Kvinnor, män och kärnkraft

Transkript

1 STATENS KÄRNBRÄNSLE NÄMND SKN RAPPORT 50 Kvinnor, och kärnkraft AUGUSTI 1991

2 Var och hur skall vi slutförvara det använda käi inställningen i riksdag och regering är att det använda kämbränslet och kärnavfallet frän de svenska kärnkraftverken skall slutförvaras i Sverige. Ännu finns inget beslut om på vilken plats i Sverige slutförvaret skall byggas. Inte heller är det beslutat vilken metod som skall användas. Plats och metod för slutförvaret skall väljas med hänsyn till säkerhet och miljö liksom till vårt ansvar att förhindra spridning av sådant material som kan användas för att framställa kärnvapen. Kärnkraftföretagen presenterade 1983, genom Svens»: Kämbränslehantering AB (SKB), en metod för slutlig förvaring, KBS-3-metoden. I beslut 1984 om laddningstillstånd för reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3 uttalade regeringen att denna metod - som hade granskats ingående av svenska och utländska experter - "i sin helhet i allt väsentligt befunnits kunna godtas med hänsyn till säkerhet och strålskydd". I samma beslut påpekade regeringen också att ett slutligt ställningstagande till val av metod kräver ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete. Vem har ansvar för att det använda kärnbränslet tas om hand på ett säkert sätt? Det är kämkraftföretagen som har det direkta ansvaret för att det använda kärnbränslet hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. Det bakomliggande allna resonemanget är att den som driver en verksamhet har ansvar för att det görs på ett säkert sätt. Ansvaret omfattar också att ta hand om det avfall som uppstår vid verksamheten. Dessa tankegångar kommer till utt/yck i viktiga lagaräven på kämenergiområdet, bl a kärntekniklagen (1984) och finansieringslagen (1981). Kärnteknik- och finansieringslagen säger att kämkraftföretagen är skyldiga att bedriva den forskning som behövs för att det använda kämbränslet skall kunna tas om hand på ett säkert sätt. Samma lagar ålägger företagen att också svara för de kostnader son ppstår i samband med hantering och slutförvaring av avfallet. Det finns f^ra kärnkraftföretag i vårt land: Statens vattenfallsverk, Forsmarks Kraftgrupp AB, Sydsvenska Värmekraft AB och OKG AB. Dessa fyra företag äger gemensamt Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). I SKBs uppgifter ingår att i praktiken genomföra det arbete inom kärnavfallsområdet som företagen har ålagts att utföra. Staten har det övergripande ansvaret för säkerheten kring hanteringen och slutförvaringen. Tre myndigheter - statens kärnbränslenämnd (SKN), statens kärnkraftinspektion (SKI) och statens strålskyddsinstitut (SSI) - svarar för olika delar av den statliga övervakningen av kärnkraftföretagens avfallsverksamhet. Se vidare omslagets bakre insida

3 STATENS KÄRNBRÄNSLE SKN RAPPORT 50 NATIONAL BOARD FOR SPENT NUCLEAR FUEL AUGUSTI 1991 Kvinnor, och kärnkraft MARIA OSKARSON KÄRNAVFALLSPROJEKTET STATSVETENSKAPUGA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS UNIVERSITET JUNI 1991 UPPDRAGET AR FINANSIERAT AV STATENS KARNBRÄNSLENÄMND, SKN. FÖRFATTAREN/FÖRFATTARNA ANSVARAR FÖR ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS I RAPPORTEN.

4 Libergraf757lOl2 Tryck: Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991

5 Innehåll Förord Hur kon forldarast 11 Ma-rid 14 UUUUtf nil. m&b S K K ^ B M ^ IS k _ * ^ -- f I In.* II»IIIMMU-*- - _ J L M L itimm JU II I wn M M Uratinonno^rB I R M N H I M H H nvmhior» ocn i hhr«sieovochlnimkopomlcuiiilimftfiog«m.17 ucn UIIUIUronnanngfln. imnomr i vyvnwiirvssv» an och 22 Den frso c forklannyciis skmnodor i sornnolnsyii melon och 2t Don fjaroo ffondampjons skmnodor i nskuppfolffmng melon och 34 Varför ser större risker?. Kvinnor r mön och kämkrott ~ vod beror OMktsskMnodemo pot«»»»»»««42 Referenser 47 Rapporter utcjivno av Stolens kornbronslenoiitnqv 5KN«..«.»».»». M»»»»» s i

6 Förord Förståelse av attityder till kämkraftsanvändning är av mycket stor betydelse för att förstå hur olika attityder till hantering och förvaring av kärnavfallet uppstår och formeras. Kärnkraftförespråkare tenderar an uppfana frågor rörande kärnavfall annorlunda än kämkranmotståndare. Det är sedan tidigare känt an en av de viktigaste förklaringsfaktorema till kärnkraftåsikt är kön. Att försöka finna förklaringar till skillnaderna i s och s kämkraftattityd kan därför sägas ha en grundläggande relevans för an förstå attityder till allt som har med kärnkraftens användande, avvecklande och avfall an göra. Maria Oskarson

7 Kvinnor, man och kärnkraft Frågan om kärnkraftens vara eller inte vara har intagit en mer eller mindre central plats i svensk politik alltsedan minen av 1970-talet. Folkomröstningen i mars 1980 innebar nflgot av en avpolitisering, men, har det visat sig, endast en temporir sidan. Olyckan i Tjemobyl i april 1986 aktualiserade ånyo kärnkraftfrågan, liksom det faktum att det slutdatum som satts för svensk kämkraftanvändning - år kommer allt närmare. Kämkraftfrågan har ända från början varit något av en solitär bland politiska sakfrågor. Den har aldrig riktigt kunnat placeras in på den förhärskande vänster/höger-dimensionen i svensk politik vare sig om man ser till de politiska partiernas ståndpunkter eller till samband med andra politiska sakfrågor. Kämkraftfrågan skiljer sig också från de flesta andra sakfrågor när det gäller hur den är förankrad i olika befolkningsgrupper. Framförallt uppvisar kämkraftfrågan större skillnader mellan mans och s åsikter än någon annan politisk sakfråga. Kvinnor är generellt mer tveksamma till kämkraftanvändning än vad är. I folkomröstningen 1980 röstade 46 procent av na för en snabbaweckling av kärnkraften (linje 3), mot 32 procent av nen. Tabell 1 visar opinionsutvecklingen bland och mellan 1986 och 1990 i frågan om det var bra eller dåligt an Sverige satsade på kärnkraften.

