Mångfald i Malmös kulturliv

Transkript

1 Mångfald i Malmös kulturliv

2 Text Lotta Elmros, Malmö Museer Susanne Ewert, Lunds universitet Paul Henningsson, musedia Inger Pedersen, Malmö Museer Cecilia Sering, Malmö Museer Redaktion Inger Pedersen, Malmö Museer Lotta Elmros, Malmö Museer Foto Mattias Nordgren, Malmö Museer (sid 16) Jenny Thornell, Malmö Museer (sid 6, 158, 198 och omslagsbild) Johanna Rylander, Malmö Museer (sid 4, 8, 34, 80, 142, 164) Grafisk form Åsa Dahlbäck, Åsa Dahlbäck Design Tryck CA Andersson, Malmö ISBN Malmö Kulturförvaltning Malmö Museer 2007 Box Malmö Telefon

3 Innehållsförteckning Förord Bengt Hall Inledning Mångfald i Malmös kulturliv Inger Pedersen Sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete Paul Henningsson Malmö Kulturförvaltning inför Mångkulturåret Susanne Ewert Publikundersökning på kulturinstitutioner i Malmö Paul Henningsson/Lotta Elmros Testgruppen en brukarundersökning i samtalsform Cecilia Sering Blå-gula strukturer del I och II och Mångfaldsdagar Inger Pedersen Bilagor 1. Projektorganisation 2. Kulturinstitutionernas namn och titlar på de informanter som deltagit i undersökningen 3. Frågeställningar som ligger till grund för undersökningen av Kulturförvaltningens mångfaldsarbete 4. Projektpresentation, manual och enkät 5. Motiv för besök hos respondenterna i besöksenkät Tack till

4 Förord Denna undersökning ger oss kunskap om hur vi ser på oss själva, hur andra ser på oss och hur vi kan arbeta för att nå bättre resultat i framtiden kunskap som kommer att utgöra underlag för den plan för Kulturförvaltningens mångfaldsarbete som ska föreläggas kulturnämnden våren Betydelsen av systematiskt mångfaldsarbete understryks av det faktum att malmöborna i skrivande stund representerar 169 olika nationaliteter och att 26 procent är födda i utlandet. Eftersom Kulturförvaltningens uppdrag är att bedriva och stödja kulturverksamhet för alla malmöbor, är målsättningen att verksamheterna långsiktigt ska bli bättre på att spegla och införliva den etniska och kulturella mångfald som finns i Malmö av högsta prioritet. Avsikten med denna undersökning är dels att få en värdemätare på hur bra Malmö Kulturförvaltning idag arbetar med mångfaldsfrågor, dels att utveckla nya metoder för ett framtida systematiskt mångfaldsarbete. Bengt Hall Kulturdirektör 7

5 Inledning Mångfald i Malmös kulturliv Inger Pedersen Syftet med Mångkulturåret 2006 var att:»på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Syftet är också att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. När nya aktörer involveras och får möjlighet att ta egna initiativ och samspelet mellan olika grupper och kulturer främjas, ökas utrymmet för och utvecklingen av konstnärliga och kulturella yttringar och en bredare publik kommer att kunna nås. Målet är att fler människor som känner sig distanserade från och sällan eller aldrig besöker offentligt finansierade kulturinstitutioner under detta år och därefter skall kunna finna anledning att besöka och bli delaktiga och berörda av verksamheten.«(ur regeringens direktiv 2004:169) 2006 utlystes av regeringen till»mångkulturår«. Kommuners, landstings och regioners kulturverksamheter var enligt Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 av särskild betydelse. Malmö har med sin representation av 169 länder en mångfald över riksgenomsnittet. Detta innebär stora utvecklingsmöjligheter samtidigt som det finns utmaningar. I staden finns många arenor för mångfaldsarbete, såväl inom Kulturförvaltningen som inom det»fria kulturlivet«. Flera av aktörerna på kulturområdet bedriver ett medvetet mångfaldsarbete, i val av konstnärligt innehåll, upphovsmän/utövare, personalpolicy och publikarbete. Men det finns mycket kvar att göra, inte minst eftersom Malmö är unikt i Sverige genom sin etniska mångfald. Inom Kulturförvaltningen diskuterades gemensamma strategier 9

6 och arrangemang inför»mångkulturåret«. För att ge tyngd och långsiktighet i arbetet, fastslogs att Kulturförvaltningen under Mångkulturåret skulle genomföra ett flertal förvaltningsövergripande aktiviteter. Därför söktes och beviljades medel från Malmö kommunstyrelse för att genomföra ett projekt för att mäta hur verksamheterna lyckas arbeta med den mångfald som finns i staden och samtidigt utveckla nya metoder för en sådan mätning. En del av projektet skulle bestå av utbildning och kompetenshöjning inom mångfaldsområdet. Denna rapport är en redogörelse av metoder, verktyg och resultat som framkom under projektets gång. Den kommer att lägga grunden till en mångfaldsplan för Kulturförvaltningens arbete. Rapporten vänder sig främst till politiker och beslutsfattare men även till medarbetare på kulturinstitutioner, aktörer inom det»fria kulturlivet«och andra med intresse för kultur- och mångfaldsfrågor. Projektet Mångfald i Malmös kulturliv Under hösten 2005 inleddes planeringen av projektet»mångfald i Malmös kulturliv«. Det huvudsakliga arbetet genomfördes från januari till december Projektet omfattade en undersökande del och en kunskapshöjande del. Malmö Museer fick i uppdrag att ansvara för utförandet av det förvaltningsövergripande projektet. (Projektorganisation, se bilaga 1.) I projektet ingick Malmö Kulturförvaltning som består av Malmö Museer, Malmö Stadsbibliotek, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Malmö Kulturstöd, Malmö Kulturskola, Malmö Konsthall och Malmö Stadsarkiv. Dessutom ingår Malmö Dramatiska Teater, Malmö SymfoniOrkester och Sommarscen Malmö och de tre aktörerna ur det»fria kulturlivet«i undersökningen: Dansstationen, Panora/Folkets Bio och Victoriateatern. Valet av de tre aktörerna i»fria kulturlivet«har gjorts dels utifrån att de har en stabil organisation har funnits ett antal år och har personal som arbetar heltid och året runt med verksamheten, dels har ett relativt stort utbud så att undersökningen är möjlig att genomföra och därigenom få ett så stort antal svar som möjligt under en begränsad period. Organisationerna i det»fria kulturlivet«och Sommarscen Malmö ger tillsammans ett genomsnitt av det»fria kulturlivets«utbud (Sommarscen är i första hand en arrangerande/ samproducerande enhet). Syfte och mål Det övergripande syftet för projektet Mångfald i Malmös kulturliv var att i samband med Mångkulturåret 2006 skapa ett samlat och fördjupat arbete kring mångfald i kulturlivet för att ge bättre möjligheter för alla invånare i Malmö att på ett bestående sätt delta i kulturlivet både som brukare och utövare. Förväntade resultat För att nå det övergripande syftet med projektet bestämdes följande mål i form av förväntade resultat: Mäta hur verksamheterna lyckas arbeta med den mångfald som finns i staden, avseende kulturell och social mångfald utifrån kön, ålder, klass och ursprung/etnicitet.¹ Undersöka hur verksamheterna förhåller sig till etnisk och kulturell mångfald avseende organisation, produktion och publik. Undersöka vilken publik som använder sig av verksamheterna och deras upplevelse av de olika verksamheterna. I samband med mätningar och undersökningar utveckla verktyg och nya metoder inför kommande undersökningar. ¹»Kulturell mångfald«kan definieras som en mångfald av uttryck, stilar, genrer och konstformer. På så vis låser man sig inte vid en innebörd utan kan ha flera parallella förhållningssätt som verkar var för sig eller tillsammans. Det är dock viktigt att understryka att de parallella förhållningssätten bör utgöra distinkta hållningar som skall motverka att man rutinmässigt eller godtyckligt väljer vilka perspektiv som skall lyftas fram respektive väljas bort. Parallella förhållningssätt kan innebära: Att estetiska uttrycksformer ses som frikopplade från utövarens ursprung, dvs inte kopplas samman med ett antropologiskt präglat kulturbegrepp. Att utövaren kan representera olika grupper och traditioner samtidigt om den så önskar. Att man betonar pluralism, med flerfaldiga och alternativa uttryck för grupper och för det nationella. Att man tolkar och behandlar kulturella uttryck som blandformer (kreolisering, hybrider) skapade i en unik samtida kontext, ofta utifrån globala influenser (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005:29). (Fortsättning följer på nästa sida.) 10 11

7 Arrangera seminarier och internutbildningar, för allmänheten och för Kulturförvaltningens chefer och medarbetare, för att bland annat öka förståelsen av ett genomgripande mångfaldsperspektiv inom varje verksamhet. Bidra till ökad förståelse av vikten av ett genomgripande mångfaldsarbete i hela regionen genom ett regionalt seminarium Sprida kunskap kring metoder, arbetssätt och resultat i samband med undersökningar och mätningar i form av tryckt rapport samt hålla seminarium i anslutning till färdigställande av rapport. Metod, disposition och avgränsning Den undersökande delen av projektet bestod av tre delar: en enkätundersökning, en intervjuundersökning och en testgruppsundersökning. Genom dessa tre undersökningar med olika angreppssätt och fokus var tanken att kartlägga och analysera verksamheternas mångfaldsarbete i relation till besökaren och hans/hennes upplevelse. På så vis kan förbättringsområden upptäckas inom till exempel kompetenshöjning, marknadsföring och rekrytering samt resultat mellan olika typer av institutioner jämföras, för att dra lärdom av varandras erfarenheter. Den kunskapshöjande delen bestod av två seminarier, dels ett nationellt, dels ett internt, samt så kallade mångfaldsdagar som vände sig till hela personalgruppen på två av Kulturförvaltningens institutioner. Fokus vid alla tillfällen var att vända blicken inåt mot den egna verksamheten för att förhålla sig till de formella och informella normsystem som kan verka exkluderande för personer/grupper med utländsk bakgrund. I rapporten redogörs för de fyra delarna av projektet i nedanstående ordning. I anslutning till varje avsnitt redovisas slutsatser och förslag på åtgärder. Rapporten inleds med en sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete. forts.»social mångfald«definieras av samhällets sociala kategorier som kön, ålder, sexuell läggning, klass, ursprung/etnicitet och funktionshinder. Etnisk mångfald är alltså en av dessa sociala kategorier. Etnisk mångfald ses exempelvis som något som står för människors olika ursprung men inte för att beteckna majoritets- och minoritetsmedlemmars egenskaper och kultur (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005:29). Projektets fyra delar: En intervjustudie kring hur kulturinstitutionerna inom Malmö Kulturförvaltning, Malmö Dramatiska Teater och Malmö SymfoniOrkester samt tre aktörer ur det»fria kulturlivet«förhåller sig till och arbetar med mångfald ur etnicitets-, köns-, klass- och åldersperspektiv. Störst vikt har lagts vid mångfald kopplat till etnicitet. En kvantitativ undersökning i form av en enkät som delades ut på Kulturförvaltningens institutioner, Malmö Dramatiska Teater och Malmö SymfoniOrkester samt tre aktörer ur det»fria kulturlivet«. Enkäten skulle identifiera besökaren beträffande kön, klass, etnicitet och så vidare. Dessutom frågor kring uppfattning om det arrangemang man just besökt. Varför har man valt att göra just detta besök? Kan man identifiera sig med innehållet? Var fick man information om arrangemanget? Kommer man att återkomma? Vad var det bästa med besöket respektive det sämsta med besöket? Dessutom frågor om vilka andra institutioner man besökt/inte besökt det senaste året och varför/varför inte. En nyskapande kvalitativ undersökning som fokuserar på en testgrupps tankar och upplevelser kring besök på kulturinstitutioner. Samtalen har byggts upp kring begreppen tillgänglighet, hinder och möjligheter. Utbildning och kompetenshöjning i form av nationellt seminarium och internseminarium för Kulturförvaltningens chefer och medarbetare samt två mångfaldsdagar för personal på Malmö Museer och Malmö Kulturskola. Självklart kan inte projektet ge en heltäckande bild av mångfalden i Malmös kulturliv. Vi har ur ett perspektiv valt ett brett angreppssätt utifrån att arbeta med flera metoder och frågeställningar, men till exempel har inte mål- och styrdokument granskats och analyserats, inte heller har den politiskt valda nämnden deltagit i intervjuundersökningen. Men de områden som har undersökts har haft specifika, tydliga och fördjupade fokus. Stor vikt har lagts vid att undersöka den interna verksamheten utifrån vad som faktiskt genomförs och förhållningssätt till kulturell och etnisk mångfald i relation till vem som är brukaren och hans/hennes upplevelse av utbud, innehåll, tillgänglighet och så vidare. Därför menar vi att 12 13

8 materialet påvisar relevanta slutsatser och tendenser som kan bidra till att förbättra mångfaldsarbetet inom och mellan de olika verksamheterna. Därmed blir verksamheterna än mer relevanta och intressanta för fler grupper i Malmö både utövare och brukare

9 Sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete Paul Henningsson Utgångspunkter Under hösten 2005 påbörjade Malmö Kulturförvaltning planeringen för projektet Mångfald i Malmös kulturliv som en del av Mångkulturåret Syftet var att skapa ett samlat och fördjupat arbete kring mångfald i kulturlivet för att ge bättre möjligheter för alla invånare i Malmö att på ett bestående sätt ta del av kulturen. Projektet utgjordes av en undersökande del samt en kunskapshöjande del bestående av seminarier och internutbildningar för bland annat verksamhetschefer. Den undersökande delen av mångfaldsprojektet har resulterat i tre studier; en kvalitativ intervju-undersökning av personal vid totalt tolv kommunala och»fria kulturinstitutioner«i Malmö, en kvantitativ enkätundersökning av publiken på samma institutioner samt en pilotstudie med en testgrupp, bestående av studerande vid en SFI-utbildning. Gemensamt för de tre undersökningarna var målsättningen att skapa en bild av befintliga förhållanden inom förvaltningen, med betoning på frågeställningar som berör mångfald kopplad till ett etnicitetsperspektiv. Genom intervjuer med sammanlagt 26 chefer, informations- och marknadsföringsansvariga samt producenter vid kulturinstitutionerna, har avsikten varit att kartlägga hur verksamheterna förhåller sig till och arbetar med mångfald ur etnicitetsperspektiv, men även utifrån köns-, klass- och åldersperspektiv. Enkätundersökningen genomfördes som en tryckt enkät som distribuerades till besökare vid de 12 kulturinstitutionerna med syfte att kartlägga publikens sociala och kulturella sammansättning, besöksfrekvens samt besökarnas uppfattning om utbudet och dess kringinformation. 17

10 Som ett led i att utveckla nya metoder för utvärdering av verksamheter, genomfördes slutligen ett test i form av en avgränsad kvalitativ studie med en grupp vuxenstuderande invandrare. Genom olika diskussionsövningar och besök på valda institutioner kartlades gruppens preferenser och önskemål kring kulturutbudet. Av naturliga skäl har projektets undersökande delar haft sinsemellan olika upplägg, anpassade efter vad som varit syftet med undersökningarna. Genom att ställa frågor till såväl personal som till publik och brukare, har avsikten varit att belysa verksamheten från såväl ett inifrån- som ett utifrånperspektiv. Slutsatser Resultatet av de tre undersökningarna, som berikats av en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder, visar att Malmö Kulturförvaltning har tagit ett viktigt steg mot att identifiera befintliga lokala förhållanden. Dels gäller detta representation av social och kulturell mångfald inom organisationen, dels hur denna kan sägas återspeglas genom dess utbud. Kulturförvaltningen har därmed tagit ett initiativ till ett publikutvecklingsarbete på en lokal, samhällsnära nivå, något som har lyfts fram som särskilt betydelsefullt av mångkulturårets kommitté (Agenda för mångkultur, SOU 2005:91). Studierna visar även att ansatsen att prova nya metoder har lyckats. Undersökningen med testgruppen utföll positivt, menar testgruppsansvarig Cecilia Sering, med engagerande diskussioner. Dessutom identifierades ett antal väsentliga frågeställningar rörande förutsättningar för personernas besök, vilket kan relateras dels till faktiska besökssituationer, dels till programutbud och språkligt framförande samt tillgänglighet. Intervjuer med verksamhetsansvariga och utvecklare inom kulturverksamheterna har resulterat i ett rikt material, som belyser problematiken med mångfaldsbegreppet och hur det kan relateras till ett praktiskt värdegrundsarbete inom en organisation, med delvis olika premisser för förmedling av kulturupplevelser. Undersökningen genomfördes efter modell från»tid för mångfald en studie av statliga kulturinstitutioners arbete med etnisk och kulturell mångfald«(pripp, Plisch & Printz Werner 2005). Även besökarenkäten har skapat en viktig bild av den befintliga publiksammansättningen vid kulturinstitutioner i Malmö, som nu kan jämföras med övriga undersökningar liksom kommande utvärderingar av verksamheterna. Paradox Men projektets undersökningar förmedlar även en bild av en kritisk obalans inom kulturverksamheterna, som berör dess organisation, publiksammansättning samt utbud. Personalintervjuerna vid de medverkande kulturinstitutionerna illustrerar paradoxer i verksamheten; å ena sidan en hög medvetenhet bland personalen om uteslutande mekanismer i ett omgivande samhälle, å andra sidan en homogen social och etnisk personalstruktur inom den egna organisationen, som genom sin homogenitet kan verka självbevarande. Det senare kan också bidra till att förstärka sociala, könsmässiga, kulturella och professionella barriärer i samhället. Frågan om mångfald ur ett etnicitetsperspektiv är inte oproblematiskt, menar intervjuaren Susanne Ewert. För en del av informanterna i undersökningen är frågan laddad. Ewert uppfattar att en del ger uttryck för en viss skepsis mot en alltför styrd hållning till frågor som rör tillgänglighet, mångkultur och kulturell representation inom offentlig förvaltning. I sin studie lyfter Ewert fram en grundproblematik med begreppet»mångfald«, som med sin inneboende mångtydighet behöver definieras och tydliggöras, för att kunna formulera gemensamma målsättningar för Kulturförvaltningen. Det finns en risk att väl valda ord om»mångfald«inte bara blir uddlösa, utan även kan väcka negativ respons just på grund av detta. Samtidigt som»öppenhet«ses som ett ledord för att utveckla verksamheten mot en större mångfald, saknas i praktiken tid inom den nuvarande arbetsorganisationen för att djupare sätta sig in i frågeställningen, att tillägna sig ny kunskap och nya metoder, samt att gå utanför de vanliga yrkesramarna. Här finns med andra ord en önskan att finna verkningsfulla instrument att förnya verksamheten mot en större öppenhet vid såväl personalrekrytering som vid utformning av 18 19

11 utbud. Ewert menar i sitt slutord att institutionerna behöver reflektera över sina rekryteringsrutiner och även tillämpa nya metoder att avläsa och värdera kompetenser. Heterogen organisation En del av problematiken kan bottna i en delvis heterogen organisation, där verksamheter som är tydligt rotade i akademiska och vetenskapliga traditioner (såsom inom arkiv, museum, arkeologi och kulturmiljövård, där formella kompetenskrav hos individer ofta är hög re) har sammanförts med friare, experimentella och tydligt samtidsinriktade verksamheter såsom inom konst, media och fritt skapande för unga (där processperspektiv och aktivt gränsöverskridande är en förutsättning för kreativitet). Kulturförvaltningen kan sägas representera en kultur, vars egen mångfald behöver göras tydlig för alla inom organisationen. Inom till exempel konstverksamheter förekommer i högre grad ett naturligt utbyte med omvärlden, vilket också förmedlas av en del informanter. Den samtida konstscenen, vilken även inkluderar dans och performance, har en tydlig internationell inriktning. Gästande konstnärer och producenter medverkar inte enbart genom utställningar och föreställningar, utan kommer olika grupper till del genom till exempel workshops, gästprojekt och talks. Konst- och scenverksamheternas internationella nätverk utgör i detta avseende en resurs för förvaltningens övriga verksamheter och publik. Internationella programinslag skulle kunna samordnas med gemensamt temautbud, till exempel genom att i samband med ett visst tema spegla litteratur, film, konst samt historiskt, biografiskt material och så vidare. Jämfört med friare konstverksamheter har minnes- och arvsinstitutioner, såsom museer, arkiv och kulturarvsinstitutioner traditionellt sett betydligt mer givna referensramar för arbetet och utgör dessutom ett område där verksamheten är direkt knuten till olika lagbestämmelser. Bevarande av historiska samlingar, vilka i praktiken ärvts av tidigare organisationer eller individuella samlare, anger inte bara vissa villkor för arbetet. Det har medfört att museal verksamhet historiskt sett har riktat uppmärksamheten inåt i organisationen, genom olika former av tekniskt säkerställande av dokument, föremål och bebyggelsemiljöer, snarare än att vända sig utåt och intressera sig för olika brukare och deras eventuella behov och förhållningssätt. Frågor om vad som skall räknas till kulturarv, vem som äger tolkningsföreträdet och vad som kan anses tillhöra arv på en viss plats jämfört med en annan, har också kommit att utgöra en brännpunkt för synen på»det egna«i motsats till»det andra«, vilket kan relateras till begrepp som kulturell identitet eller klass. Susanne Ewert föreslår också att kulturarv kan bilda en utgångspunkt för diskussioner om mångfaldsbegreppet, dess betydelse och värde. I sammanhanget är det viktigt att nämna att Malmö Museer tillhör en verksamhet inom förvaltningen som uppmärksammats utanför staden för sin behandling av mångkulturfrågor utsågs museet till Årets museum med motiveringen att det har»verkat för att öka och sprida kunskapen om andra kulturer och folkgrupper, och därigenom underlättat integration och allas delaktighet i samhället«. Utmärkelsen ledde till ett politiskt beslut om att ett tidigare projekt om romer kunde permanentas inom museiverksamheten. Även museets erfarenheter av lokalt mångfaldsarbete utgör en viktig resurs för förvaltningens övriga verksamheter, vilket också har uppmärksammats i samband med projektet»mångfald i Malmös kulturliv«. 1 Publiken Hur kulturarv och kultur upplevs bland Malmös kulturpublik och vilka publiken består av, har varit utgångspunkten för både enkätundersökningen och testgruppen med SFI-studenterna. Den höga svarsfrekvensen i besökarenkäten, som i stora drag överensstämmer med statistiska förhållanden i Malmö stad, ger anledning att tro att enkätresultatet i väsentliga delar ger en trovärdig bild av den befintliga publiksammansättningen vid kulturinstitutionerna. Undersökningen visar dock att denna bild är snedfördelad ur etnicitetsperspektiv. Majoriteten av besökarna är svenskfödda personer med svenska föräldrar med hög utbildning och till övervägande del bosatta i centrum eller i småhusområden. 1 Under producerandet av rapporten tilldelades Malmö Stadsbibliotek»Nationalencyklopedins Kunskapspris för offentlig verksamhet«och precis till tryckningen tilldelades Stadsbiblioteket även Malmö stads»mångfalds- och integrationspris 2006«

