132-1 RPS F och AR för polisväsendets beredskapsplanläggning på högre och lägre regional nivå; RPS FS 1994:7

Transkript

1 FAP-artikel RPS F och AR för polisväsendets beredskapsplanläggning på högre och lägre regional nivå; RPS FS 1994:7 FAP Utkom från trycket den 25 maj 1994 RPS F och AR för polisväsendets beredskapsplanläggning på högre och lägre regional nivå; RPS FS 1994:7 beslutade den 15 april Rikspolisstyrelsen meddelar med stöd av 13 p 7, förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen följande föreskrifter angående bered-skapsplanläggningen för polisverksamheten på högre och lägre regional nivå. Dessutom meddelas allmänna råd. 1 kap. Författningsbestämmelser Grundläggande bestämmelser om myndigheters beredskapsplanläggning finns i beredskapsförordningen (1993:242). Därav framgår bl.a. att varje beredskapsmyndighet i fred skall planera för att under höjd beredskap kunna inta krigsorganisation och vidta övriga åtgärder för den egna bered-skapen. Myndighet skall också ha en plan för sin verksamhet under höjd beredskap. 2 kap. Polisens uppgifter 2.1 Allmänt Polisen skall även under kriser och i krig upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället, förebygga brott samt lämna allmänheten skydd och hjälp. Vid väpnat angrepp skall polisväsendet i samverkan med försvarsmakten skydda och understödja försvarsmaktens mobilisering samt förhindra eller försvåra sabotageverksamhet. Polisen skall vidare medverka i samordnad gränsövervakning och flyktingmottagning. Säkerhetspolisens verksamhet skall i en sådan situation kunna utökas kraftigt. Beredskapspolisorganisationen skall snabbt kunna inkallas. 2.2 I ett krisläge kan polisens uppgifter för bl.a. flyktingmottagning komma att öka avsevärt. Den främsta uppgiften blir att svara för identifiering, personkontroll och registrering av flyktingarna. Det åligger även polisen att försöka urskilja de flyktingar som bedöms utgöra säkerhetsrisker. Här måste en nära samverkan ske mellan säkerhetspolisen och den öppna polisverksamheten. Samverkan med försvarsmakten blir också viktig bl.a. för att eventuella underrättelser av militärt intresse tidigt skall komma till

2 försvarsmaktens kännedom. Det åligger Statens invandrarverk, som har huvudansvaret för flyktingmottagningen såväl i fred som i krig, att meddela närmare föreskrifter om denna. En omfattande flyktingström kan komma att ställa stora krav på polisens resurser främst på lokal och lägre regional nivå. För att underlätta för de berörda polismyndigheterna kommer personalförstärkningar att behöva till-föras. Förberedelser bör vara gjorda för att snabbt kunna verkställa ett beslut av regeringen om att beredskapspolisen skall inkallas. Föreligger akut angreppshot mot det område dit flyktingarna anländer, kan flyktingförhören inte genomföras i gränsområdet utan flyktingarna måste transporteras till icke hotade områden. Detta kan därför innebära att polisen i distrikt, som normalt inte löser sådana uppgifter, kan komma att genomföra dessa förhör. 2.3 Det är länsstyrelsens uppgift att planlägga för den samordnade gränsövervakningen. Polisens medverkan i gränsövervakningen är reglerad i lagen (1979:1088) om gränsövervakning i krig m.m., förordningen (1979:1091) om gränsövervakningen i krig m.m. samt genom rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, RPS FS 1992:3 (FAP 243-1). Förutom polisen medverkar försvarsmakten och tullen. 2.4 I ett krisläge kan en presumtiv motståndare tidigt försöka nästla in sabotageförband, vilka bl.a. har till uppgift att omedelbart före ett angrepp slå ut ledningssystem m.m. Polisen måste prioritera insatser som går ut på att förhindra eller försvåra sådan verksamhet. I den delen bör polisen intensifiera övervakningen i syfte att göra iakttagelser om sabotageförberedelser och vara lyhörd för allmänhetens iakttagelser. Samverkan och samråd bör också ske med andra totalförsvarsmyndigheter, främst försvarsmakten. Detta kan t.ex. ske genom att personal från Säkerhetspolisen och polismyndigheterna deltar i de undsäkberedningar som genomförs regelbundet. 2.5 Säkerhetspolisens (SÄPOs) verksamhet måste intensifieras. Detta sker genom att dess lokala organisation tillförs ytterligare resurser, som tas dels från den centrala organisationen dels från de lokala polismyndigheterna. Den krigsplacerade personalen bör kunna tas i anspråk även om beredskapen inte höjts; personalen är utbildad för uppgifter som blir aktuella och möjlighet ges att genomföra komplettterande utbildning. 2.6 Polisen utgör en betydelsefull resurs även vid ett väpnat angrepp. Polisens beredskap måste därför vara god och förmåga finnas att snabbt höja beredskapen ytterligare. Polisens uppgifter i dessa sammanhang är främst att genom intensifierad ytövervakning och spaning begränsa sabotageförbandens rörelsemöjligheter och att genom rörlig övervakning utöva tillsyn av samhällsviktiga anläggningar samt i vissa fall svara för bevakning och försvar av dessa. 2.7 Av gemensamma grunder för utrymning i fred - krig, som gemensamt utarbetats och fastställts av Rikspolisstyrelsen, Överbefälhavaren, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Socialstyrelsen är det polisens uppgift att svara för genomförandet av utrymning. De utrymningar som kan komma att genomföras på grund av krigshändelser blir sannolikt av betydande omfattning. Här åligger det polisen att svara för genomförandet i samverkan med andra totalförsvarsfunktioner. Det är därför viktigt att polispersonal på alla nivåer har beredskap för sina åligganden vid större

