FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS HANDLINGSPROGRAM FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
|
|
- Ulf Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA TILL FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS STRATEGI FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS HANDLINGSPROGRAM FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET 1
2
3 BILAGA TILL FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS STRATEGI FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS HANDLINGSPROGRAM FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET
4 ISSN (tryckt) ISSN (nätpublikation) ISBN PDF ISBN e-publicering Tryckt: Kopijyvä Oy, Jyväskylä Utseendet: Kopijyvä Oy, Joensuu Denna publikation är tryckt på miljövänligt Reprint-papper, som görs av 60% returfiber. Reprint-pappret har beviljats följande certifikat: ISO 9001, ISO 14001, EMAS, DIN 6738, EN-71-3, FSC och EU-blomman.
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FINLANDS UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK...7 II. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ÄR UNIVERSELLA...7 III. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FRÄMJAS GENOM SAMARBETE...8 IV. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER PÅ ALLA DELOMRÅDEN I UTRIKESPOLITIKEN V. GENOMGÅENDE TEMAN OCH SPETSPROJEKT I FINLANDS INTERNATIONELLA MÄNNISKORÄTTSPOLITIK GENOMGÅENDE MÅL: AVSKAFFANDE AV DISKRIMINERING SPETSPROJEKT: ATT FRÄMJA KVINNORS OCH FLICKORS MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER TILL DELTAGANDE SPETSPROJEKT: ATT FRÄMJA DE EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETERNAS BINDANDE KARAKTÄR OCH TILLGODOSEENDET AV DEM...18 GENOMGÅENDE MÅL: ATT ÖKA ÖPPENHET OCH DELAKTIGHET SPETSPROJEKT: ATT ÖKA DELAKTIGHET...20 VI. BILATERALT SAMARBETE VII. UTVECKLING AV INTERNATIONELLA ORGANISATIONER VIII. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I UTRIKESFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET
6 6
7 Mål Verksamhet Ansvar I. Mänskliga rättigheter i Finlands utrikesoch säkerhetspolitik Mänskliga rättigheter integreras i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik Finland deltar aktivt i det internationella samarbetet för säkerhet, fred, rättvisa och utveckling genom att stärka de mänskliga rättigheterna, demokratin, rättsstaten och folkrätten samt genom att minska ojämlikhet och diskriminering. gör de grundläggande utgångspunkterna i strategin för de mänskliga rättigheterna kända. varje avdelning på respektive verksamhetsområde Mål Verksamhet Ansvar II. Mänskliga rättigheter är universella Att stärka de mänskliga rättigheternas universalitet Finland verkar aktivt för att stärka de mänskliga rättigheternas universella natur både i det bilaterala och i det multilaterala samarbetet. uppmuntrar alla regeringar till att ratificera centrala internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna och till att fullskaligt verkställa av dem. motsätter sig konsekvent alla reservationer mot konventioner om mänskliga rättigheter, som strider mot konventionens syfte och mål. främjar kännedomen om tillgången till rättsskydd, och om besvärsförfaranden när det gäller konventionerna (access to justice). verkar för att universaliteten och rekommendationerna i FN:s säkerhetsråds världsomfattande periodiska översyn (UPR-mekanismen) ska verkställas fullskaligt. uppmuntrar regeringar till en öppen och konstruktiv dialog med organen för övervakning av mänskliga rättigheter. uppmuntrar regeringar till fullskaligt och öppet samarbete med specialmekanismerna i FN:s råd för mänskliga rättigheter (tematiska och nationella specialrapportörer samt arbestgrupper). arbetar aktivt för att stärka ESK-rättigheternas juridiskt bindande karaktär och politiska ställning. utarbetar sin periodiska rapportering om genomförandet av de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter på utsatt i tid och i växelverkan med det civila samhället., politiska, politiska, regionala 7
8 strävar efter att säkerställa att de samlade bedömningar och rekommendationer som Finland får av konventionernas internationella övervakningsorgan för verkställs. säkerställer tillräckliga resurser och andra praktiska förutsättningar för att nya konventioner om mänskliga rättigheter utan dröjsmål ska kunna ratificeras efter politiskt övervägande och ordnar avtalens berednings- och ratificeringsprocesser på ett involverande sätt. Mål Verksamhet Ansvar III. Mänskliga rättigheter främjas genom samarbete i Europeiska unionen Finland verkar aktivt för att stärka konsekvensen i EU:s verksamhet genom att öka koherensen mellan det externa och det interna människorättsarbetet. främjar de mänskliga rättigheterna genom att integrera dem som en del av EU:s gemensamma utrikesoch säkerhetspolitik med beaktande särskilt av de genomgående temana. ser till att prioriteringarna i strategin för mänskliga rättigheter beaktas i mötesberedning och anvisningar för samt utbildning gällande GUSP. verkar för att frågor som rör rättsväsende och grundläggande rättigheter samt inre frågor ska tas med redan i det första skedet av utvidgningsförhandlingarna. verkar för att universella mänskliga rättigheter genomförs i EU:s grannskapspolitik. verkar för att säkerställa att även människorättsaspekter beaktats i relevanta avtal som EU in-gått med tredjeländer. verkar för att genomföra EU:s strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter. förbättrar koherensen mellan den politiska dialogen och människorättsdialogen. Europa Europa regionala Europa Europa Europa öst för Afrika och Mellanöstern Europa för externa ekonomiska relationer, regionala varje avdelning på respektive verksamhetsområde Europa 8
