ATT KASTAS MELLAN HIMMEL OCH HELVETE

Transkript

1 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2012 Examensarbete, 15 hp ATT KASTAS MELLAN HIMMEL OCH HELVETE En självbiografistudie som belyser kvinnors upplevelser av våld i en nära relation. Författare: Emma Axelmalm Sara Sjöström

2 Titel Att kastas mellan himmel och helvete En självbiografistudie som belyser kvinnors upplevelser av våld i en nära relation. Författare Emma Axelmalm och Sara Sjöström Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet Handledare Monica Carlsson Blomster Examinator Ulrica Hörberg Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Nyckelord Självbiografi, kvinnomisshandel, upplevelse, våld i nära relation. SAMMANFATTNING Bakgrund: År 1864 stiftades en lag som gjorde det olagligt för en man att utöva våld mot den kvinna han hade en nära relation med. Våld mot kvinnor i en nära relation är idag ett växande samhällsproblem. Kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation undviker ofta att söka hjälp då de är rädda för att bli dåligt bemötta, dömda och ifrågasatta. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal vågar fråga kvinnor om de blivit utsatta för våld för att kunna uppmärksamma problemet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor upplever välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem självbiografier valdes som belyste kvinnors upplevelser av våld i en nära relation. Analysprocessen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Det våld som kvinnorna utsattes för påverkade dem fysiskt, psykiskt och sexuellt. Våldet ledde till känslor av kränkning, otrygghet och hat. Dessa känslor gav kvinnorna ett lidande. Trots känslor av lidande kunde kvinnorna även känna välbefinnande då de fick stöd av vänner, familj och professionella. Slutsats: Kvinnorna upplevde både lidande och välbefinnande i den våldsamma nära relationen. För att hälso- och sjukvården ska kunna bemöta kvinnor som blir utsatta för våld i en nära relation på ett respektfullt och lyhört sätt, är det viktigt att de får en ökad förståelse och kunskap om kvinnornas egna upplevelser av sin situation.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Definitioner 1 Definition av våld i en nära relation 1 Förenta Nationernas definition av våld mot kvinnor 1 Definition och betydelse av nära relation 1 Historik och lagstiftning 1 Våldets omfattning i Sverige 2 Bemötande inom hälso- och sjukvården 2 Tidigare forskning 3 TEORETISK REFERENSRAM 3 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 5 METOD 5 Datainsamling 5 Urvalsförfarande 5 Dataanalys 6 Författarna förförståelse 6 Forskningsetiska aspekter 7 RESULTAT 7 Början till en våldsam relation 7 Svartsjukans uttryck 7 Våldets påverkan 7 Stödets betydelse 8 Stöd från familj och vänner 9 Stöd från professionella 9 Kärleken till barnen 9 Kvinnornas mående efter uppbrottet 10 DISKUSSION 10 Metoddiskussion 10 Resultatdiskussion 12 Slutsats 14 REFERENSLISTA 15 Bilagor 1. Sökning av självbiografier 2. Sammanfattning av de utvalda självbiografierna

4 INLEDNING Inom hälso- och sjukvården förekommer kontakt med kvinnor som blivit utsatta för våld av någon de har en nära relation med. Det är viktigt att människor som arbetar inom hälso- och sjukvården har tillräckligt med kunskap och förståelse för hur kvinnorna själva upplever sin situation. Detta för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett respektfullt och lyhört sätt. Våld i en nära relation är ett omfattande och växande problem. Intresset för denna studie väcktes under ett seminarium om kvinnor, hot och våld. Det är ett laddat och känsligt ämne som kan vara svårt att prata om. Vi ville därför få en ökad förståelse för kvinnans situation. Detta för att på bästa sätt kunna hjälpa och stötta henne i vår framtida roll som sjuksköterskor. BAKGRUND Definitioner Definition av våld i en nära relation Flinck, Paavilainen och Åstedt- Kurki (2005) beskriver tre olika sorters våld som förekommer i en våldsam nära relation; fysiskt, psykiskt och sexuellt. Fysiskt våld innebär fysiska slag, knuffar, sparkar, ta stryptag, dra i kvinnans kläder och hår. Med psykiskt våld menas kränkning, nedvärdering, förlöjligande samt kommentarer om kvinnans utseende, sexualitet och intelligens. Psykiskt våld kan ske både verbalt och att kvinnan påverkas psykiskt av de fysiska och sexuella handlingar mannen utövar. Att se kvinnan som sexobjekt, samlag under tvång och att slita av kvinnans kläder mot dennes vilja är exempel på sexuellt våld. Scheffer Lindgren (2009) skriver att sexuellt kränkande handlingar är en del av det sexuella våldet. Det kan vara att mot sin vilja vara tvungen att ställa upp på sexuella handlingar. Förenta Nationernas definition av våld mot kvinnor Tvång eller frihetsberövande handlingar, eller hot om detta, som kan leda till fysiskt, psykiskt eller sexuellt lidande för kvinnor definieras som våld mot kvinnor enligt Förenta Nationerna (Kvinnofridslinjen, 2012). Definition och betydelse av nära relation Enligt Nationalencyklopedin (2011) betyder ordet relation ett förhållande mellan två människor där känslor är inblandade. I en nära relation mellan människor kan en relationstrygghet bildas. Detta innebär att relationen kännetecknas av ärlighet, förståelse, öppenhet samt acceptans. En relationstrygghet skapas mellan människor som bryr sig om och vill hjälpa varandra (Thorsen, 2005). Historik och lagstiftning Fram till år 1864 var mannens uppgift att kontrollera att kvinnans uppträdande var anständigt. Det var då lagligt för mannen att utföra våld mot sin hustru om hennes uppträdande ansågs vara opassande av mannen. År 1864 infördes en lag som innebär att männens rätt att utöva våld mot sin hustru avskaffades (Eliasson, 2008). Fokus låg länge på kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt av för dem okända män. Det tog lång tid innan sexuellt våld i en nära relation uppmärksammades. Det dröjde fram till år 1965 innan en lagstiftning kom där våldtäkt även inom äktenskapet förbjöds. Även gifta kvinnor har rätt till sina egna kroppar (Eliasson, 2008). 1