3 utrymningsoperationer. 3 kap. Polisväsendets ledning och organisation 3.1 Ledning Under höjd beredskap och i krig har Rikspolisstyrelsen ett övergripande ansvar för samordning av polisverksamheten. Så länge förbindelsen med Rikspolisstyrelsen upprätthålls skall beslut som avser ledning och sam-ordning och som berör mer än ett civilområde (civo) underställas Rikspolisstyrelsen. Detsamma gäller i fråga om andra beslut i landet som är av större räckvidd Beslut, som avser ledning av polisverksamhet och som berör mer än ett län eller eljest är av större vikt, samordnas av Civilbefälhavaren Civilbefälhavaren utser, efter samråd med Rikspolisstyrelsen, en länspolismästare inom civo eller en tjänsteman i polischefskarriären vid Rikspolisstyrelsen, till civilområdespolischef och en till biträdande civilområdespolischef Säkerhetspolischefen leder den polisiära säkerhetstjänsten. Civilområdespolischefen och länspolismästaren skall biträda SÄPOchefen. Detta biträde skall främst avse: - samordning med annan polisverksamhet - samordning med annan totalförsvarsverksamhet - beslut om personalförstärkningar till SÄPO - ledning av SÄPO:s verksamhet inom respektive område vid förbindelseavbrott eller efter särskilt beslut av SÄPO-chefen Chefen för SÄPO:s verksamhet på högre regional nivå (C SÄPO/HR) leder och samordnar SÄPO:s verksamhet i civo i enlighet med SÄPO:s krigsarbetsordning och de direktiv som lämnas från SÄPO-chefen På motsvarande sätt leder chefen för SÄPO:s verksamhet på lägre regional nivå (C SÄPO/LR) SÄPO:s verksamhet i länet Det ankommer på ledningen för SÄPO att fortlöpande hålla civilområdespolischefen respektive länspolismästaren orienterad om pågående verksamhet och inträffade händelser inom SÄPO:s område Länsstyrelsen leder och samordnar den allmänna polisverksamheten i länet, under höjd beredskap och i krig Enligt beredskapsförordningen har Rikspolisstyrelsen ansvaret för samordning m.m. av funktionen ordning och säkerhet. På den högre regionala nivån leds verksamheten av Civilbefälahavaren och i Civilbefälhavarens kansli har civilområdespolischefen det övergripande ansvaret för polisfrågorna i civilområdet. På den lägre regionala nivån är det länsstyrelsen som genom länspolismästaren leder polisverksamheten i länet. På alla ledningsnivåer är det nödvändigt att åstadkomma en ändamålsenlig samverkan och samordning mellan polisen och andra berörda myndigheter

4 såväl på militär som civil sida. Samverkan bör etableras redan i fredstid. 3.2 Organisation Högre regional nivå I Civilbefälhavarens krigskansli organiseras en polisenhet. Enheten leds av civilområdespolischefen och av en biträdande civilområdespolischef. I enheten skall ingå den personal som erfordras för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett betryggande sätt. Civilbefälhavaren beslutar om krigsplacering av personalen i polisenheten utom vad gäller sakkunnig för SÄPO:s verksamhet Inom varje civilområde organiserar Säkerhetspolisen en enhet för verksamhet på högre regional nivå (SÄPO/HR). Denna består av: Chef Stf chef Expeditionspersonal Personal för bearbetning, säkerhetsskyddsverksamhet och samverkan. Chefen för SÄPO/HR är tillika sakkunnig för SÄPO:s verksamhet vid polisenheten i Civilbefähavarens krigskansli. SÄPO-chefen utser chef för SÄPO/HR och beslutar, efter samråd med CB och Militärbefälhavaren (MB), om SÄPO/HR organisation. SÄPO svarar för krigsplacering av personalen vid enheten Lägre regional nivå I varje län krigsorganiseras en polisenhet (motsvarande) för ledning av polisverksamheten i länet. Enheten förestås av länspolismästaren och skall i övrigt innehålla den personal som erfordras för att verksamheten skall kunna bedrivas på betryggande sätt. Personalen i polisenheten tas ut och krigsplaceras av länspolismästaren. Sakkunnig för SÄPO:s verksamhet utses av SÄPO efter samråd med länspolismästaren. Den sakkunnige ingår organisatoriskt i SÄPO/LR I varje län organiserar Säkerhetspolisen en enhet för verksamhet på lägre regional nivå (SÄPO/LR). Denna består av: Chef Stf chef Sakkunnig för SÄPO:s verksamhet till länspolismästarens förfogande Expeditionspersonal Personal för bearbetning, spaning, utredning och samverkan Detaljorganisationen för enheten fastställs av SÄPO efter samråd med länspolismästaren. Chef för SÄPO/LR är chefen för SÄPO:s länssektion. Vid behov utses ersättare av SÄPO-chefen. Personalen vid enheten utgörs av personal från: - länssäkerhetssektionen - polismyndigheterna i länet - Säkerhetspolisen i Stockholm Personalen från den öppna polisverksamheten tas ut av länspolismästaren i samråd med chefen SÄPO/LR och den lokala polismyndigheten. Chefen för