9 Med samarbetspartner betonar en genuin dialog om mänskliga rättigheter i EU:s strategiska partnerskap genom att i bilaterala förhandlingar med andra EU-länder påverka så att alla EU-länder förbinder sig till att förmedla gemensamma budskap till tredjeländer. verkar för att öka koherensen och komplementariteten mellan EU:s strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter och nationella strategier och riktlinjer. ägnar i fråga om EU:s nationella strategier och genomförandet av dem särskild uppmärksamhet åt implementeringen av de genomgående målen i partnerländerna samt åt att ESK-rättigheternas roll stärks i strategierna. verkar aktivt för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter. stödjer EU:s anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och främjar anslutningsprocessens öppenhet. betonar att klausuler angående mänskliga rättigheter ska skrivas in i de samarbetsavtal som EU (och dess medlemsstater) ingår. verkar aktivt för att möjliggöra behandlingen av EUländers människorättskränkningar i unionens organ. stödjer en förstärkning av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter FRA:s roll i fråga om att stärka icke-diskriminering och ESK-rättigheter. bidrar att för egen del främja rättighetsperspektivet i Finlands och EU:s asylpolitik. främjar sina mål genom nordiskt samarbete. stärker samarbetet med likasinnade stater. söker aktivt allierade inom EU och utanför EU, speciellt då EU är splittrat i frågor som är viktiga för Finland. främjar samarbetet med tillväxtstater. intensifierar samarbetet med det civila samhället i Finland och i partnerländer, med avseende särskilt på aktörer som arbetar för sårbara grupper i utvecklingsländer. Europa, regionala Europa regionala Europa regionala Europa, politiska Europa Europa, Europa politiska Europa allmänhetstjänsterna, 9
10 Mål Verksamhet Ansvar IV. Mänskliga rättigheter på alla delområden i utrikespolitiken Mänskliga rättigheter är en del av konfliktförebyggande, krishantering och utvecklingen efter konflikter Finland främjar att mänskliga rättigheter beaktas i internationella forum för krishantering, bland annat i samarbetet med FN, EU, OSSE och Nato. främjar konsekvent rättighetsperspektivet i förebyggande, lösning och eftervård av konflikter. främjar etableringen av begreppet skyldighet att skydda. arbetar för att tydliga människorättsmål, inberäknat utsatta gruppers rättigheter, ska skrivas in i mandaten för och rapporteringen om olika typer av insatser. tar i sin verksamhet hänsyn till målen i FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och främjar den internationella implementeringen av den. ägnar speciell uppmärksamhet åt kvinnors och flickors ställning och åt att stärka deras delaktighet och främjar det här målet i enlighet med sitt handlingsprogram Kvinnor, fred och säkerhet. strävar efter att som en del av Finlands krishantering säkerställa de nationella människorättsorganens verksamhetsmöjligheter och stärker också på det viset rättsstatsprincipen. stödjer det civila samhällets viktiga roll i att förebygga och lösa konflikter. Finland skapar och upprätthåller aktiva kontakter med det civila samhällets aktörer, särskilt genom beskickningsnätverket. uppmärksammar i fredsmäkling speciellt kvinnors och diskriminerade gruppers rättigheter och möjligheter att delta. strävar efter att förbättra de jämställdhets- och människorättsexperters insats i planeringen och genomförandet av krishanteringsåtgärder, som Finland finansierat i internationella organ och krishanteringsinsatser. agerar så att Finlands deltagande i krishanteringsinsatser präglas av expertis angående rättsstaten, mänskliga rättigheter och jämlikhet förutsätter människorättsexpertis i krishanteringsinsatser, speciellt på ledande poster. politiska, regionala regionala regionala regionala, politiska politiska politiska politiska 10
11 Övergripande rättighetsbaserad utvecklingspolitik betonar människorätts- och jämställdhetsfrågor samt principerna för humanitär rätt i utbildningen av krishanteringspersonal. Finland strävar efter att tillförsäkra krishanteringspersonalen förutsättningar att upptäcka kultur- och könsspecifika människorättskränkningar samt förmåga och medel att reagera på kränkningarna. tar hänsyn till rättighetsperspektivet i Finlands beslut angående vapenexport. utvecklar operationaliseringen av det rättighetsbaserade angreppssättet i genomförandet av Utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet, stärkandet av det civila samhället i både det bilaterala och det multilaterala samarbetet i enlighet med utrikesministeriets direktiv ( Ihmisoikeusperustaisen lähestymistavan toimeenpano Suomen kehityspolitiikassa ). främjar en ansvarstagande förvaltning i tillgodoseendet av mänskliga rättigheter. främjar skydd av och stöd till människorättsaktivister. främjar att mänskliga rättigheter, jämlikhet, rättsstatsprincipen och demokrati tas i beaktande i FN:s utvecklingsagenda efter 2015 genom att betona hänsyn till icke-diskriminering, ansvarstagande förvaltning, jämställdhet och rättighetsperspektivet. stärker genomförandet av den rättighetsbaserade utvecklingspolitiken genom att öka människorättsoch jämställdhetsutbildningen till förvaltningspersonalen samt genom att i alla faser av projektcykeln i utvecklingssamarbetet öka den genusmedvetna uppföljningen av effekterna med tanke på de mänskliga rättigheterna. använda rättighetsperspektivet som grund för beviljande och utvärdering av behovsprövade statsbidrag. främja rättighetsperspektivet i EU:s utvecklingspolitik samt att den beaktar de mest sårbara gruppernas rättigheter. stödjer med utvecklingssamarbetets medel en utveckling av rättsstaten på landnivå. utarbetar praktiska anvisningar för att Utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammets rättighets-perspektiv ska beaktas i praktiken i olika strategier, riktlinjer och projektdirektiv. stärker kopplingen mellan frågor som gäller hållbar utveckling och mänskliga rättigheter i Finlands utrikespolitiska riktlinjer., regionala regionala politiska andra avdelningar som administrerar medel för utvecklingssamarbete regionala, politiska varje avdelning på respektive verksamhetsområde 11