5 Tidigare var kvinnan tvungen att själv anmäla det våld hon blivit utsatt för av sin man. År 1982 beslutades att våld mot kvinnor i en nära relation ska falla under allmänt åtal. Det innebär att även allmänheten har möjlighet att anmäla mannens våld mot kvinnan. För polisen däremot är det deras skyldighet att utreda misstankar om våld mot kvinnor i deras hem (Eliasson, 2008). År 1998 stiftades lagen om grov kvinnofridskränkning. Det innebär att det är ett brott att upprepa kränkningar mot en kvinna (Larsson, 2006). Enligt lag är det förbjudet att utöva fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot en närstående. Om en människas självkänsla och integritet har tagit skada på grund av handlingar av en närstående, benämns det som grov fridskränkning. Detta tas upp i fjärde kapitlet i brottsbalken (SFS 1962:700). 4 a Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. (SFS 1962:700) Om det däremot är en kvinna som blivit utsatt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en man som hon lever eller har levt med i en relation benämns det som grov kvinnofridskränkning. Straffet är detsamma som vid grov fridskränkning, det vill säga mellan sex månader och sex år (SFS 1962:700). Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt lag skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen. Detta innebär att kraven som finns för god vård ska uppfyllas. Dessa krav är att vården ska vara av god kvalitet och tillfredsställa patientens behov. Hälso- och sjukvårdspersonal ska finnas nära tillhands och de ska även respektera patientens integritet och rätt till att själv bestämma över sin vård och behandling. Att sträva efter en god vårdrelation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal samt att kunna ge patienten en säker och sammanhängande vård är också krav för god vård (SFS 1982:763). Våldets omfattning i Sverige Våld mot kvinnor är ett problem som ökat under de senaste åren, sett till antalet anmälningar. Mellan åren skedde en ökning med 31 % av andelen anmälda våldsbrott mot kvinnor. Siffror från år 2005 och år 2006 visar att endast en tredjedel av de kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation anmäler detta till polisen. Mörkertalet antas därför vara stort (Brottsförebyggande rådet, 2008). Under 2010 anmäldes fall av fysiskt våld mot kvinnor över 18 år. Cirka en fjärdedel av kvinnorna uppgav att de varit utsatta för våld i en nära relation (Brottsförebyggande rådet, 2011). Bemötande inom hälso- och sjukvården Kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation undviker ofta att söka hjälp. De är rädda för att bli dåligt bemötta, dömda och ifrågasatta av hälso- och sjukvårdspersonalen om varför de inte lämnat den våldsamma relationen. Att bli dåligt bemött av hälso- och sjukvårdspersonal kan stärka de skuld- och skamkänslor som redan finns hos kvinnorna och leda till att de känner sig mer kränkta (Scheffer Lindgren, 2009; Wilson, Silberberg, Brown, Yaggy, 2007) 2

6 Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal informerar om att de finns där om kvinnan önskar samtala kring sin situation. Detta visar att sjukvårdspersonal är öppen för samtal (Chang, Decker, Moracco, Martin, Petersen & Frasier, 2004). När hälso- och sjukvårdspersonal möter en kvinna som de misstänker är utsatt för våld i en nära relation är det viktigt att de är lyhörda, visar intresse och respekterar kvinnan. Om bemötandet har ingivit trygghet hos kvinnan är det större chans att kvinnan kommer tillbaka om hon inte är redo att prata just vid första mötet. Det har stor betydelse om kvinnan och hälso- och sjukvårdspersonalen får en bra relation, för att kvinnan ska känna sig trygg i att berätta om sin situation (Bradbury-Jones, Duncan, Kroll, Moy & Taylor, 2011; Chang, Cluss, Ranieri, Hawker, Buranosky, Dado, McNeil & Scholle, 2005; Heimer, Björck & Hogmark, 2003; Scheffer Lindgren, 2009). När hälso- och sjukvårdspersonal ska fråga kvinnan om hon är utsatt för våld kan de använda sig utav direkta frågor samt indirekta frågor. Ett exempel på en direkt fråga kan vara har din partner slagit dig?. Det är en tydlig fråga som går rakt på sak. De patienter jag möter har ibland blivit skadade av någon de älskar. Är detta något som du varit med om? är ett exempel på en indirekt fråga som inte går lika rakt på sak (Heimer et al., 2003). Tidigare forskning Scheffer Lindgren och Renck (2008b) beskriver i sin studie att det psykiska våldet upplevs av kvinnorna vara den första typen av våld som förekommer i den våldsamma relationen. Kvinnorna upplever chock när det första fysiska slaget kommer. Det fysiska slaget anses vara grövre än det psykiska våldet. Rädsla och osäkerhet är känslor som kvinnorna beskriver att de ständigt har känt i den våldsamma nära relationen. I Wiklund, Malmgren-Olsson, Bengs och Ohman (2010) framkommer att kvinnorna har blivit utsatta för sexuell förnedring och våldtäkter i den våldsamma relationen. Känslor som upplevs i samband med det sexuella våldet är ilska och avsky. Stöd från hälso- och sjukvården ger kvinnorna insikt i att det finns hjälp att få för att kunna ta sig ur den våldsamma nära relationen (Chang, Dado, Hawker, Cluss, Buranosky, Slagel, McNeil & Scholle, 2010). Därför är det av stor betydelse att hälso- och sjukvården vågar fråga om kvinnan blir utsatt för våld. Men vårdpersonal drar sig ofta för att fråga kvinnor om våld i hemmet förekommer då de anser att de inte har möjligheten att prata ostört, har känslan av att inte ha tiden att fråga och känner sig obekväma med att fråga då de är rädda för att kränka kvinnan. Att som hälso- och sjukvårdspersonal få utbildning i hur de ska bemöta kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation leder till ökad kompetens. Kunskap och övning är viktigt för att hälso- och sjukvårdens personal ska känna sig trygga i att kunna ställa frågan till kvinnor om de är utsatta för våld i hemmet (Chang et al., 2005; Leppäkoski, Åstedt- Kurki och Paavilainen, 2010; Scheffer Lindgren, 2009). TEORETISK REFERENSRAM Studien vilar på en vårdvetenskaplig grund. Vårdvetenskap kan användas inom alla yrkeskategorier där människor vårdas, och är en kunskap om vårdandet (Wiklund, 2003). Vårdvetenskap innebär att människans perspektiv är i fokus. I bemötandet av människan är det viktigt att visa öppenhet och följsamhet samt att ta hänsyn till människans värdighet och integritet (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). 3