5 SÄPO/LR ansvarar för krigsplacering vid enheten av personalen från såväl länssäkerhetssektionen som den öppna polisverksamheten. SÄPO:s försvarsenhet ansvarar efter samråd med chefen SÄPO/LR för krigsplacering av personal som tillförs från SÄPO i Stockholm Polisenheterna enligt och bör innehålla sakkunniga företrädare för polisens olika verksamhetsgrenar nämligen: - Säkerhetspolisens verksamhet - Ordningspolisverksamhet - Trafikpolisverksamhet - Kriminalpolisverksamhet - Utlänningsverksamhet Bemanningen på enheterna bör vara så stor att verksamheten kan bedrivas dygnet runt. En befattningshavare kan under jourtid svara för flera verksamhetsgrenar. Enheterna bör också tillföras erforderligt antal administrativa befattningshavare. Det kan även vara lämpligt att handläggaren för funktionen ordning och säkerhet vid Civilbefälhavarens kansli och länsplaneraren (motsvarande) hos länspolismästaren krigsplaceras i den regionala polisenheten på respektive nivå. Vid uttagning av personal bör geografiska aspekter beaktas så att i polisenheten ingår personer med lokalkännedom från olika delar av enhetens område. Det är också angeläget att medelåldern hålls förhållandevis låg för i vart fall den personal som tillförs spaningsenheterna vid SÄPO/LR Följande arbetsfördelning bör gälla vid SÄPO/HR - LR: Expeditionspersonalen: Fullgör registratorsysslor samt betjänar sambandsmedel och signalskyddssystem. Bearbetningspersonal/HR: Inhämtar, bearbetar och analyserar, i samverkan med den militära säkerhetstjänsten, inkomna säkerhetsunderrättelser. Utarbetar förslag till insatser och inriktning av verksamheten inom respektive område. Delger berörda säkerhetsorgan/myndigheter uppgifter som bedöms vara av vikt. Bearbetningspersonal/LR: Som ovan, samt rådgivning m.m. i säkerhetsskyddsfrågor. Utredningspersonal: Utreder aktuella ärenden. Säkerhetsskyddsperso- Svarar för infiltrations-, sekretess- och nal/hr: tillträdesskydd inom civo/milo i syfte att förhindra eller försvåra säkerhetshotande verksamhet. Samverkanspersonal: Samordnar enheternas verksamhet med berörda militära och civila totalförsvarsmyndigheter. Spaningspersonal: Utför spaningsuppdrag i syfte att kartlägga misstänkta personers förehavanden

6 och aktiviteter samt biträder vid ingripande mot personer misstänkta för brott. Bemanningen vid enheterna bör vara flexibel. Inledningsvis tillförs personal i den takt som arbetsuppgifterna kräver. Vid mycket personalkrävande in-satser kan ytterligare personal tillfälligt tillföras enheten från Säkerhetspolisen i Stockholm eller, efter länspolismästarens bestämmande, från den lokala polisorganisationen. 4 kap. Samordning och planläggning 4.1 Samordning Civilbefälhavaren (CB) skall samordna den polisiära beredskapsplanläggningen hos länen i civilområdet (civo) Länsstyrelsen skall samordna beredskapsplanläggningen hos polismyndigheterna i länet samt fastställa dessas beredskapsverk. Länsstyrelsen skall också vid behov i samråd med Försvarsområdesbefälhavaren (Fobef) tilldela polismyndigheterna skydds- och bevakningsuppgifter vad avser samhällsviktiga anläggningar Länspolismästaren skall utse en polisman (länsplanerare) som handläggare av den polisiära beredskapsplanläggningen i länet Chefen för Säkerhetspolisens verksamhet på högre regional nivå (C SÄPO/HR) skall samordna beredskapsplanläggningen för Säkerhetspolisens verksamhet inom civo Samordningsansvaret på respektive nivå bör i första hand fullgöras av civilområdespolischefen och länspolismästaren. Samordningen inriktas på att åstadkomma enhetlighet i underlydande enheters planläggning. Samråd bör ske med den militäre chefen på respektive nivå. Detta är särskilt viktigt på områden där polisen och försvarsmakten har att lösa uppgifter gemensamt. Som exempel kan nämnas bevakning och skydd av samhällsviktiga anläggningar. Beträffande Säkerhetspolisens planläggning bör samråd ske med den militära säkerhetstjänsten på respektive nivå. 4.2 Planläggning För de olika enheterna skall finnas ett beredskapsverk med följande delplaner: - larmplan - bevakningsplan - krigsuppgiftsförteckning - krigsorganisationsplan - krigsplaceringsplan - plan för samband och signalskydd - skyddsplan mot ABC-stridsmedel

