Nya titthål i Getakärr

Transkript

1 uv väst rapport 2008:8 antikvarisk kontroll Nya titthål i Getakärr Antikvarisk kontroll i det äldsta Varberg Halland, Varbergs stad, kv. Renen 10, RAÄ 60 Christina Rosén

2

3 uv väst rapport 2008:8 antikvarisk kontroll Nya titthål i Getakärr Antikvarisk kontroll i det äldsta Varberg Halland, Varbergs stad, kv. Renen 10, RAÄ 60 Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: (tidigare Bildredigering Gundela Lindman Layout Gundela Lindman Omslagsbilder Framsida: Gamla bys gärde, platsen för det medeltida Getakärr, på en karta från Baksida: Schaktning pågår. I bakgrunden den nybyggda förskolan. Foto: C. Rosén. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2008:8 ISSN

5 Innehåll Sammanfattning av resultaten 7 Bakgrund 7 Undersökningens förutsättningar 7 Historik 7 Arkeologiska undersökningar i Getakärr 10 Genomförande 13 Resultat 16 Referenser 18 Administrativa uppgifter 18 Bilagor 19 Bilaga 1. Anläggningstabell 19 Figurförteckning 20

6 VÄRMLAND NORGE DA LS BOH ND LA Vänern ÄN USL Vättern VÄSTERGÖTL AN D Göte HA Varberg LL AN D Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Vintern gjorde RAÄ UV Väst en antikvarisk kontroll av schaktningsarbeten i västra delen av den medeltida staden Getakärr. Här dokumenterades kulturlager, stenläggningar och fynd från senmedeltid och nyare tid. Sammanfattning av resultaten Undersökningen genomfördes som en schaktövervakning, föranledd av nybyggande av en förskola med tillhörande VA-schakt. Själva byggnaden lades på ett bärlager med markduk ovanpå kulturlagren. Här kontrollerades avschaktningen av grästorven så att inte kulturlager eller anläggningar skadades. VA-schakten lades delvis i bärlagret men är också nedgrävda i kulturlager. I schakten påträffades kulturlager, flera stenläggningar (byggnader eller gatubeläggningar) och en ränna. Anläggningarna ligger delvis kvar i botten av schakten. Keramik, kritpipor och järnföremål påträffades men inga fynd samlades in. Bakgrund Undersökningens förutsättningar Hösten 2007 väcktes frågan om hur man skulle förhålla sig antikvariskt till ett planerat nybygge av en förskola inom fornlämningsområdet för medeltidsstaden Getakärr. Byggnaden skulle placeras inom ett område där vi från tidigare förundersökningar visste att det fanns kulturlager och byggnadslämningar. Från RAÄ UV Väst föreslog vi att man skulle genomföra en fullständig slutundersökning inom nybyggnadsområdet. Då inga större undersökningar gjorts inom stadsområdet tidigare, skulle detta vara ett bra tillfälle att få möjlighet att belysa en rad frågor kring stadens historia. Varbergs kommun godtog emellertid inte kostnaden för en slutundersökning. Ett förslag att bygga huset på plintar accepterades inte av länsstyrelsen och slutligen valde man att lägga hela byggnaden på ett kraftigt bärlager ovanpå kulturlagren. De enda markingreppen skulle då vara en avschaktning av grästorven under bärlagret samt grävning av kabel- och VA-schakt. Även dessa kunde dock delvis läggas i bärlagret. Länsstyrelsen beslutade att alla schaktningsarbeten skulle göras under antikvarisk kontroll. Dessa arbeten genomfördes i december och januari av RAÄ UV Väst. Historik Den medeltida staden Getakärr är en av flera platser med urbana, eller i alla fall inte rent agrara, funktioner som funnits i Varbergsområdet från tidig medeltid. Gamla Köpstad, som man velat tolka som en handelsplats, ligger cirka 7 km söder om dagens Varberg och har nyligen undersökts i mindre omfattning. Resultaten visar på aktiviteter från tidig medeltid in i 1400-talet. Här finns ett särpräglat fyndmaterial med keramikfynd som skiljer sig påtagligt från vad som är vanligt på den halländska landsbygden vid samma tid (Connelid & Zedig 2004). Gamla Köpstad har satts i samband med den Nya titthål i Getakärr 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 52 Falkenberg, med platsen för under sök ningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2008:8. Antikvarisk kontroll

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B 7g, med undersöknings området markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /702. Nya titthål i Getakärr 9

10 omfattande järnframställning som bedrevs i området kring Tvååker och Sibbarp, strax öster om dagens Varberg, under tidig medeltid. Ytterligare en möjlig handelsplats från tidig medeltid är Aranäs, en plats som nämns en enda gång i samband med norske kungens härjningar i Halland Man har velat koppla samman Aranäs med Årnäs by, nära Viskans utlopp och vid en arkeologisk förundersökning 2003 hittades här ett viktlod och ett Hamburg-mynt från 1200-talets andra hälft (Nordqvist 2003). Getakärr låg något norr om dagens stadskärna. Staden nämns i Håkon Håkonssons saga, som berör händelser år 1256, men de egentliga urbaniseringskriterierna kommer först på 1300-talet, med ett omnämnande i Erikskrönikan År 1578 dras stadsprivilegierna för Getakärr in. Ruinen av kyrkan är det enda som syns ovan mark idag. Den var byggd i gråsten med ett kraftigt västtorn och dess äldsta delar har daterats till sent 1200-tal eller omkring En mängd mynt samlades in vid en arkeologisk undersökning av kyrkan och de äldsta av dessa är från 1200-talets slut. Resultaten från undersökningen i kyrkan föranledde Albert Sandklef att anta att Getakärr gått tillbaka kraftigt då Ny Varberg anlades i början av 1400-talet (Sandklef 1963). Från 1200-talets senare del är också Varbergs slott, uppfört av den landsflyktige greve Jakob med stöd av norske kungen. Dagens fästning är till stora delar ett resultat av en kraftig om- och tillbyggnad under 1600-talets förra hälft, men medeltida byggnader finns kvar runt den inre borggården (Broberg 1982; Sandklef 1963). Frågan om Getakärrs storlek och avgränsning har aktualiserats de senaste åren i samband med att flera antikvariska kontroller gjorts i samband med schaktningsarbeten inom fornlämningsområdet. Hittills har man funnit kulturlager och byggnadslämningar endast inom ett begränsat område kring kyrkoruinen. Själva stadsbebyggelsen verkar alltså ha varit relativt liten. Det finns dock flera olösta frågor kring stadens topografi, bl.a. hur de övriga ytorna inom fornlämningsområdet har nyttjats, något vi idag egentligen inte kan säga något om. I det äldsta kartmaterialet benämns detta område Gamle Bys Gärde och består av åker- och ängsmark. Det är mycket möjligt att markanvändningen var densamma under medeltiden. Fornlämningsområdet för Getakärr är stort och av allt att döma avgränsat utifrån Gamlebys gärde på kartan från Den bebyggda ytan har uppenbarligen varit mycket mindre. Man kan dock inte utesluta att andra aktiviteter, knutna till staden, finns inom detta större område. En helt okänd faktor i sammanhanget är den hamn som skall ha funnits enligt en uppgift från 1366 (Broberg 1982). Ett läge för hamnen vid kv. Tattarkullen har föreslagits. Detta parti går ut i den tidigare strandkanten som den ser ut på kartan från Området beskrivs som sandagtig odugelig Mark och några närmare upplysningar ges inte. Även området något längre söderut, mot dagens järnvägsstation är intressant ur denna synpunkt. Arkeologiska undersökningar i Getakärr Den arkeologi som har bedrivits i Getakärr har varit i form av en rad förundersökningar och ingen större slutundersökning har genomförts. Trots att en mycket liten del av stadsområdet undersökts har det varit möjligt att i huvudsak avgränsa stadens utbredning. Den äldsta bebyggelsen har daterats till 10 UV Väst Rapport 2008:8. Antikvarisk kontroll

11 Fig. 4. Detalj ur storskifteskartan över Varberg från 1778 med det undersökta området markerat. Gul färg är åker, det gröna är ängsmark. Man ser dåtidens strandlinje och hur stor del av staden som ligger på utfylld mark. Dagens bebyggelse och vägnät är lagda ovanpå den gamla kartan. Karta LMV, bearbetning C. Rosén. Nya titthål i Getakärr 11

12 Fig. 5. Stadsområdets förmodade utbredning utifrån de undersökningar som gjorts från 1980-talet fram till idag. Bearbetning av karta ur Carlsson talets andra hälft. Troligen var den då ganska gles men tätnade sedan snabbt. En rad föremål har hittats, framför allt vid förundersökningen 1983, och keramiken visar på omfattande kontakter utöver de lokala (Carlsson 1983; Lundqvist & Stibéus 1994; Rosén 1997; Rosén 2007). Antikvariska kontroller och förundersökningar i utkanten av fornlämningsområdet (kv. Älgen, kv. Djurläkaren, Tunnbindargränd) har däremot givit magert resultat. Inga resultat hittills tyder på någon bebyggelse här (Rosén 2007). 12 UV Väst Rapport 2008:8. Antikvarisk kontroll

13 Genomförande Arbetet genomfördes i två etapper. Inledningsvis följdes avschaktningen av grästorven där själva byggnaden skulle placeras. Torven grävdes bort till ett djup av cm under markytan. Därunder fanns orörda kulturlager. Några fynd påträffades men insamlades ej, däribland kritpipor samt stengods från talen (Siegburg). Över det avschaktade området lades markduk och bärlager och byggnaden uppfördes. När sedan grävarbeten för VA-schakt skulle göras, påbörjades detta arbete utan att UV Väst informerats. Vi kunde därmed inte följa grävarbetena helt och hållet. Man hade dock inlett arbetet med att schakta i området längst i väster, där inga konstruktioner tycks ha berörts. Grävningarna i området närmast det nya huset och under dagens väg följdes av UV Väst. Schakten Fig. 6. Grävning i bärlagret närmast byggnaden. Schaktet var här endast ca 40 cm brett. I botten syns det mörka kulturlagret och stenläggningen A103. Nya titthål i Getakärr 13

14 Fig. 7. Plan över samtliga schakt och anläggningar. Fig. 8. Stenläggningen A104, i områdets östra del. Foto C. Rosén. 14 UV Väst Rapport 2008:8. Antikvarisk kontroll

15 1 Matjord med tegel och sten. Fynd av 1900-talsföremål 2 sand med liten inblandning av tegelflis 3 kulturlager: gråsvart, humös sand, fläckvis med kol. Inslag av tegel, djurben, yngre rödgods, buteljglas och enstaka järnföremål 4 Gråvit, fuktig sjösand 1 Gatsten 2 sand och grus 3 stenläggning 4 sättsand 5 Kulturlager med djurben och tegelflis 6 a108, stora stenar 7 Gul sand 1 Matjord, kraftigt genomvävd av rötter 2 kulturlager 3 a105, stenläggning 4 Gulvit sand 5 Gråsvart, torvig sand med enstaka järnföremål. Gammal markyta? 6 Gråvit sjösand 1 Matjord och omrört kulturlager med mycket rötter 2 a108, småstenspackning 3 Gråvit sand 1 sättsand 2 kulturlager med djurben och tegelflis 3 ljus sand med torvstrimmor 1 Matjord, kraftigt genom vävd av rötter 2 Kulturlager: sandig humus, fläckvis med ljus sand. Kraftig inblandning av tegel och djurben 3 a104, stenläggning 4 sand Fig. 9. Lagerföljden på några punkter i schaktet. Se också fig. 10. Nya titthål i Getakärr 15

16 Fig. 10. De olika profilutsnittens läge. grävdes skiktvis ned till det djup som behövdes för rörläggningen. I vissa fall fanns anläggningar på detta djup, som därmed ligger kvar i schakten. Schakten var mycket smala, mellan ca 40 och 80 cm. Flera större träd står och har stått invid schakten och bitvis var schaktväggarna så genomvävda av rötter att det inte var möjligt att iaktta någon tydlig lagerföljd eller göra någon ordentlig dokumentation. Vädersituationen, med regn och mörker, försvårade också dokumentationsarbetet. Utsnitt av profilväggarna har dock ritats för att visa lagerföljden och de har fotograferats när så var möjligt. Det samma gäller för anläggningarna. De har inte ritats i plan, men fotograferats och mätts in med DGPS i rikets nät RT90 2,5 gon V. Resultat Sammanlagt iakttogs sex anläggningar i schakten. En av dessa var en ränna (A106), som var nedgrävd i bottensanden. Den kan ha ett samband med det första ianspråktagandet av platsen och markera en tomtgräns. De övriga anläggningarna var stenläggningar. I de smala schakten var det inte möjligt att avgöra om de är rester av golvlager eller vägar. A108 sammanfaller dock med den väg som finns markerad på storskifteskartan från 1778 och är förmodligen en äldre vägbeläggning. Denna väg kan mycket väl härröra från stadstiden. 16 UV Väst Rapport 2008:8. Antikvarisk kontroll

17 Kulturlager av olika slag kunde ses i större delen av schaktet. Tydliga stratigrafier var däremot svåra att iaktta, av de skäl som berörts ovan. Lagerföljden på några olika punkter skall dock redovisas här. På grund av de många störningarna bedömde vi det som meningslöst att rita en sammanhängande profil för hela schaktet (fig. 9 10). Kulturlagertjockleken varierar, men genomsnittligt ligger den kring 50 cm. I den västligaste delen av schaktet, i utkanten av det gamla stadsområdet, har lagren närmast karaktären av en äldre markyta som plöjts och rörts om (profil 1). Här fanns inte heller några äldre fynd. En preliminär tolkning är att den medeltida bebyggelsen inte sträckt sig ända hit. I den östra delen av schaktet, närmast det nybyggda huset, har inte hela kulturlagertjockleken dokumenterats, eftersom schaktet delvis grävdes i det tjocka bärlagret (profil 5 6). Här har vi egentligen bara kunnat dokumentera de yngsta lagren. Under dagens väg är stratigrafin bitvis kraftigt störd. Under kulturlagren kommer sjösand. Sandlager på cm finns också bitvis mellan anläggningar och lager. Det är delvis fråga om sättsand för stenläggningar, men det kan också vara fråga om sand från översvämningar eller sandflykt (profil 2). Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att hela det undersökta området innehåller kulturlager medan byggnadslämningarna är begränsade till ett område som ungefär avgränsas av dagens väg. Iakttagelserna överensstämmer i huvudsak med dem som gjordes vid förundersökningen Nya titthål i Getakärr 17

18 Referenser Broberg, B Varberg. Rapport. Medeltidsstaden 31. RAÄ och SHM. Stockholm. Carlsson, K Getakärr en arkeologisk provundersökning i Varbergs medeltida stadsområde. Rapport UV 1983:25. RAÄ och SHM. Connelid, P. & Zedig, H Medeltid vid Gamla Köpstad. Långa vågor Länsantikvariens årsredogörelse Länsstyrelsen Halland Kulturmiljöenheten. Lundqvist, L. & Stibéus, M Två arkeologiska undersökningar i gamla Varberg Getakärr. Arkeologiska resultat UV Väst 1994:17. RAÄ. Nordqvist, B Stadinn i Aranesi den medeltida handelsplatsen vid Årnäs by. UV Väst Rapport 2003:27. Rosén, C Kulturlager i Getakärr fornlämning Raä 60, kv.renen 10, Varberg, Halland. Internrapport UV Väst Rosén, C Titthål i Getakärr. Antikvariska kontroller i det äldsta Varberg. UV Väst Rapport 2007:10. Sandklef, A Varbergs stads historia. Varberg. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2008:001. Undersökningstid: 1 december januari Projektgrupp: Christina Rosén och Kristina Carlsson. Undersökt yta: ca 80 löpmeter schakt. Läge: Fastighetskartan, blad 5B 7g. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd samlades in. 18 UV Väst Rapport 2008:8. Antikvarisk kontroll

19 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell Anl. nr Typ Beskrivning 100 Stenläggning Stenläggning i långschakt, belägen cm under grästorven. Lagd av rundade stenar, cm i diameter. Ovanpå stenarna fynd av kritpipsskaft (ej insamlat). Den östligaste delen av anläggningen ligger kvar. 103 Stenläggning Stenläggning i schakt upp mot husgrund, under ett ca 20 cm tjock kulturlager. Lagd av relativt flata stenar, ca 20 cm i diameter. Anläggningen ligger kvar. 104 Stenläggning Stenläggning. Ett mindre parti lagt med småsten, ca cm stora, i övrigt lagd med relativt flata stenar upp till cm stora. Stenarna har varit täckta av ett lager brunaktig lera., möjligen ett lergolv. Ovanpå stenläggningen fynd av en bit grönt fönsterglas (ej insamlat). 105 Stenläggning Liten rest av stenläggning 106 Ränna I botten på schaktet strax väster om vägen. Rännan var nedgrävd i bottensanden, fylld med grå torvig sand innehållande lite djurben och järnföremål (ej insamlat). Rännan är ca 30 cm bred och cm djup. Den ligger kvar i schaktet 108 Stenläggning Stenläggning som sträcker sig från ungefär mitten av dagens väg och vidare mot väster. Bevarad bredd ca 7 m. I östra kanten ligger två rader med mycket stora flata stenar (50 60 cm) och mellan dem en ränna. Resten av packningen är avrundade kullerstenar ca cm stora. Lämningen sammanfaller med utsträckningen av vägen på storskifteskartan från Nya titthål i Getakärr 19

20 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 52 Falkenberg, med platsen för under sök ningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B 7g, med undersöknings området markerat. Skala 1: Fig. 4. Detalj ur storskifteskartan över Varberg från 1778 med det undersökta området markerat. Gul färg är åker, det gröna är ängsmark. Man ser dåtidens strandlinje och hur stor del av staden som ligger på utfylld mark. Dagens bebyggelse och vägnät är lagda ovanpå den gamla kartan. Karta LMV, bearbetning C. Rosén Fig. 5. Stadsområdets förmodade utbredning utifrån de undersökningar som gjorts från 1980-talet fram till idag. Bearbetning av karta ur Carlsson Fig. 6. Grävning i bärlagret närmast byggnaden. Schaktet var här endast ca 40 cm brett. I botten syns det mörka kulturlagret och stenläggningen A Fig. 7. Plan över samtliga schakt och anläggningar Fig. 8. Stenläggningen A104, i områdets östra del. Foto C. Rosén Fig. 9. Lagerföljden på några punkter i schaktet. Se också fig Fig. 10. De olika profilutsnittens läge UV Väst Rapport 2008:8. Antikvarisk kontroll

21

22 IVintern gjorde RAÄ UV Väst en antikvarisk kontroll av schaktningsarbeten i västra delen av den medeltida staden Getakärr. Här dokumenterades kulturlager, stenläggningar och fynd från senmedeltid och nyare tid. ISSN