12 Mänskliga rättigheter främjas i externa ekonomiska relationer fortsätter att främja erkännandet av vatten och sanitet som en mänsklig rättighet utgående från den grund som skapades under Rio+20. tar särskild hänsyn till kvinnors och urbefolkningars rättigheter och möjligheter att delta i klimatpolitiska frågor. fortsätter att framhålla gender-perspektivet i klimatavtalsförhandlingarna (bl.a. COP-besluten), stödjer könens lika deltagande i avtals- och förhandlingsorgan samt kvinnors deltagande i förhandlingsprocessen (GGCA-projektet). ägnar uppmärksamhet åt människorättsfrågor i anslutning till den växande användningen av naturresurser, särskilt ur kvinnors och utsatta gruppers synvinkel. tar initiativ till en diskussion om tillgången till humanitär hjälp och biståndsgivarnas fria rörlighet. främjar liberaliseringen av den internationella handeln som ett medel att betona förpliktelser angående mänskliga rättigheter i externa ekonomiska relationer. deltar i den internationella diskussionen om att ta fram internationella, mellanstatliga normer för mänskliga rättigheter i affärslivet samt utvecklar motsvarande nationella normer, information och utbildning som tar i beaktande FN:s vägledande principer för företag gällande mänskliga rättigheter. Finland uppmuntrar företag att satsa på ansvarsfull företagsverksamhet genom att utveckla marknadsbaserade uppföljningssystem för ursprung och internationell verksamhet, inklusive rapportering och information om dem. deltar aktivt i genomförandet av OECD:s riktlinjer för multinationella företag genom Delegationen för samhälls- och företagsansvar, som är ett av de finska nationella kontaktorganen. stödjer att förplikter angående mänskliga rättigheter i anknytning till internationella handelsavtal beaktas, speciellt i EU:s frihandelsavtal bilateralt och mellan regioner och i EU:s allmänna preferenssystem, inklusive konsekvensbedömningar. Finlands ambition är att incitamentsystemen som rör mänskliga rättigheter ska utvecklas så att stater som tillgodoser mänskliga rättigheter kan erbjudas tillräckliga handelsförmåner., politiska regionala regionala, politiska regionala politiska för externa ekonomiska relationer för externa ekonomiska relationer, för externa ekonomiska relationer, politiska för externa ekonomiska relationer, politiska 12
13 Mänskliga rättigheter främjas i utvecklingen av informationssamhället stödjer strävandena att stärka bedömningen av människorättssituationen i tredjeländer då man inleder eller slutför EU:s förhandlingar om handelsoch investeringsavtal. Finland stödjer också insatser för en människorättsdialog med EU:s avtalspartner. Finland förespråkar att människorättsklausuler skrivs in i alla EU:s politiska ramavtal och att de beaktas i avtal som rör handel. Finland stödjer också att man i handelsrelaterade avtal skriver undantagsklausuler, som gör det möjligt att avvika från avtalsvillkoren om avtalspartnern kränker de mänskliga rättigheterna. ägnar speciell uppmärksamhet åt de grundläggande rättigheterna i arbetslivet för kvinnor och diskriminerade grupper. deltar aktivt i genomförandet och uppföljningen i FN:s beslutsorgan och fackorgan av de åtaganden som slogs fast vid FN:s toppmöte om informationssamhället (WSIS) samt fortsätter sitt stöd till forumet för förvaltning av Internet (IGF, Internet Governance Forum) och FN:s kommission för utveckling inom vetenskap och teknologi (CSTD, Commission on Science and Technology for Development), som svarar för WSIS-uppföljningen i FN, samt överväger att stödja andra relevanta program eller organisationers arbete. Arbetets syfte är att stärka ett öppet system för förvaltningen av internet grundat på många parter på ett sätt som gör det möjligt att tillgodose yttrandefriheten i utvecklingen av informationssamhället. främjar avtalsförhandlingar om informationsteknologi (Information Technology Agreement, ITA) som är viktiga med tanke på utvecklingen av informationssamhället och en ickediskriminerande tillgång till och användbarhet av informationsteknik. Finland arbetar också för att så många länder som möjligt ska gå med i avtalet. främjar öppen informationsförmedling och yttrandefrihet samt försvarar också konsekvent öppenhet och mänskliga rättigheter i användningen av internet och annan kommunikationsteknologi. ansluter sig till Digital Defenders Partnership, som stödjer människorättsaktivisters rätt till yttrandefrihet på internet bland annat genom att erbjuda säkra nätförbindelser för att ersätta sådana som till exempel brutits eller kontrolleras av diktaturer. främjar teleoperatörers och mobilnätsleverantörers arbete för mänskliga rättigheter särskilt i fråga om övervakningsteknologi. för externa ekonomiska relationer, politiska för externa ekonomiska relationer, politiska regionala för externa ekonomiska relationer, politiska kommunikations för externa ekonomiska relationer för externa ekonomiska relationer,, kommunikations för externa ekonomiska relationer, politiska för externa ekonomiska relationer, 13
14 Folkrätten och rättsstatsprincipen stärks i internationella relationer och på landsnivå Straffrihet Mänskliga rättigheter och sanktioner Mänskliga rättigheter i terrorismbekämpning Internationell humanitär rätt Rättsstaten betonar vilken betydelse avskaffandet av straffrihet för de allra grövsta internationella brotten har för att mänskliga rättigheter ska tillgodoses och för förebyggandet av människorättskränkningar. stödjer internationella brottmålsdomstolens (International Criminal Court, ICC) verksamhet och strävar efter att stärka FN:s stöd för domstolen. stödjer arbetet i FN:s ad hoc- och specialdomstolar och i andra organ som bekämpar straffrihet. betonar vikten av att alla stater samarbetar med de internationella domstolarna. kräver i olika forum, inberäknat FN:s råd för mänskliga rättigheter, att skyldiga ställs till svars för de allra grövsta internationella brotten och andra allvarliga människorättskränkningar. främjar en förbättring av ställningen för offer som utsatts för grova internationella brott, och deras rätt till nationell och internationell gottgörelse. främjar aktivt att rättsskydd garanteras under internationella sanktioner. stödjer användningen av riktade sanktioner som ett medel för att ingripa i allvarliga människorättskränkningar. främjar respekten för mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och flyktingrätt i all terrorismbekämpning på internationell och nationell nivå. stödjer utveckling och verkställande av internationell humanitär rätt. betonar att speciellt de mänskliga rättigheter som är centrala med tanke på rättsstatutvecklingen tillgodoses, såsom att alla ska ha tillgång till rättsskydd, ickediskriminering inför lagen samt rätten till rättvis rättegång. stödjer FN:s arbete för rättsstaten och särskilt en utveckling av dess samordning och kapacitet, inberäknat utbildning av fältpersonalen., politiska regionala, regionala,, regionala,, regionala,, politiska varje avdelning på respektive verksamhetsområde och i sina ansvarsorganisationer, politiska, politiska regionala, regionala, politiska, politiska regionala, politiska regionala, politiska regionala 14