7 - materiel- och packningsplan - flyttningsplan Beredskapsverket för polisenheten vid Civilbefälhavarens krigskansli upprättas och fastställs av Civilbefälhavaren. Verket kan ingå som en delplan i Civilbefälhavarens beredskapsverk. Ett exemplar av beredskapsverket för polisenheten överlämnas till Säkerhetspolisen i Stockholm (Försvarsenheten) För polisenhet som avses i upprättar länspolismästaren ett beredskapsverk. Verket fastställs av länsstyrelsen och kan ingå som en delplan i länsstyrelsens beredskapsverk. Ett exemplar av beredskapsverket för polisenheten överlämnas till vardera Civilbefälhavaren och Säkerhetspolisen i Stockholm (Försvarsenheten) samt vid behov till länsstyrelsen Chefen SÄPO/HR upprättar, efter samråd med Civilbefälhavaren och Militärbefälhavaren, beredskapsverket för SÄPO/HR. Beredskapsverket fastställs av chefen för huvudenhet M vid Säkerhetspolisen i Stockholm. Ett exemplar av beredskapsverket överlämnas till vardera Civilbefälhavaren och Säkerhetspolisen i Stockholm (Försvarsenheten) Chefen SÄPO/LR upprättar, efter samråd med länspolismästaren och chefen SÄPO/HR, beredskapsverket för SÄPO/LR. Beredskapsverket fastställs av chefen för huvudenhet M vid SÄPO. Ett exemplar av beredskapsverket överlämnas till vardera länspolismästaren, chefen SÄPO/HR och Säkerhetspolisen i Stockholm (Försvarsenheten) Beredskapsverken skall revideras årligen före den 1 april Syftet med enheternas beredskapsplanläggning är bl.a. ett säkerställande att enheterna snabbt och säkert kan krigsorganiseras. Det är därför angeläget att samla erforderliga uppgifter i ett beredskapsverk som emellertid inte kan göras heltäckande. Oförutsedda händelser kan medföra att uppgjorda planer inte kan följas helt. I sådana fall kan planerna tjäna som riktlinjer för det fortsatta handlandet Planläggningsfaktorer m.m. Vid planläggningen bör hänsyn tas till följande faktorer: - Krigsorganisation skall kunna intas senast vid Högsta beredskap - Personalförstärkning till Säkerhetspolisens krigsorganisation kan ske tidigt - Sambands- och jourtjänst måste kunna upprätthållas hela dygnet - Polismän kan behöva avdelas för bevakning och skydd av krigsuppehållsplatsen - Personal från Säkerhetspolisen kan komma att engageras tidigt vid flyktingmottagning - Kompletterande utbildning kan behöva genomföras med tillförd personal Upprättande och revidering m.m. Beredskapsverket upprättas i erforderligt antal exemplar. Som hjälpmedel för arbetet med beredskapsverket har Rikspolisstyrelsen utarbetat en mall som omfattar sökbegrepp till beredskapsverkets huvudsakliga

