Titthål i Getakärr. Antikvariska kontroller i det äldsta Varberg Halland, Varbergs stad, RAÄ 60. Christina Rosén UV VÄST RAPPORT 2007:10

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2007:10 ANTIKVARISKA KONTROLLER Titthål i Getakärr Antikvariska kontroller i det äldsta Varberg Halland, Varbergs stad, RAÄ 60 Christina Rosén

2

3 UV VÄST RAPPORT 2007:10 ANTIKVARISKA KONTROLLER Titthål i Getakärr Antikvariska kontroller i det äldsta Varberg Halland, Varbergs stad, RAÄ 60 Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbild Lekplatsen i Getakärr. Foto: Christina Rosén. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2007:10 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Bakgrund 7 Historik 7 Undersökningsplatserna 12 Metod och dokumentation 12 Tunnbindargränd 12 Lekplatsen 12 Resultat 16 Tunnbindargränd 16 Lekplatsen 17 Utvärdering 17 Referenser 19 Administrativa uppgifter 20 Tunnbindargatan 20 Lekplatsen 20 Bilagor 21 Bilaga 1. Schakt- och anläggningstabell 21 Figurförteckning 22

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Under de senaste åren har flera antikvariska kontroller gjorts vid schaktningsarbeten i Getakärr, det medeltida Varberg. Två av dessa beskrivs här. Vid lekplatsen intill kyrkoruinen i Getakärr fanns spår efter hus och en gårdsplan från den medeltida staden. Inledning I denna rapport beskrivs resultaten från två antikvariska kontroller av schaktningsarbeten i Getakärr, det medeltida Varbergs stadsområde. Den ena gjordes i Tunnbindargränd i södra delen av fornlämningsområdet och den andra gjordes strax öster om kyrkoruinen, i de förmodat centrala delarna av stadsområdet, där en ny lekplats anlagts. Under de senaste åren har ytterligare en antikvarisk kontroll och en förundersökning ägt rum inom Getakärrs fornlämningsområde (i kvarteret Djurläkaren respektive kvarteret Älgen). Resultaten ger anledning till en förnyad diskussion om utbredningen av den medeltida staden och fornlämningsområdets omfattning. Kontrollen i Tunnbindargränd genomfördes som ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet UV Väst och Kulturmiljö Halland medan kontrollen vid lekplatsen gjordes av Riksantikvarieämbetet UV Väst. Bakgrund Historik Varberg har kanske den mest komplicerade historien bland de halländska städerna. En rad platser med urbana funktioner har funnits här från tidig medeltid. Det äldsta tecknet på en urbaniserad miljö i området är ortnamnet Gamla Köpstad, som man velat tolka som en handelsplats och någon form av föregångare till Varbergsstäderna. Gamla Köpstad ligger cirka sju kilometer söder om dagens Varberg och har nyligen undersökts i mindre omfattning. Resultaten visar på aktiviteter från tidig medeltid in i 1400-talet. Här finns ett särpräglat fyndmaterial med keramikfynd som skiljer sig påtagligt från vad som är vanligt på den halländska landsbygden vid samma tid (Connelid & Zedig 2004). Två skeppsfynd från tidig medeltid har påträffats i närheten, de så kalllade Galtabäcksskeppen. Skeppen och handelsplatsen har satts i samband med den omfattande järnframställning som bedrevs i området kring Tvååker och Sibbarp, strax öster om dagens Varberg, under tidig medeltid. Det var en produktion som av allt att döma var i böndernas händer och som snabbt avtog när skogen, en viktig råvaruresurs i sammanhanget, donerades till Sorø kloster på 1190-talet. Det har föreslagits att järnet kan ha skeppats ut via Gamla Köpstad och man har velat identifiera en järnbärarväg från Tvååker ut till havet. Titthål i Getakärr 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 52 Falkenberg, med platsen för undersökningarna markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B 7g Varberg och 5B 7h Träslöv, med undersökningsområdena markerade. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /748. Titthål i Getakärr 9

10 Fig. 4. Ruinen efter kyrkan i Getakärr, byggd kring år Foto: A. Andersson. Ytterligare en möjlig handelsplats från tidig medeltid är Aranäs, en plats som nämns en enda gång i samband med norske kungens härjningar i Halland Man har velat koppla samman Aranäs med Årnäs by, nära Viskans utlopp och en arkeologisk förundersökning visade att det möjligen kan finnas fog för denna uppfattning. Då hittades ett viktlod och ett Hamburg-mynt från 1200-talets andra hälft (Nordqvist 2003). Den äldsta arkeologiskt dokumenterade Varbergsstaden, Getakärr, låg något norr om dagens stadskärna. Ruinen av Getakärrs kyrka är det enda som syns ovan mark idag. Getakärr nämns i Håkon Håkonssons saga, som berör händelser år 1256, men de egentliga urbaniseringskriterierna kommer först på 1300-talet, med ett omnämnande i Erikskrönikan År 1578 dras stadsprivilegierna för Getakärr in. Kyrkan i Getakärr var byggd i gråsten med ett kraftigt västtorn. Dess äldsta delar har daterats till sent 1200-tal eller omkring En mängd mynt samlades in vid en arkeologisk undersökning av kyrkan och de äldsta av dessa är från 1200-talets slut. Resultaten från undersökningen i kyrkan föranledde Albert Sandklef att anta att Getakärr gått tillbaka kraftigt då Ny Varberg anlades i början av 1400-talet (Sandklef 1963). Den arkeologi som har bedrivits i Getakärr har varit i form av en rad förundersökningar och ingen större slutundersökning har genomförts. Trots att en mycket liten del av stadsområdet undersökts har det varit möjligt att i huvudsak avgränsa stadens utbredning. Den äldsta bebyggelsen har daterats till 1200-talets andra hälft. Troligen var den då ganska gles men tätnade sedan snabbt. En rad föremål hittades i schakten och keramiken visar på omfattande kontakter utöver de lokala (Carlsson 1983; Lundqvist & Stibéus 1994; Rosén 1997). Från 1200-talets senare del är också Varbergs slott, uppfört av den landsflyktige greve Jakob med stöd av norske kungen. Dagens fästning är till stora delar ett resultat av en kraftig om- och tillbyggnad under 1600-talets förra hälft, men medeltida byggnader finns kvar runt den inre borggården (Broberg 1982; Sandklef 1963). 10 UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

11 Fig. 5. Stadsområdets troliga utbredning utifrån de undersökningar som gjordes på 1980-talet. Ur Carlsson Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /748. Titthål i Getakärr 11

12 Ny Varberg anläggs cirka 4 km nordost om Getakärr omkring år Ny Varberg kom att få en påtaglig betydelse som handelsstad, trots att den åtskilliga gånger härjades i samband med krigshändelser under 1500-talet. Efter att staden skövlats under Kalmarkriget 1611 beslutade Kristian IV att staden skulle flyttas till ett läge betydligt närmare fästningen och så skedde också år När Ny Varberg lagts ned, anlades det nya Varberg 1613 på en höjdsträckning omedelbart nordost om slottet, Varberg på Platsarna. Den nya staden var en garnisonsstad och den forna handelsverksamheten hade minskat betydligt, även om staden blev stapelstad år År 1666 ödelades Varberg på Platsarna av en brand och staden flyttades därefter till sitt nuvarande läge (Broberg 1982). I de båda yngsta Varbergsstäderna har mycket lite arkeologi bedrivits. Undersökningsplatserna Tunnbindargränd är en liten gata som löper i ungefär nordost-sydvästlig riktning i den södra delen av fornlämningsområdet. På den äldsta kartan från 1778 är detta område i huvudsak ängsmark, med en mindre åkeryta, och i den södra delen en liten bergknalle som än idag är synlig i stadsbilden, strax norr om Folket Hus. Först kring sekelskiftet 1900 blir denna del av staden utbyggd. Området kring kyrkoruinen, där lekplatsen ligger, är idag ett parkområde. Det har inte varit bebyggt i någon nämnvärd utsträckning efter Getakärrs nedläggning På kartorna från 1778 och 1855 är området åker- och ängsmark med ett impediment i form av en bergknalle, som nu delvis är bortsprängd. Metod och dokumentation Tunnbindargränd Schaktningsarbetena i Tunnbindargränd följdes genom att en arkeolog närvarade då förmodat orörda gatupartier schaktades upp. Därutöver granskades redan upptagna schakt i syfte att undersöka förekomsten av eventuella kulturlager i schaktväggarna. Någon digital inmätning gjordes inte, då resultaten var så ringa. Det undersökta gatupartiet har markerats på figur 3. Lekplatsen Utgångspunkten för arbetet var att markarbetena för lekplatsen skulle följas så att kulturlager och konstruktioner inte skulle förstöras. Själva anläggandet av lekplatsen gick till så, att man först schaktade ned centimeter i marken på de ställen där lekredskapen skulle placeras, satte dit dem och sedan fyllde på med ett centimeter tjockt sandlager. Storleken på dessa gropar varierade mellan 1 1 och 4 4 meter Vid schaktningen grävde maskinen skiktvis ned till rätt nivå. Kulturlagren genomsöktes med skärslev och konstruktioner rensades fram och dokumen- 12 UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

13 0 100 m Fig. 6. Tunnbindargränd sedd i relation till kartan från Dagens gatunät och bebyggelse har lagts över den gamla kartan. Karta LMV M79-1:2, bearbetning C. Rosén. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /748. Titthål i Getakärr 13

14 0 100 m Fig. 7. Området kring kyrkoruinen på kartan från 1855 med dagens gatunät och bebyggelse inlagda, liksom undersökningsschakten. Vid denna tid var området åkermark. Notera att Gamleby kyrkogård har markerats. Karta LMV M79-1:23, bearbetning C. Rosén. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

15 0 50 m Fig. 8. Plan över undersökningsområdet med schakten markerade, liksom läget för husgrunden A103. Siffrorna hänvisar till schakttabellen, bilaga 1. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /748. Titthål i Getakärr 15

16 Fig. 9. Syllstenarna i schakt 102. Foto: C. Rosén terades. Inga konstruktioner togs dock bort utan de som påträffades ligger kvar under lekplatsen. Anläggningar och schakt mättes in med GPS. Resultat Tunnbindargränd Grävarbetena i Tunnbindargränd berörde i huvudsak redan befintliga schakt. På ett kortare parti schaktade man dock i orörd mark. Inga medeltida eller andra kulturlager påträffades. Spridda fynd av talskaraktär påträffades ställvis. De härrör sannolikt från utgödslat material och togs ej tillvara. Området är åkermark i det äldre kartmaterialet. 16 UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

17 Lekplatsen I groparna påträffades kulturlager (delvis omrörda), en stenläggning (eller stenlagt golv) och en förmodad syllstensrad. I kulturlagren fanns fynd av blandad karaktär, i huvudsak från nyare tid. Dessa insamlades ej utan kvarligger på plats. De tydligaste lämningarna fanns i den nordvästra delen av undersökningsområdet. Schakt 100 och 101 innehöll ett mörkbrunt/svart kulturlager med ett rikligt innehåll av djurben. Enstaka järnföremål, tegelkross, skärvor av yngre rödgods och en kinesisk porslinsskärva fanns också i detta lager. Lagret var cirka 20 centimeter tjockt och därunder kom ljus sand. Om det finns ytterligare kulturlager under sanden gick inte att avgöra. I schakt 102 påträffades en trolig stensyll, lagd med cirka 30 centimeter stora stenar i dubbla rader. I anslutning till stenarna fanns det kol och bränd lera. Enstaka skärvor av yngre rödgods påträffades också i detta schakt. I schakt 104 låg en stenläggning, sannolikt en gårdsplan, med ganska små stenar (cirka 10 centimeter i diameter) strax under markytan, inbäddade i samma slags kulturlager som beskrivits ovan. Schakt 105 och 106 låg upp mot impedimentet och här var kulturlagret mer matjordsaktigt och fyndfattigt. Se vidare schaktbeskrivningen, bilaga 1. I området söder om impedimentet var kulturlagret mer matjordsliknande och innehöll fynd av yngre karaktär fönsterglas, flintgods och yngre rödgods. Här var också djurbenen betydligt färre. Närmast bergknallen fanns också sprängsten i groparna och detta område var tydligt omrört i samband med att man sprängt bort delar av impedimentet. Lämningarna i undersökningsområdets nordvästra del kan delvis härröra från staden Getakärr. Stensyllen, stenläggningen och delar av fynden skall sannolikt dateras till den yngsta stadstiden på 1500-talet. Huruvida det finns äldre lämningar under dem som nu dokumenterats går inte att avgöra. Av hänsyn till lämningarna grävdes inga djupschakt. Vid eventuellt kommande markingrepp i området måste möjligheten att påträffa kulturlager också från tal beaktas. I kulturlagren fanns också yngre fynd, i princip från hela den tid området brukats till åkermark. Sannolikt är det fråga om föremål som följt med utgödslingen. En viktig iakttagelse är att kulturlager och anläggningar ligger mycket ytligt, i stort sett direkt under grästorven. Det innebär att alla slags markarbeten i detta område riskerar att beröra äldre lämningar. Utvärdering Av de två antikvariska kontroller som avrapporterats här var det bara den som gjordes i närheten av Getakärrs kyrkoruin som gav resultat i form av kulturlager, anläggningar och fynd. I Tunnbindargränd kunde inga spår av stadslager iakttas och detsamma gäller för den antikvariska kontrollen i kvarteret Djurläkaren 2005 och förundersökningen i kvarteret Älgen Vid undersökningar i kvarteret Tattarkullen 1980 kunde inte heller några lämningar iakttas. Den bild av Getakärrs stadsområde som Kristina Carlsson skisserade 1983 har egentligen inte förändrats. Titthål i Getakärr 17

18 0 100 m Fig. 10. Kristina Carlssons skiss av stadens utredning jämförd med de senaste årens undersökningar. Endast området för lekplatsen faller inom det tänkta stadsområdet och det var också endast här som kulturlager och anläggningar påträffades. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

19 Ser man till hela fornlämningsområdet så är det mycket små områden som har undersökts. Det rör sig om schakt och enstaka mindre ytor och det går inte att dra några mer omfattande slutsatser utifrån dessa undersökningar. Hypotetiskt kan man dock anta att staden haft sitt centrala parti, med den mer omfattande bebyggelsen, i ett begränsat område kring kyrkan. Hur de övriga ytorna inom fornlämningsområdet har nyttjats kan vi egentligen inte säga något om idag. I det äldsta kartmaterialet benämns detta område Gamle Bys Gärde och består av åker- och ängsmark. Det är mycket möjligt att markanvändningen var densamma under medeltid. Fornlämningsområdet är stort och av allt att döma avgränsat utifrån Gamlebys gärde på kartan från Själva stadsbebyggelsen har uppenbarligen varit mycket mindre. Man kan dock inte utesluta att andra aktiviteter, knutna till staden, finns inom detta större område. En helt okänd faktor i sammanhanget är den hamn som skall ha funnits enligt en uppgift från 1366 (Broberg 1982). Ett läge för hamnen vid kvarteret Tattarkullen har föreslagits. Detta parti går ut i den tidigare strandkanten som den ser ut på kartan från Området beskrivs som sandagtig odugelig Mark och några närmare upplysningar ges inte. Även området något längre söderut, mot dagens järnvägsstation är intressant ur denna synpunkt. Vid kommande markarbeten i dessa delar av fornlämningsområdet är det alltså av vikt att man uppmärksammar möjligheten att påträffa spåren efter hamnen. Referenser Broberg, B Varberg. Rapport. Medeltidsstaden 31. RAÄ och SHM. Stockholm. Carlsson, K Getakärr en arkeologisk provundersökning i Varbergs medeltida stadsområde. Rapport UV 1983:25. RAÄ och SHM. Connelid, P. & Zedig, H Medeltid vid Gamla Köpstad. Långa vågor Länsantikvariens årsredogörelse Länsstyrelsen Halland Kulturmiljöenheten. Lundqvist, L. & Stibéus, M Två arkeologiska undersökningar i gamla Varberg Getakärr. Arkeologiska resultat UV Väst 1994:17. Riksantikvarieämbetet. Nordqvist, B Stadinn i Aranesi den medeltida handelsplatsen vid Årnäs by. UV Väst Rapport 2003:27. Rosén, C Kulturlager i Getakärr fornlämning Raä 60, kv. Renen 10, Varberg, Halland. Internrapport UV Väst Sandklef, A Varbergs stads historia. Varberg. Titthål i Getakärr 19

20 Administrativa uppgifter Tunnbindargatan Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt:. Undersökningstid: november 2006 februari Projektgrupp: Christina Rosén, Riksantikvarieämbetet UV Väst och Anders Håkansson, Kulturmiljö Halland. Exploateringsyta: 150 löpmeter. Undersökt yta: 150 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 5B 7g Varberg och 5B 7h Träslöv Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga fynd samlades in. Lekplatsen Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2007:002. Undersökningstid: 6 8 februari Projektgrupp: Christina Rosén. Exploateringsyta: cirka 1800 kvadratmeter. Undersökt yta: cirka 1800 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 5B 7g Varberg och 5B 7h Träslöv. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Digitala foton med Unr 4655:1 4. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga fynd samlades in. 20 UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

21 Bilagor Bilaga 1. Schakt- och anläggningstabell Schaktnr Storlek Beskrivning Anläggning m Direkt under grästorven kom ett cm tjockt kulturlager med rikligt med djurben och tegelkross samt enstaka järnföremål och skärvor av rödgods samt en skärva kinesiskt porslin. Under detta ljus sand, därefter grävdes ej djupare m Som schakt 100, men något färre djurben m Kulturlager som schakt 101. Cirka 15 cm under markytan kom en stensyll med dubbla rader av cirka 30 cm stora stenar. I anslutning till stenarna låg kol och bränd lera. Fynd av yngre rödgods m Kulturlager som schakt 101. Cirka 5 10 cm under markytan kommer en stenläggning med cirka 10 cm stora stenar. Fynd av yngre rödgods och kinesiskt porslin A103, stensyll med dubbla stenrader Stenläggning, ej inmätt m Schakten grävdes nära impedimentet. Kulturlagret var tunnare och mer matjordsaktig. Färre fynd m Som schakt m Matjordsaktigt kulturlager direkt under grästorven. Fynden är av något yngre karaktär än i schakt ; fönsterglas, flintgods, järnskrot och yngre rödgods. Färre djurben Som schakt 107, dock med ett visst innehåll av sprängsten Som schakt Som schakt Som schakt Som schakt 107 Titthål i Getakärr 21

22 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningarna markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 52 Falkenberg, med platsen för undersökningarna markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B 7g Varberg och 5B 7h Träslöv, med undersökningsområdena markerade. Skala 1: Fig. 4. Ruinen efter kyrkan i Getakärr, byggd kring år Foto: A. Andersson Fig. 5. Stadsområdets troliga utbredning utifrån de undersökningar som gjordes på 1980-talet. Ur Carlsson Fig. 6. Tunnbindargränd sedd i relation till kartan från Dagens gatunät och bebyggelse har lagts över den gamla kartan. Karta LMV M79-1:2, bearbetning C. Rosén Fig. 7. Området kring kyrkoruinen på kartan från 1855 med dagens gatunät och bebyggelse inlagda, liksom undersökningsschakten. Vid denna tid var området åkermark. Notera att Gamleby kyrkogård har markerats. Karta LMV M79-1:23, bearbetning C. Rosén Fig. 8. Plan över undersökningsområdet med schakten markerade, liksom läget för husgrunden A103. Siffrorna hänvisar till schakttabellen, bilaga Fig. 9. Syllstenarna i schakt 102. Foto: C. Rosén Fig. 10. Kristina Carlssons skiss av stadens utredning jämförd med de senaste årens undersökningar. Endast området för lekplatsen faller inom det tänkta stadsområdet och det var också endast här som kulturlager och anläggningar påträffades UV Väst Rapport 2007:10. Antikvariska kontroller

23

24 Under de senaste åren har flera antikvariska kontroller gjorts vid schaktningsarbeten i Getakärr, det medeltida Varberg. Två av dessa beskrivs här. Vid lekplatsen intill kyrkoruinen i Getakärr fanns spår efter hus och en gårdsplan från den medeltida staden. ISSN