15 Mål Verksamhet Ansvar Finland GENOMGÅENDE MÅL: AVSKAFFANDE AV DISKRIMINERING V. Genomgående teman och spetsprojekt i Finlands internationella människorättspolitik Icke-diskriminering (inkl. avskaffande av diskriminering på flera grunder) bedrivs i all verksamhet ägnar särskild uppmärksamhet åt diskriminering som sker på flera olika grunder. Finland verkar aktivt för att skriva in diskriminering av det här slaget i resolutioner, slutdokument och andra rekommendationer. främjar synligheten för diskriminering på flera grunder genom kringarrangemang i samband med människorättsorganens sammanträden. Tillställningarna ordnas i samarbete med det civila samhället. för en dialog med regeringar, internationella och regionala organisationer om deras människorättsmekanismer samt med det civila samhället om på vilka sätt och med vilka medel man effektivast kan förhindra rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och hatretorik. fortsätter att främja rättigheter med anknytning till sexuell läggning och könsidentitet (HBT-rättigheter) genom att ge sitt politiska stöd till initiativ som gynnar temat. verkar för att Yogyakartaprinciperna om tillämpning av internationell humanitär rätt i samband med sexuell läggning och könsidentitet ska vara en utgångspunkt för den internationella politiken för mänskliga rättigheter. strävar efter att stärka den internationella acceptansen för tolkningen att begreppet diskriminering också ska inbegripa diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, och främjar uppställandet av mål för att tillgodose transpersoners och interkönade personers rättigheter. stödjer avkriminalisering och avskaffande av dödsstraff i samband med uttryck för sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt avskaffande av annan diskriminerande lagstiftning och diskriminerande myndighetsåtgärder. stödjer större genomgående hänsyn till åldrande personers rättigheter, speciellt grupper i sårbar ställning., varje avdelning på respektive verksamhetsområde, regionala, regionala 15
16 1. SPETSPROJEKT: ATT FRÄMJA KVINNORS OCH FLICKORS MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER TILL DELTAGANDE Kvinnors och flickors mänskliga rättigheter främjas aktivt verkar aktivt för att genomgående integrera jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter i internationella organisationers verksamhet på alla nivåer av politiken: a) verkar för att främja planerna för Pekingdeklarationens och dess åtgärdsprograms 20-årsjubileum så att 1995 års åtaganden i fråga om kvinnors rättigheter inte äventyras. Finland strävar efter att integrera UN Women i det här arbetet, med beaktande av organisationens resurser. b) fortsätter det ekonomiska och politiska stödet till organisationen UN Women. c) fortsätter att turvis med Sverige ett år i taget bära ansvaret för förhandlingarna om en resolution om de nordiska ländernas gemensamma CEDAW-avtal. d) främjar alla kvinnors och flickors tillgång till rättsskydd. främjar aktivt kvinnors politiska och ekonomiska deltagande: a) framhåller betydelsen av att tillgodose kvinnors och flickors rättigheter och nå jämställdhet och icke-diskriminering för den nationella utvecklingen i stater där det pågår en övergång till demokrati. b) utvecklar samarbetet med organisationer som driver kvinnors och flickors rättigheter och med personer som kämpar för kvinnors mänskliga rättigheter och tar hänsyn till deras säkerhet. avdelingen, för externa ekonomiska relationer,, regionala c) stödjer kvinnors medverkan i fredsmäkling, inklusive en utbildning om temat som ordnas med FN:s sekretariat. 16
17 verkar aktivt för att förhindra diskriminering på flera grunder riktad mot kvinnor: a) främjar förebyggande och eliminering av våld mot kvinnor och flickor, med nolltolerans för alla former av våld som mål. Kvinnor och flickor som utsätts för diskriminering på flera grunder är i särskilt sårbar ställning och faller ofta offer för våld. politiska politiska, regionala b) ägnar speciell uppmärksamhet åt att förbättra ställningen för de mest diskriminerade romska kvinnorna och åt att utveckla deras rättigheter. c) verkar på ett involverande sätt för att förhindra och avskaffa all slags diskriminering av och våld mot urbefolkningars kvinnor och flickor. d) främjar funktionsnedsatta kvinnors och flickors möjligheter att fullt ut och på lika villkor åtnjuta mänskliga och grundläggande rättigheter. e) främjar lesbiska, bi- och transkvinnors och -flickors samt interkönade personers möjligheter att fullt ut och på lika villkor åtnjuta mänskliga och grundläggande rättigheter samt verkar för att avskaffa diskriminering och våld riktat mot dem och för att könspluralismen ska beaktas i olika forum. verkar aktivt för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella rättigheter: a) främjar alla människors, speciellt ungdomars, sexuella och reproduktiva hälsa och rät-tigheter (SRHR) som en del av människorätts-, jämställdhets- och utvecklingsagendan. För att uppnå målen främjar Finland samarbetet både med EU:s medlemsländer och med andra likasinnade länder över traditionella stas- och regionala gränser. b) främjar målen uppställda av Internationella konferensen om befolkning och utveckling (International Conference on Population and Development, ICPD) och arbetar för att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska inkluderas i FN:s utvecklingsagenda efter 2015, inberäknat att Finland aktivt förespråkar att dess strävanden ska främjas i ICDP +20-processen. c) verkar för att förebygga och eliminera sexuellt våld mot kvinnor och flickor. d) främjar varje människas rätt att själv definiera sitt kön och sin sexualitet samt ungas rätt till information utan diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller familjeform. e) verkar för att stigmatisering på grund av hiv och aids ska minska i hela världen och att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter tillgodoses utan hiv-relaterad diskriminering., regionala 17
18 främjar att genomförandet av rättighetsdimensionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1325 följs upp och fortsätter sina insatser för att förbättra kvinnors deltagande i fredsförhandlingar, fredsbevarande och fredsbyggande i enlighet med Finlands nationella åtgärdsprogram Kvinnor, fred och säkerhet ( ), regionala 2. SPETSPROJEKT: ATT FRÄMJA DE EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETERNAS BINDANDE KARAKTÄR OCH TILLGODOSEENDET AV DEM De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheternas ställning blir starkare verkar aktivt för att ESK-rättigheterna ska tillgodoses: a) tar initiativ i beredningen av resolutioner som främjar tillgodoseendet av ESK-rättigheterna. b) beaktar ESK-rättigheterna i den civila krishanteringen mer konsekvent än tidigare. c) främjar beaktandet av ESK-rättigheter i de internationella utvecklingsbankernas verksamhet. d) utvecklar sitt samarbete med frivilligorganisationer som arbetar för ESK-rättigheter, bland annat genom att ordna gemensamma tillställningar. verkar för att ESK-rättigheterna ska bli jämbördiga med de medborgerliga pch politiska rättigheterna (MP-rättigheterna): a) tar systematiskt hänsyn till ESK-rättigheterna i integreringen av de mänskliga rättigheterna i Finlands utrikespolitik. b) strävar efter att stärka tillgodoseendet av ESKrättigheterna i EU:s strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter. c) verkar på FN-nivå i ESK-rättigheternas vängrupp för att stärka ESK-rättigheternas bindande karaktär och tillgodoseendet av dem samt samarbetar med frivilligorganisationer och ordnar internationella evenemang om ESK-rättigheter. d) främjar utvecklingen av den reviderade Europeiska sociala stadgan. e) ägnar särskild uppmärksamhet åt ställningen och säkerheten hos människorättsaktivister som arbetar för att främja ESK-rättigheter, speciellt för sårbara grupper. politiska politiska,, politiska 18
19 arbetar för icke-diskriminering och för att sårbara grupper ska beaktas i tillgodoseendet av ESK-rättigheter: Romer: a) deltar aktivt i internationellt samarbete för att utveckla tillgodoseendet av romernas ESK-rättigheter både på europeisk nivå (EU, Europarådet, OSSE) och i FN. b) främjar genomförandet av målen i utrikesförvaltningens handbok för Finlands euro-peiska rompolitik samt stödjer uppföljningen av EU-ländernas nationella romstrategier som koordineras av socialoch hälsovårdsministeriet. Urbefolkningar: a) verkar för att stärka urbefolkningarnas ESKrättigheter med avseende på FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter. b) betonar ett intensivt samarbete med urbefolkningar i beredningen av och deltagande i den världskonferens för urbefolkningar som ordnas i samband med FN:s generalförsamling Målet är ett slutdokument som stärker tillgodoseendet av deras rättig-heter som Finland ska bidra till att göra känt. c) främjar urbefolkningars rätt och möjligheter att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur, inberäknat rätten att få grundläggande undervisning på sitt eget språk. Urbefolkningar ska tillförsäkras samma möjligheter till utbildning och utkomst som majoritetsbefolkningen. Personer med funktionsnedsättning: a) främjar att ESK-rättigheter, såsom undervisning och grundtrygghet genomförs jämlikt och fullskaligt för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med internationella avtalsförpliktelser och ministeriets politiska riktlinjer angående funktionsnedsatta. HBTI-personer: a) främjar HBTI-personers jämlika och fulla rätt till utbildning, hälsa samt familje- och arbetsliv., Europa, regionala, för externa ekonomiska relationer, regionala, för externa ekonomiska relationer regionala verkar för att avskaffa våldet mot barn och barnfattigdomen genom att främja barns och ungdomars utbildning samt tillgång till yrke och arbete med särskild hänsyn till sårbara gruppers ställning och växande ojämlikhet. politiska regionala 19
20 GENOMGÅENDE MÅL: ATT ÖKA ÖPPENHET OCH DELAKTIGHET Förvaltningens öppenhet och inkluderande tillvägagångssätt ökar stärker genomgående en god och ansvarstagande förvaltning för att öka öppenhet och delaktighet. vidareutvecklar utrikesförvaltningens tradition att öka öppenhet och delaktighet genom att främja det civila samhällets möjligheter att delta. tar tillgängligheten i beaktande i all sin verksamhet. utvecklar de internationella organisationernas öppenhet genom att aktivt driva på det civila samhällets möjligheter att delta. iakttar öppenhet som en ledande princip för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet i Utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet. stärker i sin utvecklingspolitik ett demokratiskt och ansvarstagande samhälle som främjar de mänskliga rättigheterna. 3. SPETSPROJEKT: ATT ÖKA DELAKTIGHET Det civila samhällets möjligheter till deltagande förbättras stödjer det civila samhällets möjligheter att delta i internationella organisationers verksamhet. stödjer att frivilligorganisationer hörs och får delta i delegationer vid internationella organisationer samt i dialoger om mänskliga rättigheter när det är möjligt. främjar diskriminerade gruppers deltagande på alla nivåer i beslutsfattande som gäller dem själva. främjar beskickningarnas samarbete med lokala aktörer, inberäknat fortsatta insatser i människorättsprojekt med hjälp av anslagen för lokalt samarbete. stödjer beskickningarnas arbete genom att erbjuda utbildning och anvisningar om sårbara grupper. tar i sin rapportering särskild hänsyn till människorättsaktivister. bereder offentliga anvisningar för beskickningarna om det praktiska genomförandet av EU:s riktlinjer angående människorättsaktivister. anvisar viseringstjänstemännen att ägna särskild uppmärksamhet åt de mänskliga rättigheterna och människorättsaktivisters situation. andra avdelningar som verkställer det programmet andra avdelningar som verkställer det programmet, regionala politiska allmänhetstjänsterna 20
