Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012

Transkript

1 JP VIND AB Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012 Inbjudan Inbjudan till samrådsmöte (enligt miljöbalken 6 kap 4 ) har offentliggjorts genom annonsering i Östersunds-Posten och Länstidningen den samt genom lokal affischering. Ett 30-tal av JP Vind kända regionala och lokala remissinstanser (föreningar, näringsidkare m m) samt Ragunda och Strömsunds kommuner och Länsstyrelsen har också inbjudits till samrådsmötet per post eller . Deltagare I mötet deltar totalt ca 20 personer; en förteckning över mötesdeltagare (som valt att skriva in sig på den framlagda deltagarlistan) redovisas i Bilaga 1. Från JP Vinds sida medverkar Gabriel Duveskog (vd) och Björn Halle (projektledare) samt Leif Backlund (Faveo) och Eric Paulsson och Gunnar Paulsson (Vindkraft-Gruppen). Inledning Gabriel Duveskog inleder mötet med att hälsa välkommen samt omnämna de viktigaste händelserna i vindkraftprojektet Skyttmons utveckling sedan informationsmötet i oktober Som bakgrund till JP Vinds engagemang i projektet och dess utveckling redogör Gabriel Duveskog för: JP Vinds affärsidé, som består i att bedriva vindkraftutveckling samt att, i samarbete med sina moderbolag, äga och förvalta vindkraftparker, moderbolagens, Jämtkrafts och Persson Invests, affärsinriktning och intresse av att aktivt delta i den pågående omställningen till en ökad andel förnyelsebar energiproduktion, nyligen fattade beslut om investeringar i vindkraft i Jämtlands län av aktörer såsom Statkraft SCA Vind AB, Jämtkraft i samarbete med Skanska, samt IKEA, sammansättningen av projektgruppen som ansvarar för arbetet med systerprojekten Borgvattnets och Skyttmons utveckling. JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 1(6)

2 Projektet Historisk utveckling Eric Paulsson, Vindkraft-Gruppen, redogör för Skyttmon-projektets historik: hur projektet initierats av Vindkraft-Gruppen 2008 i samarbete med en lokal markägare; dess utvidgning i samverkan med bl a Sveaskog och Peter Eriksson, Skyttmon; JP Vinds övertagande av projektet under hösten Aktuell omfattning Enligt Gabriel Duveskog omfattar projektet i dagsläget ca 60 potentiella vindkraftverk i Ragunda och Strömsunds kommuner. Lokalt värdeskapande Skyttmon-projektets realisering kan förväntas bidra till lokalt värdeskapande i följande avseenden: för vindkraftverkens drift behövs kommunikationsmöjligheter via bredband som JP Vind gärna ställer den berörda bygden till förfogande, från vindparkens intäkter kommer en bygdepeng att utbetalas, vilket kommer att innebära nya möjligheter att stödja bygdens utveckling, med hänvisning till erfarenheterna från Havsnäs-parken förväntas Skyttmon-parken under projekt- och byggfasen ge upphov till totalt ca årsarbeten, varav 300 i regionen; härtill kommer ca 20 personer löpande under 20 år; när parken realiseras kommer kommuner, allmänheten och lokala företag i Jämtlands län att erbjudas möjlighet till delägande i parken. Nätanslutning I JP Vinds huvudscenario kommer Skyttmon-parken att anslutas till stamnätet i Storfinnforsen. Anslutningen planeras av E.ON Elnät i samverkan med samtliga vindkraftprojektörer i regionen. Tanken är att el-ledningarna till parken kommer att dras i en redan befintlig ledningsgata genom projekt-området. Utredningar För att utreda det aktuella markområdets lämplighet för vindkraftetablering har, förutom lokala vindmätningar, ett flertal utredningar påbörjats och delvis slutförts under sista halvåret. Enligt Björn Halle omfattar dessa: JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 2(6)

3 inventeringar av diverse naturvärden samt förekomsten av fåglar, inklusive rovfåglar, kulturhistoriska lämningar m m, tillfartsvägarna till vindkraftverken samt behovet av att upprusta anslutningsvägen från Härnösand till Skyttmon, förutsättningarna att nyttja lokala bergtäkter för att minimera transportbehovet samt möjliggöra en rationell byggnation av vindparken, en fördjupad analys av vindparkens konsekvenser för rennäringen, främst med hänsyn till samebyarna Jijnjevaerie och Raedtievaerie, en landskapsanalys, i vilken vindparkens synbarhet och dess påverkan på landskapsbilden utretts med hjälp av fotomontage och simuleringar, beräkningar av vindparkens ljud- och skuggpåverkan av närliggande bostäder med utgångspunkt från aktuella gränsvärden. Hinderbelysning Enligt Björn Halle avser JP Vind att söka tillstånd för en s k händelsestyrd hinderbelysning. Denna gör det möjligt att vindparkens hinderbelysningen enbart tänds när flygplan kommer i dess närhet. Kommande arbeten Gabriel Duveskog redogör för återstående arbeten avseende främst: bestämning av optimal turbinlayout; upprättande av ekonomiska kalkyler; genomförande av aviserad rennäringsanalys; sammanställning av de slutliga ansökningshandlingarna. JP Vind avser att till Länsstyrelsen inlämna en ansökan om miljötillstånd i början av Vindparkens bygg- och driftsstart planeras ske under 2014 respektive Tillståndsprocessen Leif Backlund, Faveo, redogör för arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vindparken, vilken är en central del av ansökningshandlingarna. Därefter beskriver han de huvudsakliga hållpunkterna i tillståndsprocessen innan ansökt tillstånd vunnit laga kraft. Diskussion I den efterföljande diskussionen behandlas ett antal frågor från mötesdeltagarna avseende främst vindparkens miljöpåverkan, dess ekonomiska bärkraft samt vindparkens bidrag till bygden. JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 3(6)

4 Miljöpåverkan Mötesdeltagarnas frågor: Hur ser det ut med vägdragningarna? Hur sker transporterna till Skyttmon under parkens byggnation? Hur kommer hinderbelysningen att se ut? Blir det möjligt att vistas i området efter vindparkens byggnation? Vad händer efter 25 år? Bygger JP Vinds bedömning av områdets lämplighet för vindkraft enbart på negativa effekter? Frågorna besvaras av Gabriel Duveskog genom att förtydliga vad som redan sagts i redovisningen av vindparkens miljöpåverkan. Beträffande hindersbelysningen understryker han JP Vinds ambition att arbeta för en lösning som möjliggör att belysningen kan släckas. Vindparkens byggnation innebär inga inskränkningar av det aktuella områdets nyttjande utöver vad som kommer att anges av varningsskyltar. För att säkerställa vindparkens demontering och områdets återställande blir dess ägare skyldig att avsätta härför erforderliga medel. Frågan om de positiva effekterna av vindkraftetableringen är, enligt Leif Backlund, av stor betydelse och kommer att besvaras genom en beskrivning av det s k noll-alternativet. Ekonomisk bärkraft Mötesdeltagarnas frågor: Hur är vindförhållandena på projektområdet? Vilket är det minsta antalet vindkraftverk för en lönsam etablering? Kommer JP Vind att bygga parken med dagens el-priser? Hur ser situationen för elcertifikatet ut vid en fortsatt utbyggnad av vindkraften? Är det möjligt att använda elen från vindparken till att producera vätgas istället för att leverera den till nätet? Gabriel Duveskog hänvisar till att det med dagens elpriser blåser i underkant på området, men att den ekonomiska kalkylen kommer att värderas ur ett långsiktigt perspektiv. Frågan hurvida ett investeringsbeslut kan tas under de idag rådande förhållandena är svårt att besvara. Beträffande elcertifikatets framtida roll som styrmedel bör noteras att den aktuella målsättningen för vindkraftens utbyggnad är begränsad till en årlig produktion av 25 TWh. Frågan om möjligheten att använda vindel för vätgasproduktion avser i princip frågan om elens lagringsmöjligheter. Enligt Gabriel Duveskog är detta ett aktuellt tema i Danmark, där hälften av landets framtida el-produktion ska komma från vindkraft och där man idag bl a experimenterar med att använda bilbatterier som reglerkraft. Bidrag till bygden Mötesdeltagarnas frågor: Hur mycket kommer JP Vind att erlägga i bygdepeng? Hur kommer den att betalas ut? Hur kommer fibernätet att se ut? Blir det tillgängligt också för konsumenter? Kan bygdepengen användas för att stötta utbyggnaden av fibernätet? Kan Jämtkraft ansvara för driften av fibernätet? JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 4(6)

5 För att kunna besvara frågan om bygdepengens storlek hänvisar Gabriel Duveskog till JP Vinds behov av att först få en bättre bild av vindparkens produktion och ekonomi. Som ett exempel på dess utformning hänvisas till Mosskogen-projektet: Här har JP Vind erbjudit att avsätta bygdepengen redan dag 1 som ett kapitaliserat belopp beräknat från en årlig ersättning. Enligt Gabriel Duveskog är JP Vind positiv till att de berörda byarna erbjuds bredbrandanslutningar i samband med att vindparken byggs. I dagsläget deltar JP Vind i diskussioner för att utreda möjligheterna att nyttja bolagets planerade kommunikationsbehov i detta syfte. För den nödvändiga samordningen ansvarar företaget AXEG på uppdrag av de involverade kommunerna. Protokollförare Gunnar Paulsson JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 5(6)

6 Bilaga 1: Deltagare i samrådsmötet (enligt deltagarlista) Namn Adress Organisation Andersson, Bo Selet 206, Stugun HSSLZ Dahllöw, Åke Gravasund 150, Hammerdal Ericsson, Göran Torpv 13, Brunflo markägare Eriksson, Peter Skyttmon 117, Stugun markägare Hedin, Tomas Box 500, Strömsund Strömsunds kommun Henriksson, Mattias Skyttmon 109, Skyttmon markägare Henriksson, Tomas Skyttmon 109, Stugun Holmberg, Jon Boberg 249, Stugun Lindqvist, Peter Skyttmon 109, Stugun Nilsson, Monica Skyttmon 109, Stugun markägare Sahlin, Göran Ärkebiskops v. 14, Stugun markägare Duveskog, Gabriel JP Vind Halle, Björn JP Vind Backlund, Leif Faveo Paulsson, Eric Vindkraft-Gruppen Paulsson, Gunnar Vindkraft-Gruppen JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 6(6)