Intresseföreningen för TidsNätverket i Bergsjön Verksamhetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intresseföreningen för TidsNätverket i Bergsjön Verksamhetsplan"

Transkript

1 Intresseföreningen för TidsNätverket i Verksamhetsplan Bakgrund Under en fyramånadsperiod, oktober 2006 februari 2007, genomförde Sdf och Familjebostäder AB i Göteborg en undersökning av möjligheten att använda samhällsverktyget Time Bank i. Som resultat formulerades pilotmodellen TidsNätverket i 1 som med hjälp av Time Bankverktyget ska bygga nya sociala nätverk i. I feb 2007 förlängs projektledarens anställning för att stödja bildandet av en intresseförening som ska stödja, genomföra och utveckla TidsNätverket i som beskrivs i rapporten Time Bank i. Mellan mars-maj 2007 träffade projektledaren olika föreningar och privatpersoner för att tillsammans bygga en grund till och bilda en förening som ska driva pilotverksamheten TidsNätverket i Bergsjö. De flesta av dessa föreningar har varit verksamma i i flera år. Den 6 maj konstitueras Intresseförening för TidsNätverket i för att stödja, genomföra och utveckla pilotverksamheten TidsNätverket i som en inovativt metod för att främja socialt nätverkande genom aktivt deltagande. Föreningens styrelse bestå av organisationerna: Caritas Frivilligcentral Hjällbo, Familjebostäder AB i Göteborg/, Kurdiska Kvinnoföreningen i Västra Götaland, Time Bank Association Sweden samt enskilda personerna: Tomas Ericsson, Karin Pleijel och Håkan Sundin. Föreniingen har som stöd i sitt arbete observatörer från GIL (Göteborgskooperativet för Independent Living), Bob kulturförening, enskild person Alaa Abbas, och till och med juni 2007 en utbildad projektledare med Time Bank kunskap finansierat av Sdf och Familjebostäder AB. Under hela processen har Kvinnocenter i medverkat i att utveckla basen för en föreningsstart. TidsNätverket i har verksamheten från Wales Institute for Community Currency, WICC, som förebild. WICC har arbetat sedan 2003 med samhällsutveckling genom aktivt deltagande och fungerar idag som mentor för verksamheten i. TidsNätverket kommer att bilda sociala nätverk. Genom forskning vet vi att sociala nätverk är viktiga för att bygga tillit i samhället. Det är tilliten som är basen för tillväxt och en hållbar ekonomisk, demokratisk samt social utveckling. 2 Time Bank Time Bank är ett samhällsverktyg som kan återuppbygga eller bygga sociala nätverk genom att använda de resurser som varje människa har. I en Time Bankverksamhet ger en timme aktivt deltagande alltid en tidspoäng. Alla insatser och allt engagemang värderas lika viktigt och oberoende av det aktuella pengavärdet. Målgrupp för Time Bank-verktyget är alla individer och grupper inom samhället samt orter där våra sociala nätverk inte fungerar längre eller skall bibehållas. Time Bank som verktyg kan appliceras i olika verksamheter och de som vill använda sig av verktyget kan bygga upp en struktur som passar just verksamhetens mål och reglering. Det finns allt från resursutbyten mellan enskilda medborgare till erkännanden av grupper som bildar intressegrupper eller ingår i samhällsnyttiga projekt t ex vårstädning av staden eller verksamheter som knyter ihop yngre med äldre, funktionshindrade med icke funktionshindrade m m. Målet är alltid att skapa sociala nätverk där varje människa blir stärkt och kan uppleva aktiv deltagande. Time Bank är ett verktyg som erkänner människors tillgångar. Det bygger sociala nätverk samtidigt som det erkänner att de flesta människor vill både ge och ta emot. Ömsesidighetstanken i Time Bank erbjuder möjlighet till denna tvåvägsgivande och -tagande där varje person har något att erbjuda. 1 2 I rapporten kallat TB-modell- B. Johannisson, professor i entrprenörskap och företagsutveckling vid Ekonomihögskolan i Växjö U. Herlitz, Kulturgeograf och doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet RD Putnam, professor i statsvetenskap vid Harvard Universitet, USA, B. Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet 1 Tids- och resultatsplan 2 Reviderat modell version för TidsNätverket i 3 Intressentanalyse; ur rapporten Time Bank 4 Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 5 Deltagarsiffrar i Time Banks UK 6 Föreningens Stadgar

2 Intresseförening för TidsNätverket i Verksamhetsplan Undersökningar har visat att samhällsprojekt som använder sig av Time Bank verktyget: - höjer människors självförtroende eftersom personen kan ge just det som den är bra på. - motiverar fler människor till ideellt arbete eftersom personen känner sig jämställd. - attraherar och blandar människor med olika ålder, etnicitet, funktionhinder och andra olika forutsättningar (se bilaga 5) - bygger eller återuppbygger sociala nätverk Mål och Syfte Föreningens verksamhetsmål är att främja socialt engagemang och nätverksbygge samt ideellt socialt arbete inom genom att stödja, genomföra och utveckla TidsNätverket i. Föreningen vill verka för en hållbar social och ekonomisk utveckling för alla medborgare i. Föreningen vill stödja befintliga verksamheter som engagerar sig i de samhälleliga behoven som finns i samt med hjälp av TidsNätverket i skapa mötesplatser, möten och sociala nätverk mellan olika människor i, för att: - skapa möjlighet för människor att både ta emot tid av medmänniskor genom passivt deltagande och att ge tid till andra genom aktivt deltagande - engagera dem i, så att de känner delaktighet i s utveckling - aktivera barn och ungdomar till aktiviteter där de kan se sammanhanget mellan sitt eget handlade och samhällsutveckling - bryta isolering av individer i såsom äldre, funktionshindrade, kvinnor, personer med olika etnisk bakgrund och många fler, och därmed bryta ett fragmenterat samhällsmönster och ge människor en positiv självbild - bilda socialt kitt mellan Bergsjöborna som är länken i ett socialt nätverk som är grunden för en positiv och hållbar samhällsutveckling - skapa en medborgardialog och ett medborgardeltagande som kan utveckla. - främja internationellt nätverkande så att Bergsönbon kan se sig själv som en del av ett större nätverk där hennes/hans handlande kan påverka aktiviter även utanför och Sverige. Målgrupp Generellt tillhör alla Bergsjöbo målgruppen. Under startfasen kommer projekt planeras så att verksamheten först involverar, barn, ungdomar samt enstaka individer och grupper. Med utvecklingen av projektet kommer fler och fler bergsjöbor och grupper att bli involverat i TidsNätverket i. Verksamheten Se även bilaga 4 Pilotverksamheten TidsNätverket i kommer att bedriva två verksamheter: arrangerandet av sociala aktiviteter och en så kallad nätverksverksamhet som inkluderar TNintressegrupper och TN-studiegrupper. Verksamheten TidsNätverket i ska vara en förändringsfaktor som hjälper människor att förstå sitt värde och sin roll i samhället, som stödjer medborgaren (du och jag), att bidra, delta och utveckla/s i och med samhället. Alla insatser och allt engagemang ska grunda sig på frivillighet från medborgarens och verksamheternas sida. TidsNätverket i ska kontinuerligt utvecklas. Verksamheten är delad i två perioder. I första perioden bildar olika aktörer från en intresseförening som kan stå som huvudman för TidsNätverket i. Projektledaren förbereder en verksamhet, bildar en referensgrupp, skapar informationsmaterial samt ansöker om medel till pilotverksamheten. Den första perioden är helt finansierad av Sdf och Familjebostäder AB. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 2

