Redaktion. Ingegerd Runesson och Marlene Truedsson. omslagsfoto. Bilden föreställer röda blodkroppar Corbis/Clouds Hill Imaging

Transkript

1

2 Redaktion Ingegerd Runesson och Marlene Truedsson omslagsfoto Bilden föreställer röda blodkroppar Corbis/Clouds Hill Imaging grafisk form och illustration Erik Hagbard Couchér Tryck CM Gruppen AB, Bromma 2007 framsteg inom hälsoforskning 2007

3 Förord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin har i uppdrag att stödja svensk medicinsk forskning av högsta kvalitet. I den här forskningsöversikten lyfter vi fram svensk medicinsk forskning inriktad på generella sjukdomsmekanismer och forskning om sjukdomar som drabbar många individer både i Sverige och i övriga världen. Den medicinska forskningen blir allt mer multidisciplinär. Forskningsprojekten blir mer omfattande och metodkrävande. Samverkan mellan forskare av olika bakgrunder krävs för att lösa dagens medicinska forskningsfrågeställningar. Det avspeglas i forskningsöversikterna. Ett ökat närmande mellan forskningsområden krävs för att svensk forskning inom hälsoområdet ska vara konkurrenskraftig även i framtiden. Vi tror att det är nödvändigt för att uppnå målet med en stark svensk forskning för att förbättra människors hälsa. Översikterna är skrivna av medicinjournalisten Ann-Marie Dock och bygger på intervjuer med en rad forskare. Tillsammans visar de på en stor bredd inom forskningen och lyfter fram svenska styrkeområden. Utblickar mot internationella trender visar att svensk forskning inom hälsoområdet står sig väl, men svensk medicinsk forskning står också inför stora utmaningar. I dessa ingår att bättre utnyttja de goda förutsättningar Sverige har att ligga i den internationella forskningsfronten inom flera områden. Rapporten har titeln Framsteg inom hälsoforskningen. Begreppet hälsoforskning använder vi för att tydligare peka på målet med forskningen; att ta fram vetenskapligt underlag för att kunna förebygga, behandla och bota sjukdomar och ge människor ökad hälsa. För ämnesrådet för medicin Håkan Billig, Huvudsekreterare Karin Forsberg Nilsson, Biträdande huvudsekreterare framsteg inom hälsoforskning 2007

4 Inledning Genom medicinsk forskning vidgas vårt vetande om hur människokroppen fungerar, hur hälsa kan främjas och hur ohälsa och sjukdomar kan förebyggas, diagnostiseras, behandlas och botas. Den medicinska forskningens resultat har varit och är fortsättningsvis ovärderliga för förbättrad hälsa, god sjukvård och för Sveriges ekonomiska tillväxt. Medicinsk forskning behövs Livslängden fortsätter att öka och folkhälsan fortsätter att förbättras i Sverige. Genom att utnyttja kunskap om genernas uppbyggnad, om de individuella skillnaderna i generna och om molekylära processer i cellerna finns oanade möjligheter till en mer förebyggande och individualiserad hälso- och sjukvård. Ny kunskap om orsakerna till sjukdom lägger alltså grunden till att kunna förutsäga hur, när och hos vem en sjukdom kommer att utvecklas. Detta kan ge möjligheter att till och med förhindra sjukdomar innan de ens uppkommer. Den stora potential som finns i den svenska forskningen måste stimuleras och utnyttjas, och de investeringar som gjorts i kompetens och forskningsmiljöer måste tas tillvara för Sveriges framtid. Sverige behöver därför en långsiktig forskningsstrategi och Sveriges forskare behöver långsiktiga resurser och goda arbetsmöjligheter. Genombrott i forskning kan inte förutsägas utan uppstår när nya upptäckter utökar de experimentella möjligheterna och öppnar nya vägar för fantasin. Dessa forsknings- genombrott har lagt grunden till mycket av det moderna samhällets utveckling. Upptäckter inom ett område kan få oväntade och viktiga tillämpningar inom helt andra fält. Det är därför viktigt att långsiktigt stödja fri, forskarinitierad forskning och göra det på bred front. I ett globalt perspektiv finns det många områden, där utnyttjandet av dagens och morgondagens medicinska forskningsresultat kommer att få stor inverkan på befolkningars livskvalitet, särskilt i fattiga länder. Sjukdomar och skador är ett ständigt hot mot mänskligheten och bilden förändras ständigt i och med att vi lyckas behandla och bota en del sjukdomar, medan andra breder ut sig och nya sjukdomar uppstår. Forskningens utveckling i Sverige Sveriges ställning som forskningsnation inom det medicinska området är fortfarande internationellt stark. Det är flera faktorer som gör att Sverige har mycket goda förutsättningar för att bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet. Bland dessa kan nämnas en hög utbildningsnivå och stark forskningstradition, välutvecklade internationella samarbeten, befolkningsregister av hög kvalitet, biobanker samt en stor andel forskarutbildad vårdpersonal. Det finns också en stark tradition av samverkan mellan forskare som arbetar med mer grundläggande cell- och molekylärbiologiska frågor och forskare som arbetar nära patienterna. Svenska forskare har framsteg inom hälsoforskning 2007

5 Mikrobiologi, immunologi och infektionssjukdomar 17,8% Nervsystemet och dess sjukdomar 14,8% Cell- och molekylärbiologi 12,6% Hjärt- och kärlsjukdomar 6,7% Diabetes 4,7% Cancer 4,5% Psykiatriska sjukdomar 4,0% Biokemisk struktur och metabolism 3,7% Rörelseapparaten och dess sjukdomar 3,7% Genetik och genetiska sjukdomar 3,2% Endokrinologi 3,1% Vårdvetenskap 2,7% Övriga områden 18,5% : Utvecklingsbiologi 2,5% Matsmältning och njurar 2,4% Folkhälsa 2,4% Sinnesorganen 1,9% Reproduktion 1,9% Prenatal och perinatal forskning 1,4% Koagulation och trombos 1,2% Andningssystemet 1,1% Anestesiologi, intensivvård och trauma 0,8% Beroendesjukdomar 0,7% Miljömedicin and toxikologi 0,7% Radiologi och bildanalys 0,5% Odontologi 0,5% Dermatologi 0,2% Farmaci 0,1% Forskningsmedel fördelat på olika forskningsområden. Den enskilde forskaren väljer själv det område som bäst beskriver hans/hennes forskning. också god förmåga att utveckla nya forskningsmetoder och nya tekniker och de är bra på att hämta hem ny kunskap från omvärlden att använda i den egna forskningen. Svenska forskare har dessutom god tradition när det gäller att förmedla sin kunskap till såväl hälsooch sjukvården som till industrin. Starka svenska forskningsområden sammanfaller till stor del med de internationellt sett mest dynamiska och utvecklingsbara forskningsfälten. Det gäller bland annat forskning inom cellbiologi, molekylärbiologi, mikrobiologi och genetik, samt forskning om hjärnans och åldrandets sjukdomar, infektionssjukdomar och vacciner, inflammatoriska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, allergier, cancersjukdomar, diabetes och fetma. Det finns också områden där svensk forskning har påtagliga konkurrensfördelar, till exempel när det gäller longitudinella studier, patientregister och klinisk dokumentation inom ramen för Sveriges allmänna sjukvård, en tradition av god etik inom forskningen och tillgång till många unika biobanker. Utmaningar, problem och lösningar Citeringar av vetenskapliga publikationer används ofta som ett mått på uppmärksamhet av forskningsresultat. Svensk forskning har legat på en relativt konstant nivå över världsgenomsnittet under de senaste 25 åren, men haft en neråtgående trend i förhållande till Europagenomsnittet. Sveriges relativa nedgång beror på att många europeiska länder förbättrat sina prestationer. Även om både volymen av svenska vetenskapliga publikationer ökat liksom mängden citeringar av svenska forskningsresultat, så ökar de mer i vår omvärld. För att uppnå målet att svensk medicinsk forskning ska återta sitt relativa konkurrensläge i Europa krävs en fortsatt långsiktig satsning på medicinsk forskning. Klinisk forskning är en förutsättning för att framsteg inom experimentell grundforskning ska kunna omsättas i förbättrad vård och förebyggande av sjukdom. Sverige hade tidigare en internationellt ledande ställning inom klinisk forskning. Detta har bidragit till utvecklingen av en framgångsrik läkemedels- och bioteknikindustri och att kvaliteten i svensk sjukvård anses vara bland de högsta i världen. En rad utredningar och rapporter under de senaste tio åren visar emellertid att förutsättningarna för den kliniska forskningen i Sverige har försämrats. En tillbakagång för den kliniska forskningen har också skett i många andra länder. Omfattande nationella handlingsprogram för att förstärka och omorganisera den kliniska forskningen har tagits fram i bland annat USA, Storbritannien och Kanada. Många av problemen för den kliniska forskningen är väl kända. Forskningen har bland annat kommit i kläm i samband med den finansiella situationen och de organisatoriska förändringarna på universiteten, universitetssjukhusen och inom landstingen under senare år. Åtgärder för framsteg inom hälsoforskning 2007

6 att skapa bättre förutsättningar för att bedriva klinisk forskning i Sverige inbegriper både organisatoriska frågor och finansiering. Meriteringsgrunderna inom sjukvård och universitet behöver ses över för att stimulera klinisk och translationell forskning. För att kunna behålla och attrahera forskningskompetens i Sverige måste forskare erbjudas löner, forskningsvillkor och forskningsmiljöer som är internationellt konkurrenskraftiga. Det behövs ett tydligt och förutsägbart tjänstesystem på universiteten för att rekrytera de mest framstående unga forskarna, såväl kvinnor som män, till en akademisk karriär och därmed säkra återväxten av forskningsledare. För det medicinska vetenskapsområdet är det viktigt att andelen forskare med bakgrund inom området ökar. För att vi även i framtiden ska kunna erbjuda patienter en modern sjukvård av hög kvalitet behövs det läkare, tandläkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster med flera som bedriver forskning och som fungerar som länk mellan grundforskning och klinisk tillämpning. Forskningsfinansieringen i Sverige är till stor del uppdelad efter fakultetsorganisationen och bedöms samt ges stöd inom traditionella ämnesgränser. Det är viktigt att den medicinska forskningen på sikt organiserar sig mot målet att förbättra människors hälsa, vilket kräver insatser från forskare från olika forskningsområden och forskningsbakgrunder. Detta är inte unikt för Sverige. I flera andra länder har man organiserat medicinsk forskning och finansiering på ett mer målinriktade sätt. Det finns skäl att överväga att också i Sverige se över och samordna de offentliga resurserna till området. Om de statliga resurserna till hälsoforskning i Sverige i större utsträckning än idag fördelades efter kvalitetsbedömning skulle det medföra ett helhetsgrepp och en ökad kvalitetssäkring av användningen av forskningsresurserna. Ämnesrådets verksamhet Ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet har som uppgift att främja och stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom medicin, inklusive farmaci, odontologi och vårdvetenskap. Området innefattar allt från experimentell forskning på molekylära mekanismer på cellnivå till befolkningsstudier, så kallade epidemiologiska studier. Avsikten med forskningen är att ta fram vetenskapligt underlag för att kunna förebygga, behandla och bota sjukdomar. Att förbättra människors hälsa. Ämnesrådets finansiering av svensk forskning är 800 miljoner kronor år Den absoluta merparten av medlen är öppet sökbara och fördelas efter kvalitetsbedömning till den bästa forskningen, d v s utgörs av forskarinitierade forskningsprojekt. Kvalitetsbedömningen sker med hjälp av peer review, vilket innebär att forskare som är väl insatta i forskningen granskar andra forskares ansökningar. Ämnesrådets forskningsstöd delas in i olika ämnesområden, där den enskilde forskaren själv väljer det område som bäst beskriver hans/hennes forskning (Fig sid 5). Utöver ämnesrådets medel kommer en rad åtgärder som beslutas av Vetenskapsrådets styrelse, direkt eller indirekt, de medicinska forskarsamhället till del, exempelvis satsningen på unga forskare, infrastruktur, Linné-stöd etc. I denna rapport vill vi översiktligt beskriva en del av den forskning som ämnesrådet för medicin stödjer. Vi har valt att lyfta fram forskning inriktad på mer generella biologiska mekanismer som kan få betydelse för en rad olika hälsoproblem. Vi presenterar forskning om sjukdomar som drabbar många individer i både Sverige och i övriga världen, så kallade folksjukdomar. Vi beskriver också framgångsrik epidemiologisk forskning och vårdforskning samt områden som är på stark frammarsch, såsom nanomedicin, systembiologi och olika avbildningtekniker. Svensk forskning står inför en rad utmaningar, som att möta en ökande internationell konkurrens, att förbättra den kliniska forskningens förutsättningar, att skapa tydliga och förutsägbara karriärvägar inom universitet och högskolor samt att åstadkomma en mer målinriktad forskningsfinansiering i syfte att stärka och samordna kvalitetsbedömning av forskningsresurserna. Denna rapport visar dock på den stora potential som idag finns i den svenska medicinska forskningen och som måste fortsätta att utnyttjas. Sverige är fortfarande en stark forskningsnation inom det medicinska området och har en rad goda förutsättningar att bedriva framgångsrik forskning. FOTO: Andrew Douglas / masterfile / scanpix framsteg inom hälsoforskning 2007

7 forskningsöversikter Livets byggstenar 8 Infektion och global hälsa 10 Hjärnans sjukdomar 12 Psykiska sjukdomar 14 Hjärt-kärlsjukdomar 16 Cancersjukdomar 18 Reumatiska sjukdomar 20 Diabetes och fetma 22 Allergi och astma 24 Epidemiologi, folkhälsa och vårdforskning 26 Stamceller och cellterapi 28 Systembiologi, bildteknik, nanomedicin 30 framsteg inom hälsoforskning

8 LIVETS BYGGSTENAR Molekylärmedicin är ett högaktuellt forskningsområde. Kartläggningen av människans arvsmassa och nya molekylära tekniker har bidragit till att vi idag vet mycket mer om varför vi blir sjuka. Det finns nu bättre förutsättningar att utveckla nya diagnostiska metoder och effektivare, mer individanpassade läkemedel. Genom förfinad diagnostik kan behandling sättas in i ett tidigt skede av sjukdomen, till exempel innan en tumör hunnit växa sig stor, eller innan de skadliga proteinaggregat som bildas vid Alzheimers sjukdom hunnit skada nervcellerna. Nya upptäckter har samtidigt gjort oss medvetna om att verkligheten är betydligt mer komplex än vi kanske anat. Antalet gener i människans arvsmassa (det humana genomet) anses nu uppgå till i storleksordningen och man vet också var på kromosomerna de sitter. Men det finns dessutom många delar av arvsmassan tidigare kallat skräp-dna eftersom man inte kände till deras funktion som visat sig ha stor betydelse för att reglera och styra andra gener på olika nivåer i cellen. DNA Molekylärbiologisk forskning är sedan länge stark i Sverige. En viktig del av forskningen är nu inriktad på att genom omfattande studier på stora patientgrupper kartlägga hur genetisk variation kan kopplas till risken att insjukna i folksjukdomar som typ 2-diabetes och cancer. Ett annat växande fält är det som kallas funktionsgenomik. Man vill ta reda på hur genomet styr både normala och sjukliga processer, och kraftfulla tekniker har utvecklats för att avslöja hur gener används, d v s uttrycks i frisk och sjuk vävnad. Olika uttrycksmönster ger nödvändig information för att kunna ta fram bättre riktad behandling. En styrka är att vi i Sverige också utnyttjar andra modellorganismer än de som vanligen finns i laboratoriet. Djur som häst och hund kan erbjuda bättre sjukdomsmodeller än möss och insekter och forskningen inom komparativ genomik växer. RNA Upptäckten av rna-interferens, rnai, (belönat med 2006 års Nobelpris i fysiologi eller medicin) har öppnat ett nytt forskningsfält kring genetisk aktivitet. Det forskarna fann var att rna-molekyler kan stänga av gener och de beskrev hur detta går till. Man har utvecklat metoder för att experimentellt göra detta och kan då visa vad som händer när en gen tystas; det är ett viktigt sätt att förstå dess funktion. Förhoppningen är att rnai ska kunna utnyttjas vid utveckling av nya läkemedel genom att visa effekten av att stänga av gener som bidrar till sjukdomsprocessen. 8 framsteg inom hälsoforskning 2007

9 FOTO: DigitalVision / scanpix Proteiner Proteinerna utgör kroppens byggstenar, de katalyserar kemiska reaktioner och de styr viktiga livsprocesser. Forskning om proteiner och deras funktioner proteomik är ett viktigt område som engagerar allt fler. Internationellt uppmärksammat är det svenska hpr-projektet (Human Proteome Resource) som startade Liknande satsningar görs också i andra länder men än så länge i mindre skala. Med hjälp av antikroppar ska forskarna i projektet lokalisera alla proteiner i kroppens olika vävnader och organ beräknas hälften av alla proteiner vara kartlagda med nuvarande finansiering. Målet är att öka förståelsen av olika sjukdomar och att utveckla ny diagnostik och nya läkemedel. Redan idag har hpr-projektet visat att det kan få klinisk betydelse, inte minst inom cancerdiagnostiken. Kartläggningen hjälper forskarna att hitta nya markörer som gör det möjligt att följa ett sjukdomsförlopp genom blodprover. Den ger också en grund för att bättre kunna klassificera tumörer, till exempel bröstcancer där prognosen ibland skiljer sig kraftigt åt. Patienten kan därmed ges en mer individanpassad behandling. Ett viktigt framsteg är en nyutvecklad metod som visar hur proteiner samverkar med varandra i celler och vävnader, vilket gör att man bättre förstår deras funktion. Ett annat framsteg är att forskarna nu med känsliga metoder kan påvisa också extremt låga nivåer av proteiner. Det kan öka möjligheterna att tidigt diagnostisera sjukdomar medan de fortfarande går att behandla. Teknisk utveckling Många framsteg inom molekylärmedicin har gjorts tack vare utvecklingen av nya tekniska lösningar, som exempelvis dna-mikroarrayer, förbättrade dna-sekvensningstekniker och alltmer precisa proteinundersökningar. Ny teknik gör det möjligt att storskaligt analysera såväl gener som proteiner i enskilda celler och i olika vävnader. Man kan studera aktivitet och uttrycksmönster för gener och jämföra skillnader mellan frisk och sjuk vävnad. Genom kemisk genetik kan man karaktärisera hur ett par tusen olika godkända läkemedelssubstanser påverkar en mängd molekylära processer. Utvecklingen av högpresterande molekylära tekniker, i kombination med unika samlingar patientprover i form av biobanker, gör molekylärmedicin till ett viktigt forskningsområde som väntas få allt större klinisk betydelse. Sverige är bra på molekylärgenetiska studier funktionsgenomik, studier för att förstå geners funktion proteomik, kartläggning och analys av proteiner och deras funktion komparativ genomik (med bland annat häst och hund som modellsystem) utveckling av nya molekylära metoder och tekniska lösningar Internationella trender storskaliga genetiska studier fortsatt kartläggning av arvsmassan hos fler organismer teknikutveckling utnyttjande av rna-interferens för att förstå geners funktion Kartläggningen av människans arvsmassa var ett viktigt steg. Därefter har forskargrupper i flera länder fortsatt arbetet med att kartlägga genomet också hos en rad andra organismer, både djur och växter. Detta ger helt nya förutsättningar att förstå biologiska processer. Utvecklingen av nya kraftfulla metoder gör det möjligt att sekvensbestämma en individs totala arvsmassa. Det går också att hos ett stort antal individer samtidigt studera hundratusentals platser i arvsmassan för att påvisa genetiska varianter, som ökar risken för viktiga folksjukdomar. Man jämför då grupper med en viss sjukdom och friska individer. Det görs storskaliga molekylära och genetiska studier. Bland annat söker man efter sårbarhetsgener, som tillsammans med miljöfaktorer, ökar risken för att insjukna i stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, allergier och depression. framsteg inom hälsoforskning 2007

10 INFEKTION OCH GLOBAL HÄLSA Varje minut dör närmare 30 människor världen över i infektionssjukdomar nästan hälften är barn som inte hunnit fylla fem år. Att arbeta för en förbättrad global hälsa är ett angeläget område, där svensk forskning har en viktig roll. Det finns flera framstående forskargrupper inom immunologi och mikrobiologi, det gäller både grundforskning och mer tillämpad forskning. Luftvägsinfektioner, hiv/aids, diarrésjukdomar, tuberkulos och malaria är de infektionssjukdomar som globalt skördar flest dödsoffer. Också i Sverige är pneumokockinfektioner (i luftvägar och lungor) en vanlig dödsorsak. Rota-virus, som orsakar den svåraste diarrésjukdomen hos små barn, är en vanlig anledning till att barn i Sverige hamnar på sjukhus. Ny kunskap till utvecklingsländer hiv, bakteriella mag/tarm- och urinvägsinfektioner, tuberkulos och malaria är starka områden inom svensk forskning. Det gäller forskning både för att klarlägga sjukdomsmekanismer och för att ta fram nya behandlingsstrategier, inklusive vaccin. Det görs också stora ansträngningar för att överföra nya kunskaper, teknik och metoder till de länder som har störst behov, så att de själva kan producera vaccin och läkemedel. Så har till exempel Vietnam och Indien fått hjälp att starta lokal produktion av koleravaccin, ett drickbart vaccin som tagits fram av svenska forskare. Nya vaccin på gång Ett nytt hiv-vaccin, utvecklat i Sverige, prövas nu. Resultaten hittills är mycket lovande. Nya vaccinkandidater är under utveckling mot malaria och tuberkulos. Sverige ligger också långt framme när det gäller forskning för att förebygga och behandla diarrésjukdomar. Exempel på det är ett drickbart vaccin mot etec en tarmbakterie, som är den vanligaste orsaken till diarréer hos små barn i tredje världen och till turistdiarréer. Kartläggning av gener hos mikroorganismer gör det idag möjligt att mer systematiskt söka efter nya vaccinkandidater. Eftersom mikroorganismer har en förmåga att utveckla nya strategier för att klara sig undan immunförsvaret krävs hela tiden nya angreppspunkter. Förstå och hejda resistensutveckling Att allt fler bakteriestammar blir resistenta mot dagens läkemedel är ett snabbt växande hot, både globalt och i Sverige. Vi kommer troligen, liksom andra länder, att få se allt fler utbrott av resistenta stafylokocker, mrsa, som orsakar så kallad sjukhussjuka, och av tuberkulos. I ett större eu-projekt, som leds av svenska forskare, studeras bland annat hur resistens uppstår och hur resistenta bakterier sprids i olika miljöer. Ett annat exempel där man ser problem med ökande resistens gäller magsårsbakterien Helicobacter pylori. Ungefär hälften av jordens befolkning beräknas bära på den och av dem är det tio till femton procent som 10 framsteg inom hälsoforskning 2007

11 Foto: Mark Tomalty / Masterfile / scanpix insjuknar i magsår eller magcancer. Forskning pågår för att ta fram ett behandlande vaccin mot bakterien. Att också inflammatoriska sjukdomar, som tarmsjukdomen Crohns sjukdom och ulcerös colit, skulle kunna ha mikrobiell grund finns nu vissa data som tyder på. Det skulle i så fall öppna för helt nya möjligheter att bota eller behandla dessa sjukdomar. Drivit på teknikutvecklingen Utvecklingen går mot allt mer bakteriespecifika läke medel, som slår mot olika mekanismer bakterien använder för att invadera kroppen. En ny metodik som används i detta sammanhang brukar kallas kemisk genetik då man tar fram och testar mängder av små kemiska molekyler som slår mot en viss mekanism hos bakterien. Metoden kan utnyttjas tillsammans med molekylärbiologiskt arbete för att utveckla såväl vaccin som antibiotika. Svensk mikrobiologisk forskning har starkt bidragit till en utveckling av nya molekylärbiologiska tekniker, tekniker som fått stor användning inom medicinsk forskning generellt. Sverige är bra på global hälsa utveckla nya vacciner (hiv, kolera, malaria, tuberkulos och andra diarrésjukdomar, magsårsbakterien Helicobacter pylori, med flera) överföring av kunskap till utvecklingsländer för egen produktion av läkemedel basala studier av hur mikroorganismer orsakar sjukdom respektive resistensutveckling mot antibiotika utveckla nya molekylärbiologiska tekniker immunologi och mikrobiologi Internationella trender ökat intresse för utveckling och användning av nya vacciner forskning om virus och bakterier som kan orsaka kroniska sjukdomar ökad vaksamhet på nya smittämnen nya metoder att slå mot sjukdomsframkallande mekanismer Infektionssjukdomar orsakar mer än en fjärdedel av alla dödsfall i världen. Sjukdomarna ökar dessutom, trots aktiv antibiotikabekämpning och vaccinationsprogram. En orsak är att allt fler bakteriestammar blivit resistenta mot antibiotika, men den största anledningen är ökad befolkningstäthet i många utvecklingsländer och ökat resande. Stora donationer i mångmiljardklassen via Bill och Melinda Gates Foundation har markant ökat intresset för vaccinationsforskning och att stödja vaccinationsprogram i länder som tidigare inte haft råd att köpa in vaccin. Nya marknader har öppnats. Två nya vacciner har utvecklats mot rota-virus, (orsakar de svåraste diarrésjukdomarna hos små barn). Forskning pågår för att utveckla vaccin också vid andra diarrésjukdomar mot etec-bakterien, (vanligaste orsaken till diarréer hos barn i utvecklingsländer) och mot Shigella, en annan tarmbakterie som kan ge blodiga diarréer. Nyligen har också ett vaccin mot papillomvirus, som kan orsaka livmoderscancer, registrerats för användning i många länder inklusive Sverige. En fortsatt trend är forskning om hur virus och bakterier kan orsaka sjukdomar som magsår och cancer. Likaså forskning kring hiv, malaria och mot bakterier som ger svåra luftvägsinfektioner och lunginflammation. Efter utbrotten av sars och fågelinfluensa finns en skärpt vaksamhet på nya smittämnen som kan dyka upp. Det krävs att man snabbt kan identifiera smittan och förstå hur den överförs. Stora framsteg har gjorts så att vi nu bättre förstår hur bakterier på olika sätt kan manipulera cellerna och därigenom sätta kroppens försvar ur spel. Det har också börjat komma nya kraftfulla metoder för att slå tillbaka mot bakterierna och som kan användas vid utveckling av vaccin och antibiotika. framsteg inom hälsoforskning