7 Livsvärld är ett begrepp som används inom vårdvetenskapen med livsvärldsteoretisk grund. En människas livsvärld är individens egna upplevda värld med dess erfarenheter och handling. Det är av stor betydelse att livsvärlden förstås och ses (Dahlberg et al., 2003). Begreppet levd kropp innefattar kropp, själ och ande. Den levda kroppen består av minnen, upplevelser och erfarenheter. Varje förändring som sker i kroppen förändrar tillgången till livet samt världen (Dahlberg et al., 2003). Enligt Wiklund (2003) kan lidande beskrivas som kränkning, hot eller förlust av sig själv. Lidandet är inte bara det som syns utåt, utan det är även en inre process. Dahlberg et al. (2003) förklarar att livslidande är en form av lidande som alltid är en del av människans liv. Oavsett vilken fas i livet en människa befinner sig i eller hur livet är utformat så finns det en form av lidande. Trots att människor känner ett lidande kan välbefinnande upplevas samtidigt. Dahlberg et al. (2003) beskriver vikten av att människan erkänner att lidande finns för att välbefinnande ska kunna upplevas. Enligt Wiklund (2003) förklaras begreppet välbefinnande som unikt och personligt då det beskriver människans egna upplevelser. Dahlberg et al. (2003,) menar att i många fall behövs det inte så mycket för att en människa ska få en känsla av välbefinnande. Att fråga en människa hur hon eller han mår är en enkel fråga som kan få denna människa att känna sig sedd och på så sätt kan denne få en känsla av välbefinnande. Det är viktigt att inom hälso- och sjukvården tänka på att människan är den främsta experten på sig själv och sin situation. Som hälso- och sjukvårdspersonal är det av betydelse att arbeta för att lindra lidandet och öka förmågan att känna välbefinnande (Dahlberg et al., 2003). Det är av betydelse att det finns en fungerande vårdrelation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Detta för att kunna lindra lidandet och främja välbefinnandet (Dahlberg et al., 2003). En god vårdrelation innefattar ömsesidighet, tillit och respekt både från hälso- och sjukvårdspersonal, såväl som från patienten (Wiklund, 2003). I denna studie avser begreppet nära relation den parrelation som kvinnan har med mannen som utövar våld mot henne. PROBLEMFORMULERING Fram till år 1864 var det lagligt för mannen att utöva våld mot kvinnan han hade en nära relation med. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot kvinnor i en nära relation är ett växande samhällsproblem. Statistik visar att anmälningar om våld mot kvinnor ökar. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal vågar fråga kvinnor om de är utsatta för våld i hemmet då det är många kvinnor som själva inte vill eller vågar berätta om sin situation. Kvinnorna är ofta rädda för att bli dåligt bemötta och inte trodda på. Därför är det av stor betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal visar att de är öppna för samtal när kvinnan själv är redo att berätta om sin situation. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal är lyhörda, visar intresse och respekterar kvinnan så att hon känner sig trygg. Som blivande sjuksköterskor är det av stor betydelse att få kunskap och förståelse om hur kvinnorna själva upplever sin situation, utifrån begreppen lidande och välbefinnande. Det är således viktig kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal, för att de ska kunna bemöta dessa 4

8 kvinnor på ett professionellt och respektfullt sätt. Hur upplever kvinnor i en våldsam nära relation välbefinnande? Hur upplever kvinnor i en våldsam nära relation lidande? SYFTE Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor upplever välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer. METOD Studien baserades på självbiografier. Detta för att kunna beskriva kvinnors egna upplevelser av lidande och välbefinnande i en våldsam nära relation. Enligt Dahlborg-Lyckhage (2006) kan en nedskriven berättelse ge möjlighet att få en inblick i personens livsvärld. Självbiografier återspeglar människors upplevelser och känslor. Forsberg och Wengström (2008) skriver att personliga texter och dagböcker är värdefulla då människors upplevelser ska beskrivas. En kvalitativ metod ansågs lämplig till denna studie. I en kvalitativ ansats beskrivs, förstås, förklaras och tolkas information. En förståelse av varje människas unika situation och deras upplevelser är att sträva efter. Datainsamling Litteratursökningen för självbiografierna gjordes i Linnéuniversitetets bibliotekskatalog samt i LIBRIS. Detta för att se om det framkom andra självbiografier i LIBRIS, en databas för alla universitets-, högskole- och forskningsbibliotek i Sverige, än i Linnéuniversitetets bibliotekskatalog. Sökorden som användes var självbiografi, biografi, misshandel samt kvinnomisshandel. Dessa sökord valdes därför att de ansågs vara relevanta för att få fram självbiografier som motsvarade syftet, se bilaga 1. Då antalet träffar i litteratursökningen var 27 stycken lästes en sammanfattning av vad självbiografierna handlade om, för att sedan välja ut de självbiografier som ansågs bäst kunna besvara studiens syfte. Urvalsförfarande Fem självbiografier valdes ut där kvinnor som varit utsatta för våld i en nära relation beskriver sina upplevelser av lidande samt välbefinnande, se bilaga 2. Det ansågs vara tillräckligt med fem självbiografier då liknande resultat framkommit ur samtliga och syftet ansågs besvarat. Inklusionskriterierna för studien var att de utsatta kvinnorna själva skulle ha skrivit självbiografierna samt att de skulle ha varit i en nära relation med männen som utövat våld mot dem. Självbiografierna skulle även vara skrivna ur kvinnans perspektiv för att få hennes unika upplevelser. Självbiografierna skulle finnas tillgängliga på bibliotek i Växjö kommun. På grund av begränsad tid fanns inte möjlighet att beställa självbiografier från andra kommuner. Självbiografierna skulle vara skrivna på svenska. Detta för att undvika språkliga missförstånd. Exklusionskriterierna för studien var män som blivit utsatta för våld i en nära relation. Detta för att denna studie var baserad på kvinnors upplevelser. Självbiografier där kvinnan blivit utsatt för våld av någon annan än den man hon hade en parrelation med exkluderades. Urvalet speglade kvinnornas upplevelser av våld och besvarade därmed studiens syfte. 5

9 Dataanalys Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Denna metod ansågs vara lämplig då denna studie var kvalitativ. Med en manifest innehållsanalys menas att det uppenbara och synliga i texten analyseras. En latent innehållsanalys analyserar det underliggande och dolda i texten. En latent innehållsanalys kräver en djupare tolkning, därför valdes en manifest innehållsanalys till denna studie (Forsberg & Wengström, 2008). Dataanalysen inleddes med att samtliga självbiografier lästes av båda författarna. Författarna förde anteckningar enskilt under läsningen av självbiografierna. I relation till syftet valdes delar ur självbiografierna ut och lästes ytterligare en gång för att få en helhetsbild. Meningsbärande enheter som ansågs besvara syftet plockade författarna sedan ut tillsammans. Anteckningar och meningsbärande enheter jämfördes för att finna likheter och skillnader. De meningsbärande enheterna kondenserades för att sedan bilda koder. En process av reflektion och diskussion resulterade i en överenskommelse om vilka koder som skulle bildas. Koderna jämfördes för att bilda olika kategorier samt subkategorier till resultatdelen. Exempel på hur analysprocessen gått tillväga följs nedan i tabell 1. Tabell 1. Exempel på analys Meningsbärande Kondensering Kod Kategori Subkategori enheter Marie blev för mig en riktigt värdefull vän, jag kunde alltid räkna med att hon fanns för mig i alla lägen och jag kunde lita blint på henne. (Lilja, 2009, s. 72) En värdefull vän som hon alltid fanns där och som hon kunde lita på. Värdefull vän att lita på. Stödets betydelse. Stöd från familj och vänner. Blev varm inombords över polismännens omsorg. De var jättetrevliga, behandlade mig med värdighet. (Dahlén, 1995, s. 42) Polimännen visade omsorg genom att vara trevliga och behandla henne med värdighet. Polisen visade omsorg genom värdigt bemötande. Stödets betydelse. Stöd från professionella. Författarnas förförståelse Thomsson (2010) skriver att förförståelsen kan vara ett hinder. Risker för felaktiga bedömningar och resultat ökar om författarna inte är öppna för nya infallsvinklar kring studiens område. Det är av stor betydelse att förförståelsen inte påverkar dataanalysen. Vid analysen av materialet är det viktigt att författarna tänker på sin förförståelse kring ämnet som ska studeras. Båda författarna associerar våld i en nära relation med negativa känslor och upplevelser. Författarna hanterade förförståelsen genom att vara neutrala och öppna för negativa, men även positiva känslor och upplevelser. 6

10 Forskningsetiska aspekter Enligt Helsingforsdeklarationen (2008) ska deltagandet i studien vara frivilligt. Hänsyn ska tas till sekretess och rättigheter. Studien får inte riskera att skada deltagarnas fysiska, psykiska eller sociala integritet. Självbiografierna ansågs uppfylla de ovanstående forskningsetiska aspekterna då författarna till självbiografierna själva gjort ett aktivt val genom att berätta sin historia och publicera den. Därför ansågs denna studie inte kunna orsaka någon skada för kvinnorna som har skrivit självbiografierna. Informationen som framkom i självbiografierna respekterades, och ingen information vinklades eller undanhölls. Vi medvetandegjorde vår förförståelse och ifrågasatte den så att inte vår förförståelse skulle påverka resultatet. RESULTAT Inledningsvis i resultatdelen kommer början av en våldsam relation och svartsjuka att tas upp. Därefter kommer våldets påverkan, stödets betydelse och kärleken till barnen att beskrivas. Resultatet avslutas med hur kvinnorna mår efter uppbrottet. Början till en våldsam relation Kvinnorna upplevde välbefinnande i början av relationen. Männen gav smickrande ord, hade ofta med sig presenter och var uppvaktande. De uppfattades som sanna gentlemän. Kvinnorna i självbiografierna kände sig älskade för dem de var, och tillsammans var de oövervinneliga (Carlshamre, 2006; Graaf, 2006; Lilja, 2009). Dina behov var mina, du och jag, ett vi som inte kunde besegras. Tillsammans var vi oslagbara. (Carlshamre, 2006, s. 18). Svartsjukans uttryck I samtliga fem självbiografier förekom svartsjuka. Kvinnorna upplevde att när de var ute tillsammans bland andra människor blev svartsjukan som tydligast. Kvinnorna upplevde att männen kontrollerade hur kvinnorna betedde sig kring andra män. Det vill säga hur kvinnorna såg på andra män och hur nära dem de var. Kvinnorna upplevde ett lidande i samband med svartsjukan. Upplevelsen av att inte kunna gå ut när de ville och med vem de ville, gav kvinnorna en känsla av att ständigt vara övervakade (Andersson, 2011; Carlshamre, 2006; Dahlén, 1995; Graaf, 2006; Lilja, 2009). En av kvinnorna beskrev mannens svartsjuka som enorm (Andersson, 2011). Janne vet inte om att jag är här, vågade inte berätta det med risk för att han skulle komma uppstormande hit i tron att jag var otrogen. Han är så himlans svartsjuk. (Dahlén, 1995, s. 49) Våldets påverkan Det våld som kvinnorna utsattes för påverkade dem fysiskt, psykiskt och sexuellt. Slag, knuffar och sparkar var en del av kvinnornas vardag. Männen kunde även ta hårt i kvinnorna och dra dem i håret. Även fasthållande var vanligt förekommande. Känslor som uppkom i samband med fysiskt våld beskrevs som ständig rädsla, förödmjukning och kränkning. Våldet kunde fortgå timme efter timme. Kvinnorna beskrev att de kunde bli slagna tills de förlorade medvetandet. Att ständigt leva i ovisshet, att aldrig veta när nästa slag skulle 7

11 komma, upplevdes som det värsta (Andersson, 2011; Carlshamre, 2006; Dahlén, 1995; Graaf, 2006; Lilja, 2009). drog mig i håret med båda händerna och slog mitt huvud två gånger in i kökets betongvägg // Mitt medvetande började mer och mer försvinna // Jag blev ledsen och rädd, vad skulle nu hända? (Lilja, 2009, s ) I början av de våldsamma relationerna visade männen tydlig ånger efter våldshandlingarna. Kvinnorna beskrev att männen bad om ursäkt med tårar i ögonen, gav dem blommor och att de kunde gråta tillsammans över det som hänt. Ju längre tiden gick desto mer upplevde kvinnorna att männen slutade visa ånger för sina handlingar (Carlshamre, 2006; Graaf, 2006) En av informanterna beskrev att mannen inte visade någon ånger efter att ha utfört en våldsam handling. Det gav en känsla av smärta inombords hos informanten (Dahlén, 1995). Det fysiska våldet förändrades över tid. Till en början utförde männen de våldsamma handlingarna när de var ensamma. De övergick sedan till att inte bry sig om vem som såg de våldsamma händelserna (Andersson, 2011; Carlshamre, 2006; Graaf, 2006). I samtliga fem kvinnors berättelser förekom även psykiskt våld. Den vanligaste formen av psykiskt våld var nedvärderande ord. Han kallade mig för tjock, ful äcklig hora, subba, svartskalle och han sa t o m att jag luktade illa (Andersson, 2011, s. 9-10). Att ständigt få höra hur ful, pinsam, oduglig och värdelös de var upplevdes som en stor påfrestning på kvinnornas psykiska välmående. Det psykiska våldet beskrevs av kvinnorna som värre än det fysiska. Att bli nedvärderad i form av ord upplevdes vara värre om de uttrycktes av den man de levde i en nära relation med, än om det var för dem en främmande man. (Andersson, 2011; Carlshamre, 2006; Dahlén, 1995; Graaf, 2006; Lilja, 2009). Tre av kvinnorna beskrev att de efter en längre tid av psykiskt våld tillslut kände igen sig i männens nedvärderande uttryck. De upplevde att deras självförtroende blev totalt nedbrutet, vilket gjorde att kvinnorna slutligen identifierade sig med männens nedvärderande och kränkande ord (Carlshamre, 2006; Dahlén, 1995; Graaf, 2006). Du trampade på mig så många gånger att du till slut fick rätt. Jag blev värdelös. Jag blev ful. (Carlshamre, 2006, s. 232) Flertalet av kvinnorna beskrev att de blivit utsatta för sexuellt våld av männen de levde tillsammans med. Känslan av att vara tvungen att gå med på sex för att få lugn och frid i hemmet beskrevs som äcklande. Kvinnorna upplevde att de blev våldtagna av sina män då de inte frivilligt valt att ha samlag (Andersson, 2011; Dahlén, 1995; Lilja, 2009). Inte nog med att han kränker och behandlar mig illa, han tror dessutom att det är normalt. Tanken på att ha sex med honom fick mig att må illa. (Dahlén, 1995, s. 142) En av kvinnorna berättade hur hon gång på gång tvingades till sexuella handlingar, med för henne totalt okända män, medan hennes man tittade på för egen njutnings skull. Detta skapade i sin tur känslor av skam hos kvinnan, att enbart ses som ett sexobjekt (Andersson, 2011) Stödets betydelse Det framkom av kvinnorna att de upplevde stöd från familj, vänner och professionella. 8

12 Stöd från familj och vänner Vänner och familj gav kvinnorna trygghet och styrka genom att alltid finnas där för dem. De närstående fanns endast ett samtal bort, vilket gav kvinnorna en känsla av säkerhet. Den våldsamma nära relationen påverkade inte endast den drabbade, utan hela kvinnans omgivning. Trots detta fanns familj och vänner kvar som stöd, då de visade förståelse och medkänsla. Kvinnorna upplevde att familj och vänner blev de viktigaste personerna i deras liv, tack vare att de gick att lita på och de gav kvinnorna värme. Detta var något som saknades i relationen med mannen (Carlshamre, 2006; Dahlén, 1995; Graaf, 2006; Lilja, 2009). Låg i mammas knä en stund. Det var tryggt, kände mig så liten och ensam. (Dahlén, 1995, s. 43) En av kvinnorna valde att inte berätta för familj och vänner under perioden då hon var utsatt för våld av mannen hon älskade. Efter att hon lämnat den våldsamma relationen valde hon dock att berätta om sin hemlighet för familj och vänner. Efter detta har hon upplevt ett stort stöd från sin omgivning. Kvinnan beskrev att hennes nye man, som hon lärde känna strax innan hon lämnade den våldsamma relationen, har stöttat och gett henne livet tillbaka (Andersson, 2011). Stöd från professionella Flera av kvinnorna beskrev att de under den utsatta perioden fått stöd från hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kvinnojourer och polisen. Även psykologhjälp upplevdes som ett stort stöd. Kontakten med kvinnojouren ledde till en känsla av trygghet. De fick hjälp att hitta ett så säkert boende som möjligt, även om det ibland betydde att de fick flytta flera gånger. Det upplevdes som tryggt att bli omhändertagen av kunniga personer som var vana vid att ta hand om kvinnor i liknande situationer. Plötsligt kände jag att det kanske fanns hopp för oss alla och att jag kanske verkligen skulle kunna få hjälp med att fly till ett bättre liv. (Graaf, 2006, s. 100). Kvinnorna beskrev att från ovanstående instanser fick de bekräftelse på att det inte var deras fel att männen varit våldsamma mot dem. De insåg att de inte skulle ta på sig skulden för det som hänt. Det är aldrig kvinnans fel, vem som helst kan hamna i en sådan situation (Andersson, 2011; Dahlén, 1995; Graaf, 2006). Kärleken till barnen Två av kvinnorna fick den största styrkan ifrån sina barn. Barnen gjorde att de orkade stå ut i den våldsamma relationen. Känslan av att vara tvungen att sätta upp en falsk fasad inför barnen för att de inte skulle märka av den våldsamma situationen beskrevs av kvinnorna. Detta gjordes för att skydda barnen från våldet. jag gjorde allt jag kunde för att han inte skulle märka den hotfulla stämning som vilade som en mörk skugga över vårt nya hem. (Graaf, 2006, s. 70). Kvinnorna kände sig lugnare och tryggare när de visste att deras barn var trygga och i säkerhet. De beskrev att de skulle göra vad som helst för barnens trygghet och säkerhet (Graaf, 2006; Lilja, 2009). I fyra av kvinnornas berättelser var det barnen som var den främsta anledningen till att de valde att lämna den våldsamma relationen. De kände att situationen måste få ett slut, både för deras och barnens skull. Ansvaret för barnens trygghet gav dem insikt i att situationen var ohållbar då våldet orsakade rädsla, oro och smärta hos dem båda (Andersson, 2011; Carlshamre, 2006; Graaf, 2006; Lilja, 2009). det här var tvunget att få ett slut // om inte för min så för Alberts skull. (Lilja, 2009, s. 17) 9

13 Kvinnornas mående efter uppbrottet Efter att kvinnorna lämnade den våldsamma nära relationen upplevde de att de skulle ha svårt att fullt ut kunna lita på någon igen, och därmed svårt att uppleva kärlek igen. Detta på grund av det våld som de hade blivit utsatta för av någon de älskade och kände tillit till. Efterhand hade kvinnorna återfått tron på kärleken och vågade känna tillit igen (Andersson, 2011; Carlshamre, 2006; Dahlén, 1995; Graaf, 2006; Lilja, 2009). De största besvären beskrev vara psykiska. Kvinnorna upplevde att de psykiska besvären aldrig helt kommer att försvinna, då det fortfarande fanns beteendemönster från den psykiska nedbrytning de blev utsatta för. Orden och hoten däremot bleknar aldrig, de biter sig fast i hjärtat som hungriga blodiglar. (Graaf, 2006, s ). De psykiska spåren som fanns kvar märktes tydligast i form av mardrömmar och panikångestattacker. Det fanns även spår efter det fysiska och sexuella våldet som kvinnorna beskrev att de alltid kommer att få leva med. Detta i form av smärtor i underlivet, huvudet och andra kroppsdelar som fått ta emot våld gång på gång (Andersson, 2011; Carlshamre, 2006; Graaf, 2006; Lilja, 2009). Vägen tillbaka till ett fullt fysiskt, psykiskt och sexuellt välmående var en lång process och det var fortfarande en lång väg kvar. Kvinnorna beskrev att de sakta började komma tillbaka till att själva kunna bestämma över sina liv. Det var en stor omställning att börja om och starta ett nytt liv. Jag är numera tacksam för varje dag som jag får leva och se min son, jag har lärt mig att inte ta saker för givet här i livet. (Lilja, 2009, s. 92). De beskrev att framtiden nu var deras och att de äntligen kände sig fria (Andersson, 2011; Dahlén, 1995). DISKUSSION Resultatet i denna studie belyser kvinnors upplevelser av välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer. De mest framträdande fynden visar att kvinnornas fysiska, psykiska och sexuella välmående har orsakat ett lidande på grund av det våld de blivit utsatta för. Samtidigt har stöd från familj, vänner och professionella givit dem en känsla av välbefinnande. Kvinnorna beskriver hur de mår bättre efter att ha lämnat den våldsamma relationen, dock beskriver de att våldet som de blivit utsatta för har satt djupa spår. Metoddiskussion Studien baseras på självbiografier där kvinnorna själva beskriver hur det var att leva i en nära relation där våld förekom. Anledningen till att självbiografier valdes var för att de direkt återspeglar kvinnornas känslor och upplevelser. Syftet med studien, som var att belysa hur kvinnor upplever välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer, besvarades. Självbiografier ansågs vara det bästa alternativet till denna studie, då självbiografier enligt Forsberg och Wengström (2008) är betydelsefulla då människors upplevelser ska beskrivas. En fördel med att studien baserades på självbiografier var att informationen var skriven av kvinnorna själva. Det fanns även nackdelar med en självbiografistudie. Det fanns ingen möjlighet att ställa följdfrågor på den information som framkom. Det fanns heller inget som kunde bevisa att det som skrevs var sant. En studie baserad på självbiografier valdes till denna studie då det ansågs vara den mest lämpliga metoden för att belysa kvinnornas upplevelser av välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer, vilket var denna studies syfte. Om en intervjustudie valts hade fördelen varit att följdfrågor hade kunnat ställas. I och med detta hade intervjuaren kunnat försäkra sig om att denne förstått informationen rätt. Enligt 10

14 Thomsson (2010) tar en timmes intervju omkring 6-8 timmar att transkribera om intervjuaren har erfarenhet av denna metod. Patel och Davidson (2011) beskriver att intervjuaren behöver ha en god intervjuteknik. För att kunna upprätthålla en god intervjuteknik krävs mycket träning. Då en intervjustudie anses vara tidskrävande och då författarna saknar erfarenhet kring intervjuteknik, valdes en intervjustudie bort. En studie med utgångspunkt från vetenskapliga artiklar anses redan vara bearbetade en gång. Om denna studie skulle ha baserats på vetenskapliga artiklar skulle det innebära ännu en bearbetning av texten. Därför valdes en studie baserad på vetenskapliga artiklar bort. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor upplever välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att en kvalitativ ansats innebär att fokus ligger på att tolka och förstå människors upplevelser. Vid en kvantitativ ansats används numeriska värden och statistik för att redovisa resultatet. Då upplevelser inte går att beskriva med värden och statistik valdes en kvalitativ ansats till studien. Litteratursökningen av självbiografierna gjordes i Linnéuniversitetets bibliotekskatalog och i LIBRIS. Anledningen till att dessa databaser valdes var för att de ger resultat från svenska universitets-, högskole- och forskningsbibliotek. Det var även dessa två som länkades på Linnéuniversitetets biblioteks hemsida. Båda databaserna valdes för att utöka sökningarna och för att se om det framkom skillnader i andelen träffar, vilket det gjorde. Det framkom fler självbiografier i LIBRIS som inte fanns att hitta i Linnéuniversitetets bibliotekskatalog. Andra självbiografier hade kunnat framkomma om sökningar även genomförts i andra databaser. Då det framkom tillräckligt många träffar för att välja fem självbiografier som besvarade studiens syfte, användes inte fler databaser. Sökorden som valdes ansågs vara relevanta för att hitta självbiografier som besvarade studiens syfte. Vid sökning på databaserna framkom tillräckligt många träffar för att fem självbiografier skulle kunna väljas ut. Urvalet ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte, därmed ansågs även sökorden vara tillfredsställande. Vid analys av materialet framkom att fem självbiografier varit ett tillräckligt stort urval då liknande resultat framkommit. Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys användes vid analysprocessen. Den ansågs vara lämplig att använda då studien var baserad på självbiografier som beskrev kvinnornas upplevelser. Självbiografierna bör läsas igenom flertalet gånger för att få en fullständig helhetsbild och minska risken att viktig information går förlorad. På grund av tidsbegränsning lästes självbiografierna enbart en gång, men då båda författarna läst samtliga självbiografier och fått överensstämmande information ansågs dock inte en ytterligare genomgång av texterna vara nödvändig. Enbart de relevanta delarna plockades ut för att läsas ännu en gång för tydligare förståelse, detta enligt Patel och Davidson (2011, s. 29). Delarna som ansågs relevanta var de som motsvarade studiens syfte. För att författarna inte skulle kunna påverka varandras tolkningar av självbiografierna fördes anteckningar enskilt. Först efter att ha läst samtliga självbiografier enskilt, gick författarna tillsammans igenom likheter och skillnader som framkom. Lundman och Hällgren-Graneheim (2008) beskriver vikten av att båda författarna till studien läser och jämför den insamlade datan för att öka tillförlitligheten i studiens resultat. Meningsbärande enheter, kondensering, kodning samt bildande av kategorier sammanställdes av författarna tillsammans. Detta för att genom diskussion och reflektion finna de bäst lämpade kategorierna. En tabell användes i 11