8 innehåll. Med hjälp av innehållsförteckningen och registerblad kan ett detaljerat register läggas upp för de olika delplanerna. Dessutom har exempel (mallar) tagits fram för några av delplanerna. Av föreskrifterna (avsnitt 4.2.6) framgår att beredskapsverket skall revideras minst en gång om året. De reviderade avsnitten översänds före den 1 april för fastställelse. Smärre ändringar exempelvis utbyte av befattningshavare, ändrade telefonnummer etc. behöver inte insändas för fastställelse. Sådana ändringar överlämnas till innehavarna av planverket för utbyte. Personalen i enheterna bör årligen informeras om sin krigsplacering och om de uppgifter den har i krigsorganisationen. Detta är särskilt viktigt för nytillkommen personal och för den personal som vid revideringen fått ändrade arbetsuppgifter. 5 kap. Myndigheternas/ enheternas beredskapsverk Allmänt (A) 5.1 Som framgår av föreskrifterna (avsnitt 4.2.1) skall det vid enheterna finnas ett antal uppräknade planer, vilka sammanförs i beredskapsverk. I beredskapsverket redovisas hur enhetens verksamhet skall organiseras under beredskap och krig. 5.2 Larmplaner (B) Larmplanen upprättas för att ange hur enhetens personal larmas om att omedelbart inställa sig enligt sin krigsplacering. Innan enheterna i ett beredskapsläge har organiserats, larmas personalen normalt av den myndighet där den har sin fredstjänstgöring. I ett krisläge kommer enheterna att succesivt tillföras personal i takt med att verksamheten så kräver. Därför är det angeläget att larmplaner och larmlistor fortlöpande revideras. Det kan också vara lämpligt för enheter som inte har dygnstäckning att avtala med berörd polismyndighet att denna sköter larmningen. En sådan överenskommelse redovisas i larmplanen. 5.3 Bevakningsplan (C) I regel är samtliga enheter samgrupperade med annan myndighet som svarar för bevakning och skydd. I dessa fall är det tillfyllest att vid planläggningen kontrollera att den myndighetens bevakningsplan tillgodoser enhetens behov av skydd. I sådana fall behöver inte någon egen bevakningsplan upprättas. Om enheten har en egen krigsuppehållsplats eller reservgrupperingsplats upprättas en bevakningsplan. Av denna bör framgå bevakningens organisation, personella omfattning, bevakningsuppgift, inpasseringskontroll, utrustning, sambandsmedel, vilka ingångar som skall hållas öppna, eventuell medverkan i bevakningen av samgrupperade enheter etc. Förteckning över behörig personal bör förberedas. Planen bör också redovisa behovet av tekniska skyddsåtgärder såsom larmanordningar, sandsäckar, inkastningsskydd, taggtråd, mörkläggningsutrustning etc. 5.4 Krigsorganisationsplan (D)

9 5.4.1 Åtgärdskalender (D 1) Krigsorganisationsplanen bör innehålla en åtgärdskalender utvisande de viktigaste åtgärder som bör vidtas i samband med krigsorganiseringen. Det exempel som redovisas i dessa allmänna råd bör användas som vägledning. Vid upprättandet av åtgärdskalendern är det nödvändigt att ta hänsyn till de speciella förhållanden som gäller för enheten Mobiliseringskort (mobkort) (D 2) I mobkortet kan uppgifter som ofta ändras koncentreras. I krigsorganisationsplanens övriga dokument redovisas uppgifter av mera varaktig natur Mobiliseringsplatser (D 3) De regionala enheterna har som regel inga egna mobiliseringsplatser utan personalen medför sin utrustning från den lokala polismyndigheten eller Rikspolisstyrelsen. I samband med krigsplaceringen bör personalen i enheten meddelas var dess personliga utrustning förvaras och att den bör medföras vid inställelsen. I de fall enheterna har gemensam utrustning bör det anges var denna förvaras och vem som svarar för att denna medförs vid inställelsen Krigsuppgiftsförteckning, krigsarbetsordning (D 4) Med stöd av beredskapsförordningen har Rikspolisstyrelsen utfärdat en krigsuppgiftsförteckning. Av denna framgår att vissa av Rikspolisstyrelsens fredsuppgifter övertas av regionala eller lokala polismyndigheter. Dessa uppgifter och andra som det ankommer på enheten att lösa bör framgå av enhetens krigsarbetsordning, som inarbetas i beredskapsverket Samverkan och samverkansplan (D 5) En bärande princip för totalförsvaret i sin helhet är att myndigheterna löser sina uppgifter i samverkan med andra berörda myndigheter. Därigenom kan man uppnå den största effekten av de samlade försvarsansträngningarna. Samverkan måste ske på ett tidigt stadium. Därför är det nödvändigt att redan under fredstid klara ut samverkansvägarna. En väl förberedd samverkan förebygger misstag i pressade och oklara situationer. Genom att enheterna deltar i ledningsövningar (motsv.) kan samverkansfrågor mellan enheterna och totalförsvarsmyndigheterna klarläggas. Vid sådana övningar kan man också knyta kontakter med företrädare för andra myndigheter på de olika nivåerna. Samverkansplanen bör utvisa med vilka myndigheter eller organ, samverkan är planerad att ske. Planen upprättas som en förteckning över myndigheter, företag, organisationer med angivande av kontaktpersoner, adresser, telefonnummer, andra kontaktvägar m.m. 6 kap. Lokaler och gruppering (D 6)

10 6.1 Polisenheten som avses i skall för samverkan främst med försvarsmakten och dess säkerhetstjänst vara representerad vid Fo/ länstyrelsens gemensamma stabsplats (Gpl). 6.2 Samtliga SÄPO/LR-enheter skall ha tillgång till förberedd reservuppehållsplats. 6.3 Polisenheten i Civilbefälhavarens krigskansli, ledningen för SÄPO/HR, personal för expeditionstjänst och bearbetning samgrupperas i Civilbefälhavarens/Militärbefälhavarens gemensamma stabsplats (Gpl). Bearbetningspersonalen som skall utföra sina arbetsuppgifter i nära samverkan med Militärbefälhavarens Underrättelse/Säkerhetssektion bör ha sina arbetsplatser i nära anslutning till denna. 6.4 Personalen för säkerhetsskydd och samverkan vid SÄPO/HR är avsedd för insatser inom hela civo/milo. För gemensamt utnyttjande av tillgängliga resurser på säkerhetstjänstens område bör dessa enheter ur SÄPO/HR samgrupperas med milosäkkompanierna. 6.5 Polisenheten som avses i grupperas om möjligt i Fo/ länsstyrelsens gemensamma stabsplats (Gpl). Skulle detta inte vara möjligt bör åtminstone samverkanspersonal finnas där, under det att övriga delar av enheten har sin krigsuppehållsplats vid länspolismästarens kansli. 6.6 SÄPO/LR har i första hand sin krigsuppehållsplats i SÄPO länssektions lokaler. Eftersom bemanningen ökar bör redan i fredstid överenskommelse träffas med berörd polismyndighet om disposition av erforderligt antal tjänsterum för den utökade verksamheten. 6.7 Verksamheten vid SÄPO/LR bör så länge som möjligt bedrivas från ordinarie fredslokaler. Där finns de bästa sambandsmöjligheterna och de övriga hjälpmedel som behövs för att kunna bedriva verksamheten. 6.8 Reservlokaler för SÄPO/LR anskaffas i anslutning till de reservlokaler som är avsedda för den samgrupperade polismyndigheten. Skulle detta inte vara möjligt eller det finns andra skäl som talar för detta, anskaffas reservlokaler på annan lämplig plats, t.ex. polisområde (motsv.). 7 kap. Försvarsutrustning (D 7) 7.1 Den lokala polismyndighet där SÄPOs länssektion är stationerad skall tillhandahålla föreskriven försvarsutrustning till personalen vid sektionen. Lokal polismyndighet, där personal ingående i de regionala enheterna har sin fredstjänstgöring, skall tillhandahålla dessa föreskriven försvarsutrustning. 7.2 Bestämmelser för förvaring av försvarsutrustning m.m. finns i FAP kap. Fordon och övrig materiel (D 8)

11 8.1 Enheternas fordonsbehov tillgodoses i första hand med disponibla tjänstefordon. Överenskommelse bör träffas med polismyndigheterna i länet om disposition av tjänstefordon som medföres av personalen vid inställelse. Behov av ytterligare fordon kan tillgodoses genom förhyrning eller genom att avtal träffas med den krigsplacerade personalen om utnyttjande av privata fordon mot ersättning. Fordonsplan bör innehålla uppgift om beräknat behov av fordon samt hur behovet skall tillgodoses. 8.2 Motorfordonsreparationer (D 9) Förteckning över beredskapsverkstäder tillhandahålls av länsstyrelsen. I de fall reparation inte kan göras vid beredskapsverkstaden bör enheten vända sig till ortsreparationsledaren. 8.3 Drivmedel (D 10) Länsstyrelsen tillhandahåller förteckning över de drivmedelsstationer som är planlagda att distribuera drivmedel under beredskap och krig. Bestämmelser om drivmedelstjänsten - såsom tilldelning, hantering av beställningssedlar, redovisning m.m. - utfärdas i särskild ordning. 8.4 Övrig materiel (D 11) Övrig materiel, som kan behövas och som inte kan anskaffas i fred bör förtecknas jämte lämpliga leverantörer. I allmänhet behöver förbeställning inte göras. För enheter som ej har sin krigsuppehållsplats på fredsarbetsplatsen upprättas förteckning över den materiel som skall medföras till krigsuppehållsplatsen. 9 kap. Informationsförsörjning, underrättelse- och säkerhetstjänst (D12) 9.1 Informationsförsörjning Principerna för informationsförsörjningen inom totalförsvarets civila del är reglerade i Överstyrelsens för civil beredskap (ÖCB) och allmänna råd för informationsförsörjningen inom totalförsvarets civila del (FARIT-C). Syftet med informationsförsörjningen är att ge beslutsfattare och aktörer på alla nivåer den information de behöver för att fatta beslut på ett för totalförsvaret ändamålsenligt sätt. Informationsförsörjningen sker i form av områdes- och funktionsrapporter. Närmare bestämmelser för informationsförsörjningen inom funktionen ordning och säkerhet framgår av bilaga 1, underbilaga 3 och 29 till FARIT-C. 9.2 Underrättelse- och säkerhetstjänst Vid all polistjänst bör inriktningen vara att - vid sidan av andra arbetsuppgifter - insamla underrättelser angående angriparens verksamhet. Polisens insatser är av stor betydelse för totalförsvaret, särskilt när det gäller att under en krisutveckling få fram underlag

12 för beslut om beredskapshöjningar. De iakttagelser angående säkerhetshotande verksamhet som görs av allmänheten torde i allmänhet först komma till den öppna polisens kännedom. De är därför viktigt att dess samverkansvägar med Säkerhetspolisen och berörda militära myndigheter hålls öppna och aktuella. 10 kap. Personal 10.1 Krigsplaceringsplan (E) Vid samtliga enheter skall plan över krigsplacerad personal upprättas. Uttagningen av personal sker i samråd med den myndighet, som förfogar över personalen i fredstid. Den lokala polismyndigheten svarar för inrapportering av försvaruppgifter (FOU) till Rikspolisstyrelsen enligt föreskrifterna i FAP Krigsplaceringsbesked skall utfärdas för all krigsplacerad personal Uppskov Rikspolisstyrelsen är uppskovsmyndighet för personal vid Rikspolisstyrelsen, Civilbefälhavaren för personal i Civilbefälhavarens kansli och länsstyrelsen för personal i den regionala och lokala polisorganisationen. Uppskovsärenden för personal i den lokala polisorganisationen initieras av polismyndigheten. Rutiner för uppskovshantering framgår av Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMS FS 1986:12) och FAP kap. Samband och signalskydd 11.1 Sambandsplan skall utvisa enhetens totala sambandsmöjligheter förtecknade i en sambandstablå. Aktuella telefonnummer, telefaxnummer samt radiofrekvenser och anropssignaler förs in i sambandsplanen. Uppgifter om telefon- och telefaxnummer skall anmälas till länsstyrelsen och intas i krigsabonnentplan (KAP) och krigstelekatatogen (KTK) Beslut om installation av sambandsanordningar i reservlokal för SÄPO/LR skall underställas chefen för huvudenhet M vid Säkerhetspolisen i Stockholm. Kostnader för SÄPO:s beredskapsabonnemang betalas av SÄPO För att förhindra eller försvåra obehörig avlyssning och signalspaning skall signalskyddsåtgärder vidtas. Signalskyddsplan för respektive enhet uppättas i enlighet med Överbefälhavarens föreskrifter och allmänna råd för beredskapsplanläggning, TST Berplan Behovet av sambandsmöjligheter och signalskydd för den polisenhet som ingår i Civilbefälhavarens krigskansli tillgodoses av Civilbefälhavarens/Militärbefälhavarens gemensamma sambandscentral. Visst sambandsmässigt understöd kan även erhållas från samgrupperad del av SÄPO/HR.

13 11.5 SÄPO/HR:s förstahandsbehov av samband och signalskydd tillgodoses av Civilbefälhavarens/Militärbefälhavarens sambandscentral. Eventuella ytterligare behov kommer att tillgodoses i mån av tekniska möjligheter i samråd med gpl-ansvarig myndighet. Vid milosäkkompani samgrupperade delar av SÄPO/HR utnyttjar förutom egna även de sambands- och signalskyddsanordningar som milosäkkompaniet disponerar Behovet av sambands- och signalskydd för de delar av polisenheten som är grupperade i länsstyrelsens/försvarsområdets stabsplats (gpl) tillgodoses av den gemensamma sambandscentralen. I övrigt används samma sambands- och signalskyddskyddsutrustning som i fred (telefon, telefax och dataförbindelser med i förekommande fall krypteringsmöjligheter). Dessa abonnemang bör säkerställas genom att redovisas som prioriterade abonnemang i respektive läns krigsabonnentplaner SÄPO/LR utnyttjar den i fred tilldelade utrustningen. I fred tecknade teleabonnemang bör säkerställas genom att i länsstyrelsens krigsabonnentplan redovisas som prioriterade abonnemang. För sambandet i resevlokalerna bör en sambandsplan upprättas. Den bör innehålla uppgift om: - vilka sambandsbehov har enheten, (telefon, telefax, data, etc.) - vilka befintliga abonnemang som kan utnyttjas - hur återstående behov skall tillgodoses vid höjd beredskap 12 kap. Skyddsplan A B C (G) 12.1 Det kan inte uteslutas att ABC-stridsmedel kan komma att användas vid ett angrepp mot Sverige, eller att Sverige drabbas av effekter föranledda av att sådana stridsmedel använts vid krigshandlingar i vår omvärld där sådana medel använts. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har därför på uppdrag av regeringen utarbetat Riktlinjer ABC för det civila försvaret. I riktlinjerna fastställs en gemensam referensram för uppbyggnad av ABC-skyddet. Riktlinjerna utgör underlag för funktionsplan ABC för polisväsendet. Målsättningen är att en insats av ABC-stridsmedel skall vara olönsam. Ambitionsnivån för funktionen är att den skall kunna spärra av riskområden i C-moln och radiakmiljö. Funktionen skall även i dessa miljöer kunna fullfölja sina fredsuppgifter samt delta i försvaret mot ett väpnat angrepp. I prioriterade områden skall funktionen även kunna stödja räddningstjänsten vid avspärrning runt C-belagda områden samt vid identifiering av skadade och döda. Varje funktionsansvarig myndighet ansvarar för planering och uppbyggnad av skyddet mot A-, B- och C-stridsmedel inom sitt område. Upprättandet av lokala ABC-skyddsplaner är ett led i detta. ABC-utbildning ingår i försvarsutbildningen för krigsplacerade polismän. Även administrativ personal bör ges möjlighet delta i skyddsutbildningsmomentet.

14 I enhetens ABC-skyddsplan bör anges: * Tillgång till skyddsrum - skiss över skyddsrummet, storlek och kapacitet, ansvarig huvudman för skyddsrummet, filter och filterkapacitet, ingångar, utmärkning, vägar till skyddsrummen, belägenhet, reservelkraft m.m. * Tillgång till skyddsutrustning - skyddsutrustning 01 ingår i försvarsutrustningen, folkskyddsmasker till administrativ personal, förvaring av klorkalk, förrådsställning, hur och var utrustningen skall hämtas, distribueras m.m. * Uppgifter om förvaring av autoinjektorer - nervgasmotmedel, hämtning och distribuering. * Uppgifter om förvarning, larm, indikering, sanering och rapportering - samverkan med länsstyrelse (utnyttjande av gemensam R/C-resurs), kommuner, lokalradio m fl myndigheter, samverkan med kommunal räddningstjänst och räddningssstab i fråga om rapportering. * Rapporteringsvägar till bl.a. räddningsstab, militära myndigheter - samverkande kommuner och lokala militära chefer. * Sambandsmöjligheter från skyddsrum - telefon - och/eller radiosamband för att tillfälligt leda polisverksamhet. * Samverkansvägar och befattningshavare - t.ex. skyddsingenjör, skyddsofficerare, civila och militära myndigheter. 13 kap. Undanförsel, förstöring, materiel- packnings- och flyttningsplan (H) 13.1 Undanförsel och förstöring av enhetens hemliga handlingar och hemlig materiel skall förberedas i fred Om undanförsel av hemliga handlingar (materiel) inte kan genomföras skall den förstöras efter beslut av polischefen Av materiel- och packningsplanen bör framgå vilken materiel som måste medföras vid eventuell flyttning till särskild krigsuppehållsplats eller vid utrymning och hur materielen bör utmärkas och packas. Planen bör dessutom utvisa hur flyttningen är planerad att genomföras, vilka fordon som disponeras och vem som utsetts att samordna flyttningen. Hemliga handlingar och hemlig materiel såsom personalregister, andra register, arkivalier m.m. får inte falla i angriparens hand. Detsamma gäller annan materiel (dock ej sjukvårdsmateriel) som kan vara till nytta för denne. Vid planläggning och genomförande av undanförsel och förstöring skall även hänsyn tas till såväl forskningsvärde som rättsvårdssynpunkter Förberedelser Märkning av pärmar, materiel m m som skall undanföras eller förstöras. Märkning bör ske t ex med färgad tejp enligt nedan:

15 Färg (er) Grundbetydelse Anm Grön Öppen(Ö) - Enkel röd Hemlig (H) Undanförs eller förstörs (en röd remsa) vid flyttning eller vid risk för ockupation. Dubbel röd (två Kvalificerat hemlig (KH) som ovan röda remsor) Grön/blå Arkivalie, som så långt - Röd/blå möjlig skall bevaras Dubbel röd/blå När en pärm används i den dagliga verksamheten bör den således redan vara försedd med antingen grön eller röd märkning. När pärmens innehåll överförs till arkivet kompletteras den gröna eller röda märkningen i förekommande fall med en blå märkning. I mob- och krigsorganisationsplanen (mobkortet) anges vem som utsetts till ansvarig för den materiel som skall undanföras eller förstöras jämte den personal som skall medverka. Av planen för undanförsel och förstöring bör framgå: - var erforderligt emballage förvaras eller anskaffas - vilka transportmedel som behövs - vart undanförsel skall ske - var och hur förstöring lämpligen kan ske. Därvid bör reservalternativ beaktas Behovet av emballage beräknas överslagsvis. Hopfällbara flyttkartonger anskaffas om möjligt i fred. När behov av transportmedel uppkommer beställs dessa i första hand hos åkeriföretag på orten och i andra hand hos vägtrafikombudet. Undanförsel bör ske till utrymmen i närliggande polisdistrikt. Om undanförsel ej är möjlig förstörs materielen. na träder i kraft två veckor efter den dag då de enligt uppgift på dem utkom från trycket i Rikspolisstyrelsens författningssamling. Genom föreskrifterna upphävs Rikspolisstyrelsens Allmänna anvisningar för planläggningen av polisverksamheten under beredskap och krig på högre och lägre regional nivå (Anv Krig HR och LR) dnr SH RIKSPOLISSTYRELSEN ULF KARLSSON Bjarne Törner (Säkerhetspolisen) 32