VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande verksamheter i SMP

Transkript

1 VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande verksamheter i SMP Den här vägledningen från Naturvårdsverket ger råd om rekommenderade tillvägagångssätt för den enligt föreskrifterna för miljörapport (NFS 2016:8, 5 g med bilaga 5) utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfall i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP). Rapporteringspliktiga är alla tillståndspliktiga (det vill säga A- och B- klassade) verksamheter som beskrivs i 29 kap. av miljöprövningsförordningen (MPF 2013:251). De senaste föreskrifterna från den 1 januari 2017 ersatte de gamla (f.d. NFS 2006:9) vilket enbart innebar paragraf- och bilageomnumreringar och mindre textanpassningar för den utökade rapporteringens del. Råden i vägledningen omfattar anvisningar om hur det utökade rapporteringskravet genomförs med hjälp av avfallsförordningens avfallskoder och hanteringskoder och så att föreskrifterna för miljörapport och intentionerna med den extra rapporteringen uppfylls på bästa sätt. Vi vänder oss här främst till er som i er yrkesverksamhet sysslar med att kontrollera mängder och avfallsslag vid insamling, omlastning, sortering, behandling och eventuella vidaretransporter av bygg- och industriavfall. Även ni som arbetar på ett byggföretag eller ett rivningsföretag eller utför transporter av bygg- och rivningsavfall åt verksamheter för att samla in, lasta om, sortera eller på annat sätt ta hand om sådant avfall har nytta av att känna till den här vägledningen. Dessutom bör förstås ni som sköter tillsyn och inspekterar enskilda avfallsmottagares miljörapporter och verksamhet känna till vilka råd som vägledningen ger dessa verksamheter. Observera att den första rapporteringen i SMP med utgångspunkt i de nya föreskrifterna NFS 2016:8 ska ske senast den 31 mars innehållsförändringarna i den här uppdaterade version 7 av vägledningen är att betrakta som förtydliganden och i princip kan tillämpas redan vid rapporteringen år Vi tackar alla berörda och bidragande uppgiftslämnare för er hjälp med att förbättra statistiken om bygg- och rivningsavfall i Sverige! BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 Innehåll 1 Insamling av bygg- och rivningsavfallsdata Bakgrund och syfte Förklaringar av vissa använda begrepp Verksamheter berörda av utökad rapportering Avfall som ska rapporteras Avfall som inte ska rapporteras Anvisningar för klassificering av avfall Tillvägagångssätt vid rapporteringen Identifiering av avfallsslag och ursprung Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall Klassificering av mottagna avfallsslag Hantering av mottagna avfallsslag Avvikande hanteringskoder Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall Övriga avfallsslag Avfall som genomgår mekanisk hantering Klassificering av nya avfallsslag Schablonisering av mängder för nya avfallsslag Hantering av nya avfallsslag 15 2 Rapportering i SMP Vilka rapporterar? Hur utförs rapporteringen? Rapporteringens krav och fördelar 16 BILAGA 1 (utdrag ur NFS 2016:8) DOKUMENTERADE VERSIONSÄNDRINGAR En översikt av väsentliga ändringar av innehållet i version 7 jämfört med version 6 av vägledningen.

3 1 Insamling av bygg- och rivningsavfallsdata 1.1 Bakgrund och syfte Den här vägledningen har tagits fram av Svenska MiljöEmissionsData (SMED) på beställning av Naturvårdsverket. Den utgör resultatet av projekt för att utvärdera det effektivaste sättet att få in ett mer detaljerat och tillförlitligt statistikunderlag för byggoch rivningsavfall 1, för utarbetandet av en webbrapporteringsmodul och för att ta fram vägledningen. Detta arbete har genomförts i dialog med berörda branscher, och då särskilt avfallsbranschen, genom inhämtandet av synpunkter från intervjuer, enkäter workshops och andra kontakter. Syftet med den utökade rapporteringen till Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) är att i större utsträckning tillgodose kraven för rapportering enligt EU:s avfallsstatistikförordning (EC 2150/2002) samt att på ett avgörande sätt förbättra uppföljningen av återvinningsmålet för byggsektorns avfall enligt EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG). Syftet med vägledningen om denna utökade rapportering är att tydliggöra vilka uppgifter om bygg- och rivningsavfall som ska rapporteras för att uppfylla de nya kraven i Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport 2 och hur det bäst sker. Vidare ges kortfattad information om hur de framtagna uppgifterna ska rapporteras in i SMP. Vägledningens rekommendationer är inte rättsligt bindande och uppdateras återkommande när det finns behov. 1.2 Förklaringar av vissa använda begrepp Med bygg- och rivningsavfall, avfall från byggverksamhet eller liknande avses i den här vägledningen genomgående allt avfall som uppkommit i företag som sysslar med byggande, rivningar och anläggningsarbeten, vilket kan klassificeras med avfallskoder enligt kap. 17 och kap. 19 i avfallsförordningens (2011:927) bilaga 4. Med avfallstyp avses ett avfall klassificerat med hjälp av avfallskoderna i avfallsförordningens avfallsförteckning. Det vidare begreppet avfallsslag omfattar dessutom andra allmänt spridda eller rentav företagsinterna avfallsbenämningar inom branschen (överlappningar kan råda). Det förut använda begreppet mellanlagring har förlorat sin juridiska mening och ersatts med tillfällig/temporär lagring eller bara lagring, vilket avser förvaring i väntan på vidaretransport till annan verksamhet (anläggning) för fortsatt behandling där (alltså inte internt). Inte heller avses förvaring av avfall på platsen där det uppkom. Med rapportering avses här bara inmatning av uppgifter direkt i SMP. Information om hantering från mottagare åter till avsändare regleras lämpligen som ett affärsvillkor. 1 Den senaste var Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik, SMED Rapport nr 2013: Enligt NFS 2016:8, 5 g med bilaga 5 (se Bilaga 1 i slutet av det här dokumentet). 1