15 analysdelen för att visa ett exempel och tydliggöra hur analysprocessen gått till när kategorierna bildades (tabell 1, s. 6). Enligt Polit och Beck (2011) är det viktigt att visa läsarna hur man kommit fram till kategorierna. Detta för att de lätt ska kunna följa med i hur analysprocessen gått till. Graneheim och Lundman (2004) beskriver begrepp som används för att påvisa studiens tillförlitlighet. Dessa begrepp är trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet. Studiens trovärdighet samt överförbarhet ökar om läsaren kan följa studiens tillvägagångssätt. Syfte, urval, datainsamling och analys beskrevs på ett så utförligt sätt som möjligt, för att läsaren ska kunna genomföra en liknande studie. Studiens trovärdighet ökar då det är kvinnornas egna ord och upplevelser som ligger till grund för självbiografierna. Då analysen av de olika självbiografierna gett ett liknande resultat ökar trovärdigheten ytterligare. Enligt Graneheim och Lundman (2004) ökar överförbarheten ytterligare då studiens resultat styrks med citat. Denna studie anses därför ha hög överförbarhet då författarna använde citat i resultatdelen samt att studiens tillvägagångssätt utförligt beskrivs. Studien kan således tala för fler kvinnor i liknande situation som kvinnorna i självbiografierna. Polit och Beck (2010) menar att pålitlighet innebär ifall en liknande studie skulle få ett liknande resultat. En liknande studie antas kunna få ett liknande resultat. Dock skulle vissa skillnader i resultatet kunna framkomma beroende på vilka självbiografier som väljs och vilken analys som görs. Resultatdiskussion I denna studies resultat framkom att kvinnorna upplevde det fysiska våldet som en stor del av deras vardag. Våldet skapade känslor av ovisshet, kränkning och förödmjukning. Detta styrks då tidigare forskning beskriver att det fysiska våldet ger en känsla av ständig rädsla och osäkerhet att inte veta när nästa slag ska komma (Ridell, Ford-Gilboe & Leipert, 2009; Wiklund et al., 2010). I studiens resultat framkom att kvinnorna hade blivit utsatta för psykiskt våld. Det psykiska våldet förekom i form av nedvärderande ord och hån. Detta upplevdes av kvinnorna som värre än det fysiska våldet. Bradbury-Jones et al. (2011), Wiklund et al. (2010) och Wilson et al. (2007) beskriver alla att kvinnor som blir utsatta för våld upplever det psykiska våldet som det värsta. De menar att det psykiska våldet sätter djupare spår än vad de andra sorters våld gör. Det uppkom således skillnader i vilket våld som upplevdes vara värst. Scheffer och Rencks (2008b) studie beskriver att det fysiska våldet upplevdes vara värre än det psykiska våldet. Bradbury-Jones et al. (2011), Thomas, Joshi, Wittenberg och McCloskey (2008), Wiklund et al. (2010) och Wilson et al. (2007) skriver om de verbala uttryck som männen utsatte kvinnorna för. Att ständigt få höra dessa nedvärderande ord ledde till att kvinnorna till slut kände igen sig i dessa ord. Detta var även en central del i resultatet som framkom i denna studie. Kvinnorna i denna studie identifierade sig tillslut med männens nedvärderande och kränkande ord då deras självförtroende blev förstört. I denna studies resultat framkom även det sexuella våldet som en del av kvinnornas vardag. Kvinnorna kände sig tvingade att gå med på sex för att göra mannen till lags, vilket gav äckeloch skamkänslor hos dem. I denna studie beskrev kvinnorna att de upplevde sig ha blivit våldtagna av männen som de hade en relation med. Detta styrks av det som beskrivs i tidigare forskning. Wiklund et al. (2010) beskriver i sin studie att kvinnorna har blivit sexuellt förnedrade och våldtagna. Kvinnorna kände hat, ilska, smärta och äckel i samband med det sexuella våldet de utsattes för. Även Chang et al. (2010) och Scheffer Lindgren och Renck (2008a) beskriver hur kvinnorna utsattes för våldtäkter i den våldsamma nära relationen. 12

16 Denna studies resultat beskriver att det fysiska, psykiska och sexuella våldet påverkade kvinnorna och orsakade ett stort lidande hos dem. Lidandet beskrivs enligt Wiklund (2003) som kränkning, hot eller förlust av sig själv. Detta kan återkopplas till kvinnornas känslor som uppstod i samband med våldet de utsatts för. Ridell et al. (2009) beskriver att stöd från familj och vänner betyder mycket för kvinnorna. De ger stöd i form av att de hjälper dem att komma i trygghet från mannen när våldsamma handlingar sker. Wiklund et al. (2010) beskriver att familj och vänner är stöttande då de tröstar, inspirerar och ger dem en känsla av säkerhet. Familj och vänner benämn som hjältar och hjältinnor. Även i föreliggande studie framkom betydelsen av familj och vänners stöd. När självbiografierna lästes framkom det att kvinnorna, trots sitt lidande på grund av den våldsamma nära relationen, ändå kände ett välbefinnande då de fick stöd, tröst och trygghet av familj och vänner. Även Dahlberg et al. (2003) beskriver att ett välbefinnande kan upplevas trots lidande. Chang et al. (2010) beskriver att stöd utifrån fick kvinnorna att inse att det fanns hjälp att få. Kvinnorna blev medvetna om andra möjligheter än den våldsamma situation de befann sig i och de fick insikt i att de måste förändra sin livssituation. Stöd från hälso- och sjukvården fick kvinnorna att gå från att känna sig fångad och isolerad, till att istället känna hopp för förändring och en lättnad av att komma ifrån den våldsamma relationen. Bradbury-Jones et al. (2011) och Chang et al. (2005) tar i sina studier upp betydelsen av att höra från professionella att det inte är kvinnornas fel att de har blivit utsatta för våld av männen de har en relation med. Det ger kvinnorna en känsla av att de inte har gjort något fel, utan det är mannens beteende som är oacceptabelt. Detta är något som även framkom i denna studies resultat. Kvinnorna beskrev att stödet från professionella ledde till bekräftelse att det aldrig är kvinnans fel. I denna studie framkom det att kvinnorna kände välbefinnande då de hade varit i kontakt med ovanstående instanser, då det professionella stödet hade givit kvinnorna bekräftelse och trygghet. Dahlberg et al. (2003) beskriver betydelsen av en god vårdrelation för att kunna lindra lidandet och främja välbefinnandet. I denna studie beskrev kvinnorna hur de mådde efter att ha lämnat den våldsamma nära relationen. De psykiska besvären som fanns kvar ansåg kvinnorna alltid kommer att finnas kvar på grund av den psykiska nedbrytning de utsatts för. Kvinnorna beskrev besvär i form av sömnproblem och panikattacker. Även Bradbury-Jones et al. (2011), Wiklund et al. (2010) och Wilson et al. (2007) beskriver detta i sina studier. Samtliga skriver att kvinnorna upplever panikattacker, stress, ångest och låg självkänsla som spår av det psykiska våldet som de blivit utsatta för i den våldsamma nära relationen. Scheffer Lindgren och Renck (2008b), Thomas et al. (2008), Wiklund et al. (2010) och Wilson et al. (2007) tar i sina studier upp konsekvenser som kvinnorna lider av på grund av det fysiska våld de utsatts för. Konsekvenserna beskrivs som kronisk smärta i olika kroppsdelar, magproblem och huvudvärk. Även i denna studie framkom det att det fysiska våldet yttrade sig i form av kroppsliga smärtor. Enligt Dahlberg et al. (2003) består den levda kroppen av minnen, erfarenheter och upplevelser. Även efter att kvinnorna i denna studie lämnat den våldsamma mannen, upplevde de både psykiska och fysiska besvär på grund av våldet de hade blivit utsatta för. Det framkom att kvinnorna i denna studie kände ett lidande i att det som de upplevt aldrig helt kommer att försvinna. Kvinnorna beskrev att de upplevde det svårt att kunna lita på någon fullt ut på grund av upplevelserna och minnena av det våld som de blivit utsatta för i den våldsamma nära relationen. Detta kan återkopplas till det Dahlberg et al. (2003) beskriver ovan. I likhet med föreliggande studie beskriver Scheffer 13

17 Lindgren och Renck (2008b) och Wiklund (2010) att kvinnorna har svårt att lita på någon människa igen då de har blivit otroligt sårade av mannen de älskar. Kvinnorna i denna studie beskrev att de mådde bättre efter att ha lämnat den våldsamma relationen, men att det fortfarande var en lång väg kvar till ett fullt fysiskt, psykiskt och sexuellt välmående. Kvinnorna beskrev att de äntligen kände sig fria då de hade lyckats lämna den våldsamma nära relationen och nu kunde fokusera på sig själva och sitt nya liv. Kvinnorna hade fått insikt i lidandet som den våldsamma nära relationen orsakat. Enligt Dahlberg et al. (2003) är det en förutsättning för att känna ett välbefinnande, att människan har vågat erkänna lidandet den upplever. Ett välbefinnande hos kvinnorna kunde urskiljas av författarna till denna studie, då kvinnorna kände en befrielse av att ha lämnat den våldsamma nära relationen och nu kunde starta upp ett nytt liv utan våld. Detta styrks av tidigare forskning då Wiklund et al. (2010) beskriver att kvinnorna känner en lättnad av att ha återfått sin frihet efter att ha lämnat mannen som utförde våld mot dem. Kvinnorna hade en känsla av stolthet och självförtroende över att de nu själva kunde bestämma över sina liv. Självbestämmande är något kvinnorna upplevde att de saknade i relationen med den våldsamma mannen. Kvinnorna kände att de nu kunde njuta av livet igen. Kvinnor som blir utsatta för våld i en nära relation är ett växande samhällsproblem och det är av stor vikt att mer forskning görs kring området. Ett förslag till vidare forskning är studier om hur kvinnor som utsätts för våld i en nära relation, upplever bemötandet från hälso- och sjukvården. Slutsats I denna studie har syftet besvarats genom att det framkom att kvinnorna som har utsatts för våld i en nära relation upplevt både välbefinnande och lidande. Det våld som kvinnorna utsatts för av den de levde i en nära relation med ledde till känslor av kränkning, otrygghet och hat. Dessa känslor gav kvinnorna ett lidande. Trots känslan av lidande kände även kvinnorna ett välbefinnande. Det var till största del stöd från familj, vänner och professionella som gav kvinnorna en känsla av välbefinnande. Detta tack vare den trygghet och bekräftelse som de gav kvinnorna. Utifrån studien dras slutsatsen att kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation upplevde lidande såväl som välbefinnande. Studien ger kunskap om hur kvinnor kan uppleva lidande och välbefinnande i en nära relation där våld förekommer. Vilket ger en insikt i hur kvinnor som utsatts för våld i en nära relation upplever sin situation. Denna kunskap är viktig för blivande sjuksköterskor, för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett respektfullt och lyhört sätt och för att ingiva trygghet hos dem. 14

18 REFERENSLISTA Andersson, J. (2011). Jag har inte berättat allt. Visby: Nomen förlag. Bradbury-Jones, C., Duncan, F., Kroll, T., Moy, M. & Taylor, J. (2011). Improving the health care of women living with domestic abuse. Nursing Standard. 25(43): Brottsförebyggande rådet. (2008). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år Hämtad 22 mars, 2012, från df Brottsförebyggande rådet. (2011). Misshandel mot kvinnor. Hämtad 19 januari, 2012, från Carlshamre, M. (2006). Den oslagbara En personlig skildring av våld i kärlekens namn. Stockholm: Bokförlaget DN. Chang, JC., Cluss, PA., Ranieri, L., Hawker, L., Buranosky, R., Dado, D., McNeil, M. & Scholle, SH. (2005). Health care interventions for intimate partner violence: what women want. Women s Health Issues. 15(1): Chang, JC., Dado, D., Ashton, S., Hawker, L., Cluss, PA., Buranosky, R. & Scholle, SH. (2006). Understanding behaviour change for women experiencing intimate partner violence: mapping the ups and downs using the stages of change. Patient Education & Counseling. 62(3): ). Chang, JC., Dado, D., Hawker, L., Cluss, PA., Buranosky, R., Slagel, L., McNeil, M. & Scholle, SH. (2010). Understanding turning points in intimate partner violence: factors and circumstances leading women victims toward change. Journal of women s health. 19(2): Chang, J., Decker, MR., Moracco, KE., Martin, S., Petersen, R., & Frasier, PY. (2004). Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care providers. Patient Education and Counselin. 59: Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. Dahlborg-Lyckhage, E. (2006). Att analysera berättelser (narrativer). I: Friberg, F. (red.). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. Dahlén, M. (1995). Nattmaran en misshandlad kvinnas dagbok. Stockholm: PM Bäckström Förlag. Eliasson, M. (2008). Att förstå mäns våld mot kvinnor. I: Heimer, G. & Sandeberg, D. (red.) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. 15