21 utnyttjar alla befintliga metoder för att erbjuda människorättsaktivister skydd även i brådskande situationer där risken för människorättskränkningar är uppenbar. strävar efter att ytterligare effektivera EU-delegationernas samarbete med människorättsaktivister. Romer: a) stödjer arbetet för att skapa en övergripande europeisk rompolitik samt romernas egen delaktighet i de här processerna, inberäknat European Roma and Travellers Forum ERTF:s reformprocess i Europarådet. Urbefolkningar: a) främjar genomgående urbefolkningarnas rätt att delta i beslutsfattande som gäller dem själva, inbegripet stöd till de FN-organ som arbetar på området. b) stödjer urbefolkningarnas egna förberedelser och deltagande i urbefolkningarnas världskonferens (WCIP) som arrangeras 2014 samt genomförandet av slutdokumentet från WCIP. c) främjar urbefolkningsfrågor och urbefolkningars deltagande i Arktiska rådet. Personer med funktionsnedsättning: a) främjar ett fullskaligt och jämbördigt tillgodoseende av tillgänglighet och hinderfrihet i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. HBTI-personer: a) främjar HBTI-personers rätt att organisera sig och bli hörda på nationell och internationell nivå, till exempel i FN:s olika forum. allmänhetstjänsterna Europa, Europa öst, rättstjänsen, 21
22 Mål Verksamhet Ansvar VI. Bilateralt samarbete Mänskliga rättigheter främjas aktivt i bilateralt och regionalt samarbete Finland beaktar handlingsprogrammets prioriteringar och krav på koherens också i det bilaterala och regionala arbetet och i åtgärdsprogram för enskilda länder. tar upp människorättskränkningar och utvecklingsbehov gällande mänskliga rättigheterna vid bilaterala möten och konsultationer både på politisk nivå och på tjänstemannanivå samt, om ärendet eller tidsbristen kräver, genom EU-demarscher eller direkta kontakter. följer aktivt människorättsläget och utvecklingen i regionerna, med särskilt avseende på frivilligorganisationers och människorättsaktivisters möjligheter att verka. genomför de målsättningar angående mänskliga rättigheter som ställs i Regeringens handlingsprogram för Ryssland som antogs 2009 och uppdateras 2013, och i Riktlinjer för Finlands politik beträffande EU:s östra partnerländer och Centralasien som antogs strävar efter att i all bilateral verksamhet främja en stabil utveckling i länderna i Östeuropa och Centralasien, inklusive att stärka demokratin, de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och det civila samhället, god förvaltning och marknadsekonomi. De projekten för utvecklingssamarbete som finansieras av Finland samt Initiativet till ett bredare Europa (Wider Europe Initiative WEI) och projekten som genomförs med anslag för lokalt samarbete är en viktig del av det här arbetet. stödjer beaktandet av det rättighetsbaserade angreppssättet som ett genomgående tema. utvecklar speciellt u-ländernas egna nationella förutsättningar för att åtgärda brister i de mänskliga rättigheterna med hjälp av praktiskt bilateralt samarbete. Det här genomförs som genomgående i utvecklingsprogrammen, som delområden i programmen och som separata projekt, till exempel gällande rättsstaten, i enlighet med det programmet. för Afrika och Mellanöstern, för Amerika och Asien, Europa öst politiska för Afrika och Mellanöstern, för Amerika och Asien, Europa öst politiska för Afrika och Mellanöstern, för Amerika och Asien, Europa öst politiska öst politiska öst politiska för Afrika och Mellanöstern, för Amerika och Asien, Europa öst 22
23 stödjer en förstärkning av regionala människorättsorgan och -avtal i enlighet med internationella normer. inför rättighetsperspektivet i utvecklingsprojekt i alla faser av projektcykeln i enlighet med anvisningen Ihmisoikeusperustaisen lähestymistavan toimeenpano Suomen kehityspolitiikassa ( Genomförandet av rättighetsperspektivet i Finlands utvecklingspolitik ). styr implementeringen av rättighetsperspektivet i de långvariga partnerländerna inom utvecklingssamarbetet bland annat genom landprogram. för Afrika och Mellanöstern, för Amerika och Asien, Europa för Afrika och Mellanöstern, för Amerika och Asien, Europa öst för Afrika och Mellanöstern, för Amerika och Asien, Europa öst Mål Verksamhet Ansvar VII. Utveckling av internationella organisationer I Förenta nationerna Finland fokuserar sin verksamhet i enlighet med de genomgående målen och spetsprojekten. stödjer konsekvent det rättighetsbaserade och genusmedvetna angreppssättet i all verksamhet i FN och stöder politiskt och ekonomiskt integreringen av de mänskliga rättigheterna och genusperspektivet speciellt i processen för en ny utvecklingsagenda efter fortsätter att stödja organen för övervakning av konventionerna om de mänskliga rättigheterna och deras oavhängighet och uppmuntrar övervakningsorganen att vidareutveckla sina förfaranden. verkar i den nordiska referensgruppen, påverkar genom EU och framhåller speciellt i sina olika initiativ verksamhet som överskrider de regionala grupperna. stödjer verksamheten i FN:s råd för mänskliga rättigheter., för externa ekonomiska relationer, politiska Europa 23
24 I Europarådet stärker oavhängigheten hos FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter och dennes kansli och ökar sitt stöd för kommissionärens och kansliets arbete. fortsätter att lägga fram nordiska resolutionsförslag vid FN:s människorättsforum i enlighet med den rotation som slagits fast av de nordiska länderna. fortsätter sitt konsekventa stöd i frågor som gäller resursfördelning till människorättsrelaterade initiativ i V-kommittén som behandlar FN:s budgetfrågor. betonar expertis och oavhängighet hos personer som väljs i val till de självständiga organ som övervakar konventioner och för i mån av möjlighet fram finländska kandidater som uppfyller de här kriterierna, samtidigt som man vidareutvecklar ansökningsförfarandets transparens. siktar på att införliva rättighetsperspektivet i organisationernas strategiska planer för åren stödjer FN:s olika människorättsmekanismer i deras verksamhet för att främja sårbara gruppers mänskliga rättigheter. verkar aktivt i FN:s HBTI-vängrupp och intensifierar sitt samarbete med stater som främjar HBTI-mänskliga rättigheter. stödjer Europarådets fokusering på sina kärnuppgifter och en fortsatt gradvis utveckling av de mänskliga rättigheterna. ägnar speciell uppmärksamhet åt de genomgående målen i Europarådets verksamhet och anvisar sekonderings- och frivilligfinansiering i enlighet med de genomgående målen och spetsprojekten. främjar genomförandet av Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. fäster särskild vikt vid reformen av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, att säkerställa dess verksamhet i fortsättningen och att bevara individens besvärsrätt. stödjer att självständiga övervakningsmekanismers verksamhetsförutsättningar säkerställs även i fortsättningen; mekanismerna bör ges politiskt stöd samt erkänsla och verksamheten bör garanteras tillräckliga resurser i samband med budgetbeslut. stödjer Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheters verksamhet. främjar samarbete mellan organisationer (Europarådet EU, Europarådet OSSE) för att utveckla de mänskliga rättigheterna., politiska, politiska Europa öst, politiska politiska, Europa 24
