SJUKA BARN. Vem är barn? INFEKTIONER HOS BARN OKLARA BUKSMÄRTOR HOS BARN TRAUMA OCH OLYCKSFALL HOS BARN

Transkript

1 SJUKA BARN Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre INFEKTIONER HOS BARN OKLARA BUKSMÄRTOR HOS BARN TRAUMA OCH OLYCKSFALL HOS BARN Vem är barn? Spädbarn 0-1 år Litet barn 1-8 år Stort barn 9-12 år Tonåring år 1

2 Exempel på fysiologiska skillnader mellan barn och vuxna Kroppsproportionerna varierar med åldern (huvudet utgör 19% av kroppsytan vid födseln 9% vid 15 års ålder). Små barn är mera känsliga för värmeförluster drabbas lättare av hypotermi. Anatomiska skillnader i luftvägarna påverkar tekniken för skapande av fria luftvägar i olika åldrar. Högre andningsfrekvens hos barn. Snabbare pulsfrekvens hos barn. (pulsen palperas hos spädbarn i armvecket eller ljumsken. Hos äldre barn på halsen). Lägre blodtryck hos barn. Sjuka Barn, Cecilia Ljunggren Exempel på anatomiska skillnader mellan barn och vuxna Trånga näsborrar Stor tunga Lösa tänder Mjuk munbotten Ofta förstorade tonsiller Organen ligger mindre skyddade Mera elastiska organ Sjuka barn Läkemedel hos barn Ordination Risker 2

3 Sjuka barn De 6 S:en Sjuka barn Smärta av sjukdomsorsak Stresstillstånd sjukhuskontakt Stress hos föräldrarna Smärtsamma ingrepp Smärtlindring Sedering Administrering av läkemedel Vid akuta situationer intravenös behandling Morfin effektivt sedativum och analgetikum Intramuskulär och subkutan behandling sista hands val 3

4 Vanliga orsaker till sjukhuskontakt hos barn Infektioner Oklara buksmärtor Trauma och olycksfall Sjuka barn INFEKTIONER HOS BARN Hur stor är risken att det är något farligt? 4

5 Meningit sepsis? Invasiva fall, Sverige år 2009: Pneumokocker: 1618 fall varav 65 fall < 5 år Hem infl 146 fall varav 10 hos personer födda efter 1992 (HIB vaccinet). Ett spädbarn Meningokocker: 43 fall varav 5 fall < 5 års ålder och 13 tonåringar Meningit sepsis? E coli vanligaste orsak till sepsis hos barn i Västvärlden Diagnostic Microbiology and Infectious Disease 66 (2010) Feber hos barn Normal kroppstemperatur 36,0-37,8 grader. Feber är > 38,0 grader. Ge febernedsättande om temp är över 38,5 grader eller om barnet är allmänpåverkat. 5

6 Spädbarn med feber Barn < 3 månader Skall läkarbedömas Till barnläkare Ska orka äta (oavsett feber) annars till barnläkare Barn 3-6 månader Läkarbedömning på vida indikationer Primärvård om gott a.t. Varningstecken på svår infektion? Viktigast för att identifiera farligt läge hos barn Hudfärg Andningsfrekvens Aktivitet Kontakt Typ av skrik Vad säger föräldern? 6

7 Varnings-signaler vid feber hos barn oavsett ålder Påverkat allmäntillstånd trots Alvedon Meningit: Kräkningar kommer ofta före nackstyvhet. Irritabel Petechier? - Urakut!!! Sepsis Tidiga tecken svår sepsis: Snabb andning/hypoxi (syrebrist) Förvirring/somnolens Uttalad blekhet, snabb svag puls senare tecken Meningit? Blek Kräkningar Slö/irritabel Sena tecken Nackstyv/buktande fontanell Kramper Petechier 7

8 Har feber betydelse? Hur länge? Febernedsättande? Varför feber? Frisättning av tidiga inflammatoriska processer Del av det medfödda infektionsförsvaret Kanske därför småbarn behöver den höga febern? Feberkramp? Febernedsättande förebygger inte feberkramp!!! Strengel et al Arch Pediatr Adolesc Med. 2009; 163(9):

9 Hur länge får barnet ha feber? - Inte lätt att säga men åtminstone mer än tre dygn!!! 1 dygn = 24 tim 3 dygn = 3 x24 tim De viktiga frågorna Barnets allmäntillstånd oavsett feberduration: Är hon sjukare än hon brukar vara vid feber? Har hon blivit sämre? 9

