Trygg i trafiken. Informationspaket. år 1-3, 4-6, 7-9 samt år 1 i gymnasiet

Transkript

1 Informationspaket Trygg i trafiken år 1-3, 4-6, 7-9 samt år 1 i gymnasiet Förvaltningen för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Kungsbacka info@kungsbacka.se

2 Trafik, en viktig del i undervisningen Trafik i praktiken år 1-3 Kungsbacka kommun och Polisen har lovat att uppmärksamma skola och vårdnadshavare på vikten av att våra ungdomar rör sig tryggt i trafiken och följer trafikföreskrifter. Det gäller oavsett om de går, cyklar, kör moped eller a-traktor. Den här informationen riktar sig till både lärare och föräldrar och kan användas i undervisning i grundskola och utvalda delar också för undervisning i gymnasiet. I dag vet vi hur vi ska göra trafikmiljön säker, men nu handlar det om hur vi beter oss i trafiken och vilka attityder som formar oss som trafikanter. Därför är det viktigt att jobba, undersöka, diskutera trafik i skolan där alla går under många år. Trafik ska finnas med både som en integrerad del i skolarbetet och även som egna delar i några kurser. Utbildningspaketet är uppdelat efter vilken årskurs du undervisar i eller har barn som är elever i samt år 1 i gymnasiet Materialet är indelat ämnesvis. Välj det ämne du undervisar i och jobba praktiskt eller teoretiskt kring de problemformuleringar eller frågor som hör till avsnittet. När vågar man släppa ut sina barn i trafiken? Allt hänger ihop! Det finns många anledningar att använda temat trafik i undervisningen. Trafik innefattar så många ämnen, det är ämnesöverskridande och passar därmed bra i undervisningen. Eleverna själva kan vara med och påverka undervisningen, ett elevcentrerat lärande. Barnen och ungdomarna är inte tillräckligt trafikmedvetna. Trafik är ett ämne som ligger nära vardagen och det finns alltid aktuella händelser och exempel - ofta i skolans närhet - att använda sig av. Trafik ett viktigt ämne Trafik är ett viktigt ämne, bland annat inskrivet i Läroplanen Trafik ska finnas med både som en integrerad del i skolarbetet och även som egna delar i några kurser. Läroplanen Enligt läroplanen är rektor ansvarig för att integrera trafik. Läroplanen säger bland annat under rubriken Rektorns ansvar i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Under avsnittet Övergripande mål finns flera punkter där trafik och trafiksäkerhet kan vara en del: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Trafik och trafiksäkerhet finns med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och närmiljön som utmärkt temaarbete där flera kurser finns med. Här nedan har utdrag gjorts från centralt innehåll i olika kurser för årskurs 1-3 samt förslag på vad man kan arbeta med. Idrott och hälsa Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Promenera i närmiljön! Ta varje tillfälle i akt att prata och diskutera om trafik och trafiksäkerhet. Låt promenaden till skogen ta lite längre tid och låt eleverna reflektera över trafiken ni är en del av. Låt eleverna ta fram kartor över närmiljön och rita in sin skolväg. Diskutera hur de tar sig till skolan och vad de tycker om sin skolväg. Kan den förändras till det bättre? Hur ser den ut under olika delar på året? Matematik Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar. Hur tog sig eleverna till skolan idag? Gör en enkel undersökning och titta på hur man med enkla diagram kan visa detta. Hur ser det ut i andra klasser i skolan? Jämför! Är det skillnad mellan äldre och yngre elever? Varför då? Biologi Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Hjälm på huvudet är ett måste oavsett om man cyklar i trafik eller på avskild väg. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön Hur tar sig eleverna vanligtvis till skolan? Hur tar de sig till fritidsaktiviteter? Hur känner man sig när man gått till skolan jämfört med åkt bil? Blir man pigg av att promenera? Hur mår kroppen av att promenera? Läs gärna mer om hur man i Örnsköldsvik arbetar med att få fler barn att gå till skolan. Hur ser närmiljön ut där skolan ligger? Där eleverna bor? Jämför! Hur kan man beskriva närmiljön? Fotografera, rita, berätta och gör en utställning! Samhällsorienterande ämnen Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. OBS! Viktigt att utgå ifrån elevernas ålder och mognad! Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Hur ser elevernas skolväg ut? Rita och berätta! Titta på kartor, kan alla hitta sitt hem? Hitta skyltar utefter skolvägen - rita och ta reda på vad de betyder! Finns det skyltar som eleverna måste förstå? Finns det farliga platser utefter vägen? Kan man välja en annan säkrare väg? Vad är trafik? Finns det något negativt med trafik? Hur påverkas miljön? Hur påverkas miljön om man går i stället för att bli skjutsad? Teknik Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Hur ser cykeln ut idag jämfört med för hundra år sedan? Jämför! Vad har blivit bättre? Har något blivit sämre?