12 Grupper av personer med mångkulturell bakgrund är idag till största delen underrepresenterade bland besökarna till kulturverksamheter i Malmö, något som också kunnat bekräftas indirekt genom diskussioner om besöksvanor i testgruppen. Det faktiskt låga antalet respondenter i enkätstudien med ursprung i andra kulturer än den svenska, har dessutom bidragit till svårigheten att mäta eventuella preferenser rörande vissa kulturinstitutioner hos dessa grupper. Vid vissa institutioner förekommer inga som helst personer med utomeuropeisk bakgrund, varken bland dem som besvarat enkäten eller dem som har angett vilka verksamheter som besökts under den senaste 12-månadersperioden. Skolan som inkörsport När jämförelser gjorts mellan bland annat respondenternas ålder och kulturella bakgrund, tycks det som att skolan utgör en viktig väg att komma i kontakt med kulturutbudet. Särskilt bland yngre åldersgrupper där andelen förstagångsbesökare är som störst. Diskussioner med testgruppen, bestående av vuxenstuderande vid SFI, tycks också peka på att kulturverksamheterna är en viktig resurs för att komma det svenska samhället närmare. Skolan har traditionellt utgjort en viktig inkörsport till kulturverksamheter för alla, oavsett bakgrund (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005). Skolan har en viktig roll även i fortsättningen och skulle kunna utvecklas ytterligare. Samtidigt är det kanske än viktigare att identifiera och bearbeta grupper som av olika anledningar står utanför de formella utbildningssystemen, eftersom dessa grupper är svagt representerade bland kulturbesökare överlag (se vidare nedan). De mest effektiva resurserna för ett livslångt lärande är inte i första hand den formella skolundervisningen eller senare gymnasie- och vuxenutbildning. Kulturinstitutioner räknas till informella upplevelseoch lärandemiljöer, det vill säga miljöer som är en del av vår vardag och som vi möter i sociala sammanhang utan särskilda intagningssystem, styrda utbildningsplaner eller förväntade betygsresultat (Falk, Dierking 1992). Till skillnad från skolundervisning, där en pedagog (lärare) leder och följer en individs kunskapsinhämtning, präglas det informella lärandet av att individen leder sig själv till lärande. Genom att ägna sig åt det som han eller hon finner intressant, på ett sätt som är naturligt för henne själv (lärostil), tillägnar hon sig ny kunskap baserat på vad hon känner till sedan tidigare. Förståelse för olika människors lärostilar och strategier för att skapa mening och sammanhang är en central del i utveckling av mångfald i kulturverksamheter. Kulturutbud för vem? Hos flera grupper av människor saknas dock en tidigare vana att»besöka«kultur, något som också kan vara kulturellt betingat. Genom SFI-utbildningen i studien introducerades för första gången flera av personerna i testgruppen till Malmö stads kulturutbud. Upplevelserna av några teaterföreställningar samt utställningsbesök hämmades dock av ett alltför svårt språk och några av deltagarna efterlyste bland annat informationsmaterial på lätt svenska. Den socialt och kulturellt homogena sammansättningen bland dem som idag väljer att besöka kulturinstitutioner i Malmö kan jämföras med en liknande sammansättning av personalen inom organisationen. Finns det några direkta samband mellan en socialt, kulturellt och professionellt homogen yrkesgrupp inom förvaltningen och det utbud som produceras? Predikar utbudet till de redan frälsta? För vem producerar vi egentligen ett kulturellt utbud och hur? Bilden av en homogen personal- och publiksammansättning på offentliga kulturinstitutioner är inte unik för Malmö stad. Mönstret förekommer på nationell nivå, vilket naturligtvis är en av anledningarna bakom utlysningen av Mångkulturåret 2006:» att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige.«Under det senaste decenniet har frågan om demografisk snedfördelning bland dem som besöker och nyttjar kultur och konst vid publika kulturinstitutioner uppmärksammats på flera nivåer av många olika aktörer, både nationellt och internationellt. Resultaten från undersökningarna i Malmö kan här jämföras med erfarenheter från övriga Sverige och Europa

13 Tillgänglighet och bemötande I svensk kulturpolitik har frågan om tillgänglighet till kultur stått i fokus under en längre period, något som har direkt beröring med mångfaldsarbete och som har spelat en väsentlig roll för att lyfta mångfaldsfrågan bildades till exempel Nordiska Handikappolitiska Rådet som ett rådgivande organ inom Nordiska ministerrådet, som bland annat uppmärksammat tillgänglighetsfrågor inom kulturområdet. I en serie utredningar om bland annat museer, teater- och konsertscener samt turism har handikapprådets arbete och forskning vidgat frågan till att även innefatta bemötandefrågor, samt multisensorisk tillgänglighet inom kulturområdet:»förmedling av innehåll i till exempel en teaterföreställning eller utställning sker inte regelmässigt i media eller former som möjliggör tillgodogörande hos besökare med funktionshinder. Bemötandet i en reception eller biljettkassa kan ibland ha en repellerande effekt för besökaren. Merkostnader för den enskilde, brister i assistans och transport är andra hindrande faktorer.«(»från projektpolitik till en inkluderande kulturpolitik?«2004) Vem kommer? Även i utvärderingar på riksnivå bekräftas mönster som har kunnat observeras i projektets publikundersökningar, bland annat att kulturbesök i Sverige domineras av biblioteksbesök följt av konserter, teaterföreställningar samt museer. Överlag är det fler kvinnor än män som besöker kulturverksamheter eller som ägnar sig åt kultur. Inom föreningsliv och idrott är dock män mer aktiva än kvinnor (»Kulturbarometern«2003). Det finns vidare en tendens att det befintliga kulturutbudet i första hand lockar dem som redan har stor förhandskunskap om området och kan sägas besitta ett»kulturellt kapital«, men även att denna grupp långtifrån representerar samhällets mångfald ur köns-, ålders-, utbildnings- och etniskt/kulturellt hänseende.»opinions- och medborgarundersökningarna som gjorts inom Agenda kulturarv visar att de som anser det vara viktigast att bevara olika kulturarv för framtiden, de som oftast besöker kulturmiljöer eller museer och som i störst utsträckning känner till hur kulturarvsarbetet är organiserat är äldre personer med hög utbildningsnivå. För att förnya kulturmiljövårdens demokratiska förankring behövdes därför metoder och arbetssätt för att nå de grupper i samhället som kulturmiljösektorn mest sällan når.«(slutrapport. Agenda kulturarv 2004) Problematiken är i högsta grad närvarande även inom scenkonstoch teaterverksamheter, där repertoaren, vad som står på programmet, hänger intimt samman med hur väl utbudet kan marknadsföras till nya publikgrupper, till exempel till personer som inte har för vana att besöka teaterföreställningar. Repertoaren måste spegla dem som scenverksamheterna vill se som sina besökare (Torch 2001). Internationella erfarenheter Det finns samtidigt europeiska studier som tyder på att det förekommer olika besökarprofiler inom kulturområdet. Äldre, högutbildade individer hör till dem som i första hand besöker kulturhistoriska miljöer, såsom slott, gårdar, kulturminnen, kyrkor och ruiner. Andelen turister är också störst inom kulturhistoriska miljöer, jämfört med till exempel konstmuseer, teatrar och musikscener. Yngre och lägre utbildade personer besöker i högre grad konsthallar samt tar del av fria dans-, performance- och konstscener (Richards 2001). Storbritannien hör till ett av de länder som under 1990-talet arbetat praktiskt med frågor om mångfald inom kulturområdet. Särskilt ett fokus på exkluderande processer kontra social inclusion har hög relevans och kan bilda ett viktigt referensmaterial för kulturförvaltningens fortsatta arbete (Dodd, Sandell 2001).»The Museums, Libraries and Archives Council«(MLA), det vill säga den statliga myndigheten för arkiv, bibliotek och museer i Storbritannien, har utvecklat en»access for All Toolkit«som är ett instrument för självdiagnos för statliga kulturarvsinstitutioners publika arbete (» Access For All Toolkit. Enabling inclusion for museums, libraries and archives«2004). Instrumentet är utformat som en checklista som innehåller sju delmål. Varje delmål rymmer ett antal nyckelfrågor som kartläggs enligt checklistans frågeställning och därefter besvaras med ett»ja«,»har börjat ta itu med frågan«eller ett»nej«. I Sverige har liknande 24 25

14 instrument bland annat utvecklats för anpassning av stat och kommun till 24-timmarsmyndigheter (Verket för förvaltningsutveckling besökt oktober 2006). Målsättningen med MLA:s instrument är att hjälpa institutioner utveckla en handlingsplan för tillgänglighet och mångfald, enligt checklistans rekommendationer. De sju delmålen är: Ethos (etisk grundsyn) Policy and Planning (inriktning och planering) Collections and Stock (samlingar och inventering) Users and Potential Users (befintliga och potentiella användare) Marketing and Publicity (marknadsföring och information) Staffing and Training (personal och kompetensutveckling) Partnerships and Networking (samarbetspartners och nätverk) Poängen med instrumentet är att frågorna ställs till samtliga medarbetare inom en organisation, såväl verksamhetsledning som utförande personal, heltidsanställda och tillfälligt anställda. Avsikten är för det första att hela organisationen skall göras medveten om de konkreta steg som kan tas för att utveckla verksamheten mot en ökad social, kulturell, fysisk och ekonomisk tillgänglighet. För det andra ger instrumentet en möjlighet att kartlägga hur olika kompetenser/yrkesgrenar inom organisationen förhåller sig till värdegrunden och vilken kunskap som de besitter. Modellen är inte begränsad till bibliotek och museer utan metodiken kan anpassas även för andra kulturverksamheter med ett publikt utbud. Det finns ytterligare internationella exempel, bland annat från Storbritannien men även USA och Australien, som kan utgöra referenser som planeringsverktyg eller fallstudier för ett mera mångfaldigt kulturliv. Även rekommendationer som förs fram i rapporten»tid för mångfald«är värdefulla, inte minst förslag till fördjupad kompetensutveckling och human resursutveckling. Förslag till fortsatt arbete Audience Development Hur skall resultaten av undersökningarna summeras? Hur skall Malmö Kulturförvaltning skapa större mångfald i kulturlivet? Med vilka metoder? De processer som har uppmärksammats i projektet»mångfald i Malmös kulturliv«, liksom avsikten att producera en mångfaldsplan för Malmö Kulturförvaltning, kan alla relateras till begreppet Audience Development (ungefär:»publikutveckling«). Audience Development (A.D.) är ett samlande utvecklingsbegrepp för organisationer som bedriver publikinriktad service och där intresset ligger i att utbudet skall kunna nyttjas av och vara tillgängligt och lockande för en bred publik. Exempel på organisationer och företag som kan bedriva A.D. är radio- och TV-stationer, tidningsutgivare, teatrar, konserthus, konsthallar, museer, natur- och kulturarvsorganisationer, vetenskapscentra, djurparker, turistanläggningar med flera. A.D. är en operativ styrmetod som berör flera nivåer, både internt och externt: marknads-/brukarundersökning, metodutvecklingsarbete, strategisk planering, lärande, information och marknadsföring samt kompetensutveckling. Kärnan i A.D. är ett kund-/brukarorienterat perspektiv, med syfte att med hjälp av strukturerade metoder (lära) känna sin organisation genom sina brukare/gäster, samt låta organisationen anpassas så att det producerade utbudet upplevs som relevant, lockande och intressant för sina målgrupper, vilket är en form av kvalitetssäkrande arbete (Ling Wong 2002). Målgrupper i en Audience Development-modell kan definieras som tre grupper eller kategorier: 1. de som utgör befintliga brukare 2. de som utgör icke-brukare 3. de som utgör potentiella brukare av utbud/tjänster Arbetet utgörs med andra ord av att få kunskap om sina existerande brukare och behålla dem även i framtiden, samtidigt som man successivt utvecklar vägar att nå dem som (ännu) inte är brukare. Arbetet med att nå dessa olika målgrupper kräver både kvantitativa och kvalitativa metoder, som kopplas till en större målformulering om för vem eller vilka målgrupper man vill rikta sin verksamhet till. Möjligheten att utvärdera framgångar i verksamheten ökar genom att först precisera målsättningar, till exempel att försöka nå en viss målgrupp eller öka besökarantalet på en viss institution, och sedan utvärdera. Inom kultur-, konst- och museiområdet fungerar A.D. som en central komponent för att förnya förmedlings- och programinnehåll 26 27

15 så att det blir lockande och relevant för flera. Detta eftersom publikutvecklingsperspektivet inte enbart handlar om att bli bättre på att»producera«innehåll för»andra«, utan i lika hög grad om att låta sig formas av dem som är brukare av kulturinstitutioners utbud:»we are all challenged by a combination of demography, self-interest, and the principles of equality and human rights to build local and global communities in which the strengths of all cultures join together in common enterprise...it is important to understand that working with excluded minority cultural groups is not about doing a favour to small groups of people. It is about working towards a vision of an equal and sustainable society of which we can be proud and which underpins all our futures. The role of multicultural interpretation cannot be underestimated in advancing the cause of social inclusion. Its power lies in the shaping of the big picture of culture and heritage against which we all see ourselves...«(ling Wong, 2002) Audience Development-perspektivet kan med fördel appliceras på Malmö Kulturförvaltnings arbete, och dess målsättning att bli en mer mångfaldig organisation, med ett utbud som är tillgängligt för alla oavsett individers bakgrund och behov. En mångfaldsplan kan därför utgöra ett viktigt steg att tillämpa en förvaltningsövergripande policyutveckling om tillgängligare kultur för brukare och i organisationen. Följande punkter är förslag på aspekter som om möjligt bör integreras i utarbetningen av en mångfaldsplan och en tydligare målgruppsorientering för Malmö Kulturförvaltning. Förslagen gör inte anspråk på att vara heltäckande utan lämnas här som underlag för en fortsatt diskussion. Punkterna berör fortsatta publikundersökningar, utveckling av innehåll, planeringsarbete samt kunskapsspridning. Problematisering av publikbegreppet Kulturinstitutionerna spänner över ett brett fält, från minneskultur till fria konster, från upplevelser och mänskliga möten till lärande och informationsspridning. Inom organisationen ryms inte enbart en»publik«som passivt beskådar ett visst framförande. Här finns i högre grad människor som har olika behov, förväntningar och kunskaper. Publikarbetet är ett möte med hela skalan av besökare användare medskapare, något som till exempel kan illustreras av de olika besökarprofilerna i enkätundersökningen. Identifiering av användare /icke-användare Med ledning av undersökningsresultatet i projektet kan målgrupper för verksamheterna identifieras genom att fokusera på följande: A. Behålla och stimulera återbesök av befintliga grupper genom att specifikt utveckla och anpassa innehåll/utbud på de olika institutionerna efter dessa gruppers behov och önskemål. B. Definiera icke-besökare/brukare genom utgångspunkt från typisk(a) besökarprofil(er). Det kan finnas personer som hör till segmentet (till exempel kön och åldersgrupp) men som trots allt inte besöker institutionen. C. Rikta in sig på socialt eller kulturellt underrepresenterade grupper, till exempel en etnisk minoritet, genom viss programaktivitet eller riktad marknadsföring (ungdomar i förortsmiljö, idrottsföreningar och så vidare). D. Utföra ovanstående successivt, grupp för grupp, eller som en kombination av samtliga punkter. Utvärdering Kvantitativa publikundersökningar, liknande den enkätundersökning som har genomförts i projektet bör följas upp vartannat år, om inte årligen, för samtliga institutioner. En kvantitativ demografisk och besöksvaneundersökning är ett verktyg som ger värdefulla resultat på sikt, när det finns tidigare resultat att jämföra med. Enkätformulär kan med fördel dessutom kompletteras med telefonintervjuer med grupper av både befintliga och icke-befintliga besökare, genom ett slumpmässigt urval eller genom att särskilda målgrupper bearbetas, såsom Öresundsturister och så vidare. Intervjuer kan även göras på stan eller på andra platser där människor samlas som till exempel gallerior, men även marknader, idrottsanläggningar och föreningshus. Vid personliga intervjuer finns dessutom möjlighet att visa åskådningsmaterial och testa uppfattningar om till exempel annonser, logotyper, programblad och liknande. Slutligen föreslås en kvantitativ undersökning av användandet av 28 29

16 Malmö Kulturförvaltnings webbplatser, till exempel genom analyser av serverloggar samt enkla webbenkäter. Undersökning av Internetanvändare av kulturutbudet kan med fördel också upprepas. Utbud och innehåll Kvantitativa studier av befintliga besökar/användarmönster bör kompletteras med kvalitativa dialogbaserade undersökningar, som integreras i informations-, program- och utställningsverksamhet samt i digital publiceringsverksamhet. Av särskild vikt är att på ett tidigt stadium (Front-end Evaluation) formulera tänkt(a) målgrupp(er) och testa den avsedda produktionen/innehållet/temat på målgruppsrepresentanter, till exempel genom testgrupper, innan det egentliga arbetet startar. Ett exempel kan vara skapa referensgrupper som får medverka vid programläggning och agera»ambassadörer«för verksamheten, såväl gentemot ett visst kulturinnehåll (filmer, litteratur, konst), som gentemot den eller de brukargrupper som personen är en del av. Kvalitativa förstudier ger inte bara indikation om hur tänkta målgrupper förhåller sig till planerade produktioners innehåll, utan är även ett konkret instrument att involvera målgrupper i själva arbetsflödet i verksamheten. Genom att bli en del av en verksamhets utveckling skapas viktiga förutsättningar för individer att känna ägandeskap och växa med nya erfarenheter, (empowerment), något som i sin tur ökar möjligheten att information om verksamhetens utbud kan spridas från mun till mun, utanför etablerade marknadsföringskanaler. 2 Andra metoder för besökarstudier, såsom intervjuer,»think-aloud«, observation (visitor tracking) är särskilt lämpliga i publikinriktade servicesammanhang och kan ge värdefull information om vad besökare upplever och hur de beter sig vid handhavande av hjälpmedel, förmedlingsmaterial, installationer, montrar och så vidare. Som ett led i att knyta samman förvaltningens institutioner, där olika kvaliteter kan samverka och skapa synergieffekter, bör dels en 2 Flera personer i besökarenkäten lyfte fram att de lockats av att se en vän eller släkting uppträda på scen. På motsvarande sätt kan en persons medverkan i någon del av verksamheten också hjälpa till att skapa en medvetenhet hos andra, som kanske inte vanligen besöker kulturverksamheter på egen hand. generell kartläggning genomföras över vilka befintliga pedagogiska resurser som de olika verksamheterna erbjuder, dels verksamhetskollegor, samarbetspartners och brukare tillåtas experimentera med nya metoder för att levandegöra bevarat kunskapsmaterial. Källmaterial i arkiv och samlingar, liksom historiska händelser i den lokala miljön, kan bli underlagsmaterial för ungas skapande, till exempel filminspelningar, musikkomposition, skrivarstugor eller genom konst- och webbutställningar. Tidigare utställnings- eller programmaterial som gjorts tillgängligt via nätet skulle kunna erbjudas som»digital rekvisita«(digital Objects) till lärare, skolor och föreningar, gärna synligt genom institutionernas webbplatser i avdelningar som öppnas för kollaborativa projektytor (Communities/The Social Web). Organisationen Bilden av en mångfaldig förvaltning bör integreras i förvaltningens övergripande målsättning. Genom att utarbeta och publicera utgångspunkter för verksamheten som helhet (»Mission Statement«), med ledord som talar om vad organisationen vill få brukaren att ta del av/möta/uppleva (»Core Values«), skapas ett instrument som kan användas i såväl personalarbetet som i den externa marknadsföringen.»core Values«bör utvecklas och delas av samtliga verksamheter inom förvaltningen, så att den ger uttryck för hela organisationens utbud och där även samarbetspartners och brukare kan känna igen sig i mötet med olika delar av verksamheterna. Även tillfällig personal och berörda intressenter i en verksamhet, till exempel en stödförening eller liknande, bör involveras i arbetet. Arbetet med en mångfaldsplan bör vidare vara en del av en»audience & Access Development Plan«(Strategisk publik- och tillgänglighetspolicy) och vice versa, till exempel baserad på ett kartläggningsinstrument (toolkit) som har beskrivits i ovanstående avsnitt. En väsentlig del i att utveckla publik- och tillgänglighetsplaner, är just att arbeta med kompetensutveckling inom hela organisationen, såväl för verksamhetsledning som för utförande delar. Kontinuerlig omvärldsbevakning, praktiska studiebesök på andra institutioner och orter samt praktiska worskhops med inbjudna föreläsare, föreslås som en del av arbetet att utveckla ovanstående förslagspunkter

17 Med tanke på den»interna mångfalden«i Kulturförvaltningens olika delar, bör även ett system diskuteras som innebär»intern praktik«för personalen inom andra verksamheter och på andra positioner i förvaltningen, för att därigenom synliggöra hela organisationens förutsättningar och samlade kompetens/potential. Kunskapsspridning Kulturförvaltningen bör eftersträva: Att kommunicera resultat från projektet inom hela Kulturförvaltningen, så att det förmedlas i format och framställningsformer som är tillgängliga för alla. Att bjuda till interna workshops där det finns möjlighet att lämna kommentar och feedback till genomförande och resultat. Att betrakta»mångfald i Malmös kulturliv«som ett nytt, ständigt pågående kapitel för hela förvaltningen. Projektet är en början på en process där kunskapsresan är en del av målet! 32 33

18 Malmö Kulturförvaltning inför Mångkulturåret 2006 Susanne Ewert Undersökning och metod En intervjustudie har genomförts inom Malmö Kulturförvaltning som fokuserar på frågor som handlar om hur Malmö stads kulturinstitutioner förhåller sig till och arbetar med begreppet mångfald ur ett etnicitets-, köns-, klass- och åldersperspektiv. Studien bygger på sammanlagt 26 intervjuer med personer, informanter, i olika befattningar från 11 olika institutioner. Förutom dessa institutioner har även fyra personer i ledande ställning från det»fria kulturlivet«i Malmö stad intervjuats (se bilaga 2). Redovisningen av det»fria kulturlivet«presenteras i en egen sammanfattning. Alla intervjupersoner var givna från början och utvalda av uppdragsgivaren. Utformningen har på uppdrag av Malmö Kulturförvaltning tagit sin utgångspunkt i studien»tid för mångfald«1, där också flertalet av intervjufrågorna är hämtade. Frågorna har sedan anpassats till den verksamhet som informanten arbetar inom (frågor se bilaga 3). Alla intervjuer, utom fem, har gjorts per telefon. Intervjuerna har varit öppna i så motto att jag i hög grad följt upp informanternas reflektioner kring ämnet för att sedan gå tillbaka till de uppsatta frågeställningarna. Detta är i linje med den kvalitativa metoden där man tillåter utvikningar för att på så sätt få en djupare förståelse av frågeställningen. Metoden leder till att varje intervju i viss mån får ett unikt utseende. Intervjun följer således inte ett strikt schema, men så gott som alla frågeställningar blir förr eller senare belysta. I rapporten är informanterna anonyma på så sätt att deras namn inte skrivs ut, samma sak gäller institutionerna i den mån de går att anonymisera. Citeringarna är direkta citat men jag har för läsbarhetens skull lagt till eller tagit bort småord och vad jag bedömt som ¹Oscar Pripp, Emil Plisch & Saara Printz Werner 2005:»Tid för mångfald«. 35

19 ovidkommande upprepningar eller felsägningar utan betydelse för förståelsen. En av intervjuerna är översatt från danska till svenska. Samtliga intervjuer har bandats och längden på intervjuerna varierar från 45 minuter till en dryg timme. Intervjuerna har sedan transkriberats ordagrant och analyserats på sedvanligt sätt, det vill säga lästs igenom flera gånger för att sedan delas upp i teman som därefter ytterligare undersökts. Störst vikt har lagts vid mångfald kopplad till etnicitet beroende på informanternas tolkningar och svar. Även intervjuernas längd har varit avgörande för hur»djupt«de olika begreppen undersökts. En intervjutimme kan framstå som lång men har i sammanhanget upplevts som kort då både frågorna och svaren avkrävts olika resonemang och många följdfrågor. Redovisningen av intervjustudien inleds med rubrikerna»vad betyder mångfald?«och»kulturarv och mångfald«där begreppen som sådana problematiseras. Under rubriken»organisationen«diskuteras olika teman om mångfald i förhållande till verksamheterna i sig och inleds med»att diskutera mångfald i organisationen«och följs sedan av underrubrikerna:»personalstruktur och rekryteringsvägar«,»reflektioner om förändring«,»funderingar kring klass«,»motiv till mångfald och öppna sinnen«,»i konkurrens med mångfald«. Under rubriken»produktionen«diskuteras mångfald i produktionsledet utifrån personalsammansättning och vad som produceras:»anställning i produktionsledet«,»mångfald som inspiration eller onödig pålaga«,»representation och erfarenheter«,»lokala och internationella utbyten«,»olika hinder i praktiken«. Under rubriken»publiken«diskuteras mångfald utifrån verksamheternas information och marknadsföring i»generell information«som följs av:»riktad information«,»samarbetspartners, idéer och nya platser«,»hinder för att nå en mångfaldig publik«. Rubriken»Fria kulturlivet och mångfald«inleder redovisningen av intervjuerna från det»fria kulturlivet«och åtföljs av underrubrikerna»krav och rekrytering«,»produktion och publik«,»publik och marknadsföring«samt»platsens betydelse för ny publik«. Avslutningsvis ger jag under rubriken»slutord«en kort summering av grundläggande frågor som Kulturförvaltningen kan gå vidare med. Vad betyder mångfald?»jag tänker på etnicitet, kön, jag tänker på, ja det är väl i princip de delarna ålder. Mångfald är just det, då tänker jag på himla mycket mer naturligtvis, jag tänker på hela kulturbegreppet där har du mångfald rakt igenom höll jag på säga, Malmö Konsthall, Malmö Museer etc. Mångfald i uttryckssätt, mångfald på andra sätt mångfald tillgänglighet lägger jag in i begreppet rimligheter.«som citatet ovan visar är mångfald ett begrepp med många tolkningsmöjligheter och kan med andra ord sägas rymma en mångfald i sig. Förutom kultur, etnicitet och kön knyts även sociala kategorier som klass, funktionshinder och sexuell läggning till mångfald. En informant menar att»ofta kopplar man till mångkultur och då blir det plötsligt väldigt begränsat. Mångfald öppnar på ett helt annat sätt«. Den vidden kan betraktas ur flera aspekter när man som Malmö Kulturförvaltning vill synliggöra mångfald som ett arbetsredskap i verksamheterna. Å ena sidan öppnas det möjligheter för de flesta institutioner att beskriva sin verksamhet i mångfaldstermer, å andra sidan mister begreppet något av sin skärpa.»det här Mångkulturåret som vi nu har i år, har på något sätt klartgjort att man måste vara väldigt tydlig med vad man menar för annars hamnar allting under mångfald och man kan gömma sig bakom det ena eller det andra.«mångfald kan således glida över i en slags mångtydighet där gränserna för vad man talar om blir svävande och obestämbara. Konturlösheten gör det följaktligen svårt att veta vad mångfald»egentligen«betyder och vem som har tolkningsföreträde. En annan fråga handlar om hur mångfald i dess olika betydelser ska kunna kopplas till den egna verksamheten i praktiken.»det kan inte vara en fråga om representativa beteenden hos de anställda eller i repertoaren, att det finns en representant för alla upptänkliga grupperingar, det blir väldigt märkligt. Och var går gränsen och vem definierar var den där gränsen går? Men man kan säga att det viktiga är ju att det inte finns en norm för identiteter och uppträdande som stänger ute människor.«som informanten visar krävs det ett längre resonemang för att 36 37

20 komma fram till vad mångfald representerar. Mångfald förknippas många gånger, som i citatet ovan, med motsatsen till slutenhet där öppenhet blir ett ledord när verksamhetens mål skall beskrivas. Att»nå alla«eller att»många röster skall komma till tals«rymmer till exempel en mångfald sett ur det perspektivet. Öppenhet pekar också på vikten av att inte låsa fast sig i givna normeringar utan att istället reflektera och öppna upp för nya intryck. Just att skapa mötesplatser mellan olika människor för att så många som möjligt ska känna delaktighet framstår som en gemensam nämnare för flertalet institutioner. En informant beskriver målet i sig som en demokratisk skyldighet och något som därmed ingår i institutionernas uppdrag. Men mångfald beskrivs också utifrån maktrelationer där det handlar om»vem som är inne och vem som är ute, vem som är i majoritet och vem som är i minoritet. Det etablerade och välkända i förhållande till det annorlunda och okända.«för att skapa olika utbud och i förlängningen möten mellan olika människor anser en informant att det behövs nya idéer och infallsvinklar i organisationen. Ett sätt att åstadkomma en sådan skaparkraft kan vara att sammanföra personer med olika slags bakgrund. Men som en informant menar behöver det inte betyda att det per automatik uppstår mer etnisk mångfald enbart för att man anställer en person med utländsk bakgrund.»bara för det att man har en annan etnisk bakgrund är det ju inte säkert att det blir så stor etnisk mångfald, man kan ju vara extremt lik i tankesättet även om man heter Eva och Amir.«En annan informant beskriver den här typen av tankemönster som en»fälla«. Det vill säga att man tror att invandrare per automatik vill jobba med det som berör andra invandrare. Eller som citatet ovan uttrycker; att man förväntar sig att en person skall framträda som etniskt annorlunda på grund av en annan etnisk bakgrund. Flertalet informanter uttrycker en positiv hållning till begreppet mångfald i stort, men kan således samtidigt vara osäkra på vad mångfald utgör exempel på eller hur den ska uppnås. Många gånger beskrivs mångfald som ett stort utbud och man hänvisar då till en mångfacetterad produktion. Uppfattningen ligger således»nära den liberala traditionen och ideologin som säger att många olika uttryck skapar något dynamiskt och gott«(pripp, Plisch & Printz Werner 2005:186). För övrigt har informanterna lättare att tala om mångfald när det kopplas till vad som produceras på de olika institutionerna än när mångfald kopplas till vem som sitter på de högre positionerna i organisationen. Men innan jag går över till de tankegångarna vill jag diskutera begreppet kulturarv. Kulturarv och mångfald Ett annat begrepp som jag sett som relevant att diskutera när det gäller frågor ² om etnisk mångfald inom kultursektorn är tolkningen av det som kallas kulturarv. Inom Malmö Kulturförvaltning är det sammanlagt fyra institutioner som är så kallade kulturarvsinstitutioner: Malmö Stadsarkiv, Malmö Museer, Malmö Konstmuseum och Malmö Kulturmiljö. De har till uppgift att förvalta kulturarvet i form av skriftliga källor och olika föremål. Men frågan om hur man generellt ser på kulturarv och vem som ska bruka det, har varit relevant att ställa även till övriga institutioner då begreppet aktualiserar olika frågor kring mångfald. Som en informant säger associerar begreppet kulturarv till någonting som får oss att blicka bakåt, till någonting som vi har burit med oss genom historien och ska fortsätta bära med oss till kommande generationer. Kulturarv för också tankarna till något som betecknas som vårt; en samtida identitet som bygger på rötter i historien.»det västerländska kulturarvet, det går ju tillbaks på gemensamma urgrunder, från antiken i princip, när vi i skrift började formulera oss och våra tankar och dom filosofer som sedan började affektera tankar och det är utifrån det som vi har byggt det västerländska samhället.«betraktat ur ett mångfaldsperspektiv lämnar berättelsen om det västerländska kulturarvet en stor del av Sveriges befolkning utanför. Idag är således»vi«i citatet ovan problematiskt, och något som jag tolkar att informanten indirekt reflekterar över när han fortsätter sina tankegångar: ² Frågeställningen är även relevant att diskutera ur t ex ett köns-, ålders-, klass- eller funktionshindersperspektiv

21 »Ju längre vi kommer att jobba desto mindre tydligt kommer ju det västerländska kulturarvet att bli. Vi kommer att bli en sorts världskultur där vi kan ta intryck från alla olika håll och kanter och då blir det ju andra förtecken som tolkar vad kulturarvet är. Då handlar det kanske om språket. Alltså på vilket sätt tar man del utav kulturarvet? Jo, via det språk som är tillgängligt, det tror jag väl är den primära diskussionen i Sverige liksom; vad är det som är svenskt?«etnisk mångfald eller beskrivningar av Sverige som ett mångkulturellt samhälle ställer således krav på nya berättelser om identiteter. Etnologen Birgitta Svensson anser att det är en demokratisk rättighet att kunna forma sina kulturella identiteter utifrån de kulturarv som presenteras på kulturinstitutionerna. De institutioner som förvaltar kulturarvet kan betraktas som identitetsbekräftande institutioner dit samhällsmedborgarna kan gå för att få kännedom om sin historia. Därför vilar det ett stort ansvar på institutionerna att bygga ett kollektivt minne som alla känner delaktighet i. Genom det kan man även känna delaktighet i det man själv inte upplevt, då det ingår i den gemensamma historien. På så sätt är det också viktigt att medvetandegöra konstruktionen av tolkningsramarna (Svensson 2002:67;141f). En av informanterna menar att ramverket för historieskrivningen har en annan bredd idag där också invandrare inkluderas.»ja det svenska kulturarvet är ju ärvt någonstans. Du kan gå tillbaka, bara kort tid, så har ju Sverige haft ett antal invandrare under alla århundraden som sen har bildat ett svenskt kulturarv. Samma sak är ju fortsättningen, att det bildar en helhet om du är hundra år framåt och börjar titta bakåt i tiden.«några av informanterna pekar på att det i tidigare historieskrivningar förekommer utanförskap som osynliggjorts men som nu har börjat uppmärksammas. Romernas historia är ett exempel som nu förts fram i ljuset av den tidigare historien. En annan informant menar att det idag också finns en medvetenhet, som inte fanns förr, om att själva insamlandet av kulturarvet är en selektiv process:»det är en viss typ av människor som har jobbat här som har bestämt vad som är viktigt att spara på, vad som inte är viktigt. Då kan man inte bara använda sig av våra samlingar när man gör utställningar, för den speglar ändå inte ett samhälle på ett korrekt sätt. Däremot kan man använda bitar av den och sedan söka information eller föremål eller så på annat håll. För föremålssamlingarna är väldigt skeva i förhållande till det som man egentligen har sagt att man ska göra, det vill säga spegla kulturarvet.«den historieskrivning som de insamlade föremålen visar företräder således en specifik tid och en grupps upplevelse och tolkning av historien. Frågan är då hur man ser på samtiden och de urval som görs nu?»jag tror att man kommer att vara mycket klokare än vad man var förr. Och det här är också någonting som är intressant att lyfta in när man tittar på personalsidan, vems tolkningsföreträde är det egentligen som speglar till exempel insamlingar av föremål, eller dokumentationsprojekt av olika slag? Och sitter vi då bara en svensk, vit medelklass här, så blir det färgat av det.«här ser man således behov av personer med andra bakgrunder och erfarenheter än den traditionella medelklassens. Idag vill man också poängtera att museet inte står för absoluta sanningar utan av tolkningar som nu och i framtiden kommer att förses med tydlig avsändare. Den här sortens reflexiva överväganden förs inte på alla kulturarvsinstitutioner. En informant menar att arkiv sällan behöver ställas inför dilemmat att»bevara eller inte bevara«eftersom det finns övergripande bestämmelser för nästan allting. Men informanten tillstår att det kan uppstå gråzoner där beslutet inte framstår som självklart. Men det som betraktas som kulturarv finns inte enbart på museer eller arkiv utan även i form av till exempel byggnader eller specifika platser. En informant påpekar att det institutionellt utpekade kulturarvet av tradition varit hårt knutet till nationalstaten i ett västperspektiv, där kulturarvet har kopplats samman med nationella, administrativa och geografiska gränser. Det synsättet har nu förändrats och man talar inte längre om kulturarv i de termerna. Det nya synsättet har i sin tur också förändrat inriktningen på arbetet. Istället för att knyta kulturarvet till ett svenskt ursprung som inte inbegriper hela Sveriges befolkning och därmed är exkluderande, försöker man utifrån ett mångfaldsperspektiv få kulturarvsarbetet 40 41

22 mer inkluderande i både sin teori, definition och praktik. 3 Frågan om kulturarv handlar således om hur och av vem och i vilket syfte det brukas och benämns. Organisationen I intervjuerna representeras organisationen av de personer som innehar de högsta chefsposterna på de olika kulturinstitutionerna. Den övergripande frågeställningen handlar om hur de som chefer på olika plan förhåller sig till och arbetar med mångfald i den egna verksamheten. Jag inleder med en kort redogörelse för några olika sätt att förhålla sig till frågor om mångfald. Att diskutera mångfald i organisationen Intervjufrågor som handlar om mångfald och fördelning i organisation när det gäller kön, ålder eller klass möter oftast inga problem att diskutera. Informanterna ger uttryck för att det finns en medveten hållning till exempelvis könsfrågor, vilket för den skull inte betyder att målen är uppnådda. Föreställningen om representativitet när det gäller ursprung reser däremot andra frågor. Ett sätt för informanterna att förhålla sig till den sortens frågor är att visa på dess orimlighet och istället rikta in sig på institutionens produktion.»sedan kan man ju inte begära av folk, att nu måste vi ha in en bosnier här, det blir jättekonstigt. Men däremot så måste vi se att vi ska ange ett tvärsnitt av befolkningen.«en annan informant menar att de har en etnisk bredd i organisationen men tror att frågan om mångfald inte handlar om den kategorin invandrare utan om de grupper av invandrare som inte kommit in i samhället. Ibland möts jag också av en viss motvilja och upprördhet över frågeställningarna om etnisk mångfald. Men jag träffar också på motsatsen där informanterna ger uttryck för ett positivt engagemang i frågan. Av de olika svaren att döma pågår det en aktiv diskussion inom flera av institutionerna om hur mångfald ska tolkas och om sociala kategorier som till exempel etnicitet överhuvudtaget ska uppmärksammas.»men jag tycker att etniciteten är ett väldigt knepigt begrepp när det gäller mångfaldsfrågor för det blir, nej, 3 Se vidare under rubriken»representation och erfarenheter«. man är inne på farliga vägar tror jag.«att frågor som handlar om mångfald kopplad till etnicitet är ett känsligt ämne märks, då man inte ens på hög nivå i hierarkin vill delge mig ett konkret exempel.»mångfald handlar om en öppenhet, nyfikenhet i relationerna. Jag kan lämna exempel men de tänker jag inte göra så det får du inte av mig. Och det är klart att om man låser sig och säger att jag sitter inne med svaret på vad mångkultur är då positionerar du dig och då kommer det säkert aggression från andra håll.«här finns en brännpunkt av olika frågor, föreställningar, åsikter och engagemang där representativitet 4 kan vara en av utgångspunkterna i en framtida diskussion om mångfald. En av Malmö Kulturförvaltnings intentioner med att upprätta en kommande mångfaldsplan handlar om representativitet och beskrivs som att bättre spegla den mångfald som finns i Malmö stad. En central fråga i anknytning till den föresatsen handlar om hur personalsammansättningen ser ut och hur rekryteringsprocessen går till. Personalstruktur och rekryteringsvägar Inom Kulturförvaltningen talas det öppet om att det finns en så kallad snedrekrytering. Det betyder att det på de administrativa och verkställande posterna ofta saknas till exempel personer med annan etnisk bakgrund än svensk. I synnerhet när man talar om personer födda utanför Norden.»Nej, det är rätt lite, och ju mindre kan man väl säga ju högre upp i hierarkin man kommer.«förutom personer från Norden förekommer även anställda från övriga Europa vilket sägs spegla den immigration som ägde rum på och 60-talen. Men även om det finns variationer är det ofta en etniskt homogen organisation som tonar fram på den administrativa sidan. Likaså när man talar om ålder, där 40-talister men även 50-talister överväger. 4 De olika kategorierna kön, ursprung, ålder, klass, sexuell läggning och funktionshinder skall ses som mätbara kategorier som framträder i egenskap av sina sociala och ekonomiska positioner och inte i egenskap av inre gemenskap, gemensam kultur eller ideologi. Gemensam nämnare för kategorierna är underordning och marginalisering. Representation bygger på en enkel logik där den som är underordnad erfar det repetitiva, de mönster och strukturella normer som sätts av den som har tolkningsföreträde och kan på så sätt tillföra alternativa perspektiv som är osynliga för den som är del av hegemonin (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005:33f)

23 Tilläggas bör att det finns undantag. Däremot beskrivs könsaspekten som mer okomplicerad och sammanfattningar som»fifty-fifty«är inte ovanliga. Hierarkiskt är könsfördelningen däremot annorlunda. Bland de personer på ledande chefsposter som jag har intervjuat är fördelningen åtta män och fyra kvinnor. När man talar om möjliga anledningar till»snedrekryteringen«anges flera orsaker.»det är ju någonting som successivt förändras med att tjänsterna frigörs. Man kan ju inte avskeda folk för att de har suttit för länge eller för att de har fel kön eller fel etnicitet. Utan det är sådant som sker successivt.«följaktligen har dagens personalstruktur sin grund i beslut som tagits långt tidigare och svaret ger en bild av att framtiden bär en förändring. Flertalet kulturinstitutioner har anställda som varit på sina poster under lång tid vilket medfört att personalomsättningen över lag varit låg. Eftersom det sällan finns pengar till nyrekryteringar hänvisar man till pensionsavgångar som en möjlig öppning. Men det talas också om en ålderstigen men alltjämt verksam»tradition«genom vilken personer med annan etnisk bakgrund än svensk tilldelas lägre befattningar.»ja vi har ju en med utländsk bakgrund men det är det traditionella som alltid har varit. Det var ju också när man var på universitetet att man hade de lägre befattningarna, de gick ju till dem som kom utanför Sverige. Och den traditionen lever ju kvar.«en annan anledning till»snedrekryteringen«handlar om kompetens. Informanternas berättelser följer en liknande struktur där man är positiv till att beakta mångfald ur ett etniskt perspektiv och hänvisar till att det egentligen inte är ett problem eftersom man alltid anställer den som bäst motsvarar de formella meriterna. Därmed får man också den som är bäst lämpad. Ofta säger man sig inte ha sökande med annan etnisk bakgrund än svensk, det vill säga att det saknas personer med utländsk bakgrund som har den kompetens som erfordras. Som en informant säger ligger strukturen till ojämlikheten utanför institutionen. Man menar också att många med utländsk bakgrund inte är intresserade av eller känner till den här typen av arbeten. Istället är det yrken som läkare, advokat eller ingenjör som lockar. En informant menar att man tidigare kunde använda den här typen av retorik men att den beskrivningen inte stämmer med hur det ser ut idag.»det finns vissa begränsningar fortfarande det vet jag också. Men jag menar så lätt kan man inte komma undan det hela.«orden verkar rymma ett allvar om att man från och med nu måste lära sig se med nya ögon, en skärpa som även finns formulerad i andra informanters beskrivningar. I det här exemplet handlar det om vilka vägar som används vid nyrekrytering.»att kultursektorn ofta rekryterar inom snäva kretsar och man känner varandra vilket gör att det är svårt med människor som inte har exakt den vanliga bakgrunden, vilket ju är uselt att vi inte lyckas göra det. Så jag har lite svårt för att säga att man skall styra det via dokument och tycker att det är alla som jobbar här, allas ansvar att ta ansvar för dessa frågorna extra noga.«uttryckt på annat sätt saknas det som sagt inte kompetens eller erfarenheter hos människor med utländsk bakgrund, däremot ser den många gånger annorlunda ut. Därmed är det inte heller troligt att personerna finns inom de nätverk som hittills upparbetats. En annan informant menar att man hellre satsar på ett»säkert kort«än att man väljer någon utanför den gängse ramen:»det är då naturligtvis en person som man känner till, det är nog egentligen det som är det mest intressanta, alltså man känner eller man har referenser till och vet vad personen har gjort tidigare.«med andra ord räcker det inte enbart med kompetens för att komma i fråga för en anställning utan den måste också kopplas samman med tidigare erfarenheter. Igenkännandet, vare sig det gäller den sökande eller referensen, betraktas således som en nödvändighet. Erfarenheter utanför den sfären diskvalificeras redan på ett tidigt stadium. Tankemönster av det här slaget som ligger bakom utsorteringen är inga nyheter men någonting institutionerna behöver medvetandegöra och reflektera kring. Ytterligare faktorer i rekryteringsprocessen som beskrivs som försvårande när det gäller mångfaldsarbete handlar om tid.»så fort det kommer till rekrytering att det blir sådana här saker, att det brukar vara bråttom. Man har ju aldrig så mycket tid som man vill, utan då är det ju så att skall någon snabbt in så hinner man inte göra hela den här processen med att man letar längre än näsan räcker, och då blir det inte tillräckligt stor rekryteringsbasis 44 45

24 att välja bland.«följaktligen fattas det tid till att fördjupa och begrunda diskussioner och beslut som fastställts inom Kulturförvaltningen. På så sätt kan tidsbristen beskrivas som ett problem eftersom frågor som handlar om mångfald kräver omsorgsfull reflektion. Ett annat dilemma ur ett mångfaldsperspektiv är att det sker få nyrekryteringar och de nyrekryteringar som görs gäller vikariat eller»korttidsgrejor«, där man vill ha en person med erfarenhet som redan kan systemet eftersom det inte finns tid för introduktion. Men hur ska man utifrån dessa premisser få till stånd förändringar? Refl ektioner om förändring Som jag läser informanternas berättelser finns det hos många en vilja till förändring, det vill säga att bli mer medvetna när det gäller mångfaldsfrågor. En informant berättar att han vid en förestående rekrytering i alla fall aktivt ska tänka på mångfaldsaspekten och»försöka undvika att göra de där omedvetna eller undermedvetna valen som man gör«. En annan informant ser det som»ett fattigdomsbegrepp att vi inte har fler förstagenerationsinvandrare i kulturmiljösvängen faktiskt«. Det är inte många som har rekryterat med mångfald i åtanke men något som omnämns och något man börjat prata om eftersom frågan nu diskuteras. Tänkbart är också att en annan etnisk bakgrund än svensk kan betraktas som en merit som väger över till den sökandes fördel om två sökande uppfattas exakt lika meriterade. En av institutionerna som gjort ett medvetet val utifrån tanken om etnisk mångfald berättar:»skälet att vi tyckte det att det kunde berika arbetet att ha någon alltså vi skall ju också försöka här att reflektera samhället i stort tycker vi, så gott vi kan. Då tycker vi att på de posterna vi kan, så ska vi ju göra det. Och det har varit väldigt framgångsrikt, och gått väldigt, väldigt bra och det har tillfört mycket till verksamheten.«ambitionen att spegla det samtida samhället är ett argument som återkommer i resonemangen, det vill säga att sammansättningen av invånare i Malmö ska avspeglas i personalsammansättningen på institutionerna. Försvårande i praktiken är att det ställs stora krav på att individen behärskar det svenska språket. När man talar om språk handlar det ofta om grammatiska färdigheter och inte om brytning. En informant leker med tanken att släppa på anspråken.»ja, det är klart att det skulle kunna underlätta om vi säger att vi inte hade så starka krav på att man ska behärska svenska så bra som man ska, men det får ju hela tiden ställas till proportion till vad det är för något arbete man får.«men att släppa på kraven eller att acceptera en utbildning från ett annat land låter sig inte göras i en handvändning utan väcker frågor som handlar om kvalitet. Dessutom kan man behöva arbeta med att få de fackliga företrädarna att godkänna konceptet. Andra förslag som framförs är att man behöver tänka på»hur man går ut med ansökningar inför en rekrytering, till exempel var man annonserar«. För att hitta nya kanaler behöver man också se över sina nätverk. Förvånande nog nämns arbetsförmedlingen som ett uppslag. Ett annat förslag är att de personer som har en utländsk bakgrund ska få en tydlig motivering till varför de inte kunnat komma ifråga för en anställning. Satt i sammanhanget kan förslaget låta cyniskt men tanken är att förklaringen ska ge en förståelse för vilka meriter som behöver kompletteras. En annan informant pekar på att sammansättningen vid bildkonstnärsfonden har förändrats och att man där medvetet har tagit in olika representanter från olika områden i världen. Sedan många år har man också arbetat för en jämn fördelning mellan könen som nu också avspeglar sig i konstinköpen. Med andra ord händer det också något när strukturer förändras. Men som jag tolkar informanten krävs det en västerländsk skolning för att kunna etablera sig som konstnär och den bildningen har endast ett fåtal personer med annan etnisk bakgrund. Trots god vilja finns det något undanglidande i svaren när förändringar i termer av mångfald kommer på tal. Kön, det vill säga kvinna/man betraktas, till skillnad från etnicitet och klass, som en storhet kopplad till biologin och framstår då som en odiskutabel minsta gemensam nämnare,»vi är människor, vi är män och kvinnor«, som man inte kommer undan. Den förankringen motiverar att villkoren mellan könen ska vara»likvärdiga«. Men det går även att utläsa en försiktig hållning till delar av förändringsarbetet på det 46 47

25 området:»jag menar vi kan ta man-kvinna. Det är inte alldeles säkert att det blir bättre att ha kvinnor som chefer. Nu sa vi något känsligt men så är det ju. Jag menar om vi tittar på statens tillsättning av chefer idag så anstränger man sig. Nu är många av dem oerhört bra och kompetenta. Och då har man hittat kombinationen på ett bra sätt. Men det är ju kvinnor som gäller det är ju inte män längre.«som i citatet ovan kopplas förändringar många gånger till tanken på att någonting ska bli bättre. Lika bra eller lika dåligt framstår inte på samma sätt som ett välgrundat argument. I det sammanhang som yttrandet sägs, får det också betydelsen av att modellen som informanten tecknar när det gäller könsfrågor inte går att tilllämpa när det gäller etnisk mångfald.»då måste det ju naturligtvis också se över de här områdena när vi nu pratar om mångfald att dom får sin representativitet på ett rimligt och bra sätt. Men ett rimligt och bra sätt är inte att säga x, y, z % tycker jag. För det är väldigt farligt att låsa det i såna faktiska termer. Utan man måste ha en öppenhet att se det i förhållande till många andra parametrar.«tanken på att någon skulle få en tjänst enbart på grund av sitt kön eller sin härkomst är föreställningar som återkommer i olika konstellationer, i synnerhet när det gäller härkomst. Det är tankar som också väcker känslomässigt engagemang på olika sätt. En informant beskriver sig vara emot kvotering eftersom man vill bli anställd på grund av professionella kvaliteter och inte på grund av sin religiösa, etniska, sexuella eller klassmässiga bakgrund. Dels beskrivs arbetet med att uppmärksamma ursprung som ett etiskt dilemma då den typen av kategoriseringar kan leda till att skillnader förstärks, dels leder frågan till funderingar kring etnisk bakgrund som en slags»gräddfil«vilket ses som problematiskt. Skillnader betraktas således som något som bör tonas ner och inte förstärkas. Den här typen av resonemang gör, även om man är positiv till mångfald i stort, att man har svårt att se hur man ska förhålla sig till och arbeta med etnisk mångfald i praktiken. En informant menar att man istället för att utgå ifrån etnicitet ska formulera specifika mål för organisationen, som i sin tur kräver specifika människor för att uppnå det målet.»så som vårt mål är formulerat just nu så handlar det mycket om att bevara kulturmiljöer i Malmö stad med omnejd. Och då tror jag inte att vi behöver speciellt många andra människor. För att det är ju dom kulturmiljöer som finns att bevara, dom är ju utpekade av såna som vi som sitter och bevarar dem. Ska vi förändra våra mål till att bruka våra kulturmiljöer och använda dom i en aktiv samhällsdialog för att diskutera historiebruk och historiemedvetande och synen på kulturarv och etnicitet och kulturell identitet då behöver vi helt andra människor än vad vi har just nu.«teoretisk överbyggnad av det här slaget som även problematiserar de frågeställningar som ligger till grund för institutionens mål är inte vanliga i intervjumaterialet. Snarare är de frånvarande och bygger istället många gånger på personliga tolkningar. Men det finns också, som jag nämnt, en pågående diskussion i museivärlden, både nationellt och internationellt, om hur museernas samlingar ska tolkas och där man frågar sig om det insamlade materialet speglar ett samhälle eller om de helt enkelt speglar en specifik tidsanda. I det perspektivet är det som sagt viktigt att reflektera över vem som har haft och har tolkningsföreträde när det handlar om vad som är värt att bevara eller berätta och i vilket syfte det görs. Funderingar kring klass Diskussioner om förändringar med fokus på mångfald berör och aktualiserar även frågor som gäller informanternas egna villkor och positioner i sammanhanget. En informant som nått en högre position inom kulturlivet ser tillbaka på sin uppväxt och vilken roll den spelar i yrkeslivet idag.»jag har inte fötts in till något privilegat För mig har det varit en ganska lång vandring, det är ingen i min släkt som jobbar med kultur eller så. Det är inget som jag har ett stort självförtroende för eller någon stark självkänsla. Det är någonting som är en ganska lång och slitsam väg fram till en position. Det är fortfarande så idag. Ja, jag känner inte att det är någonting som absolut är min värld, jag kan känna mig utanför där, eller inte riktigt hemma eller som kusinen från landet i den här konstruktiva världen.«den här typen av underordning som informanten kopplar till 48 49

26 ett klassperspektiv upplevs, som jag tolkar det, som osynligt i samtidsdebatten om mångfald. Även intervjuerna i stort visar att klassbegreppet, förutom tal om billigare biljettpriser eller gratis föreställningar, spelar en otydlig och undanskymd roll.»klass det är ju lite svårare att definiera, för det är folk inte ens överens om vad det betyder.«av intervjumaterialet i stort beskrivs samtidens klassbegrepp i termer av bildning och utbildning. Sett utifrån intervjuerna handlar således klass idag, mindre om sociala och ekonomiska möjligheter, utan mer om ett kulturellt kapital. En annan informant menar att det för trettio år sedan kunde uppfattas som någonting speciellt att läsa vid universitetet. Men när en person idag presenterar sig som»jag kommer från en familj där jag var den första som läste vid ett universitet«reagerar hon. Den självpresentationen anser informanten inte står i samklang med dagens bildningsmöjligheter där en akademisk examen ses som tillgänglig för var och en.»idag är det ju ingenting som inte är akademisk utbildning nästan, eller hur? Man kan läsa till fastighetsmäklare på Malmö högskola, mer och mer bakas ju in i det som är akademisk utbildning. Men jag menar, traditionellt akademisk utbildning, den såg ju ganska annorlunda ut när jag läste.«dagens utbildningsväsende med både universitet och högskolor och ett stort utbud av akademiska kurser kan således ge sken av att de sociala villkoren ser likadana ut. Med andra ord att samhället rent av skulle kunna beskrivas i termer av ett klasslöst samhälle. Filosofen Nancy Fraser menar att nutidens samhällspolitiska fokus domineras av vad hon kallar»erkännandepolitik«och handlar om erkännandet av olika identiteter. Genom det perspektivet har vi blivit upptagna med det personliga, det vill säga med individens erfarenheter och upplevelser samtidigt som sociala och materiella villkor skjutits åt sidan (Fraser 2003:175ff). Citaten ovan, som båda två skildrar en klassbakgrund, kan också de vid första anblicken ses handla om samma sak. Men som Frasers analyser pekar på finns det idag närmast ett ointresse för individens grundläggande villkor. Självbeskrivningar med betoning på klassresans förutsättningar kan då framstå som både otidsenliga och närmast säregna. Det första citatet ovan, som accentuerar klassresenärens upplevelser och erfarenheter väcker däremot andra frågor. I en tid där klass är lika med bildning och utbildning tenderar vi således att frikoppla erfarenheter från sociala positioner och villkor. Frågan är då om den underordning som kräver erkännande utifrån en hög social och ekonomisk position går att»likställa«med utanförskap i andra samhällsställningar. I studien»tid för mångfald«, ifråga om representation, tar forskarna fasta på filosofen Marion Iris Young som menar att den som har tolkningsföreträde, den som är en del av hegemonin, inte kan se vidden av sitt eget normsättande och inte heller den gemensamma effekten av flera andra enskilda individers synsätt och handlingar (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005:34). Med andra ord handlar utanförskap inte endast om erfarenheter och känslor eller något som går att beskriva som»allmänmänskligt«utan måste även betraktas utifrån sociala och ekonomiska villkor. Motiv till mångfald och öppna sinnen En informant menar att den viktigaste drivkraften för arbetet med mångfaldsfrågor 5 är att det är roligt;»en stor glädje i att hålla på med mångfaldsfrågor«. Han jämför samhället idag med hur det var på 1950-talet och menar att samtiden har en dynamik och spänning som saknades då. Ett annat motiv framställer mångfald som viktig för samhällets utveckling i stort och beskrivs vara det naturliga som gör att kulturer överlever. Eller som jag tidigare diskuterat är bevekelsegrunder som att vara till för så många som möjligt, eller att spegla de intressen som finns i befolkningen och att få in alla i samhällsapparaten, vanliga. Även ambitioner som går ut på att»höja malmöbornas kunskapsnivå«beskrivs som ett mål 6. Ett övergripande motiv till varför mångfaldsarbetet anses viktigt handlar om tron på det goda mötet mellan olika människor.»alltså mångfaldsarbetet har en stimulans av skäl att det berikar 5 När jag diskuterar mångfaldsfrågor är det framför allt med en betoning på mångfald ur ett etniskt perspektiv. 6 Se vidare Pripp, Plisch & Printz Werner 2005:35 redogörelse för kritik av Sveriges integrationspolitik från Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) som bl a anser att»svensk politik alltför ensidigt förklarar integrationsproblem med tillkortakommanden hos personer med invandrarbakgrund«

27 vartannat och har man ett öppet sinnelag så berikar det så pass mycket så att det uppstår oväntade möten. Och jag pratar om publik återigen. Det gäller att få publik.«det som ses som det yttersta målet att»få publik«kopplas sällan ihop med hur organisationen är strukturerad för övrigt. Men det finns undantag där man i alla fall ser ett samband mellan institutionens anställda och det program som presenteras. En annan informant menar att det är nödvändigt att ändra på personalsammansättningen eftersom man annars missar att det finns olika sätt att kommunicera på.»liksom att du har olika språk och du har olika sätt att kommunicera inom olika konstformer, så när det gäller mångfalden så är det också på det sättet.«man menar också att det behövs människor som själva känner till exempelvis Rosengård för att från det hållet få reda på vad som är värt att bevara till eftervärlden. Med andra ord är det tveksamt om en homogen organisation kan producera en mångfald som man inte representerar. Men långt ifrån alla skriver under den slutsatsen:»det finns hos väldigt många människor, trots allt, ett intresse för omvärlden, långt utöver den lilla snäva krets där man kanske finns dagligen. Det finns oanade resurser hos många människor som kanske inte syns eller märks så det tror jag visst, det gäller liksom att ha ett öppet sinne och där återigen så tror jag att man, det går att skapa«. Som citatet ovan visar och som jag tidigare nämnt är uppfattningen om mångfald som någonting som kan skapas genom öppna sinnen en ofta återkommande föreställning i intervjuerna. Även förnuftet eller tankeförmågan beskrivs som en väg ut ur likformigheten.»då är det ju tack och lov också så att man har ett intellekt som förutsätter, för jag menar om man har ett homogent tänkesätt eller så, vilket man inte får lov att ha. För jag menar om det skulle sitta enbart en typ utav människor med låsta intellekt då är det fruktansvärt.«ett annat sätt att utvecklas och därmed öppna sinnena är att arbeta med människor utanför institutionen.»vi har så pass bra samarbetsnät så att vi får mycket impulser från andra ställen, vi har ju mycket kontakt med Etniska relationer 7 till exempel, när vi planerar program och så.«flera informanter beskriver att de även har internationella utbyten, dels möten där man diskuterar mångfaldsfrågor i sig, men också utbyten i stora delar av världen när det gäller själva professionen. Men även om det finns en öppenhet mot omvärlden betyder det inte alltid att den öppenheten går att överföra till förhållanden i Malmö. Som exempel menar en informant att islam som han med intresse mött och studerat i andra länder har en annan karaktär i Sverige:»Den fundamentalism som är i Sverige har jag väldigt svårt att fördra. Därför att synsättet är både konservativt och rigid i Sverige i förhållande till vad det är i de andra länderna.«bakgrunden till olikheterna kopplar informanten samman med kulturella skillnader och den bildningsnivå som individerna befinner sig på. Informanten menar att det inte enbart har med islam i sig att göra utan att olikheterna även kan finnas inom delar av kristendomen. Som Pripp, Plisch och Printz Werner visar i»tid för mångfald«är det inte ovanligt att det internationella samarbetet utomlands, som informanterna på de statliga institutionerna upparbetat, inte sätts i samband med de»härboende«i Sverige med utländsk bakgrund. De skriver:»det var som om man hade olika sätt att tolka den härboende och den internationella mångfalden, mellan det mångkulturella och det internationella.«(pripp, Plisch och Printz Werner 2005:190). Under nästa rubrik diskuterar jag andra faktorer som kan uppfattas som hinder när det gäller frågor knutna till mångfald. I konkurrens med mångfald Tid beskrivs, som tidigare nämnts, som en bristvara inom Kulturförvaltningen. I synnerhet när det gäller att få tid att fördjupa och begrunda de beslut som tas;»det blir ibland att man tvingas så att säga väldigt snabbt«. En annan informant uttrycker det:»kanske man ibland känner att man pratar så väldigt mycket och 7 Etniska relationer är ett kunskapscentrum i Malmö som arbetar med mötet mellan människor, för att främja integration och kulturell mångfald och förebygga rasism, främlingsfientlighet och diskriminering

28 har så mycket möten och saker för sig om det som man skall göra, så att man ibland undrar: När skall man få tid till att göra det som man pratar om?«informanterna ger således uttryck för att det också saknas tid för att omsätta besluten i praktiken. Man efterlyser också konkretion om hur man praktiskt ska gå tillväga i arbetet med mångfald. Men samtidigt är man rädd för direktiv som»låser«och kanske gör att man tappar fokus på det som en informant betecknar som det primära i verksamheten. Med andra ord det som institutionen visar för publiken. Just att mångfald kan betraktas utifrån många aspekter gör att de olika kategorierna sinsemellan också konkurrerar om uppmärksamhet.»alltså ja, herrejösses både jämställdhet och klassfråga och sådant där konkurrerar, om man skall säga så.«men den fråga som sägs rivalisera mest med mångfaldsfrågan är intäktskravet; ett krav som skärptes på 1990-talet och som innebar att kulturinstitutionerna ålades en större självfinansieringsgrad. Följaktligen gäller det för vissa institutioner att satsa på det utbud som man vet publiken vill ha. På så sätt menar man också att det blir mindre utrymme för experiment.»och där är en paradox då för att, jag menar, utan experiment så får vi inte folk att komma framöver, man måste hela tiden förnya och forska.«sparbeting kan således på olika sätt göra att tanken med mångfald i bemärkelsen»nå alla«går åt motsatt håll, det vill säga man intresserar de redan»frälsta«. Mångfald ur ett etniskt perspektiv beskrivs också som något som inte går att»tvinga«fram; man kan inte i förväg bestämma vad som ska uppstå.»det är lite grand som att tro att man kan värva ihop ett topplag. Det funkar inte, det måste växa fram inifrån eller underifrån. Det gör det om dom här människorna bor, verkar och lever här, om vi är öppna och nyfikna och inte stänger våra dörrar så kommer det att uppstå möten och situationer där det händer saker.«hur man ska urskilja olika kategorier är också något som upplevs som problematiskt. Framförallt ställer man sig frågande till etnicitet och klass. Hur ska man urskilja och ta reda på det? I intervjuerna framställs frågan ibland som absurd och illustreras med kategoriseringar som»halv-norsk«,»hel-polsk«eller»hel-tysk«. Hinder av ett annat slag som framgår av intervjuerna handlar om rädslan för det okända och vanans makt:»kommer det en med en annan bakgrund, då kan jag tänka mig att det liksom: Ja, det här har vi aldrig gjort förut, eller varför och då måste man ju fundera på allting Om man skulle ta den i den administrativa organisationen, då finns det ju säkert konkreta problem som det gör i alla organisationer i Sverige, alltså rädslan för det okända.«sammanfattningsvis menar informanterna således att arbetet med etnisk mångfald inte kan konstrueras genom pålagor uppifrån. Istället finns det en uppfattning om att det fungerar som allra bäst när man, som jag tidigare diskuterat, låter öppenhet och nyfikenhet vara den drivande kraften och där etnisk mångfald inte är det primära. Men i lika hög grad som öppenhet beskrivs som en ledstjärna, visar citatet ovan att det förmodade annorlundaskapet också vidhäftas med en uttalad rädsla; en ängslan som måste hanteras eftersom den utgör ett hinder för den så kallade öppenheten. Produktionen När man tittar på de olika institutionerna inom Malmö Kulturförvaltning utifrån vad de producerar, det vill säga vilka kulturutbud som malmöborna kan ta del av, finns det stor variation. Gemensamt för dem alla är att de vänder sig till alla medborgare i Malmö stad. Frågorna som jag har ställt i det här ledet handlar också de om vilken betydelse och vilken plats mångfalden har i produktionen. Under produktionen ingår till exempel yrkesgrupper som bibliotekarier, intendenter, skådespelare, arkivarier, snickare, musiker, tekniker, lärare. För närmare presentation av informanternas yrken se vidare bilaga 2. I den här kategorin ingår även chefernas svar eftersom de har det yttersta ansvaret för produktionen. Anställning i produktionsledet I jämförelse med administrationen framstår produktionen som ett led med något fler anställda med annan etnisk bakgrund än svensk.»jag menar vi har personal som har annan hudfärg, som kommer från Asien, som kommer från Afrika, vi har utländska, vi har 54 55

29 flera stycken med utländsk bakgrund som arbetar här och med hela personalen så tror jag det är 30 % som har utländsk bakgrund.«variationerna är dock betydliga och även i produktionsledet i stort kan man tala om homogena arbetsgrupper. I synnerhet om man tittar på vilka som innehar de högre posterna. Könsfördelningen beskrivs som relativt jämn även om det på sina håll är en övervikt av kvinnor. Frågor av det här slaget när det gäller kön beskrivs också här som oproblematiska och ett förändringsarbete som man alltid har i åtanke och aktivt arbetar med. En informant påpekar att det till exempel kunde vara fler kvinnliga dirigenter på musikscenen. När det gäller produktionen där själva hantverksskickligheten hos till exempel utställningssnickare eller musiker spelar en större roll än språkkunskaperna finns något fler anställda med utländsk bakgrund. Då är det inte personens etniska bakgrund som varit det primära vid anställningen utan att personen bäst motsvarat de krav som ställts. Men som en informant säger:»vi har några lärare från Polen och Ungern och Holland och sådant. Men det representerar ju inte Malmö, inte på långa vägar.«vägen till anställning beskrivs också här gå genom språket; att behärska det svenska språket är någonting som informanterna framhåller som en central och viktig kompetens förutom den formella utbildningen. Samtidigt betonas angelägenheten att få in personer med andra bakgrunder och erfarenheter i organisationen. En informant menar till exempel att samhället måste bli bättre på att fånga upp de kompetenser som människor med annan bakgrund redan har. En av verksamheterna gjorde ett försök genom att söka pengar till ett traineeprojekt för människor som hade fått sin utbildning i ett annat land, men fick avslag. Meningen var att personerna skulle vara anställda på institutionen som assistenter under ett år och därefter vara garanterade en plats på den specifika utbildning som annars är svår att komma in på. Mellan viljan att»få in«människor med annan härkomst i organisationen och de krav på kompetens som ställs finns det få konkreta förslag av den här typen. Det skulle behövas fler. Som jag tidigare nämnt har informanterna»lättare«att prata om mångfald när det handlar om institutionernas produktion. Men det betyder inte att mångfald betraktat som ett särskilt arbetsverktyg alltid upplevs som odelat positivt, även om det också kan fungera som en inspirationskälla. Mångfald som inspiration eller onödig pålaga I en utställning,»kaffe är mer än bara Kaffe«, har arbetsteamet medvetet valt att fokusera på frågor utifrån tankar om mångfald och etnicitet. Underrubriken för utställningen är»inte bara kaffe«och tar frågeställningen bortom den materiella rekvisitan av kaffekoppar och kaffekvarnar som besökaren kanske förväntar sig att möta i utställningslokalen. Istället får besökarna ta del av kaffet i ett internationellt perspektiv. Här har man inom institutionen förutom de personer som arbetar med till exempel jämställdhetsfrågor och mångfaldsfrågor även arbetat med referenspersoner från kaffeindustrin samt människor från Krav- och rättvisemärkningen.»människors relation just till kaffe, kaffedrickande, kafferitualer, väldigt många människor runt om i världen dricker faktiskt kaffe, och det finns ju många olika sätt att förhålla sig till det här med kaffe. Fikapaus i Sverige, och turkiskt kaffe, ja, det finns så många, många olika ingångar.«som informanten säger är kaffe en av de största industrierna i världen, som också påverkar människors levnadsvillkor på olika sätt runt om vår jord, vilket man vill spegla. Kaffe är det gemensamma men villkoren för och omständigheterna kring hur och varför kaffet hamnar i koppen varierar. Som jag uppfattar utställningen problematiseras inte mångfaldsfrågor i sig utan det handlar mer om att beskriva och kontextualisera en mångfald av olika förhållningssätt till kaffe. Särskilda utlysningar, som Mångkulturåret, mottas som jag nämnt långt ifrån positivt av alla. Flera institutioner upplever att de redan arbetar med mångfald och att ett»kampanjår«av den här typen snarare irriterar än stödjer. En annan informant berättar att ett intensivt arbete genom olika kontakter resulterat i att de nu kommer att arbeta tillsammans med skådespelare med utländsk bakgrund.»det är en överföring av Hamlet-historien till Malmö nu och det 56 57

30 är en arabisk mellanöstern-restaurangägarfamilj som är huvudfigurer. Men nu gör vi en uppsättning med två irakier och en svenskirakier i huvudrollen och så får vi se om publiken kommer.«informanten poängterar att det varken är pålagor uppifrån, tankar om representativitet eller att det skulle vara ett experiment som lett till samverkan utan»det är en del av det vi gör, att vi luckrar upp oss«. Målet med uppsättningen är att det ska vara»teater här och nu«. En föreställning som handlar om aktuella frågor i Malmö idag. Representation och erfarenheter Arbetet tillsammans med olika människor från olika länder eller minoriteter handlar många gånger om att representera sitt ursprung; det vill säga att personerna bidrar med till exempel personliga berättelser eller som i Hamletproduktionen ovan där huvudrollsinnehavarna har irakiskt ursprung och även spelar irakier på scenen. Utställningen»Romer och resande bortom romantik och plåga«är ett projekt som framhålls som lyckat av flera informanter. Målet med utställningen var att lyfta fram en minoritets historia. Initiativet togs av en arbetsgrupp som bestod av romer och representanter från museet. Romerna som kom från olika romska och resandeföreningar i Malmö skrev bland annat texter och lånade ut specifika föremål som anknöt till romernas historia.»här gjordes en stor utställningssatsning på romer, som ju är en grupp som har funnits i Sverige väldigt länge egentligen, men som hittills varit mycket lite beskriven på våra museer, nästan ingenting alls. Så det var en sådan medveten satsning.«det är en satsning som man har fortsatt med i utställningen»leva i två världar«där ungdomar med romskt, samiskt och judiskt ursprung på olika sätt gestaltar hur det är att växa upp i Sverige idag. Ungdomarna representerar sig själva och inte någon hel grupp. En annan institution som av tradition varit mer inriktad på att vårda och bevara har idag en mer utåtriktad verksamhet. Till hösten planeras en utställning om Ungern där man bland annat har för avsikt att låta människor som tog sin tillflykt till Sverige i slutet av 50-talet, berätta sina historier. Utställningen har inte planerats utifrån tankar om mångfald utan motivet är att uppmärksamma att det är 50 år sedan»ungernkrisen«bröt ut. Den här typen av utställningar som förmedlar ett så kallat inifrånperspektiv får också kritik. En informant menar, att man istället för att lyfta fram samspelet mellan romerna och samhället i»romer och resande bortom romantik och plåga«, konstruerade en slags ursprungsberättelse som inte existerar annat än som en berättelse.»den finns ju levande för dessa människor, men den är ju beroende av det samhälle man lever i.«med andra ord pekar informanten på att erfarenheter inte uppstår i ett inneboende vakuum utan ska betraktas som kulturspecifika, det vill säga konstruerade utifrån de villkor och möjligheter samhället erbjuder. Sett ur det perspektivet är det nödvändigt att också lyfta fram och granska den tidsanda i vilken erfarenheterna producerades. Ett annat arbete med utgångspunkt i mångfald tillsammans med olika människor utanför institutionen, handlar om hur kulturarvet på olika sätt kan användas i praktiken. Genom att förankra föremålen i samtiden istället för i förfluten tid kan kulturarvet överföras till alla. I projektet, som vänder sig till skolbarn, gräver man helt enkelt upp vad som kan betraktas som ett kulturarv och visar att det kan brukas och utnyttjas i många olika sammanhang.»man kan ha det som någonting som är kul, någonting som är tråkigt, någonting som är till för sin personliga identitet, eller till för turism, eller till för stadsplanering eller någonting sådant. Men vi försöker då förmedla kulturarvet, inte någonting som har med svenskhet eller någon annans -het att göra, utan som någonting som finns just idag som man kan använda till många olika saker, beroende på vilka värden man lägger in i det och vilka behov man har.«informanten pekar på att det förflutna ofta används som motiv för värderingar och handlingar som sker idag, särskilt när det gäller frågor som rör etnisk identitet.»ett väldigt tydligt exempel på det är ju till exempel slöjdebatten, om man skall ha slöja, inte ha slöja och så där. Då försöker vi ge redskap till dom vi möter, till att kritiskt förhålla sig till samtidens argument om det förflutna och dess värde idag, snarare än att berätta om hur det var på stenåldern, eller på järnåldern, eller 58 59

31 någonting sådant där.«istället för att föra diskussioner om dåtiden diskuterar man således hur det förflutna på olika sätt används idag och ger på så sätt barnen redskap för att bemöta och kritiskt granska en nutida debatt som förs med historiska förtecken. Diskussionerna ovan visar att det inom förvaltningen finns teoretisk kunskap och reflektion som knyter an till olika aspekter av mångfald även i praktiken. En informant menar att det måste synas i verksamheterna framöver att de aktivt jobbar utifrån en tanke om mångfald när det gäller kön, etnicitet, klass och ålder. Men å andra sidan bör nämnas att det också finns verksamheter som inte reflekterat över hur begreppet mångfald på ett teoretiskt och/eller praktiskt plan skulle kunna beröra dem. Lokala och internationella utbyten Som jag visat ovan strävar man på flera institutioner efter att använda vad som kan beskrivas som»autentiska«berättelser i verksamheternas produktioner, det vill säga att de människor som har en personlig relation till problemställningarna representeras. Däremot är det sällan att människor med utländsk bakgrund på egen hand utarbetar och genomför olika produktioner. Ett av undantagen som nämns är»latinamerikaveckan«som är ett samarbete mellan olika institutioner i Malmö där initiativet tagits av två kvinnor, varav en med latinamerikanskt ursprung. Syftet 2006 är att fokusera på frågor av existentiell karaktär genom att visa samtida latinamerikansk film med företrädesvis kvinnoperspektiv. I samband med detta anordnas även seminarier och workshops i vilka det diskuteras litteratur, konst och olika samtidsfrågor kopplade till Latinamerika. En institution som på olika sätt medvetet arbetar med att skapa mötesplatser för de olika nationaliteter som finns representerade i Malmö, upplåter också sina lokaler till specifika etniska grupper. Initiativet kommer ofta från en»invandrarförening«som efter klartecken från institutionen söker pengar för att själv organisera och genomföra programmet. Vanligare är således att institutionernas anställda står för planering och genomförande och att mångfaldsarbetet representeras genom till exempel de internationella kontakter man har. Ett sätt att arbeta med mångfald kan då vara, som en informant säger, att visa utställningar från hela världen; att visa en mångfald av olika estetiska uttrycksformer som också innehåller aktuella frågor om till exempel den muslimska kvinnorollen eller homosexualitet. Däremot har arbetsgruppen inte begrepp som etnicitet, kön, klass och ålder»i huvudet«när de lägger fram förslag om vad som ska visas. Men målet är att nå så många malmöbor som möjligt och att göra utställningar där konstnärens engagemang smittar av sig och berör. En annan informant pekar på att det även skett en globalisering och en internationalisering av den lokala konstscenen idag och att det finns ett stort utbyte mellan olika länder. Men det viktiga är inte vem konstnären är utan vad hon/han säger, menar informanten. Som exempel nämns en kvinnlig konstnär som framställer historien ur ett etniskt perspektiv. Konstnären är född i Pakistan, bosatt i New York men bor egentligen i Danmark och har nu ett stipendium i Berlin. Frågorna som konstnären debatterar beskriver informanten som existentiella och jag uppfattar att de i det närmaste är att betrakta som universella; uttryck för det rent mänskliga. 8 Andra sätt att presentera mångfald, även om informanten menar att den tanken inte var tydligt närvarande från början, handlar om musikaliska möten som sker i samarbete med professionella musiker från andra länder. Ett tema handlade om Orienten, 9 där man förutom att framföra musik även hade dekorerat foajén med 8 Här går en skiljelinje mellan två olika teoretiska perspektiv som å ena sidan, i korthet, handlar om att erfarenheter och upplevelser betraktas som universella och å andra sidan att identiteter, upplevelser och erfarenheter är beroende av sociala och kulturella villkor. Genom att tona ner sociala och kulturella villkor och fokusera på det»allmänmänskliga«tenderar man att homogenisera upplevelser och erfarenheter och osynliggöra de erfarenheter och upplevelser som uttrycker skillnad. Med andra ord att osynliggöra de villkor som följer av exempelvis kön, klass, etnicitet eller ålder. Att veta vem konstnären är och under vilka betingelser och villkor hon/han lever och har möjlighet att framträda och positionera sig har således ur det perspektivet betydelse för hur konstverket tolkas (jfr. Lundahl, Pia 2006:»Bekännelsens villkor i upplevelsens tid«. Föredrag vid den 30:e nordiska etnolog- och folkloristkongressen Se vidare Joan W Scott 1995: Multiculturalism and the politics of identity. I: John Rajchman ed.»the Identity in Question«.) Se även under rubriken:»funderingar om klass«. 9 För en problematisering av Orienten som en motsats till Västerlandet se t ex Moa Matthis (red.) 2005:»Orientalism på svenska«

32 orientaliska mattor, presenterade orientalisk mat och en fakir. Målet med de musikaliska mötena och den mer upplevelsebaserade helheten var att locka en annan publik än den ordinarie, och som senare förhoppningsvis även ska besöka de ordinarie konserterna. Olika hinder i praktiken Som jag tidigare sagt finns det i jämförelse med den administrativa sidan fler anställda med utländsk bakgrund i produktionen. Informanterna ger inte heller uttryck för att det skulle finnas några specifika hinder som kan kopplas till mångfald. Hinder av mer generell karaktär handlar om ekonomin, där man anser sig kunna uträtta mycket mer när det gäller mångfaldsfrågor om resurserna varit större. Ett annat problem som flera informanter kommer in på och ibland talar länge om är invandringspolitiken i stort, vilken man är kritisk till. En del informanter anser att samhället borde markera tydligare för människor med utländsk bakgrund vilka normer och värderingar som gäller i Sverige. Kvinnosynen är ett exempel som framhålls som problematisk både när det gäller flickors uppfostran inom familjen och i möten mellan kollegor på arbetsplatsen. Mer individualistiska ageranden kan i vissa sammanhang beskrivas som specifika»kulturella beteenden«som interagerar med den svenska modellen, i vilken den starka lagandan brukar framhållas. Problem av den här karaktären beskrivs som vanligare förr då gränserna var mer slutna. Idag verkar EU för en större rörlighet och»då har man också lärt sig att jobba med teamkänsla på ett annat sätt«. 10 Inom konstvärlden, påpekar en informant, är verksamheten en del av en västerländsk kulturkontext och det är genom den som konsten förstås och värderas. Grundläggande för den västerländska kontexten är att konsten beskrivs som någonting särskilt som visas upp i ett specifikt rum. Den motsatta konstarten med religiösa förtecken»finns i synagogan, eller hemma hos dig själv privat«. I det västerländska sammanhanget låter sig inte vilken konstart som helst komma till sin rätt. För att förstå och inte nedvärdera andra uttryckssätt behöver man tolka och bedöma med»andra ögon«. 10 Lagmoralen som en kollektiv självpresentation, en nationalkaraktär som utmärker det svenska går att finna även på andra arenor (jfr. Schoug, Fredrik 1997: 69ff). Trots kritik menar informanten att det inte är en självklarhet att den här sortens uttryck ska visas på västerländska konstscener. För att lyckas i konstvärlden krävs således att man verkar inom den så kallade västerländska konsttraditionen.»att dom konstnärer som kommer in i den här stora internationella konstcirkulationen, dom rättar sig också mer efter det västliga konstbegreppet. Man ser dom som kommer på utställningarna för att dom arbetar på ett sätt som passar till eftersom dom övertar samma konstbegrepp som institutionen i förväg.«kulturvetaren Anna Furumark påtalar i sin undersökning om konst och makt att det är viktigt att väcka debatt om konst i förhållande till klass, identitet, smak och makt (Furumark 2004:151). Hinder eller svårighet av annan karaktär handlar om autenticitet och publikens förväntningar. Ska man till exempel stå på en scen krävs trovärdighet, det vill säga att rollkaraktären upplevs övertygande av publiken.»det är väldigt svårt med trovärdighet att ta in en irakisk skådespelare som har svårt att göra sig förstådd på en scen eller svårt att göra sig hörd på en scen som spelar Gustav Vasa. Om det inte är en poäng att det just är en irakisk skådespelare som spelar Gustav Vasa.«Trovärdighetsproblem av det här slaget kommer att försvinna, menar informanten, eftersom den yngre generationen kommer att prata flytande svenska. Men frågan om trovärdighet är inte bara en språkfråga eller en fråga om publikens acceptans utan handlar om samhället i stort och de villkor genom vilken människor med utländsk bakgrund kan framträda och betraktas som trovärdiga. Som informanten säger är det något man behöver utmana och bryta aktivt. En annan informant påpekar att den yngre generationen är van vid olika slags brytningar och upplever därför dessa på ett annat sätt än äldre generationer. Ett övergripande hinder för att frågor av mångfaldskaraktär ska kunna utvecklas beskrivs som att det bara är ett fåtal inom förvaltningen som har kunskaper i frågan»medan större delen av organisationen helt oreflekterat jobbar på«. Informanten menar kritiskt att»mångfalden«kopplas samman med en slags politisk korrekthet som är på modet idag men som förmodas blekna och försvinna om 62 63

33 ett antal år. Frågans komplexitet reduceras således till att handla om en slags övergående politisk strömning som man kan välja att delta i eller inte. Så som informanten ser Mångkulturåret 2006 handlar det inte så mycket om vad man ska göra utåt; till exempel vilka pjäser eller vilka utställningar som ska visas, utan vad man ska göra inåt i organisationen; med andra ord hur etnicitet, kön, ålder och klass ska få större utrymme i själva verksamheten. Påpekas bör att den uttalade linjen skiljer sig från många övriga informanters perspektiv och förståelse av mångfald. Publiken Målet för alla institutioner som ingår i studien är som sagt att finnas till för alla invånare i Malmö stad. Skillnader i den bemärkelsen handlar om att verksamheterna ibland riktar sig till specifika åldersgrupper som till exempel barn. Kulturinstitutionerna skiljer sig också från varandra genom att vissa är mer tillgängliga för spontanbesök, medan andra kräver längre framförhållning eller ärenden av mer specifik karaktär. En av verksamheterna arbetar med stöd till det»fria kulturlivet«i Malmö och vänder sig till dem som skapar kulturevenemang. Också priset på inträdet varierar från att vara gratis till att besökaren får betala en ansenlig summa pengar. Även om det finns stora skillnader är målet således detsamma; att alla malmöbor ska känna sig inkluderade. I det här avsnittet ligger fokus på olika marknadsföringsmetoder och det publikarbete som bedrivs vid de olika institutionerna. Generell information När det gäller generell information som talar om vad som händer på de olika institutionerna används förutom egna hemsidor olika slags nätverk som nås via e-post. 11 I vissa nätverk ingår också nyckelpersoner från olika etniska grupper. Utskicken går i sin tur vidare från ett nätverk till andra nätverk. Dessutom nämns»mun mot mun«-metoden eller»djungeltrumman«som viktiga instrument för att nå publiken, liksom flyers, vernissagekort, affischer med mera. Annon- 11 En av verksamheterna har ingen egen marknadsföring utan ingår i ett större sammanhang. sering i press är också vanligt förekommande men redaktionell text, det vill säga att media på olika sätt uppmärksammar verksamheten, anses ha störst genomslagskraft. Information på Malmö stadsbussar nämns också som ett lyckat marknadsföringsgrepp som når många.»al Mujaher news«är en ny tvåspråkig nyhetssajt på nätet som några informanter hänvisar till och beskriver som ett positivt tillskott genom vilken fler malmöbor kan nås. På sajten skriver man både på svenska och arabiska. Förutom att det finns möjligheter att annonsera har»al Mujaher news«också egna skribenter som besöker och uppmärksammar olika kulturevenemang. Riktad information»det är svårt att nå alla när man riktar sig till alla«, säger en av informanterna och funderar på att byta strategi. Speciellt utformad information eller marknadsföring där man bjuder in eller informerar specifika grupper görs således inte av alla. Och om man gör separatutskick är de ofta kopplade till evenemang som har ett specifikt tema som till exempel Orienten, romer, tango eller aktörer från ett annat land.»och ibland gör vi specifika ryck för att nå en grupp. Har vi till exempel en japansk, så söker man upp den japanska föreningen i stan, eller i närområdet och gör separatutskick till dem, och japanbutik och japanmagasin, japan, alltså du förstår hur jag menar. Är det afrikanskt så söker vi upp det.«som jag utläser intervjuerna betyder kopplingen inte att man tror att människor med utländsk bakgrund enbart skulle vara intresserade av kulturuttryck med anknytning till sin etniska bakgrund. Istället tolkar jag det som att det är de vägar informanterna känner till utöver de vanliga kanalerna. Intresseföreningar är en annan kanal som används för att sprida information. En informant menar att flera av de etniska grupper som har kommit till Sverige på senare år inte kan nås genom den typen av sammanslutningar och beskrivs därför som svårare att komma i kontakt med.»det var ju svårare det här med Iran och Irak där kände jag ju mig mer på gungfly, det är ju lättare med folk som brinner för tango.nyanlända«betraktas också som en grupp 64 65

34 som man måste gå varligt fram med och där»säljandet«av kulturprodukten måste ske på lång sikt och i små portioner.»det krävs så mycket av oss själva, du ska tycka och du ska konsumera, och hej och hå, och välkommen till Sverige, folk blir ju skiträdda.«boende i»storköpenhamn«är också en specifik grupp som man medvetet riktar sig till.»de i receptionen sa att ibland på helgerna kändes det som om 90% var danskar, de var helt överväldigade, men vi har aktivt jobbat på Köpenhamn länge, för där finns ju en stor grupp.«till skillnad från citatet ovan om iranier och irakier tolkar jag att gruppen danskar inte på samma sätt kopplas samman med etnisk bakgrund utan mer till ett potentiellt intresse för vad som visas. En annan informant ser tillbaka på historien och menar att vår tids invandring ser något annorlunda ut i jämförelse med dåtidens.» Men vad ska man säga, den här massinvandringen är ju något nytt. Trots allt, tidigare var det ju mer individer som flyttade in, mer individuellt.«med andra ord framträder en stor del av Malmös befolkning som ett anonymt etniskt kollektiv utan individuella intressen. 12 En av informanterna pratar också om den»icke-existerande publiken«som benämns som en publik som för tillfället inte har möjlighet att besöka institutionen men som läser kultursidorna och som följer det program institutionen sätter samman. En annan typ av marknadsföring som också beskrivs i mångfaldstermer är den internationella marknadsföringen som mer är till för att informera om utbudet än att locka publik. Samarbetspartners, idéer och nya platser Skolor, daghem, utbildningar, föreningar, Svenska För Invandrare (SFI), flyktingmottagningen och många fler är alla på olika sätt aktiva och involverade i flera av kulturinstitutionernas verksamheter. En informant menar att det ligger ett stort ansvar i händerna på dem som arbetar med vad som beskrivs som»de nya grupperna«.»då menar jag lärare och kursledare och språk, ja, allt vad du 12 Framställningen kan också betraktas utifrån dikotomier som individ/kollektiv och modern/traditionell som ligger till grund för föreställningar om olika kulturella system. Till sin uppbyggnad är dessa hierarkiska då de bygger på modernitetsteorier som definierar utveckling och förändring (jfr Gustafsson 2004:96). kan tänka dig. Alltså som aktivt jobbar mer med att få in dessa nya svenskar i systemet, så att säga. Det ligger ett stort ansvar där.«som jag läser informanten betraktas lärarna vara de som har huvudansvaret för att på olika sätt göra människor med annan etnisk bakgrund förtrogna med de kulturinstitutioner som finns i Malmö. Förutom att kontakterna mellan institution och lärare kan ses som ett sätt att marknadsföra institutionen, och att fler malmöbor på så sätt får ta del av kulturutbudet, framträder ett annat mål som handlar om att socialisera människor med utländsk bakgrund in i samhället i stort. Just att aktiviteter är planlagda, berättar en annan informant, gör att människor som annars inte skulle ha kommit, kommer.»vi har bjudit mammor och barn hit och det fungerar ju så länge det liksom är en organiserad grej, att någon bokar bussen eller tar dem i handen till busshållplatsen. Men sedan att själv ta sig därifrån, som ju inte är så långt i våra ögon, men i deras, så är det oöverstigligt då, med barn och barnvagn och buss och osäker på språket då, att ta sig hit.«studiebesöken skildras som ett långsiktigt arbete där fröna till en framtida publik sås, en publik som växer upp och som i framtiden kommer på eget initiativ. Den typen av arbete är något som flertalet institutioner arbetar med.»det kommer en liten dagisgrupp på barn som får spela på lite instrument, och tassa in och lyssna på repetitionen. De får en liten introduktion av oss i foajén och det är ju pedagogiskt viktigt, men även ur marknadsföringssynpunkt. Jag menar lille Pelle som är sex år, eller Nisse, som åker förbi här på lördag: Där var jag med dagis i onsdags., Jaha, säger mamma, vad är det? Där är ett konserthus, och där jobbar en symfoniorkester och jag vill gå på nallekonsert säger lille Ahmed.«I dagens samhälle finns det ett stort utbud av aktiviteter att välja på och därför krävs det nya strategier för att nå en bredare publik eller rentav för att behålla den publik man har. Som nämnts skiljer man mellan den publik som kommer på eget initiativ och på den som kommer på anmodan av andra, till exempel genom skolor, dagis, SFI med mera. Ett sätt att attrahera publiken kan handla om att utöka sitt utbud eller att helt enkelt tänka i nya banor. Företags

35 service där man bland annat kan få hjälp med frågor som handlar om att starta ett företag är ett exempel. Det är en hjälp som framför allt riktar sig till personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Informanten menar att»invandrarkulturen är mer entreprenöriella, som man säger, än svenska, eller måste bli det för man inte får något jobb. Då startar man eget.«att tillsammans med Malmö högskolas spelutvecklare arbeta fram tv-spel som även kan locka en specifik kategori av ungdomar som jag i sammanhanget tolkar som svåra att nå med nuvarande utbud är en vision som står högt på en annan informants önskelista.»man kan göra häftiga saker från Stadsarkivet, vår Malmösamling, museets prylar och göra TV-spel för killarna på Rosengård, det är ju liksom sådant som är spännande. Ja, det är sådant som jag skulle vilja göra.«ett annat sätt att nå en bredare publik är att gå utanför den egna institutionen och söka upp en annan plats än den brukliga. En informant berättar om en utställning som placerades i centrala Malmö och som besöktes av en stor mängd olika slags människor. Den genomslagskraften tillskriver informanten inte enbart det centrala läget utan snarare platsens avsaknad av fastställd förväntan.»den typen av platser är viktiga att ta fasta på. Och de här platserna som inte har så mycket förväntan, eller som man inte har någon förutfattad mening om vad det är man ska möta, att det är bra platser att träffas på«. Med andra ord kan man säga att det var kombinationen mellan vad som visades och den utvalda platsen, som tillsammans skapade en arena som tilltalade människor även utöver de»vanliga«. Eller som informanten säger»det blev en väldigt bra mötesplats mellan unga och gamla och mellan gamla och nya malmöbor«. Ytterligare sätt att möta en ny publik kan vara genom att söka upp publiken på hemmaplan, det vill säga att verksamheten kommer till publiken istället för tvärtom.»nu är det ju väldigt mycket mångfald eftersom man pratar om det här Mångkulturåret. Vi försöker jobba mycket mot att hitta nya grupper som vi inte har mött i teatern innan. Och att röra oss i områden där man inte har ett automatiskt möte med teatern. Och då hamnar man ofta i områden där det finns en stor del första, andra och tredje generationens invandrare.«på en institution har det också inrättats en särskild tjänst som publikarbetare som jobbar»mot publiken i alla dess former«. Det är en tjänst som inte behöver generera några intäkter och har som mål att arbeta utifrån publikens förutsättning i olika projekt. För att nå så många som möjligt på lika villkor bedriver man också uppsökande verksamhet på olika skolor.»oavsett om du spelar på Västra skolan eller ute på Rosengård, så kostar det ingenting så därför behöver man inte känna att man får det av en eller annan anledning, utan det ger vi till alla.«hinder för att nå en mångfaldig publik De hinder som informanterna anger för att inte nå ut till alla förläggs både utanför och inom den egna organisationen. Ett vanligt övergripande argument är att alla inte är intresserade av kultur och därför kan man heller inte nå alla. Ett annat hinder som påtalas är språket. På de institutioner vars upplevelser bygger på språket har man trots ansträngningar svårt att nå de som pratar»dålig«svenska. 13»Det där är en barriär och ofta är det så att när det finns för dålig svensk grund då minskar också intresset ganska mycket. Om man inte går via lärare eller någonting sådant, så att säga.«även om man vet att inte alla nås av den information som är skriven på enbart svenska är det ingen självklarhet, oavsett ekonomiska resurser, att översätta den till ett annat språk.»för att kunna ta del av så mycket som möjligt i det här sammanhanget så det lämpligaste är ju faktiskt att lära sig det språket som talas i det landet.«men det finns även strategier i motsatt riktning där man i verksamheten har satsat på ungdomsguider som talar olika språk.»och via dem så når vi ju ut till några fler.«frågor av liknande karaktär, där informanten ställer krav på anpassning till rådande normer och ideal, betonas som viktiga ståndpunkter i mötet med människor med utländsk bakgrund, av flera informanter.»man måste tydligt markera, ska vi vara ett jämställt samhälle till 13 Försök har gjorts där man bjuder in till repetitioner för att publiken i förväg ska få en uppfattning om vad föreställningen handlar om. Likaså har institutionen på försök gjort referat av själva handlingen för att underlätta förståelsen

