SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2001 FÖR ESLÖVS KOMMUN
|
|
- Anton Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2001 FÖR ESLÖVS KOMMUN Översiktsplan 2001 för Eslövs kommun sändes på samråd enligt beslut av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden den 14 mars 2001 till berörda myndigheter, organisationer m fl med begäran om svar senast den 2 juli Följande har yttrat sig: Myndigheter: Kommuner: Organisationer m fl: Interna yttranden: Banverket...ingen erinran Försvarsmakten, Södra Skånska Regementet...synpunkter Länsstyrelsen i Skåne län...synpunkter Region Skåne, Planering och Miljö... kommentarer Region Skåne, Skånetrafiken...synpunkter Räddningstjänsten Mellanskåne...ingen erinran Skogsvårdsstyrelsen, Södra Götaland...ingen erinran Vägverket... kommentarer Helsingborgs kommun...synpunkter Hässleholms kommun...ingen erinran Hörby kommun...ingen erinran Höörs kommun...synpunkter Kävlinge kommun...synpunkter Lomma kommun...ingen erinran Lunds kommun, Byggnadsnämnden...synpunkter Malmö Stad...ingen erinran Perstorps kommun...ingen erinran Svalövs kommun...synpunkter Östra Göinge kommun...ingen erinran Centerpartiet i Eslöv...synpunkter Danisco Sugar...synpunkter Eslövs Bostads AB...ingen erinran Eslövs Golfklubb...synpunkter Eslövsbygdens Naturvårdsförening...synpunkter Harlösa byalag...synpunkter Johannebergs Gård...synpunkter LRF:s kommungrupp i Eslöv...synpunkter Löberöds Idrottsförening...synpunkter Marieholms Företagarförening...synpunkter Marieholms Socialdemokratiska förening...synpunkter Föreningen Plattform Pålbyn...synpunkter Ringsjö Energi AB...synpunkter Socialdemokraterna Eslöv, pensionärsutskottet...synpunkter Stehags Vägförening...synpunkter Sydgas...ingen erinran Villaägarnas Riksförbund, Region Syd...synpunkter Ådala gård...synpunkter Barn- och Utbildningsnämnden...ingen erinran Handikapprådets arbetsutskott...synpunkter Kommunledningskontoret...synpunkter Kommunstyrelsens arbetsutskott...synpunkter Kulturnämnden...ingen erinran Socialnämnden...synpunkter Ungdomsrådet...ingen erinran Här följer en sammanställning av inkomna synpunkter med svar. Synpunkter av redaktionell art redovisas inte här.
2 2 (15) Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun Försvarsmakten (FM), Södra Skånska Regementet, anför att verksamheten vid Revinge Garnison och på pansarövningsfältet Revingehed kommer att expandera kraftigt då Revingehed är FM:s största och mest använda övningsfält för mekaniserade förband. FM:s expansion bör följas upp av Eslövs och Lunds kommuner med motsvarande planering för utbyggnad av bostäder och kommunikationer i området Harlösa Löberöd Hammarlunda Holmby Flyinge Revingehed Revinge. I översiktsplanen saknas en vilja att genomföra ett sådant gränsöverskridande samarbete. Þ Text om att verksamheten kan komma att expandera har tillförts översiktsplanen. Kommunen är villig att medverka till en expansion av verksamheterna vid Revingehed. Omfattningen av FM:s expansion samt vilka relevanta planeringsinsatser som detta kräver behöver dock diskuteras särskilt i den fortsatta fysiska planeringen. Någon form av utredning bör göras gemensamt av inblandande kommuner, andra berörda myndigheter och FM. I avvaktan på en särskild sådan utredning anser kommunen att det finns tillräckligt utrymme för fler bostäder och verksamheter i Harlösa, Flyinge och Löberöd i översiktsplanen. Revingeheds övningsfält utgör en miljöpåverkande faktor då buller och vibrationer från verksamheten kan upplevas som störande. En bullerzon utanför övningsfältsgränsen bör kanske markeras i översiktsplanen. Þ En bullerzon där övningsverksamheten ger upphov till buller över 65 dba har tillförts översiktsplanen. FM kan inte acceptera utbredningen av vindkraftverk på höjdsträckningen söder om Löberöd. Þ Området har tagits bort från översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att kartredovisningen i översiktsplanen behöver utvecklas. Översiktsplanekartan behöver göras lättlästare, områdeskartorna för de särskilda rekommendationerna kan förbättras liksom temakartorna. Þ Kartredovisningen har genomarbetats och utvecklats. Kartor saknas som redovisar riksintressenas utbredning och förhållande till andra intressen. Justeringar bör göras så att det tydligare framgår hur riksintressena tillgodoses i förhållande till exploateringsintressena. Översiktsplanen måste tydligare redovisa naturvårdens riksintressen och hur man avser att tillgodose dem. Översiktsplanen redovisar inte hur kommunen avser att säkerställa kulturmiljövårdens riksintressen. Þ Kartan som redovisar riksintressena har kompletterats med områdesavgränsningar i översiktsplanen. Avgränsningar i ÖP2001 följer i stort sett avgränsningarna i ÖP1990 och skilde sig redan då från statens. Översiktsplanen innehåller en lång rad rekommendationer om hur naturvårdens och kulturmiljövårdens riksintressen avses att tillgodoses, men utgår inte direkt ifrån riksintresseområdenas avgränsningar utan följer de olika delområdena i översiktsplanen. Detta beror i sin tur på att kommunen bedömt att karaktären inom de respektive riksintresseområdena varierar bl a beroende på att flera riksintressen överlappar varandra och ibland gränsar till regionala och lokala intressen. Väg E22 och 23 är av riksintresse vilket bör redovisas. Þ Redovisningen har kompletterats. Intressezonen vid Hasslebro bör utgå som exploateringsområde. Þ Intressezonen anger inte ett exploateringsintresse utan uttrycker kommunens förslag att detta markområde bör införlivas med Eslövs kommun av skäl som framgår under Mellankommunala frågor. Detta har förtydligats i översiktsplanen.