12 HJÄRNANS SJUKDOMAR Till våra stora folksjukdomar hör demenssjukdomarna där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. I Sverige finns omkring personer med den diagnosen och fler tillkommer i takt med att vi blir allt äldre. Sjukdomar som Alzheimer, stroke, Parkinson och andra som drabbar hjärnan och ryggmärgen är svåra att behandla och orsakar mycket lidande. Den neurologiska forskningen är inriktad på att förstå biologin bakom nervsystemets sjukdomar och på att ta fram nya och effektivare behandlingsmetoder. Forskning om Alzheimer, stroke och Parkinsons sjukdom är områden där Sverige, också i ett internationellt perspektiv, intar en stark position. Alzheimer en stor utmaning Demenssjukdomarna beräknas kosta samhället cirka 40 miljarder kronor om året. Största delen av kostnaderna står kommunerna för. De läkemedel som idag finns för att behandla Alzheimers sjukdom kan bara lindra symtomen, inte bromsa sjukdomsprocessen. Men nya läkemedelskandidater är på väg. Ett spännande alternativ är ett behandlande vaccin, där kliniska prövningar pågår vid två centra i Sverige. Stora ansträngningar görs för att hitta fler ärftliga faktorer som kan kopplas till Alzheimers sjukdom. Svenska forskare har tidigare funnit mutationer (genetiska förändringar) som innebär en ökad risk för att drabbas. Likaså försöker man få fram säkra diagnostiska markörer som på ett tidigt stadium kan avslöja om en person börjat insjukna. Genom att använda avancerad avbildningsteknik som pet (positronemissionstomografi) har svenska forskare lyckats visualisera den ansamling av så kallade plack, som är typiska i alzheimersjukas hjärnor. Därmed går det att följa sjukdomsförloppet och utvärdera eventuella behandlingseffekter. Hjärnan kan repareras efter stroke Stroke det vill säga en blödning eller propp i hjärnan är den tredje vanligaste dödsorsaken i vårt land näst efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Drygt svenskar insjuknar varje år i stroke. Cirka strokedrabbade personer lever idag med varierande grad av handikapp. Trots att dödligheten minskat, framför allt tack vare satsningar på särskilda strokeenheter, är samhällets kostnader för strokepatienter höga. De uppskattas till cirka 15 miljarder kronor årligen. Hjärnan har förmåga att genom plasticitet delvis reparera skador som uppstår vid en stroke. Forskningen har visat att cellskadan kan minskas genom tillförsel av skyddande ämnen eller nedkylning. Överlevande nervceller kan ta över förlorade funktioner och hjärnans stamceller kan aktiveras efter en stroke och bilda nya 12 framsteg inom hälsoforskning 2007

13 FOTO: Stockbyte / scanpix nervceller och stödjeceller. Målet är att kunna utveckla nya behandlingsmetoder för strokepatienten, metoder som bygger på att hämma celldöden och stimulera hjärnans egen reparationsförmåga. Nytt hopp vid Parkinson Parkinsons sjukdom har kommit att stå som modell för mycket av den forskning som rör neurodegenerativa sjukdomar och för nya behandlingskoncept som genterapi och försök att använda stamceller. Detta är områden där svensk forskning är internationellt sett mycket stark. Vid Parkinsons sjukdom med årligen nya fall dör de dopaminproducerande cellerna i hjärnan och följden blir de klassiska symtomen som skakningar och andra motoriska problem. Svenska forskare har tidigare presenterat lyckade försök med att transplantera friska nervceller till parkinsonsjuka patienter, vilket ledde till att symtomen lindrades. Men ett problem har varit bristen på transplantationsmaterial. Nyligen öppnades andra möjligheter då svenska forskare upptäckt två gener som styr utvecklingen av embryonala stamceller så att dessa börjar bilda dopaminproducerande celler. Förhoppningen är att kunna få fram tillräckligt med celler för att behandla patienter med Parkinsons sjukdom. En annan linje är att via genterapi påverka sjukdomsförloppet. Kliniska försök som går ut på att ge patienter genen för en viss nervtillväxtfaktor planeras. Också studier med målet att ta fram nya, effektivare läkemedel pågår. Sverige är bra på basala studier av biologiska mekanismer i nervsystemet orsak och behandling av sjukdomar som Alzheimer, Parkinson, stroke utveckling av nya terapier som genterapi utvecklingsbiologi inklusive stamceller utveckla och utnyttja nya avbildningstekniker av hjärnan ny kunskap om hjärnans plasticitet vid skador i nervsystemet Internationella trender utveckling av nya läkemedel vid Parkinsons sjukdom kliniska försök med genterapi vid Parkinsons sjukdom utveckling av nya läkemedel och vaccin vid Alzheimers sjukdom forskning om hjärnans plasticitet vid stroke För både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom pågår kliniska prövningar med nya läkemedelskandidater. Målet är att hitta nya vägar att påverka de mekanismer som bidrar till sjukdomsutvecklingen. Dagens mediciner kan bara lindra symtomen någon bot finns inte. När det gäller Alzheimer testas också vaccin. Vid båda sjukdomarna sker en ansamling i hjärnan av vissa proteiner som gör att nervcellerna dör. En del av de läkemedel som nu prövas slår mot dessa så kallade plack. Vid Alzheimers sjukdom prövas också inflammationshämmare, då man misstänker att det kan finnas fler orsaker till sjukdomen. Genom avancerade tekniker för att avbilda hjärnan (fmri och pet) kan man nu följa sjukdomsförloppet hos alzheimerpatienter över tid och se om det går att påverka. Forskare har nyligen identifierat flera genetiska förändringar hos patienter med Parkinsons sjukdom som kan kopplas till att proteinet klumpar ihop sig. Man försöker hitta molekyler som kan förhindra detta och som därmed skulle kunna användas för nya läkemedel. Patienter med Parkinson har i kliniska försök börjat behandlas med genterapi. Avsikten är att försöka påverka sjukdomsförloppet genom att tillföra genen för en viss nervtillväxtfaktor. Inom forskningen finns ett starkt ökat intresse för riktad rehabilitering efter stroke. Man vet att hjärnan försöker kompensera för förlorade funktioner bland annat genom att bilda nya nervceller. Forskarna vill ta reda på hur denna plasticitet går att påverka. framsteg inom hälsoforskning

14 PSYKISKA SJUKDOMAR Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett stort och växande problem. Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser och djupa depressioner men också lindrigare former som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan innebär stora kostnader för samhället. Aktuell forskning visar att de psykiatriska sjukdomarna kostar samhället nära 60 miljarder kronor årligen. Mer än hälften av kostnaderna är en följd av sjukskrivning och förtidspensionering. Forskning som kan leda till en effektivare behandling skulle alltså innebära inte bara höjd livskvalitet för patienter och anhöriga utan också en stor samhällsbesparing. Avancerad avbildningsteknik De internationella trenderna inom psykiatrisk forskning är synliga också inom svensk forskning. Det gäller bland annat ökad användning av avancerade avbildningstekniker som fmri (funktionell magnetresonanstomografi) för att studera hjärnans aktivitet vid olika typer av stimulering. Sedan länge har vi varit i frontlinjen vid studier av olika receptorer (mottagarmolekyler) i hjärnan för signalämnen som dopamin och serotonin. Med så kallade volumetri-metoder studeras volymförändringar i delar av hjärnan. I samband med depression förefaller det som om vissa delar, som har betydelse för minne och känslor, är förminskade. Man har nu sett att antidepressiva läkemedel kan få dessa områden att växa till. En celltyp som för närvarande röner stort intresse i detta sammanhang är gliaceller, som finns i hjärnans stödjevävnad. Forskarna misstänker och har i viss mån också funnit belägg för att gliaceller kan ha betydelse för den psykiska hälsan. Genetiska studier Många studier görs för att hitta genetiska faktorer som kan kopplas till psykisk ohälsa och för att förstå hur arv och miljö samspelat då en person insjuknar. Det finns goda förutsättningar att bedriva denna typ av studier duktiga forskare, unika hälsodataregister, tillgång till biobanker och stora välkaraktäriserade patientmaterial för att kunna göra långtidsuppföljningar. Forskare är nu på väg att ringa in flera gener av betydelse för schizofreni och affektiva sjukdomar. Man har bland annat sett att patienter med en viss genuppsättning svarar sämre på läkemedelsbehandling vid depression. Resultaten kan komma att leda till skräddarsydda terapier. I Sverige har vi också goda möjligheter att genomföra tvillingstudier för att identifiera så kallade riskgener. Sådana studier görs bland annat inom barnpsykiatrisk och rättspsykiatrisk forskning. 14 framsteg inom hälsoforskning 2007

15 FOTO: William Whitehurst / Corbis / scanpix Effektiv psykoterapi Vi lever i en tid av stress och kunskapen om hur stress kan bidra till psykisk ohälsa har ökat markant. Psykoterapiforskning är ett växande område och man vet nu att olika typer av psykoterapier kan ha god effekt vid depression. Med ökade biologiska kunskaper och modern teknik kan man undersöka vad som händer i hjärnan vid all slags behandling, såväl med läkemedel som vid psykoterapi. Nya läkemedel Molekylärgenetiska och andra biologiska studier kommer förhoppningsvis att medföra nya diagnostiska test så att patienter kan få en alltmer individanpassad behandling det gäller inte minst inom schizofreniforskning, som har en lång tradition i Sverige. Syftet med att ta fram nya läkemedel är att nå en bättre och snabbare effekt, färre biverkningar och en ökad livskvalitet. I läkemedelsstudier vid mano-depressiv sjukdom prövas nu substanser som används vid epilepsi. Resultaten är lovande. En helt ny typ av läkemedel, som påverkar olika peptider, testas på patienter med ångest eller depression. Det pågår också en betydande forskning för att hitta nya läkemedel vid drogmissbruk. Ökat samarbete De flesta patienter med någon form av psykisk ohälsa ångest, utmattningssyndrom, missbruk tas om hand inom primärvården. Psykiatrin ansvarar för allt fler tyngre fall. En synlig trend är det närmande som nu sker mellan till exempel neurologi och internmedicin, och psykiatri. Eftersom fysiska symtom kan ha psykiska orsaker och tvärtom kommer det att medföra fördjupade kunskaper om respektive område. I Sverige finns bra förutsättningar för så kallad translationell forskning, det vill säga att resultat från grundforskning snabbt kan överföras till kliniken och leda till nya metoder för diagnos och behandling. Sverige är bra på molekylärgenetik (en grund för att kunna koppla ärftliga faktorer till psykisk sjukdom, utveckla nya redskap för diagnos och behandling) beroendefrågor (kartläggning av mekanismerna bakom beroende och missbruk) läkemedelsutveckling för behandling av schizofreni, affektiva sjukdomar och missbruks/beroendetillstånd hjärnavbildning (utnyttja avancerade tekniker för att avbilda hjärnan, studera dess plasticitet och funktion) translationell forskning (ökat samarbete experimentell grundforskning-klinisk forskning) klinisk patientnära forskning Internationella trender utveckling av nya tekniker för att studera hjärnan vid psykisk sjukdom att finna nya behandlingsmetoder vid schizofreni, ångest och depression samt vid beroendesjukdomar molekylärgenetiska studier, exempelvis före och under behandling, och i förhållande till miljön under uppväxten och i nuet Dessa områden utgör tyngdpunkten inom psykiatrisk forskning idag. Psykisk ohälsa är ett stort problem i många länder och det tycks dessutom öka. Forskningen är inriktad mot såväl basal grundforskning av biologiska mekanismer som att ta fram effektivare, mer individanpassade behandlingsmetoder. Det gäller både läkemedel och utveckling av nya psykoterapier. Genom att använda modern avbildningsteknik som fmri kan man studera och jämföra hur hjärnan hos friska och patienter reagerar på olika stimuli. Man har upptäckt funktionella skillnader som kan utjämnas med hjälp av läkemedel eller psykologisk behandling. Vid de flesta psykiska sjukdomar spelar ärftliga komponenter en viktig roll. Stora ansträngningar görs för att identifiera genetiska faktorer som kan kopplas till psykisk sjukdom eller som kan förklara sårbarhet. Som vid de flesta sjukdomar är det ofta samspelet mellan arv och miljö som avgör om en person kommer att insjukna. framsteg inom hälsoforskning

16 HJÄRT-KÄRL- SJUKDOMAR Risken att dö i hjärtinfarkt har nästan halverats under de senaste tio, femton åren. Också risken att dö i stroke har minskat kraftigt. Ändå är hjärt-kärlsjukdomar ett av våra största folkhälsoproblem, som tar stora delar av sjukvårdens resurser i anspråk. Och trots att det är så många fler som idag överlever står hjärt-kärlsjukdomarna fortfarande för cirka 45 procent av alla dödsfall i Sverige. Ett snabbt omhändertagande, nya läkemedel och bättre uppföljning har radikalt ändrat prognosen för risken att dö i hjärtinfarkt. Genom ballongvidgning eller om det är långt till sjukhus medicin som löser upp blodproppen, har patienten i dag betydligt större chans att överleva. Likaså har den ökade användningen av stentar, ett slags kärlproteser som vidgar blodkärlen, bidragit till ökad överlevnad. Svensk forskning kring hjärtats sjukdomar och vården av patienter med hjärt-kärlproblem ligger internationellt på topp. Svenska forskare har aktivt bidragit till de ändrade behandlingsrutiner som nu är internationell standard. Inflammatorisk process Forskning som rör hjärt-kärlsjukdomar bedrivs inom flera områden. Det gäller i hög grad basal grundforskning och patientnära klinisk forskning, men också utveckling av ny teknik och nya diagnostiska metoder. Svenska forskare har tidigare visat att åderförkalkning är kopplat till en kronisk inflammation i blodkärlen. Det farliga kolesterolet ldl lagras i blodkärlsväggen som plack. Då detta brister bildas en blodpropp som kan leda till hjärtinfarkt eller propp i hjärnan. Nu kartläggs varje steg i denna process. Med hjälp av molekylärgenetiska studier försöker man identifiera varje enskild faktor som påverkar inflammationen och blodproppsutvecklingen och har också identifierat vissa genförändringar som kan förklara en del av dessa processer. Biomarkörer och nya läkemedel I stora kliniska studier med många tusen patienter kartläggs genetiska förändringar som tillsammans med kända riskfaktorer som exempelvis diabetes och tobaksrökning kan bidra till ökad risk för hjärtsjukdom. En stor fördel är våra många person- och hälsodataregister och tillgång till material samlat i biobanker. Det har också tagits fram nya biokemiska markörer som via blodprov kan avslöja om det finns en ökad risk för hjärtinfarkt. Med hjälp av dessa kan man anpassa behandlingen för olika individer. Utveckling av nya avbildningstekniker för att undersöka kärlsystemet har bidragit till bättre diagnostik. Man har visat att det lönar sig att behandla högt blodtryck även då det rör sig om en måttlig förhöjning. Också behandling med statiner, det vill säga 16 framsteg inom hälsoforskning 2007

17 FOTO: Mike Hill / AGE / Scanpix läkemedel mot förhöjda blodfetter, har bidragit till att få ner sjukligheten. De sänker kolesterolet och har dessutom visat sig hämma den inflammatoriska processen. Hjärtsjukdom och diabetes Det finns en stark koppling mellan hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Upp till procent av dem som har diabetes har oupptäckt hjärt-kärlsjukdom. Det är först då de kommer in akut med hjärtinfarkt som det konstateras att de har typ 2-diabetes. För att minska antalet hjärtinfarkter är det därför viktigt att upptäcka och behandla diabetessjukdomen. Denna påskyndar åderförkalkningsprocessen hela 80 procent av diabetespatienterna dör i komplikationer från hjärt-kärlsystemet, i första hand hjärtinfarkt och stroke, men också cirkulationsrubbningar. Vaccin och genterapi Svenska forskare är aktiva också på flera andra områden och många studier görs i internationella samarbeten. Det gäller bland annat utveckling av ett vaccin mot åderförkalkning (ateroskleros), försök med genterapi för att stimulera bildning av nya blodkärl efter en infarkt och cellterapi för behandling av hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Sverige är bra på basala studier för kartläggning av centrala mekanismer vid hjärtkärlsjukdomar utveckling av ny individanpassad behandling med minskad dödlighet som följd teknikutveckling och nya diagnostiska metoder, bland annat biokemiska markörer stora kliniska studier om hur arv och miljö påverkar risken att insjukna vaccinutveckling Internationella trender molekylärgenetiska studier för att kartlägga inflammatoriska reaktioner vid hjärt-kärlsjukdomar koagulationsforskning omfattande studier av nya läkemedel mot blodpropp vid kranskärlssjukdom och förmaksflimmer samt nya läkemedel mot förhöjda blodfetter och högt blodtryck nya biokemiska markörer försök att utveckla vaccin mot åderförkalkning (ateroskleros) Hjärt-kärlsjukdomar står för en tredjedel av alla dödsfall globalt och väntas enligt who inom tjugo år vara den allra vanligaste orsaken till sjukdom och död. Tyngdpunkten inom den internationella hjärt-kärlforskningen är att på molekylär nivå bättre förstå vad som orsakar sjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och högt blodtryck. Stora studier görs för att identifiera genetiska faktorer som påverkar risken för insjuknande och sjukdomsförloppet. Bland annat har man hittat förändringar i ett tiotal gener som påverkar hjärtmuskeln, kan ge rytmrubbningar och vara en orsak till plötslig hjärtdöd bland idrottare. Det har blivit alltmer uppenbart att det finns en stark koppling mellan inflammation och många sjukdomar, bland annat ateroskleros och hjärtsvikt. Flera studier går ut på att i detalj kartlägga de förändringar i blodkärlen som följer av de inflammatoriska reaktionerna. Genom att ta reda på vilka mekanismer som styr blir det också möjligt att gå in och påverka dem. Bland annat görs försök att utveckla ett vaccin mot ateroskleros. Andra studier är inriktade på koagulationssystemet. Man har identifierat flera biokemiska och genetiska förändringar som kan leda till ventrombos, blodpropp. Svenska forskargrupper har starkt bidragit till detta. Det pågår också stora läkemedelsstudier för att få fram nya, säkrare mediciner för att förhindra blodpropp och mot högt blodtryck. Man har där kommit långt och nya läkemedel väntas snart ut på marknaden. Det har också tagits fram en ny diagnostisk metod ett enzym som mäts i blodet och som avspeglar graden av hjärtsvikt. Forskningen har resulterat i delvis nya behandlingsprinciper och bättre förutsättningar att kunna anpassa behandlingen för olika patienter. framsteg inom hälsoforskning

18 CANCERSJUKDOMAR Cancer är, näst efter hjärt-kärlsjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i vårt land. De senaste årens forskning har lett till en ökad förståelse av hur cancer uppkommer och därmed också till effektivare behandling av olika tumörer. Cancer är nämligen inte en sjukdom utan kanske cirka 200 olika sjukdomar. Varje år insjuknar omkring personer i Sverige i någon av dessa sjukdomar, och antalet dödsfall är drygt Studier som alltmer detaljerat beskriver olika molekylära mekanismer har lett till att vi idag förstår mer av vad som händer inne i cellen och cellens kommunikation med omgivningen då en tumör utvecklas. Fortfarande upptäcks nya signalvägar och hur störningar i dessa kan innebära en risk för cancer. Genetiska studier har visat på den enorma komplexitet och heterogenitet som cancer innebär. De har gett en ökad förståelse av de genetiska förändringar (mutationer) och normala genvariationer, som ligger bakom tumörutveckling. På dessa områden har svenska forskare aktivt bidragit till både bättre diagnostik och nya läkemedel. Från cell till vävnad Allt fler studier görs nu på hela vävnaden där tumören växer. I cellen finns flera program som styr celldelning och celldöd (apoptos) och normalt råder en balans mellan dessa. Forskning kring apoptos och hur störningar i detta program kan leda till cancer är ett svenskt profilområde. Ett annat sådant rör angiogenes, d v s bildning av nya blodkärl. Det är en förutsättning för att en tumör ska kunna växa. Studier har lett till att det idag finns flera läkemedel som har effekt genom att strypa blodkärlen och ett flertal läkemedel är under klinisk prövning. Till det nya hör alltså att studera tumörens mikromiljö hur tumörcellerna samspelar med olika celltyper i sin omgivning. Tumörer behöver inte bara blodkärl för att växa utan är också beroende av s k stödjeceller, fibroblaster. Dessa producerar olika tillväxtfaktorer och enzymer som är nödvändiga för att tumören ska växa och bilda dottertumörer (metastaser). Vaccin, läkemedel och strålning Den nära kopplingen mellan grundforskning och klinik har lett till en snabb utveckling av allt fler behandlingsalternativ. Det finns en ökad medvetenhet om att såväl virus som bakterier kan ge upphov till cancer. Ett vaccin finns nu mot papillomvirus, ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Ett annat vaccin, riktat mot magsårsbakterien Helicobacter pylori, är under utveckling. Det har kommit en rad nya läkemedel. Många av dessa verkar genom att blockera antingen olika tillväxtfaktorer eller deras receptorer (mottagarmolekyler). Så kallade angiogeneshämmare slår mot tumörens blod- 18 framsteg inom hälsoforskning 2007

19 FOTO: STEVE GSCHMEISSNER / SCIENCE PHOTO LIBRARY kärl. Genom kombinationsbehandlingar kan man slå mot både de elakartade tumörcellerna, mot blodkärl och stödjeceller. När det gäller strålbehandling har vi blivit bättre på att stråla tumören så att inte omkringliggande vävnad skadas och att ge patienten rätt fördelning av stråldosen. Tekniken har utvecklats och nu byggs ett nationellt centrum i Uppsala, en avancerad anläggning för jon- och protonstrålning. Det beräknas årligen kunna ta emot ca patienter med bl a hjärntumör eller prostatacancer. Många studier görs med målet att kunna individanpassa behandlingen, både för att uppnå bättre behandlingsresultat och ur hälsoekonomisk synpunkt. Nya läkemedel är ofta mycket dyra och det är därför viktigt att patienten verkligen har nytta av behandlingen. Genom stora epidemiologiska studier försöker man förstå varför vissa personer har högre/lägre risk att utveckla cancer i förhållande till vissa miljöfaktorer. Vi har ovanligt goda förutsättningarna att göra denna typ av studier i Sverige genom de uppgifter som finns samlade i register, patientjournaler och folkbokföringen. Man har bl a hittat områden i arvsmassan där det finns varianter som kan förklara varför vissa individer har större risk att drabbas av prostatacancer eller bröstcancer. Sverige är bra på molekylära studier av tumörcellers okontrollerade tillväxt, apoptos (celldöd) och betydelsen av angiogenes (blodkärlsbildning) för tumörtillväxt tumörimmunologi (betydelsen av immunologiska reaktioner för tumörers uppkomst och bekämpande) studier av tumörens hela mikromiljö från cell till vävnad genetiska och epidemiologiska studier för att klarlägga samband mellan arv och miljö strålningsbiologi och utveckling av ny effektivare strålbehandling kliniska prövningar och optimering av cancerbehandling, bl a inom tarmcancer Internationella trender storskaliga molekylärgenetiska studier med hjälp av nya tekniker forskning kring cancerstamceller forskning om bildning av metastaser studier om hur icke-kodande rna kan användas för att diagnostisera och behandla tumörsjukdomar aktiva försök att med riktade medel stimulera translationell forskning (överföra resultat från grundforskning till patienten) identifiera nya läkemedelskandidater via storskalig screening eller intelligent design satsningar på prevention Internationellt präglas cancerforskningen av ökad storskalighet. Den teknologiska utvecklingen har gjort det möjligt att avläsa dna-sekvenser i många tusen gener samtidigt i prover från ett stort antal patienter. Målet är att hitta mutationer, genetiska förändringar, som kan kopplas till cancer. Avancerade avbildningstekniker gör att man kan avbilda både tumörer och enstaka molekyler i celler. Satsningar på proteomik, d v s studier av proteiners aktivitet i friska och sjuka celler, har gjort att vi idag bättre kan såväl diagnostisera som klassificera olika tumörer. Det finns ett ökat intresse av att studera bildandet av metastaser, dottertumörer. Det sker framför allt med hjälp av nya bättre djurmodeller. Det är inte alla slags tumörer som bildar metastaser och forskarna försöker nu förstå vad som skiljer dessa tumörer åt. En annan trend är forskningen kring cancerstamceller, celler som har förmåga både att ge upphov till nya cancerstamceller och att bilda många nya cancerceller. Man har identifierat sådana stamceller i vissa leukemier, hjärntumörer, bröstcancer och tjockoch ändtarmscancer. Ännu vet man inte om dessa stamceller bildas genom en rad mutationer i vanliga celler som ger dessa stamcellskaraktär, eller om det är stamceller som genom mutationer får tumöregenskaper. Upptäckten av s k rna-interferens har lett till att många forskargrupper nu undersöker hur små icke-kodande rna-molekyler, som har förmågan att släcka ner genetisk aktivitet, skulle kunna användas för att behandla bl a sjukdomar som cancer. framsteg inom hälsoforskning