8 Tabell 1. Opinionsutveckling i frågan om det var bra/dåligt att Sverige satsade på kärnkraften. SIFOs mätningar. Maj 1986 Bra Dåligt Ingen isikt Opinionsbalans Septl Nov Jan Maj Okt Mars lo Nov Apr Nov Febl Kommentar: Frågan lyder: "Med de erfarenheter vi nu har, tycker du att det var bra eller dåligt att vi satsade på kärnkraften?" Uppgifterna är hämtade från SIFOs nyhetsbrev. 8

9 Trots an andelen som uppger att det var diligt att Sverige satsade på kärnkraften stadigt minskat sedan den traumatiska Tjemobylolyckan i april 1986 är skillnaden mellan s och s åsikter ganska konstant. Mellan 25 och 30 procentenheter färre än anser att det var bra att vi satsade på kärnkraften. Skillnaden mellan andelen och som anser att det var dåligt med kämkraftsatsningen har minskat något, från drygt 20 procentenheter under 1986 till drygt 15 procentenheter under 1989 och Istället har andelen som inte uppger någon åsikt ökat något i de senare mätningarna. Samma mönster upprepas om frågan i stället gäller syn på avveckling av kärnkraften. En betydligt högre andel av na än av nen svarar an de anser an kärnkraften bör avvecklas till år 2010 eller tidigare. Tabell 2 visar utvecklingen av opinionen i awecklingstrågan sedan Trots an en minskad andel av befolkningen förordar en avveckling av kärnkraften senast år 2010 består skillnaden mellan och. Mellan 15 och 20 procentenheter fler än förordar en avveckling av kärnkraften i enlighet med det riksdagsbeslut som blev följden av folkomröstningen.

10 Tabeil 2. Opinionsutvecklingen när det gäller kärnkraftens användning biand och mån 1986 tul SOM 1986 irän Avveckla till år 2010 eller tidigare Avveckla efter är 2010 eller inte alls Ingen åsikt 4 2 Opinion balans SOM PSU VU SOM SIFO 1989/ SOM KIS SIFO 1990/ SIFO 1990/ Kommentar: Frågan som ställdes i samtliga undersökningar lyder: "1980 hade vi en folkomröstning om kärnkraften i Sverige. Efter folkomröstningen beslöt riksdagen att kärnkraften skulle avvecklas till år Vilken år din åsikt om kärnkraftens användning i Sverige?" SOM stå för Samhälle Opinion Massmedia och är en årlig brevenkät som sänds ut av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet till cirka 2000 personer. PSU står för SCBs 10

11 partisympatiundersökning (telefonintervju) och VU för valundersökningen vid Göteborgs universitet. KIS avser undersökningen Kärnkraften i Samhället (besöksintervju), och SIFO är de sedvanliga SlFO-mätningama vars resultat publiceras i SIFO nyhetsbrev. Opinionsbalansmåttet avser andelen som vill avveckla kärnkraften senast dr 2010 minus andelen som vill avveckla efter dr 2010 eller inte alls. Ett posit.vt värde anger en övervikt för att avveckla senast dr Hur kon skillnaderna mellan s och mans kärnkraftasikter förklaras? Hur kan då dessa skillnader mellan s och s åsikter i kämkraftfrågan förklaras? Varför uppvisar denna fråga så tydliga könsskillnader när få andra politiska sakfrågor gör det? Det finns inga självklara svar på dessa frågor. Sören Holmberg presenterar i boken Kampen om kärnkraften ett antal generella förklaringar till kärnkraftåsikt. 1 De första är olika typer av socio-ekonomiska faktorer, som kan förklara varför olika grupper i samhället har olika kämkraftåsikter. Den första ser på kämkraftmotstånd som ett informationsproblem. Med detta avses att niskor tenderar att vara skeptiska inför det okända och nya, men bara de får information minskar denna skepsis. En andra förklaring kallar Holmberg för indoktrineringsteorin, alltså att niskor indoktrinerats i slit- och slängmentaliteten och övcrflödssamhället. En tredje förklaring ser kärnkraftmotståndet som en smdborgerlig revolt mot det centraliserade industrisamhället. En fjärde förklaring ser konflikten om kärnkraften som en motsättning mellan centrum och periferi. Holmberg hänvisar här till Måns Lönnroth som definierar centrum som industrisamhällets stöttepelare, och som periferi de som inte har något inflytande över centrum (Holmberg och Asp 1984: ). En annan typ av förklaringsfaktorer som behandlas i Kampen om kärnkraften är renodlat politiska, och ser till sambandet mellan partisympati och kämkraftåsikt. Kärnkraften ses som en politisk sakfråga vilken som helst, där partiernas opinionsbildning och mobilisering är central. En helt annan typ av förklaringar tar fasta på ett förändrat värderingsklimat, och menar att kärnkraftfrågan fått något av rollen som indikator eller symbol för dessa nya värderingar. Bland annat har Ronald Inglehart i en artikel om post-materialismen framfört tanken att kärnkraftfrågan är en symbol för allt det som post-materialister motsätter sig (Inglehart: 1981: ). Sören Holmberg diskuterar kämkraftfrågan i relation till tillväxtekologidimensionen (Holmberg och Asp 1984: ). En variant på detta synsätt presenteras av Hans Zetterberg, tidigare chef för Sifo. Han urskiljer tre huvudtyper av värderingar - försörjningens värderingar, produktionens värderingar och reproduktionens värderingar. Kämkraftmotståndet 1 Holmberg presenterar inlc analyser av könsskillnader i kämkraflslsiklcr per se, sä är syftet här. Däremot diskuteras skillnader mellan och s åsikter genomgående. 1 1