3 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) Exploateringen vid Västra Sallerup är tveksam då den innebär att man går upp i det känsliga höjdläget söder om Eslöv samt inkräktar på riksintresseområde för kulturmiljövården. Þ Exploateringen fanns med redan i ÖP1990 och är delvis detaljplanelagd, men har nu begränsats betydligt. En viss utbyggnad torde vara lämplig för att hålla byn levande och skall anpassas till de kulturhistoriska värdena i enlighet med rekommendationerna i Stadsbildsanalys av kulturhistoriskt intressanta områden i Eslöv. Verksamheterna vid Revingehed kommer att öka i omfång vilket ökar behovet av bostäder m m i de närliggande samhällena. En samordning mellan Eslövs och Lunds kommuner är önskvärd i detta sammanhang. Þ Se svar till Försvarsmakten. Det är ett mellankommunalt intresse att pågatågsstationen i Örtofta får ett tillräckligt resandeunderlag. Planeringsberedskap för detta bör finnas i översiktsplanen. En eventuell kompletteringsbebyggelse i Väggarp bör enbart ske i riktning västnordväst. Den del av utbyggnadsintresset som sträcker sig ner mot Kävlingeåns dalgång bör utgå. Þ Redovisad intressezon sträcker sig ner till den gamla banvallen och gränsar praktiskt taget till strandskyddsområdet. Om ny bebyggelse skall tillkomma i anslutning till pågatågsstationen i Örtofta så är denna endast möjlig kring Väggarp p g a verksamheten vid Örtofta Sockerbruk. Av detta skäl är också intressezonen mot Örtofta mindre i ÖP2001 jämfört med ÖP1990. Framtida utbyggnader inom redovisade områden bör tillsammans med redovisade utbyggnadsområden enligt Lunds översiktsplan skapa ett tillräckligt resandeunderlag för pågatågsstationen. Kring Rönneholms avfallsavläggning redovisas ett skyddsavstånd om 500 m. Länsstyrelsens åsikt är att detta inte är ett tillräckligt stort skyddsavstånd för att undanröja risk för olägenheter. Þ Skyddsavståndet har ändrats till 750 m. Emellertid återställs deponin efterhand från väster mot öster varför intressezonen för framtida tätortstillväxt efter år 2020 kring Stehag ligger kvar. Områden med infiltrationsbenägen mark där en olycka med farligt gods skulle få allvarliga konsekvenser för grundvattnet bör redovisas på en karta. Þ Det är angeläget att få detta utrett och det är noterat i underlaget. Omfattningen och utbredningen av bullerstörningarna från verksamheterna vid Revingehed bör beskrivas kortfattat. Þ Redovisningen har kompletterats. Eslövs flygfält nuvarande bullermatta bör illustreras, helst på översiktsplanekartan, och såväl ekvivalentvärde som maximalnivå måste beaktas i planeringen. Þ Texten har kompletterats. Själva flygplatsens omgivningspåverkan redovisas på karta men inte flygvägarna eftersom flygning från Eslövs flygfält bl a är beroende av vind, övrig lufttrafik samt ändringar i denna. Detta gör att flygningarna är flexibla och att bullerberäkningar/mätningar är svåra att utföra på ett litet flygfält som Eslövs. Runt flygfältet redovisas stora zoner som intressezoner. Översiktsplanen bör diskutera vilka restriktioner som följer av flygets omgivningspåverkan och säkerhetsbestämmelser. Þ Texten har kompletterats. Kommunen bör inta en försiktig hållning till nybyggnad i högriskområde för radon eftersom det finns en risk att åtgärder förlorar i effekt med åren. Þ Texten har kompletterats.
4 4 (15) Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun Nedlagda deponier bör redovisas på översiktsplanekartan. Översiktsplanen bör även föra en diskussion om omfattning och prioritering utredningar behöver göras om miljötillståndet vid dessa. Þ Områdena redovisas på översiktsplanekartan. Texten har kompletterats. Avsnittet Miljökvalitetsnormer bör förtydligas så att det framgår om det finns gatusträckor i kommunen där man med hjälp av beräkningar kan befara överstiganden av miljökvalitetsnormen för NO idag respektive inom de närmaste 20 åren. 2 Þ Texten har utvecklats. För närvarande pågår ett brett samarbetsprojekt för att ta fram nya regionala miljömål. Detta arbete bör nämnas i översiktsplanen. Þ Projektet nämns i översiktsplanen. Den bästa åkermarken ligger i anslutning till de tätorter som kan bli föremål för exploatering. Det är därför viktigt att Miljöbalkens 3 kap 4 beaktas vid varje tillfälle då kommunen avser att använda god åkermark för annat ändamål än jordbruk. Þ Observandumet har tillförts Konsekvensbeskrivningen. Översiktsplanen bör precisera vilken form av naturvårdsförordnande som avses för områdena Arups mosse, Rödabäcks dalgång, Borstbäcken och Fairyhill. En tydlig avgränsning behövs av föreslaget naturreservat vid Rönneå nedströms Stockamöllan. Det framgår inte heller om det kommer att bli ett kommunalt eller instiftat naturreservat. Þ Texten har kompletterats. För att kunna säkerställa och bevara värdefulla naturområden för framtiden bör länsstyrelsen i samråd med kommunen besluta om lämpliga naturvårdsförordnanden i enlighet med kommunens naturvårdsprogram. Ett genomförande av översiktsplanens intentioner leder till att Abullahagen helt kommer att omgärdas av verksamheter och bebyggelse. Sannolikt kommer detta att påverka organismerna och deras livsmiljö negativt.. Þ Abullahagen omgärdas i dagsläget av gällande detaljplaner utom mot sydöst. Avsikten enligt översiktsplanen är att grönytor tillskapas mot detta håll så att kontakten ut mot landskapet bibehålls. Brååns flora och fauna är märkbart påverkad nedströms utsläppet från Ellinge reningsverk. Utsläppen behöver begränsas betydligt för att minska påverkan. Detta arbete är angeläget och bör prioriteras. Þ Kommunen arbetar med att förbättra förhållandena i enlighet med gällande lagstiftning. Förslag är inlämnat till Miljödomstolen. Avloppsreningsverk inom kommunen bör anpassas efter de 15 miljökvalitetsmålen som antogs av Riksdagen I kommunens planering för reningsverken bör även EG:s ramdirektiv för vatten 2000 ingå. Þ Nationellt arbete med att implementera EG:s ramdirektiv för svenska förhållanden pågår. Översiktsplanen kan lämpligen peka ut större områden som är lämpliga som våtmarker. Þ Behovet har skrivits in i översiktsplanen. Bland nationella mål bör kulturmiljöns nationella mål redovisas. Þ Texten har kompletterats. Medborgarhuset är numera byggnadsminne. Þ Texten har uppdaterats.