10 Exempel på risksituationer vid infektioner hos barn Spädbarn som bara sover Kräkningar, men det blir inte diarré Plötslig hög feber hos förskolebarn och äldre utanför influensasäsong Sjuka barn OKLARA BUKSMÄRTOR HOS BARN Oklara buksmärtor hos barn Infektion? Barn upp till 7 års ålder pekar nästan alltid mitt på magen, vid naveln, när man frågar var det gör ont Akuta buksmärtor kommer plötsligt och oväntat Långvariga buksmärtor finns där hela tiden eller återkommer och kvarstår under längre tid 10

11 Vanliga orsaker till buksmärtor i olika åldrar Hos spädbarn kan smärtan bero på matallergi, inklämt ljumskbråck eller invagination Hos förskolebarn kan smärtan bero på förkylning, UVI, GE, opstipation eller vid halsinfektion Hos barn i skolåldern kan smärtan bero på appendicit eller vara psykosomatiskt orsakad (barnet reagerar med magont på en psykisk påfrestning) Långvariga eller återkommande buksmärtor hos barn Förstoppning Reaktion mot något födoämne, t ex komjölk eller gluten Magkatarr Inflammation i tunntarmen och / eller tjocktarmen Psykosomatiska orsaker (Psykisk påfrestning som tar sig uttryck i magont) När ska man söka vård? 11

12 Oklara buksmärtor hos barn Man ska kontakta VC om: Barnet har långdragna eller återkommande besvär Barnet har magont i samband med diarré Om man är osäker på varför barnet har ont. Oklara buksmärtor hos barn Man ska söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning om: Barnet har andra symtom samtidigt t ex feber eller svullnad i magen eller ljumsken Barnet har så ont att det är trött och medtagen av smärtorna Smärtan kommer plötsligt, är mycket intensiv eller flyttar sig Om barnet har ont efter t. ex ett slag Oklara buksmärtor hos barn Man ska söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning om: Om barnet har yrsel eller svimmar Om smärtorna blir värre eller inte går över Om barnet har mycket ont på ena sidan av magen Om barnet vaknar av att det har ont i magen, särskilt om barnet samtidigt har feber 12

13 Sjuka barn TRAUMA OCH OLYCKSFALL HOS BARN Olycksfall hos barn Olycksfall hos barn är den vanligaste orsaken till såväl död som vård på sjukhus Av samtliga barn som omkommer i Sverige svarar skador och förgiftningar för en tredjedel Bland samtliga barn som vårdas på sjukhus vårdas närmare en fjärdedel till följd av skadehändelse. Olycksfall hos barn I Sverige är olycksfall den vanligaste dödsorsaken bland barn 1-17 år hos både pojkar och flickor. Den vanligaste skadeplatsen är hemmet 13

14 Olycksfall hos barn Barn 0-3 år, vanliga olycksorsaker är fall, klämskador, förgiftningar och brännskador. Barn 4-6 år, vanliga olycksorsaker är fall, klämskador och sammanstötningar med andra barn. Barn 7-12 år, vanliga olycksorsaker är fall och kollisioner med andra barn och föremål. Tonåringar år, vanliga olycksorsaker är fall, cykel och mopedolyckor Vanligaste dödsorsaken hos barn 0-6 år är drunkning. Vanligaste dödsorsaken hos barn 7-17 år är trafikolyckor. Intox hos barn barn vårdas varje år på sjukhus för förgiftningar För de mindre barnen är tillbuden nästan undantagslöst olycksbaserade och relaterade till barnens nyfikenhet att undersöka saker med munnen Vanligaste exponeringssättet bland barn är förtäring Intox hos barn Från 10-årsåldern och framförallt från tonåren tillkommer gradvis ett mönster som mer liknar det man ser hos vuxna och som är uttryck för självdestruktiva handlingar, stress och missbruk. Förgiftningarna i denna åldersgrupp är ofta mer allvarlig än de typiska småbarnstillbuden. 14

15 Intox hos barn BVC profylax Föräldrainformation Intox handläggning Vad? När? Hur mycket? Hur fick barnet det i sig? Intox hos barn Giftinformationscentralen (GIC) Föräldrar Sjukvården eller