3 Intresseförening för TidsNätverket i Verksamhetsplan Den andra perioden är starten och genomförandet av pilotverksamheten TidsNätverket i med metoden: 1. Planera enskilda TN-intressegrupper och TN-studiecirklar som utvecklar, i första skedde för ungdomar, äldre och funktionshindrade 2. Inventera individens och verksamheternas resurser 3. Inventera sociala behov och svara på dem 4. Uppmuntra till TN-intressegrupper och TN-studiecirklar 5. Inom ramen för regelverket, erkänna det aktiva medborgarskap med sociala aktiviteter 6. Gemensam planering av sociala aktiviteter 7. Dokumentation av verksamheten 8. Utvärdering av verksamheten både av intern och om möjligt av extern personal Ett center, med en koordinator, ska vara verksamhetens hjärta som arrangerar sociala aktiviteter samt ger stöd till individer, grupper och verksamheter som vill driva egna sociala aktiviteter, TN-intressegrupper och TN-studiegrupper. TidsNätverketes medlemmar kan registrera tidspoäng för aktivt deltagande i TidsNätverkets olika aktiviteter eller aktiviteter som är anordnade av samarbetsparter till TidsNätverket. Med aktivt deltagande menas när personer frivilligt tar en roll i planeringen och genomförande av en aktivitet. Ett deltagande anses som passivt när personen tar emot en aktivitet som t ex lyssna på en kör, gå på ungdomsgårdens aktiviteter, åka med på utflykt. (se bilaga 2) Inom TidsNätverkets arbetet kommer Bergsjöbor att uppmuntras att gemensamt med koordinatorn eller själv planera aktiviteter av deras intresse. Deltagarna registrerar tidspoäng för varje aktiv deltagartimme. (se praktiska exempel i bilaga 2) TidsNätverket kommer att arrangerar ytterligare sociala aktiviteter, själv eller i samarbete med andra samhällsgrupper. Alla kan använda sina tidspoäng för att delta i dessa aktiviteter tillsammans med andra Bergsjöbo. En social aktivitet ska ge deltagaren möjlighet att träffa andra Bergsjöbor i en enkel och öppen atmosfär. Aktiviteterna är anordnade för, med eller av deltagare och medlemmar. TidsNätverkets verksamheter ska motivera Bergsjöbor att utveckla sina egna resurser och bli engagerad i olika sammanhang i. Förutom att TN-intressegrupp eller TN-studiegrupper ska eftersträva nytt nätverksbygge ska de alltid bidra till samhällsutveckling och/eller ge ett mervärde till en medborgare. Efterhand kommer koordinatorn att motivera medlemmarna, ungdomarna som de äldre som funktionshindrade eller andra att självmant arrangera TN-aktiviteter och sociala aktiviteter. Verksamhetsplanen inkluderar en start av en entreprenörsgrupp efter det första verksamhetsåret. Här kommer det finnas utrymme och möjligheter för ungdomar från att fundera kring entreprenörskap. Första motivations aktiviteter I metoden ingår att deltagaren i största möjliga mån självständigt planerar och genomför aktiviteter. Därför finns det en automatisk begränsning i att formulera vilka aktiviteter som kommer att genomföras. Nedan följer två projekt som är tänkt som motivationsaktiviteter. 1. Internationellt ungdomsutbyte, ålder år Ett begränsat antal ungdomar från varje land ska delta i ett planeringsmöte i Spanien sent september Ungdomarna ska tillsammans planera ett ungdomsutbyte där upp till 250 ungdomar ska kunna delta i. Projektmålen ska innehålla bland annat: förbättra möjlighet till anställning; vidga ungdomarnas sociala nätverk; ge erfarenhet av aktiv deltagande; utveckla ledarskapsegenskaper. Tänkta utbyten kommer att ske som: enskilda ungdomsutbyten mellan familjer, ungdomsgrupper som bjuder in ungdomsgrupper från andra EU länder på besök, ungdomar som förbereder ett besök av äldre medborgare från ett annat EU-land. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 3

4 Intresseförening för TidsNätverket i Verksamhetsplan I projektet ingår att ungdomar planerar aktiviteter i sina hemländer som kan registreras som aktiva deltagartimmar och t ex åker i utbytet till andra länder. Organisationer som är involverade i planeringen av utbytet är: Time Banks UK, Banco Del Tiempo Spain, Volunteer Development Scotland, Wales Institute for Community Currency, Ander Geld Netherland. 2. Festival Global Echoes Under oktober månad ska Club Global koordinera en festival med tema natur och kultur i en hållbar samhällsutveckling. Frågan som ställs är: Hur kan man genom att förändra livsstilar och kultur påverka naturen och skapa förutsättningar för samhällsbyggande med hållbar utveckling multilateralt och med ett helhetsperspektiv alltså på både lokalt och globalt plan? TidsNätverket kommer att bli involverad i festivalen med en eller flera aktiviteter som ska planeras av barn, ungdomar med eller utan funktionshindrade (se bilaga 2, praktiska exempel). Festivalen är i planeringsstadiet och organisationer som har visat intresse är bland annat Eco Centrum, Universeum, Coompanion, Ungdomar från Gullmarsgymnasiet, Lysekil 3. Välkomstgrupp Under planeringstiden för TidsNätverket i framkom ideen av att starta en välkomstgrupp för Familjebostäders boende. Bovärdar frågar efter hyresgäster som är motiverade att bilda en välkomstgrupp för nyinflyttade hyresgäster. Tillsammans planerar gruppen hur ett välkomnande av nya hyresgäster kan se ut och vilka aktiviteter som kan vara kopplade till gruppen. Tillsammans med koordiantorn beslutas vilka aktiviter som kan registreras som aktiva deltagartimmar. Personer som ingår i Välkommstgruppen kan delta i de sociala aktiviteterna från TidsNätverket eller från samarbetsparter till TidsNätverket. Tidsschema Se även bilaga 1: Period 1 Fas 1 4 månader Mars/juni 2007 Bildning av en förening; klargöring av organisationsform runt modellen; marknadsföring TidsNätverket i ; planering av enstaka TN-intressegrupper och TN-studiecirklar; etablering av kontakter med olika individer och verksamheter; bildande av referensgrupp, utveckling av modellen med hjälp av personal från Wales Institute for Community Currencies, ansökan om verksamhetsmedel, start av första projektet Period 2 Fas 2 6 månader Juli December 2007 Anställning av projekltledaren Ulla Gawlik, Modellen utarbetas och anpassas; involvera fler bergsjöbo i TN-aktiviteter; etablering av enstaka kontakter med verksamheter och individer med behov av individstöd; planeringsmöte för internationellt ungdomsutbyte i Spanien; tillsammans med barn eller ungdomar planera, förbereda och genomföra aktiviteter på en festival med tema, natur och kultur i en hållbar samhällsutveckling start av välkomstgrupp inom Familjebostäder AB. Fas 3 6 månader january juni 2008 Överlämning av arbetsuppgifter till medlemmar; dokumentation och utvärdering; etablera fler kontakter; bygga på nätverket. Fas 4 6 månader Juli 2008 December 2008 Etablera kontakter mellan verksamheter, öppna Träffpunktverksamhet, start av entreprenörsgrupp, dokumentation och utvärdering Fas 5 26 månader january juni Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 4

5 Intresseförening för TidsNätverket i Verksamhetsplan Löpande verksamhet, utvärdering av verksamheten Resultat för Se även bilaga: tidschema och resultat Medborgaren - Höjd självkänsla för att alla blir sedda som resurser som kan bidra till samhället - Ökat antal av kontakter med olika verksamheter och andra Bergsjöbo - Nya/ fler genomförda aktiviteter - Insyn, deltagande och medbestämmande i en utvecklingsverksamhet - Ingår i ett internationellt nätverk Medarbetaren i de olika verksamheter i - Fler positiva kontakter med medborgaren - Aktivt samarbete med medborgaren - Nya och tydligare bilder av medborgarens resurser - Fler genomförda aktiviteter - Kontakter med medborgare som vanligtvis inte är aktiva Involverade verksamheter - Ökat antal av kontakter mellan verksamheter/personer och personer - Fler fungerande nätverk - Ökat antal medlemmar - Fler medlemmar med mer självförtroende och en känsla för ömsesidighet - Nöjda Bergsjöbor med förbättrad psykisk hälsa - Möjlighet att erkänna aktivt deltangande - Jämbördig kontakt med medborgaren - Nytt samarbete med andra verksamheter - Ett utökat socialt nätverk - Aktivt socialt kapital - Möjligheter till lokal ekonomisk utveckling - Förbättring av folkhälsa genom ökat NKI - Hållbar tillväxt Resultat av Dokumentation och utvädering - Månadsdokumentation från processen - Halvårs utvärdering av modellen - Intervjumaterial - Mätetal för socialt kapital, förbättrad folkhälsa, etc från datasystemet och intervjuer Uppföjlning av mätetal TidsNätverket i strävar efter att följa upp genomförda aktiviteter från deltagarna med en utvärdering av: Antal aktiva timmar för deltagare Antal passiva timmar mottagen Antal nya personer mötta Antal nya platser sedda Antal nya aktiviter 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 5