4 1.3 Verksamheter berörda av utökad rapportering Alla verksamheter berörs undantagslöst av den utökade rapporteringen som är tillståndspliktiga (A- eller B-klassade) enligt 29 kap. i miljöprövningsförordningen (MPF 2013:251) och som tar emot sådant bygg- och rivningsavfall som beskrivs i kap. 17 i avfallsförordningens avfallsförteckning, så kallat primärt avfall. Den utökade rapporteringen omfattar mottagna såväl som hanterade mängder bygg- och rivningsavfall i samband med insamling, omlastning, omförpackning, sortering etc. Notera att även om en tillståndspliktig verksamhet med en verksamhetskod som finns med i 29 kap. MPF saknar uttryckligt tillstånd att ta emot bygg- och rivningsavfall eller bara inte tagit emot något sådant avfall så är det fortfarande obligatoriskt att rapportera utökat om bygg- och rivningsavfall. Det är emellertid mycket enkelt att gå in på webbformulärets startsida och kryssa nej på frågan om sådant avfall mottagits och sedan direkt fortsätta vidare med andra delar av miljörapporten. 1.4 Avfall som ska rapporteras Mottagna mängder bygg- och rivningsavfall från byggsektorn inklusive anläggningsavfall som klassas enligt kap. 17 i avfallsförteckningen (bilaga 4 i avfallsförordningen 2011:927) ska rapporteras. I denna klassning ingår komponenter inmonterade (inbyggda) i byggnader som exempelvis värmepannor, varmvattenberedare, sanitetsanordningar, VA-rör, elkablar, belysningsarmaturer i väggar och tak, väggkontakter av olika slag, pumpar, fläktar och elektronik för styrning av dörrar och belysningar. Användbara avfallskoder i kap. 17 framgår av Tabell 2. Avfallets sexsiffriga kod samt företagets egen benämning för respektive avfallsslag ska uppges i rapporteringen. Mottagna avfallsmängder ska baseras på invägda mängder i så stor utsträckning som möjligt och ska uteslutande anges med enheten ton. Mer om hur rätt avfallsslag (avfallstyper) ska identifieras framgår av anvisningarna i kapitel 1.6 och avsnitten i kapitel 1.7 nedan. Notera att endast bygg- och rivningsavfall som uppstått i Sverige ska rapporteras (det vill säga alltså också exporterat avfall men inte importerat). Viktigt undantag för tillståndspliktiga återvinningscentraler: tills vidare behöver ÅVC:er endast rapportera utökat om bygg- och rivningsavfall som alltid kan antas vara sådant avfall (se mer i kapitel om vilka dessa avfallsslag är). 1.5 Avfall som inte ska rapporteras Det är endast bygg- och rivningsavfall enligt avfallsförteckningens kap. 17 som inkluderas i den utökade rapporteringen. Avfallsslag som återfinns i andra kapitel i avfallsförteckningen är exempelvis hushållsavfall och liknande avfall, förpackningar, kemikalier och oljeavfall är undantagna rapporteringen. Inte heller vitvaror eller andra icke fullt ut inmonterade (inbyggda) el- och elektronikprodukter från byggnation och rivningar kräver rapportering. Klassificeringen och rapporteringen i dessa fall handlar om tilllämpningen av andra avfallskoder liksom lagar och regler. Avfall som tas emot på återvinningscentraler ska inte rapporteras eftersom dessa avfallsslag antas komma från hushållssektorn. Ett undantag är dock avfallsslag som alltid antas vara bygg- och rivningsavfall (se kapitel ). 2

5 Mottaget sekundärt avfall 3, det vill säga avfall som uppkommit i en avfallsmottagande verksamhet i ett tidigare led som klassas enligt kap. 19 i avfallsförteckningen, bilaga 4 i avfallsförordningen, ska inte rapporteras direkt av verksamheten i detta efterföljande led. Detta gäller även om en del av det sekundära avfallet ursprungligen har utgjorts av bygg- och rivningsavfall. Mottaget primärt avfall som tidigare endast lagrats temporärt eller omlastats på annan avfallsanläggning ska inte heller rapporteras. Om till exempel utsorterat metall-, trä-, plast- och glasavfall som uppkommit från byggverksamhet har lagrats på en anläggning behöver nästa mottagaranläggning inte göra någon egen utökad rapportering för dessa avfallsslag. Ett annat exempel är när blandat avfall med ursprung i byggsektorn tas emot på en anläggning för temporär lagring innan det går vidare till en annan anläggning för sortering (hanteringskoder R 12 eller D 13 enligt avfallsförordningen). I båda dessa exempelfall ska den först avfallsmottagande anläggningen som lagrar detta avfall rapportera den slutliga hanteringen av det inkomna bygg- och rivningsavfallet trots att eventuell sortering etc. sker i nästa led. Detta innebär att mängderna av de nya avfallslag (se kapitel 1.7.4) som eventuellt uppstår till följd av senare sortering av blandat bygg- och rivningsavfall i möjligaste mån bör meddelas bakåt av verksamheten som utför denna sortering. Skälet är att det gäller att avgöra ursprunget för avfall från byggen och rivningar så tidigt i behandlingskedjan som möjligt. Eftersom avfallsslag med liknande innehåll men olika ursprung naturligt nog gärna blandas med varandra vid lagring eller omlastning kan det annars bli för svårt för senare verksamheter i kedjan att avgöra hur stor andel som utgjorde bygg- och rivningsavfall från början. Undantagna är avfallsslag som alltid antas vara bygg- och rivningsavfall och alltid ska rapporteras (se kapitel ). Det gäller även om dessa kommer från en avfallsanläggning. Bygg- och rivningsavfall som importerats ska inte rapporteras eftersom det inte uppkommit i Sverige. Däremot ska exporterade mängder rapporteras. För statistiken finns dessutom redan andra bra källor för import (och export) av avfall Anvisningar för klassificering av avfall Avfallsförordningens 13 a ger allmänna anvisningar om hur man klassificerar ett avfall. Syftet är att fastställa den sexsiffriga avfallskod i avfallsförordningens avfallsförteckning i bilaga 4 som bäst beskriver avfallet. I anvisningarna beskrivs fyra grundläggande steg för att gå mellan kapitel och kapitelnivåer i viss bestämd ordningsföljd och på så vis söka sig fram till denna kod. Detta tillvägagångssätt att klassificera avfall är obligatoriskt även vid rapportering av byggoch rivningsavfall. Mer om stegen står i avfallsförordningens anvisningar. Avfallskoderna indelas i ett antal kapitel. Bygg- och rivningsavfall omfattar hela kap. 17 (primärt sådant avfall) och hela underkap (sekundärt sådant avfall som uppstått ur mekanisk behandling av primärt avfall). Olika slags avfall som uppkommer vid en och samma anläggning kan behöva identifieras i olika avfallstyper. I 13 b står var man kan hämta stöd för när ett avfall räknas som farligt. Detta ska i så fall anges av en asterisk (*) som läggs sist till koden. 3 Fortsättningsvis kallat nya (eller uppkomna alternativt internt uppkomna) avfallsslag. 4 Se mer under Anmälan eller information av gränsöverskridande avfallstransporter på Naturvårdsverkets hemsida. 3