16 Symtom Iakttagelser vid intox Andningsdepression/hyperventilation Medvetandesänkning Neurologiska symtom t. ex kramper, pareser Illamående, kräkning Stickmärken Undersökningar vid intox Andning saturation Cirkulation Medvetande EKG - andningsmönster, frekvens, - puls, blodtryck - vakenhetsgrad - frekvens, arytmier Sjuka Barn, Cecilia Ljunggren Behandling intox hos barn Aktivt kol Kolsuspension 150 mg/ml Är indicerat om toxisk dos av medel som binds till kol intagits Är ofta tillräckligt vid måttlig giftexponering Ges även som komplement till ventrikeltömning 16

17 Ventrikelsköljning Vid allvarlig förgiftning Flytande inom 1 timmar efter intag Fast inom 2 timmar efter intag Riskabelt Aspirationsrisk, elektrolytpåverkan Ej vid syror, lut, tändvätska, petroleum eller lampolja Kräksirap, mixtur Ge dryck innan! Brännskador hos barn Ytlig delhudsbrännskada (första gradens brännskada) Överhuden skadad. Huden blir röd och svider. Djup delhudsbrännskada (andra gradens brännskada) Överhud och läderhud skadad. Blåsbildning och smärta. Fullhudsbrännskada (tredje gradens brännskada) Alla hudlager skadade. Huden blir brun eller svart. Känselnerverna är förstörda och tillståndet är inte smärtsamt. Brännskadans storlek nioprocent-regeln Huvudet utgör 9% av kroppsytan Vardera armen 9% av kroppsytan Bålen 2x9% på framsidan och 2x9% på baksidan av kroppsytan Benen 2x9% vardera av kroppsytan Genitala delar 1% av kroppsytan Handflata 0,5%, hela handen inklusive fingrar 1% av kroppsytan På små barn gäller ej denna regel då de har större huvud i förhållande till kroppen. Ett spädbarns huvud motsvarar 20% av kroppsytan. 17

18 Brännskador hos barn Skållning är den vanligaste orsaken till brännskador på barn. Drabbar framförallt barn från 9 månader upp till några år. Brännskador hos barn Första omhändertagandet: Kyl med svalt men ej iskallt vatten i 15 minuter. Längre kylningstid än 15 minuter ger inte bättre resultat utan kan istället öka risken för att man blir nedkyld. Behandling vid brännskada hos barn Vätsketillförsel Barnet förlorar vätska i och med att hudbarriären är skadad Viktigt att ersätta vätskeförluster En brännskada på mer än 15-20% bör behandlas med vätska. Mängden vätska beräknas enligt Parklands-formel, 4 ml x kroppsvikt (kg) x procent brännskadad hud. (Ex barn 20 kg med 30% brännskador ska erhålla 4x20x30= 2400 ml.) Vätskan ges under ett dygn varav hälften av vätskan de första åtta timmarna. 18

19 Behandling vid brännskada hos barn Smärtlindring hos barn Paracetamol, Ipren Midazolam rektalt eller per os innan omläggning Fotografering av brännskadan vid ankomst till Barnkir. Behandling vid brännskada hos barn Omläggning och rengöring görs oftast på avdelningen i badet, tillsätter grovsalt efter den mängd ljummet vatten som barnet badar i enligt speciellt schema. (Midazolam innan omläggning) Större delhudsskador läggs om med silverförband Mepilex AG (bakteriedödande skumgummiförband) som håller såren rena och även skyddar mot infektion. Tvättar och rengör brännskadan med mjuk svamp och flytande tvål. Förbandet byts efter 7 dagar. Smörja med vitt vaselin. Leksaker i badet, lugn musik och föräldrarna är med. Brännskada hos barn Lång läkningstid leder till ärrläkning. Ärren kan bli tjocka och hårda och de kan dra ihop sig så mycket att de även drar i den oskadade huden runt ärret (ärrdragningar.) Fullhudsskador som är större än några centimeter i diameter opereras oftast så snabbt som möjligt, så att läkningen går snabbare och blir så bra som möjligt. 19

20 Behandling vid brännskada hos barn Hudtransplantation Vid djupare skador behövs operation för att ersätta den brända huden. Fördelar med hudtransplantation - läkningen tar bara några dagar istället för månader och såret drar ihop sig mindre och ärren blir mindre och mjukare. Tre veckor efter att hudtransplantaten har läkt behandlas ärren med kompressionsbandage för att förbättra ärrläkningen. Kompressionsbandage (kroppsstrumpor) som sitter mycket stramt och anpassas efter barnet. De trycker på ärren och minskar risken för att ärren blir tjocka. Kompressionsbandage lindrar klåda. Glöm inte att titta på barnet vid en bedömning och ställningstagande för vidare åtgärder Tack för mig! 20