Jorden den levande planeten

Transkript

1 Jorden den levande planeten Det finns minst arter av orkidéer i världen. De allra flesta växer uppe i träden i tropiska regnskogar. Mänga arter har blommor som är utformade får att befruktas av en viss bestämd insekt. Orkidén på bilden finns på Borneo. Kvalster är små spindeldjur. Många är så små att de Inte går att se med blotta ögat. Dammkvalstret på bilden är förstorat omkring 300 gånger. Tigrarna i Indien och dammkvalstren under din säng har mycket gemensamt. De lever. Och de behöver samma saker för att leva värme, vatten och näring. Det finns miljontals arter av djur, växter och andra levande varelser på jorden. Alla lever på samma villkor som tigrar och kvalster. Varje art har formats av att leva just i den omgivning där den finns. Det kan vara en regnskog i Peru, undersidan av ett isflak vid Grönlands kust eller djungeln av hår på ditt huvud. Samspelet mellan djuren, växterna och de många olika livsvillkoren på jorden har skapat en fantastisk rikedom av liv. 4 Den röda ibisen säker föda genom att vada omkring och känna med sin böjda näbb i bottenslammet i grunda sjöar och sankmarker. Stöter den på något ätbart en liten snäcka eller en mask slår näbben igen på några tusendels sekunder. Ibisen reagerar snabbare än några andra fåglar eller däggdjur människan inräknad. Det finns långt över 2000 olika arter av ormar i världen. De största kan bli över tio meter långa. De minsta är som en blyertspenna. Ormarna är kända för sitt gift, men bara 50 ormarter är farliga för människan. Regnbågsboan från Arna.zonas, på bilden, har inga gifttänder. Boaormarna dödar sina byten genom att slingra sig kring dem och kväva dem, 5

2 En fullvuxen gorillahane kan väga över 150 kg, och ser ganska grym ut. Men gorillan är en fredlig växtätare, som lever I familjer. Gorillan är en av de djurarter som står människan allra närmast. Gorillan är utrotningshotad. De skogar I Afrika där den lever huggs ner i snabb takt. Kam-maneterna är genomskinliga och består nästan bara av vatten. Ändå är de viktiga länkar i havets näringskedjor. De fångar småkryp med klibbiga fångsttrådar som de släpar genom vattnet. Ett enda gram jord från en vanlig lövskog kan innehålla mer än 4000 olika arter av bakterier. Bakterier finns överallt. De allra flesta är ofarliga eller nyttiga. Många spelar en viktig roll som nedbrytare I naturen, Människan och många djur har massor av bakterier I mage och tarm. De hjälper till att bryta ner maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Bara ett litet fåtal av alla bakterier orsakar sjukdomar. VAD ÄR EN ART? En art är en grupp levande varelser - till exempel djur Den här färz ranna krabban från Galapagosöarna hör till leddjuren. Den har ett yttre skelett eller skal. Åtta av rio djurarter på jorden är leddjur, Alla insekter hör Ar den gruppen. - som liknar varandra, och som kan para sig med varandra och få avkomma. Alla känner igen mänga vanliga växt- och djurarter. Älg, kungspingvin och kokospalm är tre exempel på arter. I dag känner man till nästan 1,5 miljoner olika arter. Det är arter som någon har undersökt och gett ett namn. Men det finns många fler arter på jorden, troligen mellan 30 och 100 miljoner. De allra flesta är ännu okända fbr oss människor 7

3 9 000 En tunt skal av liv K lyvett äpple och titta på skalet, Det är som en tunn, grön linje längst ut. Tänk dig nu, att jordklotet vore stort som ett äpple. Då skulle det område vid jordens yta, där vi Människor och allt annat levande finns, vara tunnare än skalet på äpplet! t meter över havet 1 jordens högsta bergsområden växer lavar på de kala klipporna Spindlar, bladlöss, små skalbaggar och andra småkryp kan driva med vindarna på $000 meters höjd Jaken kan leva på högre höjd än något annat stort däggdjur. Den finns upp till meters höjd i Himalaya Livets villkor Gränserna för livet på jorden sätts först och främst av tillgången på vatten och värme. Inga levande varelser klarar sig utan vatten. Det finns heller inget liv där temperaturen ständigt är under tio minusgrader. Ständig hetta över 45 plusgrader dödar också de flesta arter. Det är bara i det tunna skiktet vid jordens yta somk det finns vatten och lagom mycket värme för att liv ska kunna finnas. Solens ljus är en annan förutsättning för livet på jorden. Allt liv behöver energi för att leva. De gröna växterna tar sin energi ur solljuset och omvandlar den till näringsämnen. Andra arter får energi och näringsämnen genom att äta gröna växter. Eller också äter de djur som äter gröna växter. Inga träd växer högre än omkring meter över havet På 500 meters djup i marken levei bakterier i det vatten torn finns i sprickor i berget ' r j' (4, N Flyghönan häckar i Sahara-öknen. Ungarna får det vatten de behöver genom att dricka från pappans bukfjädrar. Flyghönan kan flyga miltals till vattenhål för att blöta sina bukfjädrar. havsytan havsvikarna kring Antarktis, lever fiskar som liknar abborrar. Vattnet är salt och fryser Inte, trots att det är ett par minusgrader. Fiskarna har särskilda ämnen i blodet för att inte frysa di is Tjugo kilometer liv Det finns liv både i de djupaste haven och på de högsta bergstopparna. Havet är som mest nästan 11 kilometer djupt. Toppen av jordens högsta berg, Mount Everest, ligger nästan 9 kilometer över havsytan. Höjdskillnaden är ungefär 20 kilometer. Så tjockt är alltså livets tunna skikt på jorden. Det allra mesta av livet på. jorden finns inom några hundra meter från havsytans nivå, i vattnet och på land. På meters djup i havet finns fiskar, och många av dem är självlysande för att kunna se sitt byte Allt liv på jorden finns i ett tunt "skal" vid Jordens yta. Det är bara där det finns syre, vatten och annat som allt levande behöver. Om Jorden vore stor som ett äpple skulle skalet av liv vara tunnare än äpplets skal Livets tunna skal på Jorden är som ett stängt växthus. Det enda som kommer in utifrån är solljus. Energin i solens strålar driver livet på jorden. Vatten, näringsämnen och allt annat går runt i slutna kretslopp inne i växthuset. Föroreningar sam vi människor släpper ut stannar också där p. 9. re El 1.2 E3 ED 0 e co o På Meclelhave.ts botten väller kokande vatten upp från jordens inre. Runt käl.. lamalever bakterier som Inte finns någon annanstans P havsbotten lever hundratusentals maskar, kk4ft.our, snäckor och andra varelser, De finns också där havet är som allra djupast, De lever av delar av döda växter Och djur, som singlar ner från ytan,

4 Livets utveckling - en lång hztori a För 250 miljoner år sedan började kräldjurens tid på jorden. Det fanns stora ödlor och djur som liknade krokodiler. jätteödlorna (clinosaurierna) dog ut. Samtidigt började många olika arter av däggdjur att utvecklas. För 360 miljoner år sedan fa För miljoner år sedan fanns det liv i jordens hav. Det var små, enkla varelser. De var bara några tusendels millimeter stora och lik. nade dagens bakterier. De flöt omkring i vattnet eller saft fast på stenar. Så lever små djur och växter 1 vattnet än i dag. utvecklats. De levde i havet och liknade en del havsdjur som finns i dag, till exempel koralldjur och maneter men fortfarande fanns allt liv på jorden i havet. D e första formerna av liv på jorden var små och enkla. De levde i grunda och varma hav. Från dessa små varelser kommer alla de arter som finns i dag. Större och mer invecklade arter har uppstått ur de enkla. Många arter har dött ut. Andra har kommit i stället. Livet har spritt sig till alla tänkbara skrymslen och vrår av jordytan. Växter och djur har funnit oändligt många olika sätt att leva. Så fungerar utvecklingen i naturen Tänk dig en fågelart som lever av att plocka insekter ur sprickor i marken. Alla fåglarna inom arten är lite olika. De har olika långa näbbar. De som har lång näbb når ner i djupare sprickor än de andra. De kommer åt mer mat än de andra av 10 spindlar, insekter och groddjur på ia De levde bland annat i skogar av tv bu nksträd. För 700 miljoner år sedan hade lite större djur För 65 miljoner år sedan slutade kräldjurens För 400 miljoner år sedan fanns det växter på land. Människan är en av miljontals arter på jorden. Arten människa har utvecklats från apliknande förfäder, som fanns för 6 rnlijonar år sedan. Det är en mycket kort ud i livets historia på jorden.._ samma art. Därför blir de starkare och friskare. De kan föröka sig bättre än de som har kort näbb. Med tiden blir allt fler fåglar långnäbbade. Fågelarten förändras, Kanske blir det till slut en ny art med mycket längre näbb än den gamla. På det sättet uppstår hela tiden nya arter i naturen. Det finns alltid små skillnader mellan alla som hör till samma art. Skillnaderna gör några mer framgångsrika än andra Den som springer fort klarar sig bättre från rovdjur än den som springer lite mindre fort. En växt som har små och lätta frön kan sprida sig längre med vinden än en som har lite tyngre frön. De som är framgångsrika kan föröka sig och föra sina egenskaper vidare. Man kan också säga, att arterna anpassas till sitt sätt att leva och till den naturtyp där de lever. 1 den här boken berättar vi mycket om sådan anpassning. Döda växter och djur kan Ibland bäddas in i sand eller lera som samlas på botten av hav eller sjöar. Sanden pressas samman till berg. Lämningar eller avtryck av de döda växterna och djuren blir kvar 1 berget. De kallas fossil. Tack vare fossilen kan vi få veta hur djur och växter såg ut för hundratals miljoner år sedan. Det här är skelettet efter en anknäbbsdinosaurie, funnen i Canada. Teckningen ovanför visar hur den såg ut när den levde. 11

5 Värme och kyla skapar naturens mö nster D et finns inga lejon i Sverige. Det växer inga granar i öknen. Naturen ser olika ut i olika delar av världen. Det är ju självidart. Men varför år det så? Klimatet bestämmer livet på land På land är det först och främst klimatet som bestämmer hur naturen ser ut i ett visst område. Viktigast är temperaturen och tillgången på vatten. Det bestämmer vilka växter som kan överleva. Och växterna är viktiga för djurens livsvillkor. På båda sidor om regnskogarna finns områden där det regnar mindre. Där finns savanner och andra gråsområden. Något längre norrut och söderut regnar det nästan inte alls. Där finns jordens stora öknar. Ännu längre mot norr och söder blir vädret svalare och fuktigare. Här finns lövskogar, men också grässlätter som till exempel prärien i Nordamerika. Stora delar av dessa områden har gjorts om till jordbruksmark. Här finns områden där det bor många människor, till exempel USA och Västeuropa. Från ekvatorn till polerna De varmaste områdena på jorden finns vid ekvatorn. Ju längre bort från ekvatorn man kommer, desto kallare blir det. Nära ekvatorn är det inte bara varmt. Det regnar också mycket. Gott om vatten och värme betyder goda villkor för liv. Här finns den rikaste och frodigaste naturtypen på jorden: den tropiska regnskogen. I områdena runt Nordpolen och Sydpolen är det kallt. Marken är frusen och snötäckt en stor del av året. BaffIn-ön i norra Canada. Norr om lövskogarna och gråsslätterna är det kallt. Där finns ett stort barrskogsområde. Norr om barrskogsbältet breder tundran ut sig. Tundran är en frusen slätt utan träd. På södra halvklotet finns nästan ingen barrskog eller tundra. Där är det mest hav. Hav och berg kan förändra klimatet I jordens varmaste och fuktigaste områden växer tropisk regnskog med höga träd. Här finns miljontals växt- och djurarter. Sumatra i Asien. 12 De högsta bergskedjorna är kalla områden, just därför att de är så höga. I Asien finns stora öknar ganska långt norrut. Det beror på att de höga bergskedjorna söder om öknarna ängar upp allt regn. egnskog Vnr mu nr h gott om vatten. 1.-Kiga träd,.1 V, 111lltii.l är gröna_ Savann, stäpp, prärie och buskmarker. Ganska torra områden, både varma och svalare trakter. Gräs som klarar torka och hetande djur. öken Mycket torrt. Lite växtlighet. Växter som tål torka mycket bra. Lövskogar Barrskogar Fäller sina löv under en del av året. Finns i svala områden på Kallt och mycket snö, Barriratil. Barr tål lkyla och torka bättre An löv. norra halvklotet, men också i tropikerna. Bergsområden Tundra km kallt. Mark år truraso årei. runt. Inga träd. b-ara växter gni n.r,'1 In nära mat'ken. Växtligheten ändras med höjden. Inga träd på hög höjd. De högsta bergen liknar kalla öknar. Allä öknar består inte av sanddyner som här i den egyptiska delen av Sahara. Det finns även sten- och klippöknar. 13

6 Olika världsdelar - olika arter arje art försöker sprida sig till nya områden. V Men det finns hinder. Havet hindrar de flesta landdjur att sprida sig till nya områden. Många arter har också svårt att ta sig över höga bergskedjor eller stora öknar. Djuren och växterna är alltså instängda på jordens olika landområden. Utvecklingen i naturen har gått olika vägar i de olika områdena. Olika arter har uppstått i olika delar av världen. 4,41C $. ASIEN lodjur Jordens landområden flyttar sig 'kronhjort Det finns arter som är spridda i flera världsdelar, skogsstjärnan och lodjuret finns till exempel både i Nordamerika. Europa och Asien. Det beror på att landområdena på jorden flyttar sig. De flyter sakta omkring på jordens heta innandöme. Nordamerika. Europa och Asien satt ihop under mycket lång tid. Därför har de många arter gemensamt. Det finns stora kattdjur, släktingar till lodjuret, i både Sydamerika och Afrika. Men dessa landområden har varit skilda från varandra mycket länge. Därför har de nästan inga arter gemensamt. 1 Afrika finns lejon och i Sydamerika jaguar. Det är på samma sätt med aporna. Det finns apor i regnskogen både i Sydamerika. Afrika och Asien. Skogen ser nästan likadan ut, och aporna lever på samma sätt. Men det är olika arter. Ingen av de apor som lever i Afrika finns i Sydamerika eller Asien. Sydamerika har hängt ihop med Nordamerika i högst 5 miljoner år. Det är en kort tid i livets historia på jorden. Därför finns det stora skillnader i djurlivet mellan Nordamerika och Sydamerika. Kartan visar de olika djurgeografiska områdena i världen. Varje område har sin speciella djurvärld. Ganska få djurarter finns i mer än ett område. Det beror på att djuren Inte kunnat sprida sig från ett område till ett annat. Hav eller höga berg har spärrat vägen. thornsonganell axishjort rhesusmakak tiger pungdjävul Australien en urgammal ö Australien har varit en jättestor ö i omkring 100 miljoner år. De flesta däggdjur i Australien är av en helt annan typ än de som finns i Afrika eller hos oss. De är pungdjur. På Australiens savanner är det inte hjortar eller gaseller som betar av grå- set, utan kängurur. Kängurun, som är ett pungdjur, finns inte någon annanstans i världen. Afrika och Indien har också varit skilda från andra landområden på jorden under lång tid. Höga berg i norr är fortfarande en spärr mellan Indien och resten av Asien. Människan sprider arter Under de senaste 300 eller 400 åren har människan hjälpt till att sprida många arter i världen. Ibland har det gått bra, men ofta har det skapat problem. Nyttoväxter som kaffe, bananer och ananas har flyttats mellan jordens varmare områ- den. Många ogräs och skadeinsekter har följt med. Den bruna råttan har smugit sig ombord på fartyg och fått hjälp att sprida sig. Från början fanns den i delar av Asien. Numera är den ett skadedjur över hela världen

7 Utdöda arter Det finns troligen fler växt- och djurarter nu än någonsin tidigare. Ändå är de flesta arter som funnits på jorden utdöda. Arter uppstår, lever och dör ut. Det är naturligt När en art försvinner kan det bero på att dess livsmiljö förändras. Den kan också slås ut av andra arter, som är bättre anpassade till miljön. Åtminstone fem gånger har en stor del av livet på jorden dött ut på ganska kort tid, Varje gång har de flesta arter utrotats. Nya arter har utvecklats ur de överlevande. Varför katastroferna inträffade vet man inte säkert. Jättelika vulkanutbrott kan ha förändrat klimatet på jorden. En annan förklaring är att jorden krockat med stora meteoriter. Allt sedan dinosauriemas tid har ungefär en art om året dött ut på jorden. Det är en naturlig takt. Nu försvinner tusentals arter varje år. Det beror på människan. Fåglar som Inte kunde flyga Många fåglar som inte kunde flyga och stora, långsamma däggdjur utrotades när människorna korn till ett nytt område. Människorna var jägare. De djur som var lättast att fånga drabbades först. I dag är det Inte jakt som är det största hotet. I stället förstör människan djurens livsmiljöer på många olika sätt. Gm fågeln levde - bland annat på Island. Yuheia (Johoja) var ett djur som kröp omkring på havsbottnen för 550 miljoner är sedan. Man har hittat förstenade rester av djuret inbäddade 1 berg i Canada. I dag finns inga nära släktingar kvar. Många nya livsformer uppstod på jorden vid den här tiden. En stor del av dem försvann for omkring 440 miljoner år sedan. Då inträffade den första av de stora katastrofer som drabbat livet på Jorden. Maafågeln levde på Nya Zeeland. Ingen av dessa tre fåglar kunde flyga. Alla är utrotade. Tyrannosaurus var det största rovdjuret bland dinosaurierna. Den var 12 meter lång och vägde 7 ton. De sista dinosaurierna dog ut i den senaste stora utdöendevågen på jorden. Det hände för omkring 65 miljoner år sedan. Den händelsen lämnade plats för däggdjuren au börja breda ut sig på jorden. i.,..t/f y,;;;i(i \'' / '` ' ' k. "./, i., i. (2.,,.4:,,!`... -,..': 1..":4...,V..r Många djurarter som hotas av utrotning föds i dag upp i djurparker. Przewalskis häst är den enda vildhäst som finns kvar i världen. En gång fanns vildhästen 1 hela Europa och österut till Kina. De sista levde kvar i Mongoliet i Asien till Men Przewalskis häst hade överlevt i djurparker. Nu har man börjat släppa ut djur som fötts upp I fångenskap. Det görs iområdeni Asien där Przewalskis häst en gång levde *..,. ;:,,...,.,. a 61::( % 16 17