12 återfinns eniigt detta synsätt framföraiit biand dem som omfattar reproduktionens värderingar. Då denna grupp till övervägande del omfattar, menar Zetterberg an detta kan förklara kvinnomas kämkraftmotstånd (Berg m fl 1980:28-29, 31, Holmberg och Asp 1984: ). En annan, mer psykologisk förklaring tar fasta på niskors riskbedömningar. Kämkraftsfrågan diskuteras mycket i termer av risker för olyckor och strålning. Det är därför rimligt att anta att det finns ett samband mellan hur kärnkraftens risker bedöms och åsikt om kärnkraften som energikälla. Syftet i denna uppsats är inte an försöka förklara kämkraftattityder i sig, utan att försöka finna förklaringar till skillnaderna i s och s kämkraftåsikter. Därför måste de förklaringsfaktorer som testas på något sätt skilja från. En faktor som tar fasta på förhållanden i vilka och är jämbördiga eller lika kan inte förklara könsskillnader. Till exempel kan ålder eller utbildning förklara kämkraftåsikt, men eftersom och i huvudsak uppvisor samma ålders- och utbildningsfördelning kan vi knappast förklara könsskillnaderna på detta vis. Vi måste därför försöka finna förklaringsfaktorer som dels har ett samband med kärnkraftåsikt, och dels skiljer sig åt mellan könen. Sören Holmbergs socio-ekonomiska forklaringsfaktorcr ovan pekar ut olika grupper där motståndet mot kärnkraften utifrån respektive teori skulle vara starkast eller svagast. De två första, informations- och indoktrineringsteorierna, ser framförallt utbildning och ålder som de förklarande faktorerna. Tanken om den småborgerliga revolten ser en konfliktlinje i kämkraftfrågan mellan bönder och småföretagare å ena sidan och storföretagare å andra sidan. Centrum-periferiförklaringen innebär att kämkraftmotståndet skulle var starkast i de grupper som kan räknas till periferin i Sverige - enligt Lönnroth unga niskor,, landsortsbor och niskor med intellektuella eller vårdande yrken. Zetterberg menar som redan nämnts att kan antas vara käiiikraftmotståndare i högre utsträckning än därför att de i högre utsträckning omfattar reproduktionens värderingar. Det är endast två av dessa teorier som genast kan avföras som förklaring till könsskillnaderna i kämkraftfrågan. Den första är den som ser kärnkraftmotståndet som en småborgerlig revolt. Kvinnor är varken bönder, småföretagare eller storföretagare i högre utsträckning än. Den andra är partisympatin. De skillnader som finns mellan och i partisympati är så små att de knappast kan förklara de betydligt större skillnaderna i kärnkraftfrågan. De teorier som i någon mening ser åsikterna för eller emot kärnkraften som avhängiga informations- eller kunskapsnivån kan dock inte avfärdas. Många studier om politiskt beteende och åsiktsbildning har visat att ofta har en lägre kunskap i "konventionella" politiska frågor och även ett lägre subjektivt politiskt intresse. Samtidigt finns andra studier som indikerar att "politik" kanske inte har samma innebörd för som tör. De första förklaringsfaktorerna till skillnaderna mellan s och s åsikter i kämkraftfrågan som kommer att 12

13 behandlas är därför intresse av energi- och kärnkraftfrågor och kunskap om kärnkrafifrågan. Motsättningar mellan centrum och periferi som förklaring till kärnkraftåsikt ligger nära tanken om rationellt självintressc. De: är väl känt att och är verksamma inom olika sektorer av arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar i hög grad rv tå vård, omsorg och utbildning och mera sällan inom produktionen. Den andra fcrxjanngen som skall testas tar därför fasta på arbetsposition, bransch och anställningssektor för att se om könsskillnaderna i kämkraftfrågan kan förklaras med könssegregationen i ar betslivet. Den tredje förklaringen vi skall undersöka utgår från tanken om kärnkraftfrågan som en indikator pa motsättningen mellan olika värderingstyper. Kämkraftfrågan ses ju ibland som en symbolfråga både för tillväxtivrare och miljövänner. Om det är så att och intar olika ståndpunkter längs en sådan konfliktdimension skulle detta kunna förklara skillnaderna i kärnkraftäsikt. Med andra ord, kan skillnaderna mellan s och s kärnkraftåsikt förklaras med könsbundna skillnader i samhällssyn? En fjärde testbar förklaring tar fasta på könsskillnader i riskuppfattning. Det har tidigare visat sig att i allhet uppger sig vara mer rädda och oroliga än. Om detta även gäller kärnkraften kan detta förhållande tänkas förklara nas högre tveksamhet inför användandet av kärnkraften. En avslutande tänkbar förklaring till varför och uppfattar kärnkraften olika är att hänvisa till könsskillnader per se - alltså könsroller eller till och med genetiska skillnader. Denna typ av förklaring är den svåraste att testa, och också den mest kontroversiella. Psykologiprofessom Lennart Sjöberg har förklarat s skepsis till kärnkraften mec att i högre utsträckning än är engagerade i kommande generationer (Sjöberg 1977). Hans Zetterberg och hans medarbetare formulerar motsvarande uppfattning på följande sätt: "Kvinnans eget reproduktiva centrum, hennes reproduktionsorgan, har beskrivits av psykoanalytikern Eric Homburger Erikson som hennes 'inre rum'. Erikson antydde att detta inre rum är fundamentalt för s uppfattning av sig själva, för deras sätt att reagera på omvärlden och för deras personlighet. Ett hot mot deras fysiska integritet genom radioaktiv strålning som kunde skada deras inre rum kunde därför representera en attack på deras psykologiska integritet. Det är kanske därför som skräcken för strålning var speciellt hotfull för många. Kärnkraften var som en våldtäkt: den oönskade strålningen som åstadkoms av manlig teknologi trängde in i kvinnans inre rum och förstörde hennes reproduktionsförmåga. I varje fall sågs kärnkraften alldeles bestämt av många som nens sätt att behålla eller öka den materiella produktionen genom att riskera själva käman i reproduktionen, idag och för kommande generationer".(berg m fl 1980:40-41) I samma artikel kopplas också kärnkraftmotst/ind ihop med feminism (ibid s.38) Denna typ av mer eller mindre öppet sexistiska förklaringar till s kämkraftmotstånd har varit vanliga i kärnkraftdebatten, som liksom de flesta andra debatter i Sverige ju har dominerats av. Att vetenskapligt testa denna typ av 13

