Boden vid Borgmästaregatan Spår av 1700-talsgård i Varberg. Rapport 2017:73 Arkeologisk undersökning

Transkript

1 Boden vid Borgmästaregatan Spår av 1700-talsgård i Varberg Rapport 2017:73 Arkeologisk undersökning Halland, Varbergs kommun, Varbergs socken, Nålmakaren 10, fornlämning Varberg 62:1 Pia Svensson

2

3 Boden vid Borgmästaregatan Spår av 1700-talsgård i Varberg Rapport 2017:73 Arkeologisk undersökning Halland, Varbergs kommun, Varbergs socken, Nålmakaren 10, fornlämning Varberg 62:1 Dnr Pia Svensson

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:73 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Diskussion pågår i det södra schaktet. Foto från väster: Glenn Johansson. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

5 Innehåll Inledning 5 Bakgrund 5 Historik 5 Metod och genomförande 9 Arkeobotaniska prover och dess källvärde 12 Resultat 12 Huskonstruktion 12 Gårdsyta 14 Fynden 14 Arkeobotaniska prover 15 Sammanfattning och tolkning 16 Referenser 19 Administrativa uppgifter 19 Bilagor 20 Bilaga 1. Anläggningstabell 20 Bilaga 2. Fyndtabell 21 Bilaga 3. Makroskopisk analysrapport 23 Bilaga 4. Konserveringsrapport 27 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 4 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan blad 529 Varberg (skala 1:50 000) och Sverigekartan.

7 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 5 Inledning En arkeologisk undersökning har genomförts på fastighet Kv. Nålmakaren 10 som ligger inom gränsen för 1600-talsstaden Varberg, inom fornlämning Varberg 62:1. Eftersom stadsplanen i Varberg är oförändrad från stadens etablering i slutet av 1600 talet finns det stora förutsättningar för att studera stadens stadsgårdar med tillhörande trädgårdsodlingar. Enligt Riksantikvarieämbetet har Varbergs nuvarande stadskärna, som anlades efter stadsbranden 1666, ett för tiden typiskt uttryck. En regelbunden rutnätsplan och avslutande, svagt radierande gator i norr och söder, med småskalig trähusbebyggelse, huvudsakligen från och 1800-talen. Under våren 2016 genomfördes en arkeologisk förundersökning på Nålmakaren 10 (se rapport Svensson 2016). Raserade lämningar efter en brandskadad mindre huskonstruktion med tillhörande odlingshorisonter kunde konstateras. Resultaten efter påföljande arkeologisk undersökning visar att det utmed Borgmästaregatan på fastigheten under 1700-talet funnits minst ett mindre hus. På fastighetens gård, i sydost parallellt med Östra Vallgatan har det legat en mindre odlingsyta, och nordvästra delen en något större gårdsodling som brukats under minst två åtskilda perioder. Stora delar av fastighetens yta är störda av moderna byggnader vilka rivits inför den arkeologiska undersökningen. Endast ett fåtal arkeologiska insatser har genomförts av stadens stadsgårdar, vilket innebär att varje undersökning har en hög informationspotential. Bakgrund Historik Varberg har kanske den mest komplicerade historien bland de halländska städerna. En rad platser med urbana funktioner har funnits här från tidig medeltid. Det äldsta tecknet på en urbaniserad miljö i området är ortnamnet Gamla Köpstad, som man velat tolka som en handelsplats och någon form av föregångare till Varbergsstäderna. Gamla Köpstad ligger cirka sju kilometer söder om dagens Varberg och har undersökts i mindre omfattning med resultat som visar på aktiviteter från tidig medeltid in i 1400-talet (Connelid & Zedig 2004). Ytterligare en möjlig handelsplats från tidig medeltid är Aranäs, en plats som nämns en enda gång i samband med norske kungens härjningar i Halland Från 1200-talets senare del är också Varbergs slott, uppfört av den landsflyktige greve Jakob med stöd av norske kungen (Nordqvist 2003). Den äldsta arkeologiskt dokumenterade Varbergsstaden, Getakärr, låg något norr om dagens stadskärna. Ruinen av Getakärrs kyrka är det enda som syns ovan mark idag. Getakärr nämns i Håkon Håkonssons saga, som berör händelser år 1256, men de egentliga urbanise-

8 6 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg Varberg 137 Svarta havet Norrdal Brunnsberg Varberg 141 Varberg 86:1 Varberg 60:1 Kyrkoruin Varberg 32:1 N Oskarsdal N E Varberg 91:1 E Varberg 87:1 Kallbadhus Varberg Varberg 78:1 Societetsparken Varberg 46:1 Varberg 45:1 Varberg 95:1 Varberg 55:1 Varberg 26:1 Varberg 47:1 Varberg 45:1 Varberg 26:2 Varberg 27:2 Varberg 50:1 Platsarna Museum Varberg 61:1 Varberg 49:1 Sjukhem Varberg 48:1 Varberg 44:1 Varberg 62:1 Varberg 54:1 Varberg 54:1 Varberg 51:1 Varberg 94:1 E N Käringahålan Varberg 25:1 Varberg 63:1 Varberg 89 Varberg 40:1 4 Skarpenord Varberg 52:1 Varberg 10:1 Tranelyckan Sporthall Godahopp Undersökningsområde Bevakningsobjekt Fornlämning Geofysisk observation Övrig kulturhistorisk lämning Djupadräkt Varberg 53:1 500 m Mariedal Påskbergsvallen Figur 2. Undersökningsområdet och närbelägna Varberg fornlämningar 93:1 (enligt FMIS) markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 63D3DS Varberg. Hästhaga Skala 1: Varberg 71:1

9 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 7 N Odlingsjord Raseringslager Syllsten/trampsten Schakt N E E E N m Figur 3a. Plan över undersökningsområdet med yngsta lager och konstruktioner. Odlingsytor 1001 och 1007, rasering 1003 över stensyllar och stenfundament 1021 och Skala 1:100.

10 8 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 1008 N Brukning på golv Golvregel Konstruktionslager Odlingslager Syllsten/trampsten/sten Trampyta Trägolv Schakt N E E E N m Figur 3b. Plan över undersökningsområdet med lager och konstruktioner som fanns bevarade från bodens brukningsfas. Fastigheten är byggd på konstruktionslager Stensyll med entrésten 1021 och stenfundament 1018 formar delar av bodens grund för väggar. Trägolv med reglar inne 1009 och 1015 samt utanför entrén regel Brukning på golvet 1004 och trampyta utanför entré 1020 samt grus-/ steniga konstruktionslager 1005 och 1010 och den östra stenlinjen 1016 och 1017 på dem. Längst i öster odlingslager 1023 och 1024.

11 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 9 ringskriterierna kommer först på 1300-talet, med ett omnämnande i Erikskrönikan (Broberg 1982 s.8, s.52) År 1578 dras stadsprivilegierna för Getakärr in (Rosén 2007). Ny Varberg anläggs cirka 4 km nordost om Getakärr omkring år Ny Varberg kom att få en påtaglig betydelse som handelsstad, trots att den åtskilliga gånger härjades i samband med krigshändelser under 1500-talet. Efter att staden skövlats under Kalmarkriget 1611 beslutade Kristian IV att staden skulle flyttas till ett läge betydligt närmare fästningen och så skedde också år Dagens fästning är till stora delar ett resultat av en kraftig om- och tillbyggnad under 1600-talets förra hälft, men medeltida byggnader finns kvar runt den inre borggården (Rosén 2007; Broberg 1982 s. 32; Sandklef 1963 s. 175ff, s.291). När Ny Varberg lagts ned, anlades det nya Varberg 1613 på en höjdsträckning omedelbart nordost om slottet, Varberg på Platsarna. Den nya staden var en garnisonsstad och den forna handelsverksamheten hade minskat betydligt, även om staden blev stapelstad år 1660 (Broberg 1982 s.59). År 1666 ödelades Varberg på Platsarna av en brand och staden flyttades därefter till sitt nuvarande läge (Sandklef 1963 s. 341ff). Drygt 100 år efter stadsbranden 1666, härjades åter staden av en brand 18 maj Alla hus norr om Torggatan förstördes tillsammans med bland annat kyrkan, stadens tobaksspinneri och pipfabrik. (Sandklef 1963 s. 413) Stadens nya korsvirkeskyrka byggdes klart först 1685 medan tobaksspinneriet snart ersattes av en tobaks- och snusfabrik. Året därpå, i september 1768, utbröt återigen en brand där 40 hus förstördes (Broberg 1982 s. 62; Sandklef 1963 s. 413f). Metod och genomförande Arbetet utfördes med hjälp av en mindre grävmaskin och en erfaren maskinist. Undersökningen genomfördes med en mer intensiv ambitionsnivå i de södra delarna av undersökningsområdet, medan de nordvästra undersöktes mer extensivt. Undersökningsytan täcktes av rester efter recent raseringsmaterial från de hus som rivits. Kvar fanns ett kraftigt lager av konstruktionssand som fungerat som utjämnande och stabiliserande material, placerat där inför byggnationen under 1900-tal. Undantaget var fastighetens nordöstra del som var utschaktad i och med byggnationen av en källare vid samma tillfälle. Först avbanades de aktuella ytorna. De berörda schakt som grävdes under förundersökningen tömdes på recent fyllnadsmaterial. På kvarterets nordvästra del visade förundersökningen att det fanns en yta som främst använts för odling. Vid slutundersökningen fastställdes att ytan inte hade några indikationer på bevarade huskonstruktioner eller hårdgjorda gårdsytor. Två odlingshorisonter kunde säkras och arkeobotaniska prover togs för analys. Detta för att ge en bild av den agrara historien inom Kv. Nålmakaren 10. Därefter koncentrerades arbetet till den södra ytan med huslämningen och gårdsplanen, som undersöktes mer intensivt. Vid förundersökningen registrerades bevarade kulturlager efter en raserad byggnad och aktivitetsytor direkt utanför husets entré i öst. Det var då oklart om huskonstruktionen varit ett boningshus eller en ekono-

12 10 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 200 m Figur 4. Historisk karta, Varberg Lantmäteriet. Kv. Nålmakaren 10 markerat. Skala 1:4000. mibyggnad. Efter avbaningen med maskin rensades lämningarna i schakten med handredskap. Konstruktionsdetaljer i huslämningen och på gårdsplanen dokumenterades med RTK-GPS och fotograferades vartefter de framkom. Inmätningarna har därefter bearbetats vidare i det arkeologiska dokumentationsprogrammet Intrasis. All dokumentation har skett enligt singel-kontext modell. Fynd har relaterats till det lager de framkommit i, liksom de arkeobotaniska prover som tagits i de aktuella lagren. Samtliga insamlade fynd är registrerade i samma löpnummerserie i Intrasis.

13 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 11 Figur 5a. Avbaning av nordvästra ytan schakt B, där odlingslager 1007 avgränsades. Från norr. Foto: Pia Svensson. Figur 5b. Djupschakt grävdes i nord sydlig riktning för dokumentation och provtagning av även det äldre odlingslagret, Från väst. Foto: Pia Svensson.

14 12 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg Arkeobotaniska prover och dess källvärde Sex makrofossilprover togs i utvalda lager under fältarbetets gång. Proverna flotterades inför analysen och siktades i såll med maskvidd 5 millimeter och 0,5 millimeter. Proverna samlades upp och analyserades under ett stereomikroskop. Den makroskopiska analysen behandlade främst växtfossil, men även puppor, fekalier, smältor, slagg och ben (se bilaga3). Odlingsjordar, som har prioriterats i den här undersökningen, genomgår en kontinuerlig tillsättning av gödsel och jordförbättring. Arbetet utfördes vanligtvis med spade på små odlingsytor, såsom stadsgårdar. Bearbetningen syresätter jorden vilket ökar nedbrytningen och frigör näringsämnen för bättre tillväxt. Under nedbrytningen av jordförbättring försvinner även ömtåligt material, exempelvis fröer. Att ha i åtanke vid analyser av arkeobotaniska prover av odlingsjordar är att det främst är de senaste decenniernas växtmateriel som speglas i analysresultaten. Resultat Slutundersökningen omfattade en yta av ca 250 kvadratmeter. Under lager 1000 som bestod av recenta raserings- och konskonstruktionslager av sand, på cirka 40 centimeter, påträffades i söder ett äldre raseringslager 1003 med 1700-talsföremål. Detta lager iakttogs redan vid förundersökningen och tolkas vara primärt, det vill säga ligger på sin ursprungliga plats efter destruktionen. Raseringslagret låg över stensyllar 1021 och 1018 samt delvis på ett trägolv 1009 med spår av brukning 1004 i en huskonstruktion. Ytan sydost om byggnaden täcktes av ett omrört humöst lager tolkat som ett odlingslager Under detta yngre odlingslager, fanns en något fragmentariskt bevarad grusad gårdsyta 1005 och Huskonstruktion För att avgränsa fastigheten i väst rensades husets västra stensyll med sammanhängande stenkonstruktion, tolkat som ett stenfundament 1018, fram i nordväst. Området var delvis stört av moderna ledningar men stenfundamentet som bestod av tätt liggande stora stenblock mellan 0,3 0,35 meter och 0,6 0,85 meter stora var intakt i två skift. Funktion är oklar men det kan eventuellt röra sig om ett spisfundament. I fastighetens sydöstra del framkom huskonstruktionens östra väggsyll Denna var nedgrävd 1027 och stabiliserad med konstruktionssand En tröskelsten i väggsyllen 1021 markerade entrén mot öster. Parallellt med väggsyllen, 1,35 meter åt väster, in i rummet, låg golvreglar 1015 med ovanliggande plank i öst västlig riktning som bildat ett golv Rester av golvet fanns även utmed östra väggsyllen. Trägolvet var kraftigt förstört efter en brand och över det fanns en tunn brukningshorisont 1004, i vilken ett prov togs för arkeobotanisk analys. Samtliga konstruktioner i rummet låg på sättsand 1014 och under hela konstruktionen fanns ett grövre konstruktionslager 1026 bestående av humös sand. Närmast husets östra stensyll 1021 var lagret rikt på keramik och fönsterglas vilka kan vara rester från tidigare

15 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 13 Figur 6. Det brända trägolvet 1009 med tvärliggande golvreglar 1015 framrensade. Stenfundament 1018 i förgrunden. Foto från norr. Foto: Glenn Johansson. Figur 7. Inmätning av västra väggsyll I förgrunden syns även delar av stenfundamentet med samma id. Foto från norr. Foto: Glenn Johansson.

16 14 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg huskonstruktioner vars rivningsmaterial återanvänts som konstruktionslager. Rummet mätte cirka 6 meter i öst-västlig riktning och minst 3,7 meter i nord syd. Det är oklart om huset bestod av flera rum i norr där ytan var helt störd av recenta nedgrävningar. Gårdsyta Öster om stensyllen med tröskelstenen 1021 hade man i konstruktionssand 1028 även placerat en regel, 1022 i nord-sydlig riktning. Utanför tröskelstenen, under den yngre odlingshorisonten 1001, påträffades en kompakt något ojämn trampad yta bestående av flera tunna skikt Under trampyta 1020 låg ett förstärkande grus och stenlager 1010, med en svårtolkad stenrad, bestående av stenar 1016 och 1017 (figur 3). Stenraden låg parallellt med och cirka en meter öster om väggsyll Mellan dessa syntes spår av tre förmultnade träplank som inte mättes in men dokumenterades med foto innan bortrensningen, se figur 9. Eventuellt kan planken och stenarna vara rester efter en förstukvist/förstuga eller en träklädd trampyta, en så kallad kavelbro, utanför entrén. Konstruktionerna förstärker bilden av husets östra entré. Lagerförhållandena gav en bild av flera generationer av konstruktioner och aktiviteter en längre tid. Söder om den hårdgjorda ytan låg ett något nedgrävt askigt utkastlager 1002, närmast utmed Borgmästaregatan, vilket visar på spår efter de boendes sophantering. I öst, söder om det utschaktade området, låg fortsättningen på konstruktionslager Samma grundläggande lager som fanns under huskonstruktionen. Denna del av lager samt eventuella ovanliggande lager, utmed Östra Vallgatan, har dock störts vid byggandet av husen under 1900-talet. Nedtryckta i 1026, men troligen inte på primär plats, fanns stora stenar med oklar funktion och härkomst. I sydost, utmed Östra Vallgatan, framkom två parallellt liggande odlingslager. Det ena innehöll lerblandad humös jord 1023, och uppfattades ha gränsat mot gårdsplanen. Det andra låg öster där-om och hade ett homogenare humöst innehåll, I brytningen mellan dessa lager låg ett kopparmynt. Odlingslagren låg direkt på naturliga sanden 1025, och ett påfört grått siltlager Den grå silten tolkades i första skedet som naturlig. Men det visade sig vid djupschaktning att den var nedgrävd. Väst om silten, inbäddad i sanden kom en samling kraftiga stenblock, fyra stycken från 0,4 0,4 meter till 0,5 0,7 meter och mellan dem låg ett tiotal kraniestora stenar. Tillsammans bildade de en nordvästlig-sydostlig linje, som i sin kontext var svårtolkad. Fynden Inom undersökningsytan har fynd av keramik, glas och metall tillvaratagits. De fragmentariska keramikbitarna var hushållskeramik i form av koppar, fat, skålar och grytor, av såväl rödgods som i fajans och porslin. Sammanlagt har 75 fyndposter registrerats i Intrasis. Fynden påträffades i den södra delen av ytan med en koncentration till odlings- och konstruktionslagren i sydost, på gårdsytan. En stor kvantitet av keramiken och glasfragmenten fanns i raseringslagret över det brandskadade golvet. Ett mindre material av sämre bevarade djurben hittades främst i odlingshorisonten Dessa tillvaratogs ej

17 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 15 Figur 8. Stenrad 1017 och 1018 öster om bodens väggsyll och entré. Från norr. Foto: Pia Svensson. på grund av fragmenteringsgraden samt att lagret var något infiltrerat av recent material. I brytningen mellan odlingslager 1024 och 1023 i östra delen av gårdsytan låg ett kraftigt korrigerat ett-öres kopparmynt (F303040), som efter konservering visade ett präglingsår till 1724 (se bilaga 4). Fynden registrerades efter fältarbetet och redovisas i bilaga 2. Arkeobotaniska prover Inför undersökningen lades visst fokus på de arkeobotaniska provtagningarna i fält då de eventuellt kunde belysa Varberg stads agrara historia. Av den anledningen avbanades den nordvästra delen av fastigheten för att kunna fånga de odlingslager som framkom vid förundersökningen. Området visade inga spår av hus- eller gårdskonstruktioner och tolkades därför som en potentiell odlingsyta. I detta nordvästra område togs två prover. Ett i det yngre lagret 1007 (PM302353) och ett i det undre, äldre lagret, 1008 (PM302359) för analys. Provresultaten från proverna dominerades av rottrådar. Rottrådarna indikerar en hög bioturbation som medför att ömtåliga fröer

18 16 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg förmultnar fort. Det var därför inte troligt att odlingsväxter från 1700-tal har bevarats i lagren. Andelen oförkolnade ängsväxter och bär var högre i 1007, det yngre av de två lagren. Inget fyndmaterial framkom i något av lagren som kunde ge dateringsindikationer. Inom de mer intensivt undersökta ytorna på södra delen av fastigheten togs sammanlagt fyra arkeobotaniska prover. Jordprov PM togs brukningslagret 1004, på det brända trägolvet I provet förekom rester efter både ogräs och ängsväxter, vilket i stadsmiljöer ofta tyder på djurhållning. Det fanns även rester efter säd och trådar från textilier. Vid förundersökningen framkom ett fragment av ett grövre tyg vika troligtvis var från samma källa. Tygfragmenten är sannolikt resterna efter säckar som använts till förvaring. Tillsammans visar föremål och makroskopiska fynd på en relativt ostädad miljö och att byggnaden troligen varit en ekonomibyggnad/bod. På gårdsytan öster om huskonstruktionen analyserades det yngre odlingslagret, 1001, genom jordprov PM Ytan tolkas varit i bruk efter branden i byggnaden och jorden innehöll en hel del fragmenterad keramik som följt med kompost ut i odlingsjorden. Med anledning av att odlingslagret täcktes av ett lock med den recenta utjämningen 1000, fanns förhoppningar om att lagret var intakt och provet skulle kunna ge en bild av ytans senaste användningsfas. Men tyvärr kund inga odlade växter urskiljas i provet. Däremot fanns tecken på att odling av någon form förekommit då proverna visade på små mänger dynga och mat-/spisavfall samt en aktiv väl syresatt sfär med insekter, daggmaskar och puppor. I provet påträffades en större mängd fröer från fläder. Det är möjligt att ett fläderträd stått på platsen när jorden odlades, alternativt senare då fröer kan ha förts ner i marken på grund av exempelvis myror, så kallad bioturbation. Under det yngre odlingslagret, 1001, fanns konstruktionslager 1005 och 1010, som tolkats varit hårdgjorda grusade trampytor ute på gårdsplanen. Med anledning av att de skilde sig något i struktur dokumenterades de separat. Lager 1010 var något mer kompakt. Konstruktionslager 1005 hade ett antal tydliga horisonter av varvad sand och grus med tunna linser av humös brukning. Prov PM togs i förhoppning att fånga funktionsspår i dessa brukningshorisonter. Samtida med den hårdgjorda ytan 1005, och dess troliga brukningar - men ovan 1010, låg det avsatta lagret som ackumulerats utanför tröskeln till rummet. Detta brukningslager, 1020, var även det uppbyggt av skikt som avsatts under en tids brukning, varför prov PM togs för analys. Dessa provanalyser gav endast spår av små mängder fröer som representerar bakgrundsbruset av fröer som finns på öppna platser i historiska stadsmiljöer, men visade tyvärr inte på någon utmärkande aktivitet. Sammanfattning och tolkning Spåren av en den utbrända huskonstruktionen i hörnan av Östra Vallgatan och Borgmästaregatan, Kv. Nålmakaren 10 är troligtvis från 1700 talets första hälft. De fragmentariska fynden av keramik i form av koppar, fat, skålar och grytor, av såväl rödgods som i fajans och porslin, ger en bild av vanliga vardagsföremål. Skärvorna återfanns inte på rummets brända

19 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 17 Figur 9. Förmultnade rester av tre träplankor öster om väggsyll 1021 och bodens entré som framkom i konstruktionslager Från söder. Foto: Pia Svensson golv utan i raseringen över och i lagren utanför huset. Detta tyder på att rummet troligen inte brukats som bostad. Spåren av brukning på trägolvet visar på en relativt ostädad miljö med ängsväxter, ogräs och säd vilket indikerar att det funnits någon sorts djurhållning på gården. Spår av säckväv indikerar att där funnits säckar, eventuellt för förvaring, och stärker bilden av en bod av typen ekonomibyggnad. Boden, som mätte cirka 5,5 3 meter, kan mycket väl varit sammanbyggt med ett boningshus. Norr om det brända golvet fanns delar av ett stenfundament som kan har tillhört fortsättningen på huset och utgjort grundkonstruktionen för en spis/ugn med skorsten. Ytan närmast norr om stenfundamentet var däremot så stört av moderna nedgrävningar att inga äldre konstruktioner fanns bevarade. Ingången till boden fanns i östra kortsidan med en kraftig tröskelsten vid dörren. Entrén kan under en tid ha varit inbyggd med en förstukvist då en något fragmentarisk stenrad låg cirka en meter öst om tröskeln och där emellan fanns förmultnade rester av tre träplank. Flertalet horisonter av hårdgjorda ytor med tunna skikt av brukning emellan låg på gårdsplanens sydöstra del. Detta tyder på att ytan varit öppen och använts under en längre tid. Vid förundersökningen observerades spår av förmultnade träplank i västra profilen av sökschakt 7 (Svensson 2016, figur 7) som då drogs över gårdsytan. Inga plank kunde dock hittas vid slutundersökningen, men de kan, tillsammans med de fragmentariska plankorna öster om bodentrén, utgjort en kavelbro eller dylikt på gårdsplanen.

20 18 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg Längst i öster, utmed Östra Vallgatan, fanns en långsmal odlad yta, eventuellt rester efter en odlingsbänk. Inga spår av vad som odlats kunde urskiljas i de makrofossila proverna. En första analys visade endast på vanligt arkeobotaniskt storstadsbrus och proverna kasserades således. Däremot fann vi i odlingslager A1024 ett kopparmynt daterat till Denna datering ger oss en bild av att huset med tillhörande bod kan ha varit en av de fastigheter som förstördes vid någon av bränderna 1767 eller 1768, då samtliga hus norr om Torggatan förstördes. Efter branden på fastigheten, när boden förstördes täcktes gårdsytan i sydost av ett odlingslager. Även här i lager, 1001, är det oklart vad man kan ha odlat. Den arkeobotaniska analysen gav tyvärr en osäker bild, då lagret tolkas vara påverkat vid avröjningar under 1800 och 1900-tal. Referenser Broberg, B Varberg. Rapport. Medeltidsstaden 31. RAÄ och SHM. Stockholm. Connelid, P. & Zedig, H Medeltid vid Gamla Köpstad. Långa vågor Länsantikvariens årsredogörelse Länsstyrelsen Halland Kulturmiljöenheten. Nordqvist, B Stadinn i Aranesi den medeltida handelsplatsen vid Årnäs by. UV Väst Rapport 2003:27. Rosén, C Titthål i Getakärr. Antikvariska kontroller i det äldsta Varberg. Riksantikvarieämbetet, UV Väst Rapport 2007:10. Sandklef, A Varbergs stads historia. Varberg Svensson, P Spår av en stadsgård i Varberg. Arkeologisk förundersökning. Rapport. SHMM 2016:112. Administrativa uppgifter SHMMs dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMMs projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM2016:106. Undersökningstid: juli 2016l. Projektgrupp: Pia Svensson (Projektledare), Glenn Johansson och Lina Håkansdotter. Underkonsulter: Maria Paring, Makroskopisk analys. SHMM, Arkeologerna Mölndal. Exploateringsyta: 250 kvadratmeter. Undersökt yta: 250 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 63D3DS Varberg. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Sweref99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: F1 F75 förvaras hos Arkeologerna, Statens historiska museer, Mölndal, i väntan på fyndfördelningsbeslut.

21 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 19 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell ID Typ Beskrivning 1000 Utjämningslager Sandigt utjämningslager med recent rivningsmaterial och sand Odlingslager Mörk brunt humöst lager i varierande tjocklek. Anlagt öster om boden efter branden. Rikt på föremål Avfallslager Gråaktigt avfalls-/utkastlager, utan föremål, på gårdsytan Raseringslager Svart koligt raseringslager över huskonstruktionen bestående av fönsterglas, trä och tegelsten omrört med taktegel Brukning på golv Tunn horisont av humös brukning, bäst bevarad på trägolv Inga föremål Konstruktionslager Grus-/stenlagd yta i flera tunna horisonter av sot, kalkbruk mm tolkade som spår av brukning, nordöst om entré. Något infiltrerad av recent material. I detta lager framkom förmultnade rester av n-s gående träplank. Eventuellt rester efter en kavelbro eller förstukvist Odlingslager Yngsta horisonten, något omrört ljusbrunt odlingslager på Yta B. cirka 10 cm tjockt Odlingslager Äldsta odlingshorisonten, ca 25 cm tjockt, med mörkbrunt sandigt humöst och homogen jordmån under 1007, på yta B Trägolv Brända plank i öst-västlig riktning. Fläckvis bevarat golv Konstruktionslager Hårt packad yta öster om entré. Har brukning/trampyta i horisonter mellan sig vilket tyder på generationer av utjämning 1013 Utjämningslager Sandigt humöst lager med omrörda stenar och sand som troligen påverkats vid en recent avröjning. Eventuellt rester efter stenlagd gårdsyta på fastighetens östra sida Sättsand Sättsand under stensyllar, golv och golvreglar i huset Golvreglar Golvreglar som ligger i nord sydlig riktning under golvet Sten ö om bod Stenar som bildar en linje/syll med 1016, öster om entré och konstruktionslager 1005 och Oklar funktion men eventuell syll för förstukvist eller stabiliserande stenar för en kavelbro på gårdsytan (se 1005) Sten ö om bod Stenar som bildar en linje/syll med 1016, öster om entré och konstruktionslager 1005 och Oklar funktion men eventuell syll för förstukvist eller stabiliserande stenar för en kavelbro på gårdsytan (se 1005) Stensyll i väst Stora syllstenar som lagts ut vid etableringen av huset i samband med sättsand 1014 som ligger under och mellan övre och undre lagret av stensyll. I väst är det en tydlig väggsyll medan i n/v hörnet kan röra sig om ett spisfundament Sten u golv Två stenar under trägolv, troligen stabiliserande funktion likt golvreglar Trampyta ute Horisonter av brukning utanför tröskelsten i syll Stensyll i öst+ tröskelsten Syllstensrad i n-s riktning, husets östra vägg med en flat tröskelsten á 110x35 cm Väggregel En 3-4 cm tjock och 1.8m meter lång regel utmed utsidan av östra stensyllen. Eventuell tillhörande konstruktionen med de förmultnade planken i Odlingslager Västra delen av en smal korridor med odlingsjord utmed östra sidan av UO Odlingslager Östra delen av en smal korridor med odlingsjord utmed östra sidan av UO. Fynd av 1öres kopparmynt från Naturlig sand Gul naturlig sand under konstruktionslagren för hus och gårdsyta. Omgärdar stenar 1030 längst i öst där grå silten ligger kloss an Konstruktionslager Konstruktionslager under såväl huset som i östra delen av UO där lagret innehöll störda stenar. Lagret har troligen störts vid någon av avröjningarna. Under huset var lagret välbevarat och innehöll raseringsmaterial troligen från äldre konstruktioner Nedgrävning Nedgrävning för syllsten, tröskel och väggregel i östra väggen av boden Fyllning Fyllning runt syllstenar och tröskelsten 1021 samt väggregel 1022 i östra väggen av boden Naturlig silt Grå silt som låg upp mot stenar Silten tolkades först som fyllning i en nedgrävning men härkomst och ev funktion står oklar Sten Stora och mindre stenar som bildade en otolkad linje i VNV OSO, i östra kanten av den naturliga sanden Silt 1029 låg upp mot dessa.

22 20 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg Bilaga 2. Fyndtabell Fynd nr. IntrasisId Material Sakord Antal Fragmenteringsgrad Vikt (g) Anmärkning Bränd lera Kritpipa 1 Fragment 4, Glas Butelj 1 Fragment 1, Keramik Fat 1 Fragment 38, Keramik Fat 1 Fragment 30, Keramik Fat 1 Fragment Keramik Fat 1 Fragment Keramik Skål 1 Fragment 17, Keramik Fat 1 Fragment Keramik Fat 1 Fragment 21 sek.bränd Keramik Fat 1 Fragment Keramik Fat 1 Fragment 14, Keramik 1 Fragment Keramik Kruka 1 Fragment 12, Keramik Kruka 1 Fragment Keramik Fat 1 Fragment 3, Keramik Kruka 1 Fragment 15, Keramik Kruka 1 Fragment Keramik Kruka 1 Fragment Keramik Fat 1 Fragment 0, Keramik Fat 1 Fragment Keramik Fat 1 Fragment 2, Bränd lera Kritpipa 9 Fragment Keramik Kopp 2 Fragment Keramik Fat 1 Fragment 0, Keramik Fat 3 Fragment 10, Keramik Fat 1 Fragment Glas Butelj 1 Fragment 2, Keramik Fat 3 Fragment 11, Keramik Fat 1 Fragment Keramik 1 Fragment 0, Keramik 1 Fragment 2,5 propp Bränd lera Kritpipa 12 Fragment 36, Glas 3 Fragment 3, Glas Flaska 1 4 målad Glas Butelj 2 Fragment 13, Metall Föremål 4 Defekt 27 spik Keramik Fat 1 Fragment 0,5 kant Keramik Fat 1 Fragment 15 kant Keramik Fat 1 Fragment 2 ev yngre än 1700tal Keramik Fat 3 Fragment 6, Slagg Slagg 1 Fragment 0, Glas Butelj 2 Fragment 9, Keramik Fat 1 Fragment 2, Keramik Kopp 1 Fragment 0, Glas Butelj 1 Fragment 0, Keramik 1 Fragment 4, Keramik Krus 2 Fragment 33,5 Angoberad Keramik 1 Fragment 0, Keramik Fat 1 Fragment 9 Hemrad dekor. brätte Keramik Fat 24 Fragment 67, Keramik Fat 1 Fragment 18 Botten Keramik Fat 1 Fragment 22,5 kant

23 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 21 Fynd nr. IntrasisId Material Sakord Antal Fragmenteringsgrad Vikt (g) Anmärkning Bränd lera Kritpipa 1 Fragment 0,5 skaft Keramik Fat 1 Fragment Keramik Fat 2 Fragment 0,5 div Keramik Fat 1 Fragment 18,5 skrafiti,piplerdekor Bränd lera Kritpipa 2 Fragment 5 skaft Bränd lera Kritpipa 1 Fragment 0,5 skaft Keramik Fat 1 Fragment 0, Keramik 1 Fragment 0, Keramik Fat 1 Fragment Bränd lera Kritpipa 11 Fragment 24 skaft Glas 1 4 rec.glasmosaik Keramik Kruka 4 Fragment Keramik 2 Fragment 0, Keramik Kruka 2 Fragment Bränd lera Kritpipa 1 Fragment 2 skaft Bränd lera Kritpipa 3 Fragment 5 skaft Keramik Skål 1 Fragment Keramik 5 Fragment 55 kasserat Keramik Fat 2 Fragment 18,5 piplerdekor Keramik Kruka 1 Fragment 19, Keramik Fat 4 Fragment Glas Pärla 1 Defekt 0, Glas Fönsterglas 1 Fragment 4,5

24 22 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg Bilaga 3. Makroskopisk analysrapport Maria Paring Bakgrund och syfte Under en arkeologisk slutundersökning inom fornlämning Varberg 62:1 på fastigheten Kv Nålmakaren 10, togs sex jordprover. Tre togs i det som tolkades som odlingshorisonter, två i konstruktionslager för att spåra eventuell brukning i tramphorisonter och ett i samband med ett bränt trägolv. Frågeställningarna inför den makroskopiska provtagningen berörde främst vilka agrara kontexter och tecken på stadsodling som kan ses i den makrofossila analysen från Nålmakaren 10, samt indikationer på övriga aktiviteter i de arkeologiska lämningarna. På fastigheten finns rester av en bränd byggnad från 1700-talet och några öppna ytor som kan ha använts för odling. Ett yngre hus har funnits på platsen, men demonterades i samband med omstruktureringen av fastigheten under 1960-talet. I samband med detta utjämnades ytan med sand. Metod Makroskopisk provtagning genomfördes av arkeologerna under utgrävningens gång. Proverna skickades in till analys och innehöll i genomsnitt en torrvolym mellan 2,5 till 3,8 liter jord per prov. Flotation av proverna skedde i enlighet med en metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades i genom såll med maskvidd 5mm och 0,5mm. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Materialet identifierades under ett stereomikroskop med 5 45 gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. I det följande anges alla typer av fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som fröer eller frukter. Materialets källvärde Då odlingsjord kontinuerligt brukas, krävs det att jorden rörs om genom plogning och plöjning och att det tillsätts gödsel och jordförbättring. Bearbetningen behövs för att syresätta jorden vilket ökar nedbrytningen, vilket i sin tur frigör näringsämnen som kan tas upp av växterna. Genom den ökade nedbrytningen försvinner ömtåligt material snabbt. Kvar finns en tillfällig anrikning av mer motståndskraftigt växtmaterial, exempelvis vissa fröer. Att ha i åtanke vid analyser av odlingsjordar som används kontinuerligt, är att det främst är de senaste decenniernas växtmateriel som speglas i proverna. Det kan finnas rester av forntida material i form av förkolnade växter och ben, men utan datering är det svårt att skilja dem från det moderna materialet. Felkällor Då odlingslager 1001 har varit täckt av ett utjämningslager skulle detta kunna ha skapat en relativ syrefattigmiljö där oförkolnade fröer skulle kunna ha bevarats. I sådana fall skulle organiska materialet ge en signal om ytans sista användningsfas innan utjämning. Då det är osäkert om det finns ett glapp i stratigrafin på grund av eventuell avschaktning i samband med utjämningen är det svårt att avgöra om

25 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 23 de oförkolnade fröerna är från tiden precis innan 1960 eller tidigare. Mest troligt är att de är från en äldre fas, då inga spår av igenväxning eller annan markanvändning gick att spåra i proverna. Proverna från odlingskontexterna 1007 och 1008 innehöll stora mängder förna i form av rottrådar och fröer som är mer motståndskraftiga mot nedbrytning, bland annat svinmålla och hallon. Det är tydligt att den provtagna jorden är en del av en aktiv biologisk horisont där material av mindre fraktioner kontinuerligt kan ha omlagrats till tiden innan utjämningsmassorna lades på. Då främst motståndskraftiga fröer och rottrådar påträffades antas provet tagits i en zon där ömtåliga fröer har förmultnats. Det är därför inte troligt att odlingsväxter från och 1800 tal har bevarats. Brukningslagret på det brända golvet 1004 var täckt av raseringsmassor och på det ett utjämningslager, vilket skulle kunna ha skapat en relativt sluten kontext. Men i provet från brukningslagret ser vi två olika händelser. Den ena är representerad av ett material som har förkolnat, detta kan ha skett i samband med husbranden. Dessutom finns obrända fröer, bland annat av fläder. Över hela ytan påträffas oförkolnade fröer från fläder och en anrikning syns i odlingslager 1001 som ligger stratigrafiskt högre upp än både 1020, 1004 och Detta gör det troligt att fläderträdet tidigast stod på platsen samtidigt med lager 1001, eller senare, och att fröerna i proverna från äldre lager är spår av bioturbation. Analysresultat I den bifogade tabellen har material kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1 3 punkter. En punkt motsvarar enstaka fragment (1 5 st) av olika material. Två punkter motsvarar att fragmenten är närvarande i alla subsamplingar av provet. Tre punkter visar på en dominans av materialet i hela provet. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. Samtliga fröer är räknade då platsen är komplex och då förklaringar kan ges utifrån både förkolnade och obrända fröer. Diskussion Stadsodling Tre makrofossilprover togs i olika odlingskontexter 1001, 1007 och Frågeställningen berörde huruvida det gick att se spår efter agrara kontexter och odlingsväxter i materialet. Det yngsta lagret 1001 ligger i den sydöstra delen av ytan intill den brända byggnaden. Ytan antas vara använd som odlingsyta efter branden och prov togs för att spåra aktiviteter efter brukningen. Inga odlade växter kunde dock urskiljas i proverna. Tecken på odling i övrigt ges av spår efter gödsling i form små mängder av dynga och mat-/spisavfall, samt en aktiv väl syresatt sfär med insekter, daggmaskar och puppor. I provet påträffades även en större mängd fröer från fläder. Det är möjligt att ett fläderträd har stått på platsen under tiden för odlingsjorden, alternativt senare då fröer kan ha förts ner i marken på grund av bioturbation. De övriga två proverna från odlingslager, 1007 och 1008, kommer från den nordvästra delen av ytan. Proverna hade en dominerande mängd av rottrådar. Rottrådar indikerar en hög bioturbation i marken, vilket medför att ömtåliga fröer förmultnar snabbare. Det är därför inte troligt att odlingsväxter från 1700 och 1800 tal har bevarats

26 24 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg i lager 1007 eller Odlingslager 1007 ligger stratigrafiskt över Andel obrända fröer av ängsväxter och bär som indikerar dynga respektive latrin ökar i prov Det ger än starkare indikation på bearbetning av jorden genom gödsling och därmed odling. Vilken tidsperiod det rör sig om är dock svårt att avgöra. Förkolnat material som kan indikera odling är spår efter mat-/spisavfall, till exempel säd och träkol, vilket användes som markförbättring av jorden. Förkolnad säd och träkol förekommer i båda kontexterna. I båda proverna påträffas även små mängder av fröer från fläder som antas komma från yngre kontexter. Området runt och i den brända byggnaden Makrofossilprov var insamlat i ett bränt lager, 1004, inuti byggnaden. Frågeställningen berörde om provet kunde ge någon information angående användningen av byggnaden. Materialet i proverna visade på att byggnaden förmodligen har varit en bod, då rester efter både ogräs, ängsväxter (som i stadsmiljöer indikerar djurhållning) och säd visar på en relativt ostädad miljö. Små rester av textilier kan indikera på säckar som kan ha används till förvaring. Makrofossilproverna tagna i konstruktionslager 1005 och 1020, för att spåra brukning, gav endast små mängder fröer som representerar bakgrundsbruset av fröer som finns på öppna platser i de flesta historiska städer. Referenser Cappers, R, T. T., Neef, R. & Bekker, R- M Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen. Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd

27 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 25 Tabell 1. Analysresultat makrofossilanalys Varberg 62:1 RAÄ 62:1 PM Strategrafiskt objekt Äng/Betesmark Övrigt Odlat Insamlat Ogräs Kontext Volym (Liter) 2,6 2,5 3,8 3,5 2,5 Barr ospec. Oförkolnat växtmaterial Rottrådar Träflis Vedartade växter Träkol Daggmaskkokonger Fauna rester Insekter Puppor Snäckor (olika arter) Mossa Mossor (olika) Animaliska matrester Brända däggdjurs- & fågelben Däggdjurs- & fågelben Bränd lera Koks Hantverks- /byggavfall Metallsmältor Mineralsmältor Slagg Trådar Klätt Agrostemma githago 2 Daggkåpa Alchemilla spp 1 Gråstarr Carex canescens -type 1 Slankstarr Carex flacca - type Slankstarr (förkolnat) Carex flacca -type 1 1 Starr (förkolnat) ospec. Carex spp. 6 1 Gräs (ospec.) Poaceae indet. 1 Brunört (förkolnat) Prunella vulgaris 1 Bergsyra Rumex acetosella 5 Bergsyra (förkolnat) Rumex acetosella 14 1 Småsäv Scirpus/Eleocaris spp. 1 Småsäv (förkolnat) Scirpus/Eleocaris spp. 1 Råglosta Bromus secalinus 1 Svinmålla-typ Chenopodium album -type Revormstörel Euphorbia helioscopia 1 Bolmört Hyoscyamus niger 1 Gåsört (förkolnad) Potentilla anserina 1 Nattskatta Solanum nigrum 4 1 Hallon Rubus ideaus 40 4 Björnbär (ospec.) Rubus sect. Rubus subg. Rubus 2 4 Skogsbär Vaccinium spp. 1 Havre (förkolnat) Avena spp. 2 Sädeskorn (förkolnat) ospec. Cerealia indet. 5 1 Korn ospec. (förkolnat) Hordeum vulgare Råg (förkolnat) Secale cereale 1 Fläder Sorbus nigrum Bröd-/kubbvete (förkolnat) Triticum aestivum/compactum 5 Flockblommig (ospec.) Apiaceae sp. 1 Förgätmigejer (ospec. Myosotis spp Problematica (förkolnade) 1 6 Brukning på trägolv Brukning Övre odlinglager Odlingslager Odlinglager Brukning

28 26 Bilaga 4. Konserveringsrapport Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg

29 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg 27

30 28 Boden vid Borgmästaregatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg

31

32 Boden vid Borgmästargatan. Spår av 1700-talsgård i Varberg Med anledning av detaljplan inför byggnation av nya hus på fastighet Kv Nålmakaren 10, i korsningen av Östra Vallgatan och Borgmästaregatan i Varberg, har arkeologiska undersökningar utförts. Resultaten visar att det utmed Borgmästaregatan på fastigheten under 1700-talet funnits minst ett mindre hus. På fastighetens gård, i sydost parallellt med Östra Vallgatan har det legat en mindre odlingsyta, och nordvästra delen en något större gårdsodling som brukats under minst två åtskilda perioder.