Accounting Update #26 Juni 2012

Transkript

1 Kära läsare! Innehållsförteckning Sid Denna grönskande tid på året har en tendens att gå fort. Innan vi vet ordet av är vi framme vid semestern! Innan vi på redaktionen gör sommaruppehåll vill vi passa på att skicka med er de senaste redovisningsnyheterna. Lite läsning som gjord för hängmattan, poolen eller kanske stranden. Detta försommarnummer innehåller lite smått och gott. Vi vill börja med att fräscha upp er kunskap i vad som händer i två pågående projekt hos våra normgivare IASB och BFN. IASB arbetar vidare med den nya leasingstandarden och än är den inte i mål. BFN däremot, publicerade den 19 juni K3-regelverket. En sammanfattning av K3 kan du läsa om på sidan 2. Håll sedan utsikt efter en längre artikel i ämnet eftersom vi lovar att återkomma med mer information och fler reflektioner kring K3. Missa inte heller våra seminarier om K3 (se informationsrutan). Som en del kanske minns skrev vi i ett tidigare nummer om IASBs Agenda Consultation dvs. IASBs genomlysning av hur de ska arbeta med normgivning framöver. Denna process är nu i slutskedet och en sammanfattning därav kan du läsa om i detta nummer. Slutligen har vi i detta nummer valt att delge er två artiklar, intressanta ur ett lite större perspektiv. Den ena beskriver den upplysningsmängd som IASBs standarder medför och den debatt som har varit därav. Den andra artikeln beskriver vilka utmaningar ett företag som vill övergå till att rapportera enligt IFRS står inför och hur en sådan process går till. Som ni hör har vi ett nummer späckat av intressanta ämnen. Trevlig läsning! Med tillönskan om en solig sommar! Stockholm den 20 juni 2012 Mikael Scheja Ulrika Anjou Ansvarig utgivare Redaktör mikael.scheja@se.pwc.com ulrika.anjou@se.pwc.com K3 är här! 2 Agenda Consultation - IASB s framtida arbetsplan 2 Leasing kort om den senaste utvecklingen 3 Färre men relevantare upplysningar i årsredovisningen 5 Konvertering till IFRS vad innebär detta för ett företag? 7 Kommande seminarier och utbildningar! IFRS Update Finansiell rapportering i en värld av förändring November, tid & plats meddelas senare IAS 19 redovisning av pensioner- tid & plats meddelas senare K3- det nya regelverket o Malmö 2 oktober (1 dgr) o Göteborg 5 oktober (1 dgr) o Stockholm 15 oktober (1 dgr) o Stockholm oktober (2 dgr) o Frukostseminarium; 27 augusti Malmö, 28 augusti Stockholm, 30 augusti Göteborg. Affärsvärldens Accounting Day- 19 september Stockholm För tid, plats och anmälan - se s hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Hot News! BFN har publicerat K3! Se Den 1 juni 2012 föreslog ARC att ikraftträdandetidpunkten för de tre konsolideringsstandarderna IFRS 10 Consolidated Financial Statement, IFRS 11 Joint Arrangements och IFRS 12 Disclosures of Interests in Other Entities framflyttas till den 1 januari 2014 (alltså inte 2013 som tidigare kommunicerats och som är IASBs ikraftträdandetidpunkt för nämnda standarder. Förtida tillämpning kommer dock att tillåtas). Motsvarande gäller även för följdändringar i IAS 27 Separate Financial Statements och IAS 28 Investments in Associates and Joint Ventures. Slutligt godkännande av EU förväntas ske i Q Rådet för finansiell rapportering: Förslag till ändringsmeddelande avseende RFR2 och redovisning av koncernbidrag. Förslag till uttalande avseende UFR9 Redovisning av avkastningsskatt. Se Sid 1 Accounting update juni 2012

2 K3 är här! Johan Månsson Bokföringsnämnden har i dagarna publicerat det nya redovisningsregelverket K3. K3 kommer vara huvudregelverket för redovisning i Sverige. Det kommer vara ett relativt omfattande och principbaserat regelverk och mindre företag kan välja att tillämpa ett något enklare regelverk som kallas K2. K2 publicerades redan Gränsen för vilka företag som är mindre och därmed kan välja mellan K2 och K3 är 50 anställda, 80 Mkr i omsättning eller 40 Mkr i balansomslutning. Företag som går över två av dessa tre gränser klassificeras som större. Klassificeras man som större så måste man tillämpa K3. Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar måste gå över till att tillämpa K3 eller eventuellt K2 senast räkenskapsåret K2 får tillämpas redan nu och sannolikt kommer även K3 få tillämpas före 2014 för de som önskar. Senaste övergång för andra associationsformer är inte helt klart. För mindre företag som kan välja mellan K2 och K3 kan det vara lämpligt att redan nu fundera över vilket regelverk som företaget ska välja även om företaget avser att avvakta till 2014 med att gå över till något av de nya regelverken. Valet har bland annat ha betydelse för vilka övergångsregler som gäller och vilka förberedelser som krävs avseende uppgifter för jämförelseåret Nu när K3 har publicerats kommer vi noga gå igenom regelverken för att se dels vilka skillnader som finns jämfört med nuvarande regler, dels vilka skillnader det finns mellan K2 och K3. Skillnaderna mellan K2 och K3 kommer dels avse olika specifika regler och principer, dels den grundläggande strukturen. K3 ska vara ett principbaserat regelverk där användare förväntas förstå de underliggande principerna och sedan applicera dessa principer på olika konkreta redovisningsfrågor. Jämfört med K2 kommer K3 har färre detaljregler. K2 är ett mer regelbaserat regelverk. Föredelen med ett regelbaserat regelverk kan vara att det är enklare och mer konkret för en användare. Nackdelen kan vara att allt för detaljerade regler inte passar i alla olika situationer. Agenda Consultation - IASBs framtida arbetsplan IASB har i maj fortsatt sin diskussion avseende utvecklingsplanen för sin framtida agenda. Tidigare under 2011 har IASB skickat ut en allmän förfrågan i syfte att fånga upp intressenters uppfattning om vilken strategisk inriktning som ska guida IASBs framtida arbete och upprättandet av en agenda för de tre kommande åren, se även tidigare artikel i Accounting update nr 23 oktober I sin förfrågan betonade IASB vikten av att hitta rätt balans mellan å ena sidan fortlöpande utveckling av den finansiella rapporteringen och å andra sidan uppdatera befintliga standarder samt utifrån tid och resurser ta reda på vilka förbättringsområden i den finansiella rapporteringen som ska prioriteras. IASBs förfrågan resulterade i 245 remissvar. Huvudbudskapet i remissvaren kan sammanfattas i följande punkter: Prioritera att färdigställa påbörjade projekt som intäkter, finansiella instrument, leasing och försäkringsavtal; Vi behöver a period of calm ; Fokus bör ändras från utvecklande av nya standarder till att löpande underhålla befintliga standarder; Den framtida agendan bör vara mindre ambitiös jämfört med tidigare; IASB bör använda sig av resurser ur ett bredare perspektiv exempelvis nationella normgivare; och Behov av uppdatering av Conceptual Framework och utveckling av en föreställningsram för presentation och upplysningar. Sid 2 Accounting update juni 2012

3 En period av stabilitet är det som allra mest efterfrågas bland de inkomna remissvaren, vilket är förståeligt. För tio år sedan tillämpade inga av de större ekonomierna IFRS och idag gör över 100 länder det. Samtidigt har ett flertal standarder skrivits om. Det är tio år av ständig förändring och därmed efterfrågas nu en tid för att sätta sig in i alla nya regler. Det framgår också av kommentarerna att IASB bör prioritera utvecklingen av en föreställningsram för presentation och upplysningar. Den feedback som inkommit indikerar att detta område är mycket viktigt för ett flertal av intressenterna. Läsare av årsredovisningen drabbas ofta av ett informationsöverflöd och missar i värsta fall väsentlig information som gömmer sig tillsammans med mindre väsentlig information. Det framgår också av kommentarerna att IASB behöver ge en tydligare definition av Övrigt totalresultat (OCI) samt ta itu med frågan om återcirkulering av dessa poster till resultaträkningen. IASB höll sitt senaste styrelsemöte den 23 maj och stödde enhälligt att: IASB ska anordna ett offentligt forum för att diskutera strategier i syfte att förbättra kvaliteten på upplysningarna i de finansiella rapporterna. Prioritera arbetet med Conceptual Framework. Prioritera: - projekt som att utveckla förslag till eventuella ändringar i IAS 41 Jord- och skogsbruk, prisreglerade verksamheter, och kapitalandelsmetoden i separata finansiella rapporter; och - att återuppta forskning om handel med utsläppsrätter och rörelseförvärv under gemensam kontroll. Initiera ett forskningsprogram med fokus inledningsvis på diskonteringsränta, kapitalandelsmetod, utvinningsverksamhet/immateriella tillgångar/fou, finansiella instrument med egenskaper av eget kapital, beräkning av utländsk valuta, icke-finansiella skulder och finansiell rapportering i höginflation och hyperinflationsländer. inrättande av en rådgivande grupp för att bistå IASB med frågor som rör Sharialagstiftningen. Mot slutet av juli 2012 förväntas ett feedbackdokument publiceras innehållande en sammanfattning avinkomna synpunkter och IASBs preliminära syn på dessa. Helena ben Salem helena.ben.salem@se.pwc.com Leasing kort om den senaste utvecklingen Bakgrund I augusti 2010 publicerades ett utkast till en ny leasingstandard. Utkastets grundprincip går ut på att all leasing ska redovisas i balansräkningen och att skillnaden mellan operationell och finansiell leasing därmed försvinner. Ett år efter att utkastet publicerades beslutade IASB att ett omarbetat förslag till utkast ska ges ut eftersom det första utkastet har varit mycket omdiskuterat och varit föremål för ett antal ändringar. Detta omarbetade utkast har blivit kraftigt försenat och är ännu inte färdigställt. Se även tidigare artiklar i Accounting update nr 23 oktober 2011, nr 22 juni 2011 samt nr 18 september Senaste händelseutvecklingen IASB och FASB har under februari haft överläggningar 0m vilken modell för redovisning hos leasetagaren som skall användas i den kommande leasingstandarden. IASB och FASB är överens om att leasetagaren skall redovisa en skuld för avtalade leasingavgifter. De har däremot varsitt alternativ för hur tillgången (right-ofuse asset) skall redovisas. IASB föredrar underlying asset approach denna redovisning utgår från att leasingbetalningar ger kompensation för tre saker: Sid 3 Accounting update juni 2012

4 a) leasetagarens förbrukning av tillgången under leasingperioden; b) ränta eftersom betalning sker successivt över leasingperioden och; c) avkastning på restvärdet av tillgången dvs. ersättning till leasegivaren för att tillgången inte kan användas förrän efter leasingperiodens slut. Tanken är att värdeminskning sker i förhållande till förbrukningen och värdet på tillgången, innebärande att vissa tillgångar ibland inte utsätts för värdeminskningsavdrag (t.ex. fastigheter som ökat i värde). FASB föreslår att distinktionen mellan operationell och finansiell leasing behålls och att en finansiell lease redovisas som föreslogs i utkastet från 2010 (se tidigare artikel i Accounting Update, nr 18, september 2010). För operationell leasing skall antingen underlying asset approach eller interest based amortisation approach användas. I den senare redovisas leasingtillgången till nuvärdet av framtida förmåner, diskonterade med ursprunglig diskonteringsränta. Detta innebär för normala leasar med jämnt fördelade betalningar att kostnaden för avskrivningar redovisas linjärt över tiden. IASB och FASB har diskuterat ovanstående förslag med både upprättare och användare av årsredovisningar och noterat följande: Stödet var i princip enhälligt för förslaget att redovisa alla leasingavtal i balansräkningen som en tillgång respektive skuld ett av projektets huvudsyften. De flesta användarna ansåg att såväl IASBs som FASBs förslag för redovisning av den leasade tillgången är för svåra och kostsamma att tillämpa, även om vissa användare framhöll att förslagen leder till en teoretiskt korrekt redovisning. Det förekom blandade åsikter om huruvida det bara ska finnas en modell för leasing eller om det ska tas fram olika modeller som passar för olika typer av leasing. Baserat på ovanstående har IASB och FASB fortsatt arbetet med att ta fram en gemensam leasingmodell. De har nu i dagarna tagit ett stort kliv framåt i leasingprojektet och enats om följande för leasegivarens respektive leasetagarens redovisning: Leasetagaren IASB och FASB står fast vid att alla leasingavtal längre än 12 månader ska redovisas i balansräkningen. Vad gäller påverkan på resultaträkningen ska bedömning ske utifrån om the lessee acquires or consumes more than an insignificant portion of the underlying asset. Därmed påverkar hur stor del av tillgången som leasetagaren nyttjar under leasingperioden hur effekten redovisas i resultaträkningen. I denna bedömning är begreppet more than an insignificant portion centralt. Per dagens datum är detta begrepp ännu inte definierat. Baserat på skiljelinjen more than an insignificant portion kommer effekten i resultaträkningen antingen att redovisas som föreslogs i utkastet från 2010 ( framtung redovisning dvs höga kostnader inledningsvis som blir lägre under leasingperioden) alternativt kommer effekten att redovisas linjärt (liknande dagens regler för operationell leasing). IASB och FASB enades även om att det skulle föreligga en presumtion om att tillgångar i form av land/byggnader/del av byggnad skulle redovisas linjärt under förutsättning att leasingperioden inte utgör merparten av tillgångens ekonomiska livslängd eller att nuvärdet av de fasta leasingbetalningarna inte motsvarar det verkliga värdet av tillgången vid avtalets början. Vad gäller leasing av andra tillgångar än land/byggnader så ska den modell som föreskrevs i utkastet 2010 tillämpas (framtung), förutom i de fall då leasingperioden utgör en oväsentlig del av tillgångens ekonomiska livslängd eller att nuvärdet av de fasta leasingbetalningarna är oväsentligt i jämförelse med det verkliga värdet på den underliggande tillgången. Leasegivaren IASB och FASB har också enats om att det skall finnas en symmetri mellan leasetagarens och leasegivarens redovisning av leasingen, och därför skall motsvarande kriterier som gäller för bedömningen av leasetagarens redovisning även tillämpas på leasegivaren. Om bedömningen görs att leasetagaren kommer att förbruka more than an insignificant portion utav tillgången redovisas kontraktet enligt receivable and residual approach, redogjord för i tidigare nummer av Accounting update, nr 23, oktober På motsvarande sätt som för leasetagare skulle det även för Sid 4 Accounting update juni 2012

5 leasegivare föreligga en presumtion om att tillgångar i form av mark/byggnader/del av byggnad ska redovisas enligt en metod liknande dagens redovisning utav operationell leasing, och att leasegivaren därmed behåller tillgången i sin balansräkning och redovisa intäkterna i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Ett omarbetat utkast till leasingstandard väntas ges ut innan utgången av Samuel Backlund samuel.backlund@se.pwc.com Färre men relevantare upplysningar i årsredovisningen Bolag som bytt från svenska redovisningsprinciper till de globala IFRS har säkerligen noterat att årsredovisningens omfattning ökar med ett antal sidor. Ibland så mycket som 50 % ytterligare material tillkommer. En stor del av denna mängd beror på ökade upplysningskrav. Diskussionen om nyttan av dessa upplysningar har ökat de senaste åren och har nu lett till förslag från både normgivare och regulatorer om att minska omfattningen och fokusera upplysningar på det som är relevant för en användare av de finansiella rapporterna. IFRS- ett upplysningstungt regelverk När ett bolag byter från redovisning enligt god svensk sed till IFRS blir en av effekterna ofta att årsredovisningen sväller med upp till 50 % i antal sidor mätt. Vad är det då som tillkommer? Det är inte många nya uppställningar det är tal om, det kan bli aktuellt att lägga till övrigt totalresultat, kassaflödesanalys och en eget kapitalräkning. Det handlar snarare om en väsentligt utökad notapparat. IASB (normgivaren bakom IFRS) har i utvecklingen av sina standarder haft som målsättning att användaren (vilket kan vara en investerare, en analytiker, en kreditgivare eller annan intressent) av rapporten ska få ett relevant och tillförlitligt beslutsunderlag. Användaren har enligt IASBs ramverk ett informationsbehov dels för att bestämma sig för om resurser på något sätt ska tillställas bolaget (t.ex. genom att investera i det eller låna ut medel till det), dels för att utvärdera företagets förvaltning av befintliga resurser. Tilläggsupplysningarna i årsredovisningen utgör en väsentlig del av användarens beslutsunderlag. IASBs normering har hittills innefattat en mängd upplysningar. Trenden har också varit att mängden upplysningar ökar. Ett tydligt exempel på detta är det utkast till ny intäktsredovisningsstandard som nyligen publicerades av IASB. Utkastet innehåller ett stort antal omfattande upplysningar. Enligt utkastet är det dessutom inte bara information om intäkter i en årsredovisning som kommer att öka rejält, det finns också förslag om att utöka informationen i delårsrapporteringen. För första gången någonsin opponerade sig en IASB ledamot mot publiceringen av ett utkast av skälet att denne inte delade uppfattningen om mängden upplysningskrav. Detta kan nog ses som ett tecken i tiden. De svenska remissinstanserna FARs policygrupp i redovisning, Rådet för finansiell rapportering och Näringslivets redovisningsgrupp har alla kritiserat mängden upplysningskrav i utkastet till ny standard. Vad är väsentlig information? Frågan man måste ställa sig, vilket fler och fler nu gör, är nämligen om den sammanlagda mängden information verkligen är relevant i alla avseenden för målgruppen för den finansiella rapporten, användarna. Kan det t.o.m vara så att mängden information istället stör bilden för användare och gör att de inte ser träden för skogen?! IASB har börjat fundera över om mängden upplysningar som krävs i olika redovisningsstandarder är ett problem och skulle kunna minskas. Därför gav IASB revisionsorganisationerna i Skottland och Nya Zeeland uppdraget att gå igenom befintliga standarder och ta fram ett förslag på hur mängden upplysningar skulle kunna minskas. Den färdiga rapporten heter Losing the excess baggage reducing disclosures in financial statements to what s important. Genom att bl.a. definiera vad som är väsentlig information skilt från vad som är en väsentlig post, beakta den sammanlagda mängden information i en årsredovisning istället för standard för standard (top down synsätt Sid 5 Accounting update juni 2012

6 istället för en bottom up), inte prioritera speciella användargrupper, bortse från lokala behov hos regulatoriska myndigheter, regeringar och normgivare, undvika upprepningar och se till nyttan kontra kostnaden för informationsgivning kunde mängden upplysningar minskas dramatiskt. Arbetsgruppen bakom rapporten testade sitt arbete på ett exempel på årsredovisning från en revisionsorganisation och fann att längden på årsredovisningen sjönk med 37 %! Men, det är inte bara IASBs krav som påverkar omfattningen och relevansen av information i en årsredovisning. Upprättaren har också ett ansvar att fundera över vilken information som är specifik för bolaget, viktig för en användare och hur ofta den uppdateras så att den är aktuell. Organisationen Corporate Reporting User s Forum (CRUF) har tillfrågats av om informationsönskemål. Önskemålen finns sammanfattade i en kort skrift: Investor view 10: What the CRUF looks for in corporate reports 1. I denna skrift påpekar CRUF att redovisningsprinciper ofta är av standardslag och därför inte ger investerare någon vägledning och förståelse i hur de verkliga nyckeltransaktionerna i företaget hanteras. Denna grupp skulle gärna se att de verkligt kritiska redovisningsprinciperna diskuterades i samband med de affärer som företaget bedriver. Man önskar också att det finns bättre sammanlänkad information i en årsredovisning så att inte information som är relaterad till samma ämne eller transaktion är utspridd på olika ställen i rapporten. En idé som förs fram är att det vore bra om viktiga principer för redovisningen lades in i relevanta noter istället för att de redovisas helt fristående i början av notapparaten. Av intresse är också att förstå varför en princip har förändrats, vilken effekt ändringen har på de redovisade siffrorna och att de principer som har förändrats och leder till genomslag i siffrorna får en framträdande presentation. En liknande tanke finns för notapparaten i stort. Börja med de noter som är viktigast, inled också varje not med det som är nyckelbudskapet för att därefter ge mera detaljer. Mot bakgrund av vad CRUF uttrycker bör möjligen en upprättare fundera över huruvida det är kopierade exempel från de stora revisionsbyråernas exempelsamlingar och kopior av texterna i IFRSstandarderna som är det viktiga att få in i en 1 årsredovisning och som ger relevans. Det är troligare att det är information om hur bolaget tolkat bestämmelserna och hur principerna utformats i det aktuella bolaget som kan ge läsaren relevant information. Ett vanlig förekommande exempel på denna problematik är den ofta mycket knapphändiga beskrivningen av när intäkter redovisas. Detta är svårförståeligt för en läsare om endast de 5 kriterierna för varuförsäljning kopierats från IAS 18, standarden för intäktsredovisning. Det är hur bolaget i praktiken tillämpar kriterierna som är det intressanta och som därmed bör beskrivas. Att ha samma standardtexter år från år ger troligen inte heller läsaren relevant information. Det är förändringarna i en bedömning, i en uppfattning, eller i omfattningen som är relevant. Utformningen av informationen och vilka val ett bolag faktiskt gör inom de ramar som är uppställda av normgivaren är också betydelsefulla. Det finns en risk att väsentlig information drunknar i ett virrvarr av annan mindre väsentlig information. Financial Reporting Council (FRC) i Storbritannien 2 har publicerat rapporten Cutting Clutter - combating clutter in annual reports. Rapporten har som utgångspunkt att det virrvarr av information som finns i årsredovisningar uppstår som ett resultat av två faktorer: 1. Oväsentliga upplysningar förhindrar möjligheten att identifiera och förstå relevant information och 2. Förklarande information kvarstår oförändrad från år till år Virrvarret minskar användbarheten av rapporterna och är samtidigt ett problem för upprättarna av rapporterna, det kostar resurser. Den grundläggande frågan är så klart om nyttan av informationen överstigen kostnaden med att ta fram den. Det kan rent av bli så att informationens värde blir kontraproduktiv, dvs den totala mängden gör det svårt att hitta och ta del av relevant information och sänker på så sätt även värdet av den information som faktiskt skulle vara relevant för en användare. Enligt FRC är det i mångt och mycket en beteendefråga som behöver diskuteras för att mängden oväsentlig information ska kunna minska. Många parter är här inblandade. Det är IASB, regulatoriska myndigheter, upprättarna och rådgivarna till upprättarna. Att debatten nu tar fart kan ses som ett första steg. Några steg som FRC ser som nödvändiga för att få till en förändring är följande: debatt kring vad 2 Sid 6 Accounting update juni 2012

7 som menas med väsentlighet ur ett upplysningsperspektiv, undersökningar kring hur mängden gammal mångårig förklarande information kan hanteras i de tryckta årsredovisningarna (kan den i framtiden flyttas till företagets hemsida?) och diskussion bland intressenter kring deras begäran om information. Sammanfattning För att knyta ihop säcken och sammanfatta denna, inte på långa vägar avslutade, diskussion är det viktigt att vi alla funderar över syftet med den finansiella rapporteringen. Vad vill vi uppnå?! Det användaren t.ex. vill förstå och som verkligen inte ska drunkna i annan information är vad bolaget faktiskt gör, på vilka marknader det agerar och vad som är specifikt för affären i olika segment av verksamheten. Hur skapas värde och vad innebär risker, såväl operationellt som finansiellt? Dessutom behöver användaren också få information om viktiga engångsposter i resultaträkningen, (vilka påverkar jämförelsen över tiden), vad dessa engångshändelser berodde på, om det finns valutaeffekter/risker som kan påverka resultatet och liknande väsentliga faktorer. En förhoppning är att om mängden mindre väsentliga upplysningar minskas så kan det finnas utrymme för en förbättring av den information som användaren verkligen eftersöker. Mikael Scheja mikael.scheja@se.pwc.com Konvertering till IFRS vad innebär detta för ett företag? Varför konvertering till IFRS? Det finns olika anledningar till varför ett företag väljer att övergå till redovisning enligt IFRS. En vanlig anledning är att ett företag beslutar om att notera värdepapper på någon av de reglerade marknaderna NASDAQ OMX Stockholm eller NGM Equity. En notering på dessa marknadsplatser innebär en skyldighet att upprätta koncernens samtliga finansiella rapporter enligt IFRS. En vanlig konsekvens av noteringsplanerna är således att ett byte av redovisningsprinciper måste till. Andra anledningar till varför ett företag väljer att övergå till redovisning enligt IFRS kan vara förändrade ägarförhållanden, önskemål från intressenter som t ex banker, eller ett frivilligt val av företaget självt. Fördelen med att tillämpa IFRS som redovisningsprincip är att genom internationellt enhetliga redovisningsregler erhålls en jämförbarhet internationellt och på så sätt även tillgång till internationellt kapital. Är det stora skillnader mellan svenska redovisningsprinciper och IFRS? Svaret är att det beror på. Det är mindre skillnader för ett företag som tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer än för ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens rekommendationer. Vidare innebär komplicerade upplägg och transaktioner inom ett företag vanligtvis också större skillnader i redovisning. Vissa konceptuella skillnader finns mellan regelverken. Det är större fokus på verkligt värde värdering under IFRS. Ett företag ska värdera fler poster till verkligt värde vilket leder till att det krävs en annan typ av kunskap utöver den redovisningskunskap som vanligen finns inom företagen. De områden som ofta upplevs som mest ansträngande vid en övergång till redovisning enligt IFRS är följande: Finansiella instrument (t ex redovisning, klassificering och värdering av finansiella instrument, komplexa krav för att få tillämpa säkringsredovisning samt omfattande upplysningskrav avseende finansiell riskhantering) Optionsprogram (aktierelaterade ersättningar) Rörelseförvärv (t ex redovisning av stegvisa förvärv, värdering av immateriella tillgångar, bedömning av separata transaktioner och värdering av villkorade köpeskillingar) Nedskrivningstest av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Förmånsbestämda pensionsplaner Sid 7 Accounting update juni 2012

8 Leasing (t ex klassificering av leasingavtal som operationell respektive finansiell leasing) Förvaltningsfastigheter (värdering till verkligt värde) Internt upparbetade immateriella tillgångar (t ex FoU) Rörelsesegment (endast krav för bolag som är noterade på reglerad marknad) Beskrivning av redovisningsprinciper (omfattande beskrivningar som ska anpassas till företagets verksamhet) Upplysningskrav i årsredovisningen (många och omfattande) Hur påverkas företaget av en IFRSkonvertering? Övergången till IFRS påverkar framförallt företagets finansiella rapportering, rapporteringsprocesser och tillhörande system, men även andra områden såsom t.ex. intern kontroll och lånevillkor kan komma att påverkas. En del av effekterna vid en övergång kräver uppmärksamhet och omedelbara åtgärder, medan andra inte kräver ett lika snabbt agerande från företagets sida. Det krävs ett stort engagemang hos ledning, styrelse och företagets anställda för att en konvertering skall bli lyckosam. Nedan åskådliggörs konsekvenserna av en IFRSkonvertering på såväl den finansiella rapporteringen som på system och processer etc. Inverkan på den finansiella rapporteringen Resultaträkning Balansräkning Presentation och upplysningar Praktisk inverkan av en IFRS konvertering PROCESSER SYSTEM PERSONAL Uppdatering av redovisningsmanual och ekonomihandbok Interna kontroller Nya värderingar användning av externa specialister Utformning av nedskrivningstest Utökad insamling av data Ledningens rapportering Budget process Förbättring av/behov av nya redovisnings och konsolideringssystem Uppdatering av kontoplan Anpassning av koncernrapporteringssystem Utbildingsstrategi Projektledning Resurser Corporate governance Förankringsförmåga av nya policies and processer Hur blir konverteringen till IFRS smidig och effektiv? Det tar tid att förstå och tillämpa IFRS korrekt. Det tar också tid att lära sig kommunicera sina affärer genom det nya redovisningsspråket efter en övergång till IFRS. Hur lång tid det tar beror på hur komplex företagets redovisning är, informationen i den tidigare rapporteringen samt tillgängliga resurser och kompetensen hos de anställda. Övergången till IFRS är en stor och omfattande process som kan vara svår att planera och genomföra om företaget inte har tidigare erfarenheter. En förutsättning för att övergången till IFRS, med de ändringar i rapporteringsprocesser och finansiella rapporter som detta kräver, ska bli effektiv är att förberedelse sker i tillräckligt god tid och att förändringen genomförs enligt en grundligt utarbetad plan. Det bästa resultatet uppnås om företagets ledning och ekonomiavdelning i god tid funderar över de nya redovisnings- och rapporteringsrutinerna, hur de ska tillämpas och säkerställer att de anställda har god kunskap om det nya regelverket. Ökat behov av värderingar (finansiella instrument, rörelseförvärv, pensioner, aktierelaterade ersättningar) Inverkan på covenanter Inverkan på finansiella nyckeltal Ökad komplexitet Ökad volatilitet i resultatet Vad bör ett företag tänka på inför en IFRSkonvertering? Innan ett företag beslutar sig för att genomföra en konvertering till IFRS är det viktigt att de förbereder sig väl och om möjligt väljer en tidpunkt för konverteringen som passar in i företagets verksamhetsår. Finns tillräckliga resurser? Företaget bör göra en tidig bedömning av vilka resurser och vilken IFRS-kunskap som finns tillgänglig inom Sid 8 Accounting update juni 2012

9 företaget, vilka resurser som krävs för att kunna genomföra en IFRS-konvertering samt eventuellt behov av externa rådgivare. Företaget bör även beakta att arbetet med en IFRS-konvertering sker utöver de vanliga rutinerna. Då externa rådgivare involveras, är det viktigt att företaget är ansvarigt för processen och tar alla beslut samt att kunskapen om de nya redovisningsreglerna överförs till företaget. Projektledning och styrning Företagsledningen bör tillsätta en stark projektledning och en tydlig styrning av projektet samt tillse att de har en tydlig beslutsprocess för att säkerställa en snabb och ändamålsenlig problemlösning. Det är viktigt att ha en fastställd tidsplan som är realistisk för projektet som även innehåller tidpunkter för avstämningsmöten för uppsamling av genomförda aktiviteter och frågor. Val av principer Skillnader mellan tidigare tillämpade redovisningsprinciper och IFRS bör identifieras så tidigt som möjligt. Företaget bör också sätta sig in i och förstå de olika valmöjligheter som finns vid övergången till redovisning enligt IFRS. Rapportering enligt IFRS Ekonomiavdelningen på företaget bör vara ansvarig för IFRS-konverteringsprocessen. Som en del i processen bör en plan upprättas avseende utbildning av personalen i de nya redovisningsreglerna samt uppdatering av företagets befintliga redovisningsmanual. Det bör säkerställas att även personal hos dotterföretagen är medvetna om de nya redovisningsreglerna och om hur koncernrapporteringen kommer att förändras. Vanligen krävs en uppdatering av det befintliga interna rapporteringssystemet då väsentligt mer information behöver samlas in från dotterföretagen till den årsredovisning som ska upprättas enligt IFRS. Vidare ska det beaktas att även moderföretaget ska redovisa enligt nya redovisningsregler, RFR 2, varför det bör finnas en plan även för hur moderföretagets övergång till RFR 2 ska hanteras i redovisningssystem och liknande. Moderbolaget I och med att koncernen går över till redovisning enligt IFRS ska också moderföretaget gå över till redovisning enligt RFR 2 Redovisning för juridiska personer, vilket kan innebära skillnader även i moderföretagets redovisning. Särskilda frågor Inför ett beslut om övergång till redovisning enligt IFRS/RFR 2 är det några områden som företag särskilt bör ta i beaktande: Skatt Ansvariga för skattefrågor inom företaget bör involveras från början för att utvärdera hur moderföretagets övergång till RFR 2 kommer att påverka skatten i moderföretaget. Vidare bör företaget förstå vilken effekt identifierade skillnader mellan tidigare tillämpade redovisningsprinciper och IFRS får på uppskjuten skatt i koncernen. Flertalet av de skillnader som vanligen uppkommer vid en övergång till redovisning enligt IFRS leder till en redovisningsmässig skatteeffekt då en temporär skillnad uppstår mellan redovisat och skattemässigt värde. Utdelningsbara medel Det är viktigt att skapa förståelse för vilken påverkan varje val av princip och identifierade skillnader mellan tidigare tillämpade redovisningsprinciper och IFRS har på koncernens utdelningsbara medel. Tillvägagångssätt Varje företags IFRS-konvertering är unik. Det finns dock en beprövad metod som delar in arbetet i tre faser, och vilken kan anpassas till varje företags specifika förhållanden och omständigheter. Metoden kan hjälpa till att genomföra en IFRS-konvertering som är effektiv och riktar in sig på respektive företags prioriteringar och frågor. Fas 1 Förberedande studie Uppbyggnad av projekt Metod för övergång till IFRS Fas Utvärdering & beslut Inledande övergång Fas 3 Genomförande Fas 1 Under Fas 1 görs en övergripande kartläggning av väsentliga skillnader mellan IFRS och tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Ett utkast till projektplan för återstoden av projektet tas fram och de områden som bedöms som komplexa identifieras. Därutöver görs en bedömning av förväntad tidsåtgång och behov av resurser för genomförande av IFRSkonverteringen. Fas 2 Detaljerade tekniska analyser upprättas avseende samtliga väsentliga områden som har identifierats under Fas 1. I samband med att analyserna upprättas genomförs utbildning av personal inom de områden där Sid 9 Accounting update juni 2012

10 det identifierats väsentliga skillnader mellan företagets tidigare tillämpade redovisningsprinciper och IFRS. Företagets redovisningsprinciper enligt IFRS utvecklas och de områden där kvantifiering av skillnader krävs identifieras. Åsa Klasson Fas 3 Det upprättas en ingående balans enligt IFRS, i form av en brygga som visar en avstämning mellan den balansräkning och resultaträkning som publicerats enligt tidigare redovisningsprinciper och motsvarande upprättade enligt IFRS. Efter framtagandet av denna information, vilken redogörs för i en övergångsnot, upprättas en årsredovisning enligt IFRS. Företaget säkerställer att alla nödvändiga processer är på plats och kan tillämpas av företagets egen personal genom att anordna nödvändiga utbildningar samt uppdatera koncernrapporteringssystem och redovisningsmanual En IFRS-övergång är inte en engångsövning, det krävs kontinuerlig uppdatering och finslipning Utmaningen fortsätter efter att IFRS-konverteringen är genomförd i och med att IFRS-standarderna utvecklas i mycket hög takt. Nya standarder publiceras löpande, befintliga standarder uppdateras (annual improvement) eller görs om och nya tolkningsuttalanden ges ut (IFRICs). Detta ställer krav på kontinuerlig vidareutbildning inom IFRS för att kunna säkerställa korrekt redovisning och rapportering enligt IFRS samt för att kunna analysera affärer utifrån de redovisningseffekter nya standarder ger. Det är viktigt att i god tid se över de framtida IASB projekt och förändringar som är på gång för att se vilka konsekvenser dessa får för företagets redovisning och finansiella rapportering. Kontakta oss vi hjälper gärna till med företags konvertering till IFRS och implementering av nya standarder. Sid 10 Accounting update juni 2012

11 Ett urval av PricewaterhouseCoopers IFRS publikationer Manual of accounting IFRS 2012 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2012 Manual of accounting Financial instruments 2012 Illustrative IFRS corporate consolidated financial statements for 2011 year end För mer information och beställning se vår hemsida Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Denna skrift visar ett exempel på en koncernredovisning, upprättad enligt IFRS, för en fiktiv tillverknings-, grossist och detaljhandelskoncern. Den baseras på kraven i IFRS-standarder och tolkningar för räkenskapsåret som börjar den 1 januari Publikationen kan laddas ner från vår hemsida. Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december Personalen i årsredovisningen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur. Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services mikael.scheja@se.pwc.com Tel IFRS: Senior Technical Partners dennis.svensson@se.pwc.com Tel Svensk redovisning: Senior Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com Tel Technical Directors christian.stralstroem@se.pwc.com Tel claes.janzon@se.pwc.com Tel Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel katarina.lindgren@se.pwc.com Tel olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: asa.klasson@se.pwc.com Tel Marknadsnoteringar och prospektfrågor: asa.weiner@se.pwc.com Tel För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 11 Accounting update juni 2012