14 hypoteser är svårt, dä själva könsrollerna ofta är vagt definierade och därmed svära att operationalisera. 2 Skillnader i s och s könsroller ses i denna uppsats därför närmast som residualförklaringar. Material Statsvetenskapliga institutionen har allt sedan 1976 intresserat sig för kärnkraftfrägan som forskningsområde. Den första större intervjuundersökningen om attityder till kärnkraften genomfördes i samarbete med Sifo under hösten 1976 och presenteras i boken Väljarna och kärnkraften (Holmberg m fl (1977). I samband med folkomröstningen 1980 genomfördes en större undersökning som inkluderade både media och väljare (Holmberg och Asp (1984) Kampen om kärnkraften). Jörgen Westerståhl och Folke Johansson genomförde under 1986 en studie av mediedebatten omedelbart efter Tjernobylolyckan och av då aktuell opinion bland experter och allhet (Westerståhl och Johansson (1987) Svensk kärnkraft efter Tjernobyl. En undersökning av expertåsikter, massmedier och folkopinion). Sedan 1986 har Kärnavfallsprojektet under ledning av Sören Holmberg och Kent Asp genomfört regelbundna medborgar-, medie- och aktörsstudier kring opinionsbildningen i kämkraftfrågan, särskilt kärnkraftens avfallsfråga. 3 Denna uppsats baseras huvudsakligen på en intervjuundersökning kallad Kärnkraften i samhället (KIS) som genomfördes inom ramen för kärnavfallsprojektet i samarbete med SCB kring årsskiftet 1989/1990. Undersökningen omfattar 1827 timslånga besöksintervjuer med ett representativt urval av Sveriges befolkning i åldern 18 till 80 år. 2 Samma ståndpunkt gentemot dessa sexistiska teorier intog Sören Holmberg i Kampen om kärnkraften (1984: ). Han går sä långt som att ifrågasätta allvaret i Hans Zetterbergs (och hans medarbetares) manschauvinistiska förklaringar till s skepsis inför kärnkraften. 3 Kfrnavfallsprojektet finansieras av Statens kämbränslenämnd. Tidigare publicerade uppsatser inom projektet är Kent Asp och Per Hedberg (1988): Opinionsbildning i kärnkraftens avfallsfråga: Mediestudicrna - teoretiska utgångspunkter och empiriska undersökningar. SKN rapport 24, Monika Djcrf (1988a): Samhällsdebatt i energi- och kämkraftsfrågor: Utbudet av skrifter och tidskriftsartiklar om kärnavfall, kärnkraft och energiförsörjning under åren SKN rapport 25, Monika Djerf och Per Hedberg (1988): Bibliografi: Utbudet av skrifter och tidskriftsartiklar om kärnavfall, kärnkraft och energiförsörjning under åren SKN rapport 26, Sören Holmberg (1988): Svenska folkets åsikter om kärnkraft och slutförvaring efter Tjernobyl. SKN rapport 30. Sören Holmberg (1989) 'Kärnkraftsopinioncn 1 i Holmberg, S. och Wiebull, L. (red) Åttiotal. 14

15 Kärnkraftopinionen bland och i KlS-undersokningen Resultaten i KIS visar samma bild av kärnkraftopinionen som tidigare mätningar. Tabell 3 visar kvinnon* och s allna inställning till kärnkraften. Tabell 3. Kärnkraftåsikt bland och i olika socio-ekonomiska grupper. För Emot Ingen Opinionskärnkraft kärnkraft åsikt balans n Samtliga Kvinnor Män Låg utbildning M i-' Utbildning,mellannivå Hög utbildning år ] ' år år Ren landsbygd j jt 135 J

16 Mindre tätort ] Stad/större tätort ] Kommentar: Intervjufrågan lyder: "Det finns olika uppfattningar om kärnkraften som energikälla. Vilken år Din inställning? Är Du i huvudsak för eller emot kärnkraften eller har Du ingen åsikt i frågan?" Opinionsbalansmåttet avser andelen som är i huvudsak för kärnkraften minus andelen som är i huvudsak emot kärnkraften. Ett positivt värde anger således att en majoritet år för kärnkraften. I befolkningen som helhet är 15 procentenheter fler i huvudsak för kärnkraften än i huvudsak emot den, 49 procent är för kärnkraften som energikälla och 34 procent emot. Av de intervjuade na uppger 34 procent sig vara i huvudsak för kärnkraften och 42 procent i huvudsak emot den. 24 procent av na uppgav sig inte ha någon åsikt om kärnkraften som energikälla. Av nen uppgav 62 procent sig vara för kärnkraften och 27 procent emot. Andelen utan åsikt var lägre bland nen än bland na, 11 procent. Opinionsbalansen sedd som skillnaden mellan andelen för kärnkraften och andelen emot är således - 8 bland na och +35 bland nen. Om dessa opinionsbalanser subtraheras får vi ett mått som vi kan kalla det totala opinionsavståndet mellan och. I inställning till kärnkraften kan således opinionsavståndet anges till I tabell 3 redovisas också inställningen till kärnkraft bland och i några olika socioekonomiska grupper. Utbildning har ett ganska tydligt samband med kärnkraftåsikt. Främst gäller detta bland, då 14 procentenheter fler av de högutbildade än de lågutbildade na uppger sig vara emot kärnkraften, medan 15 procentenheter fler bland de lågutbildade uppger sig vara utan åsikt i frågan. Detta återverkar på skillnaden mellan s och s kämkraftåsikt. I den lågutbildade gruppen är opinionsavståndet mellan och 31, mot 56 i den högutbildade gruppen. 4 Om analysen begränsas till enbart dem som uppgivit åsikt i frågan blir opinionsbalansen -10 bland och +38 bland, alltså ett större opinionsavstånd än dä den obestämda gruppen inkluderas i analysen. Av dem med åsikt i frågan uppger sig 67 procent av na vara av bestämd uppfattning, 29 procent av na är bestämt för kärnkraften och 37 procent bestämt emot. övriga 44 procent av na med '.sikt i kärnkraftsfrågan är mer tveksamma. Bland nen uppger sig 80 procent vara bestämda i sin kämkraftsåsikt. 57 procent av nen med uttalad kämkraftsåsikt är bestämt för kärnkraften och 23 procent bestämt emot. 20 procent av nen med kämkraftsåsikt är mer tveksamma i sin inställning. Bland nen är det främst bland karnkraflsförespråkarna som de tveksamma finns, medan det bland na främst är bland karnkraftsmotståndarna. 16

17 Skillnaden mellan s och s kämkraftåsikt är vidare störst i den yngsta åldersgruppen, 18 till 30 år, och minskar med ökande ålder. Både bland och är den yngsta åldersgruppen mest tveksam till kärnkraften, och också mest benägen att uppge "ingen åsikt" på frågan om kämkraftåsikt. Kärnkraftmotståndet är starkast både bland och på landsbygden, där också skillnaden mellan s och s kärnkraftåsikt är minst. Detta är sannolikt en återspegling av partisympati (centerpartiets starka ställning) och av landsbygdens svagare involvering i industrisamhället. Den första förklaringen: skillnader mellan s och s intresse av och kunskap om kärnkraftfrågan Den första förklaringen till skillnaderna mellan s och s inställning till kärnkraften tar fasta på uppfattningen om kärnkraftmotstånd som ett informationsproblem. Är orsaken till att är mer tveksamma till kärnkraften än nen att de inte är intresserade av energifrågor, och inte heller har lika goda kunskaper i frågan som nen har? Detta kan tyckas vara en fördomsfull frågeställning, men likväl är den ofta förekommande. Om vi börjar med frågan om intresse så är det förvisso så att uppger sig vara något mindre intresserade av frågor som har med energi och kärnkraft att göra. Nära dubbelt så hög andel av nen som av na uppgav sig vara mycket intresserade av denna typ av frågor (22 procent mot 13 procent). Om svarskategorierna "mycket" och "ganska" intresserade slås samman hamnar 79 procent av de intervjuade nen och 68 procent av na i denna kategori.^ Tabell 4 visar betydelsen av intresse av energi- och kämkraftfrågor för skillnaderna mellan s och s kärnkraftåsikt, och i figur 1 visas motsvarande opinionsbalans och opinionsavstånd. 5 Detta kan jämföras med fördelningen för politiskt intresse. 59 procent av nen och 49 procent av na som intervjuades i KIS89 uppgav sig vara mycket eller ganska intresserade av politik. 17