3 Trafik i praktiken år 4-6 Trafik i praktiken år 4-6 Trafik och trafiksäkerhet finns med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och närmiljön som utmärkt temaarbete där flera kurser finns med. Här nedan har utdrag gjorts från centralt innehåll i olika kurser för årskurs 4-6 samt förslag på vad man kan arbeta med. Bild Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Samla in annonser för bilar. Hur framställs bilarna? I vilka miljöer? Vilka är mottagarna av bilderna? Vad i bilderna säljer? Idrott och hälsa Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Var ligger närmaste fotbollsplan, simhall, ridhus? Kan alla elever ta sig dit på egen hand eller krävs bil? Hur långt är det vettigt att resa till fritidsaktiviteterna? Resonera! Matematik Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. Gör en egen undersökning kring antal som cyklar, åker bil respektive går till skolan. Redovisa resultaten i tabell och diagram. Hur ser olycksutvecklingen i trafiken ut i Sverige? Tabeller finns på Transportstyrelsens hemsida. Hur många skadas i snitt varje år? Per fordonsslag? Räkna ut medelvärde, typvärde och median, välj t ex de senaste 5 åren och jämför med de 5 föregående åren. Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Hur påverkar trafiken naturen? Finns det alternativ? Vad kan vi göra för att påverka det till det bättre? Hur kan vi få trafiken att bidra till en hållbar utveckling? Ta reda på fakta, resonera om hur du kan bidra! Hur påverkas hälsan av alkohol? Vad händer i kroppen? Vad händer i hjärnan? Fysik Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Beskriv hur det känns att cykla i nedförsbacke, på plan mark och i uppförsbacke. Hur upplevs det? Varför då? Vilka krafter behövs? Hur långa blir bromssträckorna på plan mark? Med lika mycket kraft, hur långa blir bromssträckorna i uppförs- respektive nedförsbacke? Varför blir det så? Kemi Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändningen och påverkan på klimatet. Hur länge kan vi hålla på? Hur påverkar de fossila bränslena klimatet? Vilka andra bränslen finns? Ta reda på mer fakta! Hur kan du bidra till en positiv utveckling? Geografi Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Gör observationer av trafikflöden utanför skolan, utanför elevens hem, utanför affären mm. Hur många bilar/bussar/lastbilar/cyklar/fotgängare passerar under en viss tid? Var passerade flest lastbilar? Flest cyklar? Varför då? Skulle man kunna minska t ex antalet lastbilar? Hur då? Hur förflyttar sig eleverna till skolan/fritidsaktiviteter mm? Skulle de kunna välja ett annat färdsätt? Hur skulle det påverka miljön? En skolreseplan börjar med en inventering av hur eleverna tar sig till skolan. Läs gärna mer i materialet från Stockholm, Nynäshamn och Huddinge! Barns trafiksäkerhet är vuxnas ansvar. Trafik finns överallt, så även barn. Samhällskunskap Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut. Vilka lagar gäller för cyklister? Vad händer i samhället om trafikanterna struntar i reglerna? Vilka är det som bestämmer hur trafikmiljön ska se ut, t ex utanför skolan? Hur kan skolans elever vara med och påverka? Finns det någonting som borde ändras? Skriv ett brev till den som bestämmer och ta reda på vad som händer med brevet! Titta gärna på metoden Forska och Lära och länken till Trafikverkets studier i närsamhället. Svenska Beskrivande förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Läs faktatexter och argumenterande texter på t ex NTF:s hemsida, vad NTF anser. Analysera texterna utifrån innehåll och uppbyggnad. Teknik Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystemet, vatten- och avloppssystemet samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de fungerar. Skruva isär en cykel! Hur överförs kraften från benmusklerna till hjulen? Hur fungerar en enväxlad cykel jämfört med en med fler växlar? Hur fungerar trafiksystemet? Hur styrs det - störst går först eller? Var får de olika fordonen vara? Skulle man kunna göra andra prioriteringar?

