Revisionsrapport Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Mars 2017 pwc

Transkript

1 Revisionsrapport Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor pwc

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Inledande information om organisationsförändring Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Avgränsning och metod Granskn.ingsresultat i. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser i.2. Revisionen bedömning God ekonomisk hushållning Iakttagelser Revisionen bedömning Rättvisande räkenskaper i. Iakttagelser Revisionell bedömning av12

3 1. Sammanfattning har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer granskat landstingets årsredovisning för perioden Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Landstinget lever däremot inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och underskott från tidigare år har bara delvis återställts i och med årets resultat. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att årets resultat inte är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Vi bedömer, utifrån återrapportering i förvaltningsberättelsen, inte heller att utfallet är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Styrelsens sammanfattande målutvärdering görs ibland på övergripande nivå (strategiska mål) och ibland på lägre nivå (framgångsfaktorer/indikatorer/mått). Styrelsen uppgift är att sammantaget bedöma och uttala sig om, dels på strategisk nivå men även sammantaget i det finansiella respektive verksamhetsmässiga perspektivet, om utfallet är förenligt med målen för god ekonomisk hushållning. Detta kan, enligt vår bedömning, utvecklas. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningen är i stort upprättad enligt god redovisningssed. Avvikelser mot god redovisningssed har påträffats avseende krav på komponentavskrivning av landstingets materiella anläggningstillgångar (RKR 11-4). 2av 12

4 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är styrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Inledande information om organisations.förändring Vi inleder med följande förtydligande information: Riksdagen röstade i oktober 2016 igenom regeringens förslag att skriva in Norrbotten i den lag som reglerar det regionala utvecklingsansvaret. bytte den i januari namn till Region Norrbotten. Detta innebär att från den i januari 2017 betecknas landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället regionfullmäktige och regionstyrelsen. Denna granskning är dock genomförd inom ramen för 2016 års revision, innan ovan beskrivet lagrum trätt i kraft. Med anledning av detta används benämningen landstinget, och inte region, i denna revisionsrapport Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge de förtroendevalda revisorerna ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer frän Rådet för kommunal redovisning (RKR) Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning Avgränsning och metod Granskningen omfattar de delar som enligt KRL ska ingå i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i utkastet "Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting" från Sveriges kommunala yrkesrevisorer (SKYREV). Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och risk- 3av 12

5 r-- perspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning och registeranalys av räkenskapsmaterial. Vår granskning av årsredovisningen omfattar inte intern kontroll i system och rutiner som genererar underlag till den finansiella rapporteringen. Berörda tjänstemän har erhållit möjlighet att faktakontrollera ett utkast till denna rapport. 4av 12

6 Granskning av ärsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall,finansieri.ng och ekonomiska ställning Iakttagelser Utveckling av landstingets verksamhet I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Förvaltningsberättelsen redovisar påverkande omvärldsfaktorer och avsnitt om kompetensförsörjning, redogörelser kring vårdprocesser och vårdproduktion samt analys av de olika målperspektiven bidrar till att beskriva verksamhetens utveckling under året. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter och den utmaning landstinget står inför. Kopplingen skulle kunna göras tydligare till hur detta kommer att påverka landstingets redan ansträngda ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Den finansiella analysen redogör för olika intäkts- och kostnadsslag utvecklats under året. Analysen innehåller även information om landstingets pensionsförpliktelser, några ekonomiska nyckeltal och information om att beslutade sparåtgärder ska genomföras och att styrelsen kommer att utreda och lägga fram förslag på principiella strukturförändringar till fullmäktige senast i april. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten, i form av verksamhetsnyckeltal som bland annat framgår i analysen kring fullmäktiges mäl. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innehåller också uppgifter om de landstingsägda bolagens och stiftelsernas verksamhetsinriktning, omsättning, resultat och antal anställda. Då den av landstingsägda bolagssfären inte uppgår till en väsentlig del av landstingets omsättning och balansomslutning krävs ingen sammanställd redovisning. Investeringsredovisning Årets investeringar redovisas samlat i årsredovisningen. Upplysningar om budgetavvikelser för större investeringar lämnas inte. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Driftredovisning Utfallet av landstingets driftverksamhet redovisas samlat i årsredovisningen. Upplysningar om orsaker till divisionernas budgetavvikelser lämnas inte. För att ta del av orsakerna till budgetavvikelser får man ta del av Divisionernas årsrapporter sav 12

7 I förhållande till I förhållande till Utfall mot landstings- Utfall mot landstings- Division (mnkr) bud2et2016 bidrag budget 2oi_~ bidrag Närsiukvård -~20-12 % % Länssiukvård % -97-4% Folktandvård % -7 5% Kultur o utbildning -q -7% ls % Service ~ % 16 0% Länsteknik 7 :;% 12 2% S:a divisioner Utifrån tabellen ovan kan vi utläsa att divisionernas utfall försämrats jämfört med föregående år med 103 mnkr eller 29 %, motsvarande siffra föregående år var en försämring med 75 mnkr eller 26 %. Trenden med resultatförsämringar för divisionerna har pågått under flera år vilket framgår nedan. (Mnkr) Utfall divisionerna mot bud et Nedan kommenteras divisionernas avvikelser jämfört med budget: Division Närsjukvård: Divisionen redovisar ett underskott med 320 mnkr. Underskottet avviker mot resultatmålet med 197 mnkr och är 50 mnkr sämre än utfallet Kostnadsökningar har försämrat divisionens resultat med 109 mnkr och värd utanför länet ger ett underskott med 34 mnkr. Division Länssjukvård: Divisionen redovisar ett underskott med 118 mnkr. Underskottet är 5 1 mnkr sämre än resultatmålet och 21 mnkr sämre än utfallet Kostnaderna för riks- och regionsjukvård har ökat kraftigt. Kostnaden för sjuktransporter med flyg och helikopter är 12 mnkr över budget, läkemedel överstiger budgeten med 18 mnkr. Även kostnaden för egen personal har ökat, delvis beroende på ett högt uttag av övertid. Arbetad övertid motsvarar 39 årsarbetare. Division Folktandvård: Divisionens resultat uppgår till -9 mnkr vilket är 12 mnkr sämre än budget. Vårdintäkterna är 17 mnkr lägre än budget till följd av färre anställda och mindre arbetad tid. Personalkostnaderna är 10 mnkr lägre än budget och övriga kostnader s mnkr högre än budget. Division Kultur och utbildning: Divisionen redovisar ett underskott med 9 mnkr. Underskottet i första hand kopplat till naturbruksgymnasierna. Division Service: Divisionen redovisar ett resultat på 4 mnkr vilket är 10 mnkr sämre än budget. Avvikelsen förklaras i huvudsak av ökade kostnader för sjukresor. Division Länsteknik: Divisionen redovisar ett överskott på 11 mnkr viket är 7 mnkr bättre än budget. Positiv avvikelse finns för personalkostnader, s mnkr, till följd av rekryteringsglapp. Sparåtgärder För att komma till rätta med divisionernas underskott har det under en lång följd av år beslutats om olika typer av sparätgärder. Tabellen nedan visar att divisionerna har haft 6 av12

8 svårt att effektuera de beslutade sparåtgärdema. Av tabellen framgår att divisionerna klarade av 41 % av de beslutade sparåtgärdema. Snittet de senaste åren uppgår till 39 %. Fördelningen av sparåtgärder och effekten av dem fördelat per division framgår nedan ~ 2014 Division (mnkr) Spar Klarat % Spar Klarat % Spar Klarat % Närsiukvärd % % % Länssiukvärd 'Il 2'! 74% 2<; 8 '12 % % Folktandvård 6 2 'l'l % 7 3 4'! % Kultur o utbildning % % Service % % Länsteknik % % Summa % d.Q% % Balanskravsresultat Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. I och med årets resultat så återställer landstinget 197 mnkr av underskottet på 275 mnkr från mnkr återstår därmed att återställa senast år :J.1.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Landstinget lever däremot inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans då underskottet från tidigare år bara delvis har återhämtats i och med årets resultat. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. God ekonomisk hushållning I Strategiskaplan har landstingsfullmäktige fastställt mål för god ekonomisk hushållning indelade i fem olika perspektiv - medborgare, verksamhet, kunskap ochfornyelse, medarbetare samt ekonomi. I Landsringsstyrelsens plan har styrelsen sedan brutit ner dessa strategiska mål i delmål, framgångsfaktorer, indikatorer och mått för att på så sätt kunna utvärdera, följa upp och rapportera utfallet till fullmäktige i delårsrapporter och årsredovisningar Iakttagelser Finansiella mål I förvaltningsberättelsen görs en avstämning mot de finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts för år 2016: 7 av12

9 Fullmäktiges stra- Styrelsen indikatorer Mått för målupp- Måluppfyllelse Trend tegiskamål fyllelse 2016 En ekonomi som ger Resultatmål i förhållande 2% Ja handlingsfrihet till skatter, utjämning och statsbidra?; Andel divisioner som visar 100% Nej positiva resultat "Ska utvecklas" En ekonomi som inte St rukturjusterad kostnad Nå standard- Nej belastar kommande för hälso- och siukvå rd kostnaden generationer Kostnadsutveckling av Oka max enligt Nej personalkostnader och löneavtal inhyrd personal exklusive pensioner Kostnad per producerad Inte överstiga kost- Nej DRG-poäng exklusive yt- naden i KPPterfall och psykiatri enligt databasen KPP-databasen Kostnadsytterfall, slutenvård 4% Nej!} Kostnadseffektiv läkeme- Skillnaden till riket Nej delsanvändning ska vara högst 150 kr (per invånare och är) Som tabellen ovan visar så uppnås endast resultatmåttet, tack vare skattehöjningen, av de mått som styrelsen satt upp för att utvärdera fullmäktiges övergripande mål. I den sammanfattande analysen som styrelsen lämnar i årsredovisningen konstateras att besparingsåtgärder inte effektueras, att kostnadseffektiviteten måste förbättras, likaså produktiviteten som har en sjunkande trend. Måluppfyllelsen är påfallande svag och den ekonomiska situationen är mycket oroande. En grundförutsättning för att upprätthålla en god ekonomi är att verksamheterna håller sig inom de ekonomiska ramar som fullmäktige årligen beslutar om. Tittar vi på hur detta har sett ut sedan 2002 så kan vi konstatera att det varje år skett budgetöverskridanden för verksamheterna sammantaget. {1. 0 Verksamheternas arliga och ackumulerade hudgct<h crskridandcn (mnkr) ~ E av12

10 Granskning av å rsredovisning De röda staplarna redovisar de årliga budgetunderskotten och det gula fältet de ackumulerade. Av grafen framgår att landstingets samlade verksamheter under denna 15- årsperiod har förbrukat mnkr mer än vad fullmäktige genom sina budgetar faktiskt beslutat om. Mål för verksamheten I förvaltningsberättelsen framgår även landstingsstyrelsen analys och utvärdering av fullmäktiges strategiska mål i perspektiven medborgare, verksamhet, kunskap ochförnyelse samt medarbetare. Landstingsfullmäktige Landstings styrelsen Perspektiv Strategiska mål Antal indikatorer Varav helt uppinom perspektivet fyllda 2016 Medborgare Verksamhet Kunskap och förnyelse Medarbetare Nöjda medborgare Sveriges bästa självskattade hälsa 34 st 4 st En effektiv verksamhet med god kvalitet Helhetsperspektiv med personen i 35st 7 st centrum Konkurrenskraftig relrion Långsiktig förnyelse Attraktiv arbetsgivare Aktivt medarbetarskao 17 st 9 st 14 st 2 st I likhet med föregående år så presenteras en fortsatt relativt låg måluppfyllelse överlag. Av analysen av måluppfyllelsen i Medborgarperspektivet går att utläsa att både förtroendet för vården och den självskattade hälsan ligger lägre än rikssnittet. I Verksamhetsperspektivet finns målsättningen om att verksamheten ska vara effektiv och av god kvalitet. I detta avseende bedömer landstingsstyrelsen bland annat att landstinget brister vad avser tillgänglighet till specialiserad vård och måltal om besök och behandlingar uppnås inte. Vidare bedöms att förbättringar av insatser krävs för att förbättra medicinska resultat. Inom samma perspektiv men vad gäller målet om ett helhetsperspektiv med människan i centrum låter sig inte en samlad bedömning göras med hänvisning till att indikatorerna ändrats i jämförelse med tidigare år. Konkurrenskraftig region och långsiktig förnyelse är de målsättningar som fullmäktige ställt upp inom perspektivet Kunskap och förnyelse. Här gör styrelsen en bedömning som pekar mot delvis måluppfyllelse även om bedömningen i många fall lutar sig mot aktiviteter och insatser än mot uppvisade resultat. Fullmäktiges två mål inom Medarbetarperspektivet är att vara en attraktiv arbetsgivare och att medarbetarna ska visa på ett aktivt medarbetarskap. Här görs bedömningen att mycket kan göras för att förbättra måluppfyllelsen. I sammanhanget kan konstateras att sjukfrånvaron fortsätter visa på en svagt stigande trend 5,5 % (5,4 %). Mars av 12

11 3.2 2 Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat inte är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Vi bedömer, utifrån återrapportering i förvaltningsberättelsen, inte heller att utfallet är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Styrelsens sammanfattande målutvärdering görs ibland på övergripande nivå (strategiska mål) och ibland på lägre nivå (framgångsfaktorer/indikatorer/mått). Styrelsen uppgift är att sammantaget bedöma och uttala sig om, dels på strategisk nivå men även sammantaget i det finansiella respektive verksamhetsmässiga perspektivet, om utfallet är förenligt med målen för god ekonomisk hushållning. Detta kan, enligt vår bedömning, utvecklas Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga landstingets intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje delpost. Årets resultat är positivt och uppgår till 198 mnkr (-240 mnkr). Resultat medför en negativ avvikelse mot budget med ca 124 mnkr. Av lämnade resultatkommentarer redogörs för budgetavvikelserna. I jämförelse med föregående år har verksamhetens nettokostnader ökat med 5,5 %, exkluderas fjolårets utbetalning från AFA uppgår ökningen till 5 %. Skatteintäkterna har ökat med 852 mnkr varav höjningen av skattesatsen med 1,16 kr bidragit med 625 mnkr. Finansiella intäkter har sjunkit mellan åren med 67 mnkr i huvudsak beroende på att realisationsvinster i pensionsportföljen minskat. Av lämnade upplysningar framgår orsakerna till förändringar. Resultaträkning, mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande post Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Arets resultat Utfall Budget o,o 0, Budget- Utfall avvikelse " av12

12 De största kostnadsslagen och dess utveckling ingående i verksamhetens kostnader samt skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning framgår nedan Andel Förändrin11: Landstin11:ets kostnader, mnkr s 6% - varav nersonal <;4% % - varav läkemedel % 886 4% - varav riks- och re.e;ionsiukvärd 571 7% 528 8% - varav bidrag och ersättningar ".\<;0 4% % - varav inhyrd oersonal 265 3% 2<;4 4 % Skatteintäkter mm, mnkr ".\% - varav skatteintäkter % 5 24<; 16 % - varav generella statsbidrag och utiämnine: % % Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt landstingets tillgångar, avsättningar och skulder på balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommuners och landstings materiella anläggningstillgångar (RKR 1t.4). Komponentavskrivningar inom tillämpas endast på nybyggnation av fastigheter sedan 2014 och indelning görs i åtta olika komponenter. Tidigare års investeringar ska successivt räknas om utifrån antagen komponentmodell. Någon omräkning av tidigare år har ännu inte påbörjats. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckliga noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning. Följande avvikelser från god redovisningssed har dock noterats: Landstinget tillämpar komponentavskrivning på investeringar gjorda från och med På investeringar gjorda innan 2014 tillämpas ännu inte komponentavskrivning Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och i stort upprättade enligt god redovisningssed. Landstinget har påbörjat införandet av komponentavskrivningar genom att tillämpa komponentavskrivning på nya investeringar. Dock har ingen komponentuppdelning gjorts av investeringar gjorda innan 2014, vilket innebär att det finns osäkerheter i redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avskrivningar. 11av 12

13 Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor Uppdragsledare Auktoris Projektledare Mars av 12