18 Tabell 4. Intresse av energi och kärnkraftfrågor och kärnkraftåsikt bland och. Procent och opinionsbalans. För kärnkraft Emot kärnkraft Ingen åsikt Opinionsbalans/avstånd n Mycket intresserad ] Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad fit Kommentar: Opinionsbalansmättet avser andelen för kärnkraft min:is andelen emot kärnkraft. Ett positivt värde anger således att en majoritet är i huvudsak för kärnkraften. Opinionsavståndet anges som opinionsbalansen bland krnnnor minus opinionsbalansen bland mån. Figur 1. Intresse av energi och kärnkraftfrågor och kärnkraftåsikt bland och. Opinionsbalans och opinionsavstånd \ / \ mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Kommentar: Uppgifterna är hämtade från tabell 4. 18

19 Skillnider i intresse av energi- och kärnkraftfrågor mellan och har en samband med skillnaderna i kämkraftåsikt. Om det vore så att skillnaden mellan s och s kärnkraftåsikt enbart berodde på könsbundna skillnader i intresse av energifrågor skulle opinionsavståndet närma sig noll då kontrollen för intresse införs. Om däremot skillnader i intresse av energifrågor inte har någonting alls att göra med skillnaderna mellan s och s kämkraftåsikter, skulle det ursprungliga opinionsavståndet bestå. 6 Detta framgår tydligare då opinionsbalanserna ritas in i en figur, som i figur 1. Figur 1 visar snarast ett interactionsmönster. Skillnaden mellan s och s kämkraftåsikt är allra störst bland dem med störst intresse, medan skillnaden är ganska liten bland de och som uppgivit att de inte alls är intresserade av energifrågor. Att sambandet har denna form förklaras framförallt av att det finns ett starkt samband mellan intresse av energi- och kärnkraftfrågor och ställningstagande i kärnkraftfrågan. Bland dem som uppgav sig sakna intresse för energi- och kärnkraftfrågan svarade drygt 40 procent att de inte hade någon åsikt om kärnkraften, mot cirka 5 procent bland dem med stort intresse av energifrågor. Sambandet mellan intresse och åsikt i kämkraftfrågan har ett lite olika mönster bland och. Bland är det framförallt andelen som är mot kärnkraften som minskar med minskande intresse, medan det bland nen är andelen som är/öv kärnkraften som minskar kraftigast. Det finns med andra ord ingenting som antyder att de könsrelaterade skillnaderna i kärnkraftåsikt skulle bero på skillnader i intresse av energi- och kärnkraftfrågor. Nästa fråga gäller om det är skillnader i kunskap om kärnkraften som förklarar de könsrelaterade åsiktsskillnaderna. Tidigare studier har visat dels att kärnkraftanhängare i allhet är mer kunniga i kärnkraftfrågor än kärnkraftmotståndare, dels att i allhet är mindre kunniga än i frågor som rör kärnkraften (se t ex Holmberg 1988:34, 1984:307)7 Kvinnor uppvisar även i KIS-undersökningen en lägre kunskapsnivå än nen. På tre öppna frågor om vilka partier som är för att avveckla kärnkraften före år 2010, till år 2010 respektive inte vill ha en avveckling till år 2010, var skillnaden mellan andelen och andelen som gav åtminstone två rätta svar 14 procentenheter.** Vad gäller rena sakkunskapsfrågor var skillnaden mellan och större. 25 procentenheter fler än kunde svara rätt på åtminstone tre av de fem frågorna. Däremot ger knappast resultaten i KIS stöd för tesen att kärnkraftanhängare generellt är mer kunniga i kärnkraftfrågor än vad kärnkraftmotståndare är. Med 6 Det ursprungliga opinioasavslåndct, alltså skillnaden mellan opinionsbalansen bland och bland, var 43, (-8-35) och redovisas i tabell 3. ' Detta gäller främst när kunskap om kärnkraften mäts med hjälp av kunskapsfrågor. Om man istället ser till förmåga att argumentera för sin ståndpunkt är skillnaden mellan könen mindre för au inte säga obetydlig. Se vidare Holmberg m fl 1977:86-87, 1984: Däremot redovisade och olika argument för sin ståndpunkt, framförallt bland dem som var motståndare till kärnkraften. ^ Detaljer om kunskapsindexen ges i kommentaren till tabell

20 kännedom on det starka sambandet mellan kön och kunskapsnivå är dei naturligtvis nödvändigt att se sambandet mellan kärnkraftåsikt och kunskapsnivå separat för och. Det visar sig då att bland nen är kämkraftanhängama något mer kunniga i sakkunskapsfrågorna, medan det inte är någon skillnad mellan anhängare och motståndare i kunskaper om partiernas kärnkraftståndpunkter. Bland är det på fiagan om partiernas ståndpunkter som anhängarna av kärnkraften har något bättre kunskaper. På sakkunskapsfrågorna är karnkraf'motstandarna något kunnigare. 9 Frågan är då vilken betydelse dessa kunskapskillnader mellan och har för skillnaden i kämkraftåsikt. Resultatet visas i tabell S och figur 2. Tabell 5. Kunskap om kärnkraftfrågor och kärnkraftåsikt bland och. Procent och opinionsbalans. För kärnkraft Emot kärnkraft Ingen åsikt Opinionsbalans/avstånd n antal rätt partikunskap 0-1 rätt ] rätt J antal rätt sakkunskap 0-2 rätt rätt för kärnkraft cmol kärnkraft för kärnkraft emot kärnkraft 2-3 rätt partikunskap rätt sakkunskap

21 Kommentar: Partikunskapsindexet bygger på tre öppna frågor om vilka partier som är för att avveckla kärnkraften snabbare än nil år 2010 (rätt svar är om något av partierna c, kds, vpk eller mp är nämnt, och inga andra partier), vilka partier som är för en avveckling till år 2010 (rätt svar är något av partierna s ocnfp nämnt, och inga andra och vilket eller vilka partier som är emot en avveckling till år 2010 (rätt svar är m nämnt och inga andra). Sakkunskapsindexet är konstruerat av fem olika kunskapsfrågor. Två av frågorna var öppna: om var någonstans Sveriges kärnkraftverk finns (rätt svar om minst tre är korrekt nämnda), om hur stor andel av den el vi använder i Sverige som kommer från kärnkraften (rätt svar 40-60%). Tre frågor var av typen rätt/fel och löd "All sjötransport av högaktivt kärnavfall i Sverige sker med fartyget Sigyn" (rätt), "Det uran som används i svenska kärnkraftverk bryts i Ranstad i Västergötland, (fel) och "I Sverige har vi bestämt att allt använt kärnbränsle skall upparbetas sä att vi kan använda det igen" (fel). Opinionsbalansmåttet avser andelen för kärnkraft minus andelen emot kärnkraft. Ett positivt värde anger således att en majoritet är i huvudsak för kärnkraften. Figur 2. Kunskap om kärnkraftfrågor och kärnkraftåsikt bland och. Opinionsbalans och opinionsavstånd Partikunskap \ 1 I t J 0-1 rätt -100,\ \ H L» 2-3 rätt Sakkunskap f r-\ / \ 0-2 rätt f JP /+ 2 * -T 3-5 rätt Opinionsbalansen är i stort sett densamma för respektive med olika kunskapsnivå. Främst är det andelen som tagit ställning i frågan som skiljer sig åt mellan dem med låg och med hög kunskap. Opinionsavståndet, alltså det mått på könsbundna skillnader som används här, påverkas knappast alls av kunskapsnivå. Det tycks med andra ord vara så att skillnaderna mellan s och s kunskapsnivå i kärnkraftfrågan inte alls kan bidra med någon förklaring till varför är emot kärnkraften i mycket högre utsträckning än vad är. Sammanfattningsvis kan sägas att intresse- och kunskapsfaktom knappast kan förklara varför och tycker olika om kärnkraften. Hur pass intresserad man är av kärnkraftfrågan och hur pass kunnig man är har främst betydelse för själva åsiktsförekomsten, både bland och, men knappast för vilken åsikt man har. 21

22 Den andra förklaringen: skillnader i egenintresse mellan och Kan skillnaderna mellan s och s kämkraftåsikter förklaras med att och har olika egenintrcssen - här främst utifrån arbetsposition. Kvinnor i Sverige förvärvsarbetar i dag i nästan lika hög grad som nen. 10 Men och arbetar inom olika yrken. Fyra av tio (42 procent) av alla förvärvsarbetande fanns är 1985 i yrken med minst 90 procent - exempelvis inom vårdyrken och allt kontorsarbete. 45 procent av nen arbetade på motsvarande sätt i yrken med minst 90 procent. Under 1980-talet har könssegregationen på arbetsmarknaden snaras: skärpts. 11 Kvinnor och arbetar också inom olika sektorer av arbetsmarknaden. 46 procent av na arbetade 1989 med undervisning eller sjukvård inom den offentliga sektorn, medan 34 procent av nen arbetade inom den privatägda tillverkningsindustrin. En möjlig förklaring till könsskillnaderna i kärnkraftåsikt skulle kunna vara att och har så olika erfarenheter och intressen i sitt arbetsliv. Män arbetar i mycket högre utsträckning än inom den energiberoende tillverkningsindustrin. De kan tänkas se en direkt koppling mellan energitillgång och energipris och det egna jobbet. Kvinnor befinner sig enligt detta resonemang i en mindre utsatt position. I folkomröstningsundersökningen 1980 fanns ett visst samband mellan linjeval och hur intervjupersonen uppfattade att en kämkraftavveckling skulle drabba den egna branschen. Den största övertygelsen om att en avveckling skulle försämra den egna branschens framtidsmöjligheter fanns inom metall- och verkstadsindustrin. 48 procent uppgav att de trodde branschens möjligheter skulle försämras vid en kämkraftavveckling (Holmberg och Asp 1984:357 tabell 9.14). I KIS-undersökningen ställdes inga subjektiva frågor om hur en kärnkraftavveckling skulle påverka den egna arbetssituationen eller liknande. Sannolikt är de flesta svenskar efter drygt 10 års energidiskussioner medvetna om vilka branscher som är mer direkt energiberoende och vilka som är mindre beroende av billig energi. Analysen här kommer därför att begränsas till betydelsen av yrke, yrkessektor och anställningssektor för skillnaderna mellan s och s kärnkraftåsikt. Ett förhållande som är av en viss betydelse är att yrke i allhet har ett starkt samband med partitillhörighet i Sverige, och att det också finns ett samband mellan partitillhörighet och kärnkraftåsikt. 12 Då detta snarast är en förklaring till kärn förvärvsarbetade 85 procent av na i åldern år och 90.4 procent av nen procent av de förvärvsarbetande na jobbade mer än 35 timmar i veckan, mot 83.8 av de förvärvsarbetande nen (På tal om och. Lathund om jämställdhet SCB 1990 s 39). 1 På tal om och. Lathund om jämställdhet SCB 1990 s Se t ex de analyser av samband mellan yrke och partival som finns i Maria Oskarsens kapitel i Gilljam och Holmberg (rcd)-(1989): Rön, blått, grönt. För analyser av samband mellan yrke, partival och kämkraflsåsikt, se Holmberg och Asp (1984) kapitel 9. 22

23 kraftäsikt och inte till varför och skiljer sig ät i kärnkraftfrägan, kommer inte de indirekta sambanden att analyseras. I tabell 6 redovisas kämkraftäsikt bland och med olika yrken, och i figur 3 motsvarande opinionsbalans och opinionsavständ. Tabell 6. Kärnkraftåsikt bland och i olika yrkesgrupper Endast förvärvsarbetande. Procent och opinionsbalans. För kärnkraft Industriarbetare Emot kärnkraft Ingen åsikt Opinionsbalans/avstånd n Övriga arbetare Lägre tjänste Mellantjänste JV/Å Högre tjänste Småföretagare J-TV» Jordbrukare Kommentar: Yrkesindelningen presenteras i Holmberg, Gilljam, Oskarson (1987) Valundersökning Teknisk rapport. 23

24 Figur 3. Kärnkrqftdsikt bland och i olika yrkesgrupper Endast förvärvsarbetande. Opinionsbalans och opinionsavstånd Kommentar: Uppgifterna är hämtade från tabell industriarbetare övriga arbetare lägre tjänste melläntjänsteman högre tjänste småföretagare jordbrukare Yrkestillhörigheten har en begränsad betydelse för skillnaderna mellan s och s kärnkraftåsikt. De mest negativa till kärnkraften är jordbrukare av båda kön. Detta är knappast förvånande då jordbrukarnas parti - centerpartiet - också har varit drivande emot kärnkraften. Skillnaden mellan och i kämkraftåsikt är emellertid nästan konstant. Opinionsavståndet bland jordbrukarna är 39. Detta skall jämföras med opinionsavståndet bland samtliga förvärvsarbetande som är 46.»3 Den yrkesgrupp som är mest positiv till kärnkraften är de manliga högre tjänstenen, där för övrigt det kärnkraftvänliga moderata samlingspartiet också har sitt starkaste stöd. Också kvinnliga högre tjänste är förhållandevis positiva till kärnkraften. Men även inom denna grupp är skillnaden mellan och stor. Bland kvinnliga högre tjänste är opinionsbalansen -5, mot +53 bland de manliga kollegorna. Opinionsavståndet är alltså 58 bland de högre tjänstenen. Alba störst skillnad mellan s och s kärnkraftåsikt återfinns bland tjänste på mellannivå, där övervikten för kärnkraftrnotståndama bland na är nästan lika stor som övervikten för kärnkraftanhängarna bland nen. Opinionsavståndet är hela 61. Gruppen mellantjänste är dock allt annat än!3 Kämkrafuåsiki bland förvärvsarbetande och. Kvinnor 33 Män 62 För kärnkraft Emot kärnkraft Ingen åsikt n

25 homogen. Kvinnliga och maniiga meilantjänste arbetar ofta med hch olika yrken. 14 Av större teoretisk relevans är kanske att se på yrkessektor och kämkraftåsikt. Utifrån den inledande diskussionen är det om man jobbar inom industriproduktion eller sjukvård som kan tänkas ha betydelse, snarare än om man är ingenjör eller sjukvårdsbiträde. Yrkesgruppsindelningen i tabell 6 är främst hierarkiskt ordnad, och tar därför endast i begränsad omfattning fasta på vad man arbetar med. I tabell 7 redovisas kämkraftåsikt bland och inom olika yrkes- och anställningssektorer. Se även Holmberg och Asp 1984:350. Om analysen begränsas till tjänste inom reproduktionsscktorn är skillnaden mellan s och s kärnkraftsåsikt mindre. Opinionsbalansen är då -29 bland na och -t-19 bland nen - ett opinionsavstånd på 48. Manliga tjänste inom rcproduktionsscklorn (t ex lärare, läkare) är mindre positivt inställda till kärnkraft än andra manliga tjänste, men ändå betydligt mer positiva än vad na är. ' 4 25

26 Tabell 7. Kärnkraftåsikt bland och i olika yrkes- och anställningssektorer. Endast förvärvsarbetande. Procent och opinionsbalans. Jordbruk För kärnkraft Emot kärnkraft Ingen åsikt Opinionsbalans/avstånd n 3 42 Produktion ] Cirkulation Hl Reproduktion Förvaltning Privat sektor Offentlig sektor ] Kommentar: Yrkesindelningen presenteras i Holmberg, Gilljam, Oskarson (1987) Valundersökning Teknisk rapport. 26

27 Figur 4. Kärnkraftåsikt bland och mån i olika yrkessektorer och anställningssektorer. Endast förvärvsarbetande. Opinionsbalans och opinionsavstånd man + 10U Jordbruk \ Produktion \ Cirkulation f Reproduktion Förvaltning Privat sektor { Offentlig sektor Kommentar: Uppgifterna år hämtade från tabell 7. Inte heller vilken yrkessektor man arbetar inom har någon större betydelse för skillnaderna mellan s och s kärnkraftåsikt. Snarast är yrkessektor av mindre betydelse för könsskillnaderna än yrkesgrupp. Den begränsade effekten visar dock ett förväntat mönster. Skillnaderna är störst inom produktionssektorn och minst inom jordbruks- och reproduktionssektom. Andelen manliga kärnkraftmotståndare är nästan dubbelt så stor inom jordbruks- och reproduktionssektom som inom de övriga sektorerna, och även andelen kvinnliga kärnkraftmotståndare är betydligt högre bland dem som arbetar inom jordbruket eller med vårdande eller undervisande yrken. Mer även inom dessa sektorer är skillnaderna mellan s och s kämkraftåsikter betydande. Störst betydelse tycks anställningssektor ha för nen. Opinionsbalansen bland varierar mellan -5 inom jordbrukssektorn till +45 inom förvaltningssektorn. För varierar opinionsbalansen mellan - 31 för anställda inom jordbnikssektom till + 2 för anställda inom förvaltning. Det väsentliga måttet för skillnaderna mellan s och s kärnkraftåsikter - opinionsavståndet - varierar mellan 26 för jordbrukssektorn och 46 för produktionssektorn. Anställningssektor har således en begränsad betydelse för förståelsen av varför s och s kärnkraftåsikter är så olika. Inte heller det faktum att i högre utsträckning än är offentligt anställda förklarar varför är mer negativa till kärnkraften än vad är. Anställda inom den offentliga sektorn är något mer negativa till kärnkraftanvändningen än vad privatanställda är. Detta gäller både och. Skillnaden mellan privat och offentligt anställda är dock störst bland na. De offentliganställda na visar en klar majoritet av kärnkraftmotståndare - opinionsbalansen är -19 mot -1 bland de privatanställda. Då i olika anställningssektorer skiljer sig mindre åt när det gäller 27

28 kärnkraftåsikt blir opinionsavståndet störst för de offentliganstälida - 47 mot 38 för de privatanställda. Yrkes- och sektorstillhörighet har alltså en viss, men begränsad, betydelse för kärnkraftåsikt. Den effekt som finns påverkar och på samma vis. Egenintresse utifrån position på arbetsmarknaden kan inte ge någon entydig förklaring till varför kärnkraftfrågan bedöms så olika av och av. Den tredje förklaringen: skillnader i samhällssyn mellan och En möjlig förklaring till att och skiljer sig såpass åt när det gäller kärnkraftåsikt är att det finns könsbundna skillnader i hur man ser på samhället. Kämkraftfrågan kan inte entydigt relateras samhällets ekonomi och fördelning såsom de flesta andra politiska sakfrågor. Kärnkraftfrågan är ingen vänsterhögerfråga, utan indikerar snarast en annan politisk dimension. 15 Detta innebär att andra politiska värderingar och prioriteringar än de "vanliga" kan ligga bakom ställningstagandet. Vad det är för slags skillnader i värderingar eller samhällssyn som är relevanta för frågan om könsskillnader i kämkraftåsikter är inte självklart. Man kan tänka sig att ställa upp en gd begreppspar som på något vis kan antas återspegla den relevanta dimensionen. Exempel på sådana är: tillväxt produktion materialist hårda frågor mansvärden manskultur ekologi reproduktion postmaterialist mjuka frågor kvinnovärden kvinnokultur Hans Zetterberg och hans medarbetare menade i samband med folkomröstningen att kämkraftdebatten avslöjade en klar skillnad mellan företrädare för produktionens och reproduktionens värderingar, och vidare att na oftare än nen företrädde reproduktionens värderingar (Berg m fl 1980:37). Den danske statsvetaren Jörgen Goul Andersen skriver i boken Kvinder og politik (1984) att frågan om kärnkraft är relaterat till grundläggande kvinnovärden, eftersom riskerna med kärn- 15 Kärnkraftsfrågan som indikator på en "ny" politisk dimension diskuteras bland annat av Sören Holmberg i Statsvetenskaplig lidskrift 1978 nr 2, Roger Bcrnow och Torsten österman i Sociologisk forskning 1980 nr 3-4, Evert Vedung i Tvärsnitt 1979 nr 1 och Walter Korpi i Sociologisk forskning 1980 nr 3-4. För det sena 1980-talets diskussion om en "grön dimension se Martin Bcnnulfs kapitel 'Det gröna genombrottet' i Gilljam och Holmberg (red) Rött blått grönt

29 kraft inte endast omfattar sjukdom och död utan också genetiska skador (Goul Andersen 1984:263). I denna uppsats skall inte begrepp som reproduktionens värderingar eller kvinnovärden diskuteras närmare. I stället koncentreras analysen till betydelsen av olika samhällssyn. Sören Holmberg fann i folkomröstningsundersökningen 1980 att "ungefår hälften av skillnaden i kärnkraftåsikt mellan och försvinner om vi tar hänsyn till tillväxt/ekologiåsikterna och det faktum an är mer ekologiskt orienterade än."(holmberg och Asp 1984:470) I KIS-undersökningen ställdes en rad frågor om hur viktigt intervjupersonen tyckte det var att satsa på olika typer av samhällen. Dessa frågor fanns också med i folkomröstningsundersökningen och i samtliga valundersökningar under talet, och har tidigare visat samband med kärnkraftåsikt. 16 I tabell 8 redovisas medelvärden för olika samhällstyper bland och. Tabell 8. Bral dåligt att satsa på olika typer av samhällen bland och. Medelvärden där 0 står för mycket dåligt förslag och 10 för mycket bra förslag. Satsa på... man skillnad... ett samhälle med mer privat företagsamhet och marknadsekonomi ett samhälle som utnyttjar avancerad teknik som datorer och industrirobotar så att produktionen blir effektiv satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt ett socialistiskt samhälle ett samhälle med hög ekonomisk tillväxt och hög produktivitet ett samhälle där kristna värden spelar en större roll ' Intervjupersonen ombads att på en skala frän 0 till 10 ange hur viktigt det är att satsa på sex olika typer av samhällen. Frågans form innebär inte någon explicit jämförelse mellan olika typer av samhällen. 29

30 Kommentar: Frågan lydde "På det hår kortet har jag en lista medförslag på olika slags samhällen som en del niskor anser att vi bör satsa pä i framtiden i Sverige. Jag skulle vilja höra vad du anser omförslagen Du kan svara med hjälp av skalan på kortet." Kvinnor är mer positivt inställda än till ett samhälle som satsar på miljön, socialismen och kristna värden. Män som grupp är mer positiva än till ett samhälle med mer marknadsekonomi, avancerad teknik och ekonomisk tillväxt. Skillnaderna mellan könen är med undantag för synen på tekniksamhället små. Det mönster som uppdagas är dock det förväntade. Männen är mer välvilligt inställda än na till tillväxtsamhället. Frågan är om dessa skillnader i samhällssyn kan förklara skillnaderna i synen på kärnkraftens användande. Innan denna fråga analyseras med hjälp av de tidigare använda opinionsavståndet skall bedömningen av de olika samhällstyperna jämföras mellan och med olika åsikter i kärnkraftfrågan. Resultatet presenteras i tabell 9. 30

31 Tabell 9. Bra/dåligt att satsa på olika typer av samhällen bland mån och med olika kårnkraftåsikt. Medelvården där O står för mycket dåligt förslag och 10 för mycket bra förslag. För kärnkraft Emot kärnkraft Ingen åsikt Skillnad för-emot... marknadsekonomi avancerad teknik miljövänligt socialistiskt hög tillväxt kristna värden Uppfattningen om olika samhällstyper har som väntat e" ganska tydligt samband med åsikt i kärnkraftfrågan. De som gärna ser att vi satsar på ett samhälle med mer marknadsekonomi, avancerad teknik och hög ekonomisk tillväxt är i högre utsträckning positiva till kärnkraften än de som mindre gärna ser denna typ av satsningar. Störst betydelse har inställningen till att satsa på ett mer miljövänligt samhälle. Medelvärdet på denna fråga är 1.6 procentenheter högre bland dem som är emot kärnkraften än bland dem som är för den. Detta gäller både bland och. Som framgår av tabell 9 är skillnaderna i medelvärden ganska lika bland och, men endast när det gäller en av samhällstyperna är skillnaden identisk, nämligen i frågan om ett mer miljövänligt samhälle. 31

32 Frågorna om olika samhällstyper har i tidigare sammanhang slagits samman till två olika index - ett som mäter vänster/högeråsikt och ett som mäter åsikter på vad som brukar kallas ekologi/tillväxtdimensionen 17 I tabell 10 har dessa båda index grupperats och analyserats bland och med olika kärnkraftåsikt. På detta vis är det möjligt att studera opinionsavstånd på samma vis som tidigare. Tabell 10. Vänsterlhögerå:;ikt, ekologiltillväxtåsikt och kärnkraftåsikt bland och. Procent. Vänster För kärnkraft Emot kärnkraft Ingen åsikt Opinionsbalans/avstånd JTVJ n Mitten Höger Ekologi Mitten Tillväxt Kommentar: För indexens konstruktion, se not Vänster/högcrindexct är konstruerat av frågorna om ett samhälle med marknadsekonomi och ett socialistiskt samhälle. Ekologi/tillväxtindcxct är konstruerat av frågorna om ett samhälle med hög ekonomisk tillväxt, ett miljövänligt samhälle och ett samhälle som utnyttjar avancerad teknik. Tidigare har detta kallats tillväxt/ckologiindcx. De båda indexen har grupperats så att de har en 30/40/30-förddning. Se även Holmberg & Asp 1984:456 ff. 32