5 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) I Kävlingeåns dalgång finns en intressant bebyggelsestruktur med byar på pärlband som samspelar med ån och landskapet på ett karakteristiskt sätt och som bör beaktas vid bebyggelseutveckling. Þ Rekommendationen K2 har utfärdats för Kävlingeåns dalgång. Bebyggelseutvecklingen vid Flyinge bör avgränsas så byn inte växer samman med Holmby. Þ Redovisad intressezonen öster om Flyinge torde utgöra en sådan gräns. Avsnittet om värdefulla ämnen och material bör kompletteras avseende kommunens framtida strategi för hushållning och utnyttjande av alternativa material. Lämplig lokalisering av materialåtervinningsanläggning bör även diskuteras. Þ Någon särskild strategi för detta finns inte utan ingår i kommunens miljölednings- och Agenda 21-arbete. Utrymme för materialåtervinningsanläggning för grus och dylikt finns inom befintliga och planerade verksamhetsområden. Det kunde vara strategiskt att redan i översiktsplanen lokalisera lämpliga lägen för de nya UMTS/3G-masterna. Þ Kommunerna inom SSSV (Samverkan Skåne SydVäst) föreslås tillsammans utarbeta en policy för lokaliseringar i frågan eftersom systemet behöver ses i sin helhet för att fungera. Förslaget har förts in i översiktsplanen som en mellankommunal fråga. Region Skåne, Planering och Miljö, anför att ökad samverkan över kommungränserna och gemensamma strategier är ett sätt att undvika bostadsbrist och klara efterfrågan i Skåne. Region Skåne driver också ett projekt med syfte att stärka attraktionskraften i länet, Att bygga i Skåne platsen, traditionen och framtiden. Ett regionalt samarbetsprojekt kring miljöanpassade transporter i Skåne, Skåne MaTs, kommer att påbörjas i höst. Om det finns önskemål från de skånska kommunernas sida att samverka kring strategier för cykeltrafiken så kan denna diskussion påbörjas i samarbete med grönstrukturprogramarbetet. Det vore värdefullt om konsekvensbeskrivningen utvecklades. Region Skåne, Skånetrafiken, anser att Marieholm, Löberöd och Flyinge är mindre bra utbyggnadsorter från kollektivtrafiksynpunkt. Þ I huvudsak bör utbyggnader lokaliseras där en god kollektivtrafikförsörjning finns eller kan erhållas, men också där befintlig service och övrig infrastruktur medger eller där efterfrågan finns av andra skäl. Avvägningar av denna typ har gjorts i ÖP2001. I den tätortsstruktur som kommunen arbetat efter sedan kommunsammanslagningen utgör Eslöv kommuncentrum och de fyra orterna Marieholm, Löberöd, Flyinge och Stehag så kallade kommundelscentra. Efter denna struktur har skolor och annan service samt infrastruktur byggts upp. I ÖP2001 ligger denna ortsstruktur fast. Kommunens ambition är att en pågatågsstationen skall tillkomma i Marieholm. Löberöd och Flyinge har bl a betydelse för pågående och kommande verksamheter vid Revingehed. Någon persontågtrafik på Marieholmsbanan är f n inte aktuell. Det är ännu mindre troligt med en järnvägsstation vid Östra Asmundtorp. De föreslagna utbyggnadsområdena söder om Östra Asmundtorp för bostäder får därför anses vara dåligt belägna från kollektivtrafiksynpunkt Þ Det är ett nationellt, regionalt och kommunalt mål att utbyggnader skall ske så att de kan försörjas av miljöanpassade transporter. Utbyggnaden av Eslöv torde framförallt komma att ske väster och norr om befintlig tätort där det finns järnväg och landsväg som möjliggör kollektivtrafikförsörjning. Vilka reella förutsättningar som finns för vilken typ av spårbunden
6 6 (15) Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun förbindelse och vilket befolkningsunderlag detta kräver i Östra Asmundtorp får diskuteras i den fortsatta samhällsplaneringen. Örtofta bör byggas ut för att trygga en fortsatt tät pågatågstrafik. Några nya utbyggnadsområden redovisas dock inte. Planeringsberedskapen bör därför höjas. Þ Om ny bebyggelse skall tillkomma i anslutning till pågatågsstationen i Örtofta så är denna endast möjlig kring Väggarp p g a verksamheten vid Örtofta Sockerbruk. Framtida utbyggnader inom redovisade områden bör tillsammans med redovisade utbyggnadsområden enligt Lunds översiktsplan skapa ett tillräckligt resandeunderlag för pågatågsstationen. Vägverket anför att samhällsplaneringen måste utgå från en målsättning att så långt möjligt begränsa en fortsatt trafikökningstakt. Det är därför viktigt att exploateringar i första hand sker i tätortsnära lägen med god tillgång till kommunal och annan service. För att hindra småtätorternas avfolkning måste likväl viss kompletteringsutbyggnad ske i dessa. Planeringen bör dock koncentreras till områden som kan trafikförsörjas på ett attraktivt sätt genom ett välfungerande kollektivtrafiksystem. Þ Dessa tankar ligger till grund för översiktsplanen. Helsingborgs kommun anser att förslaget att med pågatåg trafikera sträckan Eslöv-Marieholm- Helsingborg är intressant, inte minst för att underlätta en samverkan mellan nordvästra och mellersta Skåne. Kommunen anser vidare att tillkomsten av en gen förbindelse mellan nordvästra och mellersta Skåne är av stor betydelse och att utbyggnaden av väg 109 är en väsentlig del i detta. Det är tveksamt om en utbyggnad av väg 17 kan anses som ett alternativ till en utbyggnad av väg 109. Þ Det är viktigt att förbättra kommunikationerna mellan Mellanskåne och Helsingborgsområdet. Det är bl a av denna anledning som översiktsplanen föreslår trafik på Marieholmsbanan och en förbättrad väg 17. Det är vidare viktigt att förhållandena kring väg 109 och väg 13 förbättras så att det även här blir smidigt att förflytta sig i öst-västlig riktning samt att något görs åt genomfartstrafiken genom Billinge och Stockamöllan, som idag utgör ett bulleroch trafiksäkerhetsproblem. En helt ny sträckning av väg 109 genom Eslövs kommun berör ett större sammanhängande, av bebyggelse och exploateringar, relativt opåverkat område. Det är dessutom ett av de få områden i kommunen som är relativt tysta och som har stora värden för rörligt friluftsliv och naturvård. Fortsatta utredningar får utvisa vad som är den lämpligaste lösningen. Texten i översiktsplanen har ändrats i enlighet med detta. Höörs kommun anser att det är viktigt att väg 109 får en bättre vägstandard för att förbättra förutsättningarna för arbetspendling mellan Mellanskåne och Helsingborgsområdet. Þ Se svar till Helsingborgs kommun härovan. Kävlinge kommun vill föreslå att prövning av nya vindkraftverk vid kommungränsen avvaktar såväl den planerade medborgarutredningen som utredningar på region- och länsnivå. Detsamma bör övervägas för området kring Kävlingeån med dess stora värden. Þ I dagsläget finns tre grupper av vindkraftverk i området längs kommungränsen Kävlinge- Eslöv. En grupp om två i Kävlinge kommun mellan Virke och Remmarlöv, en grupp om fem vid Slättäng i Eslövs kommun och en grupp om två verk söder om Marieholm. Avståndet mellan dessa grupper är cirka tre km. Enligt förslaget till policy i översiktsplanen bör således
7 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) inga nya grupper komma till stånd i detta område. Enligt förslaget till policy är det tänkbart att något verk kan tillkomma i gruppen mellan Virke och Remmarlöv. I så fall kommer denna fråga att diskuteras i särskild ordning med Kävlinge kommun. Beträffande området längs Kävlingeån så finns det idag tre etablerade grupper i Eslövs kommun. En grupp om fyra verk vid Kristinetorp nordväst om Holmby. En vid Skarhult om fyra verk och ett ensamt norr om Viderups slott. Avstånden mellan dessa grupper är cirka fem respektive fyra km. Enligt policyn så är det alltså tänkbart att utvidga gruppen vid Viderup. Om sådana förfrågningar skulle uppstå kommer frågan att prövas samt Kävlinge kommun höras därvid. Utöver dessa tre grupper kan noteras att två större grupper sedan länge diskuterats längs E66 i Eslövs och Lunds kommuner. Kävlinge kommun ställer sig bakom en utbyggnad av en yttre godsbana på sträckan Eslöv- Malmö i enlighet med av SSSV kommungemensamt framtagna utredningen i nov-99. Eslövs kommun bör överväga att komplettera översiktsplanen med stråk enligt den gemensamt framtagna strategin. Þ Översiktsplanen har kompletterats med alternativa sträckningar för ett yttre godsspår. Kävlingeån utgör ett viktigt regionalt natur- och rekreationsstråk. Det skulle vara av stort intresse att få till stånd en samlad kommunövergripande studie av stråket på regional nivå. Þ Det är ett utmärkt förslag och har införts i översiktsplanen. Lunds kommun noterar att exploateringsområden i anslutning till Örtofta minskats och vidhåller den mellankommunala och regionala betydelsen av en ökad planberedskap för ett ökat resandeunderlag till stationen. Þ Intressezonen vid Väggarp har minskats med hänsyn till Örtofta sockerbruk och natur- och kulturvärdena vid Bråån-Kävlingeån-Örtofta slott. Framtida utbyggnader inom redovisade områden bör tillsammans med redovisade utbyggnadsområden enligt Lunds översiktsplan skapa ett tillräckligt resandeunderlag för pågatågsstationen. Reservat för yttre godsspår och eventuell godsbangård saknas i översiktsplanen. Reservat för yttre godsspår bör finnas i översiktsplanen. Det är en viktig mellankommunal och regional fråga. Reservaten bör motsvara de relevanta alternativ som är under utredning av Banverket. Þ Översiktsplanen har kompletterats med alternativa sträckningar för ett yttre godsspår. Svalövs kommun finner det glädjande att översiktsplanen lyfter fram väg 17/108 som ett viktigt projekt då det är ett viktigt regionalt stråk. Svalövs kommun påpekar beträffande väg 109 att etappen Helsingborg-Ekeby är klar, att Vägverket nu arbetar med en vägutredning för etappen Ekeby-Knutstorp samt att etappen Ask-Hasslebro är viktig för helheten. Þ Se svar till Helsingborgs kommun. Lämpliga områden för utbyggnad av UMTS/3G-master kan lämpligen också genomföras i samråd över kommungränserna med tanke på räckvidderna i signalerna. Få master bör utnyttjas så mycket som möjligt med tanke på landskapsbilden. Þ Kommunerna inom SSSV (Samverkan Skåne SydVäst) bör tillsammans utarbeta en policy för lokaliseringar i frågan. Förslaget har förts in i översiktsplanen som en mellankommunal fråga. Vid planer på en anslutning av Billinge och Stockamöllan till Sydvatten vill kommunen gärna föra en diskussion om anslutning av Röstånga. Þ Intresset är noterat och kontakt kommer att tas när frågan blir aktuell.
8 8 (15) Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun Kaolinbrytningen är en kommungemensam fråga där Svalövs kommun tidigare yttrat sig. Vattenvården är en mellankommunal angelägenhet. I översiktsplanen presenteras många områden som går över kommungränsen och där ett kommungemensamt arbete kan ge bättre resultat. Þ Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Centerpartiet i Eslövs kommun föreslår en ny punktsats bland de kommunala målen under Ekonomisk tillväxt : Skapa förutsättningar för goda utvecklingsmöjligheter i hela kommunen. Þ Förslaget har införts. Förslaget att eventuell nybyggnad av väg 23 bör ske väster om Ringsjöarna föreslås strykas. Þ Texten kvarstår. Rekommendationerna för Trång passage på sidan 61 bör föreslås strykas. Þ Texten kvarstår eftersom det är en trång passage för alla former av infrastruktur, t ex väg, järnväg och ledningar. Likaså är det ett ekologiskt känsligt område. Danisco Sugar, Örtofta sockerbruk, ifrågasätter om inte samråd med i vart fall de större industrierna angående deras planer kunde vara värdefullt i det 10/20-årsperspektiv översiktsplanen avser att belysa. Þ Arbetsgruppens avsikt var att få till stånd ett samråd med företagargrupper i kommunen, men lyckades tyvärr inte. Det hade varit värdefullt att få ta del av de större företagens planer för de kommande decennierna. Erfarenheten visar dock att många stora företag styrs av marknaden och att radikala förändringar kan ske över en natt varför det i en långsiktigt inriktad översiktsplan kan vara svårt att tillgodose dessa intressen. Eslövs Golfklubb framför att den mark som anvisats i ÖP2001 inte täcker klubbens behov och inte medger någon kontakt med klubbhuset. En bro behövs över Bråån för att förbinda golfbanans olika delar med klubbhuset. En medsänd karta visar golfklubbens önskemål. Þ Framförda önskemål har lett till vissa förändringar i översiktsplanen. Det är väsentligt att det finns ett tillräckligt stort utrymme kring Bråån så att denna fortsatt kan fungera som ett grönstråk genom landskapet, och att befintliga naturområden bevaras som sådana. Det är vidare önskvärt att annat rörligt friluftsliv har möjlighet att komma till naturen längs Bråån, som i ÖP2001 är föreslagen som ett grönstråk genom kommunen i hela sin längd. Önskvärd expansion bör följaktligen ske huvudsakligen utanför strandskyddsområdet. Beträffande brofrågan bör samråd ske särskilt om denna med kommun och länsstyrelse. Eslövsbygdens Naturvårdsförening framför flera synpunkter av redaktionell art. Därutöver anser föreningen att skjutbanan i Kärrstorp bör omlokaliseras då den är störande för dem som utnyttjar Gya-skogen. Þ Kommunen avvaktar bullerutredning som får utvisa vilka åtgärder som lämpligen bör vidtagas. För undvikande av framtida skador på grundvattnet bör nedlagda soptippar undersökas och ett åtgärdsprogram tas fram. Þ Behovet av ett åtgärdsprogram är nämnt i översiktsplanen.
9 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) Abullahagen är ett tätortsnära naturreservat och Långakärr utgör en viktig del av detta. Därför är det klart otillfredsställande att sjön används som recipient för dagvatten från en stor del av Eslövs tätort och industriområde utan att vattnet först genomgår någon form av rening. En åtgärdsplan bör upprättas för att förbättra vattenförhållandena i Långakärr. Þ På 1940-talet byggdes en kulvert till Långakärr som då blev recipient för dag- och processvatten från industriområden i Eslöv. I rekommendationerna för Abullahagen står att Området skall inte belastas med föroreningar. Dagvatten och processvatten från industrin skall renas på bästa sätt innan det når reservatet. Behovet av en åtgärdsplan har förts till rekommendationerna. Beträffande Ellinge avloppsreningsverk bör översiktsplanen beskriva att verket omhändertar spillvatten från t ex Procordia, vilket kräver en helt annan kapacitet än den angivna. Vidare bör det finnas en åtgärdsplan för minskning av den stora mängd ovidkommande vatten som tillförs verket. Þ Texten har kompletterats. En åtgärdsplan finns och Miljödomstolen kommer att besluta om den skall genomföras. Det behövs fördjupade studier av värdefulla naturområden och nyckelbiotoper. Þ Behovet är noterat i översiktsplanen men det finns i dagsläget inga resurser för att genomföra detta, varför det inte är medtaget som ett särskilt projekt i översiktsplanen. Harlösa byalag påpekar att den nedlagda cementindustrin innehåller byggnader i mycket dåligt skick och andra faror där människor kan komma till skada. Mellan området och idrottsplatsens nya träningsplan saknas staket. Þ Berörd fastighetsägare har underrättats om förhållandena och åtgärder kommer att vidtagas. Kommunen bör ta upp frågan om hastighetsdämpande åtgärder vid den södra infarten med Vägverket. Þ Kommunen kommer att ta upp frågan med Vägverket. Med anledning av många nya arbetstillfällen på P7 och Räddningsskolan bör kommunen marknadsföra Harlösa som boendeort bättre. Þ Förslaget är noterat. Sven Eric Relve, Johannebergs Gård, kräver att fastigheterna Östra Gårdstånga 8:1, 4:3 och 21:1 reserveras som jordbruksmark och undantas från bostadsbebyggelse i översiktsplanen. Om Östra Gårdstånga 8:1 skulle bebyggas enligt förslaget skulle den rationella driften av gårdens jordbruk omintetgöras. Gården är en välskött visningsgård och har stort kulturhistoriskt värde. Ingen mark kommer att få säljas för bebyggelse. Þ Nämnda fastigheter är belägna inom den zon som är av intresse för den framtida utbyggnaden av kommundelscentrat Flyinge. LRF:s kommungrupp i Eslöv frågar om kommunen skall främja ekologisk produktion och i så fall hur. Vidare frågas hur kommunen skall påverka så att arealen ängs- och hagmarker inte minskar. Þ Regeringen har satt som mål att 20% av den odlade arealen skall vara ekologiskt odlad år 2005 och kommunen ställer sig bakom detta mål. Kommunen har i dagsläget inga uttalade ambitioner att ekonomiskt understödja ekologisk produktion men anser det vara ett ansvar
10 10 (15) Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun som vilar på alla medborgare och myndigheter. Bland de nationella miljökvalitetsmålen ingår målet ett rikt odlingslandskap som bl a innebär att den biologiska mångfalden samt kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ängs- och hagmarker utgör en rik livsmiljö för en mängd djur- och växtarter och det är vårt gemensamma ansvar att se till att denna natur- och kulturskatt bevaras till kommande generationer. Bland målen vid punkten om minskad användning av miljöfarliga ämnen nämns konstgödsel. Konstgödsel är grundämnen som växterna måste ha i någon form. Þ Bruk av konstgödsel får effekter på mikrolivet i jorden och leder på sikt till en ökad mineralisering av jorden. Bland de nationella miljökvalitetsmålen ingår målet ett rikt odlingslandskap som bl a innebär att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas. Vad innebär det att säkerställa slammets kvalitet i relationen stad-land? Finns det konkreta planer på hur detta skall gå till? Þ Det finns ett koncept till ett handlingsprogram som syftar till att göra spillvattenhanteringen i kommunen till ett system som renar vattnet och återför ren växtnäring i betydelsen för livsmedels- och annan jordbruksproduktion långsiktigt nyttig och gynnsam substans utan innehåll som kan visas störa eller skada jordens fertilitet eller produktionskvalitet. Beträffande radiomaster bör man sträva efter att samordna placeringen av masterna till samma platser och gärna gemensamma master för de olika operatörerna. Þ Det är önskvärt att samlokalisera radiomasterna. Kommunerna inom SSSV föreslås utarbeta en policy för lokaliseringar tillsammans i frågan eftersom systemen behöver ses i sin helhet för att fungera. Förslaget har förts in i översiktsplanen som en mellankommunal fråga. Beträffande lokalisering av vindkraftverk 2 km utanför utbyggnadsområden väster om Eslöv bör man nöja sig med att dra gränsen 2 km utanför områden som inte kommer att bebyggas på de närmaste 10 åren eftersom ett vindkraftverk har en ekonomisk livslängd på cirka 15 år. Þ Det är svårt att idag säga vilka delar av utbyggnadsområdena som kommer att exploateras först och hur länge ett vindkraftverk kommer att stå. Det är heller inte osannolikt att ett läge för ett vindkraftverk utnyttjas för en ny generation vindkraftverk, bl a eftersom den övriga infrastrukturen redan är på plats. Att ha kontakt med de boende på ett avstånd om 1000 m från ett tänkt vindkraftverk är mycket. 500 m borde räcka. Þ Eftersom vindkraftverk har en utbredd visuell påverkan och kan föranleda klagomål från ett stort omland anser kommunen att det är demokratiskt riktigt att höra de boende inom ett avstånd om 1000 m. Målsättningen från kommunens sida är att fatta ett tryggt beslut för sökanden som inte överklagas. Rättsfall har visat att sakägare inom 700 m har rätt att yttra sig. Gräns för ljudnivå borde vara samma i rekreationsområde som bebyggelse, 40 dba natt och 45 dba dagtid. Þ I en god livsmiljö ingår möjligheter för människor att uppleva tystnad och behovet av det blir allt större i vår tekniska värld. 35 dba är den gräns som anses gälla för att man skall kunna höra naturen. Det talas om begränsad användning av bekämpningsmedel och gödselmedel inom ett antal områden. I en del av fallen kan detta påverka jord- och skogsbruket. Har man tänkt sätta av några medel i budgeten för att klara ersättningen till detta? Þ Kommunen har i dagsläget inte tänkt sätta av några medel i budgeten för detta ändamål.
11 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) Grönstruktur och rekreationsanpassat skogsbruk skall göras lättillgängligt för människor. Hur mycket pengar hade kommunen tänkt sätta av i sin budget till ersättning för markägare som blir drabbade? Þ Kommunen har i dagsläget inte satt av några medel i budgeten för detta ändamål. Översiktsplanen rekommenderar att Diskussioner bör ske med markägare som har olägenheter och kostnader av det rörliga friluftslivet. På flera ställen finns rekommendationer om skydd av lövskog och hinder att plantera granskog. Dessa frågor regleras redan i lagen. Om man går utöver denna bör man vara beredd att ersätta markägarna som drabbas. Småskaligt jordbruk är inget som kommunen kan påverka. Inte heller om mark skall betas och inte gödslas, Þ Översiktsplanens rekommendationer grundar sig på nationella, regionala och kommunala mål. I områden som har stora kulturella och naturliga värden anser kommunen att rekommendationerna bör efterlevas och att detta är ett kollektivt ansvar. I Konsekvensbeskrivningen nämns inga ekonomiska konsekvenser för ersättning till markägare för olika typer av intrång och hinder i brukande av mark. Behöver kompletteras. Þ Konsekvensbeskrivningen nämner att finansieringen får diskuteras i den fortsatta planeringen. Som en rekommendation under Rekreation och friluftsliv står även att Diskussioner bör ske med markägare som har olägenheter och kostnader av det rörliga friluftslivet. Kartorna är dåligt genomarbetade och bör förkastas i sin helhet. De bör omarbetas så att de områden som faller inom de olika kriterierna markeras var för sig. Þ Avsikten med kartornas uppbyggnad är att redovisa de olika intressen som finns inom ett område utan att ta ställning i detalj. Kartredovisningen har bearbetats för ökad läsbarhet. Utbyggnaden av Eslövs stad är tänkt att ske på den bästa åkerjorden. Hur stämmer detta med livsmedelsförsörjningen i ett mer ekologiskt samhälle? Þ En utbyggnad av Eslöv mot öster kompliceras av Eslövs Flygfält, mot söder av befintliga industrier och Bråån och mot norr av befintliga och kommande vägar och järnvägar. En utbyggnad väster om Eslöv kan ske utifrån det befintliga vägnätet och på sikt bilda underlag för en station vid Östra Asmundtorp. Löberöds Idrottsförening bedriver merparten av sin verksamhet utomhus på Ölyckevallen, föreningens idrottsplats, som är placerad i såväl Eslövs som Höörs kommuner vilket ibland medför olägenheter. Föreningen önskar att hela anläggningen kommer inom gränserna för Eslövs kommun. Þ Det är bl a av denna anledning som en intressezon har lagts ut i översiktsplanen samt önskemålet om att gränsreglera denna mark skrivits in. Marieholmsbygdens Företagareförening förordar, beträffande ny väg 17, alternativ A-B-C, det nordliga alternativet, av ett flera skäl. De tycker också att det är självklart att gamla väg 17 skall finnas kvar samt att tillfartsvägar från nya väg 17 byggs till industriområdet i Marieholm för den tunga trafiken. Þ Kommunen noterar föreningens synpunkter. Diskussionen om vilket alternativ som kommer att genomföras kommer att ske i anslutning till kommande förstudie etc. Kommunen anser också att tillfartsvägar behövs för den tunga trafiken. Gamla väg 17 föreslås i översiktsplanen användas för cykel- och lokaltrafik.
12 12 (15) Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun Föreningen konstaterar med tillfredsställelse att kommunen vill verka för att få pågatågstrafik till Marieholm. Sundelius Park i Marieholm är en av de få bevarade delarna av det gamla Marieholm och av kulturhistoriskt intresse. Parken har naturliga förutsättningar för att bli ett rekreations- och utflyktsmål för alla ålderskategorier och det centrala läget gör den lättillgänglig. Föreningen föreslår en rad åtgärder för att göra Sundelius Park till en attraktiv träffpunkt i Marieholm. Þ Kommunen noterar förslagen till åtgärder och kommer att ta tag i frågan i samband med Åtgärder i tätortsmiljö. Marieholms Socialdemokratiska förening önskar ett promenadstråk längs Saxån genom Marieholm mot Reslövs by. Þ Behovet är inskrivet i översiktsplanen. Trottoaren på Lagmansgatan mellan väg 108 och Ringvägen bör få en ny beläggning. Sundelius Park är en naturlig mötesplats och föreningen föreslår olika förbättringar. Þ Förslagen är noterade och kommer att studeras för eventuella åtgärder i samband med Åtgärder i tätortsmiljö. Föreningen Plattform Pålbyn anser att Marieholm behöver ett projekt av spjutspetskaraktär att förknippas med för att bli en attraktiv ort som lockar till boende och besök. Föreningen vill förverkliga ett centrum för konst och konsthantverk i Marieholm. Visionen är att uppföra en pålby med ateljéer, verkstäder och utställningslokaler för konst- och konsthantverksprodukter. Denna skulle ligga på ett område vid Saxån som ibland översvämmas. Föreningen föreslår att översiktsplanen innehåller en skrivning där det framgår att kommunen är positivt inställd till detta. Þ Det är inskrivet bland målen i översiktsplanen att lokala initiativ skall tillvaratas. Ringsjö Energi AB framför att kapaciteten i befintliga 10-20kV ledningsnäten till största delen redan är utnyttjad av befintliga vindkraftverk. Nya vindkraftverk behöver därför anslutas till ledningar med högre spänningsnivå. Den 130kV-ledning som passerar kommunen i NO-SV norr om Högseröds by, norr om Löberöd och mellan Flyinge och Holmby synes vara den ledning i kommunens sydöstra del som är mest lämpad att ta emot vindkraftenergin. Vid anslutningspunkten erfordras en lämpligt placerad transformatorstation. Þ Området söder om Löberöd och norr om Harlösa har utgått som lämpliga för lokalisering för vindkraftverk p g a Försvarsmaktens intressen. För att ta emot el från vindkraftverk söder om Marieholm kan eventuellt en regionledning som passerar väster om Marieholm och Virke användas. För område syd och sydost om Eslöv kan den regionledning som passerar öster om Ellinge golfbanan eventuellt användas eller ledningarna dras till Eslöv ÖP. För område nordost om Eslöv kan den regionledning som passerar öster om Stehag och väster om Kungshult eventuellt användas eller ledningarna dras till Eslöv ÖP. Þ Synpunkterna är noterade för kommande handläggning av ärenden om etablering av vindkraftverk. Ett problem vid vindkraftsutbyggnad är att elnätägaren inte har möjlighet att styra vad eller när en etablering skall ske. Nätägaren är skyldig att ansluta verken mot en anslutningsavgift som motsvarar utbyggnadskostnaden. I vissa fall kan detta innebära en orimligt hög anslutnings-
13 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) kostnad. Ett annat problem är intrånget på de fastigheter där ledningen skall passera. Om en anslutningsledning byggs för ett verk dimensioneras det troligen bara för ett verk. Om ett ytterligare verk byggs intill det första behöver ytterligare en ledning läggas i samma läge som den första. Det vore lämpligt att i den miljökonsekvensbeskrivning som skall upprättas vid uppförande av vindkraftverk även behandla den ledningsdragning som krävs för verken samt därvid belysa vilka andra etableringar som kan vara möjliga i närheten. Policyn bör utökas med en punkt som säger att konsekvenserna av anslutningsledningar och av samordningsmöjligheter med andra verk skall ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Punkten 6 i policyn föreslås kompletteras så att även nätägaren inkluderas i det samråd som förutsätts ske. Þ Policyn har utökats enligt förslagen. Socialdemokraterna Eslöv, Pensionärsutskottet, anser att skrivningen på sidan 7, mittspalten, skall lyda: Alla medborgare skall känna att de har ett reellt inflytande och ansvar för hur kommunen utvecklas. Þ Texten är ändrad i enlighet med förslaget. Ett förtydligande av begreppet integration är önskvärt. Þ Begreppets innebörd torde vara allmänt känt. Det är vidare inskrivet bland målen att kommunen vill Utveckla integrations- och jämställdhetsfrågorna i den fysiska planeringen. Utskottet betonar att frågor om kommunens framtid bör hållas levande och att de äldres synpunkter och erfarenheter bör tas tillvara i större utsträckning än vad som är fallet för närvarande. Þ Att kommuninvånarnas synpunkter och erfarenheter skall tillvaratas har skrivits in bland målen i översiktsplanen. Stehags Vägförening finner förslaget att kommunen vill försköna infarterna och området kring järnvägsstationerna bra samt tar för givet att detta även gäller Stehag. Beträffande Stehags utbyggnad är det tillfredsställande att inkomna synpunkter beaktats. Vid kommande detaljplanering bör hänsyn tas till naturliga grönytor. Þ Tillvaratagande av naturliga grönytor vid utbyggnad har skrivits in bland rekommendationerna. Villaägarnas Riksförbund, Region Syd, anser att planeringshorisonten på tjugo år är för lång eftersom det är väldigt svårt att förutse befolkningstillväxt och behov av infrastruktur. Þ Planeringshorisonten är medvetet satt till tjugo år för att betona att det är långsiktig plan samt ge möjligheter till visioner som kräver en lång tid för förverkligande. Kommunen skall dock ta ställning till översiktsplanen varje mandatperiod varför nya behov kan arbetas in efter hand. Mark bör reserveras för ett yttre godsspår eftersom godstrafiken ökar kraftigt på järnväg. Det är väldigt viktigt ur säkerhets- och bullersynpunkt att det tredje spåret på Stambanan får en sträckning utanför tätorten Eslöv. Þ Översiktsplanen har kompletterats med alternativa sträckningar för ett yttre godsspår. Beträffande buller och Vägverkets erbjudande om bullerdämpande åtgärder så är 65 dba en alldeles för hög gräns. Þ 65 dba har troligen bedömts som den gräns som kan åtgärdas med tillgängliga medel.
14 14 (15) Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun Konsekvensbeskrivningen bör även omfatta hur belastningen på vägar och järnvägar utvecklas. Þ Förslaget är bra och har skrivits in i Konsekvensbeskrivningen. Solweig Lewin, Ådala gård, omtalar i väl valda ord vilka stora naturvärden som finns i kommunens norra delar och dessas betydelse för det rörliga friluftslivet. Rönneå behöver göras mer tillgängligt för allmänheten. Hela Rönneås dalgång bör göras till naturreservat med bestämmelser om fågelskydd under häckningstiden. Man behöver se till att bestämmelsen om förbud mot granplantering i dalgången efterlevs. Ett stort sammanhängande område för det rörliga friluftslivet kan skapas från Mölleriket till Söderåsens nationalpark. Denna satsning skulle ge området arbetstillfällen m m. En utveckling av bygden med inriktning på naturvård och rörligt friluftsliv är oförenlig med en gruvindustri varför denna måste förhindras. Þ Översiktsplanen redovisar också de stora värdena i kommunens norra delar och finner förslagen intressanta. Beträffande kaolinbrytningen så har bolaget överklagat Miljödomstolens avslag av ansökan. Byborna i Östra Asmundtorp anser att det är nödvändigt att sänka hastigheten genom byn. Den rondell som är planerad att byggas vid Marieholmsvägen föreslås istället att byggas vid västra infarten till Eslövs. Den gamla vägen mot Marieholm behöver asfalteras. En skylt med texten Ö. Asmundtorps by önskas uppsatt. Þ Rondellens läge är bestämt och upphandling för byggandet pågår. Den gamla vägen vid Östra Asmundtorp förvaltas genom vägsamfällighet som själv beslutar om eventuell asfaltering. För att få sänkt hastighet bör en formell ansökan sändas in till Länsstyrelsen kommunen är inte beslutsmyndighet. Beträffande vägvisare kommer kommunen att framföra önskemålet till Vägverket. Kommunala Handikapprådets arbetsutskott stöder Ungdomsrådet beträffande Centrum och menar att det arbetet borde prioriteras. 4H-gården är viktig för ungdomar, det är en del i en levande landsbygd och borde få ekonomiskt stöd. Þ Förslagen är bra och vidarebefordras till kulturförvaltningen för eventuell åtgärd. Gatsten borde ersättas av asfalt då det är svårframkomligt på gatsten. Kantsten är bra men glöm inte avfasningar. Þ Synpunkten har noterats och kommer att beaktas vid framtida förändringar i gatunätet. Gjutaregården ligger nära järnvägen avseende transport av farligt gods. Þ Gården ligger inte inom den zon om 50 meter där människor inte bör vistas stadigvarande p g a olycksrisken. Handikapplanen och Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken bör tas med som en del i Översiktsplanen. Þ Materialet ingår i underlagsmaterialet.
15 Samrådsredogörelse för ÖP2001 för Eslövs kommun (15) Kommunledningskontoret anser att det är viktigt att översiktsplanen utformas så att detaljplaneprogram och miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas vid detaljplaneläggning. Konsekvenserna av de olika utbyggnadsförslagen kan lämpligen beskrivas i översiktsplanen i anslutning till de olika tätorterna. I annat fall kommer handläggningstiden för detaljplaner att avsevärt förlängas. Þ Att utreda de detaljerade konsekvenserna för alla exploateringsområden i översiktsplanen är ett tämligen omfattande arbete som inte har gjorts i denna översiktsplan. Förslaget är emellertid bra och Konsekvensbeskrivningen har utvecklats med anledning av detta. Den arbetsgrupp som tillsätts i samband med antagandet av översiktsplanen föreslås vidare att utarbeta konsekvensbeskrivningar så att översiktsplanen kan kompletteras på denna punkt i nödvändig omfattning. I övrigt torde dock översiktsplanen kunna fungera som detaljplaneprogram och då det samlade underlagsmaterialet med bl a störande verksamheter och bevarandeintressen är redovisat i översiktsplanen torde arbetet med konsekvensbeskrivning underlättas betydligt. Rekommendationerna är till övervägande del utformade med tilläggsordet bör. Detta leder till att översiktsplanen riskerar att bli ett svagt stöd vid exempelvis bygglovhantering och överprövning av lokaliseringsärenden. Þ Översiktsplanen är inte juridiskt bindande varför dess målsättningar snarare har utformats som rekommendationer än som regler. Avsikten är att inte reglera mer än nödvändigt. Då översiktsplanen är i överensstämmelse med kommunens övriga planer, program och målsättningar torde kommunen och andra myndigheter dock sammantaget ha goda argument för sin ärendehantering. Delområdet Trång passage mellan Rönneholms mosse och Sjöholmen innehåller huvudsakligen högstammig ädellövskog och är värd att skyddas. Delområdet tillförs lämpligen till delområde Fairyhill. Þ Områdesbeskrivningen och rekommendationerna för området har kompletterats. Området är en trång passage för all framtida ny infrastruktur varför det bibehålls. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår en ny punktsats under Ekonomisk tillväxt och bärkraft bland Målen (sid 26): Skapa förutsättningar för goda utvecklingsmöjligheter i hela kommunen. Þ En ny punktsats har infogats. Socialnämnden har till sitt protokoll antecknat synpunkt om att hela Eslövs kommun skall utvecklas och då speciellt ytterområdena. Þ En ny punktsats har infogats.
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR CYKELPLAN FÖR ESLÖVS KOMMUN
2001-08-23 Samrådsredogörelse för Cykelplan för Eslövs kommun 1 (6) SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR CYKELPLAN FÖR ESLÖVS KOMMUN Cykelplan för Eslövs kommun sändes på samråd enligt beslut av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Översiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Antagandehandling
Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Regionala och mellankommunala frågor
Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall
DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN
2007-10-10 ANTAGANDEHANDLING Antagen 2007-12-13 Laga kraft 2008-01-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Planhandlingarna
BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH
Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:
2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd
Mölndals stads yttrande över förnyad remiss angående översyn och revidering av vissa riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län
2017-09-14 Vår beteckning PU 114/13 Er beteckning Dnr: 500-10188-16 natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se vastragotaland@lansstyrelsen.se Mölndals stads yttrande över förnyad remiss angående översyn och
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Väla 7:4 med flera Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra vidare utveckling av Väla
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Innehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
MINNESANTECKNINGAR. Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun
2017-12-18 MINNESANTECKNINGAR Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsskolan i Svedala kl.18:30-20:30 den 23 nov. NÄRVARANDE: Medborgare: Ca 80 st (MB) Förtroendevald:
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
LANDSBYGDSUTVECKLING
Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Behandling av riksintressen
Allmänt I översiktsplanen ska visas hur riksintressena tillgodoses och bedömas om de förslag som ställs i planen kan innebära påtaglig skada på de riksintressen som berörs. I planbeskrivningen har riksintressena
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl
1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet
BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021
BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-30 Dnr:SBB2017-272 1 (5) Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun Förslag till beslut Direktionen föreslås
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende
SAMRÅDSREDOGÖRELSE. TÖP LIS-områden, Forshaga kommun
TÖP LIS-områden, Forshaga kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunfullmäktige i Forshaga kommun har gett miljö- och byggnämnden i uppdrag att ta fram förslag på s.k. LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling
GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE
Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
FÖRTYDLIGANDE AV SKYDDSZONER
Dnr: LKS 2011-095 Datum: 2018-10-19 FÖRTYDLIGANDE AV SKYDDSZONER Skyddszonen för Brofjordens industriområde Skyddszonen som ligger inom gränsen av riksintresse för industriell produktion pekas ut i gällande
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE HANDLINGAR Planbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande (efter granskning) Planförslaget har varit föremål för
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Vindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el
Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.
Handläggare Er beteckning Morgan Mattsson Datum Telefon Vår beteckning 2010-11-02 0455-30 33 75 PLAN.2010.1925 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.
Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta
SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Översiktsplan Årjängs kommun. Synpunkter som inkommit under samrådstiden april-maj 2006: Länsstyrelsen Sammanfattning
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Översiktsplan Årjängs kommun Översiktsplanen har, under april-maj 2006, varit ute på samrådsremiss till kommunala nämnder och förvaltningar, politiska partier, byalag, föreningar, angränsande
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten
Planering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2
Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra
BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING
Detaljplan för Piperskärr 3:1 m.fl. intill Enbacken, Lofta, i Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunstyrelsens förvaltning 2014-04-29 Behovsbedömning/
BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun
1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering
Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Genomförandestrategi för Ekängen
1 (6) 2013-05-14 2013-243 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Håkan Sylvan, detaljplanering Anna Call, mark- och exploatering Samhällsbyggnadsnämnden Genomförandestrategi
BEHOVSBEDÖMNING
1(6) BEHOVSBEDÖMNING 2016-10-17 Dnr 2016/00215 DETALJPLAN FÖR DEL AV BULSJÖ 3:82 i Österbymo tätort, Ydre kommun Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller