MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. TSE-färdplan 2. Ett strategidokument om transmissibel spongiform encefalopati
|
|
- Malin Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TSE-färdplan2
2 SV SV SV
3 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010)384 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET TSE-färdplan 2 Ett strategidokument om transmissibel spongiform encefalopati SEK(2010)899 SV SV
4 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET TSE-färdplan 2 Ett strategidokument om transmissibel spongiform encefalopati INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Åtgärder för perioden Fortsatt översyn av förteckningen över/åldersgränsen för specificerat riskmaterial Gällande lagstiftning Framtida strategialternativ Fortsatt översyn av utfodringsförbudet Gällande lagstiftning Pågående forskning Eventuellt gradvist upphävande av utfodringsförbudet Fortsatt översyn av BSE-övervakningen Gällande lagstiftning Framtida strategialternativ Ytterligare översyn av åtgärderna för utrotning av scrapie Gällande lagstiftning Tidigare och pågående forskning Framtida strategialternativ Utslaktning av kohorter av nötkreatur Gällande lagstiftning Framtida strategialternativ Snabbtester på levande och döda djur Gällande lagstiftning Pågående utveckling av laboratorietester SV 2 SV
5 Framtida strategialternativ Alternativa scenarier om den positiva utvecklingen inte fortsätter i samma takt i alla medlemsstater Slutsats SV 3 SV
6 1. INLEDNING I den första TSE 1 -färdplanen 2 gavs det en översikt över möjliga framtida förändringar av EU:s åtgärder när det gäller TSE på kort, medellång och lång sikt, samtidigt som livsmedelssäkerhet och konsumentskydd fortfarande hade högsta prioritet. Större delen av åtgärderna på kort och medellång sikt i den första färdplanen har genomförts, och den positiva utveckling som konstaterades redan 2005 i fråga om BSE-epidemin (bovin spongiform encefalopati) har fortsatt sedan dess. Samtidigt tycks effekterna av BSE på människors hälsa vara mer begränsad än man ursprungligen fruktade. Detta meddelande kompletteras av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, där bilagor som det hänvisas till i meddelandet kan hittas och som bl.a. omfattar en översikt över resultaten från den första TSE-färdplanen för perioden Målet för de kommande åren är att fortsätta översynen av åtgärderna, samtidigt som en hög livsmedelssäkerhetsnivå säkerställs. Bestämmelserna om TSE ändras och kommer även fortsättningsvis att ändras enligt ett stegvis tillvägagångssätt som bygger på en solid vetenskaplig grund. Här bör de vetenskapliga råden från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) fortsätta att spela en viktig roll vid övervägandet av framtida strategialternativ. Det är även ytterst viktigt att fortsätta forskningen inom de områden där det saknas information eller finns luckor som gör det omöjligt att fatta bestämda beslut. Syftet med detta meddelande är att ge en översikt över möjliga framtida ändringar som gör det möjligt att se över åtgärderna i syfte att anpassa dem till en situation där EU till slut är på upploppet när det gäller att utrota BSE i sin nötkreaturspopulation. Man bör dock förbli vaksam och fortsätta att övervaka situationen för det fall att BSE skulle dyka upp igen eller ett nytt TSE-smittämne dyker upp hos nötkreatur. Denna översyn bör främst bygga på vetenskapliga belägg och tekniska frågor i samband med kontroll och tillämpning av de nya åtgärderna. 1 2 TSE = transmissibel spongiform encefalopati (se definitionen i bilaga I till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar). KOM(2005) 322 slutlig, SV 4 SV
7 2. ÅTGÄRDER FÖR PERIODEN Fortsatt översyn av förteckningen över/åldersgränsen för specificerat riskmaterial Strategiskt mål: Att trygga och upprätthålla den nuvarande konsumentskyddsnivån genom att fortsätta att säkerställa säkert avlägsnande av specificerat riskmaterial, men ändra förteckningen/åldern på grundval av de senaste vetenskapliga rönen Gällande lagstiftning Specificerat riskmaterial (SRM) är de organ som anses hysa BSE-infektionen hos djur som smittats av BSE. I EU är det sedan 2000 obligatoriskt av avlägsna SRM från livsmedels- och foderkedjan. Avlägsnandet av SRM är den viktigaste åtgärden för att skydda folkhälsan. Förteckningen över SRM fastställs på grundval av vetenskapliga rön och en hög försiktighetsnivå. Restriktionerna för användningen av SRM omfattar ett förbud mot att använda vissa produkter för framställning av t.ex. talg, gelatin, kollagen och dikalciumfosfat för användning i livsmedel och foder Framtida strategialternativ Alla ändringar av den aktuella förteckningen över SRM bör bygga på de senaste vetenskapliga rönen, samtidigt som den nuvarande höga nivån på konsumentskyddet i EU upprätthålls. I förteckningen över SRM som ska avlägsnas från