36 exempel då är det så att pojkar och flickor dom har samma rättigheter, dom har samma plikter och samma utbildning och så vidare. Då kan jag inte säja att min dotter inte får vara med i idrottsundervisningen, då är det inte förhandlingsbart. Då måste vi för att markera att hos oss är det så här, och det är inte förhandlingsbart och om det inte passar då får vi diskutera en lösning på det.«men när samma informant talar om hur skolans sviktande elevunderlag ska tacklas väcker ovanstående ståndpunkt tvivel och informanten beskriver situationen från ett annat perspektiv.»kanske det finns massor med flickor som vill dansa, vi måste kanske ha en danskurs där bara flickorna är på plats. Det kan inte vara en idrottshall med stora fönster och någonting sådant. Men att dom får utrymme att man skapar ett utrymme för dom, måste vi kanske göra, bemöta dom på ett sådant sätt, men i princip kan vi säja; vi vet inte.«ett liknande resonemang förs även av en annan informant som hänvisar till England där man har infört studieplatser för»women only«. Den modellen är ingen förebild som informanten»egentligen«vill införa här men vill samtidigt inte att någon ska vara hindrad att besöka verksamheten»för att det kan komma en kille och sätta sig bredvid.«i den här typen av resonemang med normerande undertoner är informanterna kluvna till var problemet ligger och vem som ska anpassa sig till vad. En av informanterna efterlyser också en mer vetenskaplig omvärldsanalys som kan ge svar på vad den målgrupp som institutionen riktar sig till har för önskemål. Som det ser ut idag kan man inte utläsa det annat än i ett sjunkande intresse för det utbud man har. En annan informant berättar att det tidigare var obligatoriskt för alla skolor att besöka institutionen. Då fick alla oavsett vilken stadsdel man kom ifrån undervisning inom det specifika kulturområdet. Idag är besöken inte obligatoriska utan frivilliga och även här har besöksantalet sjunkit. På så sätt får de, som informanten kallar,»understimulerade människorna«ingen utbildning i ämnet.»det fordrar ju en intellektuell nyfikenhet också och har man inte fått den med sig i skolan eller hemifrån så är den oerhört svår att hantera.«informanten poängterar att det inte har med etnicitet att göra utan att det är ett problem som har funnits i alla samhällen. Om man tittar på vilka skolor som besöker institutionen tillhör de enligt informanten de»stimulerade områdena«. Med andra ord förläggs den uteblivna kommunikationen utanför den egna institutionen och kastar en mörk skugga över de skolor som inte gör besök. Fria kulturlivet och mångfald Nedanstående korta sammandrag av redovisande karaktär utgår ifrån intervjuer med representanter för fyra olika verksamheter från det»fria kulturlivet«(se bilaga 2). Det»fria kulturlivet«är det kulturliv som ligger utanför institutionerna och finansieras bland annat av Malmö Kulturstöd. Krav och rekrytering I jämförelse med de»etablerade«institutionerna i Malmö är den administrativa delen liten hos flertalet av de»fria kulturverksamheterna«som jag undersökt, och som jag förstår sker det inte heller här många nyrekryteringar. Publikvärdar är däremot något som flera talar om och som direkt kopplas samman med mångfald.»jag har tänkt mig att det skulle vara väldigt bra om jag kunde hitta personer som har slöja och som har annan färg i huvudet som skulle kunna vara gate keeper. Men det är också väldigt känsligt för de personerna ska ju känna att de blir utvalda på grund av deras kompetens. Alltså just att de är serviceminded och socialt kompetenta och kan möta en publik till exempel, om vi nu pratar om programvärdar, och inte för att jag tycker det är politiskt korrekt eller ballt.«som informanten säger, och som fler informanter håller med om, är det således viktigare att uppmärksamma kvalitet än etnicitet. Men skulle behörigheten vara lika kan man tänka sig att välja personen med utländsk bakgrund, för balansens skull, säger en av de intervjuade. En annan informant menar att de inte tänker i banor kring etnicitet utan utgår ifrån personen.»och vi ska inte låta oss hindras på grund av något etniskt, den tanken finns inte ens, vi tänker inte så. Vi är ju också i grund och botten en ideell förening.«men det är inte enbart kompetensen som beskrivs som grundläg

37 gande utan även en persons uppfattning. En informant hänvisar till vad en holländsk kvinna född i Somalia säger»jag vill inte vara minister för mångfald utan jag vill vara minister för toleransen och yttrandefrihet«. Det är också de ramarna som informanten vill lyfta fram och som han anser borde respekteras av alla.»men om man bor här så måste man ju vara med i den diskussionen som förs här. För man kan ju inte säja nej, jag vill inte vara i det här landet, jag ställer inte upp på era jämställdhetsprinciper och därför kan jag inte bo i det här landet. Men om man inte ställer upp på dom och samtidigt vill vara med då blir det väldigt stora problem.«med andra ord väcker frågor kring mångfald i sin tur frågor som handlar om tolerans och lika rättigheter för alla. Produktion och publik Utbudet i de olika verksamheterna kan beskrivas som brett med många aktörer och samarbetspartners och lyfter fram aktuella teman som till exempel makt, rättvisa, jämställdhet, sexualitet, kön, ursprung och tillhörighet men också satsningar på lokala och nationella»dragplåster«när det gäller musik och teater. Mångfalden kan sägas ligga i verksamheternas utbud som ibland beskrivs som smalt men öppet för alla intresserade. Som en informant säger räcker det inte att ha en mix på scenen.»nej, men ett etnoband med enbart svensk publik är ju ingen hit, det är ju mixen som är den intressanta.«en annan informant menar att det viktigaste inte är att få publik med olika»etnicitet«utan att få människor som är positivt intresserade av de frågeställningar som presenteras.»vi representerar den här europeiska traditionen, vill ni veta mer om den så kan vi hjälpa till på olika sätt, men är ni inte intresserade av den eller dom värderingar som vi står för då kan vi kanske inte mötas i alla fall.«tvärtom vill företrädaren för en annan verksamhet»öppna upp och tillåta att det kommer människor som inte alltid kanske har samma åsikter«. Verksamheten avsätter ibland också tid efter förevisningarna och de betraktas som lyckade om ämnet väcker frågor och diskussion.»dom sitter inte där och håller truten dom pratar och ställer frågor och pratar med varandra, dom berättar om sina reaktioner. Det är möten.«en ny satsning som Malmö Kulturförvaltning står bakom vill beröra och binda samman alla individuella upplevelser hos publiken till en känsla av att det är bra att bo i Malmö. Bra scenkonst, enligt informanten, speglar verkligheten och verkligheten består av till exempel etnicitet, klass, kön och ålder. Just blandningen i både utbud och publik framhålls som»det spännande«eftersom människor betraktas som både nyfikna och förändringsbenägna. Verksamheterna framhåller också att de har ett stort samarbete med andra organisationer och ingår i både nationella och internationella nätverk för att bland annat bredda sina program. En informant säger att deras konstart beskrivs som»så himla internationell«men menar att det internationella inte sträcker sig längre än till västvärlden. 14 Även en annan informant påpekar att deras verksamhet är övervägande västorienterad och bygger på teman om aktuella frågor och inte på var i världen de kommer ifrån. I distributionsnätverket ingår också material från stora delar av Asien. Däremot finns inte Afrika representerat och informanten tror inte det har att göra med själva distributionsnätet utan att det helt enkelt saknas produktion av det slaget i den delen av världen. Informanten betonar att mångfald inte endast handlar om etnicitet utan mer om andra alternativ som rör till exempel kvinnofrågor, sexualitet och normativitet. Målet med verksamheten är att skapa plats eller ett utrymme för den typen av frågeställningar i samhället. Ett liknande resonemang för en annan informant som menar att mångfald också ska handla om att utöka begreppsvärlden ifråga om identitet, sexualitet, könsroller och så vidare. Publik och marknadsföring»det som speglas på scenen speglas ju i publiken lite grand ju, så vad vi sätter upp på scenen kanske påverkar lite publiken ändå.«kopplingen mellan vad som förevisas och vilka som finns i publiken 14 Informanten berättar om en koreograf, boende i England men född i Indien eller Pakistan, som har kombinerat indisk danstradition med västerländsk modern danstradition och tilltalar på så sätt publik från hela Asien och västvärlden och möjligen också andra världsdelar

38 är således inte given och informanten betonar att de är till för alla och att alla har lika värde. Det finns heller inga publikgrupper som han tycker behöver uppmärksammas extra. Däremot så»situationsanpassas«marknadsföringen ibland efter vad som visas, som när en queerteatergrupp gästspelade, och kollegan åkte till Köpenhamn och lämnade information på alla»klubbar«hon kunde hitta. Men för att skapa en optimal blandning i publiken krävs mer än god marknadsföring. Det klassiska, säger informanten, är att man bara annonserar i centrum och inte ytterområdena. På så sätt når man inte ut i de områden där det bor många invandrare. Men oavsett marknadsföring beskrivs svårigheterna att få kontakt som att många saknar referenser till det som visas. Och även om det oförutsebara kan locka är det inte tillräckligt.»du får ju hit folk på nyfikenhet ibland, men du fyller ju inte en salong på nyfikenhet. Det gör du inte.«andra begränsande faktorer som nämns är språkkunskaper och låg utbildning. En informant menar att han tänkt på olika vägar att nå de här grupperna men inget som har omsatts i praktiken eftersom resurserna är för små. Men det talas också om vad som beskrivs som alternativa vägar, som mail och kontakter med intresseföreningar och skolor. En av verksamheterna skriver sitt program på både svenska och engelska och vänder sig på så sätt både till turister och till dem som bor i Sverige men som inte pratar svenska. De har också satsat på publikvärdar där man tänkt på bland annat ålder, kön, intresse och etnisk bakgrund men poängterar att det är en västerländsk, europeisk tradition som verksamheten representerar. Platsens betydelse för ny publik Platsen framhålls som viktig för att nå en ny publik. En av verksamheterna arbetar med mobila visningar och har bland annat en utomhusturné i alla förorterna. Målet är att visa upp sig så att fler får upp ögonen för verksamheten, men också för att nå ut med den specifika typen av verksamhet. I jämförelse med de etablerade institutionernas hemvist beskrivs en av verksamheterna ha mindre konventioner att ta hänsyn till.»vi är ute och vi har fri entré och vi är tillgängliga vi sitter inte i några tempel, vi har inga kyrkor där man måste vara på ett visst sätt för att våga sig in genom porten.«på så sätt tror informanten att det kommer att gå lättare att nå människor som annars inte tar del av kulturutbudet. Informanten menar att det är på stora arrangemang som till exempel Malmöfestivalen som»alla människor verkligen träffas«. En annan informant menar att man inte bara ska titta på olikheter mellan människor utan också på vilka likheter som finns. En av verksamheterna upplåter också sina lokaler för arrangemang utifrån som exempelvis visningar av afrikansk film. Då sköts både visningen och marknadsföringen av dem som arrangerar sammankomsten. Enligt den här informanten finns det inte afrikansk film, om det inte är en storfilm, i det svenska distributionsnätet. Slutord Under denna rubrik vill jag helt kort lyfta fram några frågor och inriktningar som kan vara utgångspunkter i en fortsatt diskussion om mångfald. Slutordet innehåller förslag på vad som behöver förändras för att inkludera fler människor med utländsk bakgrund och lyfter inte fram fungerande verksamheter som till exempel studiebesök. Även om långt ifrån alla verksamheter i studien går under benämningen kulturarvsinstitutioner har kulturarv som begrepp visat sig fungera som en bra ingång till diskussioner om mångfald. Kulturarv sätter fingret på frågor som utgår från tankar om någonting som är»vårt«i förhållande till dagens»mångkulturella«samhälle. I flera av informanternas svar finns en vilsenhet kring frågor av det här slaget där även»svenskheten«problematiseras. Men det finns också exempel som kan lyftas fram där teoretiska utgångspunkter omsatts i praktiken. Mångfald i sig tillskrivs en rad olika tolkningar och betydelser och är i behov av att tydliggöras både i sin definition och i sin praktik för att möjliggöra ett gemensamt mål för Malmö Kulturförvaltning. Mångfald kopplad till exempelvis etnicitet väcker, i jämförelse med till exempel kön och ålder, andra frågor som bland annat handlar om hur man skall gå till väga för att ta reda på etnisk tillhörighet och om det överhuvudtaget är etiskt försvarbart. Som flera informanter framhåller beskrivs»öppenhet«som en ledstjärna i 74 75

39 förhållande till mångfald. Men som studien visar finns det också en uttrycklig»rädsla för det okända«som utestänger och som behöver hanteras och diskuteras för att öppenhet inte ska framstå som tom retorik. En övergripande diskussion av vikt är således att förankra frågeställningarna i teorin för att sedan visa på vägar i praktiken. Rekrytering av ny personal kan sägas bygga på inarbetade strukturer som missgynnar människor med andra bakgrunder. Målsättningen att få in fler medarbetare med utländsk härkomst i hela organisationen framstår således inte som oproblematisk utan förknippas, förutom med»rädsla för det okända«, även med ett risktagande som bland annat kopplas till kvalitet. Följaktligen behöver institutionerna reflektera över sina rekryteringsrutiner och tillägna sig nya sätt att avläsa kompetens. Samtidigt är verksamheterna i behov av tid för att aktivt kunna utöka sina nätverk för att i högre grad inkludera människor med annan etnisk bakgrund än svensk. Överhuvudtaget ger informanterna uttryck för att det saknas tid för att kunna begrunda och fördjupa viktiga frågeställningar som anknyter till mångfald. Kopplingen mellan organisation, produktion och publik är ett annat tema som är i behov av fördjupning. Viktigt att diskutera och att särskilja är de förnyelser som behöver genomföras i själva organisationen och de förnyelser som berör själva programutbudet. Som det ser ut idag finns det få människor med utländsk bakgrund på de verkställande och administrativa posterna. Det är också sällan människor med utländsk härkomst på egen hand utarbetar och genomför produktioner annat än som representanter för sin etniska härkomst. Verksamheterna borde också på ett övergripande plan få möjlighet att öppna en dialog med de människor som urskiljs som svåra att nå. Förvånande få kvalitativa publikundersökningar, om ens någon, har hitintills gjorts inom Kulturförvaltningen. Platsens betydelse för att nå nya grupper har på olika sätt visat sig vara avgörande och någonting verksamheterna bör få utrymme att arbeta vidare med. Likaså är det i sammanhanget angeläget att fundera över nya marknadsföringsstrategier och att se över de spridningsnätverk man förfogar över för att på så sätt nå fler invånare i Malmö stad. En fråga där åsikterna går isär handlar om betydelsen av att informera på andra språk än svenska. Avslutningsvis vill jag beröra några sätt att tala om människor med utländsk härkomst som framkommit i studien. Även om man är positiv till mångfald, i betydelsen att institutionerna på olika sätt ska spegla Malmös befolkning, framträder invandrarna många gånger som en grupp utan bildning och i behov av hjälp och stöd. Dåliga språkkunskaper beskrivs som en stötesten och löper som en röd tråd genom alla led. Som framkommit i studien vet informanterna mycket lite om vilka intressen människor med utländsk bakgrund har utan invandrarna känns mer igen som ett etniskt kollektiv. En informant efterlyser en omvärldsanalys för att på så sätt få reda på vad som attraherar unga människor idag. Även om det finns intresse, engagemang och en uttalad kännedom om begrepp som»innanförskap«och»utanförskap«återfinns den typen av åtskillnader också i själva verksamheterna. Kategoriseringar som»invandrarlitteratur«och»invandrartidskrifter«förespeglar att den litteraturen går att särskilja från annan litteratur. Trots vetskap och välvilja finns det således tankemönster som måhända inte är uppenbara men som kan betraktas som diskriminerande. Samtidigt vill jag framhålla att flera institutioner lägger ner mycket arbete på att inkludera de grupper som beskrivs som svåra att nå. Exempelvis är institutionerna öppna för studiebesök och ibland flyttas olika verksamheter ut i förorterna. Särskilt barnen framhålls som viktiga att nå och ses som en investering i en framtida publik. Referenser Fraser, Nancy 2003:»Den radikala fantasin. Mellan omfördelning och erkännande.«göteborg: Bokförlaget Didalos AB. Furumark, Anna 2004:»Varför blir det så snett II? En rapport om konst och makt år 2004.«Tumba: Mångkulturellt centrum, cop. Gustafsson, Kristina 2004:»Muslimsk skola, svenska villkor. Konflikt, identitet & förhandling.«umeå: Boréa Bokförlag. Lundahl, Pia 2006:»Bekännelsens villkor i upplevelsens tid.«föredrag vid den 30:e nordiska etnolog- och folkloristkongressen Matthis, Moa (red.) 2005:»Orientalism på svenska.«stockholm: Ordfront

40 Pripp, Oscar, Plisch, Emil och Printz Werner, Saara 2005:»Tid för mångfald.«tumba: Mångkulturellt centrum. Schoug, Fredrik 1997:»Intima samhällsvisioner. Sporten mellan minimalism och gigantism.«stockholm/stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Scott, Joan W 1995: Multiculturalism and the politics of identity. I: John Rajchman ed:»the Identity in Question.«New York: Routledge. Svensson, Birgitta: SOU 2002:67;141f:»Ingenjörskonst och människovärde«

41 Publikundersökning på kulturinstitutioner i Malmö Paul Henningsson och Lotta Elmros (medskribent till inledningen) Inledning och syfte Under våren och försommaren 2006 genomförde Malmö Kulturförvaltning en enkätundersökning bland besökare vid tolv kulturinstitutioner i Malmö stad. Undersökningen hade som avsikt att kartlägga demografiska uppgifter bland besökarna, besöksfrekvenser samt respondenternas allmänna uppfattning om utbud, innehåll och bemötande vid de valda kulturinstitutionerna. Medverkande institutioner Nio institutioner i Malmö stads regi medverkade i enkätstudien: Malmö Dramatiska teater, Malmö Konsthall, Malmö Konstmuseum, Malmö Kulturmiljö, Malmö Kulturskola, Malmö Museer, Sommarscen Malmö, Malmö Stadsarkiv, Malmö Stadsbibliotek samt Malmö SymfoniOrkester. I studien ingick dessutom tre referensinstitutioner bestående av»fria kulturinstitutioner«som erhåller visst kommunalt stöd. Dessa tre var Dansstationen, biografen Panora/Folkets Bio samt biografen och gästscenen Victoriateatern. Undersökningen genomfördes under perioden april till och med juni, med huvuddelen av undersökningen under maj månad. Parallellt med enkätundersökningen genomfördes en serie intervjuer med chefer och personal inom Malmö Kulturförvaltning, samt intervjuer med en grupp SFI-studerande vid den kommunala vuxenskolan. 81

42 Syfte och målsättning Enkätens huvudsakliga syfte var att undersöka frågor om mångfald, representerad i de befintliga besökarnas sammansättning vid Malmö stads kulturinstitutioner. Syftet var även att finna eventuella skillnader mellan de olika kulturinstitutionerna, i uppfattningarna hos besökarna samt i deras demografiska sammansättning. Frågeställningarna för framtagandet av enkäten berörde: 1) I vilken omfattning nås malmöbor från hela kommunen av kulturinstitutionernas utbud? 2) I vilken omfattning besöks kulturinstitutionerna av personer med olika kulturell bakgrund? 3) I vilken grad är personer med olika utbildningserfarenheter representerade bland besökarna? Metod och genomförande Undersökningen genomfördes i form av en tryckt enkät i A4-storlek på två sidor med 23 kombinerade slutna och öppna frågor. Enkäten var individuell, det vill säga avsåg kartlägga uppfattningar hos individuella personer, ej hos par eller grupper av människor. En åldersgräns vid 18 år bestämdes för enkäten. Respondenterna skulle i möjligaste mån vara vuxna individer, som besökt institutionerna på eget initiativ och som kunde förmodas formulera självständiga svar i enkäten. Efter en intern diskussion, bland annat baserad på erfarenheter från andra enkätundersökningar i kommunen, beslutades att enkäten endast skulle delas ut i svensk version. 1 Enkätkonstruktion Enkäten var indelad i fyra avsnitt:»frågor om ditt besök«,»frågor om vår institution«,»frågor om annat kulturliv i Malmö«samt»Några frågor om dig«, vilket berörde respondenternas personliga bakgrund. Merparten av frågorna utgjordes av kryssfrågor med fördefinierade 1 Efter diskussion i projektet och med projektets referensgrupp uppkom synpunkter på att istället för en översättning till flera språk, kunde enkäten göras på enklare svenska. En SFI-klass läste igenom enkäten och tillsammans med lärarna ändrades en del ord och meningar som upplevdes som svåra. Svårigheten i att översätta till flera språk gällde bland annat vilka språk som skulle väljas ut. svarsalternativ. Vid flera frågor hade besökaren dessutom möjlighet att ange egna alternativ eller åsikter, om han eller hon önskade. Ett antal öppna frågeställningar berörde allmänna intryck av personernas upplevelse av besöket (se bilaga 4 för enkätutformningen i sin helhet). Enkätformuläret hade samma utformning för samtliga institutioner/besökare, med ett undantag: enkäterna som delades ut på Kulturskolan anpassades delvis med tanke på verksamhetens riktade kurser i skapande kultur för barn och ungdomar. Enkätens frågor var i första hand ställda till föräldrar/vårdnadshavare till barn som deltar i kursutbudet. Enkäten utformades under våren av Lotta Elmros vid Malmö Museer/Malmö Kulturförvaltning i samarbete med museikonsult Paul Henningsson, musedia, samt personal vid Kulturförvaltningen. Innan enkätfrågorna slutligen fastställdes, fick ett par personer läsa igenom och besvara enkäten. Genomförande Totalt 1200 enkäter distribuerades till kulturinstitutionerna, det vill säga 100 enkäter till varje medverkande institution. Varje institution fick uppgiften att på plats dela ut enkäten manuellt till sina besökare, därefter säkra att enkäten återlämnades, samt att ge en mindre gåva som tack för respondenternas svar. Enkäterna lämnades till institutionspersonalen tillsammans med en manual, som innehöll instruktioner om önskvärd utdelningsmetod för enkäterna. Under undersökningen prövades dock ett antal olika metoder för utdelning av enkäten. Skillnaderna i hur enkäten delades ut berodde bland annat på institutionernas storlek och verksamhet, antalet besökare i genomströmning, samt på den personal som fanns tillgänglig vid tidpunkten för undersökningen. Vid flera institutioner delades enkäten ut till ett jämnt antal slumpmässigt valda besökare, till exempel var femte besökare, eller var tionde och så vidare. I samband med föreställningar eller visningsverksamheter på vissa institutioner, uppmanades besökare fylla i enkäten innan de gick vidare. En ytterligare, tredje metod bestod i att låta enkäten ligga framme i entré-/receptionsutrymme och med skyltning bjuda in personer att besvara och lämna in frågeblanketten. Personer som valde att svara, besvarade enkäten enskilt. I de fall 82 83

43 enkäten delades ut direkt till besökarna vid ett visst intervall, och i samband med föreställningar/visningar, gavs personerna möjlighet att tacka nej till att medverka. Av särskilt intresse för studien var, om respondenterna tackade nej på grund av språkförståelsehinder och i vilken omfattning detta i så fall förekom, något som personalen vid institutionerna uppmanades att notera i samband med undersökningsperioden. Efter avslutad undersökningsperiod har samtliga enkätsvar matats in manuellt i ett Excel-dokument, som förprogrammerats med ett antal bearbetningsfunktioner (makro) för att extrahera särskilda krav (frågeställningar) ur svarsmaterialet. Enkätundersökningen kan i sin helhet sägas utgöra en form av baseline-studie. En baseline-studie är tänkt att beskriva en befintlig situation, till exempel kvantitativa data såsom demografiska uppgifter, mot vilken nya undersökningar senare kan komma att göras i syfte att jämföra förändringar i de för studien valda parametrarna. Med utgångspunkt från en baseline-studie kan även metoderna för datainsamling och bearbetning utvecklas successivt i kontinuerliga studier. Till exempel kan en skriftlig enkät som distribueras på liknande sätt som en föregående undersökning, kompletteras av en telefonenkät som ställer samma frågor som den skriftliga och så vidare. Ytterligare diskussion kring enkätundersökningens metod i förhållande till undersökningens resultat, liksom kommentar till vidare undersökningsmetoder, ges i det kommande analysavsnittet samt i avsnittet om förslag till fortsatt arbete nedan. Undersökningens resultat Redovisningen av enkätresultatet utgår från en gruppering av enkätfrågorna, enligt ett antal valda rubrikavsnitt. Frågorna behandlas därför inte nödvändigtvis i den ordning som de presenterades på enkätbladet. Istället kommer analysen av resultatet att presenteras under följande huvudteman: enkätsvar avgränsningar och urval, demografisk profil, besökssituation och motiv för besök, respondenternas förhandsinformation om kulturinstitutionerna, besöksfrekvensen till institutionerna, upplevelse och omdömen, samt tillgänglighet och barriärer för besök på kulturinstitutioner. Slutligen sammanfattas en delstudie som genomfördes på Kulturskolan under samma period. Svarsfrekvens Av 1200 utdelade enkätformulär har totalt 801 svar samlats in, fördelade enligt följande: 720 enkäter vid samtliga institutioner utom Kulturskolan, samt 81 enkäter vid Kulturskolan. (Resultat av Kulturskolans enkät presenteras under separat rubrik, efter presentationen av resultatet från övriga elva institutioner.) Av de 801 enkäterna har 20 svarsblanketter sedan strukits vid resultatsammanställningen. Bland strukna enkätsvar fanns respondenter som uppgett att de varit yngre än 18 år och därför fallit utanför enkätens åldersgräns. Det fanns även formulär som innehöll dubbelsvar, det vill säga svar från två personer, eller med markeringar där det inte varit möjligt att avläsa om en eller två personer besvarat enkäten gemensamt. Den totala svarsfrekvensen av 781 registrerade enkätsvar är 65%, det vill säga ett svarsbortfall på 35%. Störst antal enkätsvar inkom vid Konsthallen, Sommarscen samt Stadsbiblioteket. Färre svar erhölls vid bland andra Stadsarkivet och Panora/Folkets bio (tabell 1 och 2). Tabell 1. Antalet giltiga enkätsvar fördelade per institution inom Kulturförvaltningen 2 Malmö Konsthall 92 Sommarscen Malmö 90 Malmö Stadsbibliotek 89 Malmö SymfoniOrkester 80 Malmö Dramatiska Teater 75 Malmö Konstmuseum/Malmö Museer 3 64 Malmö Stadsarkiv 36 Malmö Kulturmiljö 26 Totalt Malmö Kulturskola ej medräknat, se separat redovisning. 3 Malmö Museer och Malmö Konstmuseum har gemensam entré, därför räknades det som en institution och där delades det ut 100 enkäter. Besökaren löser en biljett och kan sedan gå till båda ställen. Till Malmö Museer hör också Teknikens och Sjöfartens hus och Kommendanthuset, vilka ingår i biljettpriset

44 Tabell 2. Antalet giltiga enkätsvar fördelade per»fri kulturinstitution«dansstationen 60 Victoriateatern 57 Panora / Folkets Bio 31 Totalt 148 Enkäten innehöll en kombination av slutna, det vill säga fördefinierade svarsalternativ, samt frågor med delvis eller helt öppna svarsalternativ, med andra ord frågor som kunde besvaras fritt av besökarna. I och med att enkäten innehöll kombinationer av olika frågetyper är bedömningen av den interna svarsfrekvensen inte möjlig att avläsa entydigt. Av 23 enkätfrågor utgjorde 16 stycken sådana med helt slutna eller huvudsakligen slutna alternativ och med utgångspunkt från dessa är den interna svarsfrekvensen hög eller till och med väldigt hög; den har i snitt beräknats till 88 %. Det största svarsbortfallet bland de fördefinierade frågealternativen finns vid fråga 20, där det gällde för besökarna att ange sitt postnummer (bostadsort). 575 personer av 700 svarande, 82 %, har besvarat frågan, 125 personer, 18 %, avstod. Frågorna med öppna svarsalternativ har dock överlag besvarats i mindre utsträckning jämfört med de slutna frågorna. Vid de öppna svarsalternativen har besökarna överlag gett högt betyg åt sina upplevelser och personalens bemötande (se vidare nedan). Endast 198 personer, 28 %, har med egna ord kommenterat vad som varit det sämsta med besökstillfället. På fråga 17, som gällde om respondenterna ansåg att det fanns hinder för dem att ta del av kulturutbudet i Malmö, har 97 personer, 13 %, svarat med egna kommentarer. I den fortsatta redovisningen av enkätens resultat presenteras institutionsnamnen med följande förkortningar: Malmö Konsthall Konsthallen, Malmö Kulturskola Kulturskolan, Malmö Konstmuseum och Malmö Museer Malmö Museer/Konstmuseet, Malmö Kulturmiljö Kulturmiljö, Malmö Stadsarkiv Stadsarkivet, Malmö Stadsbibliotek Stadsbiblioteket, Malmö Dramatiska Teater Dramatiska Teatern, Malmö SymfoniOrkester MSO, Dansstationen Dansstationen, Panora/Folkets Bio Panora, Victoriateatern Victoria, Sommarscen Malmö Sommarscen. Fördelning av enkätsvar avgränsningar och urval En utgångspunkt för alla enkätundersökningar av det här slaget, där personer inbjuds att delta frivilligt i en skriftlig svarsenkät, är att de i allmänhet ger en låg eller i värsta fall mycket låg svarsfrekvens. Hur motiverade respondenterna är, vilken tid de har att disponera, vilket sammanhang de befinner sig i, typen av och antalet frågor i enkäten, deras språkförståelse etcetera, är alla exempel på faktorer som generellt påverkar individers intresse att medverka i en skriftlig enkätundersökning. Därför är enkätens svarsfrekvens på 65% ett gott resultat i detta sammanhang. Svarsfrekvensen har säkert hjälpts upp av att enkäterna delades ut personligen till besökarna vid flera institutioner. Bland de utvalda institutionerna har knappt hälften fri entré, medan övriga är avgiftsbelagda. I undersökningen är alltså relationen i huvudsak likvärdig mellan de båda institutionstyperna. Hur detta kan ha påverkat antalet insamlade enkäter är svårt att belägga, men det är rimligt att anta att antalet besökare allmänt sett är större vid institutioner/arrangemang med fri entré, vilket skulle kunna återspeglas av antalet insamlade enkäter. De tre översta institutionerna i listan över antalet giltiga enkätsvar har alla gratis inträde (se tabell 1). Samtidigt kommer entrébelagda MSO på en fjärde plats, efter Stadsbiblioteket, vilket bryter mönstret något. Bland de»fria institutionerna«har flest enkäter insamlats vid Dansstationen (se tabell 2). Samtidigt kan det faktum att institutionerna sinsemellan haft oli ka metoder att dela ut enkäterna till besökarna också utgöra en faktor som påverkar jämförbarheten i detta enkätmaterial. Den goda svarsfrekvensen kan inte i sig svara på frågan om hur tillförlitligt eller representativt enkätmaterialet är. Vissa avgränsningar och urval bör göras i materialet: Vad besvarar studien? Är det möjligt att utläsa hur många som besöker de olika institutionerna och vilka dessa personer är? Det totala resultatet av enkäten kan illustreras genom fördelningar mellan tre olika värdegrupper baserade på demografiska segment: kön, åldersgrupp och kulturell bakgrund. I figur 1 visas fördelningen av enkätsvar baserat på kön på de olika 86 87

45 institutionerna. Figur 2 visar fördelningen mellan åldersgrupper, som i resultatsammanställningen grupperats i åldrarna år, år samt år. Figur 3, slutligen, visar svarsfördelningen enligt respondenternas kulturella bakgrund. Arkivet Biblioteket Figur 2. Fördelning av enkätsvar enligt åldersgrupper (%) år år år Dansstationen Dramatiska Teatern Konsthallen Kulturmiljö MSO Malmö Museer/Konstmuseet Panora Sommarscen Victoria 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 1. Fördelning av enkätsvar enligt kön (%) Kvinnor Män Figur 3. Fördelning av enkätsvar enligt kulturell bakgrund (%) Båda föräldrar födda i Sverige Ena eller båda föräldrar födda utanför Sverige Född i Norden Född i Europa Född utanför Europa Arkivet Biblioteket Dansstationen Dramatiska Teatern Konsthallen Kulturmiljö MSO Malmö Museer/Konstmuseet Panora Sommarscen Victoria Arkivet Biblioteket Dansstationen Dramatiska Teatern Konsthallen Kulturmiljö MSO Malmö Museer/Konstmuseet Panora Sommarscen Victoria 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 88 89

46 Fördelningen av enkätsvaren visar att antalet kvinnliga respondenter är fler än de manliga vid flera institutioner, i synnerhet vid sceninstitutioner såsom Dansstationen, Dramatiska Teatern, MSO, Sommarscen samt Victoria, som är ett kombinerat konsert-, biografoch teaterhus. De manliga respondenterna dominerar främst vid Kulturmiljö samt Stadsbiblioteket. Åldersspridningen mellan de olika institutionerna är totalt sett relativt jämnt spridd, med vissa grupper mer företrädda än andra. På Stadsbiblioteket, men också Dramatiska Teatern och Dansstationen dominerar respondenter från den yngsta åldersgruppen, år. 39- till 58-åringar utgör den största andelen svarande vid Kulturmiljöverksamheter samt Victoria. De äldsta respondenterna i studien är också synliga i svaren från Kulturmiljö, men även vid MSO samt vid Stadsarkivet. Respondenternas kulturella bakgrund har i rapporten grupperats enligt följande: personer födda i Sverige med svenska föräldrar, personer födda i Sverige med en förälder eller båda föräldrarna födda i ett land utanför Sverige, personer födda i ett nordiskt land, personer födda i ett europeiskt land samt personer födda i ett land utanför Europa. Svarsfördelningen på institutionerna baserat på kulturell bakgrund visar totalt sett att respondenter födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar är dominerande i enkätsvaren, följt av svenskfödda med utländska föräldrar vid bland annat Stadsbiblioteket, Sommarscen och Dansstationen. Inga respondenter födda i länder utanför Sverige återfinns i svar lämnade vid Kulturmiljö. Som nämndes ovan har spridningen av enkätsvar varit relativt stor mellan institutionerna. Kan man med ledning av enkätens resultat påstå att vissa kulturinstitutioner får fler besökare än andra? Detta är svårt att säga eftersom enkäten lämnades in anonymt utan att registrera respondenten. Det skulle därför vara klart möjligt, om än knappast troligt, för ett fåtal personer att besvara enkäten flera gånger, på mer än en institution dessutom. Vidare ger enkätsvaren ingen omedelbar information om dem som valt att inte besvara enkäten. Men genom att studera vilka grupper som har besvarat enkäten, finns det även en möjlighet att uttolka vilka grupper det är som ej syns i svaren och därmed analysera om de senare kan vara intressanta att bearbeta vidare, till exempel genom aktivt uppsökande utvärderingsarbete, marknadsföring och så vidare. Vad totalmängden redovisar är alltså det antal personer som under en given period på året valde att besvara Kulturförvaltningens svarsenkät i samband med deras besök vid olika kulturinstitutioner i Malmö stad. Rapportens avgränsning och utgångspunkt för analys är därför följande: enkätens respondenter representerar sammantaget en mängd personer, som på olika sätt haft kontakt med Malmös kulturinstitutioner, varav flertalet i stadens regi. Ur detta svarsmaterial kan viktiga tendenser eller indikationer utläsas, som i sin tur kan vidareutvecklas i en strävan att göra Malmös kulturliv bättre samt socialt och kulturellt mer inkluderande. Det finns ytterligare källkritiska frågor att väcka i materialet, bland annat rörande frågan om den kulturella bakgrunden hos respondenterna, hur kulturell mångfald eventuellt är representerad vid institutionerna i enkätsvaren samt hur rättvisande bild av detta som undersökningen kan sägas ge. Frågan behandlas vidare i nästa avsnitt om respondenternas demografiska profil. Demografisk profil Som nämnts ovan, visar enkätsvaren totalt sett att antalet personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar är den kategori besökare som dominerar bland enkätens respondenter. Samtidigt är personer med helt utomnordisk och/eller utomeuropeisk bakgrund totalt sett de som syns minst i enkätsvaren. Antalet kvinnor är högre jämfört med antalet män. 55% av besökarna är 40 år eller äldre. Bostadsort för den största andelen besökare i enkätundersökningen är Malmös centrala delar samt närområdet runt Malmö stad (Lund, Staffanstorp, Åkarp med flera orter inom en tvåmilsradie runt Malmö, i undersökningen kallad»omkrets 1«). Majoriteten av respondenterna har hög utbildningsnivå, universitet/högskola, 62 %, och/eller gymnasieutbildning, 23%. Frågor om respondenternas eventuella sysselsättning ingick ej i enkätundersökningen

47 Nedan visas den demografiska bakgrunden bland respondenterna (tabell 3). Tabell 3. Demografisk bakgrund bland respondenterna. N (antal enkätsvar) = 700 Kön Kvinnor 61 % Män 39 % Åldersgrupp år 40 % år 28 % år 28 % Bostadsort Malmö centrum 35% Malmö ytterområde 22% Omkrets 1 & % Övriga Skåne 3% Övriga Sverige 3% Utlandet 2% Utbildning Grundskola 7% Gymnasium 23% Högskola/Universitet 62% Annan 8% Födelseland Sverige 85 % Norden 4% Europa 7% Utanför Europa 5 4% Demografisk jämförelse med Malmö stad Hur representativt är det demografiska enkätresultatet jämfört med förhållanden i Malmö i sin helhet? Besökarnas demografiska bakgrund kan jämföras med tillgänglig statistik för Malmö stad. 6 Antalet invånare i Malmö stad är personer (2005). 51% utgörs av kvinnor medan 49% utgörs av män. Den största åldersgruppen hos befolkningen är gruppen personer mellan 25 och 44 år, där antalet kvinnor proportionellt är något högre än antalet män. Stadsdelarna med den högsta andelen av befolkningen toppas av Fosie på första plats, följt av Centrum på andra samt Limhamn-Bunkeflo på tredje plats (se figur 4). Fosie Centrum Limhamn-Bunkeflo Södra innerstaden Västra innerstaden Hyllie Rosengård Husie Kirseberg Figur 4. Antal invånare i Malmö per stadsdel (%) Källa: Malmö stad 2006 Oxie 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 4 Omkrets 1 omfattar tätorter närmast Malmö inom en tvåmilsradie. Omkrets 2 omfattar tätorter inom 2 5 mils radie från Malmö stad. 5 Svarsalternativ i enkäten var»sverige«,»annat land i Norden«,»Afrika«,»Asien«,»Europa«,»Nordamerika«,»Sydamerika«och»Oceanien«. 6» Statistik & siffror om Malmö«. Malmö stad (besökt juli 2006) 92 93

48 Centrum Södra innerstaden Omkretsen 1 Västra innerstaden Omkretsen 2 Limhamn/Bunkeflo Husie Hyllie Fosie Övriga Skåne Kirseberg Oxie Rosengård Övriga Sverige Andra länder Ingen uppgift Figur 5. Respondenternas bostadsort (%) Proportionellt sett återspeglar enkätsvaren statistiska förhållanden i Malmö stad på flera punkter. Antalet kvinnliga respondenter är högre jämfört med antalet manliga, till och med något över könsfördelningen i Malmö stad. Antalet unga vuxna, i enkäten angiven inom åldersgruppen år, utgör totalt sett den största åldersgruppen bland besökarna som deltagit i undersökningen, vilket också överensstämmer med ålderssegmenteringen i Malmö (gruppen 25 till 44 år). Antalet invånare fördelade per stadsdel, med stora grupper boende i centrala staden, ansluter också till besökarnas profil i enkäten, där centrumboende dominerar (se figur 5). Samtidigt förekommer skillnader mellan enkätens och Malmö stads demografiska profil. Dels i frågan om bostadsort, dels enkätens återspegling av personer med skiftande kulturell bakgrund. I den demografiska statistiken för Malmö stad toppar stadsdelarna Fosie och Centrum listan över antalet invånare fördelade per stadsdel, 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 26% av Malmös befolkning är invandrare. Andelen personer födda i Malmö med två föräldrar födda i ett annat land än Sverige utgör 8%. Bland de malmöbor som är födda i utlandet utgör Jugoslavien, Danmark, Irak och Polen några av de största ursprungsländerna (se tabell 4). Tabell 4. Malmöbor födda i utlandet 2005 (10 största grupperna) Källa: Malmö stad Jugoslavien 12% 2. Danmark 9% 3. Irak 9% 4. Polen 8% 5. Bosnien och Hercegovina 8% 6. Libanon 4% 7. Iran 4% 8. Ungern 3% 9. Finland 2% 10. Tyskland 2% med 15% respektive 14%, följt av Limhamn-Bunkeflo, 12%. I enkäten däremot kommer Fosie först på tionde plats som bostadsort bland besökare, 8%. Citystadsdelarna Centrum, 8%, Södra innerstaden, 15%, samt Västra innerstaden, 10%, dominerar bland respondenternas svar, tillsammans med orter i området närmast Malmö (såsom Lund, Staffanstorp, Åkarp med flera, grupperade i kategorin»omkretsen 1«). (Se figurerna 4 och 5) Svarsalternativen Kirseberg, 2%, och Rosengård, 1%, hamnar tillsammans med Oxie, 1%, nederst i listan över respondenternas bostadsort i enkäten. Antalet besökare från andra delar av Sverige är högre, 3%, jämfört med antalet besökare boende i dessa stadsdelsområden. Fosie, Kirseberg och Rosengård tillhör alla stadsdelar med en stor andel invandrade malmöbor, enligt statistiken från Malmö stad. Enkätresultaten visar dock överlag att få personer från dessa områden är synliga i undersökningsresultatet. Av enkätresultatet kan man alltså sluta sig till att personer från stadsdelar med en hög andel invandrare, är underrepresenterade bland besökare till Malmös kulturinstitutioner. Samtidigt utgör frågan om respondentens bostadsort till ett av de högsta svarsbortfallen i enkäten, 18%

49 Frågan är om invånare i invandrartäta områden i Malmö stad uteblir från besök på kulturinstitutionerna, eller om personer från dessa stadsdelar kan återfinnas inom det höga svarsbortfallet? Det omvända kan också sägas gälla stadsdelar med utpräglat svenskfödda invånare som till exempel Västra innerstaden, och Limhamn-Bunkeflo; finns det personer från dessa områden i svarsbortfallet? Det skulle i så fall innebära en ytterligare förstärkning av tendensen med svenskfödda personer, boende i centrala, invandrarglesa områden som den dominerande demografiska bilden av de befintliga besökarna. Bortfallet kan även betyda att respondenterna av olika anledningar inte haft kunskap om sitt postnummer. Idag är elektronisk kommunikation med e-post, Internet, mobiltelefon och SMS dominerande framför postburen kommunikation, särskilt bland yngre människor. Det kan innebära att yngre personer numera sällan memorerar sitt postnummer, eftersom de i allt mindre utsträckning kommunicerar med brevburen post. Detta skulle alltså kunna vara ytterligare en tänkbar anledning till svarsbortfallet rörande postnummer med tanke på det stora antalet unga personer, 40%, i enkätresultatet. land än Sverige. En majoritet, 73%, svarade att inga av föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige, vilket alltså stärker bilden ytterligare av en huvudsakligen svenskfödd publik vid institutionerna (se figur 7). Bland personer födda i Sverige är respondenter med en utlandsfödd förälder något fler än personer med två utlandsfödda föräldrar, 8% respektive 5%. Bland kvinnorna födda i Sverige är samtidigt andelen respondenter med båda föräldrarna födda inom landet dubbelt så hög, 44%, jämfört med resultatet bland männen, 28%. I gruppen svenskfödda personer är kvinnorna fler än antalet män. I gruppen av personer födda utanför Sverige har en majoritet uppgett att båda föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige. Inom gruppen besökare som ej är födda i Sverige är alltså andelen utlandsfödda föräldrar totalt sett högre, jämfört med personer födda i Sverige, även om det faktiska antalet icke-svenskfödda personer överlag är mycket lågt i enkätresultatet. Nio respondenter avstod från att besvara frågan. Tabell 5. Födelseland hos besökare, enligt procentuell fördelning Besökares födelseland Ovanstående förhållande kan jämföras med frågan om respondenternas födelseland. I enkäten ställdes frågan»var är du född?«, som fråga 21 i enkäten. Besökarnas svarsalternativ var»sverige«,»annat land i Norden«,»Afrika«,»Asien«,»Europa«,»Nordamerika«,»Sydamerika«samt»Oceanien«. Enligt svarsfördelningen dominerar svenskfödda besökare entydigt, 85%. Den huvudsakliga kulturella grupp som därefter är representerad vid Kulturförvaltningens institutioner är besökare födda i ett europeiskt land utanför Norden, 7%, eller ett nordiskt grannland till Sverige, 4%. Ett par respondenter har uppgett Nordamerika som sitt födelseland, 1%. Tre individer, vilket är under 1%, är födda i Latinamerika. Ingen person har angivit vare sig Afrika eller Oceanien som sitt födelseland. Tre personer av totalt 700 svarande avstod helt från att svara (se tabell 5). Vid frågan om födelseland fick besökarna dessutom följdfrågan om hans/hennes ena förälder, eller båda föräldrarna, var födda i ett annat Sverige 85% Europa 7% Norden 4% Asien 3% Nordamerika 1% Sydamerika 0% Afrika 0% Oceanien 0% Ingen uppgift 0% Figur 6. Respondenternas födelseland (%) Sverige Europa Norden Utanför Europa Ingen uppgift 7% 4% 4% 0% 85% 96 97