4 Trafik i praktiken år 7-9, gymnasiet Trafik och trafiksäkerhet finns med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och närmiljön som utmärkt temaarbete där flera kurser finns med. Här nedan har utdrag gjorts från centralt innehåll i olika kurser för årskurs 7-9 samt förslag på vad man kan arbeta med. Flera av övningarna passar även för årskurs 1 i gymnasiet. Bild Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Fotografera din närmiljö, din skolväg etc. Använd gärna i utställning för att visa trafikplanerare, föräldrar och andra vuxna hur eleven ser på din närmiljö. Är den bra - låt bilderna uttrycka det! Samla bilannonser! Vilket är budskapet? Varför använder man detta bildspråk? Vem är mottagare av budskapet - män eller kvinnor? Hem- och konsumentkunskap Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. Välj ett recept, gå till affären och ta reda på var produkterna är producerade! Hur långt har de rest? Spelar det någon roll när på året du gör denna undersökning? Hur påverkar resan miljön? Högstadieelever behöver ofta skjuts till och från fritidsaktiviteter. Idrott och hälsa Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Hur påverkas vi när vi dricker alkohol? Vad händer i kroppen? Vad kan hända om vi samtidigt försöker köra moped eller bil? Konsekvenser? Ta reda på mer och resonera! Varför behöver vi kunna hjärtoch lungräddning? Varför inte? Ta reda på mer! Matematik Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. Läs tabeller kring t ex trafikolyckor och presentera tabellerna i diagram. Olycksstatistik finns på Trafikverkets hemsida, eller kan laddas ner här bredvid. Gör hastighetsmätningar (med tidtagarur eller kanske låna en lasermätare) och presentera resultaten i tabeller och diagram. Medelhastighet? Hur fort kör de 25 % som kör fortast? (=75-percentilen) Biologi Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vad är hållbar utveckling? Ta reda på mer! Hur tar vi oss till skolan? Ta fram en egen resepolicy. Hur påverkas vi av att inte motionera? Vad är vardagsmotion? Hur tar sig eleverna till skolan? Hur påverkas unga av alkohol? Vilka konsekvenser kan det få att blanda alkohol och mopedkörning? Hur gör kompisarna? Trafik i praktiken år 7-9, gymnasiet Kan man säga nej till att åka med? På Don t Drink and Drives hemsida finns flera olika värderingsövningar att prova! Fysik Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet. Hur är relationen mellan hastighet och bromssträcka? Hur påverkas risken av fordonens hastighet? Ladda gärna ner bilden på höghuset! Kemi Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Vad är hållbar utveckling? Ta reda på mer! Kan vi fortsätta som vi gör idag med t ex vårt bilåkande? Varför eller varför inte? Vad kan du göra för att förändra? Hur påverkar vår (o)vana att snabbt och smidigt ta oss fram med bil miljön? Geografi Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Hur påverkar bilåkandet klimatförändringarna? Hur kan detta förändras? Vad gör statsmakterna för att ändra på detta? Kan de göra något annat? Undersök närmiljön! Vad är stadsplanering? Vad är trafikplanering? Tycker du att planerarna har lyckats? Varför? Varför inte? (Vilka fordon har elevernas familjer? Hur drivs de? Hur skulle de kunna drivas? Hur skulle det påverka klimatförändringarna? Religionskunskap Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Är det en rättighet att trimma sin moped? Vilka konsekvenser får det för andra om du kör fort med moped på cykelbanan? Vems frihet är viktig - din eller någon annans? För vem är reglerna skrivna? Samhällskunskap Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Vems ansvar är det att trafikmiljön och staden är planerad på ett sätt som fungerar bra för alla? Har du som trafikant ett ansvar att delta? Hur kan man göra det? Finns det något i er trafikmiljö som inte fungerar bra för er? Hur fungerar det t ex som cyklist? Är cykelbanor, underhåll, parkeringar osv bra? Hur skulle de kunna se ut? Ta reda på vem som bestämmer om just din trafikmiljö. Skriv ett brev och beskriv problemet. Hur kan det se ut i andra länder? Ta reda på var brevet hamnar och vad som händer med det! Läs gärna mer på Trafikverkets hemsida om Studier i närsamhället. Se gärna den korta filmen om cykelparkering i Japan som inspiration! I Sverige har vi hastighetsbegränsningar. Varför då? Hur många håller hastigheten? Vad

5 Trafik i praktiken år 7-9, gymnasiet tycker svenskar om hastighetsbegränsningar? Läs i Trafikverkets senaste enkätundersökning! Vad tycker du? Jämför synen på rattfylleri. Hur ser straffen ut för hastighetsöverträdelser jämfört med rattfylleribrott? Hur påverkar våra normer lagstiftningen? Svenska Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation. Skriv en debattartikel eller insändare utifrån en ståndpunkt eller teori som du valt. Teknik Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränsle och krigsmateriel. Hur ser den senaste tekniken ut bland nya bilar? Sök bland bilmärkens hemsidor och läs mer! Se också de senaste testerna på Euro NCAPs hemsida. Hur skulle bilarna kunna se ut i framtiden? Hur såg de ut för 25 år sedan? Trafik i stadsmiljö är ofta tät och besvärlig, oavsett om man går, cyklar eller kör bil. Förslag till teman kring trafik Teman Vad är aktuellt kring trafiken i dag? Vad behöver du för material för att göra undervisningen spännande? Här har vi samlat aktuella uppgifter, intressanta fakta och de senaste rönen inom ett par viktiga och ämnesöverskridande lärområden. Välj mellan sju olika teman: Staden handlar om hur trafiken påverkar våra städer. Smuts & sånt handlar om miljöaspekterna kring resande och vad man kan göra för att minska miljöbelastningen. På egen hand handlar om hur barn och unga på egen hand tar sig fram i dagens trafiksituation. Fart & fara står för hastighetens inverkan på trafiksäkerheten. Resan handlar om hur vi människor väljer att ta oss från punkt A till punkt B och de olika alternativen som erbjuds. Här finns också mer information om så kallade skolreseplaner. Rus handlar om hur alkohol och droger påverkar människan, exempelvis i trafiksituationen. Försäkringar handlar om försäkringar, framför allt trafikförsäkring av t ex mopeder. Första hjälpen handlar om just Första Hjälpen. Staden I temaområdet Staden vill vi inspirera dig att arbeta med staden som ett pedagogiskt redskap. Staden är ett utmärkt klassrum för ämnesintegrerade studier. Genom att använda staden och stadens gator som När barn blir äldre lockar ofta motordrivna fordon som moped, mopedbil eller a-traktor. klassrum kan man studera vitt skilda kunskapsområden och samtidigt upptäcka dem i ett sammanhang. Temaområdet handlar om inflyttningen till staden, vem som bestämmer, hur man kan påverka planeringen och olika intressen och behov. Varje stad har sin själ När man ser sig om i olika städer och samhällen märker man att alla är olika. De har olika tempo och stämning beroende på läge, klimat och topografi. Men också till stor del på grund av historien. Och varje stads historia är resultatet av många människors beslut och handlingar. Hur fungerar samhället vi har i dag? Och hur vi vill att framtidens samhälle ska se ut? Enkelt uttryckt kan man säga att det är just det som samhällsplanering handlar om. Vi vill att varje samhälle ska vara såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbart. Den fysiska samhällsplaneringen vägar, parker, torg etc är lätt att tycka till om. Men det finns mycket att ta hänsyn till vad gäller planeringen av samhällen som ska fungera i dag i morgon och om 100 år. Att reflektera och diskutera kring: Hur ska stadens vägar och spårtrafik se ut och utvecklas? Vad bjuder teknikutvecklingen för möjligheter? Hur minimerar man miljöbelastningen? Hur får man människor att trivas och må bra? Kan vi fortsätta att köra på samma sätt som i dag? Svaret är naturligtvis nej. Smuts & sånt Trafiken står i dag för den största delen av föroreningarna inom svenska tätorter. Det är just kvävedioxid, ozon och partiklar som trafiken släpper ut som bedöms vara de främsta bovarna när det gäller luftvägsinfektioner. Andra ämnen som påverkar vår hälsa är kolmonoxid och flyktiga organiska föreningar. Därför är dagens trafiksystem inte hållbart. Det behövs förändringar inom en mängd olika områden. Vi kan nu lyckligtvis se en positiv utveckling genom

6 Förslag till teman kring trafik att allt fler nya fordon drivs av förnybara drivmedel och/eller el. Mer än buller och växthuseffekt Bland de viktigaste negativa effekterna av trafik finns buller, hälsofarlig luft, försurning, övergödning och förstärkt växthuseffekt. Men även trängsel, intrång i värdefull natur, oljeutsläpp till sjöss, olyckor och trängsel i städer är problem orsakade av trafiken. Trots att trafiken ökar, minskar i dag flera av trafikens utsläpp, som till exempel kväveoxider och kolväten. Den främsta anledningen är att de enskilda fordonen blivit avsevärt renare. Men ytterligare minskningar behövs för att säkerställa en god hälsa och oförstörda ekosystem. Fortfarande ökar dock andra miljöproblem i takt med att trafiken ökar. Det gäller framför allt utsläpp av koldioxid, buller och markanvändningsanspråk. Partiklar i luften ökar också. I Sverige är dubbdäcksanvändningen en starkt bidragande orsak. I södra Europa är utsläppen från dieselbränsle den stora boven, ett problem som även vi börjar få i Sverige på grund av att majoriteten av nya bilar numera är dieseldrivna. Vad händer när man krockar? Skadorna blir ofta stora även i låg hastighet. Vad skitar ner? Det är inte självklart att smutsen kommer från trafiken eller fabrikerna i närheten. Mycket gör det naturligtvis, men utsläppen kan också transporteras lång väg. Här i Sverige kan smutsen exempelvis komma från industrierna i Mellaneuropa, liksom det som släpps ut här också sprids till andra länder. Annat, som ozon till exempel, ramlar ner halvnära på landsbygden och orsakar bland annat skador på grödor och annan växtlighet. På egen hand Kan barn egentligen vistas i trafiken på egen hand och när är det lagom att börja i så fall? Många av dagens föräldrar minns inget annat än att man gick själv till skolan redan från första klass, men idag ser det lite annorlunda ut. Trafiken är på många håll intensivare idag och att ta sig till skolan på egen hand kan innebära ett allt för stort ansvar för en sjuåring. Att gå i trafiken är svårt, att cykla är ännu svårare. Trafik är ett mycket komplext system som bygger på många olika faktorer, och för att kunna förstå och avläsa vad som händer krävs erfarenhet och rutin. Barn har inte den rutinen och det handlar också om en mognadsprocess som tar många år. Barn kan inte prestera över sin mognadsnivå Barns trafiksäkerhet är vuxnas ansvar. Det är de vuxnas uppgift att se till att barnens omgivning är så säker som möjligt, där de ska vistas. Att barn lär sig trafik och klarar att svara rätt i skolan behöver inte betyda att de har tillräcklig kunskap och mognad att klara sig helt på egen hand i trafiken. För att så småningom kunna förstå och läsa trafiksituationer behövs både kunskap, mognad och övning över tid. Det enklaste sättet för att kunna förstå och leva sig in i hur barnens faktiska trafikmiljö ser ut, är att sätta sig själv i barnens situation, rent fysiskt. Man kan testa genom att ställa sig på knä eller sätta sig på huk vid en trafikerad plats. Trots att man som vuxen har både erfarenheter och kunskap upptäcker man att det ur det här perspektivet är ganska svårt att överblicka och förutsäga andra trafikanters avsikter. Är vägarna och trafikmiljöerna runt skolor anpassade efter barns förutsättningar? Hur upplever barn det är att röra sig i trafiken? Förslag till teman kring trafik Fart och fara I trafiken tycker de flesta människor att de har situationen under kontroll, men det har man sällan. Att det innebär ett tungt ansvar att köra bil är nog många överens om. Trots det ser de flesta på körkortet som en mänsklig rättighet. Mänskliga faktorn bakom nio av tio olyckor I dokusåpor korar man länders sämsta bilförare och som tittare kan det kännas rätt skrämmande när man tänker på alla som ska samsas ute på vägarna. Statistiken visar att nio av tio olyckor i trafiken beror på mänskliga fel och misstag. Och vissa människor är oftare inblandade i trafikolyckor än andra. Hur påverkar den tekniska utvecklingen planeringen av våra städer? Har vi varit för fokuserade på att planera kring bilåkning tidigare? Bildrullarna här för att stanna? Att rensa bort alla dåliga trafikanter går inte, även om det finns vetenskapligt baserade metoder för att skilja bättre förare från sämre. Det är bland andra sådana metoder som försvaret har till hjälp i sitt arbete med att välja ut vilka som ska bli stridspiloter. Men vi måste istället försöka bygga ett trafiksystem som fungerar för alla och kan tolerera mänskliga fel och misstag utan att konsekvenserna blir förödande. I vilka andra situationer i tillvaron litar du på att människor tänker på dig och din säkerhet? Hur mycket tålamod har du med människor som står i vägen i affären? Hur kommer det sig att vissa oftare är inblandade i trafikolyckor än andra? Beror olyckor på för hög hastighet eller på ouppmärksamhet och dålig planeringsförmåga? Är en säker bilist den som rattar och kopplar snabbt eller den som kan se verkligheten och trafiksituationen som den är? Resan Nästan tusen resor per person och år. Ja, så mycket reser svenskarna. Tillsammans lägger hushållen årligen ut 145 miljarder kronor på fysiska transporter. Utgifterna för andra sätt att kommunicera (telefoni, post och IT) ligger på knappt 30 miljarder. År 2000 gjorde svenskarna sammanlagt åtta miljarder resor. I dag reser medelsvensken i snitt fem mil per dag. För 100 år sedan var den siffran 500 meter. Nya tekniska lösningar, som internet, videokonferens etc, minskar behovet av resor bara för att mötas. Behovet av hållbara resor uppmärksammas allt mer. Varje person genomför i genomsnitt 1,7 resor per dag. Men det är ganska stor skillnad från person till person beroende på vilka förutsättningar man har. De utan bil i hushållet gör exempelvis knappt 1,2 resor per person och dag. Personer i hushåll med tillgång till en bil gör 1,7 resor. Har hushållen tillgång till två bilar görs 1,9 resor per person och dag. Kvinnor gör cirka elva procent färre resor än män. Har IT-utvecklingen lett till mer eller mindre resande? Har näthandel ökat antalet transporter per person? Måste vi resa så mycket? Hur mycket tid lägger vi ner på resande? Rus Det här temat handlar om alkohol, droger och trafik. Området lämpar sig i första hand för elever i årskurs 7-9 men även till elever i gymnasiet. Alla vet att alkohol och trafik inte hör ihop. Ändå händer det att någon som absolut inte bör köra bil sätter sig bakom ratten. Statistikens siffror är skrämmande: Varje dag kör

7 Förslag till teman kring trafik personer bil alkoholpåverkade. Hälften av de personbilsförare i åldern år som omkommer i singelolyckor är påverkade av alkohol. Knappt två av tio dödade förare har alkohol i kroppen. Gör ett medvetet val! Att köra på fyllan eller inte är definitivt något var och en själv kan påverka. Det samma gäller om man väljer att åka med någon som kör rattfull. Alla vet att rattfylla är farligt, även om alla inte fattar hur otroligt mycket sämre förare man blir med alkohol och droger i kroppen. Det märks kanske inte när allt är som vanligt på vägen, men så fort något oväntat dyker upp, då avslöjas det direkt. Man fixar helt enkelt inte oförutsedda situationer. Frågan är inte hur mycket man kan dricka och köra utan om man ska dricka eller köra! Nollvisionens grundtankar går ut på att ingen får dö eller skadas för livet i vägtrafiken. Den enda acceptabla siffran för antalet trafikdödade och allvarligt skadade är noll. Detta förutsätter bland annat att inga alkohol- eller drogpåverkade förare tillåts framföra motorfordon på landets gator och vägar. Hur kommer det sig att vissa tappar omdömet och kör rattfulla? Vad är det som gör att så många ungdomar väljer att åka med? Vad kan du göra för att stoppa någon som tänker köra rattfull? Försäkringar Att vistas i trafiken innebär att De första minuterna efter en olycka är ofta avgörande. man utsätter både sig själv och andra för vissa risker. Fordon i trafiken ska därför vara försäkrade, som skydd om olyckan är framme. Enligt svensk lag måste man ha en så kallad trafikförsäkring om man äger ett motorfordon. Om man med sitt fordon råkar skada någon annan person, ett annat fordon eller någons egendom, så får den som drabbas ersättning för skadorna genom trafikförsäkringen. Om man själv som ägare eller ens passagerare skadas, får man också ersättning genom trafikförsäkringen. Trafikförsäkringen ersätter dock inte skador på ditt eget fordon. Den kan därför kompletteras med frivilliga försäkringar som ersätter fordonets ägare för t ex skador på bilen, stöld eller inbrott. De flesta försäkringsbolag erbjuder olika typer av tilläggsförsäkringar och de kan variera mellan bolagen. Första hjälpen Första hjälpen är samlingsnamnet för de insatser man gör på en olycksplats i väntan på ambulans i syfte att upprätthålla livsfunktionerna, d v s att hjälpa till med det som den skadade inte själv klarar, t ex att skapa fri luftväg och stoppa blödning. Varje år skadas många människor i trafiken, i hemmet, på arbetsplatsen, i skolan och under fritiden. Kunskap i första hjälpen ger en beredskap att hjälpa någon som råkat illa ut vid en olycka. Vem som helst får lov att ge första hjälpen; den kan ges var och när som helst. Ju fler som kan ge en rätt första hjälp, desto fler människoliv kan räddas. En dag kanske man är den som är först på en olycksplats. De första minuterna efter en olycka är ofta avgörande. Om man direkt på olycksplatsen kan lindra skador och förhindra att skador förvärras, ökar sannolikheten för att den fortsatta behandlingen lyckas. Röda Korset är den organisation som i Sverige utbildar flest personer i Första hjälpen. Tips och metoder Kanske jobbar du redan med trafik utan att tänka på det - Förslag till teman kring trafik trafiken finns ju överallt och vi är alla trafikanter. Men vad är då trafik? Köer, buller, avgaser, cykelvett, övergångsställen och körkort naturligtvis. Men också möjligheten att hälsa på mormor i Boden, fira jul i Bengtsfors och handlar varor från jordens alla hörn. Med trafik följer också en mängd problem bland annat inom säkerhet, hälsa och miljö. Trafik inbegriper alltså en mängd olika områden inom samhället - och ämnen och arbetsområden i skolan. Boken Trafiksmart från Sveriges Kommuner och Landsting kan du ladda ner (eller beställa från deras hemsida). Där finns ytterligare information och förslag på hur man kan arbeta med trafiken i skolan. Föräldrar är viktiga Det är otroligt viktigt att involvera föräldrarna i skolarbetet - inte minst i arbetet kring trafik och trafiksäkerhet. På dessa sidor kan du som lärare får tips på hur du kan prata med föräldrar kring trafik och trafiksäkerhet. Du som lärare har ansvaret för att kursplaner följs och att du tar upp trafik där så passar. Men mängdträningen i trafiken, familjens förhållningssätt till hållbara transporter, hur barnen tar sig till skola med mera kan aldrig vara skolans ansvar utan föräldrarnas. Du som förälder har förstås ett mycket stort ansvar för att minimera ditt barns risker i trafiken - från att välja rätt bilbarnstol till att tjata om användandet av cykelhjälm och att prata med tonåringen om risker i trafiken. Här kan du få tips och råd! Du som förälder har ett stort ansvar för att minimera ditt barns risker i trafiken. Foto: Scandinav