livsmedels- och foderkedjan bör man dock även ta hänsyn till den epidemiologiska situationen enligt uppgifter från BSE-övervakningen. Efsa gör för tillfället en förnyad bedömning av SRM-förteckningens relevans för små idisslare, och det slutliga yttrandet bör ha lagts fram före slutet av Eftersom det dock är orealistiskt att i riskhanteringsbeslut ha som mål att helt eliminera risken, bör de vetenskapliga råden sikta på ett kvantitativt eller semikvantitativt tillvägagångssätt, med hänsyn tagen till den gynnsamma epidemiologiska situationen när det gäller BSE i EU. EU:s SRM-förteckning bör anpassas till de internationella standarderna från Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) särskilt i fråga om tarmar från nötkreatur om detta sker på grundval av tillförlitlig vetenskaplig rådgivning som bygger på kvantitativa riskbedömningar. För medlemsstater med försumbar risk enligt OIE:s kodex 3 skulle den nuvarande skyldigheten att avlägsna SRM från livsmedels- och foderkedjan kunna ses över, om fler medlemsstater når denna riskstatus, för vilken ingen SRM-förteckning har upprättats Fortsatt översyn av utfodringsförbudet Strategiskt mål: Att se över vissa åtgärder i det gällande totala utfodringsförbudet när vissa villkor är uppfyllda. 3 SV 5 SV
8 Gällande lagstiftning I juli 1994 blev det förbjudet att utfodra nötkreatur, får och getter med kött- och benmjöl av däggdjur. För att hantera risken för att det förekommer förbjudet material i idisslares foder till följd av korskontaminering utvidgades detta partiella förbud den 1 januari 2001 till ett totalförbud i hela EU mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder för alla djur inom livsmedelsproduktionen, med några undantag, t.ex. användning av fiskmjöl för andra djur än idisslare. All förekomst av förbjudna beståndsdelar av animaliskt ursprung i foder innebär en överträdelse av utfodringsförbudet, eftersom lagstiftningen inte medger någon tolerans. I nedanstående tabell åskådliggörs de gäller bestämmelserna för utfodringsförbudet: Produktionsdjur utom pälsdjur Idisslare Andra djur än idisslare (utom fisk) Fisk Sällskapsdjur och pälsdjur Bearbetat animaliskt protein utom blodmjöl och fiskmjöl IT IT IT T Blodmjöl från idisslare IT IT IT T Blodprodukter från idisslare IT IT IT T Gelatin från idisslare IT IT IT T Annat hydrolyserat protein än sådant som härrör från andra djur än idisslare eller från skinn och hudar av idisslare IT IT IT T Blodmjöl från andra djur än idisslare IT IT T T Fiskmjöl IT 4 T T T Blodprodukter från andra djur än idisslare Di- och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung Hydrolyserat protein från andra djur än idisslare eller från skinn och hudar av idisslare IT T T T IT T T T T T T T Gelatin från andra djur än idisslare T T T T Ägg, äggprodukter, mjölk, mjölprodukter, råmjölk Annat animaliskt protein än ovannämnda T T T T IT T T T 4 Mjölkersättningar som innehåller fiskmjöl och som endast är avsedda för icke avvanda idisslare är tillåtna. SV 6 SV
9 T = tillåtet. IT = inte tillåtet Pågående forskning Som ett led i sitt årliga arbetsprogram undersökte gemenskapens referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder mikroskopimetodens förmåga när det gäller kvantitativ bestämning av animaliska beståndsdelar i foder (uppskattning av den totala mängden animaliskt protein i foder, vilket krävs för att toleransnivåer ska kunna införas för foder). Det preliminära resultatet från granskningen visade att den nuvarande metoden inte är tillförlitlig i fråga om kvantifiering. Gemenskapens referenslaboratorium undersöker dessutom prestandan hos diverse nya diagnosmetoder som kan fastställa den art (idisslare, svin eller fjäderfä) som spår av kött- och benmjöl som hittas i foder kommer från. Den obligatoriska behandlingen av däggdjursproteiner vid 133 C och 3 bar i 20 minuter resulterar i själva verket i mycket små fragment av animaliska proteiner som är svåra att påvisa med hjälp av de nuvarande analysmetoderna. Resultaten från denna undersökning bör kunna redovisas under andra halvåret Eventuellt gradvist upphävande av utfodringsförbudet Översynen av bestämmelserna i det nuvarande utfodringsförbudet bör utgå från en riskanalys, men samtidigt beakta befintliga kontrollverktyg för utvärdering (dvs. förekomsten av ett tillförlitligt test för att identifiera den art som spår av kött- och benmjöl kommer från). Toleransnivå för bearbetat animaliskt protein i foder för produktionsdjur För att tillämpa ett riskbaserat tillvägagångssätt om förbjudet bearbetat animaliskt protein påvisats, kan en viss toleransnivå fastställas. I december 2009 bad kommissionen Efsa att göra en ny kvantitativ bedömning av risken i samband med små mängder bearbetat animaliskt protein i foder. Efsas yttrande förväntas komma före utgången av På grundval av Efsas slutsatser kan man föreslå att det införs en toleransnivå för mycket små mängder bearbetat animaliskt protein, utan att detta äventyrar de gällande utrotningsåtgärderna. Upphävande av utfodringsförbudet för andra djur än idisslare (svin, fjäderfä, fisk) För närvarande används bearbetat animaliskt protein som inte får användas för utfodring huvudsakligen för framställning av gödsel, kompost eller drivmedel för cementfabriker. Bearbetat animaliskt protein kan dock användas som proteinkälla för produktionsdjur som inte är idisslare och som måste utfodras med högkvalitativt protein. Med tanke på att det är osannolikt att det finns en risk för överföring av BSE mellan djur som inte är idisslare, skulle ett upphävande av förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare i foder för andra djur än idisslare kunna övervägas, dock utan att det gällande förbudet mot återanvändning inom arten upphävs (dvs. att kött- och benmjöl från fjäderfä endast skulle få ges till svin, och kött- och benmjöl från svin endast till fjäderfä). Återinförandet av bearbetat animaliskt protein i foder för andra SV 7 SV
10 djur än idisslare kan dessutom göra att EU kan minska sitt beroende av andra proteinkällor. En sådan åtgärd skulle dock endast vara godtagbar om det finns validerade analysmetoder för bestämning av den art som det bearbetade animaliskt proteinet kommer från. Med tanke på de begränsningar som finns i alla kontrollmetoder kommer dessutom säkerställandet av att bearbetat protein från olika arter hanteras separat att vara en viktig del av en översyn av det nuvarande utfodringsförbudet. Fördelen med användningen av bearbetat animaliskt protein för utfodring måste jämföras med de investeringar som krävs för att uppfylla kraven på separat hantering Fortsatt översyn av BSE-övervakningen Strategiskt mål: Att fortsätta att anpassa BSE-övervakningssystemet för nötkreatur med bättre målinriktning av övervakningen, samtidigt som man behåller förmågan att övervaka den epidemiologiska situationens utveckling och bedöma effektiviteten hos de vidtagna skyddsåtgärderna Gällande lagstiftning Målet med övervakningen är att övervaka och bedöma effektiviteten hos de bekämpningsåtgärder som vidtagits, t.ex. utfodringsförbudet och avlägsnandet av SRM, genom att följa BSE-prevalensens utveckling under åren. Enligt TSE-lagstiftningen ska varje medlemsstat genomföra ett årligt övervakningsprogram för BSE som omfattar ett screeningförfarande med snabbtester som godkänts för detta ändamål. Programmet ska åtminstone täcka alla nötkreatur äldre än 30 månader som har slaktats på normalt sätt för att användas som livsmedel (friska slaktade djur) och alla nötkreatur äldre än 24 månader som har dött, avlivats eller sänts till nödslakt (riskdjur). En medlemsstat som utifrån epidemiologiska kriterier kan visa att BSE-situationen i landet har förbättrats kan dock sända en ansökan till kommissionen för att få tillstånd av ändra sitt övervakningsprogram. Sedan 2009 har 17 medlemsstater 5 fått tillstånd att se över sina övervakningsprogram och höja åldersgränsen för testning till 48 månader på grundval av den gynnsamma epidemiologiska situationen och efter positiva yttranden från Efsa. Denna höjda åldersgräns har lett till att det antal tester som utförs årligen i EU minskade med ca 30 % under 2009 jämfört med 2008 (figur 1 i bilaga III till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar) samtidigt som det fortfarande finns samma möjlighet till tillförlitlig information om förekomsten och utvecklingen av BSE i medlemsstaterna. Samma minskning kan konstateras för kostnaderna i samband med upptäckt av ett BSEfall vid slakterier: de har fallit från 14,15 miljoner euro under 2008 till 10,1 miljoner euro under 2009 (se figur 3 i bilaga III till arbetsdokumentet). 5 Belgien, Danmark, Tyskland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Finland, Sverige och Förenade kungariket. SV 8 SV
11 Framtida strategialternativ Beroende på resultaten av de pågående övervakningsprogrammen kan man överväga en ytterligare ändring av BSE-övervakningsprogrammen för de medlemsstater som uppfyller de epidemiologiska kriterierna. Möjliga alternativ är t.ex. följande: Att fortsätta att gradvis höja åldersgränserna för testning av alla friska slaktade djur och riskdjur. Att testa ett statistiskt urval nötkreatur över en viss ålder i vardera delpopulationen (friska slaktade djur och riskdjur). Att testa nötkreatur i vardera delpopulationen på grundval av deras födelsedatum och den faktiska tillämpningen av utfodringsförbudet. Eventuella framtida alternativ bör möjliggöra kontinuerlig bevakning av om BSEepidemin ökar eller om nya TSE-stammar uppstår. Eftersom atypiska BSE-fall har upptäckts i EU de senaste åren hos djur som är äldre än åtta år, bör en eventuell ändring av BSE-övervakningen inte försämra möjligheterna att upptäcka sådana fall. På grund av den inre marknaden och den fria rörligheten för nötkreatur mellan medlemsstaterna bör man dessutom inte förbise de praktiska aspekterna av kontroll, och ett eventuellt nytt system bör vara lätt att hantera. Slutligen bör översynen av BSE-övervakningen på medellång sikt inte hindra medlemsstaterna från att behålla sin OIE-status för BSE-risk Ytterligare översyn av åtgärderna för utrotning av scrapie Strategiskt mål: Att anpassa de nuvarande utrotningsåtgärderna i TSE-smittade besättningar av får och getter så att de stämmer överens med de senaste vetenskapliga rönen och att utveckla hållbara verktyg för bekämpning av TSE i besättningar av små idisslare i EU Gällande lagstiftning De gällande bestämmelserna om utrotning av TSE i fårbesättningar bygger på en kombination av olika verktyg (total eller selektiv utslaktning av mottagliga djur i smittade besättningar, avelsprogram för resistens mot TSE i besättningar med högt avelsvärde, återbesättning med resistenta djur och förstärkt övervakning av smittade flockar). För getbesättningar är total utslaktning det enda alternativet om klassisk scrapie upptäcks. Det finns dock särskilda åtgärder vid fall av atypisk scrapie för att ta hänsyn till deras begränsade smittspridning inom en besättning: djuren behöver inte utslaktas, men ska omfattas av intensifierad TSE-övervakning under två avelsår och får då inte flyttas från besättningen Tidigare och pågående forskning Hos getter finns det, till skillnad från hos får, ingen tydligt fastställd genetisk resistens mot eller mottaglighet för TSE. De slutgiltiga resultaten från 2008 av en EU-finansierad pilotprojektsundersökning i Cypern som syftade till att identifiera effekten av vissa SV 9 SV
12 gener på resistens mot/mottaglighet för scrapie hos getter tycks visa på att vissa gener kan ha ett samband med resistens mot/mottaglighet för klassisk scrapie hos getter i Cypern. Med tanke på betydelsen för EU:s utrotningsstrategi i getpopulationen, har EU avsatt medel för utarbetande och genomförande av ett protokoll för ytterligare undersökningar som ska komplettera de ursprungliga resultaten från den cypriotiska pilotundersökningen. Detta protokoll, som färdigställdes i september 2009, syftar till insamling av uppgifter för att inhämta ytterligare kunskaper om genetisk resistens mot scrapie hos getter. De första resultaten bör finnas tillgängliga Dessutom pågår en gemensam vetenskaplig bedömning av Efsa och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) om eventuella samband mellan TSE hos djur och hos människor. Resultaten från detta arbete skulle kunna vara av stort intresse när det gäller den zoonotiska potentialen för TSE hos små idisslare Framtida strategialternativ Den stora komplexiteten när det gäller TSE hos små idisslare (som främst beror på att det finns olika prionstammar), den rådande osäkerheten i fråga om den zoonotiska potentialen och de många olika faktorer som påverkar överföringen och utvecklingen av scrapie inom och mellan besättningar gör det nödvändigt att fortsätta att fundera över vilka lagstiftningsåtgärder som bör vidtas i framtiden för att bekämpa TSE i besättningar av små idisslare i EU. Följande åtgärder skulle kunna vidtas: Att fastställa villkoren för intyg för besättningar av små idisslare när det gäller TSE på grundval av resultaten av snabbtester och OIE:s riktlinjer för att undvika att scrapie sprids oavsiktlig genom smittade djur som fortfarande är symtomfria. Att fortsätta att anpassa åtgärderna för atypisk scrapie om vetenskapliga belägg bekräftar att scrapiestammen inte är smittsam. Att utnyttja den genetiska resistensen hos getter om ytterligare forskning visar på genetisk resistens hos vissa genotyper i getpopulationen. Att fortsätta att uppmuntra genetisk kontroll av scrapie hos får genom avelsprogram (och samtidigt undvika inavel eller genetisk drift) eftersom dessa program tycka vara effektiva sätt att bekämpa sjukdomen. Under alla omständigheter kommer de framtida strategialternativen främst att bygga på framtida forskningsresultat och vetenskapliga råd om TSE hos små idisslare Utslaktning av kohorter av nötkreatur Strategiskt mål: Att se över strategin för utslaktning i BSE-smittade besättningar Gällande lagstiftning Om ett fall av BSE bekräftas vid en anläggning, föreskriver de gällande bestämmelserna avlivning och fullständig destruktion av de nötkreatur som hör till samma kohort som det BSE-smittade djuret (dvs. nötkreatur som är födda i samma besättning som det smittade djuret tolv månader före eller efter födseln av detta djur och som kan ha SV 10 SV
13 konsumerat samma smittade foder som det smittade djuret). Genom ett undantag kan en medlemsstat tillåtas att skjuta upp avlivningen och den fullständiga destruktionen av kohortdjur till slutet av deras produktiva liv. Hittills har endast Tyskland ansökt om detta undantag och fick tillåtelse att använda det När det BSE-smittade djuret är ett hondjur, ska dessutom all dess avkomma som har fötts under de två år som föregått sjukdomens kliniska utbrott och under två år efter det destrueras Framtida strategialternativ Eftersom det antal smittade kohortdjur som upptäcks i EU nu är mycket litet (2 under 2008 och 0 under 2009) skulle ett alternativ som föreslagits kunna vara att upphöra med den systematiska utslaktningen av kohorter och att tillåta slakt av dessa djur för användning som livsmedel, förutsatt att djuren testas och befinns vara smittfria innan de kommer in i livsmedelskedjan Snabbtester på levande och döda djur Strategiskt mål: Att fortsätta att främja utvecklingen av de bästa möjliga snabbtesterna för att upptäcka TSE Gällande lagstiftning Endast de snabbtester som förtecknas i TSE-lagstiftningen får användas vid övervakning av TSE i EU. Innan ett snabbtest kan tas upp i förteckningen måste dess analysprestanda utvärderas noga och Efsa måste ha rekommenderat det till kommissionen Pågående utveckling av laboratorietester Kommissionen slutförde den första utvärderingen av diagnostiska snabbtester för BSE hos nötkreatur Efter det har man gjort ytterligare utvärderingar av diagnostiska snabbtester för TSE hos idisslare. Under 2007 beslutade kommissionen, som kände till att utvecklingen av andra tester hade fortsatt, att offentliggöra en ny uppmaning till intresseanmälan som skulle omfatta tester på levande och döda djur för påvisande av TSE hos stora (nötkreatur) och små (får och getter) idisslare. Uppmaningen gällde en femårsperiod och den syftar till att hitta nya tester och välja ut dem som är lämpliga att ingå i ett utvärderingsprogram på grundval av Efsas vetenskapliga protokoll. Uppmaningen gör det möjligt för tillverkare vars tester redan befinner sig i ett framskridet skede att ansöka om utvärdering av deras testers lämplighet för EU:s TSEövervakningsprogram Framtida strategialternativ Man kan överväga möjligheten att testa levande djur om validerade tester för levande djur blir tillgängliga. Detta alternativs användbarhet för bekämpningen av BSE hos nötkreatur är numera begränsad. Det skulle dock vara till stor hjälp vid utfärdandet av besättningsintyg för små idisslare. SV 11 SV
14 3. ALTERNATIVA SCENARIER OM DEN POSITIVA UTVECKLINGEN INTE FORTSÄTTER I SAMMA TAKT I ALLA MEDLEMSSTATER Nivån på konsumentskyddet bör vara densamma i hela EU. Den epidemiologiska situationen i olika medlemsstater gör dock ytterligare ändringar av bestämmelserna berättigade i vissa medlemsstater, men inte i andra. Den praktiska tillämpningen och praxis kommer därför att göra det nödvändigt att anta vissa ändringar som begränsas till vissa medlemsstater. Ändringen av BSE-övervakningssystemet var ett exempel där endast 17 medlemsstater tilläts ändra sitt BSE-övervakningsprogram. Även om alla indikatorer för förekomsten av BSE hos nötkreatur tyder på att det är osannolikt att antalet BSE-fall kommer att öka i framtiden, bör man överväga alternativa scenarier om minskningen i antalet BSE-fall inte bekräftas i alla medlemsstater. I så fall kan man införa strängare bestämmelser om avlägsnande av SRM i de medlemsstater där antalet BSE-fall sjunker långsammare. Som en slutlig åtgärd är ett temporärt embargo tänkbart, något som gör det möjligt att åtgärda situationen i den enskilda medlemsstaten utan att det går ut över övriga medlemsstater, där den negativa tendensen inte bekräftats. SV 12 SV
15 4. SLUTSATS Översynen av åtgärderna när det gäller TSE måste grundas på en lämplig bedömning av de eventuella riskerna för människors och djurs hälsa och måste med beaktande av befintliga vetenskapliga rön och innovation upprätthålla eller, om det finns vetenskapliga skäl för det, öka skyddsnivån för människors och djurs hälsa. Det är dock orealistiskt att i riskhanteringsbeslut om säkra livsmedel ha som mål att helt eliminera risken. Kostnader och fördelar med riskbegränsande åtgärder måste vägas noga mot varandra för att se till att åtgärden är proportionerlig. Det är riskhanterarens uppgift och ansvar att väga in alla aspekter av den vetenskapliga riskbedömningen och fastställa vilken risknivå som kan godtas. Eftersom eventuella ändringar måste bygga på tillförlitlig vetenskaplig rådgivning är det ytterst viktigt att fortsätta forskningen inom de områden där det saknas information eller finns luckor som gör det omöjligt att fatta bestämda beslut. Dessutom har erfarenheterna från de senaste två årtiondena visat att BSE missbrukats i protektionistiskt syfte, särskilt av tredjeländer. En stark och trovärdig internationell ram är därför avgörande för att se till att handel kan äga rum under trygga och rättvisa förutsättningar. EU måste inta en ledande roll i internationella standardiseringsorgan för att främja europeiska standarder och strategier och så långt det är möjligt anpassa sin lagstiftning till internationella standarder. Vid fastställandet av vår framtida strategi är det även viktigt att inte förbise andra hot mot djur- och folkhälsan som uppstått på senare år, t.ex. salmonella och antimikrobiell resistens. Enligt de kunskaper vi har tyder allt mer på att åtgärderna måste prioriteras bättre, så att de inriktas mot sjukdomar som kan ha en större inverkan på folkhälsan än TSE, och att EU:s medel bör avsättas i enlighet med detta. De uppmuntrande tendenserna när det gäller BSE gör att det är på sin plats att tänka över möjligheterna att fokusera på dessa andra hot. SV 13 SV
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.7.2018 C(2018) 3304 final KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den 9.7.2018 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.09.2003 KOM(2003)546 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Om läget när det gäller förbuden mot utfodring av animalieproduktionens djur med animaliskt
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 januari 2015 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 januari 2015 (OR. en) 5625/15 AGRILEG 12 VETER 5 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 16 januari 2015 till: Komm. dok. nr: D036079/06 Ärende: Rådets
Europeiska unionens officiella tidning
28.2.2019 L 61/5 BILAGA I Bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras på följande sätt: 1. I kapitel B ska i) avsnitt A led b inledningsfrasen ersättas med följande: b) Djuren har identifierats
SMR 9 djursjukdomar TSE.
SMR 9 djursjukdomar TSE TSE-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning EG/999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform
Frågor och svar om TSE hos får och getter
MEMO/03/157 Bryssel den 24 juli 2003 Frågor och svar om TSE hos får och getter Vad är transmissibel spongiform encefalopati (TSE)? TSE är en hel familj sjukdomar som förekommer hos människor och djur och
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2017 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2017 (OR. en) 11367/17 AGRILEG 137 VETER 61 FÖLJENOT från: inkom den: 17 juli 2017 till: Komm. dok. nr: D050237/03 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/VLA/2009 Datum Dnr 13.5.2009 2781/01/2008 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.6.2009 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning
Frågor och svar om BSE
MEMO/03/3 Bryssel den 8 januari 2003 Frågor och svar om BSE Hur är BSE-läget i EU just nu? Det totala antalet BSE-fall i Europeiska unionen minskar, vilket beror på att situationen förbättrats i Storbritannien,
1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 )
Föredragande Virva Valle Sida/sidor 1 / 5 Anvisning till foderblandningscentraler och andra aktörer, bl.a. förmedlare, om import av animaliska biprodukter från en annan EU-medlemsstat, Norge eller Schweiz
Utbildning för BSE-provtagare i slakten 2012-02-07
Utbildning för BSE-provtagare i slakten 1 Innehåll Om sjukdomen Diagnostik Vilka lagar gäller Vikten av rätt identitet Provtagningen 2 TSE= Transmissibel spongiform encefalopati Översatt överförbar tvättsvampsliknande
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av BSE hos nötkreatur
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr Datum 6/VLA/2007 Dnr 1.6.2007 959/01/2007 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2007 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001R0999 SV 01.06.2013 037.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 999/2001
UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter
UTKAST 30.5.2016 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen om djursjukdomar
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23-07-2003 C(2003)2533fin Ärende : Statligt stöd N 164/2003 - Sverige Stöd för TSE- och BSE-test Fru Minister, Kommissionen önskar genom denna skrivelse informera Sverige
b) Följande definitioner i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011:
02001R0999 SV 01.07.2017 046.001 23 M10 BILAGA I SÄRSKILDA DEFINITIONER M48 1. I denna förordning ska följande definitioner i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 ( 1 ), kommissionens
Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
24.5.2017 L 135/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/880 av den 23 maj 2017 om bestämmelser för användningen av ett MRL-värde som fastställts för en farmakologiskt
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.10.2002 KOM(2002) 561 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av bovin tuberkulos
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 27/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2305/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings
Kontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
a) Definitionen av produktionsdjur i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 1069/2009.
2001R0999 SV 01.01.2015 039.001 26 M10 BILAGA I SÄRSKILDA DEFINITIONER M48 1. I denna förordning ska följande definitioner i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 ( 1 ), kommissionens
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX SANCO/10667/2012 (POOL/G4/2012/10667/10667-EN.doc) D023049/06 [ ](2013) XXX draft KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX om ändring av bilagorna till Europaparlamentets
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 19/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2297/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 tillsvidare Upphäver beslut om bekämpning av bovin brucellos (14/VLA/95)
Nr L 378/58 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 21 december 1982
03/Vol. 15 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 215 382L0894 Nr L 378/58 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING 31.12.82 RÅDETS DIREKTIV av den 21 december 1982 om anmälan av djursjukdomar
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002D0864 SV 01.06.2003 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B BESLUT nr 184 av den 10 december 2001 om de standardblanketter
Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning
1(7) 2012-04-13 Version 1.0 Dnr 33-3994/12 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning vid slakt Fastställd 2012-04-13
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305
Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt SJVFS 2005:53.
Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:134) om veterinära kontroller av levande djur som förs in från tredje land till Europeiska unionen
Stödanteckningar till OH-bilder utbildning av provtagare.
Stödanteckningar till OH-bilder utbildning av provtagare. Här finns lite kommentarer utöver det som står på själva bilden. Uppdaterat 20120201. Bild 3. TSE = Transmissibel spongioform encefalopati TSE
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107
Europeiska unionens officiella tidning
L 94/44 31.3.2004 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 599/2004 av den 30 mars 2004 om antagande av en harmoniserad förlaga för intyg och inspektionsprotokoll för handel inom gemenskapen med djur och produkter
Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ;
Detta dokument kommer att ändras av föreskrifter som träder i kraft den Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ; (J 66) Detta dokument
Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik
Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande om de EU-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804); SFS 2014:786 Utkom från trycket den 27 juni 2014 beslutat den 5 juni 2014. Regeringen tillkännager
Bryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen; (J 66) Utkom från trycket 14 december 2005
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804); SFS 2006:1032 Utkom från trycket den 18 juli 2006 beslutat den 6 juli 2006. Regeringen
Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ;
Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ; (J 66) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.8.2010 KOM(2010) 421 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande av de EU-bestämmelser som livsmedelslagen (2006:804) kompletterar Publicerat den 18 april 2019 Beslutat den 4 april 2019 Regeringen tillkännager enligt 5 livsmedelslagen
Ej besvarade frågor från tvärvillkorskursen den september 2017
Ej besvarade frågor från tvärvillkorskursen den 19-20 september 2017 Fråga: Får man tvärvillkorsavdrag om djurhållaren t.ex. inte registrerat ett bete som enligt reglerna borde ha ett separat produktionsplatsnummer?
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av tuberkulos hos hägnade hjortdjur
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr Datum 22/VLA/2010 Dnr 30.3.2010 3034/14/2009 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.5.2010 tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och
Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon
Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.12.2018 C(2018) 7920 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den 3.12.2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
23.12.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 343/65 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 15 december 2011 om fastställande av förteckningen över tredjeländer och territorier från vilka det är
FÖRELÄGGANDE VID VITE ATT FÖRETAGET SKALL FÖLJA GÄLLANDE LAGSTIFTNING SOM REGLERAR HANTERING AV ANIMALT AVFALL KATEGORI 1
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN BESLUT DNR 2008-010386-351 SID 1 (4) 2008-10-01 Marc Hess Stadsveterinär 08-508 28 817 lars.thoang@miljo.stockholm.se Fruängens Kött och Fläsk AB Box 5050 121 05 JOHANNESHOV
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804); SFS 2008:638 Utkom från trycket den 30 juni 2008 beslutat den 18 juni 2008. Regeringen
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,
P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG
Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel
1 (5) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-02-19 2014-000497- Remiss Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 26 februari 2014 Livsmedelsverket Att: Niklas Montell Box 622 751
Allmänna uppgifter om dig
Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804); SFS 2009:621 Utkom från trycket den 9 juni 2009 beslutat den 20 maj 2009. Regeringen tillkännager
Anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder 1 av eller med animaliska biprodukter 2 - krav för godkännande samt krav på verksamheten
INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav
Kategorisering av animaliska biprodukter
Version 2015-01-30 INFORMATION Kategorisering av animaliska biprodukter Animaliska biprodukter som omfattas av abp-lagstiftningen anges i förordning (EG) nr 1069/2009 i artiklar 8-10 där de delas in i
För delegationerna bifogas dokument D043211/04.
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 maj 2017 (OR. en) 8950/17 AGRILEG 92 DENLEG 41 VETER 36 FÖLJENOT från: inkom den: 4 maj 2017 till: Komm. dok. nr: D043211/04 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets
***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT
Europaparlamentet 2014-2019 Konsoliderat lagstiftningsdokument 11.12.2018 EP-PE_TC1-COD(2018)0371 ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 11 december 2018 inför antagandet
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
L 216/8 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1825/2000 av den 25 augusti 2000 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller märkning
Vi minskar dina jordbrukarstöd eftersom du inte har följt vissa tvärvillkor
Länsstyrelsen i län POSTADRESS Kundnummer: Beslutsnummer: Vi minskar dina jordbrukarstöd eftersom du inte har följt vissa tvärvillkor Beslut Länsstyrelsen beslutar att minska dina jordbrukarstöd som du
L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET
L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning 15.11.2006 II (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET RÅDETS BESLUT av den 7 november 2006 om att tillåta vissa medlemsstater att tillämpa
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2018 COM(2018) 719 final 2018/0371 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll
Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)
PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.3.2019 C(2019) 1786 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 8.3.2019 om fastställande av bestämmelser om särskilda krav på utbildning för den personal
L 165 I officiella tidning
Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. förslaget till
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.6.2009 SEK(2009) 777 slutlig C7-0035/09 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets
Europeiska unionens officiella tidning L 331/13
5.11.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1925/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Stig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär
Stig Widell Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär ABP = Animaliska BiProdukter ett begrepp sedan 2003 då började (EG) nr 1774/2002 (föregångare till (EG) nr 1069/2009) att gälla ABP-lagstiftning
KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till
Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1
NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22
NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer
KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV (EU).../ av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.3.2017 C(2017) 1527 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV (EU).../ av den 15.3.2017 om ändring, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen, av bilaga III till Europaparlamentets
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)
SV 3.7.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 173/3 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 582/2012 av den 2 juli 2012 om godkännande av det verksamma ämnet bifentrin i enlighet
BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.4.2019 COM(2019) 195 final ANNEX 5 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA
KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den 30.4.2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2012 C(2012) 3011 final KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 30.4.2012 enligt artikel 3.1 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 10.6 i direktiv 2009/72/EG Sverige
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 2000/0068(COD) 1 mars 2001 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET Bryssel den 27 februari 2018 TILLKÄNNAGIVANDE TILL BERÖRDA AKTÖRER FÖRENADE KUNGARIKETS UTTRÄDE OCH EU-REGLER OM DJURHÄLSA,
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 113/6 Europeiska unionens officiella tidning 6.5.2010 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 384/2010 av den 5 maj 2010 om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som
För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.
Europeiska unionens officiella tidning
L 75/18 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/415 av den 16 mars 2018 om fastställande av ytterligare ansvarsområden och uppgifter för Europeiska unionens referenslaboratorium för afrikansk hästpest och om
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning
Förordning 1523/2007, päls av katt och hund [7281]
Förordning 1523/2007, päls av katt och hund [7281] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1523/2007 av den 11 december 2007 om att förbjuda utsläppande på marknaden samt import till eller export
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av elakartad lungsjuka hos nötkreatur
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 21/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2299/21/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 tillsvidare Ändrar/Upphäver Bemyndigande 20 3 mom., 22 3 mom., 23 4 mom.,
Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av afrikansk svinpest
JORD OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 12/16 Datum Dnr 8.9.2016 1078/01.04/2016 Ikraftträdelse och giltighetstid 26.9.2016 tills vidare Ändrar Jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning