Barn och media. en guide för uppfostrare
|
|
- Niklas Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn och media en guide för uppfostrare 1
2 Barn och media en guide för uppfostrare TEXT: Nationella audiovisuella institutets experter inom enheten för mediefostran och bildprogram Nationella audiovisuella institutets publikationer 2017 issn , isbn (nid.), isbn (PDF), isbn (EPUB) Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. Redaktör: Sanna Spišák Layout och illustrationer: Emmi Jormalainen Fotografier: Nea Ilmevalta Kontaktuppgifter: Nationella audiovisuella institutet Enheten för mediefostran och bildprogram Sörnäs strandväg 25 A/PB 16, Helsingfors kavi.fi/meku Beställ tryckta guider kostnadsfritt på: kavi.fi/sv/meku/publikationer
3 Innehåll Familjen i en föränderlig medievärld....4 De första stegen med media...6 Åldersgränserna införs baserat på skadligt innehåll....8 Är detta verkligen lämpligt?...11 Media, inlärning och hobbyer...12 Delta och påverka ända från barnsben Hur gick det idag?...15 Sociala medier förenar Vad är det här då? Mot kritisk mediekunskap Datasäkerhet och sekretess
4 Familjen i en föränderlig medievärld En stor del av dagens informationssökning, inlärning, kommunikation och trivsel sker med hjälp av olika medier. Vi lever i en mediekultur där information sprids snabbt och nya fenomen dyker upp och försvinner på ett ögonblick. Media har en stor inverkan också på barnens liv. Även om mediekulturen förändras, förblir fostran i huvudsak densamma som förr. I barnfamiljer behöver de vuxna inte vara experter på alla de mediefenomen som barnen är intresserade av. Vad gäller media, förutsätter fostran framförallt närvaro, intresse för barnets liv och beredskap att diskutera frågor relaterade till media. Internet i synnerhet har under de senaste 20 åren förändrat världen. Till exempel har sociala medier, e-post, digitala spel och smarta tele- förutsätter fostran Vad gäller media, foner på ett betydande sätt förändrat växelverkan framförallt närvaro, människor emellan samt deras fritid och arbete. intresse för barnets Med tillkomsten av internet har världen blivit en liv och beredskap mindre plats: Nyheter, nya innovationer och mobilapplikationer är tillgängliga överallt i världen i relaterade till att diskutera frågor det närmaste samtidigt. Frågor relaterade till användning av internet är också centrala i innehållet media. i denna guide. Guiden Barn och media är en kortfattad översikt över media som en del av familjernas liv. I den görs en djupdykning i det medieinnehåll som barn använder och dess betydelse i vardagen. I guiden hittar du länkar till ytterligare information. Vid varje kapitel ges användbara tips, som ni kan använda till att i familjen diskutera användningen av media samt tillsammans komma fram till vilka sätt att använda media som känns bäst för just er familj och vardag. 4
5 Inte bara telefon, utan även kamera, dator, spelkonsol, musikspelare och videokamera. Vad allt är media? Medieenheter är till exempel traditionella massmedieenheter, såsom nyhets- och facktidskrifter, TV och radio. Utöver dessa består moderna medieenheter även av musikspelare, kameror, spelkonsoler, läsplattor, e-bokläsare, datorer, bärbara datorer och smarta telefoner. Alla meddelanden som skapas, används och förmedlas med medieenheten är medieinnehåll. Exempel på medieinnehåll är till exempel SMS-meddelanden, filmer, fotografier, e-böcker, TV- och radioprogram, spel, meddelanden i diskussionsforum, nyheter, blogginlägg och videoklipp. Med ordet media kan utöver enheterna och innehållet även mer allmänt avses mediebranschen, till exempel nyhetsredaktioner eller tidningsförlag. Nuförtiden blandas och smälter olika medieformer- och innehåll samman. Till exempel kan det i en tidnings nätupplaga utöver skriven text och nyhetsbilder finnas videoklipp, ljudupptagningar och diskussionsinlägg. Det är också viktigt att kunna söka och förstå meddelanden och information i flera olika former. Av medieenheterna demonstreras sammansmältningen av olika medieformer- och innehåll kanske bäst av den smarta telefonen. Enheten är inte bara en mobil, utan kan även användas till exempel som dator, spelkonsol, musikspelare, kamera och videokamera. 5
6 De första stegen med media Finland föds barnen rätt in i mediakulturen. Media riktad till bebisar fås hem redan med moderskapsförpackningen i form av en pekbok. Medieenheter och -innehåll som används i hemmet är en del av barnets uppväxtmiljö redan från tidig ålder och gör barnet delaktigt i familjens vardagliga bestyr och liv. Ur ren utvecklingssynpunkt behöver barnet inte medierna. Barnet gläds dock vanligtvis över barnprogram, barnspel och annat medieinnehåll. För familjens vuxna medlemmar återstår det då att avgöra vad som är lämpligt medieinnehåll för familjens minstingar. En bra början tillsammans med den vuxna Barnet växer upp tillsammans med och i relation med andra människor. Växelverkan ansikte mot ansikte till exempel som en främjande faktor i talutveckling och hantering av känslor kan aldrig ersättas med en medieenhet. Media bör inte vara det primära sättet att till exempel lugna ett upprört barn. Barn bör heller inte lämnas ensamma med media under längre stunder. Barnen vill oftast också använda media i första hand tillsammans med familjen. 6
7 Genom att identifiera sig med mediekaraktärer och berättelser i media kan barnet prova olika känslotillstånd, roller och händelser samt fundera över rätt och fel. Ju yngre barn det är fråga om, desto kortare, tydligare och lugnare medieupplevelser bör man tillämpa. I synnerhet bebisar och småbarn bör skyddas från ett konstant flöde av media och alltför starka upplevelser. I lekåldern är barnets förmåga att förstå till exempel handlingen i berättelser redan betydligt utvecklad. En livlig fantasi gör sagor och äventyr tilltalande. Förmågan att skilja sanning från saga blir lättare närmare skolåldern. Barnet behöver ännu mycket lugn samvaro, sömn, rörelse och lektid. Media är nutidens barnkultur Det är viktigt att den vuxna kommer ihåg att media spelar en central roll i nutidens barnkultur. Genom att identifiera sig med mediekaraktärer och berättelser i media kan barnet prova olika känslotillstånd, roller och händelser samt fundera över rätt och fel. Gemensamma mediefavoriter är viktiga frågor i lek och diskussion med andra barn. Media uppmuntrar också barn till att rita, sjunga och andra former av självuttryck. Berättelser och karaktärer i media är med andra ord inte bara sagor, utan de har stor betydelse i barnets liv. ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN I hurdana situationer ska media användas? Tillsammans med vem ska ett litet barn använda media? Rutiner och tydliga regler ger barnet säkerhet och besparar ofta hela familjen från kontinuerliga gräl. Har familjen gemensamma riktlinjer för när det är tillåtet att använda media och när det inte är det? Hur ser man inom familjen till att hemmets mediemiljö även lämpar sig för familjens minsting? 7
8 Åldersgränserna införs baserat på skadligt innehåll Åldersgränserna för TV-program, filmer och digitala spel varnar för innehåll som är skadligt för barnets utveckling. De är inte rekommendationer för barn i en viss ålder och berättar heller inte för vilken åldersgrupp programmet är riktat till. Åldersgränserna Åldersgränserna baseras på bildprogramslagen, vars syfte är att skydda baseras på barn. bildprogramslagen, Filmer, TV-program och digitala spel som distribueras i Finland måste märkas med en åldersgräns vars syfte är att skydda barn. och innehållssymbol. Symbolen berättar för vilket slags skadligt innehåll åldersgränsen har satts. Skadligt innehåll kan bestå av våld, sex, ångest eller användning av droger. Åldersgränserna är bindande, vilket innebär att bildprogrammet inte får förevisas, hyras ut eller säljas till barn som inte uppfyller åldersgränsen. Åldersgränserna hjälper till att välja säkert medieinnehåll Förmågan att förstå och hantera starkt medieinnehåll utvecklas i takt med att barnet växer upp. Skadligt medieinnehåll i förhållande till barnets ålder och utvecklingsnivå kan orsaka barnet till exempel sömnstörningar eller rädslor. Barnets utveckling och känslighet för olika medieinnehåll är individuell. Därför tillåter en åldersflexibilitet att bildprogrammet visas för barn som är tre år yngre än åldersgränsen, förutsatt att det sker i sällskap av en bekant vuxen. Åldersflexibiliteten gäller dock inte ål- 8
9 dersgränsen på 18 år. Som vårdnadshavare känner du ditt barn bäst och kan handleda barnet i användningen av media. Och hur är det med internet och mobiltelefoner? Åldersgränser sätts inte på samma sätt för internetinnehåll och applikationer i smarta telefoner som för filmer och spel. Programtjänster som tillhandahålls utlandsifrån följer heller inte finländska åldersgränsregler. Ju bättre du känner till de tjänster som ditt barn använder, desto bättre kan du avgöra om de är lämpliga för just ditt barn. På många internetsidor för barn finns ett informationspaket riktat till vårdnadshavarna, som det lönar sig att bekanta sig med. ikärajat.fi Ge respons om åldersgränser och bekanta dig med kriterierna för dem. Ju bättre du känner till de tjänster som ditt barn använder, desto bättre kan du avgöra om de är lämpliga för just ditt barn. ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN Har du lagt märke till åldersgränserna för filmer, TV-program och spel? Visste du att en åldersgräns inte anger ett hur gammalt barn som kan spela eller titta på ett program, en film eller ett spel, utan att innehållet kan vara skadligt för barnet? VISSTE DU ATT... S- och T-märkningarna innebär att bildprogrammet inte innehåller våld, sex, ångest eller användning av droger som kan vara skadligt för barnets utveckling. Ett S- eller T-märkt program är dock inte nödvändigtvis ett barnprogram, utan dess innehåll kan vara riktat till vuxna. 9
10 10
11 Familjer har olika syn på vad som är lämpligt för Är detta verkligen lämpligt? Ett barn har rätt att uttrycka sig och få information från många olika sorters källor. Barn behöver med andra ord inte använda endast media avsett för barn. Eftersom merparten av medieinnehållet är riktat till unga och vuxna, kan dess lämplighet för barn ibland ifrågasättas. Vår familjs regler Med hjälp av media kan barnet möta till exempel hets mot folkgrupp, sexuellt bildinnehåll eller barn. Diskutera skrämmande nyheter. Barnet kan även lära sig goda praxis och svordomar och tvetydig information, som hen vilka saker som är inte nödvändigtvis förstår. lämpliga för barn Inte ens i närheten allt medieinnehåll regleras och vilka som inte med åldersgränser, utan tillåtelsen eller förbudet är det. att nyttja det är en fostringsfråga. Familjer har olika syn på vad som är lämpligt för barn. Det är viktigt att diskutera god praxis och vilka saker som är lämpliga för barn och vilka som inte är det. Å andra sidan är det en del av det vardagliga livet att stävja eventuella dumheter och diskutera frågor som uppstått i samband med användningen av media. ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN Vad ska man göra om man ser något ledsamt, skrämmande eller ångestfyllt? > > Stäng av medieenheten som du såg det ledsamma på. > > Berätta om din upplevelse för en vuxen. Vi pratar och funderar tillsammans över vad vi kan göra åt saken. Vem tycker du att ditt favoritprogram eller din favoritsida på internet lämpar sig för? Varför? 11
12 Media, inlärning och hobbyer Media kan utnyttjas på många olika sätt som stöd vid inlärning och hobbyer. Utöver skolan och småbarnsfostran är media till hjälp i inlärning också på fritiden. Lär er tillsammans att utnyttja media till exempel vid informationssökning. Med hjälp av media kan man hitta tips och läromedel relaterade till intressanta ämnen, information om idoler samt kontrollera tidtabeller och matchresultat. Många barn följer också den sport de själva utöver via flera olika medier. Media stödjer hobbyverksamhet Media i sig kan vara en central del av hobbyn, eftersom den gör det möjligt att spela, se på filmer, läsa och lyssna på musik. Via internet kan man även få kontakt med andra som har samma hobby. 12
13 ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN Barn producerar många olika typer av media som hobby. Där det tidigare var till exempel ovanligt eller dyrt att använda videokameror eller redigeringsprogram, finns nu fotograferings-, ljudupptagnings- och videoinspelningsenheter i form av mobiltelefoner i fickan på var och varannan lågstadieelev. Enheterna är vanligtvis så enkla att använda, att också familjens minstingar kan själva fotografera intressanta saker. Media kan utnyttjas på många olika sätt som stöd vid inlärning och hobbyer. Vet barnet hur man söker information på internet? Bekanta er tillsammans med till exempel sökmaskiner. Omfattar familjens intressen medierelaterade saker, såsom att se på film, spela, fotografera, blogga eller annat liknande? Vad gör en hobby intressant? Vad mer skulle barnet vilja lära sig om sin hobby? Vad kan man lära resten av familjen om sin hobby? Var kan man träffa andra som är intresserade av samma hobby? Finns det internetforum eller klubbar i verkliga livet som är till för dem som ägnar sig åt hobbyn? 13
14 Vuxna bör göra det möjligt för barn att idka trevligt och intressant mediepyssel samt handleda i de olika valen beträffande media och därigenom stödja barnets deltagande och förmåga att påverka. Delta och påverka ända från barnsben Media erbjuder många olika möjligheter till deltagande och påverkan. Aktivt medborgarskap är inte bara till för vuxna, eftersom barn och unga likaledes är medlemmar av samhället. Via media kan barn få information om världen och sin närmiljö samt upptäcka mer om sin vardag och händelserna i den. Med hjälp av media kan även barn berätta om sina tankar för andra och ingå i växelverkan med andra. Den vuxna stödjer barnets delaktighet Med hjälp av media kan barn och unga lättare än någonsin göra sina egna röster hörda i samhället. Vuxna bör göra det möjligt för barn att idka trevligt och intressant mediepyssel samt handleda i de olika valen beträffande media och därigenom stödja barnets deltagande och förmåga att påverka. Grunderna för deltagande och påverkan utgörs av ett bra självförtroende och en uppfattning om att ens egna åsikter har ett värde. Visa med andra ord intresse för barnets tankar, fråga efter barnets åsikt och uppmuntra barnet till att ta reda på saker. 14
15 Hur gick det idag? Senast när barnet får en egen mobiltelefon eller på annat sätt börjar använda media självständigt är det dags att gå igenom uppföranderegler. Barn behöver råd och stöd i hur man uppför sig i och med media precis på samma sätt som i övriga livet. Den vuxna föregår med gott exempel för barnet i medieanvändningen Barnet får ett bra exempel på ansvarsfullt medieanvändande när den vuxna visar hänsyn till andra medieanvändare och följer såväl lagar som webbplatsernas användningsregler. Det är viktigt att föregå med gott exempel också beträffande rimligt medieanvändande. Barnet behöver mycket uppmärksamhet från familjemedlemmarna. Barnet kan tycka att det känns ledsamt om den vuxna hela tiden är försjunken i medieanvändningen. Beaktande av var och hur länge media får användas är en del av den moderna vårdnadshavarens liv och beteendesätt. En god balans mellan medieanvändning och andra göromål är viktig för såväl barn som vuxna. En god balans mellan medieanvändning och andra göromål är viktig för såväl barn som vuxna. 15
16 ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN HUR SKA JAG HANTERA DET HÄR? När man skickar meddelanden uppstår det lättare missförstånd än när man talar ansikte mot ansikte eftersom man inte ser motpartens kroppsspråk och ansiktsuttryck. Om du gör någon ledsen, be om ursäkt. Berätta för kompisen om något denne sagt har gjort dig ledsen. Alla roas inte av samma saker. Dela inte stötande eller skrämmande länkar eller bilder med andra om du inte vet hur de skulle reagera på dem. Barnförbjudna saker ska inte delas alls. Lägg inte till någon i diskussionsgrupper utan att be om lov. Det finns en egen tid och plats för medieanvändningen. När ska media användas och när ska den inte användas? Vid vilka tillfällen ska enheterna vara avstängda eller försatta i ljudlöst läge? Om någon mobbar dig på nätet eller via mobiltelefonen, eller beter sig på ett störande sätt, ska du alltid berätta det för en vuxen. I de flesta tjänster kan opassande meddelanden blockeras. Många tjänster har en moderator, till vilken man kan anmäla den störande användaren. Lösenord är privata. Tala inte om för andra vilken PIN-koden är till din mobiltelefon eller lösenordet till dina nättjänster, och försök heller inte förmå andra att avslöja sina egna uppgifter. Mobba inte andra. Mobbning kan till exempel vara att ta foton utan lov, sprida skvaller om någon annan eller att utesluta en klasskamrat från en diskussionsgrupp. Nattetid lönar det sig att försätta mobiltelefonen i ljudlöst läge och du bör heller inte störa dina vänners nattsömn genom att skicka meddelanden till dem på natten. Om mobiltelefonen eller någon annan enhet lockar för mycket nattetid, bör den förvaras någon annanstans än i sovrummet. Om en nätbekant som du inte känner till sedan tidigare vill träffa dig i verkliga livet, ska du berätta det för din vårdnadshavare. Ni kan tillsammans utvärdera om mötet skulle vara någonting roligt. Den vuxna bör vara med åtminstone vid det första mötet. 16
17 17
18 Sociala medier förenar Nuförtiden använder i det närmaste alla barn i skolåldern olika gemenskapstjänster och mobilapplikationer. Tjänsterna inom sociala medier är nätbaserade, vilket innebär att de vanligtvis kan användas på flera olika enheter, såsom datorn, läsplattan eller den smarta telefonen. I sociala medier kan man dela såväl texter som bilder, ljud och videoklipp. Särskilt populära tjänster inom sociala medier är applikationer som gör det möjligt att kommunicera med personer man redan känner samt videotjänster som gör det möjligt att såväl titta på som kommentera webbvideor. Den vuxna behöver inte använda alla de webbplatser på sociala medier som barnet är intresserat av, men det är viktigt att veta vilka slags tjänster barnet använder. 18
19 Den vuxna behöver inte använda alla de webbplatser på sociala medier som barnet är intresserat av, men det är viktigt att veta vilka slags tjänster barnet använder. Då kan man handleda barnet i hur man beter sig på ett bra sätt och hur man tar hänsyn till andra användare. En del sociala medier används närmast tillsammans med vänner, medan meddelanden i andra tjänster är offentliga och publiken kan bestå av vem som helst. Nya sätt att växelverka förutsätter nya interpersonella kompetenser. Det är bra att även barnet är medvetet om målgruppen för sitt meddelande samt dess omfattning. ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN Hur ska jag göra om jag vill börja använda en ny nättjänst eller en applikation? Vem kan jag godkänna som vän? Vilka olika slags tjänster inom sociala medier känner vi till? Vad används de till och hur skiljer de sig från varandra? Hurdant innehåll kan och bör jag dela i sociala medier? Hurdant innehåll bör eller får jag inte dela? 19
20 Vad är det här då? Mot kritisk mediekunskap Med kritisk mediekunskap avses inte mediemotstånd, utan en nyfiken, undersökande och ifrågasättande inställning till media. Barnet kan öva detta redan från tidig ålder genom att tillsammans med andra undersöka medieinnehåll, fundera över sanningshalten i det och ta reda på var man hittar information. Dessa frågor är viktiga för hela familjen, eftersom man i olika medier möter också mycket fel och partisk information. När man förstår media bättre, får man ut mer nytta och nöje ur det. Kommersialisering och annonsering är viktiga objekt för kritisk granskning. Nuförtiden riktas mycket reklam mot barn VISSTE DU ATT... Reklam ska kunna identifieras som reklam. Om programmet är sponsrat eller om produkter placerats i det mot betalning, ska detta framgå. Markeringen talar om att produktplacering förekommer i TV-programmet. 20 Med kritisk mediekunskap avses inte mediemotstånd, utan en nyfiken, undersökande och ifrågasättande inställning till media.
21 och barn medverkar ofta i familjens konsumtionsval. Reklam är lockande och barns förmåga att förstå pengars värde är ännu under utveckling. I digitala spel finns ofta en möjlighet att göra köp, som underlättar framgången i spelet. Det är också viktigt att prata om reklam och pengar inom familjen. VISSTE DU ATT... Har ditt barn gjort oavsiktliga köp på internet? Upplever du att en reklam riktad till barn är olämplig? Läs mer på Konkurrens- och konsumentverkets sida Barnet som konsument. kkv.fi/sv/information-och-anvisningar ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN Sant eller falskt? Vid användning av media funderar man över vilket medieinnehåll som är sant och vilket som inte är det. Det är lättare för barnet att uppfatta till exempel tecknade program som sagor, men program som ser riktiga ut är lätta att uppfattas som riktiga. Kan man lita på det här? Källkritik, det vill säga bedömningen av tillförlitligheten hos informationen, kan tillämpas genom att fråga till exempel: Är detta faktum eller en åsikt? Återfinns samma information via andra källor också? Är informationen aktuell eller finns det nyare information om saken? Vad vill man ha sagt? Medieinnehåll är resultat av respektive innehållsförfattares val. Syfte kan till exempel vara att förmedla information, någonting roligt eller att få folk att köpa olika produkter eller tjänster. Olika medieformer identifieras tillsammans med barnet. Undersök nyhets- och andra bilder. Vad visas på bilden och vad kan eventuellt ha lämnats utanför bilden? Är bilder alltid trovärdiga? Har några bilder uppenbarligen redigerats? Känner barnet igen reklam på gatan, på en webbsida, i en tidning eller på TV? Syftet med reklam är att göra produkten lockande. Vad är det för skillnad mellan att vilja och att behöva? Kan man få allt man vill ha? Är barnet medvetet om att det på en del webbplats, spel och tjänster används riktiga pengar? Vilka regler har familjen gällande användning av pengar på internet och i spel? 21
22 Datasäkerhet och sekretess Webbtjänster samlar in information om sina användare till exempel via deras profiler i sociala medier. Användarna själva anger information bland annat genom att dela i olika tester och utlottningar. Denna information används till exempel i riktad marknadsföring eller vid förbättring av användarupplevelsen. Ta hand om din information Risken för missbruk ökar med den personliga informationens offentlighet i tjänsterna inom sociala medier samt lagrande av personlig information i olika nätdatabaser. Identitetsstöld har under de senaste åren blivit en allt vanligare form av lurendrejeri. En identitetstjuv föreställer sig som en annan person till exempel i sociala medier eller vid nätinköp. Det är viktigt att säkerställa sin egen datasäkerhet. När man är medveten om riskerna som är förknippade med användning av tjänsterna på nätet, är det enklare att skydda sig själv från dem. Bekanta er tillsammans med barnet med sekretessinställningarna i nättjänsterna och kontrollera hur personlig information ni anger om er själva offentligt. Bekanta er tillsammans med barnet med sekretessinställningarna i nättjänsterna. ATT FUNDERA PÅ I FAMILJEN Om barnet har en egen profil i en nättjänst: Vilken information är synlig offentligt och vilken är synlig för dem som har godkänts som vänner? Information som är synlig för alla bör hållas så kortfattad som möjligt. Vilken slags information samlar de applikationer och tjänster inom sociala medier som ni använder in om sina användare? Kan man påverka saken genom att redigera inställningarna? Är någon familjemedlems kreditkortsuppgifter anslutna till en enhet eller ett användarkonto som barnet använder? Om svaret är ja, säkerställ i enhetens eller användarkontots inställningar att barnet inte kan göra några inköp.
23 23
24 HJÄLP OCH MER INFORMATION Spelfostrarens handbok (på finska och engelska) pelikasvatus.fi Information om åldersgränser ikärajat.fi Mannerheims Barnskyddsförbund mll.fi/se Väestöliitto vaestoliitto.fi/pa_svenska Nätpolisen poliisi.fi/natpolisen
Barn och medier. En lättläst broschyr
Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn
SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER
SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER 1 FÖRÄLDRASKAP I EN DIGITAL VÄRLD Sociala medier, onlinespel, appar och smarta enheter är en viktig del av våra barns liv, men som förälder kan det kännas stressigt att hålla
SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER
SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER 1 FÖRÄLDRASKAP I EN DIGITAL VÄRLD Sociala medier, onlinespel, appar och smarta enheter är en viktig del av våra barns liv, men som förälder kan det kännas stressigt att hålla
Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!
Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet
BARN & MEDIER. Handbok för fostrare
?! BARN & MEDIER Handbok för fostrare I denna handbok 3 / Barn och medier 4 / Får jag se på det här? Fakta om åldersgränser. 6 / Varför blev pilen en hand?...och annat som behöver förklaras när man använder
Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014
ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014 Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) fusionerades i början
Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan
Digitala medier & förhållningssätt Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan Hur ser det ut? Minns du första gången Du var ute på internet? The Digital Natives Hur ser det ut? Användandet av ny teknik kryper
Information till föräldrar med dator- och TV-spelande barncc
Påverkas alla av medier? Är det farligt att spela datorspel? Vem bestämmer över TV? Är Internet laglöst? Finns det tjejfilmer och killfilmer? Medierådet ger kontinuerligt ut rapporter och annat material
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt
40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt Om Surfa Lugnt Nationellt initiativ mellan företag, myndigheter o frivilligorganisationer. Budskap Var närvarande i ditt barns vardag
Lektion 2. Metoder för mediepåverkan
Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt
Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.
INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att
BARN OCH GAMING - EN GUIDE TILL FÖRÄLDRAR
BARN OCH GAMING - EN GUIDE TILL FÖRÄLDRAR 1 STÖTTA OCH VAR NÄRVARANDE Telia och Rädda Barnen Finland har samlat idéer från tusentals barn och ungdomar om hur internet skulle kunna bli bättre och säkrare
BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR
BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR INGEN ÄR FÖDD DIGITAL Barn är snabba på att ta till sig ny teknik. Nuförtiden föds barn omgivna av digital kultur och teknik och kallas därför ofta för digitalt infödda.
Äventyren Världen ÄVENTYRET VÄRLDEN. Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut.
ÄVENTYRET VÄRLDEN Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut. Scouterna ska arrangera en JOTI-helg med avdelningen. Patrullerna ska välja
En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org
En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar
UNGDOMAR, MUSIK och INTERNET
UNGDOMAR, MUSIK och INTERNET en guide för föräldrar om fildelning och nedladdning Vad är fildelning? Som förälder eller vårdnadshavare har du säkert redan hört dina barn prata om fildelning, nedladdning
www.mediataitokoulu.fi
Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
Talmanus till presentation om nätvardag 2015
Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte
Hur ser ungas nätvardag ut?
Om ungas nätvardag Hur ser ungas nätvardag ut? Den vanligaste aktiviteten för 13-18-åringar är sociala medier Dagens 3-åringar använder nätet i ungefärligen samma utsträckning som 7 8-åringarna 2010 Över
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna
IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)
IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt
Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.
Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Handbok Online Innehåll 1 Introduktion... 1 1.1 Facebook och blogg - samspelet...
Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats
Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Gör en kritisk läsning 2. En introduktion till den källkritiska
Wilhelms mamma Rosa kommer in och säger att det finns kaffe och tårta. Tårtan är från dagen innan då Wilhelm hade födelsedagsfest.
1 Hålla kontakt - Grundläggande om sociala medier Sammanfattning av filmen 1. Vid datorn i Wilhelms rum Wilhelm och hans kusin Simon spelar ett onlinespel. De tar kort på varandra med Wilhelms nya mobiltelefon.
UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018
UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 218 INNEHÅLL Om undersökningen 1 Beteende 2 Användning 4 Kunskap 6 Kostnader 7 Källkritik 8 Integritet 1 Nätmobbning 12 Intresse för IT 14 UNG
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Vad är en källa? Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vad är en källa?
Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Barn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
CAS-vuxenutbildning för dig
SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning
Poddar, bloggar, twitter, youtube, facebook, snapchat, instagram, hemsidor och annat kul på nätet
Poddar, bloggar, twitter, youtube, facebook, snapchat, instagram, hemsidor och annat kul på nätet Youtube vad är det? Youtube är en videodelningstjänst, som ägs av Google. På deras hemsida kan du titta
Tillämpad programmering CASE 1: HTML. Ditt namn
Tillämpad programmering CASE 1: HTML Ditt namn 18 [HTML] Din handledare vill se din skicklighet i att använda HTML-koden. Du ska utveckla en webbplats om ditt intresse, inriktning eller gymnasiearbete.
Lag, rätt och etikett på nätet
Lektionen handlar om normer och regler i digitala miljöer. Lektionsförfattare: Karin Nygårds Till läraren 1. Hur är en schysst och snäll klasskompis? 2. Då blev jag ledsen och arg En digital lektion från
Vardagsekonomi. Engelska
Vardagsekonomi Engelska Denna kurs vänder sig till Dig som vill: - känna dig säkrare när du använder dina pengar Dina egna önskemål bestämmer innehållet i denna kurs. Vad vill DU lära dig? Här kan vi blanda
Vårt språk på nätet. En digital lektion från Sida 1 av 5
Vårt språk på nätet Den här lektionen handlar om att få eleverna att reflektera kring hur språk och symboler används när vi kommunicerar på nätet. Lektionen är skapad av Filippa Mannerheim (historie- och
Vårt språk på nätet. Lektionen handlar om hur vi använder språket och symboler när vi kommunicerar på nätet. Vårt språk på nätet
Lektionen handlar om hur vi använder språket och symboler när vi kommunicerar på nätet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Vårt språk i sociala medier 2. Läs om emojis En digital lektion
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Du och integritet. Material
Du och integritet Deltagarna får undersöka vilka typer av information som kan betraktas som privat, lära sig anpassa sekretessinställningar i sociala medier och motivera de valda inställningsnivåerna (varför
En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping
En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg 87% av alla barnfamiljer har flera digitala medier hemma. Uppskattningsvis har var fjärde
Lag, rätt och etikett på nätet
Lag, rätt och etikett på nätet Lektionen handlar om normer och regler i digitala miljöer. Till läraren 1. En schysst och snäll klasskompis 2. Då blev jag ledsen och arg 3. En schysst och snäll nätkompis
Nyheter sprids i raketfart Till läraren
Lektionen är en introduktion till digital källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med nästa lektion En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Att använda sociala medier. råd till dig som arbetar i Göteborgs Stad
Att använda sociala medier råd till dig som arbetar i Göteborgs Stad Vad är sociala medier? Med sociala medier menar vi internetbaserade sociala nätverk, forum, bloggverktyg och fildelningssajter för
KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
KURS I MEDIEFOSTRAN. Vasa, 3.10.2011 Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf
KURS I MEDIEFOSTRAN Vasa, 3.10.2011 Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf KURS I MEDIEFOSTRAN Dagens program 1. Kort om Sälskapet för Mediefostran 2. Kort om mediefostran 3. Material, var hittar
HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER
HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER 1 Vad är sociala medier? Sociala medier är kanaler där användare själva kan skapa innehållet, kommentera och diskutera med varandra. Det omfattar inte bara texter utan även
Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?
ÄR VI LIKA ELLER OLIKA? Tänk på en vän eller familjemedlem som står dig nära. Vilka saker har du märkt att ni har gemensamt? På vilka sätt är ni olika? I rutorna nedan kan du skriva på vilka sätt du och
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg 87% av alla barnfamiljer har flera digitala medier hemma. Uppskattningsvis har var fjärde
1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. Uppdrag MIK
1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. 2. Kryssfråga (5 poäng) Vad är sociala medier? 1. Personliga inlägg på bloggar. 2. När flera
Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner
Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner utan internetuppkoppling, spelkonsoler och smart-tv.
Information och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb. Gustav Vasa skola. Karlbergsvägen 34 113 27 Stockholm Marika Tiemann 076-12 44 755
Tel. 070-12 44 755 Gustav Vasa skola Fritidsklubben Information och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb Gustav Vasa skola Karlbergsvägen 34 113 27 Stockholm Marika Tiemann 076-12 44 755 marika.tiemann@stockholm.se
Granska skolans webbplats
Granska skolans webbplats Lektionen ger eleverna en grundläggande förståelse för vad traditionell källkritik är och modellen prövas genom att granska skolans webbplats. Till läraren 1. Gör en kritisk läsning
De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.
Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,
KOPIERINGS- OCH INSPELNINGS- LICENS. Småbarnspedagogik
KOPIERINGS- OCH INSPELNINGS- LICENS Småbarnspedagogik Kopiostos licenser underlättar användningen av verk Utbildningsstyrelsen har skaffat en kopierings- och användningslicens för användning av tv-program
Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Undra besöker habiliteringen
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Barns och ungas liv på nätet! Lärarhandledning till <3mig.nu med övningar och tips för klassrummet
Barns och ungas liv på nätet! Lärarhandledning till
Taggad på Insta. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? När Tara ringer blir Erik jätteglad. Men Tara är inte glad, hon är ledsen. Hon har upptäckt att någon har skapat ett hatkonto på Instagram. Hatkontot heter Vi
vad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Vad får man säga på internet? (Lag och rätt)
Vad får man säga på internet? (Lag och rätt) En introduktion till hur man får och inte får uttrycka sig på nätet. Till läraren 1. Lagar på nätet 2. Vad är förtal? 3. Är detta förtal? 4. Vad ska man göra?
Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund
Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen
Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.
Eskilstuna kommun Digitalia Lägg till ELEVEN framför varje fält när du läser planen. Lycka till! Hantering av digitala enheter Fritidshem F 1-3 4-6 7-9 Får lära sig att ladda ner appar till en surfplatta
Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.
Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Gör en paneldebatt 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Ett färgstarkt känsloliv hör till det goda livet. Alla känslor är värdefulla och man kan lära sig att uttrycka dem. Barnet behöver hjälp med att möta
INNEHÅLL Ett färgstarkt känsloliv En känsla är alltid ett budskap Du är en modell för hur barnet uttrycker känslor Hjälp barnet identifiera Hjälp barnet benämna Ilskan som utmaning för barnet När barnet
Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo
REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras
Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio:
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Språkets struktur med meningsbyggnad,
Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.
Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Ha en paneldebatt En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Särskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam
ACT Samtal Livsriktningskort för invididuell terapi och gruppterapi.
Omfamna ögonblicket ACT Samtal Livsriktningskort för invididuell terapi och gruppterapi. Dr Louise Hayes och Dr Lisa Coyne En annan sorts samtal Vad är ACT-samtal? ACT samtalskort är ett terapeutiskt verktyg
En värld på nätet Facebook ht 2010
En värld på nätet Facebook ht 2010 Under det här kurstillfället ska vi bekanta oss närmare med Facebook. Alla har fått en första grundläggande manual till Facebook. Med hjälp av den och det här dokumentet
Regler om barnskydd. World Vision Finland
Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras
MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Värdera källor - Är fågeln farlig?
Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med
Sociala medier för företag
Sociala medier för företag Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens
Grundsärskola. - Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet
Grundsärskola - Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet Datainsamlingsperiod: 2017-05-01 till 2017-10-09 svarande: 19 Publiceringsdatum: 2018-01-31 Begripsam www.begripsam.se Stefan
Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge
Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år
Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä
IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Plan med riktlinjer för digital kompetens, Höganäs kommun) Reviderad
IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens
Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Granska syftet med skolans webbplats
Lektionen handlar om kritiskt granska en källa som eleverna känner för att få en grundläggande förståelse för källkritik och för hur information presenteras på webben. Till läraren 1. Titta på filmen att
Enkät 1: Om din läsning (7-11 år)
Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Stimulera läsintresse en introduktion Enkät 1: Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker du om att läsa?
Värdera källor Är fågeln farlig?
Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens syfte Kristina
Anvisningar för frivilliga i Terhokerhoklubben
Anvisningar för frivilliga i Terhokerhoklubben Terhokerho-klubbens principer Terhokerho-klubben är en gemensam mötesplats för olika generationer. Alla är välkomna till Terhokerho-klubbarna. Det kostar
Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6
Vi är alla källor Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Samtalsuppgiften visar att det kan finnas både positiva och negativa aspekter av att lägga
Sociala medier och delning
Sociala medier och delning Deltagarna ska tänka på sekretess i fråga om hur de delar information och kommunicerar med andra online, framför allt när det gäller användning av sociala medier. De kan förklara
Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn.
Hat och kränkningar på internet En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn www.statensmedierad.se 1 Till dig som är förälder HEJ! Är du orolig när ditt barn är på internet? Vad är ditt ansvar
Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet
Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala
Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:
Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Media uppgift Problem 1
Media uppgift Problem 1 Jag tycker att det är ett stort problem hur media ser på småbarn. T.ex i en leksakstidning så finns det speciella pojkleksaker och flickleksaker. När det gäller pojkleksakerna är
Inledning. Teckenspråk. Översättning och material. Informationsproduktion på teckenspråk. Video kriterier och lösningar. Beställning och rådgivning
INNEHÅLL Inledning Teckenspråk Översättning och material Informationsproduktion på teckenspråk Video kriterier och lösningar Beställning och rådgivning Inledning Handbokens syfte är att fungera som vägledning
Rätten att få vara privat på nätet
Lektionen handlar om integritet och olaga integritetsintrång på nätet. Lektionsförfattare: Karin Nygårds Till läraren 1. Vad gör dig ledsen, sårad eller arg? 2. Vad är integritet? En digital lektion från
HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips
HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs