Air/Luft Installationernas roll. Johnny Andersson, Ramböll

Transkript

1 Air/Luft Installationernas roll Johnny Andersson, Ramböll

2 Byggnaden som system Duncan: Ett vackert läge detta slottet har; och luften känns mot våra tjusta sinnen smeksam och mild (Shakespeare, Macbeth) Detta är kvaliteter som vi ska eftersträva även idag. Det ställer krav på samverkan mellan byggnad och installationer och på samsyn mellan aktörerna. Om huset fungerar för sitt ändamål på ett effektivt sätt och brukarna är nöjda så uppnår man också god lönsamhet. Jag kommer att ge några exempel på hur detta bör ske. 2

3 Lönar sig bra installationer? 3

4 Kan bättre installationer minska personalkostnader? Många forskningsprojekt under många år har visat detta sjukfrånvaron minskar och effektiviteten ökar om lokalen blir bra ventilerad, har rätt temperatur och är tillräckligt tyst. Har vi råd att ha dåliga skolor? Bra klimat och akustik ökar inlärningsförmågan och intresset hos eleverna. Det är vår framtid det gäller! 4

5 Men det bra klimatet måste ordnas med låg energianvändning t ex med värmeåtervinning 5

6 eller med värmepumpar Om man tillför 1 kwh Kan man få: 3-55 kwh värme och 2-44 kwh kyla 6

7 Det finns tyst ventilation 7

8 men ofta upplevs installationerna vara störande. vad skönt, nu har man stängt av ventilationen 8

9 Det behöver inte vara så! Bara en hängiven ventilationstekniker kan tycka om fläktbuller. 9

10 Tystnad är en bristvara Tystnad börjar bli en allt större bristvara idag. När vi projekterar och bygger klimatsystem som ger människan ett bättre termiskt inomhusklimat får det inte ske på bekostnad av att bullernivån blir störande. Det behöver inte vara så, och det får inte vara så. Vi måste lägga ned lika mycket omsorg på att åstadkomma tysta system som att göra dem välfungerande och energieffektiva. 10

11 Det börjar med planeringen Det är under planerings- och projekteringsskedena vi skapar förutsättningarna för tysta installationer. Att först i efterhand upptäcka att bullerproblem har uppstått är olyckligt och oprofessionellt. Det är betydligt svårare och dyrare att i efterhand tvingas vidta de åtgärder som från början hade varit enkla och billiga. 11

12 Man bör skilja bullrande installationer och apparater från ljudkänsliga utrymmen 12

13 Kunskaper och sunt förnuft är bra att ha när man ska ordna tyst ventilation Höga hastigheter och tvära radier ger turbulens, höga tryckfall och mycket buller. Fläkten är oftast den dominerande bullerkällan. Dess ljudeffektnivå beror av flöde, tryckuppsättning och verkningsgrad. Fläkttyp,, varvtal och skovelantal bestämmer frekvensfördelningen hos ljudet. Felaktig kanalanslutning kan skapa stora problem. 13

14 Ljuddämpning i kanalsystemet Ljudet från fläkten kommer att reduceras på olika sätt när det transporteras genom kanalsystemet: Ljudeffektfördelning Dämpning i sug- och tryckkammare Utläckning genom kanalväggar Dämpning i invändigt beklädda kanaler och böjar Med ljuddämpare i kanalsystemet. 14

15 Dämpning i sug- och tryckkammare Ljudet kommer, när n r det passerar genom en invändigt ndigt absorbentbeklädd kammare eller samlingskanal, att dämpas d i proportion till ljudets svårighet att hitta ut ur kammaren. Ju mindre utloppsöppningen ppningen är r i förhf rhållande till den totaltbeklädda ytan desto fler gånger g tvingas ljudet att studsa mot den beklädda ytan och desto mer kommer ljudet därvid d att dämpas. d ΔL = 10 log S 0 S α 1 15

16 De här dämpningsvärdena gäller för 10 cm mineralull Exempel: Den totala invändiga beklädda ytan (inklusive alla öppningar) är 10 m 2 Den aktuella kanalen den vi räknar på är 0,1 m2 Förhållandet mellan ytorna är 10/0,1 = 100. Detta ger en dämpning på: 14 db vid 63 Hz 17 db vid 125 Hz och 19 db för frekvenser 250 Hz och högre. 16

17 Här gäller flipperspelstekniken ju flera studsar för ljudet innan det släpps ut desto bättre dämpning 17

18 Fläktvalet och uppställningen är viktiga parametrar Låg egenljudalstring skall vara ett viktigt kriterium när man specificerar och väljer utrustning. Fläktar ska väljas så att de har hög verkningsgrad i sitt normala driftområde. 18

19 Det gäller att dämpa vid källan det lönar sig i alla riktningar 19

20 Ljudalstring i ventilationskanaler Ljud kan både alstras och dämpas i kanalsystemen. Nära fläkten dominerar ljudet från denna men på större avstånd har fläktljudet hunnit dämpas på olika sätt och då kan sekundära ljudkällor i kanalsystemet komma att dominera böjar och avgreningar, spjäll och don kan nu vara de ljudkällor som mer än det kvarvarande fläktbullret stör de ventilerade rummen. 20

21 Överhörning mellan rum är störande och kan vara en säkerhetsrisk När ventilationen stängs av försvinner det dämpande bakgrundsbruset och nu hörs grannen. Det är viktigt att alla ljudläckande öppningar mellan rummen tätas väl. Ljud kan ta sig igenom springor och sprickor men föredrar vägen längs rör, kabelstegar och fönsterbänkar. Det är också viktigt att väggar och dörrar har tillräckligt högt reduktionstal mot buller 21

22 Kanaler ska vara täta och det är de (oftast) i Sverige men inte i andra mindre lyckligt lotta länder Krav Krav på på täthet täthet hos hos kanalsystemet kanalsystemet 22

23 Varför är det bättre i Sverige? jo, vi har AMA (och har haft sedan 1950) AMA är beställarens verktyg för att ange vad han vill ha (och för r att entreprenören ska veta vad han ska leverera och ta betalt för). Dessa krav uttrycks s i kontrollerbara termer. och kraven ska kontrolleras When you can measure what you are talking about and express it in numbers you know something about it (Lord Kelvin ) 1907) (eller): If you can t measure it, it ain t worth doing (okänd) 23

24 Till de frivilliga AMA-kraven kommer krav från myndigheter, t ex BBR 6 Hygien, hälsa och miljö Planverket upphörde och Boverket kom med NR och BBR 24

25 För att ge bra luftkvalitet krävs rätt placerat luftintag, bra filter och rena kanaler Bra att börja med rena kanaler Lockning av kanaler Skyddsgrad Efter tillverkning Under transport Under lagring på plats Under installation 0 Nej Nej Nej Ja, men endast vertikala kanaler 1 Nej Nej Ja Ja 2 Ja Ja Ja Ja 25

26 Rengöring av kanaler varför? Tre skäl varför man behöver hålla kanalerna rena: Kanalerna kan sättas igen av föroreningar så att funktionen försämras, tryckfallet ökar och luftflödet minskar. Insidan på kanalerna täcks av brännbara föroreningar som kan antändas och orsaka brand eller explosion. Kanalerna innehåller irriterande föroreningar som kan orsaka hälsoskador om de tillförs rum där människor vistas. 26

27 Är det lika viktigt för alla typer av kanaler? Vilka kanaler bör rengöras? Varför skall de rengöras? Funktion Brandfara Hälsa Frånluftskanaler i bostäder, kontor och skolor x - - Återluftskanaler i bostäder, kontor och skolor x - x Tilluftskanaler i bostäder, kontor och skolor Tilluftskanaler i bostäder, kontor och skolor med återluft x - x Frånlufts- och utsugningskanaler i industrier x - - Rengöring som krävs enligt lag pga. brandrisk x x - 27

28 Ibland är det trångt om utrymmet och då kan det vara bra med cirkulära kanaler! 28

29 Här renoverades ett högt kontorshus och varje våningsplan fick egen till- och frånluftskanal trångt! 29

30 och så här blev det! 30

31 Måste man dölja installationerna? Nej inte om man anser att de är viktiga för Byggnaden som system! 31

32 Undertak kan man behöva av akustiska skäl. Utan undertak får man en större rumsvolym för luften. 32

33 men det kräver samspel mellan arkitekten och installationsteknikern för att det ska bli bra! Två av fyra ljusgårdar i Rambölls Göteborgskontor. Olika kulörer underlättar orienteringen. 33

34 i Johnny Andersson, Ramböll Sverige AB Johnny Andersson, Ramböll, P.O.Box 4205, SE STOCKHOLM Swedish-French Symposium on Energy-Efficient Efficient Buildings, Stockholm November