25 I Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa I internationella utvecklingsbanker uppmuntrar avtalsstaterna att vidareutveckla sina rapporteringsförfaranden i samband med människorättsåtaganden och -bindningar och att dela med sig av goda förfaranden. stödjer det arbete som görs i Europarådet för att stödja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, särskilt genomgången av rådets handikapprogramsäsong och beredningen av ett nytt program. stödjer HBT-enhetens verksamhet med målet att Europarådets HBT-arbete ges en etablerad status, finansiering och uppföljningsmekanismer. stödjer HBTI-rekommendationerna från ministerkommitténs och kommissionären för mänskliga rättigheter och en regelbunden utvärdering av genomförandet av dem. stödjer genomförandet av befintliga konventioner om de mänskliga rättigheterna. stödjer en effektivare implementering av förpliktelserna i OSSE:s mänskliga dimension, inklusive stöd till OSSE:s människorättsinstitutioner såsom OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), minoritetsombudsmannens och medieombudsmannens verksamhet. påverkar aktivt utvecklingen av OSSE:s säkerhetsgemenskap genom Helsingfors+40-processen; de mänskliga rättigheternas status i OSSE:s verksamhet bör tryggas också efter fördelar OSSE-projektfinansiering i enlighet med de genomgående målen och spetsprojekten. fortsätter sitt stöd till ODIHR:s och minoritetsombudsmannens projekt. stödjer en förbättring av minoriteters ställning, främjande av övergripande ickediskriminering samt främjande av en utveckling av det civila samhället, rättsstaten och demokrati i OSSE. stödjer ODIHR i att beakta sexuell läggning och könsidentitet i rapporteringen av hatbrott. främjar beaktandet av mänskliga rättigheter i utvecklingsbankernas verksamhet genom att i sina egna röstningsgrupper påverka i människorättsfrågor. stödjer införlivandet av rättighetsperspektivet i utvecklingsbankernas strategiska planering och ägnar frågan uppmärksamhet särskilt i direktionsarbetet., politiska Europa öst, Europa öst, öst Europa Europa öst politiska Europa öst Europa öst, Europa öst politiska 25
26 Mål Verksamhet Ansvar VIII. Mänskliga rättigheter i utrikesförvaltningens verksamhet Mänskliga rättigheter beaktas genomgående i utrikesförvaltningens verksamhet Finland inleder systematisk utbildning om mänskliga rättigheter för utrikesförvaltningens tjänstemän. Den ges i olika skeden av karriären i form av både allmän och riktad utbildning. Utbildningen planeras och genomförs tillsammans med Delegationen för internationella människorättsärenden och Människorättscentret. tillvaratar frivilligorganisationernas kompetens i fråga om mänskliga rättigheter i utbildningarna för utrikesministeriets tjänstemän och krishanteringsexperter. tar särskild hänsyn till sårbara grupper och olika grunder för diskriminering i utbildningen om internationella människorättsnormer. ombesörjer att integreringen omsätts i praktiken i uppföljningen av Finlands utrikesförvaltnings strategi för mänskliga rättigheter. Delegationen för internationella människorättsärenden utvärderar årligen hur målen uppnåtts. Utrikesministeriet och delegationen samverkar. ökar växelverkan mellan ministeriets tjänstemän och det civila samhället. arrangerar årligen tillsammans med Delegationen för internationella människorättsärenden ett forum för frivilligorganisationer, där man studerar hur målen i Finlands människorättspolitik har uppnåtts. bjuder in representanter för det civila samhället att delta i mötes- och besöksdelegationer. utser kontaktpersoner för mänskliga rättigheter till avdelningar och beskickningar. utvecklar och uppdaterar regelbundet innehållet och användarvänligheten i :s webbsidor om mänskliga rättigheter. utvecklar sin kommunikation om människorättsarbetet i en mer mångsidig och interaktiv riktning. informerar om integreringen av mänskliga rättigheter samt om målen för Finlands politik för de mänskliga rättigheterna och verksamhetens inriktning inför viktigare möten och sessioner. informerar om Europadomstolens domar samt om övervakningsorganens samlade bedömningar och rekommendationer. politiska 26
27
28 UTRIKESMINISTERIETS PUBLIKATIONER 14 / ISSN (tryckt) ISSN (nätpublikation) ISBN PDF ISBN e-publicering
FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS HANDLINGSPROGRAM FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 2013 2015
BILAGA TILL FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS STRATEGI FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS HANDLINGSPROGRAM FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 2013 2015 ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET 1 BILAGA
FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS STRATEGI FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS STRATEGI FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET FINLANDS UTRIKESFÖRVALTNINGS STRATEGI FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014
Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Innehåll 1 Redogörelsen ett styrmedel för människorättsarbetet... 5 1.1 Beredningen av redogörelsen... 7 1.2 Grundprinciperna för arbetet för
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
15571/17 anb/ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15571/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14446/17 Ärende: DEVGEN
Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare
Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017 Godkänd vid Människorättsdelegationens möte 5.9.2016 2 1 CENTRALA PUNKTER I MÄNNISKORÄTTSCENTRETS VERKSAMHET 2017 1.1 Utgångspunkter för planeringen Omfattande
Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 21.9.2016 JOIN(2016) 43 final 2016/0298 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
romska ärenden Brochyrer 2002:7swe
Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))
FÖRSLAG TILL RAPPORT
ACP-EU JOINT PARLIAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 5.3.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan
10005/16 sa/gw 1 DGD 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2016 (OR. en) 10005/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 9 juni 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8946/16, 9455/16 FREMP 108 JAI 551
69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk
FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet
BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.
29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
STATSRÅDETS REDOGÖRELSE OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 2014
STATSRÅDETS REDOGÖRELSE OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 2014 1 ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 ISSN 0358-1489 (tryck) ISSN 2341-8230 (pdf)
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 25.9.2012 2012/2145(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 Mariya Gabriel (PE494.844v01-00) Årsrapporten om mänskliga
Amnesty Internationals strategi i Finland 1
Styrelsens möte 12.12.2015 Amnesty Internationals strategi i Finland 1 Amnesty Internationals vision är en värld där alla människor åtnjuter alla de rättigheter som innefattas i FN:s allmänna förklaring
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt
Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper
Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper Prioritetsområde I: KVINNORS OCH FLICKORS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER HAR FÖRBÄTTRATS Projektet/programmet
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062
Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet
Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0046/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0046/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Ăirts
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien som antogs av rådet den 19 juni 2017.
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 juni 2017 (OR. en) 10387/17 COEST 142 CFSP/PESC 556 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 19 juni 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9911/17
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 2 1. MÄNNISKORÄTTSCENTRET, MÄNNISKORÄTTSDELEGATIONEN OCH DEN NAT- IONELLA MÄNNISKORÄTTSINSTITUTIONEN 1.1 Människorättscentrets uppgifter Enligt lagen ska
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar
SV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen
7.2.2019 A8-0043/437 437 Skäl 5 (5) De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd
Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas
UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande
10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10417/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna SOC 418 GENDER 29 ANTIDISCRIM 41 FREMP 119 Föreg. dok. nr: 9948/16 SOC
9101/16 /ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
RIKTLINJE FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET 2017
UTVECKLINGSPOLITISK RIKTLINJE FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET 2017 UTRIKESMINISTERIET Innehåll Inledning...3 Civilsamhällets roll och betydelse i utvecklingen...5 Finlands verksamhet för att stärka civilsamhället...8
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.
1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår
RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 maj 2015 (OR. en) 9242/15 DEVGEN 82 SOC 348 ACP 86 ONU 71 RELEX 427 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om jämställdhet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:
8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
Funktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
För delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER EU ska stödja demokrati och mänskliga rättigheter i sina förbindelser med omvärlden, i enlighet med de principer som utgör grundvalen för unionen, nämligen frihet, demokrati och respekt
Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Strategi hållbar fred
Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom
BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Finlands ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté November 2018 till maj Program och kalender för ordförandeskapet
21.11.2018 Finlands ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté November 2018 till maj 2019 Program och kalender för ordförandeskapet Europas kärnuppgift Att främja mänskliga rättigheter, demokrati
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett
Jämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
SV Förenade i mångfalden SV A8-0055/30. Ändringsförslag. Louis Aliot för ENF-gruppen
7.6.2017 A8-0055/30 30 Skäl B B. Reformer och anslutningsförberedelser hämmas av politisk polarisering, djup ömsesidig misstro och brist på genuin dialog mellan parterna. Inom vissa viktiga områden kan
Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 25.9.2017 JOIN(2017) 36 final 2017/0236 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,
Vad är människorättsfostran. -utbildning?
Vad är människorättsfostran och -utbildning? 1 Artikeln är ursprungligen publicerad i Människorättsfostran och -utbildning i Finland (Människorättscentret 2014). Delar av denna artikel baserar sig direkt
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 29.6.2012 2011/2050(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling
Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU
Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0101/2019 8.2.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B8-0007/2019 och B8-0008/2019 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-6
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 23.1.2009 2008/0170(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-6 Hiltrud Breyer (PE418.117v01-00) Ingående från Europeiska
Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!
Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet
EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING
EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten