Försök med olika selekteringsmetoder i lax/sikfälla med push-up fiskhus.

Transkript

1 Försök med olika selekteringsmetoder i lax/sikfälla med push-up fiskhus. Sammanfattning Sälsäkra fasta laxfiskeredskap används utefter den Svenska och Finska kusten. Ett problem med dessa redskap är att även undermåliga (små) individer av sik följer med i fångsten och skadas eller dör. Även i de fall de är relativt oskadade, så är de ändå så pass omtöcknade att de kan tas av måsar eller andra rovdjur. I jakten på ett hållbart fiske måste dessa oönskade bifångster minimeras. Detta är också ett av Fiskeriverkets prioriterade mål. I ett fast redskap där fisken simmar fritt i fällan krävs att fisken själv letar rätt på en utgång. Tidigare studier har visat att det är möjligt att selektera ut småsik ur fångsten med hjälp av en selektionspanel. Detta försök syftar till att redogöra för olika typer av selektionspaneler och analysera dess effektivitet och bedöma om det är lämpligt att använda dessa vid sikfiske i Bottenhavet. Försöket syftar också till att göra en fördjupad analys av individer som passerar en selektionsanordning och jämföra dem med de som inte passerar. Därför konstruerades fällan på ett sådant sätt att de fiskar som passerat selektionspanelen blev kvar i en uppsamlingskasse. Platsen för försöket var ca 500 m sydost om Stocka hamn, strax norr om ön Skrakharet. Stocka ligger i Nordanstigs kommun i Sverige. Abstract Seal safe permanent salmon fishing gears is used along the Swedish and Finnish coasts. One problem with these gears is that inferior individuals of whitefish get catched and become wounded or dies. Even if relatively unwounded, they become dazed and can bee taken by gulls and other predators. With the ambition for a sustainable fishing, these unwished bycathes must bee minimized. This is also one of the prioritated goals by the Swedish board of fisheries. In a permanent gear, where the fishes swims freely, it demands that the fish finds an exit itself. Earlier studies has shown that it is possible to select small whitefishes from the catch by using a selection panel. The purpose of this study is to describe different types of selection panels and analyse its effectiveness and judge the possibilities for this panels to bee used in the whitefish fisheries in the Baltic Sea. An other purpose of this study is to make a deeper analyse on individuals that passes an selection panel and compare them with individuals that doesn t. That is why the trap where made in such way that the fishes that passed the selection panel got stucked in a collection sack. The place for the study where 500 m southeast Stocka harbour, directly north of the island Skrakharet. Stocka is a village in the municipality of Nordanstig in Sweden. 1

2 Innehållsförteckning - Sammanfattning/abstract 1 1. Inledning 3 2. Material och metod 4 - Plats 4 - Redskap Testade galler Dimensionering av selektionsöppningar 7 - Datainsamling Beräkningar Konditionsfaktor. 8 - Gränsvärde för passage Selektionseffektivitet Selektionseffektivitet per längdklass Resultat Fångstdata Individdata Effekt av selektionsgaller Selektionseffektivitet Videoupptagningar Diskussion Slutsatser Bilaga Referenser

3 1. Inledning Den ökade gråsälstammen i Östersjön har gjort det nödvändigt att utveckla sälsäkra fasta laxfiskeredskap (Lunneryd, Fjälling et al. 2003). Ett problem med de nya redskapen är att även undermåliga (små) individer av sik följer med i fångsten och skadas eller dör. Oftast finns ingen avsättning för dessa individer och därför slängs de tillbaka i havet, vilket medför ett merarbete för fiskaren. Även i de fall de är relativt oskadade, så är de ändå så pass omtöcknade att de kan tas av måsar eller andra rovdjur. I jakten på ett uthålligt fiske måste dessa oönskade bifångster minimeras. Detta är också ett av Fiskeriverkets prioriterade mål (Fiskeriverket 2004). Selektionsgaller används ofta i aktiva instängande redskap, främst trål och ringnot. I dessa redskap har fisken inget val, utan småfisken silas ut mer eller mindre automatiskt, oftast genom fyrkantsmaskor (ex BACOMA-panel) eller galler. Selektionseffektiviteten beror främst på fiskens fysiska form och storlek, men även på placering och storlek på selektionsgallret (Armstrong et al.1997, Lehtonen et al. 1996, Madsen et al.1997, Suuronen et al. 2003). Selektion i passiva instängande redskap är däremot ofullständigt undersökt (Toivonen & Hudd 1993). Med passiva redskap menas ex laxfällor, bottengarn och ryssjor. I ett passivt redskap, där den instängda fisken simmar fritt, krävs att fisken själv letar rätt på en flyktöppning och väljer att försöka ta sig ut den vägen. Även små detaljer i konstruktionen av galler och redskap kan förväntas påverka selektionseffektiviteten. Därför behövs ingående kunskap om fiskens beteende under processen för att förutsättningarna ska kunna optimeras. Tidigare försök har visat att det är möjligt att selektera ut små individer av sik ur fångsten med hjälp av selektionsgaller (Fjälling 2004). Olika spaltbredder i gallret visade sig ha olika effektivitet. Detta försök bekräftade också fiskares uppgifter om att siken är rymningsbenägen och till och med tränger sig igenom, flyktöppningen kan i princip vara lika med bredden på den minsta fisk man vill ha kvar i fångsten (Fjälling 2004). Videoupptagningar från detta försök visade också att siken söker oavbrutet efter en utgång. Placeringen av selektionsgallret är en annan viktig faktor. Man bör placera flyktöppningen där siken spenderar mest tid och har lättast för att upptäcka den. Fiskens rörelser i fiskhuset påverkas av strömmar och vind. Siken söker sig gärna mot strömriktningen (Fjälling 2004, Videoupptagning, Sven-Gunnar Lunneryd 2006). Man bör också göra selektionsgallret enkelt att montera så att man till exempel kan byta gallerbredd under säsongen (Personligt samtal Christer Lundin 2006). I de försök med sik som gjorts tidigare (vertikala galler) har siken selekterats ut efter sin bredd. En målsättning med det här beskrivna försöket är att pröva några alternativa utformningar av gallret. Detta kan ge svar på vilken flyktöppning som för fisken innebär enklast och mest attraktiv passage. En flyktöppning som tillåter fiskens simrörelser i sidled kan vara enklare att passera än en spalt med samma bredd som fiskens diameter. En maximalt öppen yta i relation till skymmande element som wire etc. ger minsta störande synintryck. 3

4 En annan målsättning med detta försök är att göra en fördjupad analys av selektionsprocessen genom att jämföra individer som passerar ett selektionsgaller med dem som inte passerar. En sådan analys kan ge svar på hur fysiska egenskaper som längd, vikt, bredd, höjd och konditionsfaktor skiljer sig mellan selekterade och ickeselekterade individer. Denna undersökning kan utgöra underlag för val av selektionsgaller i push-up fällor som används vid sik och laxfiske. Biologiska förutsättningar Svärdson (1979) anser att det finns sex olika sikarter, dessa har man kunnat skilja åt genom att räkna gälräfständer. Två av sikarterna anses finnas i Östersjön, sandsik och älvsik. Resterande sikarter i inlandet. Inom fiskarekåren skiljer man i huvudsak på två olika siktyper i Östersjön, stationär sik och vandringssik (älvsik). Älvsiken uppges vara markant större och når lekmognad vid en längd av cm medan den stationära siken uppnår lekmognad vid en längd av 20 cm (Personligt samtal Tomas Hasselborg 2006). Beskrivningen stämmer med Svärdsons uppgifter. Fiskeföretag som verkar i områden där fiskresursen är gemensam och fisket oreglerat tenderar att sträva mot kortsiktig maximering av den egna avkastningen genom kapitaliering av överskottet, och gradvis allt effektivare metoder. Om (när) fiskresursen börjar svikta försöker fiskeföretagen i det längst hålla en konstant inkomst för att täcka omkostnader och uppehälle för deltagarna genom att öka insatsen. Detta leder ofta på sikt till en kraftig överkapacitet i fisket och en utarmning av fiskfaunan. Om man hela tiden effektivt fångar alla fiskar så snart de nått en viss storlek så gör man en genetisk selektion för långsamtväxande anlag. Under förutsättning att fiskedödligheten är mycket större än den naturliga (Loder 2005). Försöket som redovisas i denna studie sker vid fasta redskap efter laxartad fisk på Svenska Ostkusten. Där är största delen av fiskerätten knuten till någon fastighet och därför kan fisket bedrivas långsiktigt och hållbart. Resultaten av denna studie kan förväntas tillämpas varaktigt och förbättra förhållandena för sikpopulationer i Östersjön. De fasta redskapen är dessutom mycket resurssnåla och ger en produkt av mycket hög kvalité. De är även lätthanterliga för fiskaren. Med en öppen kust och få fiskare är risken för genetisk selektion för långsamtväxande anlag obefintlig. Detta fiske framhålls som modellen för ett hållbart och ansvarigt framtida fiske. 4

5 2. Material och metoder Plats Platsen för försöket var ca 500 m sydost om Stocka hamn, strax norr om ön Skrakharet (Figur 1a-b). Figur 1a-b. Sverigekarta och sjökort över försöksplatsen. (Platsen markerad med röd fyrkant). Redskap I försöket användes en sik/laxfälla (Lehtonen & Suuronen 2004) med ett push-up fiskhus. (Figur 2 och Bilaga 1). Fällan bygger på samma princip som hos tidigare fasta redskap, dvs. fisken går emot en ledarm (ett långt nät som sträcker sig från strandkanten och ca meter ut) och följer denna ut till fällan. Fällan består av ingångar som blir trängre och trängre ju längre fram fisken kommer. Slutligen hamnar fisken i push-up fiskhuset. Fällan vittjas genom att två pontoner som är fastsatta under fiskhuset fylls med luft med en kompressor. Fiskhuset kommer då upp på ytan och fisken blir lättåtkomlig för fiskaren. Kronarmarna som utgör det första rummet samt första ingången i fällan är 11,5 m djupa och bottenstående. Stolplängden i maskorna är 100 mm. Maskorna i ledarmen har stolplängden 200 mm. 5

6 Mikael Lundin, Mittuniversitetet Figur 2. Sik/laxfälla med push-up fiskhus. För att kunna samla in de fiskar som utselekterats skapades en bassäng i fällans ytterände genom att fiskhuset förlängdes med ca 3,5 m dyneemagarn fastsatt kring två stycken ringar med 1,5 m diameter. Stolplängden i förlängningsbiten var 35 mm dvs. samma som i fiskhusets innergarn. (Figur 3) Figur 3. Uppfångningsanordning monterad på push-up fiskhus. 6

7 Mikael Lundin, Mittuniversitetet Testade galler Fyra olika selektionsgaller testades. 1. Galler med vertikala trådar, tråddiameter 1,5 mm och spaltbredd 35 mm. Ramen är gjord av 20 mm massiv aluminium och dess innermått är 31 x 36 cm (Figur 4a). 2. Samma modell som ovan, men med 30 mm spaltbredd. Detta galler är förstärkt med massiv aluminium i mitten (Figur 4b). 3. Ringar (Figur 4c). 4. Stående fyrkantsmaskor i en ram (Figur 4d). Figur 4a - d. Selektionsgaller med vertikala trådar samt selektionsgaller med stående fyrkantsmaska (50 mm stolplängd) och ringar (60 mm innerdiameter). Selektionsgallren placerades i den yttre änden av fiskhuset (Figur 3). Dimensionering av selektionsöppningar En definition som är av stor betydelse i sammanhanget är hur stor en allt för liten sik är, eftersom något minimimått inte finns för denna art. Av egna erfarenheter och efter samtal med fiskare så bedömdes det som önskvärt att selektera ut all sik med en rensad vikt mindre än 200 g, vilket motsvarar en längd på ca 3 dm. Dessa sikar klassas i fiskeindustrin som storlek 4, och är av lågt intresse. (Personligt samtal Åke Andersson, Christer Lundin 2006). Den större siken har då ej lekt, vilket gör den värd att bevara. Gallret med 35 mm spaltbredd visade sig selektera större sik än önskvärt medan en gallerbredd på 30 mm gav en storleksmässigt bra selektion. För att få fram lämpligt mått på ringarna togs därför medelhöjden på 20 sikar med 30mm bredd, detta för att få liknande gränsvärden för passage på samtliga selektionsgaller och därmed underlätta jämförelser. Sikdata från de första vittjningarna visade att en sik som är 30mm bred är ungefär 60mm hög. Därför gjordes ringar med innerdiametern 60mm. För att ta fram lämpligt mått på fyrkantsmaskorna ritades genomskärningen på en sik. Genomskärningen passades in i kvadrater med olika mått och detta visade att stolplängden i maskan bör vara 54 mm för att en sik med 30 mm bredd fysiskt ska kunna passera. 7

8 Den sammanlagda arean av öppningarna där passage kunde ske gjordes ungefär densamma i alla selektionsgaller för att så långt som möjligt ge fisken liknande intryck ex. ljus och öppningsstorlek, detta för att få en rättvis bedömning av deras relativa effektivitet. Datainsamling Fällan vittjades två eller tre gånger i veckan (Tabell 1). Detta berodde på vädret och hur mycket fisk som var i farten. Längd, höjd, bredd och vikt noterades för varje sik som passerat gallret. Bredd- och höjddata samlades in för att beskriva datamängderna och kunna göra beräkningar på vilka individuella sikar som kunde respektive inte kunde passera olika typer av galler. Höjd och breddmått togs med ett skjutmått medan längden mättes på en mätbräda. Samma sak gällde för de sikar som inte passerat gallret. Tabell 1. Datum för vittjningar av redskapet jun jun jun jun jun jul jul jul jul jul jul 20 jul 23 jul 25 jul 28 jul 31 jul 03 aug 08 aug 11 aug 13 aug 16 aug De dagar fångsten var stor (omkring individer) analyserades endast en del av fångsten. Detta gick till på så sätt att sikarna blandades runt i en stor låda, sedan avdelades lådan med hjälp av en vertikal skiva, ungefär halva fångsten hamnade då på vardera sida om skivan. Detta kunde sedan göras ytterligare en gång. Ungefär 50 sikar bedömdes som lämpligt att mäta. (Personligt samtal Sven-Gunnar Lunneryd 2006). De sikar som inte mättes räknades och vägdes. Resultaten protokollfördes i excel. Ett stort antal sikar, både sådana som selekterats och inte selekterats frystes in för eventuell fördjupad senare analys (ålder, tillväxt och DNA). Detta gjordes för samtliga selektionsgaller. Försöksredskapet sattes den 17:e juni och togs upp den 16:e augusti. Tider för användandet av de olika gallren redovisas i tabell 1. Tabell 1. Tider för användande av selektionsgallertyper. Selektionsgallertyp Tid 35 mm galler jun 30 mm galler 25 jun 13 jul, 28 jul 3 aug 60 mm ringar 13 jul 23 jul 50 mm fyrkantmaska 8 aug 16 aug För att studera sikarnas beteende kring gallren användes en undervattenskamera. Kamerasystemet heter MemoCam och placerades i ytteränden av fiskhuset och riktades mot gallret. (Figur 5a). Batteri och recorder sattes fast ovanpå fiskhuset i en vattentät låda (Figur 5b). Syftet med videofilmningen var också att studera i vilken omfattning sikar går tillbaka genom gallren. I ett tidigare försök gick bara en av tio sikar tillbaka (Fjälling 2004) men eftersom uppfångningsanordningen i det här beskrivna försöket gjordes på ett annorlunda sätt behövdes en kontroll. 8

9 Mikael Lundin, Mittuniversitetet Figur 5a och b. Kamera monterad i fiskhus, samt låda med batteri och inspelningsutrustning. Beräkningar Konditionsfaktor Fiskens kondition beräknas enligt Fultons konditionsfaktor K = 100 * vikt (g) / längd³ (cm) (Bagenal och Tesh 1978). Ett högt värde innebär att fisken har en bra kondition, dvs. den har en hög vikt i förhållande till sin längd. Gränsvärden för passage I ett selektionsgaller med vertikala spalter är den begränsande faktorn sikens bredd, vid ett visst breddmått är fisken inte längre kapabel att passera gallret. I ett selektionsgaller med ringar är den begränsande faktorn sikens höjd och i ett med stående fyrkantsmaska är de begränsande faktorerna sikens höjd och bredd. Gränsvärdet för passage kan bestämmas genom att ta medelvärdet på bredden eller höjden (eller vid fyrkantsmaska, summan av höjd + bredd) på de tio största sikarna som passerat gallret, detta för att slumpen kan ha inverkan på enskilda individers passage. Selektionseffektivitet Selektionseffektiviteten är ett mått på hur stor andel av fångade sikar som kunnat passera gallret (med ett mått under gränsvärdet för passage) som i verkligheten gjort detta. Selektionseffektivitet per längdklass Sikarna delades in i fyra längdklasser. Eftersom gränsvärdet för passage skiljer sig mellan de olika gallren behövdes en del omräkningar göras, detta för att kunna jämföra selektionseffektiviteten per längdklass mellan olika galler. 30 mm gallret angavs som standardgaller. De övriga gallrens gränsvärden dividerades med standardgallrets gränsvärde och förhållandena dem emellan användes för att räkna om siklängderna hos de övriga gallren. Regressioner Sambanden mellan olika kroppsmått beräknades för att kunna beskriva datamängden och för att kunna använda denna i uppskattningar av selektionseffektivitet och fångstförluster mm. 9

10 3. Resultat Fångstdata Den totala fångsten blev 465 kg sik. Sikfångst i kilo per vittjning över säsongen redovisas i Figur 6. Längd, vikt, bredd och höjd mättes på 2051 sikar. Antal analyserade sikar per selektionsgallertyp redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Antal analyserade (mätta) sikar per selektionspaneltyp. Selektionspanel 35 mm galler 30 mm galler 60 mm ringar 50 mm fyrkantmaska Utselekterade Kvar Sikfångst i kg Sikfångst (kg) Tid Figur 6. Sikfångst i kg per vittjning över säsongen. 10

11 Individdata Samband längd vikt Sikarnas individlängd och vikt i datamaterialet varierade en hel del eftersom att det i datamängden ingår både hannar och honor och juveniler, och ev två siktyper. Sambandet beskrivs bäst av funktionen y = 2*10-5 x 3-0,0098x 2 + 2,6762x - 258,26 (R 2 = 0,95), P = <0,01. Detta innebär att en sik på 300 mm genomsnittligt vägde omkring 208 g och en sik på 350 mm 345 g (Figur 7) Vikt (g) Längd (mm) Figur 7. Samband längd - vikt för sik fångad vid Stocka Samband Längd-bredd Sambandet mellan sikarnas längd och bredd bestämdes till y = 0,117x 7,7884 (R 2 = 0,85), P = <0,01. Detta innebär att en sik på 300 mm är omkring 27,3 mm bred och en på 350 mm omkring 33,2 mm (Figur 8) Bredd, mm Längd, mm Figur 8. Sambandet längd bredd för sikar fångade vid Stocka 11

12 Samband längd höjd Sambandet mellan sikarnas längd och höjd bestämdes till y = 0,2287x 14,942 (R 2 = 0,86), P = <0,01. Detta innebär att en sik på 300 mm är omkring 53,7 mm hög och en på 350 mm omkring 65,1 mm (Figur 9) Höjd, mm Längd, mm Figur 9. Sambandet längd höjd för sikar fångade vid Stocka. Längd-frekvens för fångade sikar Längdfrekvenserna för de fångade sikarna var nära normalfördelade. Den största siken var 474 mm lång, den minsta 210 mm och medelvärdet var 304 mm (Figur 11). Frequency to to to to to to 350 Längd (mm) 350 to to to to 450 Figur 11. Längd-frekvens för sikar fångade vid Stocka. 12

13 Konditionsfaktor-frekvens för fångade sikar Det högsta värdet på konditionsfaktorn var 1,07, det minsta 0,59 och medelvärdet var 0,78 (Figur 12). Frequency ,5 to 0,6 0,7 to 0,8 0,9 to 1 1,1 to 1,2 1,3 to 1,4 1,5 to 1,6 Konditionsfaktor Figur 12. Konditionsfaktor-frekvens för sikar fångade vid Stocka. Effekt av selektionsgaller Längdfördelningar för samtliga galler Längd (mm) ± 95% Confidence interval kvar utselek mm spalt 35 mm spalt 50 mm stolpe fyrkant 60 mm ringar typ Figur 13. Längdfördelningar hos sik för samtliga galler. Jämförelsen gäller samtliga kvarvarande och utselekterade individer. P-värdet för 30 mm spalt och 50 mm fyrkant är <0,01 och uppvisar därmed signifikans, p-värdet för 35 mm spalt är 0,11 och för 60 mm ringar 0,14. 13

14 Viktfördelningar för samtliga galler ± 95% Confidence interval 400 kvar utselek Vikt (g) mm spalt 35 mm spalt 50 mm stolpe fyrkant 60 mm ringar typ Figur 14. Viktfördelningar hos sik för samtliga galler. Jämförelsen gäller samtliga kvarvarande och utselekterade individer. P-värdet för 30 mm spalt och 50 mm fyrkant är <0,01 och uppvisar därmed signifikans, p-värdet för 35 mm spalt är 0,48 och för 60 mm ringar 0,13. Konditionsfaktorfördelning Konditionsfaktorfördelningen jämfördes mellan utselekterad sik och kvarvarande sik med ett mått mindre eller lika med gränsvärdet för passage. Konditionsfaktor 0,86 0,82 0,78 0,74 ± 95% Confidence interval kvar utselek 0,70 30 mm spalt 35 mm spalt 50 mm stolpe fyrkant 60 mm ringar typ Figur 15. Konditionsfaktorfördelning hos sik för samtliga galler. Jämförelsen gäller kvarvarande sik med ett mått under eller lika med gränsvärdet för passage och samtlig utselekterad sik. P-värdet för 30 mm spalt och 50 mm fyrkant är <0,01 och uppvisar därmed signifikans, p-värdet för 35 mm spalt är 0,28 och för 60 mm ringar 0,99. 14

15 Längdfrekvenser för samtliga gallertyper Längdfrekvenser för kvarvarande och utselekterad sik för respektive galler redovisas i figur 16a-d. 30 mm 35 mm Relative frequency (%) to to to to 375 Längd (mm) 400 to 425 kvar utselek Relative frequency (%) to to to to to 425 Längd (mm) kvar utselek 50 mm fyrkant 60 mm ringar Relative frequency (%) to to to to to 425 kvar utselek Relative frequency (%) to to to to to 425 kvar utselek Längd (mm) Längd (mm) Figur 16a-d. Längdfrekvenser för kvarvarande och utselekterad sik för alla gallertyper. 15

16 Tabell 3. Sammanfattning medellängder och medelvikter. Selektionsgaller Typ Medellängd (mm) Medelvikt (g) 35 mm spalt Utselekterade Kvar Samtliga mm spalt Utselekterade Kvar Samtliga mm ringar Utselekterade Kvar Samtliga mm fyrkant Utselekterade Kvar Samtliga Gränsvärden för passage Visas i tabell 4. Bred och höjdmått omvandlades till längdmått genom sambanden i figur 8 och Selektionseffektivitet Resultatet över selektionseffektiviteten samt andelen utselekterad sik med ett mått över gränsvärdet redovisas i tabell 4. Selektionseffektiviteten anger hur stor andel av sikar som beräknats haft möjlighet att passera som har passerat. Tabell 4. Selektionseffektivitet samt andel utselekterad sik större än gränsvärdet för passage. Typ Gränsvärde för passage Antal sikar utselekterade Antal sikar kvar ( gränsvärde) Selekeff. (%) Andel utselek >gränsvärde (%) 35 mm 36,8 mm bred ( ,7 36,4 spalt mm lång) 30 mm 33,4 mm bred ,4 6,0 spalt ( 352 mm lång) 60 mm 64,0 mm hög ,4 12,2 ringar 50 mm fyrkant ( 345mm lång) 90,0 mm (höjd+bredd) ( 317mm lång) ,0 9,1 16

17 3.8 Selektionseffektivitet per längdklass Tabell 5. Selektionseffektivitet per längdklass. Gallertyp Längdklass (mm) Antal utselekterade 35 mm spalt 30 mm spalt 60 mm ringar 50 mm fyrkantsmaska Antal kvar , , , , , , , , , , , , , , ,1 Selektionseffektivitet (%) 17

18 3.10 Resultat från videoupptagningar Den totala mängden analysbar film från fällan var 16h. Dessa är fördelade på 5 olika dagar. Filmerna startar ca 15min före vittjning och slutar ca 3h efter vittjning. När fällan ligger passivt under ytan efter vittjning visar filmerna totalt 46 sikar som passerar selektionsanordningarna och endast en sik som vänder och går tillbaka. Under 5 vittjningstillfällen (när fällan lyfts upp ovan ytan) kan man se totalt 6 sikar som simmar tillbaka genom gallret. Sälar dök upp framför kameran vid flera tillfällen (Figur 17a). Figur 17a. Säl Figur 17b. Sikpassage Figur 17c. Före vittjning Figur 17d. Vid vittjning 18

19 Diskussion Högst selektionseffektivitet uppnåddes med gallret med 50 mm fyrkantsmaska (Tabell 4). 78 % av sikar med ett mått under gränsvärde för passage passerade gallret. Den näst högsta effektiviteten uppnåddes med ringgallret (75,4 %). Därefter kom 30 mm spalt med 68,4 % och slutligen 35 mm spalt med en effektivitet på 46,7 %. Fyrkantsmaskorna är gjorda av grönt dyneemagarn, detta kan förklara den höga selektionseffektiviteten. Man kan tänka sig att siken blir mer tveksam om den ser blanka trådar eller relativt tjocka (3 mm) ringar. Att en hög selektionseffektivitet uppnåddes även med ringgallret kan bero på att siken uppfattar ett galler med vertikala trådar som ett större hinder än ett med ringar. 30 mm gallret användes vid två tillfällen, ett vid försökets start och ett vid försökets slut. Samma selektionseffektivitet uppnåddes vid båda tillfällena, därför kan man utesluta att selektionseffektiviteten förändras beroende på tid på säsongen. Analys av filmerna visar att sikarna tenderar vara mer tveksamma till att passera ett vertikalt galler än ett med ringar eller fyrkanter. En annan anledning till ökad selektionseffektivitet kan vara att vid passage genom en ring eller fyrkant så behöver siken inte orientera sig i vattnet på samma sätt som vid passage av ett vertikalt galler. Vid passage genom ett vertikalt galler så måste siken simma mer eller mindre orienterat med ryggen uppåt och magen nedåt, medan vid passage genom fyrkant eller ring kan siken simma med något lutande kropp. En annan förklaring till skillnader i selektionseffektivitet mellan gallren kan vara antalet sikar som fångats. Resultaten pekar på att ju fler sikar som simmar omkring i fällan desto lägre selektionseffektivitet. Det kan vara så att om det finns många sikar i fällan så blir de inte lika benägna att söka sig till en utgång utan blir upptagna med att följa varandra. Den gallerbredd som selekterade sik av en storlek som närmast motsvarar den manuella sorteringen (rensad vikt under 200g) var 50 mm fyrkantsmaska. Därefter kom 30 mm gallret och sedan ringgallret och slutligen 35 mm gallret. Utselekterade sikar hos 35 mm gallret hade ungefär samma medelstorlek som de som var kvar, därför byttes detta galler ut i ett tidigt stadie. Den största siken som passerade 35 mm gallret var 40 mm bred och den största som passerade 30 mm gallret var 34 mm bred. Detta tyder på att siken kan pressa sig ut genom gallret. Den största siken som passerat ringgallret var 66 mm hög. Ringarna som svetsades i 3 mm stål kan omöjligt utvidgas. Siken är ganska mjuk på magen, därför kan det vara lättare att pressa sig ut genom en ring istället för igenom ett vertikalt galler där sidorna tar emot. Högst andel sikar som gick ut fast de inte skulle (sikar större än gränsvärdet) fanns hos 35 mm gallret (36,4 %), vilket sannolikt beror på att trådarna var slacka vid något tillfälle. Det gallret som släppte ut minst andel sik som inte skulle ha gått ut var 30 mm gallret (6 %), detta är ytterligare ett argument för att siken har svårare att utselekteras efter sin bredd och är känsligare på sidorna. Ringgallret och fyrkantsgallret utselekterade 12,2 % respektive 9,1 %. Selektionseffektiviteten per längdklass (Tabell 5) visar att sikar som har ett mått nära gränsvärdet har svårare att passera de olika gallren. Inget galler tenderar avvika från de andra. 19

20 Konditionsfaktorn hos utselekterade sikar har ett lägre värde än kvarvarande sikar med liknande storlek, vilket betyder att magrare sik selekteras lättare än trinda (Figur 15). Detta gäller för samtliga galler. 30 mm gallret uppvisar signifikant skillnad. Hos 30 mm gallret är den begränsande faktorn sikens bredd. En sik med låg konditionsfaktor är smalare än en med hög och därför tar den sig lättare ut genom vertikala spalter. Att inte samma resultat uppnås med 35 mm gallret beror troligen på att gränsvärdet för passage är högre. Anledningen till mindre skillnad hos ringgallret är sannolikt därför att ringgallret selekterar ut efter höjd, där har en smal sik inte samma fördel. Fyrkantgallret uppvisar däremot relativt stor skillnad. Här har bredden större inverkan och dessutom fångades de största och tyngsta sikarna när detta galler användes (Figur 14). Totalt fångades 465 kg sik, 262 kg av dessa hade ett längdmått under 317 mm, vilket är gränsvärdet för passage hos 50 mm fyrkantgallret. Ett sådant galler med en selektionseffektivitet på 78% kunde teoretiskt ha utselekterat 204 kg undermålig sik denna säsong (Tabell 6). Tabell 6. Teoretiskt beräknad mängd kvarvarande och utselekterad undermålig sik för samtliga galler över säsongen, baserat på selektionseffektiviteten. Undermålig sik räknas här som sik med en längd under 317 mm som var det gränsvärde som närmast motsvarade manuell sortering. Gallertyp Total fångst (kg) Utselekterade (kg) Kvarvarande små (kg) 35 mm spalt mm spalt mm ringar mm fyrkantsmaska Utefter Svenska och Finska kusten finns omkring 350 sikfångande push-up fällor. Om man antar att alla fiskare får samma fångstmängd som vid detta försök så hamnar den totala siffran på 163 ton fångad sik. Om även storleksfördelningen är densamma så hamnar den totala fångstmängden av undermålig sik på 92 ton. Om dessa fällor försågs med ett selektionsgaller med 78 % effektivitet så skulle teoretiskt 72 ton småsik räddas varje säsong. Störningar i försöket Vid något tillfälle var trådar slacka i 35 mm gallret. Detta kan ha påverkat gränsvärdet för passage. Trådarna bör vara mer sträckta om ett vertikalt galler blir aktuellt i fisket. Videoupptagningarna visar att en sik av 46 vänder och går tillbaka genom gallret. Vid fem vittjningstillfällen kan man se 6 sikar som går tillbaka. Detta är en felkälla, men den påverkar inte resultaten nämnvärt. Vid tidigare försök med annan uppfångningsanordning gick en av tio tillbaka (Fjälling 04). Framtid Flera saker går att forska vidare på gällande selektion i fasta redskap. Man kan t ex göra ett nytt försök med flera selektionsgaller på olika ställen i fällan. Videoupptagningar kan då visa var det är mest optimalt att placera öppningen. Flera små selektionsanordningar på olika ställen i fällan kan försvåra för sälar som kan stå och vänta vid öppningen (Figur 17a). Analyser och jämförelser av sik som selekterats och inte selekterats kan byggas på vidare, t ex genom kön, ålder, DNA och tillväxtanalyser. 20

21 Slutsatser Över tre fjärdedelar av undermålig sik kan med hjälp av ett selektionsgaller uteslutas ur fångsten. Ett galler med fyrkantsmaskor och 50 mm stolplängd ger den storleksmässigt bästa selekteringen vid Stocka. Ett galler med ringar eller fyrkantsmaskor ger en mer effektiv selektering än ett galler med vertikala spalter. Utselekterade sikar är magrare än de som är kvar. Siken kan pressa sig ut genom ett selektionsgaller, oavsett om det består av ringar, spalter eller fyrkanter. 21

22 Bilaga 1. Skiss över lax/sikfälla med push-up fiskhus. 22

23 5. Referenser Armstrong, M.J., Briggs, R.P., et al (1997) "A study of optimum positioning of square-mesh escape panels in Irish Sea Nephrops trawls ". Fisheries Research 34 (1998) Bagenal, B.T. och Tesh, F.W. (1978) "Methods for assessment of fish production in freshwaters". IBP Handbook No.3. Blackwell scientific publications, Oxford: Fiskeriverket. (Fisk, fiske och miljö 2004, delmål 4). Fjälling, A. (2004) Försök med selektionspanel i stormaskig sikfälla Lehtonen, E., Suuronen, P., et al (1996) Size-related mortality of herring (Clupea harengus L.) escaping through a rigid sorting grid and trawl codend meshes). ICES Journal of Marine Science, 53: Loder, Natasha Point of No Return. Conservation in Practice 6(3): On overfishing as an evolutionary force and the "Darwinian debt" for future generations. Lundin, C., Harmånger, Andersson, Å., Sågtäkten, Hasselborg, T., Luleå. Personliga samtal Lunneryd, S. G., A. Fjälling, et al. (2003). "A large-mesh salmon trap; a way of mitigating seal impact on a coastal fishery." ICES Journal of Marine Science 60: Lunneryd, S.G., Videoupptagning, Juniskär Madsen, N., Moth-Poulsen, T., et al (1997). "Selectivity experiments with window codends fished in the Baltic Sea cod Gadus morhua fishery." Fisheries Research Suuronen, P., Lehtonen, E., et al (2003). "Escape mortality of trawl caught Baltic cod (Gadus morhua) the effect of water temperature, fish size and codend catch." Fisheries Research 71 (2005) Suuronen, P., Lehtonen, E., et al (2004). "Mitigation of seal-induced damage in salmon and whitefish trapnet fisheries by modification of the fish bag" ICES Journal of Marine Science, 61: Toivonen, A. L. and R. Hudd (1993). "Behavioural differences of Atlantic salmon (Salmo salar) and whitefish (Coregonus laveretus) as the basis for improving the species selectivity of whitefish trapnets." ICES mar. Sci. Symp. 196:

24 24