6 Om beskrivningen av ett avfall inte passar bäst in på någon av koderna i kap. 17 i avfallsförteckningen ska inte någon utökad rapportering enligt den här vägledningen ske. Observera emellertid att det finns avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall, se kapitel Rapportering av avfall klassat med avfallskod enligt kap. 19 är inte aktuell om den rapporterande anläggningen inte först fått in det avfall klassat enligt kap. 17 som krävs för att ett avfall som rapporteras enligt kap. 19 ska kunna uppstå. Läs mer i ! 1.7 Tillvägagångssätt vid rapporteringen Figur 1 visar en övergripande bild av den utökade rapporteringen för bygg- och rivningsavfall (figurens indelning avspeglas i indelningen av kapitel 1.7). Figur 1. Övergripande flödesbild för en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall. 4

7 Flödesbilden i figur 1 illustrerar den logiska arbetsgången för att fastslå om det finns något bygg- och rivningsavfall i ett inkommande avfall och hur detta i så fall hanteras vidare i rapporteringen. Till figuren behöver adderas behovet av underliggande procedurer för att löpande under datainsamlingsåret säkerställa klassificeringar, mängder, återkopplingar till berörda aktörer tidigare och senare i avfallskedjan, tillämpandet av schabloner etc. Målet är att göra datainsamlingen på en gång både förenklande, rutinmässig och kvalitetsfrämjande Identifiering av avfallsslag och ursprung Identifiering av mottagna mängder som bygg- och rivningsavfall ska göras genom en eller flera av nedanstående metoder: Utifrån specifika byggavfallskoder som används i samband med registrering och invägning av avfallet. Dessa koder kan exempelvis utgöras av anläggningens eller transportörens specifika avfallskoder som är unika för just bygg- och rivningsavfall. Utifrån transportörens körorder eller utifrån uppgifter från transportörens registrerade avfallsmängder som har sitt ursprung från byggverksamhet. Utifrån befintligt kundregister och befintlig SNI-klassificering 5 identifieras kunder som ger upphov till avfall från byggverksamhet. Om avfallets ursprung inte går att identifiera enligt ovanstående metoder kan anläggningen i sista hand göra en egen bedömning av vilka avfallsmängder som har sitt ursprung i byggverksamheter. Alla enskilda bedömningar av inkommande laster ska noteras och förklaras genom digitalt sammanställda anteckningar som sparas till och med året efter rapporteringen av data i SMP. Sådana bedömningar får omfatta en mottagen mängd bygg- och rivningsavfall som på den aktuella anläggningen motsvarar maximalt totalt tio procent av kända mottagna mängder som med säkerhet består av bygg- och rivningsavfall på den aktuella anläggningen under det aktuella året. Avfall som lagras över ett årsskifte (eller flera) rapporteras fullt ut det år som det mottogs, det vill säga utan fördröjning. Som hantering uppges den hantering som är känd eller bedöms som troligast och i möjligaste mån kan avgöras innan rapporteringen sker. Påtagliga avvikelser i den först rapporterade hanteringen av olika avfall kan mottagaren meddela för sig i en senare miljörapport. I Tabell ges en översikt av de SNI-koder som avser byggverksamhet (se nästa sida). 5 Användning av branschkoder enligt Svensk näringsgrensindelning (se Tabell 1). 5

8 Tabell 1. Förteckning över branschkoder enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) på femsiffrig nivå F Byggverksamhet. SNI kod SNI beskrivning Byggande av bostadshus och andra byggnader Anläggning av vägar och motorvägar Anläggning av järnvägar och tunnelbanor Anläggning av broar och tunnlar Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp Anläggningsarbeten för el och telekommunikation Vattenbyggnad Övriga anläggningsarbeten (t.ex. idrottsanläggningar, kemiska anläggningar, raffinaderier o.d.) Rivning av hus och byggnader Mark- och grundarbeten Markundersökning Elinstallationer (larm, belysningssystem, kablar för el, tele, datornätverk, kabel-tv m.m.) Värme- och sanitetsarbeten Ventilationsarbeten Kyl- och frysinstallationsarbeten Övriga VVS-arbeten (t.ex. gasinstallationsarbeten) Andra bygginstallationer (automatiska dörrar, centraldammsugare, hissar, rulltrappor, åskledare o.d.) Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten Byggnadssnickeriarbeten Golv- och väggbeläggningsarbeten Måleriarbeten Glasmästeriarbeten Annan slutbehandling av byggnader (t.ex. akustikisolering och byggstädning) Takarbeten av plåt Takarbeten av andra material än plåt Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare Diverse övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 6

9 Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall Följande avfallsslag kan alltid antas vara bygg- och rivningsavfall 6 : Förorenade jordar (farligt avfall): Rapporteras under avfallskod * Jord och sten som innehåller farliga ämnen 7. Rena eller begränsat förorenade jordar (icke-farligt avfall): Rapporteras under avfallskod Annan jord och sten än den som anges i Muddermassor: Rapporteras under avfallskod Andra muddermassor än de som anges i eller * Muddermassor som innehåller farliga ämnen 7. Asbest: Rapporteras alltid under avfallskod * Isolermaterial som innehåller asbest eller * Byggmaterial som innehåller asbest. Gips: Rapporteras under avfallskod Andra gipsbaserade byggmaterial än de som anges i eller * Gipsbaserade byggmaterial som är förorenade med farliga ämnen 7. Betong (enbart separat fraktion, inte blandningar): Rapporteras under avfallskod Betong eller * Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen 7. Tegel (enbart separat fraktion, inte blandningar): Rapporteras under avfallskod Tegel eller * Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen 7. Klinker och keramik (enbart separat fraktion, inte blandningar): Rapporteras under avfallskod Klinker och keramik eller * Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen 7. Antagandet om ursprung i byggverksamhet kan betraktas som en hjälpregel och gäller även om avfallsslagen kommit från andra avfallsmottagande verksamheter som sorterar och/eller behandlar men också återvinningscentraler och verksamheter som används enbart för omlastning eller tillfällig lagring. När de närmast ovan listade avfallsslagen inkommer ska de alltså alltid rapporteras som bygg- och rivningsavfall och klassificeras med avfallskoder enligt kap. 17 i avfallsförordningens avfallsförteckning. Observera tilläggskommentarerna för flera av de listade avfallsslagen om att de enbart avser separata fraktioner, inte blandningar med andra avfallsslag. För mer anvisningar om denna aspekt och allmänt, läs i kap nedan om hur de här särskilt listade avfallsslagen ska rapporteras. 6 Antagandet har gjorts för att underlätta så att verksamhetsutövaren inte ska behöva avgöra om just dessa avfallsslag utgör bygg- och rivningsavfall (kapitel 17 i avfallsförteckningen, bilaga 4 i avfallsförordningen). 7 och som enligt 13 b [se avfallsförordningen] ska anses vara farligt avfall. 7

10 1.7.2 Klassificering av mottagna avfallsslag I Tabell 2 nedan ges vissa förklarande exempel på hur olika bygg- och rivningsavfall ska klassificeras med hjälp av avfallskoderna i avfallsförordningen. Exemplen är inte allomfattande utan tar upp dem där det bedömts att det finns extra behov av hjälp med att välja rätt avfallskod. Observera att för förpackningar av plast m.fl. material gäller avfallskoderna i kap. 15, inte de i kap. 17. Förpackningsavfall rapporteras inte som bygg-/rivningsavfall 8. Tabell 2. Vissa avfallskoder för mottaget bygg- och rivningsavfall enligt avfallsförordningen. Avfallsslag (i alfabetisk sökordning) Avfallskod i avfallsförordningen Asfalt (farligt avfall) * Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära Asfalt (icke-farligt avfall) Andra bitumenblandningar än de som anges i Blandat avfall (icke-farligt avfall) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Blandat avfall (farligt avfall) * Annat bygg- och rivningsavfall (även blandat avfall) som innehåller farliga ämnen Brännbart avfall (icke-farligt avfall) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Elkablar från inmontering eller tidigare inmontering i byggnad (icke-farligt avfall) Elkablar från inmontering eller tidigare inmontering i byggnad (farligt avfall) Komponenter med huvudsakligen metalliskt innehåll som suttit inmonterade i byggnad 9 (icke-farligt avfall) Komponenter med främst metalliskt innehåll som suttit inmonterade i byggnad 9 (farligt avfall) Andra kablar än de som anges i * Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen Blandade metaller * Metallavfall som är förorenat av farliga ämnen Grovt brännbart avfall (icke-farligt avfall) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Förorenade massor (farligt avfall) * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Förorenade massor (icke-farligt avfall) Annan jord och sten än den som anges i Impregnerat trä Inerta material (icke-farligt avfall) * Glas, plast och trä som innehåller eller som är förorenade med farliga ämnen Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i Isolering (ej asbest) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Jordmassor (farligt avfall) * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Jordmassor (icke-farligt avfall) Annan jord och sten än den som anges i Konstruktionsmaterial (betong, tegel etc.) Konstruktionsmaterial (jord, sten etc.) (icke-farligt avfall) Mineralavfall som innehåller farliga ämnen (farligt avfall) Obrännbart avfall (icke-farligt avfall) Oljeförorenad jord (farligt avfall) Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i Annan jord och sten än den som anges i * Blandningar av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i * Jord och sten som innehåller farliga ämnen 8 Avfallskoderna , , och * (trä, glas resp. plast) avser inte förpackningsmaterial. 9 För en exempeluppräkning av aktuella komponenter hänvisas till kapitel

11 1.7.3 Hantering av mottagna avfallsslag Förutom mottagna och uppkomna (nya) mängder ska rapporteringen av bygg- och rivningsavfallet omfatta hanteringen av avfallet i enlighet med koderna i bilaga 2 och 3 i avfallsförordningen. Lämpligen uppges också verksamhetsutövarens egen benämning. Tabell tar upp vissa speciellt viktiga hanteringskoder för den utökade rapporteringen. I den mån tillämpningen av hanteringskoderna avviker från vad avfallsförordningen ger grund för framgår det av Tabell 3. Varför och hur förklaras mer i avsnitten närmast efter tabellen, speciellt i Den fullständiga listan över hanteringskoder finns i avfallsförordningen. Tabell 3. Särskilt väsentliga förklaringar av vissa hanteringskoder för mottaget bygg- och rivningsavfall i enlighet med avfallsförordningen eller motiverad avvikelse i rapporteringen. Hantering (i alfabetisk sökordning) Hanteringskoder (avfallsförordningens skrivning samt tillägg av eventuell avvikelse) Deponering Energiåtervinning, förbränning Materialåtervinning av metaller (Inkluderar även förberedelse till återvinning) Materialåtervinning av papper och plast (Inkluderar även förberedelse till återvinning) Lagring följt av bortskaffande (Anges om den troliga behandlingen efter lagringen utgörs av ett bortskaffandesförfarande). Lagring följt av återvinning (Anges om den troliga behandlingen efter lagringen utgörs av ett återvinningsförfarande). Omförpackning följt av bortskaffande (Anges om den troliga behandlingen efter omförpackningen utgörs av ett bortskaffandesförfarande). Omförpackning följt av återvinning (Anges om den troliga behandlingen efter omförpackningen utgörs av ett återvinningsförfarande). Rötning samt kompostering av rent organiskt avfall (ej förorenad jord). Detta under förutsättning att komposten respektive rötresten nyttiggörs. Sortering följt av huvudsakligen återvinning (Gäller oftast för mekanisk sortering av blandat grovt brännbart och brännbart avfall) D 1 Deponering på eller under markytan R 1 Användning främst som bränsle eller annan energikälla R 4 Materialåtervinning av metaller eller metallföreningar. R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel. D 15 Lagring före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 14. OBS avvikelsen att för bygg- och rivningsavfall som går till efterföljande mekanisk hantering uppges här D 13 i stället för D 15! Läs mer i nedan! R 13 Lagring av avfall före någon sådan hantering som avses i R 1 R 12. OBS avvikelsen att för bygg- och rivningsavfall som går till efterföljande mekanisk hantering uppges här R 12 i stället för R 13! Läs mer i nedan! D 14 Omförpackning före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 13. OBS avvikelsen att för bygg- och rivningsavfall som går till efterföljande mekanisk hantering uppges här D 13 i stället för D 14! Läs mer i nedan! Ingår i R 12 Utväxling av avfall som ska bli föremål för någon sådan hantering som avses i R 1 R 11. OBS avvikelsen att ifall omförpackning är aktuellt ska R 13 (Lagring) uppges istället för R 12. För bygg- och rivningsavfall till efterföljande mekanisk hantering uppges här R 12 i stället för R 13! Läs mer i nedan! R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel. R 12 Utväxling av avfall som ska bli föremål för någon sådan hantering som avses i R 1 R 11. OBS att lagring av avfall normalt hänförd till R 13 kan vara aktuell för R 12 läs om Lagring följt av återvinning ovan! 9

12 Sortering följt av huvudsakligen bortskaffande Behandling av förorenad jord (även kompostering av förorenad jord) Återfyllnad och utfyllnad, vilket avser alla former av återvinning där lämpligt avfall används för återvinningsändamål i utgrävda områden eller för tekniska ändamål vid landskapsarbeten och där avfallet ersätter material som inte är avfall. Hanteringar som inkluderas i begreppet återfyllnad och utfyllnad är: - Igenfyllnad av exempelvis gruv- eller grustäkter. För dessa ändamål ställs oftast inte några specifika krav på avfallets fysiska egenskaper som exempelvis hållfasthet. - Utfyllnad vid landskapsarbeten och liknande. - Bullervallar. - Deponitäckning vilket avser sluttäckning av en deponi eller deponicell. Detta inkluderar endast avfall som läggs ovanför eller i tätskiktet på deponin. Avfall som läggs under tätskiktet ska betraktas som deponering. - Användning som konstruktionsmaterial inom eller utanför en avfallsanläggning där större mer definierade krav som exempelvis hållfasthet ställs på avfallet jämfört med igenfyllnad. Exempel på användning som konstruktionsmaterial är anläggning av en väg där mindre förorenade schaktmassor eller bottenaska från avfallsförbränning tillförs. D 13 Sammansmältning eller blandning före en hantering som anges i D 1 D 12. OBS att avfall normalt hänfört till D 14 och D 15 kan vara aktuellt för D 13 läs om Lagring följt av bortskaffande och Omförpackning följt av bortskaffande ovan! D 8 Biologisk behandling som inte omfattas av någon annan punkt i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av en förening eller blandning som bortskaffas med någon sådan hantering som anges i D 1 D 12. eller D 9 Fysikalisk kemisk behandling som inte omfattas av någon annan punkt i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av en förening eller blandning som bortskaffas med någon sådan hantering som anges i D 1 D 12 (t.ex. avdunstning, torkning eller kalcinering). R 99 Backfilling, på svenska återfyllnad. OBS att i den här vägledningen utgör denna hanteringskod ett speciellt motiverat tillägg till de R-koder som avfallsförordningen tar upp. Läs mer i nedan! OBS att även jordar och muddermassor till återfyllning eller utfyllnad ska klassificeras med denna hanteringskod oavsett att de inte tillgodoräknas för EU:s och Sveriges mål för återvinning av avfall från bygg- och rivningssektorn (energiåtervinning ingår inte heller). Läs mer i nedan! Avvikande hanteringskoder Den i Tabell 3 unikt införda koden R 99 har tillkommit för att möta EU-krav. Vid beräkning av hur återvinningsmålen enligt avfallsdirektivet (2008/98/EC) och det svenska etappmålet uppfylls (i båda fallen 70 procent förberedelse för återanvändning och återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall senast år 2020) ingår inte jordar och muddermassor. Däremot ingår betong, tegel och liknande bygg- och anläggningsmaterial för återfyllnad och konstruktioner. I Artikel 4 av Kommissionens beslut 2011/753/EU anvisas tydligt att avfall som används vid återfyllnadsarbeten ska rapporteras separat från avfall som förbereds för återanvändning, materialåtervinns eller tillvaratas på annat sätt. Upparbetning av avfall till material vid återfyllnadsarbeten ska också rapporteras som återfyllnad. Oavsett att uppfyllandet av 70-procentmålet inte påverkas är det dock viktigt att även jordar och muddermassor klassificeras med specialkoden R99 vid återfyllning och utfyllnad så att allt 10

13 avfall som hanteras på det viset mängdsätts och rapporteras korrekt i den allmänna avfallsstatistiken i stort. De avvikelser från avfallsförordningen som anvisas för användningen av vissa av de befintliga koderna (R 13 ändras till R 12, D 14 och D 15 till D 13 och i ett särfall R 12 till R 13) som presenteras i Tabell 3 beträffande lagring och omförpackning motiveras av att ursprunget för bygg- och rivningsavfall behöver fastställas så tidigt i behandlingskedjan som möjligt. Eftersom avfallsslag normalt blandas med motsvarande avfallsslag från andra sektorer vid lagring eller omlastning blir det svårt för den slutliga mottagningsanläggningen att avgöra vad som ursprungligen var mottaget bygg- och rivningsavfall. Dessutom är det i grunden den slutliga hanteringen som är av intresse eftersom det är den informationen som är avgörande för måluppföljningar Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall För de avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall (kapitel ) är det den faktiska hanteringen av avfallet på den rapporterande anläggningen som ska uppges, vilket kan innebära lagring och omförpackning. Allmänt gäller att faktisk hantering behöver anges för att minimera risken för dubbelräkning av avfallsmängder. Till exempel om asbest tas emot på en sorteringsanläggning och lagras tillfälligt där ska därför hanteringskoden D 15 (Lagring före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 14) enligt Tabell 3 alltid anges. Detta gäller även om asbest slutligen deponeras på en annan anläggning. Motsvarande gäller för förorenade jordar som lagras tillfälligt och där både hanteringskod D 15 (Lagring före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 14) och R 13 (Lagring av avfall före någon sådan hantering som avses i R 1 R 12.) kan vara aktuella. För mottagna blandade avfallsslag som genomgår behandling typ sortering eller krossning, se kapitel nedan. Observera att i de fall ett mottaget avfallsslag hanteras på mer än ett sätt ska varje hanteringsförfarande och tillhörande mängder anges. Notera att mottaget blandat avfall där ett, flera eller alla de ingående materialslagen var förs sig alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall likafullt utgör ett blandat avfall och ingenting annat. Det betyder att rapporteringen sker med en kod från avfallsförordningens kap. 17 lämplig för denna blandning och enligt vad som i övrigt anvisas för blandat avfall i vägledningen Övriga avfallsslag För övriga mottagna avfallsslag, det vill säga avfallskoder enligt kap. 17 i avfallsförteckningen exklusive de avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall (se ), ska den slutliga hanteringen alltid anges direkt. Detta gäller även om avfallet inte genomgår annan hantering än lagring, omförpackning eller omlastning, och slutlig hantering sker först i senare led. Ett exempel är utsorterat trä som tas emot på en anläggning för att bara lagras temporärt, för att sedan förbrännas för energiutvinning. I det fallet ska hanteringskod R 1 (Användning främst som bränsle eller annan energikälla) alltid anges, trots att den hanteringen sker först i ett senare led. Det kan då bli nödvändigt att begära in efterhandsinformation om avfallshanteringen från nästkommande hanteringsled. Motsvarande gäller för sorteringsverksamheter som tar emot och temporärt lagrar utsorterade fraktioner av metall, plast, papper, glas etc. 11

14 Orsaken är att ursprunget för bygg- och rivningsavfall behöver fastställas så tidigt i behandlingskedjan som möjligt. När avfallsslag blandas med motsvarande avfallsslag från andra sektorer vid temporär lagring eller omlastning blir det svårt att vid den slutliga mottagningsanläggningen avgöra vad som ursprungligen var bygg- och rivningsavfall. När ett avfall inte går att klassificera utifrån hjälpregeln att det alltid kan antas vara ett bygg- och rivningsavfall, och det utgörs av ett blandat avfall tänkt att gå vidare till sortering, blir i första rummet en hanteringskod för sortering (det vill säga faktisk hantering) tillämplig. Först när resultatet i form av nya avfallslag till följd av sorteringen blir känt ska slutlig hantering rapporteras och görs då för varje enstaka nytt avfallsslag. Se mer i närmast nedan! I de fall ett mottaget avfallsslag hanteras på mer än ett sätt ska varje hanteringsförfarande och tillhörande mängder rapporteras för sig Avfall som genomgår mekanisk hantering För blandat avfall som tas emot och som genomgår eller förväntas genomgå mekanisk hantering typ sortering, krossning etc. ska en hanteringskod (R 12 eller D 13) och uppkomna nya avfallsslag (19-kodade avfallstyper) till följd av en sådan hantering anges. Detta oavsett om avfallsslaget ifråga bedöms vara ett av dem som alltid kan antas vara ett bygg- och rivningsavfall. När blandat avfall lagras tillfälligt, omförpackas eller motsvarande innan det genomgår mekanisk hantering typ sortering och/eller krossning ska dessa avfallsslag rapporteras utifrån resultatet av denna behandling och inte med utgångspunkt i hanteringar som lagring eller omförpackning. Det betyder att den rapporterande verksamheten troligen behöver begära efterhandsinformation om avfallshanteringen från nästkommande hanteringsled. Se mer i kapitel om de 19-kodade avfallstyper för vilka slutlig hantering måste rapporteras och hur detta ska göras. Rent konkret betyder detta att även en verksamhet som tar emot blandat bygg- och rivningsavfall men endast lagrar detta avfall innan det skickas vidare till en sorterande anläggning ska ange att avfallet genomgår till exempel sortering (koderna R 12 eller D 13 enligt avfallsförordningen) samt ange hur de nya avfallsslag hanteras som uppstår till följd av sorteringen. Även i detta fall (se även i ) är skälet att ursprunget för bygg- och rivningsavfall behöver fastställas så tidigt i behandlingskedjan som möjligt för att undvika svårigheten för den slutliga mottagningsanläggningen att avgöra vad som ursprungligen var byggoch rivningsavfall Klassificering av nya avfallsslag Nya (internt uppkomna) avfallsslag, det vill säga sekundärt avfall, ska enbart rapporteras av samma anläggning som tagit emot det primära avfall ur vilka de uppkommit, och syftar till att följa upp de mängder och hanteringar som blandade avfall resulterar i. Tillståndspliktiga verksamheter som tar emot och sorterar, krossar, komprimerar eller sintrar blandade fraktioner av bygg- och rivningsavfall alternativt lagrar avfall tillfälligt innan dessa behandlingar sker ska alltså antingen själva rapportera om utfallet i sina miljörapporter eller informera verksamheter med rapporteringsansvar i tidigare led om 12

15 de nya avfallsslag som uppstått och deras hantering. Denna inkluderar även manuell sortering och sortering på sorteringsplatta. Med blandat avfall avses avfall som innehåller två eller flera av olika material såsom betong, tegel, klinker, gips, trä, plast, papper, metaller, jord, sand, sten etc. Blandat avfall, brännbart avfall och obrännbart avfall är exempel på benämningar som denna vägledning rätt över kallar blandat avfall. Verksamheter där man däremot tar emot och hanterar källsorterat/utsorterat bygg- och rivningsavfall som exempelvis utgörs av ensartade volymer av metall, papper, glas, trä, gips och plast alternativt lagrar sådana avfall temporärt behöver inte ange nya avfallsslag även om de genomgår en ytterligare finsortering för att öka kvalitén. I de fall nya avfallsslag uppkommer klassificeras dessa enligt avfallskoder i under kap Annat avfall från mekanisk hantering av avfall (t.ex. sortering, krossning, komprimering, sintring) i bilaga 4 i avfallsförordningen. Aktuella avfallskoder för internt uppkomna (nya, sekundära) avfallsslag efter avfallsbehandlingar framgår av Tabell. Vid rapporteringen av internt uppkomna avfall är det än så länge frivilligt att uppge huvudmottagarna av olika internt uppkomna avfall. Observera att det undantaget så småningom kan komma att tas bort. Tabell 4. Aktuella avfallskoder för internt uppkomna avfallsslag från blandat bygg- och rivningsavfall enligt avfallsförordningen. Avfallsslag Papper Metaller (järn) Övriga metaller samt blandade metallfraktioner Avfallskod i avfallsförordningen (i numerisk sökordning) Papper och papp Järnmetall Icke-järnmetaller. Plast och gummi Glas Trä (farligt avfall), impregnerat trä om farligt Plast och gummi Glas * Trä som innehåller farliga ämnen. avfall Annat trä än det som anges i Textilier Mineraler (t.ex. sand, sten). Trä (icke-farligt avfall), impregnerat trä (ickefarligt avfall) Textilier Deponifraktion, konstruktionsmaterial, sorteringsrest, obrännbar fraktion, sten, betong, tegel, keramik Brännbar fraktion, energifraktion Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF). Avfall från sortering som innehåller farliga ämnen Utsorterat gips, obrännbar fraktion * Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk hantering av avfall som innehåller farliga ämnen Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk hantering av avfall än det som anges i

16 1.7.5 Schablonisering av mängder för nya avfallsslag För att beräkna mängden nya avfallsslag från bygg- och rivningsavfall som uppkommer i samband med sortering av blandat bygg- och rivningsavfall behövs ingen separat fysisk hantering av mottagna mängder bygg- och rivningsavfall från det avfall som tas emot och har sitt ursprung från andra sektorer. Dock behöver mängderna för de nya avfallsslagen sättas i relation till de totalt mottagna mängderna bygg-/rivningsavfall. Den då nödvändiga schabloniseringen enligt bilaga 4 i avfallsförordningen eller motsvande schablonisering, såsom den exemplifieras i Tabell av mängderna nya avfallsslag från bygg- och rivningsavfall, ska baseras på verksamhetsspecifika data. Den nämnda schabloniseringen kan emellertid generaliseras till alla motsvarande verksamheter (anläggningar) inom samma företag/koncern under förutsättning att alla tar emot det aktuella avfallsslaget och hanterar det på ett likartat sätt. Schabloniseringen uppdateras årligen baserat på de nya avfallsslag som uppkommer i den rapporterande verksamheten. I de fall då dessa nya avfallsslag som uppkommer inte är representativa för bygg- och rivningsavfall ska hänsyn tas till detta. Det betyder att om det är uppenbart att ett nytt avfallsslag inte har sitt ursprung i byggverksamhet så ska dessa mängder inte medräknas. Hur schabloniseringen av nya avfallsslag kan användas tydliggörs i följande exempel: På en sorteringsanläggning (Tabell ) tas det under ett år totalt emot ton blandat avfall, varav ton utgörs av bygg- och rivningsavfall. De utgående fraktionerna från sorteringen fördelar sig enligt kolumnen Totalt uppkomna nya avfallsmängder från sortering av blandat avfall (ton). Utifrån dessa uppgifter kan en fördelningsfaktor (mängd ut dividerad med mängd in) beräknas i kolumnen Fördelningsfaktor. Baserat på mottagna mängder blandat bygg- och rivningsavfall, vilka uppskattats enligt kapitel och i exemplet här beräknas uppgå till ton, kan mängden nya avfallsslag från sortering av mottagna mängder blandat bygg- och rivningsavfall beräknas, se kolumnen Mängd avfall från byggverksamhet i Tabell. Mängden mottaget blandat avfall multipliceras då med fördelningsfaktorn för respektive nytt avfallsslag. Tabell 5. Exempel på schabloniseringar av mängder för nya avfallsslag. Avfallsslag Avfallskod enligt avfallsförordningen Totalt uppkomna nya avfallsmängder från sortering av blandat avfall (ton) Fördelningsfaktor Mängd avfall från byggverksamhet (ton) Metaller (järn) Järnmetall Metaller (icke järn, blandat) Icke-järnmetaller Papper och papp Papper och papp Plast Plast och gummi Glas Glas Trä Annat trä än det som anges i Deponirest Mineraler (t.ex. sand, sten) Brännbar fraktion Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF) Totalt

17 1.7.6 Hantering av nya avfallsslag Nya (internt uppkomna/sekundära) avfallsslag klassificeras med hjälp av avfallskoder hämtade från kap i avfallsförteckningen, bilaga 4 i avfallsförordningen. Hantering av nya avfallsslag ska rapporteras med koder från bilagorna 2 och 3 i avfallsförordningen (använd emellertid alltid vägledningens Tabell 2 för att med säkerhet utföra rapporteringen rätt). I de fall ett nytt avfallsslag hanteras på fler än ett sätt ska varje hantering med omfattad delmängd anges för sig. För de nya avfallsslagen ska den slutliga hanteringen alltid anges, det vill säga lagring samt ytterligare sortering etc. ska inte anges. Detta gäller även om den slutliga hanteringen inte sker på den rapporterande anläggningen. Ett exempel är deponirester efter sortering. Då anges alltid hanteringskod D 1 (Deponering på eller under markytan) även om mängderna lagras tillfälligt. Som tidigare nämnts är skälet att det är svårt för en senare mottagare av ett på så vis lagrat avfall att få information om eller ens uppskatta andelen bygg- och rivningsavfall. 2 Rapportering i SMP 2.1 Vilka rapporterar? De framtagna uppgifterna till följd av det utökade rapporteringskravet ska rapporteras in i SMP som en del av den i NFS 2016:8 allmänt föreskrivna miljörapporteringen (se Bilaga 1) senast den 31 mars varje år. Se också i vägledningens kap Det är som bekant SMP som är mottagare av all miljörapportering från tillståndspliktiga verksamheter, och den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfall utgör genom skrivningarna i NFS en del av miljörapporteringen. De i princip rapporteringsskyldiga verksamhetsutövarna i 29 kap. MPF får automatiskt upp en begäran om detta efter sin inloggning i SMP. Den utökade rapporteringen utgör med andra ord en del av den ordinarie miljörapporten. Oavsett om en rapporteringsskyldig verksamhet i 29 kap. MPF tagit emot eller inte tagit emot något bygg- eller rivningsavfall eller ens haft med i sitt tillstånd att ta emot sådant avfall under det rapporterade kalenderåret ska detta bekräftas till SMP av verksamhetsutövaren. Notera då också att även s.k. anläggningsavfall räknas som bygg- och rivningsavfall och omfattas av rapporteringskravet. 2.2 Hur utförs rapporteringen? Hur man använder SMP för den här rapporteringen framgår av SMP:s informationssidor på webben med adress klicka på fliken Information. Vissa korta anvisningar finns direkt tillgängliga i inmatningsformulären. Se för övrigt också i vägledningens kap. 1.4 och 1.5. I en extra tillagd flik på Naturvårdsverkets hemsida Utökad rapportering för avfallsmottagande verksamheter presenteras en samling exempel på beskrivna typfall för hur man korrekt rapporterar olika slags bygg- och rivningsavfall. 15

18 2.3 Rapporteringens krav och fördelar Det arbetssätt som den här vägledningen beskriver och rekommenderar är som påpekat inte rättsligt bindande i sig. Däremot är det viktigt att det följs efter bästa förmåga för att de insamlade data ska bli tillräckligt användbara. Kvaliteten i alla miljörapporter granskas av tillståndsmyndigheterna och omfattar då också den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfallet när den förväntas ingå. De uppenbara fördelarna med att utföra den utökade rapporteringen på det sätt som vägledningen beskriver är att datainsamlingen standardiseras så att resultaten blir så jämförbara, korrekt, fullständiga och hanterbara som möjligt. Allas insatser blir därmed maximalt meningsfulla, och Sverige får en bra statistik över bygg- och rivningsavfallet. Dessutom förväntas alla tillståndspliktiga verksamhetsutövare svara upp mot samma krav. Som så ofta i miljöarbetet krävs det ständiga förbättringar, i det här fallet av datainsamlingen och av anvisningarna för hur den bedrivs rätt. För att klara denna ambition är verksamhetsutövarnas egeninsatser givetvis högst väsentliga. Naturvårdsverket tackar för allt positivt engagemang från berörda företag och branschorganisationer! 16

19 BILAGA 1 Utdrag ur NFS 2016:8 om utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall < Verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tar emot bygg- och rivningsavfall 5 g Miljörapporter som avser verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tar emot bygg- och rivningsavfall, ska dessutom innehålla mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter. > Bilaga 5 (som 5 g hänvisar till; ej på något sätt förändrad jämfört med förut): < Uppgifter om in- och utgående mängder av bygg- och rivningsavfall Den här beskrivna utökade datarapporteringen berör alla verksamheter som är tillståndspliktiga enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och tar emot bygg- och rivningsavfall. Följande uppgifter ska lämnas: Mottagna avfallstyper - Avfallskod - Intern benämning - Mängd (förutvarande referensår; förifylld) - Mängd (aktuellt referensår) - Enhet (förifylld som vikt i ton) Hantering - Hanteringskod - Intern benämning (för hantering) - Intern avfallstyp (specificeras under Internt uppkomna avfallstyper) Internt uppkomna avfallstyper - Avfallskod - Intern benämning - Mängd (förutvarande referensår; förifylld) - Mängd (aktuellt referensår) - Enhet (förifylld som vikt i ton) Transportör - Företagsnamn Mottagare - Anläggning - Organisationsnummer - Ort Behandling hos mottagaren - Hanteringskod - Intern benämning (för hantering)

20 Termerna i tabellen ovan har följande betydelse (presenteras i bokstavsordning): Avfallskod: den sexsiffriga kod (i formuläret inledd med 17 eller 19) som används för att beteckna var och en av de olika avfallstyper som listas och kodas i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). Hanteringskod: en kod som börjar med R som beteckning för återvinning eller D som beteckning för bortskaffande, följt av ett ordningstal, som med utgångspunkt i bilaga 2 och 3 till avfallsförordningen ytterligare specificerar aktuell hanteringstyp. Interna (internt uppkomna) avfallstyper: avser avfallstyper som enligt bilaga 4 till avfallsförordningen härrör från bygg- och rivningssektorn med avfallskoder som börjar med 19 och utgör s.k. sekundärt avfall (avfall från avfall), som efter behandling transporteras vidare från anläggningen till annan mottagare. Mottagare: avser den anläggning som mottagit största andelen av den totala årsmängden för en viss internt uppkommen avfallstyp från den rapporterande anläggningen. Mottagna avfallstyper: avser de avfallstyper som enligt bilaga 4 till avfallsförordningen härrör från bygg- och rivningssektorn med avfallskoder som börjar med 17 och utgör s.k. primärt avfall (ursprungligt avfall) vilket behandlas/sorteras inom den rapporterande anläggningen. Mottagna avfallstyper som redan behandlats och klassificerats med 19-koder på annan anläggning ska inte redovisas även om detta avfall har sitt ursprung i bygg- och rivningssektorn. Mängd förutvarande referensår : avser på anläggningen invägd, av avsändaren invägd eller med stöd av schablonisering uppskattad total årsmängd av aktuell avfallstyp avseende referensåret före aktuellt referensår (även som delmängd av blandade avfall). Mängd aktuellt referensår : avser på anläggningen invägd, av avsändaren invägd eller med stöd av schablonisering uppskattad total årsmängd av aktuell avfallstyp för aktuellt referensår (även som delmängd av blandade avfall). Referensår: det år under vilket den angivna mängden uppkommit (till skillnad från rapporteringsår som är det år som följer på ett referensår). Schablonisering: avser användandet av schabloner framtagna med hjälp av standardiserade och kvalitetssäkrade plockanalyser för att uppskatta mängdandelar för olika ingående avfallstyper i blandade relevanta avfall. Transportör: avser huvudtransportör (fler behöver inte nämnas om det finns flera) vid vidaretransport av en viss internt uppkommen avfallstyp. >