6 Intresseförening för TidsNätverket i Verksamhetsplan Budget År: Total i 3 år Lön: Admin: Medlemsför säkring Lok al: Verk samhet smedel: studie resa löpande kostnader Mark nads föring Summa Risk 1. Verksamheten startar för snabb med för många deltagare vilket kan medföra att koordinatorn inte hinner arrangerar tillräckligt många och varierande sociala aktiviteter. Det kan leda till att det inte finns tillräcklig många attraktiva sociala aktiviteter som deltagarna kan delta i, vilket minskar motivationsfaktorn. 2. Koordinatorn lyckas inte förmedla vikten av att TN-aktiviteter behöver bygga på medborgarens efterfrågade resurser till medlemsverksamheter. Detta kan leda till att deltagare inte motiveras i tillräcklig stor utsträckning till att starta egna kurser eller intressegrupper. I dessa fall stannar deltagaren kvar i ett beroendeförhållande som inte stärker självkänslan. Det är viktigt att verksamheterna själv praktiserar Time Bankvärden. 3. Inget alternativt finansiellt stöd ges till projektet vilket leder till att modellen inte kan starta, starten blir fördröjd eller enbart kan genomföras i en mycket liten skala. Organisation Huvudman: Intresseförening för TidsNätverket i Projektledare: Ulla Gawlik; utbildning Tysk förskolärare/fritidspedagog utbildning; GRs 2 årig Pedagogiska Projektledarutbildning; Globalverkstans 1,5 årig International Project Manager utbildning för den tredje sektorn; 4 månaders Time Bank praktik i Wales och Puerto Rico. Vad är ny I verksamheter som använder sig av Time Bankverktyget ses frivilliginsatsen inte enbart ensidigt utan som något som båda siderna behöver uppleva. Det ger möjlighet att hitta varje människas resurs och använda dem. TidsNätverket i engagerar till gruppaktiviteter som ger något till samhället och dess grupper. Bergsjöborna bestämmer sig frivillig att ge av sin tid och blir aktiva för andra. I en avlönad insats kan det vara svårt att förmedla de sociala mervärden som vissa frivilliga handlingar bär på; att känna att någon, på grund av sina värderingar och sitt engagemang stödjer den andre eller samhället, lyfter insatsen bortom ett avlönat arbete mot en solidaritetshandling som förbinder. Att dessutom själv bli sedd som en resurs skiljer modellen från välgörenhet. Det är en viktig bonus som TidsNätverket i vill ta vara på, vi alla har resurser som kan vara av värde för någon annan. Det höjer 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 6

7 Intresseförening för TidsNätverket i Verksamhetsplan självkänslan och skapar kopplingar i samhället. Och vi får möjlighet att se den andre ur ett nytt perspektiv. Hur skall verksamheten drivas vidare I planerningen av verksamheten ingår att medlemmar ska få kunskap om hur TidsNätverket i ska fungera och hur koordinatorn arbetar (se tidplan). Det är i Time Bank anda att verksamheten ska förmedla självständighet. Verksamheten är planerad för att involvera minimun 200 personer efter 3 år. Detta kräver kontinuerlig ansökan av finansiellt stöd. Det kommer att vara en av koordinatorernas uppgifter att söka verksamhetsbidrag inom Sverige, EU och annat. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 7

8 Bilaga 1 Sidan1 Tid- och fasplan Modellen ska löpa över en 3 års period. De första två åren kommer fyra faser att genomföras och därefter skall modellen huvudsakligen växa i antal individ- och verksamhetsmedlemmar. Beroende på utvärderingsresultat och måluppfyllelse kan aktiviteter tillkomma eller strykas. Även Bergsjöbons önskningar och behov kommer att påverka modellprocessen. Tidsperiod Vad Resulat Fas 1 4 månader mars/juni 2007 Bildandet av en förening; klargöring av organisationsform runt modellen; marknadsföring av TidsNätverket i.; planering av TN-intressegrupper och TNstudiecirklar; etablerar kontakter med olika individer och verksamheter; bildande av projektgrupp; bildandet av en refernsgrupp;ansökan om finansiellt stöd; utveckling av modellen med hjälp av personal från Wales Institute for Community Currencies; ev start av första projektet; etablering av ett center, start av ett internationellt ungdomsarbetet, start av fotodokumentation, första kontakt med festivalorganisationen för Global Echoes Koordinatorn placeras i en för ändamålet bra lokal. Koordinatorn tar kontakt med intresserade verksamheter för att knyta dessa till modellen. En förening bildas, eventuellt en projektgrupp och referensgrupp. Tillsammans med koordinatorn sammanställs en lista på möjliga TNintressegrupper och TN-studiecirklar samt en förslagslista med de första sociala aktiviteterna. Listan med sociala aktiviteter ska kontinuerligt byggas på och ändras enligt önskningar och förslag av Bergsjöbor. Detta uppnås med hjälp av samtal och intervju av Bergsjöbor, ideella krafter och medarbetare. Samtalen ger också koordinatorn möjlighet att inventera bergsjöbornas resurser. Översättning av engelskt material till svenska; förbereder databasen (samt översättning); informationsmaterial; ev. hemsida; dokumenterar möjliga platser där grupper kan mötas; sammanställer en lista med möjliga aktiviteter och en lista med exempel på resurs utbyten. Personal från Wales Institute for Community Currencies, bjuds in till för att dela med sig av sina kunskaper. Start av en internationellt ungdomsutbyte som ska planeras och implementeras av ungdomarna själva. Start av en fotodokumentation av hela verksamheten. 1 lokal 1 förening Ev 1 projektgrupp Ev 1 referensgrupp lista över TN-intressegrupper och TN-studiecirlar lista över sociala aktiviteter 1 databas 1 besök från WICC Etablerad kontakt med festivalorganisationen för Global Echoes Etablera kontakt med bovärder Fas 2 6 månader july december 2007 Anställning av projektledaren Ulla Gawlik, Modellen utarbetas och anpassas; etablering av enstaka kontakter med verksamheter; etablering av TN-intressegrupper, Tnstudiecirklar och sociala aktiviteter. förbereda och delta i ett planeringsmöte för internationellt ungdomsutbyte i Spanien; tillsammans med barn eller ungdomar planera, förbereda och genomföra aktiviteter på en festival med tema, natur och kultur i en hållbar samhällsutveckling Under denna fas byggs modellen och processer upp i en liten skala med bara få TN-intressegrupper samt verksamheter med behov av individstöd. Bergsjöbor som vill bli involverade knyts som medlemmar till TidsNätverket. Detta ska ske genom ett 1 anställt projektledare 4 verksamheter med minst vardera 1 TN-intressegrupp/studiecirkel = 3 grupper a 10 personer med blandat bakgrund, ungdomar, äldre, långtidssjukskrivna, funktionshindrade helt enkel alla bergsjöbo. 5 individuella medlemmar som har startat TN-aktiviteter 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 1

9 Bilaga 1 Sidan2 introduktionssamtal med koordinatorn. Ett medlemsregister sammanställs med uppgifter om medlemmens resurser, tidsbegränsningar, etc. Dessa uppgifter förs över till ett speciellt datasystem för att senare kunna matchas ihop med andras resurser. Några få verksamheter och föreningar inom äldreomsorgen kan ta kontakt med TidsNätverket för att få individuella stödinsatser som kan höja mervärdet för medlemmen/deltagaren. Koordinatorn länkar ihop medlemmar och verksamheten/föreningen. T ex: Medarbetaren i ett äldreboende ser att en boendes kvalitet skulle höjas om hon/han 1. skulle få besök någon gång i veckan 2. om den boende kan använda sina resurser för att ge till någon annan. Fall 1: koordinatorn ta kontakt med en skola/fritid (eller annan verksamhet) och bygga upp ett TN-aktivitet runt ungdom och äldre tillsammans med skolan/fritid. Fall 2: Koordinatorn eller en medlem hälsar på den äldre och samtalar med denne om sina resurser och tillsammans utvecklar man en intressegrupp runt resurserna 5 Sociala aktiviter som är anordnade av Bergsjöbor själva 2 ungdomer som resa till Spanien för att planera en international ungdomsverksamhet. 2 ungdomar som sätter igång ett internationellt ungdomsutbytes projekt med minst 10 medlemmar 1 Välkomstgrupp = minst 3 hyresgäster från Familjebostäder AB 1 fotodokumentation Sociala aktiviteter för motsvarande 300 timmar 3 Vecka/månads/halvårsdokumentation av verksamheten Informationsspridning till finansiärer Sammanlagt 50 deltagare 4 Fas 3 6 månader januari 2008 juni 2008 Modell fas 4 6 månader july 2008 december 2008 En välkomstgrupp,bestående av hyresgäster från Familjebostäder AB, startas. (se bilaga 2 praktiska exempel) Lära ut koordiantorkunskap; dokumentation och utvärdering; etablerar fler kontakter; bygger på nätverket. I början av denna fas utvärderas dokumentationen av de första 6 månaderna. Koordinatorn involverar medlemmar i sitt arbete så att dessa får en inblick i och kunskap om koordinatorns arbete. Utveckling av modellen genom att fler verksamheter och föreningar kan ta kontakt med TidsNätverket för att starta TN-intressegrupper och TNstudiecirklar. Koordinatorn motiverar medlemmar att starta egna intressegrupper. Etablera kontakter mellan verksamheter, öppning av en träffpunktverksamhet, etablering av en entreprenörsgrupp, dokumentation och utvärdering I början av fasen utvärderas dokumentationen av förgående halvåret. Modellen utvecklas ytterligare. Verksamheter och föreningar tar kontakt med varandra eller med TidsNätverket för att göra utbyten med varandra. T ex skolan har ett TN-aktivitet där eleven kan få 2 medlemmar med koordinatorkunskap ytterligare 2 verksamheter med TNintressegrupper/studiecirklar 20 deltagare. minst 3 verksamheter med deltagare som får individuella sociala aktiviteter 10 deltagare. ytterligare ca 20 individuella medlemmar Sociala aktiviteter för motsvarande 1200 timmar Vecka/månads/halvårsdokumentation av verksamheten Halvårsutvärdering Nr 1 Informationsspridning till medlemmar, finansiärer och andra intressenter Sammanlagt 100 deltagare ytterligare ca 20 individuella medlemmar Sociala aktiviteter för motsvarande 2460 timmar 4-5 medlemmar med koordinatorkunskap 3 4 Baserad på tabellen från TBUK guide Deltagare kan vara medlemmar men även personer som är tillfälliga medlemmar vid deltagande i en TN-intressegrupp eller en TN-studiecirkel. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 2

10 Bilaga 1 Sidan3 tidspoäng genom att följa med en av Familjebostäders miljövärdar. Tillsammans med medlemmarna bildas en TidsNätverks träffpunkt där medlemmar kan ge bidrag i olika former. En entreprenörsgrupps bildas för att kunna stödja de medlemmar som vill skapa nya försörjningsmöjligheter med hjälp av sina egna resurser Minst 4 verksamheter med direkta utbyten mellan varandra 30 deltagare. 1 Träffpunkt verksamhet 1 entreprenörsgrupp a minst 5 personer Modell fas 5 15 månader january juni 2010 Löpande verksamhet, utvärdering av verksamheten, Modellen ska nu enbart utvecklas och anpassas efter utvärderingsresultaten. Utvärdering av verksamheten och vid positiva resultat presentation av en fortsatt verksamhet Vecka/månads/halvårsdokumentation av verksamheten Halvårsutvärdering Nr 2 Informationsspridning till medlemmar, finansiärer och andra intressenter Sammanlagt 150 deltagare. Vecka/månads/halvårsdokumentation av verksamheten Halvårsutvärdering NR 3, 4, 5 Modellprocessutvärdering Informationsspridning till medlemmar, finansiärer och andra intressenter Sammanlagt 200 deltagare vid mars 2010 Hela perioden Ansöka om finansiellt stöd 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 3

11 Bilaga 2 Sida 1 1:a reviderade modellversion för TidsNätverket i Under kartläggningsperioden okt 2006 till feb 2007 formulerade projektledaren Ulla Gawlik ett första utkast för en verksamhetsmodell som använder sig av Time Bank verktyget. Vecka 16 kom personal från Wales Institute for Community Currencies till för att ge stöd med att anpassa och utveckla modellen till s behov. Detta medförde en revidering av verksamhetsmodellen. Den 6 maj konstituerade några privatpersoner och föreningar Intresseförening för TidsNätsverket i. På mötet antogs namnet TidsNätverket i för pilotverksamheten i rapport nämnd som TB-modell-. TidsNätverket i har som förebild de verksamheter som Wales Institute for Community Currencies, WICC, driver i Storbritannien. WICC har arbetat sedan 2003 med hållbar tillväxt genom verksamheter som motiverar till aktivt deltagande i samhället. TidsNätverket i Verksamheten TidsNätverket i ska vara en förändringsfaktor som hjälper människor att förstå sitt värde och sin roll i samhället, som stödjer medborgaren (du och jag), att bidra, delta och utveckla/s i och med samhället. Alla insatser och allt engagemang ska grunda sig på frivillighet från medborgarens och verksamheternas sida. TidsNätverket i ska kontinuerligt utvecklas. TidsNätverket kommer att bedriva två verksamheter: arrangerandet av sociala aktiviteter och en så kallad nätverksverksamhet som inkluderar TN-intressegrupper och TN-studiegrupper. Verksamhetsmål Huvudmålet med pilotverksamhet är att bilda sociala nätverk mellan olika individer, grupper och verksamheter i. Verksamhetssyfte Att göra medborgarnas resurser synliga och ge möjlighet att tillvarata dessa Att höja medborgarens självvärde genom att inkludera medborgaren i utvecklingsprocessen Att ge medborgaren inflytande och möjlighet till demokratiskt deltagande Att byta passivt deltagartid till aktivt deltagartid Att bygga nya broar och länkar mellan olika verksamheter, samhällsgrupper och individer Att erbjuda attraktiva mötesplatser Att ge den offentliga och andra verksamheter, inom ramen för nuvarande regelverk, möjlighet att erkänna och tacka för aktivt deltagande Att utgöra en bas för en hållbar ekonomisk och social utveckling samt för en hållbar tillväxt TidsNätverket i drivs av en förening som består av individer och/eller verksamheter som är intresserade av s utveckling samt Time Bank-verktygets utveckling i Sverige. Ett center, med en koordinator, ska vara verksamhetens hjärta som arrangerar sociala aktiviteter samt ger stöd till individer, grupper och verksamheter som vill driva egna sociala aktiviteter, TNintressegrupper och TN-studiegrupper. TidsNätverketes medlemmar kan registrera tidspoäng för aktivt deltagande i TidsNätverkets olika aktiviteter eller aktiviteter som är anordnade av samarbetsparter till TidsNätverket. Med aktivt deltagande menas när personer frivilligt tar en roll i planeringen och genomförande av en aktivitet. Ett deltagande anses som passivt när personen tar emot en aktivitet som t ex lyssna på en kör, gå på ungdomsgårdens aktiviteter, åka med på utflykt. En referensgrupp bestående av deltagare från intresseförening, verksamheter som ingår i TidsNätverket i och/eller som är intresserade av TidsNätverket i utveckling ska bildas som stöd för koordinatorn. Gruppen ska stödja den kreativa processen och modellens utveckling för hållbar tillväxt. Modellen strävar efter att knyta sociala nätverk inom genom att höja självbilden hos individer och bilden av verksamheter medelst inventering av individens och verksamheternas resurser och tillvarata dessa höja mervärdet för den enskilda individen medelst inventering av sociala behov och svara på dem uppmuntra till TN-intressegrupper och TN-studiegrupp som utvecklar samhället balansera aktiva och passiva deltagartimmar i arrangera sociala aktiviteter 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 1

12 Bilaga 2 Sida 2 Registrering av tidspoäng: TidsNätverket i är en pilotverksamhet och regelsystemet är under utveckling och kan ändras eller kompletteras om föreningen och/eller koordinatorn kommer fram till att ändringar i regelverket är mer utvecklande för och dess samhällsgrupper. TidsNätverket i registrerar 1 tidspoäng per timme: 1. När olika verksamheter bildar samarbetsgrupper där bådas medlemmar eller fler deltagare möter varandra. (Det kan vara både bildandet av intressegrupper eller studiecirklar kallad TNintressegrupp/TN-studiegrupp.) Gruppen registrerar tidspoäng inom ramen för vad som kan anses vara aktivt deltagande eller nya möten. Aktiviteten ska vara tidsbegränsad. För studiecirklar där en del personer kan vara passiva, kan deltagarna få tidspoäng upp till två månader. Därefter ger TidsNätverket tidspoäng för aktivt deltagande. 2. När barn och unga människor deltar aktivt i samhällsutvecklingen. 3. När hyresgäster deltar aktivt i bogrupper eller i aktiviteter där de tar ansvar för sitt boende och sin omgivning 4. När bergsjöbor bildar nya grupper, intressegrupper eller studiegrupper, som knyter nya kontakter och för de timmar som deltagarna deltar aktivt. Gruppen får tidspoäng inom ramen för vad som kan anses vara aktivt deltagande eller nya möten. Aktiviteten ska vara tidsbegränsad. För studiecirklar där en del personer kan vara passiva, kan deltagarna få tidspoäng upp till två månader. Därefter ger TidsNätverket tidspoäng för aktivt deltagande. TidsNätverket i arrangerar sociala aktiviteter, själv eller i samarbete med andra samhällgrupper. Bergsjöbor kan delta i dessa aktiviteter med sina tidspoäng. En social aktivitet ska ge deltagaren möjlighet att träffa andra människor i en enkel och öppen atmosfär. Aktiviteterna är anordnade för, med eller av deltagare och medlemmar. TidsNätverkets verksamheter ska motivera människor att utveckla sina egna resurser och bli engagerade i olika sammanhang i. Förutom att TN-intressegrupp eller TN-studiegrupper ska eftersträva nytt nätverksbygge ska de alltid bidra till samhällsutveckling och/eller ge ett mervärde till en medborgare. Koordinatorn motiverar människor från olika grupper och verksamheter att delta i eller leda TNintressegrupper och TN-projekt. För att underlätta nätverksbygge bland medlemmar och Bergsjöbor arrangerar föreningen sociala aktiviteter. Praktiska exempel: 1 Intressegrupp, Vårt Kvinnorna från en förening har bestämt sig att göra en fotocollageutställning om sina liv i. För att utställning ska bli mångfaldig tar de kontakt med kvinnor från andra föreningar. De tar också kontakt med fotoklubben och med en konstnärsförening för att få hjälp med fotograferingen och med idéer för collaget. Föreningen tar kontakt med TidsNätverket i. Eftersom det är flera grupper som samarbetar, registrerar TidsNätverket i tidspoäng för aktiva deltagartimmar. Tillsammans kommer man överens om hur länge projektet ska registrera tidspoäng och för vad. Koordinatorn uppmuntrar gruppen att erbjuda utställningen som en social aktivitet för andra grupper. 2 Barn/Ungdomsgrupp, Festival Global Echoe Koordinatorn informerar olika barn och ungdomsverksamheter om Global Echoe festivalen som ska vara i Göteborg Festivalen ska handla om kultur och natur i en hållbar samhällsutveckling. En intresserad verksamhet planerar tillsammans med koordinatorn eller för sig själv hur ungdomsgruppen kan bidra i festivalen t ex hur kan kultur ingå i en hållbar samhällsutveckling. När bidraget står klart beslutas tillsammans med koordinatorn vilka aktiviteter som kan registras som aktiva deltagar timmar. Man bestämmer hur gruppen kan i anslutningen till festivalen fira sitt bidrag. Gruppen delta passivt i firandet, motsvarande de timmar de har varit aktiva. När bidraget uppvisas på festivalen kan åskadare som har tidspoäng delta med dessa. Festen är som en avslutning för Intressegruppen. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 2

13 Bilaga 2 Sida 3 3 Bogruppen, Välkommen och Bo bra på Rymdtorget Bovärdar frågar efter hyresgäster som är motiverade att bilda en välkomstgrupp för nyinflyttade hyresgäster. Tillsammans planerar gruppen hur ett välkomnande av nya hyresgäster kan se ut och vilka aktiviteter som kan vara kopplade till gruppen. Tillsammans med koordiantorn beslutas vilka aktiviter som kan registreras som aktiva deltagartimmar. Personer som ingår i välkomstgruppen kan delta i de sociala aktiviteterna från TidsNätverket eller från samarbetsparter till TidsNätverket. Eftersom gruppen möts regelbundet uppstår dialoger om hur bostadsområde skulle kunna utvecklas. Under ett av samtalen beslutas att bilda en Bo bra på Rymdtorget - grupp. Dessa tar konakt med TidsNätverket och tillsammans går man genom de planerade aktiviteterna och besluta om vilka aktiviter kan registreras som aktiva deltagartimmar. Man vill också planera en grillafton som ska fungera som en social aktivitet för TidsNätverkets medlemmar och boende. 4 Intressegruppen, Promenera mera och studiecirkel Motionens hälsoeffekt En Bergsjöbo har uppmärksammat TidsNätverkets pilotverksamhet och vill gärna själv delta i verksamheten. Bersjöbon berättar att han tycker om att motionera och att han vill starta en promenad grupp. Tillsammans finner koordinatorn och bergsjöbon andra personer som vill ingå i denna promenad grupp. Man kommer överens om hur länge gruppen kan registrera tidspoäng för aktiviteten. Vidare inkludera man planering av framtida aktiviteter och/eller sociala aktiviteter som kan utvecklas av promenadgruppen. T ex en person som ingår i promenadgruppen blir intresserad av motionens hälsoeffekt och bildar tillsammans med andra personer en Hälsostudiecirkel. Varje deltagare registrerar tidspoäng i två månader för de möten de deltar i samt för deras aktiva deltagande. Sedan registrerar studiedeltagare tidspoäng enbart för den tid de aktivt har bidragit till studiecirkeln t ex förberett nästa studiecirkel; arrangerat ett studiebesök på SISU; förberett lokalen för ett hälsoföredrag. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 3

14 Bilaga 3 Sida 1 Intressentanalys (Från rapporten Time Bank ) Under ca 8 veckor 5 har projektledaren för kartläggningen samtalat med ett sextiotal personer från den offentliga och den tredje sektorn. 6 Målet har varit att presentera samhällsverktyget Time Bank, få återkoppling och samtala kring en eventuell användning av verktyget i och/eller i den egna verksamheten. Några få möten har också skett med liknande verksamheter där det gemensamma var att människor stödjer andra människor genom att ge av sin tid. De flesta samtalsparter har visat positiva eller neutrala reaktioner angående Time Bank-verktyget. En del kände att sättet att arbeta var nytt och tanken behövde "sjunka in" innan de ville kommentera eventuella användningsområden. Flera upplevde verktygets fyra kärnvärden som positiva och kunde också se en positiv effekt av en samverkan mellan den betalda personalen och ideella krafter. Man har påpekat att verktyget är ett annat, nytt sätt att se på volontärskap där allas resurser är efterfrågade. Just denna ömsesidighet har upplevts som en faktor som kan lyfta den enskilde individens självkänsla och motivation att engagera sig i den andre eller i samhället. Eller som Anna Johansson från FoU i Väst säger " Ett strukturerat volontärsarbete som uppmuntrar till självbestämmande och som kan skapa en positiv självkänsla." Under samtalen har det visat sig att många aktörer i kan se positiva effekter med användandet av Time Bank-verktyget. Christiane Holzwart och Eleonor Artfors från Gärdsmosseskolan, uttrycker att skolan redan idag ger erkännanden till barnen för speciella insatser. De menar att Time Bankverktyget tydligare kan synliggöra för eleven de processer som pågår när eleven aktiv deltar i olika projekt. Även andra personer kan se hur verktyget gör medborgaren, oberoende ålder och bakgrund, medveten om a) sammanhanget mellan det egna handlandet och ansvarstagandet och b) utveckling av närområdet och en hållbar samhällsutveckling. Under ett föredrag om Time Bank-verktyget för personal från enheten Bergsjöresurser uttrycker flera: Människor som för närvarande har svårt att se sina kunskaper och kompetenser från hemlandet som en resurs kan få möjlighet att bruka dem och förmedla dem till andra Bergsjöbor. Annika Nettelstad, enhetschef, säger att Time Bank-verktygets arbetsmetod är psykosocialt hälsofrämjande. Olika samtalsparter har påpekat att det är brist på mötesplatser i. Gun Holmertz från Caritas kan se hur en modell som använder sig av Time Bank-verktyget och som finns knuten till en lokal kan hjälpa till att få till stånd möten mellan människor som vanligtvis inte skulle mötas utanför sitt boende eller sin egen grupp. Haky Jasim från kulturföreningen BOB instämmer i uttalandet och tror att en existerande mötesplats måste finnas för att Time Bank-verktyget skall fungera. Också Jeanette Gillgren, enhetschef för hemtjänsten i, kan se de möjligheter som Time Bankverktyget kan ge, speciellt i den träffpunktverksamheten som man vill bygga upp i. Kaarina Sundberg från Gärdås äldreboende och Shadiye Heydari från Kurdiska Kvinnoföreningen ställer sig positiva till en start av en Time Bank pilotverksamhet. Utmaningar för modellen och Time Bank-verktyget togs upp också under samtalen. Karin Pleijel, politiker i Konsument Göteborg, påpekade att koordinatorn får en viktig roll i modellen. Denne måste både kunna se organisationernas möjligheter och även varje individ för att kunna motivera deltagarna att vara aktiva. Koordinatorn behöver ta beslut om vilka resurser Time Bank-modellen kan använda sig av, utan att träda över gränsen där hjälpen inom Time Bank tar över det offentliga välfärdsystemet, eller andra yrkesgruppers arbetsuppgifter. Även Kommunal i påpekade detta och fackföreningar kan ha en viktig roll som en stöd- och bevakandefunktion i en referensgrupp till modellen. Vid ett föredrag för 14 anställda hos Familjebostäder AB, som själva bor i området, påpekade dessa att de ser att människorna hjälper varandra i sina familjer och respektive grupper. De bekräftade det som har sagts tidigare om avsaknaden av en mötesplats och kontakter mellan grupper och enskilda individer. En person påpekade också vikten av att startade projekt behöver drivas vidare och får inte plötsligt upphöra. Det skulle sänka motivationen från medborgarna att engagera sig. Vid ett annat samtal framhöll Hana Razko, Alaa Abbas, bergsjöbor och Ann Magnusson, anställd på Textilverkstan/Returhuset, att det kan vara svårt att få människorna involverade när de har familj. Ett förslag var att involvera först de som är ensamstående eller äldre. Dessa kan sedan vara exempel för andra som vill starta. Den här gruppen trodde att man behöver starta långsamt och att det är viktigt att hitta just det som motiverar människor att komma ut ur sin lägenhet. En annan bergsjöbo kom tillbaka till värdet av en lokal mötesplats. Ingrid Hofverberg, före detta boende och aktiv i stadsdelen, 5 Oktober 2006 december Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 1

15 Bilaga 3 Sida 2 underströk vikten av att ha med alla aspekter av bergsjöbon vid vidare planering för stadsdelens framtid, för att även resursstarka personer ska känna att är en attraktiv stadsdel. Bergsjöborna själva är en viktig intressentgrupp. I en verksamhet som använder sig av Time Bankverktyget är varje deltagare en samarbetspartner vars resurser är efterfrågade och som aktivt ska delta i besluts- och ledningsprocesser. Detta ger medborgaren inflytande och en möjlighet att uppleva demokrati vid varje deltagande. En process som annars idag oftast är begränsad till ett valdeltagande vart fjärde år 7. Eftersom detta sker på frivillig basis, som ett komplement till andra välfärdsarbeten, kan varje deltagare växa i sin egen takt och hjälpa till med just det hon/han är bra på. Vid en diskussion i Returhuset påpekar en person " men det ger mig inget arbete", varpå Bergsjöbo Leif-Owe Olsson svarar " men jag kan göra just vad jag är bra på. Det kommer inte vara som på andra ställen där man ställer massa andra krav ". Ytterligare organisationer som har visat sig intresserade av en modell som använder sig av Time Bankverktyget är Hyresgästföreningen, ABF och PITEM 2 projektet 8. Marianne Fagberg, regionchef på Hyresgästföreningen region västra Sverige, säger att Hyresgästföreningen är nyfiken på nya typer av verksamheter och gärna stödjer verksamheter som utgår ifrån människornas eget engagemang. Det är alltför ofta organisationer jobbar för människor istället för med dem. Dessutom bör man bygga på det som är friskt och har möjlighet istället för att koncentrera sig på problemen. Också Peter Ohlsson från ABF kan se tydliga beröringspunkter mellan en modell som använder sig av Time Bank-verktyget och ABFs arbetssätt. De flesta studiecirklarna drivs ideellt och det är samarbetet som ABF vill stödja. Han säger att alla sätt att skapa socialt engagemang är ett plus för samhällsutvecklingen. Folkbildningstanken och Time Bank tanken passar bra tillsammans, vilket också bekräftas av närvarande lärare vid ett Time Bank föredrag på Folkhögskolecentrum i. Peter Ohlsson kan se att ABF och/eller andra studieförbund, kan ingå i en modell när den börjar erbjuda intressegrupper. Margareta Spång från Baltic Fem och en av projektledarna till PITEM projektet, kan se hur en modell som använder sig av Time Bank-verktyget kan vara ett förstadium till entreprenörskap och lokal utveckling. Under sitt arbete med 10 kvinnogrupper som går en entreprenörsutbildning kunde hon se hur viktigt det är för deltagarna att först skapa en social trygghet innan man kunde ta steget till att bli företagare. Time Bank-verktyget kan förena flera olika aktörer som finns i. Den är därför intressant för olika verksamheter i och som en studiemodell även för aktörer från andra områden i Göteborg, Västra Götaland, Sverige. Genom att motiveras till olika sociala aktiviteter får Bergsjöborna en möjlighet att möta människor från olika föreningar, institutioner och den offentliga sektorn. Möten uppstår som kan leda till att de involverade aktivt söker upp nya grupper. Den offentliga sektorn får en möjlighet att knyta positiva kontakter med medborgaren i en neutral miljö. Medborgaren möter inte den offentliga sektorn som kund utan som en människa som ger sina resurser. Samhället får möjlighet att tacka för medborgarens deltagande. Ann-Charlotte Gustafsson från Samhällsplanering och miljö, Sdf, ger som exempel stadsdelens trygghetsvandringar där de boende hjälper till med synpunkter på hur området kan blir tryggare. Denna insats skulle i en modell kunna erkännas. Hon säger: "Vi vill verkligen att de boende är med i de olika processerna. Det skulle kännas bra att kunna tacka dem genom att ge något tillbaka." Slutligen kan etablerade Time Bank verksamheter i andra länder och även Time Bank Association Sweden i Göteborg nämnas som ytterligare intressenter. Wales Institute for Community Currency är intresserad av att fungera som mentor för en Time Bank verksamhet i. Ulla Gawlik ingår redan idag i Time Bank nätverket och tidigare har direktorn i paraplyorganisationen Time Bank UK och även Edgar Cahn 9 själv uttryck sitt intresse att stödja en Time Bank verksamhet i Sverige. 7 Victor Pestoff, professor Statsvetenskap, Mittuniversitet, Föredrag "Social ekonomi och välfärdsstatens framtid" 8 Projekt målet är att utveckla en fungerande svensk mikrokreditmodell, som ett entreprenörstöd. 9 Grundare 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 2

16 Bilaga 4 Sida 1 Vad kan verksamheten ge till (ur rapporten Time Bank ) Medborgarna Genom att Bergsjöbornas resurser, och användningsområden för dessa resurser, lokaliseras och används får medborgarna kontakt med varandra samtidigt som medborgarna uppmuntras till aktivt deltagande i besluts- och ledarprocessen. Att tillhöra ett socialt nätverk och kunna påverka är en viktig bas för att känna sig trygg och blir engagerad i sin egen och samhällets utveckling. Vid ett frukostmöte i december 2006, anordnat av Coompanion i Göteborg, talade Renata Georgen från LeMat Italien 10, om sina erfarenheter i arbetet med att starta sociala kooperativ och främja entreprenörskap. Hon berättar att det var viktigt för individen att uppleva och sedan ta tillvara sina egna resurser. Det var då som projektets deltagare blev delaktiga och kunde se möjligheter för att nå sina mål. Genom sitt deltagande i olika TB-grupper eller genom att ge ett individuellt bidrag kommer Bergsjöborna i kontakt med människor från sin egen grupp likaväl som med människor från andra samhällsgrupper. Denna mångfaldiga koppling ger människan möjlighet att knyta kontakter som kan ge nya utvecklingsmöjligheter för individen. Time Bank-verktyget kan ha en positiv effekt för individens personliga utveckling. Även den som vanligtvis befinner sig på mottagarsidan uppmuntras att se sina resurser och att använda dessa. Undersökningar av Time Bank verksamheter i Storbritannien och USA har visat att aktiva medlemmar känner att de har en större påverkan och kan i större utstäckning delta i beslutprocesser. De upplever också en ökning av sin egen livskvalitet eftersom de kan bidra till andras välmående. Att denna insats blir erkänd förstärker den positiva känslan och upplevs som en bekräftelse. 11 Uppdrag och ekonomi I en stadsdel som med relativt stor omflyttning av människor kommer modellen att bygga sociala nätverk där Bergsjöbor från olika grupper kan möta varandra. Studier har visat att inom områden med fungerande sociala nätverk är det inte den finansiella tillgången som har lett till hållbar utveckling, utan att det är känslan av välmående, tillit till och förtroende för den andre som uppstår när man befinner sig i ett fungerande socialt nätverk. Dessa faktorer gör att den sociala ekonomin växer och blir ett stöd för en hållbar samhällsutveckling. 12 Genom modellens verksamhet kan bergsjöborna bli medvetna om sina resurser och kan därmed komplettera välfärdsystemets insatser. Det faktum att välfärdsystemet personal är avlönad kan göra det svårt att ge de sociala mervärden som en frivillig handlig bär på; att känna att någon, på grund av sina värderingar och sitt engagemang stödjer den andre eller samhället, lyfter insatsen bortom ett avlönat arbete mot en solidaritetshandling som förbinder. Att dessutom själv bli sedd som en resurs skiljer modellen från välgörenhet. Genom modellen får både Sdf och Familjebostäder chans att erkänna ett aktivt medborgarskap. Idag sker detta till viss del genom olika ekonomiska bidrag för föreningars insatser men man vill också pröva nya metoder. Genom att stödja en verksamhet som motiverar olika grupper och individer att engagera sig i beslutsprocesser av olika samhällsutvecklande projekt kan den offentliga sektorn visa sin uppskattning av ett aktivt medborgarskap. Medarbetaren Time Bank-verktyget ger involverade medarbetare en möjlighet att testa en ny väg att aktivt arbeta tillsammans med den ideella personalen eller deltagaren. Vidare hjälper Time Bank-verktyget medarbetarna att nå Sdf och Familjebostäders AB mål med aktivt medborgardeltagande. Aktiviteter inom modellen förutsätter en planering med den andre eftersom det är den andres resurser som behövs tas fram. Medarbetarna får tillfälle att se deltagaren med nya ögon, en passiv mottagare blir en aktiv medborgare. Modellens koordinator kommer att vara ett stöd för medarbetare i de olika verksamheterna. Koordinatorn kan genom ett datasystem organisera alla aktiviteter och kontakter som knyts. 10 Hotellkedja driven som socialt företag, av funktionshindrade och personer som av olika anledningar har hamnat utanför samhället 11 Dr Gill Seyfang and Karen Smith, The Time Of Our Lives: Using time banking for neighbourhood renewal and community capacity building, 12 Lokal Ekonomi för hållbarutveckling - NUTEK 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 1

17 Bilaga 4 Sida 2 Verksamheter och processer Modellen kommer att vara ett stöd både för Sdf, Familjebostäder och även andra verksamheter att nå sina verksamhetsmål. Modellen är inte bunden till specifika projekt eller aktiviteter utan kan anpassas till de behov och resurser som finns just i den verksamhet som vill använda sig av Time Bank-verktyget. Familjebostäders tidigare kommunikatör Anna Lotta Nyström säger att det finns ett stort behov i att nå ut med boende- och samhällsinformation. Här kan medlemmarna från modellen bidra i verksamheten genom att använda sig av sina resurser. Det kan vara genom att delta i möten hur information kan spridas, att bilda grupper där en medborgare förmedlar information till andra eller enbart att dela ut flygblad. Inom ramen för regelverket kan medborgaren registrera sitt engagemang hos koordinatorn och sedan få ett erkännande för detta engagemang eller donera sin insats. Att bli involverad i enkla uppgifter kan vara det första steget till att personen själv startar TBverksamheter för andra. 20 års arbete med Time Bank har visat att verktyget förmår engagerar medborgare som vanligtvis inte blir aktivt. Det har också lett till att medlemsantal i föreningar har stigit efter användning av Time Bank-verktyget. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 2

18 Bilaga 5 Sida 1 Vilka är deltagarna (Siffrorna gäller för Storbritannien Inom Time Bank verksamheter Inom vanligt ideella verksamheter låginkomsthushåll 58 % 16% funktionshindrade/ långtidsskrivna inte formellt anställda 20 % 3% 72 % 40% Majoriteten har inte arbetat ideellt förut. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 1

19 Bilaga 6 Sida 1 Stadgar Stadgar åt Intresseföreningen för TidsNätverket i antagna vid konstituerande möte av föreningens grundare och första styrelse: Föreningar och personer som har deltagit i processen att starta föreningen är: Kurdiska kvinnoförening i, Kvinnocenter i, Bob kulturförening, Caritas Frivilligcentral Hjällbo, Time Bank Association Sweden och enskilda personerna: Alaa Abbas, Tomas Ericsson, Karin Pleijel och Håkan Sundin. Föreningen har som stöd en observatör från Göteborgskooperativet för Independent Living och till och med juni 2007 en projektledare som är finansierad av Sdf och Familjebostäder AB. 1. Namn Intresseföreningen för TidsNätverket i 2. Form Ideell Förening som står självständig gentemot staten, kommunen, religiösa, politiska och privata intressen 3. Vision Människor som har en positiv bild av vad de vill och kan göra med sina liv samtidigt som de känner lust att delta aktivt i s och samhällets utveckling. 4. Målsättning och Syfte Föreningens verksamhetsmål är att främja socialt engagemang och nätverksbygge samt ideellt socialt arbete inom genom att stödja, genomföra och utveckla pilotverksamheten TidsNätverket i. Föreningen vill verka för en hållbar social utveckling som på sikt även gynnar en hållbar ekonomisk utveckling. I är idag olika och mångfaldiga verksamheter aktiva. Några av dessa beskriver att många av de kontakter som Bergsjöbor har är begränsat inom den egna gruppen. Det upplevs som svårt att skapa möten och kontakter mellan personer från olika grupper och verksamheter eller till de som idag är isolerad. Dessutom finns det få mötesplatser där Bergsjöbon kan mötas och skapa nya kontakter. Föreningen vill därför stödja befintliga grupper och verksamheter som engagerar sig i de samhälliga behoven som finns i samt med hjälp av pilotverksamheten TidsNätverket i skapa mötesplatser, möten och sociala nätverk mellan olika människor i, för att: - skapa möjlighet för människor att både ta emot tid av andra medmänniskor genom passivt deltagande och att ge tid till andra genom aktivt deltagande - engagerar människor, så att de känner delaktighet i s utveckling - nå människor som idag inte är engagerad och därmed lyfta fram nya kontakter med nya resurser och nya perspektiv - bryta isolering av individer i såsom äldre, funktionshindrade, kvinnor, personer med olika etnisk bakgrund och många fler, och därmed bryta ett fragmenterat samhällsmönster och ge människor en positiv självbild - aktivera barn och ungdomar till aktiviteter där de kan se sammanhanget mellan sitt eget handlade och samhällsutveckling - bilda socialt kitt mellan människor som är länken i ett socialt nätverk som är grunden för en positiv och hållbar samhällsutveckling - skapa en medborgardialog och ett aktivt medborgardeltagande som kan utveckla. - främja internationellt nätverkande så att bon kan se sig själv som en del av ett större nätverk där hennes/hans handlande kan påverka aktiviteter även utanför och Sverige. 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 1

20 Bilaga 6 Sida Våra kärnvärden är: Människor är tillgångar: Omvärdera arbete: Ömsesidighet: Bygga sociala nätverk: Co-production: Varje person har något att ge Värdera arbete också efter det sociala värdet istället för enbart efter det aktuella pengavärdet. Människan behöver både tagande och givande. De som idag enbart tar emot ska få chans att ge och de som enbart ge ska få chans att ta emot. Där allas resurser nyttjas och som strävar efter en gemensam hållbar social och ekonomisk utveckling Ett jämställt samarbete mellan ideella och anställda samhällsbyggare. 5. Verksamhet, TidsNätverket i 5.1. Föreningens verksamhet ska bedrivas i enlighet med modellen TidsNätverket i. Denna modell ska i enlighet med föreningens mål och syfte samt Time Bank arbetssättet kontinuerligt utvecklas med hjälp av föreningen och personer som behärskar Time Bankverktyget. Nyreviderade versioner av modellen ska alltid bifogas till föreningens stadgar Föreningens verksamhet ska vara: Ett komplement till existerande organisationers verksamheter som har som målsättning att främja Bergsjöbons eller s utveckling, dessa kan vara ideella verksamheter såväl offentliga som privata En länkcentral som förbinder Bergsjöbor från olika verksamheter och olika delar av En katalysator i strävan att knyta sociala nätverk För att kunna driva verksamheten så som beskriven i modellen strävar föreningen att antigen själv anställa en koordinator eller att samarbeta med andra verksamheter som har ekonomiska möjligheter att anställa en koordinator. Dessa verksamheter ska sträva mot en social hållbar samhällsutveckling Koordinatorn ska leda arbetet med att genomföra modellen. Tillsammans med föreningen skall koordinatorn utveckla modellen så att dess bästa effekt är garanterat. Koordinatorn ska själv sträva efter att ha en god kunskap om Time Bankverktyget och håller kontakt med andra Time Bankverksamheter i och utanför Sverige Pilotverksamheten TidsNätverket i beskriver olika aktivitetsformer där människor och verksamheter kan bli aktiva och engagerad. En del av verksamheten är att enskilda och verksamheter kan föreslå aktivteter som ska ingå i modellens verksamhet. Här ska koordinatorn i samarbete med föreningsstyrelsen bedöma vilka intressegrupper/studiegrupper som ska stödjas av föreningens verksamhet. Styrelsen äger rätten till beslutet. Huvudregeln är att aktiviteter ska bygga nya nätverk, motivera till aktivt deltagande, gynna s utveckling och/eller höja livskvalitén av enskilda individer. Samarbetsparters värderingar ska vara överens med våra kärnvärden Föreningens förväntade resultat är höjt medborgar engagemang, ökat antal aktiva medborgare, fler mötesplatser, fler medlemmar i existerande föreningar, nya kontaktnät för medlemmarna och medlemmar som inte har varit engagerat innan. En årligt tidsplan ska ingår i verksamhetsplaneringen för modellen, denna ska beskriva förväntade reslutat. Sedan 4. Vad kan verksamheten ge till ; ur rapporten Time Bank 2

Projekt beskrivning ungdomsgruppen Eko-festival

Projekt beskrivning ungdomsgruppen Eko-festival Projekt beskrivning ungdomsgruppen Eko-festival Ett samarbete mellan: Intresseföreningen för TidsNätverket i Bergsjön Bergsjögården UNF 415 Smartevent Skol IF Sandeklevsskolan Projekt beskrivning ungdomsgruppen

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka uppdaterad version december 2016 Nannette Büsgen Koordinator Riktlinjerna är till hjälp för organisationer som tar emot volontärer och ger stöd och vägledning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

SV Gotland Verksamhetsplan 2018 SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna

Läs mer

Verksamhetsberättelse TidsNätverket i Bergsjön 2009

Verksamhetsberättelse TidsNätverket i Bergsjön 2009 Verksamhetsberättelse TidsNätverket i Bergsjön 2009 Under 2009 har TidsNätverket i Bergsjön haft verksamhet i 70 olika aktiviteter eller projekt. Dessa har genomförts antingen av enskilda deltagare i TidsNätverket

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2018 Inledning Internationella Kvinnoföreningen i

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Verksamhetsberättelse år 2008 Intresseföreningen TidsNätverket i Bergsjön

Verksamhetsberättelse år 2008 Intresseföreningen TidsNätverket i Bergsjön Verksamhetsberättelse år 20 Intresseföreningen TidsNätverket i Bergsjön Styrelse: Siv Undén; Gun Holmertz; Elena Ferré; Jilla Faraj, Ola Bergstrand, Karin Pleijel, Henrique da Costa och Nergiz Günes Föreningings

Läs mer

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Verksamhetsplan 2014/2015 Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Vår verksamhet Malmö Floorball Clubs organisation består idag av två föreningar. Malmö FBC, org.nr 802439-1164, och Malmö FBC Ungdom, org.nr 802419-4279.

Läs mer

Nedan använder vi bara namnet Malmö FBC, men det innefattar verksamheten både i Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom.

Nedan använder vi bara namnet Malmö FBC, men det innefattar verksamheten både i Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom. Malmö Floorball Clubs organisation består idag av två föreningar. Malmö FBC, org.nr 802439-1164, och Malmö FBC Ungdom, org.nr 802419-4279. Föreningarna är två skilda juridiska personer, men med en gemensam

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Agenda 2016-2018 för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Ett tryggt och engagerande lokalsamhälle behövs mer än någonsin! för idéer innovationer kultur egenorganisering.

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

IBIC. Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun

IBIC. Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun IBIC Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun 2 Anställd på Intraservice, Göteborgs stad Planeringsledare för IBIC Började tjänsten januari

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) Substral -hos oss har du möjlighet att växa Bakgrund Studieförbundet Vuxenskolan har sedan drygt 50 år verkat i folkbildningens tjänst med verksamheter

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019 Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elevråd - SVEA är en organisation av och för elevråd. För att uppnå sina syften, och se till att Sveriges elever är en tung

Läs mer

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (7) 2015-05-17 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-06-11 Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2018 Vi är sedan 2008 en riksorganisation för ungas psykiska och fysiska hälsa. Vi står upp för att varje barn och ung person har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa. Vi ser

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Idéburna sektorn i Skåne spelar roll!

Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! 21 000 idéburna organisationer - varav 14 000 ideella föreningar 5 000 har anställda Lönesumma 4,1 miljarder kr/år = 10 000 heltidsårsarbeten 90 miljoner ideella timmar

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Vår gemensamma värdegrund.

Vår gemensamma värdegrund. Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen Frölundaskolan. Foto: Jennifer Hankins Frölunda Future Nyhetsbrev Nr 16 Mars-Maj 2015 VÄLKOMNA TILL FRÖLUNDA FUTURES NYHETSBREV! Frölunda Future (FF)

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Till alla ideella föreningar i kommunen, studieförbund samt kommunens samtliga nämnder och kommunala bolagsstyrelser LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Detta är ett förslag på hur föreningslivet och kommunen i Västervik

Läs mer

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Försöksverksamhet i Fagersjö

Försöksverksamhet i Fagersjö Sida 1 (6) 2015-11-23 Försöksverksamhet i Fagersjö På stadsdelsnämndens sammanträde den 11 juni 2015 fick förvaltningen i uppdrag att starta en försöksverksamhet för ökat demokratiskt deltagande och inflytande

Läs mer