska skräcken kan riktas till t.ex. flygresor, högt belägna, slutna eller öppna platser och sociala situationer. 14

15 Neuroser: Ångest och rädsla Panikstörning Rädsla för sociala situationer Fobier Tvångsstörningar Neuroser Trots att rädslan inte har någon rationell förklaring är det svårt för människan att komma från neurosen. Den är ofta förknippad med olika fysiska reaktioner, t.ex. att man kallsvettas, rodnar, får panik etc. Paniksyndrom 3 % lider av regelrätt paniksyndrom, börjar ofta i ungdomen. En panikattack kommer överraskande och plötsligt, ofta på en offentlig plats. Man kan känna sig yr och darrig, få en känsla av att man kvävs eller svimmar, man får hjärtklappning och börjar hyperventilera. Panikattack Man kan även känna att man förlorar förståndet eller kontrollen över sig själv och rentav känna dödsskräck. Ibland kan oron över att få en panikattack leda till att man verkligen få en. Vården går ofta ut på att patienten i en trygg miljö får vänja sig vid situationer som utlöser rädsla eller ångest. Läkemedel kan ordineras i svåra fall. 15