50 Figur 7. Familjesammansättning och kulturell bakgrund (%) Båda föräldrar födda i Sverige Ena föräldern född i annat land 17% 8% 2% Båda föräldrarna födda i annat land Ingen uppgift 73% Den demografiska profilen ett tolkningsperspektiv I problemställningens natur ligger en önskan att kartlägga vilka delar av den befintliga verksamheten som kan anses väl representerade ur ett mångkulturellt perspektiv, samt vilka delar som kan utvecklas mot en högre social och kulturell tillgänglighet. Enkätens faktiska resultat tycks tyda på att personer födda i Sverige med främst svenskfödda föräldrar är de som idag dominerar bland Kulturförvaltningens besökare. Att en majoritet av dessa dessutom är boende i områden med litet inslag av invandrare, stärker denna bild ytterligare, liksom delvis senare enkätfrågor huruvida besökarna upplever svårigheter att ta till sig kulturinstitutionernas information på svenska eller inte (se vidare i avsnitt nedan). Samtidigt kan tolkningen av enkätens resultat, samt utformningen av enkätfrågeställningar angående besökarens egen bakgrund, inte sägas vara helt oproblematisk. Här väcks även frågan om kulturellt inbegripande (cultural inclusion) i en enkätundersökning. Tolkningen av resultatet kan sägas påverkas, och försvåras, av fyra aspekter i studien: a) Det stora antalet»dolda«respondenter i svarsbortfallet kring bostadsort, i relation till Malmö stads demografi (representerat som stadsdelar och invånarnas kulturella ursprung), vilket diskuterades i avsnittet ovan. b) Det generellt sett låga antalet respondenter från länder utanför Europa, det vill säga representativiteten i förhållande till Malmö stads demografi, vilket också nämnts. c) Respondenternas individuella upplevelse av den egna kulturella hemvisten jämfört med enkätens givna svarsalternativ i fråga om födelseland. d) Det okända kulturella ursprunget bland svenskfödda personers»utlandsfödda«föräldrar, vilket i sig är en spegling av familjers eventuella kulturella mångfald, men där vi ej kunnat avläsa dessa gruppers representation bland enkätsvaren. Här följer en kommentar till dessa osäkerhetsfaktorer. Punkten»c«hänger samman med fråga 21 i enkäten,»var är du född?«frågan här gäller i vilken grad de fördefinierade svarsalternativen under frågan kan sägas ha varit tolkningsbara och representativa för respondenten, på ett sätt som uppfattades som en rättvisande kulturell/nationell representation och därmed i slutändan en indikativ segmentering i enkätresultatet. Enligt statistik från Malmö stad hör länderna Irak, Libanon och Iran till de tio största utomsvenska kulturella grupperna representerade i staden. Men i enkätresultatet har det inte varit möjligt att avgöra i vilken utsträckning som personer från länder som Iran och Libanon eventuellt har kunnat känna igen sig som hemmahörande i»asien«,»afrika«eller»europa«eller inte alls. Det som i dagligt tal benämns»mellanöstern«berör geografiskt delar av Afrika, Asien och Europa, men kan kulturellt sett upplevas som en unik region utan omedelbar koppling till vissa kontinentnamn. Problemet är alltså att vi inte kan avläsa graden av eventuell mångfald enbart genom individernas födelseland i enkäten. Svarsfrekvensen på frågan om födelseland var samtidigt 100% och 98 99

51 inga respondenter har gjort några egna tillägg vid svarsalternativet, vilket alltså skulle kunna motsäga att svarsalternativen upplevdes som icke-relevanta eller till och med kunde verka exkluderande. Detta kan jämföras med tidigare nämnda svenskfödda, där en dryg tiondel, 11%, har ena eller båda föräldrarna födda i ett land utanför Sverige. Vi kan alltså inte med hjälp av enkätsvaren säkerställa om eller vilka kulturella grupper som skulle vara mer representerade än andra, ur det»dolda«antalet svenskfödda personer med en eller flera familjemedlemmar födda utanför Sverige (punkten»d«ovan). Frågan om besökarnas demografiska profil har varit central för enkätundersökningens utgångspunkter och därför har resonemangen utvecklats i detta inledande avsnitt. För att underlätta läsning och inbördes jämförelser, samt fokusera på omsättning av enkätresultat i en praktisk handling eller plan, kommer den fortsatta bearbetningen av enkätsvaren att ta fasta på en besöksprofilering i tre grupper, baserad på segmentering av demografin i undersökningen: respondenternas kön, åldersgrupp samt kulturella bakgrund. Dessutom kommer ett förslag till segmentering baserad på användare av kulturinstitutionerna att föreslås, som komplement till givna demografiska faktorer. I vilket sällskap besöks institutionerna och varför? I enkäten ställdes frågan»vem är du här med?«fick även besvara frågan»vad fick dig att komma hit idag?«, vilket avsåg motivet för respondenternas besök på en kulturinstitution. Hos samtliga grupper framträder ett tydligt, dominerande mönster: besöket tycks vara socialt betingat. Respondenterna besöker i första hand kulturverksamheter tillsammans med vänner och bekanta eller tillsammans med familjemedlemmar. Personer som gör besök på egen hand, är näst största gruppen efter besök med vänner eller familj (se figur 8). Bland kvinnliga och manliga besökare utgör kvinnor gruppen som flest av alla gör besök tillsammans med vänner. Männen är i högre grad på besök tillsammans med familj och/eller barn jämfört med kvinnorna. Bland männen återfinns också en mindre grupp som angett sällskap med»annan grupp«. I de fria kommentarerna vid denna fråga har flera angett att de kommit tillsammans med arbetskamrater eller i/med jobbet. Men även informella sammanslutningar som gillen och föreningar förekommer inom denna svarskategori (se tabell 6). Tabell 6. Exempel på»annan grupp«i respondenternas sällskap Med en kollega Svensk-ryska kulturföreningen Rysk kulturförening Bunkeflo Gille Jobb Arbete Latinskolan Rotary Gillet Arbetskompisar Moomsteatern-folk Golfförening Kvarnby GK Arbetsplats Folkhögskola Önnestad Aktivitetsgaranti Kvarnby folkhögskola Sociala besök, tillsammans med vänner och familj, dominerar även spridningen mellan åldersgrupperna liksom i segmentet»kulturell bakgrund«(se figurerna 9 och 10). I den äldsta åldersgruppen, år finns lite oväntat en högre andel ensambesökare, jämfört med de två andra åldersgrupperna.»mogna vuxna«, i spannet år är kanske inte oväntat den kategori som till största delen gör besök tillsammans med familj och/eller barn. Inom den yngsta åldersgruppen, år, förekommer flest besök tillsammans med»gymnasium«eller»högskola/universitet«. Inom köns- och ålderssegmenten förekommer mycket få respondenter som kommit på besök tillsammans med»studieförbund«eller»komvux«. Respondenter födda i nordiskt eller europeiskt land tillhör samtidigt de som gjort flest besök tillsammans med grupper från ett studieförbund. Även svarande som kommit på besök tillsammans med förskolegrupper, är proportionellt sett högst bland personer som är födda i Europa eller länder utanför Europa. Av enkätsvaren framgår dock inte om dessa personer till exempel kommit i egenskap av anställda vid dagbarnvården, om de är föräldrar från exempelvis ett föräldrakooperativ, eller om de gjort besök med eller utan förskolebarn. Inom segmentet»kulturell bakgrund«framträder även en mer detaljerad spridning av respondenter under svarsalternativet»gym

52 nasium«, som visar en relativt jämn spridning av personer med olika kulturell bakgrund. Värt att notera är att besök tillsammans med»högskola/universitet«är som störst bland respondenter födda utanför ett europeiskt land (se figur 10). Enkäten ger inget omedelbart svar på om gruppen»högskola/ Universitet«utgörs av internationella högskolestudenter, som råkar befinna sig i Sverige för studier, eller om dess respondenter råkar vara utlandsfödda personer som är bosatta i Malmö/Skåne/Sverige, eller den eventuella fördelningen mellan dessa grupper. Vidare så kan den i enkätsvaren relativt stora frånvaron av besök tillsammans med andra studerande, eller med anledning av studier vid vuxenutbildning och studieförbund, möjligen förklaras med att undersökningen genomfördes vid slutet av vårterminen samt fram till juli månad. Våren är delvis en intensiv period med slutprov och andra aktiviteter, vilket kan innebära att representanter från denna grupp ej besökte institutionerna och därmed inte tog del av enkäten. Åtminstone i sommarens början har flera av de ordinarie studie- och kursprogrammen uppehåll eller lov, vilket alltså skulle kunna vara en anledning till det låga antalet besök från denna kategori. En särskild testgrupp med en grupp SFI-studenter genomfördes vid sidan av enkätundersökningen. Svårigheter att avläsa liknande eventuella nyanser inom svarsalternativen kan sägas gälla generellt för denna frågepunkt. Vid en närmare titt på motiv för besök finns vissa tendenser som delvis ger lite mera»kött på benen«, rörande hur och varför respondenterna besöker kulturinstitutioner i Malmö. Figur 8. Sällskap vid besöket enligt kön (%) Kvinnor Män Jag är ensam Med vänner Med familj/barn Förskola Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Komvux Studieförbund Fritidshem Annan grupp 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Figur 9. Sällskap vid besöket enligt åldersgrupper (%) år år år Jag är ensam Med vänner Med familj/barn Förskola Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Komvux Studieförbund Fritidshem Annan grupp 102 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

53 Jag är ensam Med vänner Med familj/barn Förskola Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Komvux Studieförbund Fritidshem Annan grupp Figur 10. Sällskap vid besöket enligt kulturell bakgrund (%) Båda föräldrar födda i Sverige 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Vilka motiv har respondenterna för sina besök? Ena eller båda föräldrar födda utanför Sverige Född i Norden Född i Europa Född utanför Europa Under fråga 9 svarade 78% av respondenterna på frågan om vad som varit anledningen till dennes besök vid den aktuella dagen som enkäten besvarades. Svaret på frågan noterades som fria kommentarer. De fria svaren under denna fråga kan grupperas i totalt 29 grupper. Grupperingen har gjorts genom att svaren först kodats, det vill säga sorterats efter inbördes liknande värden, och därefter summerats under en inbördes gemensam rubrik. Själva kodningen är alltså kvalitativ, då den bygger på en tolkning av de fria kommentarer som respondenterna gjort, och som sedan fördelats manuellt i nedanstående kategorier. Genom att koda de individuella kommentarerna framträder ett spännande mönster i materialet, som vid sidan av den mer traditio- nella, demografiska segmenteringen av besökarna eller besökskategorierna, kan ge en mer dynamisk bild av besökare vid Kulturförvaltningen och de»fria institutionernas«verksamheter. Här finns besökares profiler och preferenser men också områden som är underutvecklade och skulle kunna utvecklas vid sidan av de mera givna demografiska faktorerna. Motiven till besök kan rangordnas kvantitativt enligt följande, med ledning av respondenternas svar (se tabell 7). Grupperna visas i fallande ordning. Med andra ord så har gruppen Utföra aktivitet/ tjänst/service flest kommentarer som beskriver denna typ av motiv eller handling, därefter gruppen Intresse för artist/grupp/personlighet och så vidare. Tabell 7. Motiv för besök hos respondenterna 1. Utföra aktivitet/tjänst/service 2. Intresse för artist/grupp/personlighet 3. Upplevelse/inlevelse/form/sinnlighet 4. Personligt tips/inbjudan/rekommendation 5. Studier/utbildning 6. Sällskapet/socialt skäl 7. Annonsering/program/reklam/media 8. Ämne/tema 9. Fritid/infall 10. Mediabruk/konsumtion 11. Abonnent/frikort 12. Visst/alternativt arrangemang 13. Allmänt nyfiken 14. Anhörig medverkar i produktion 15. Ekonomisk faktor 16. Aktivt återbesökande/periodicitet 17. Hobbyforskning 18. Allmänintresse 19. Miljö/väder 20. Omdöme/betyg/preferens 21. Informationssökning 22. Arbete/engagemang

54 23. Platsatmosfär 24. Inrest/tillfälligt besökande 25. Lockad av kringutbud 26. Historiskt intresse 27. Lokalt boende 28. Föreningsengagemang/tillhörighet 29. Särskilt intresse Här följer exempel på fria kommentarer hämtade från de fem översta grupperna (se bilaga 5 för en fullständig lista av kommentarer under respektive svarsgrupp): 1.Utföra aktivitet/tjänst/service:»att se en film«,»slottsträdgårdens vårmarknad«,»låna böcker«,»beställda böcker«,»e-post och surfning«. 2. Intresse för artist/grupp/personlighet:»per Tengstrand«,»Konsert med MSO«,»Artisterna«,»Gillar artisten«,»gillar Anna Vnuk«. 3. Upplevelse/inlevelse/form/sinnlighet:»Dansen«,»Modern konstmusik«,»musiken«,»konst när den är som bäst för mig!!!«,»teaterlängtan«. 4. Personligt tips/inbjudan/rekommendation:»kompis tipsade«,»inbjuden«, «Min dotters förslag«,»rekommendation av vän«,»en vän föreslog besöket«,»rekommendation«. 5. Studier/utbildning:»Jag ska plugga«,»jag skulle låna några böcker idag, jag har skolarbete«,»studier«,»avhandling«,»skolarbete«. Ur de 29 grupperna kan sedan ytterligare en gruppering göras, baserat på att snarlika eller närliggande egenskaper hos respektive svarsgrupp sammanförs till att illustrera en viss karakteristik hos besökare. Genom denna gruppering framträder att antal nya segment eller»profiler«, som ger utökad indikation om typiska brukare samt bruket av kulturverksamheterna, utöver respondenters eventuella demografiska profil. Av de totalt 11 profilgrupperna har»den socialt orienterade besökaren«flest antal svarsgrupper, därefter följer grupperna i tur och ordning enligt nedan (vissa svarsgrupper kan vid sammanställningen föras till mer än en profilgrupp): A.»Den socialt orienterade besökaren«personligt tips/inbjudan/rekommendation Omdöme/betygpreferens Sällskapet/Socialt skäl Föreningsengagemang/tillhörighet Anhörig medverkar i produktion Lokalt boende B.»Den funktionellt orienterade besökaren«utföra aktivitet/tjänst/service Infosökning Hobbyforskning Abonnent/frikort C.»Aktualitetsbesökaren«Annonsering/program/reklam/media Visst/alternativt arrangemang Anhörig medverkar i produktion Särskilt intresse D.»Upplevelsebesökaren«Miljö/väder Platsatmosfär Upplevelse/inlevelse/form/sinnlighet Lockad av kringutbud E.»Den aktivt kunskapssökande besökaren«hobbyforskning Ämne/tema Särskilt intresse Historiskt intresse F.»Den bildningsorienterade besökaren«studier/utbildning Hobbyforskning Föreningsengagemang/tillhörighet Ämne/tema G.»Den planerande besökaren«abonnent/frikort Ekonomisk faktor Aktivt återbesökande/periodicitet H.»Händelsebesökaren«Intresse för artist/grupp/personlighet Visst/alternativt arrangemang Lockad av kringutbud

55 I.»Den periodiske besökaren«aktivt återbesökande/periodicitet Mediabruk/konsumtion Allmänintresse J.»Ströbesökaren«Fritid/infall Inrest/tillfälligt besökande Allmänt nyfiken K.»Besökaren i tjänsten«arbete/engagemang Denna gruppering och tolkning av respondenternas fria svar visar att besökare till kulturinstitutionerna i Malmö har tydliga funktionella behov, de tar aktiv del av service/tjänster vid till exempel biblioteket och nyttjar kulturbesök för sina studier. Grupperingen av kommentarerna bekräftar även att besöken präglas av social samvaro, med vänner, familj, arbets- och kurskamrater. Brukarna är vidare en relativt väl insatt och kulturellt»skolad«grupp människor, vilka gärna söker sig till och vill uppleva kulturella upplevelser av olika slag. Intressant nog tycks gruppen av slump/infallsbesökare finnas bland de tio största grupperna, något som även bekräftas av besöksfrekvensen hos respondenterna (se vidare nedan). Detta kan jämföras med att strax ovanför, på sjunde plats, hamnar gruppen av personer som refererat till att de sett annonser, sett artiklar och reklam. Bland de äldsta åldersgrupperna, respondenter mellan 59 och 88 år, finns en högre andel som svarat»nej«eller till och med är osäkra,»vet inte«, totalt 12%. Det är positivt att respondenter inte upplever några omedelbara problem att lokalisera institutionerna. Men eftersom enkäten besvarades av personer som redan befann sig vid eller hade kommit till institutionerna, kan själva frågan dock uppfattas självklar, eftersom de bevisligen»hittat«institutionen när de även råkade få ta del av enkätformuläret. En frågeställning om institutionernas plats i staden, orienteringsoch tillgänglighetsaspekter och inte minst förhandsuppfattningar om desamma är förstås mycket relevanta i en publik marknadsundersökning. Frågeställningen skulle kunna utvecklas i en kvalitativ undersökning eller i personliga intervjuer med personer, inte minst bland grupper av människor som av olika anledningar i dagsläget ej råkar besöka Kulturförvaltningens verksamheter. Delar av hur tillgängligheten uppfattas skymtar även bland respondenternas fria kommentarer dels kring upplevda hinder för att ta del av kulturverksamheters utbud, dels i viss mån kring upplevelse av språkinnehåll i informationsmaterial samt program/förmedling, vilka behandlas i avsnittet om tillgänglighet i slutet av studiesammanställningen. Vilken förhandsinformation har respondenter om kulturinstitutionerna? Två frågor i enkäten, fråga 13;»Hur har du fått information om oss?«samt fråga 3;»Är det lätt att hitta till oss?«, ger indikationer om förhandsuppfattningar och förberedelser hos besökare till Kulturförvaltningens institutioner. Här berörs vilka informationskanaler som respondenterna har utnyttjat för att bilda sig en uppfattning om kulturinstitutionerna och hur de sedan faktiskt kunnat göra ett besök till de olika verksamheterna. Samtliga grupper, oavsett kön, ålder och kulturell bakgrund, anser utan tvekan att det är lätt att hitta till de olika kulturinstitutionerna

56 Figur 12. Fördelning av informationskanaler enligt kön (%) Figur 14. Fördelning av informationskanaler enligt kulturell bakgrund (%) Kvinnor Män Båda föräldrar födda i Sverige Ena eller båda föräldrar födda utanför Sverige Född i Norden Född i Europa Född utanför Europa Annat Annons i dagstidning/kvällspress Artiklar i tidningar/tidskrifter Broschyr Info från Malmö stad Internet Kulturcentralen Marknadsföring på stan Radio/TV Skolan Turistinfo Vänner och bekanta 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Annat Annons i dagstidning/kvällspress Artiklar i tidningar/tidskrifter Broschyr Info från Malmö stad Internet Kulturcentralen Marknadsföring på stan Radio/TV Skolan Turistinfo Vänner och bekanta 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 13. Fördelning av informationskanaler enligt åldersgrupper (%) år år år Annat Annons i dagstidning/kvällspress Artiklar i tidningar/tidskrifter Broschyr Info från Malmö stad Internet Kulturcentralen Marknadsföring på stan Radio/TV Skolan Turistinfo Vänner och bekanta 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka informationskanaler är vanligast förekommande bland respondenterna, för att orientera sig om kulturverksamheter i Malmö stad? Vilka eventuella likheter och skillnader kan observeras i segmenten? Svarsfördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn; att döma av respondenternas svar hämtar de information från likartade kanaler. Kulturbesökens sociala karaktär bekräftas av att båda könen i stor utsträckning får information från vänner och bekanta. Det som utmärker kvinnor är att de i högre grad än män uppfattar marknadsföring på stan. Bland männen har en högre andel uppgett»annat«, vilket kan bekräftas av att det bland männen även finns en stor grupp besökare från föreningar, gillen och liknande sammanslutningar, som skulle kunna vara informationskanaler. Männen uppger även»radio/tv«i något större utsträckning än kvinnorna. Bland kvinnor finns samtidigt en något högre andel som hämtat information från Kulturcentralen

57 Även åldersmässigt är informationskanaler relativt jämnt spridda, även om större inbördes skillnader kan observeras inom ålderssegmenten. Den stora skillnaden är att den yngsta åldersgruppen, år, i mycket stor utsträckning hämtar information genom skolan. Bland åldersgrupperna angav den yngsta gruppen dessutom»internet«i högre utsträckning än de två andra grupperna, även om Internet även är viktig för gruppen år. Den yngsta gruppen nyttjar artiklar och trycksaker minst. Hos den äldsta åldersgruppen, år, utgör artiklar, annonser och trycksaker sammantaget de viktigaste informationskanalerna jämfört med övriga, vilket innebär en något större spridning av informationskanaler jämfört med till exempel de yngre. Totalt sett uppfattar respondenter som är 40 år eller äldre i större utsträckning»info från Malmö stad«jämfört med personer under 40 år. Den största heterogeniteten återfinns mellan personer med olika kulturell bakgrund. Som nämndes inledningsvis speglar samtidigt svarsunderlaget totalt sett en underrepresentation av personer med till exempel nordiskt eller utomeuropeiskt ursprung, vilket begränsar möjligheten att peka säkert på tendenser i enkäten. Tydligt är dock att valet mellan infokanalerna»internet«,»annonser i dagspress«samt»marknadsföring på stan«är relativt jämnt spridd mellan de olika grupperna, vilket är intressant. Den senaste tidens utveckling av gratistidningar på bussar, i butiker och på torg kan vara en bidragande orsak till att annonser har en jämn spridning. Bland svenskfödda personer är»artiklar i dagspress«samtidigt totalt sett oftare använda jämfört med övriga. Ovannämnda Kulturcentralen, informations- och biljettkontor för kulturevenemang i Malmö, finns även på Internet, men om och hur respondenterna eventuellt har besökt Kulturcentralen på nätet samt i vilken omfattning jämfört med besök på plats, har inte kunnat utläsas ur enkäten. Hos respondenter födda utanför Europa förekommer varken»radio/tv«eller»turistinformation«som informationskanaler.»turistinformation«brukas även i mycket liten utsträckning bland svenskfödda personer, medan däremot svarande födda i övriga Norden och Europa utnyttjar denna kanal i störst utsträckning. Till nordiska personer i studien hör bland andra danska besökare, som dels kan ha uppfattat turistinformation och marknadsföringsaktiviteter kring Öresund, dels med stor sannolikhet haft anledning att ta del av turistmaterial vid till exempel dagsturer eller resor till Malmö/ Sverige. Hos samtliga grupper utgör»vänner och bekanta«en viktig informationskanal, vilket genomgående präglat studiens resultat. Hur ofta besöker respondenter kulturinstitutionerna? Respondenterna uppger ett antal skiftande anledningar för sina besök, kommer gärna i informella/familjära sällskap och inhämtar olika typer av information om verksamheterna, framförallt beroende på ålder och kulturell bakgrund. I vilken utsträckning utgör besök på kulturinstitutioner i Malmö engångsbesök? I vilken omfattning är respondenterna regelbundna besökare? Besöks vissa institutioner oftare än andra? I enkäten ställdes två frågor, som ger indikation om besöksfrekvens hos respondenterna:»har du besökt och/eller kontaktat någon av följande de senaste 12 månaderna?«(fråga 16) samt»hur många gånger under de senaste 12 månaderna har du besökt oss?«(fråga 1). Dessa frågor var snarlika men den första frågan ställdes för att kartlägga respondentens allmänna besöksvanor medan fråga 16 ställdes specifikt rörande samtliga kulturinstitutioner. Här kunde besökarna kryssa för fler alternativ. Syftet med frågan var att ge en indikation om i vilken grad respondenterna dels kände till de olika kulturinstitutionernas namn, dels om eventuella tendenser i besök kan uppfattas hos respondenter mellan typ av institution, till exempel att musei-/konsthallsbesök dominerar framför musik, teater och bio och vice versa. Sammanställningen visar att det totalt sett finns tydliga mönster mellan samtliga segment, där ett fåtal institutioner kontaktas eller besöks flera gånger under ett år, medan vissa besöks mer sällan, eller till och med inte alls. Under en 12-månadersperiod såg kontakt- och besöksbilden ut på följande sätt (se figur 15):

58 100% 90% 80% 70% 60% Figur 15. Har respondenten besökt och/eller kontaktat någon kulturinstitution under de senaste 12 månaderna? (%) Ja, fl era ggr Ja, en gång Nej miljö, Stadsarkivet samt Dansstationen. I figur 15 och tabell 8 har»sommarscen«utelämnats, dels för att det är ett säsongsarrangemang, dels för att»sommarscen«är en nysatsning 2006 inom Kulturförvaltningen. Tabell 8. Fördelning av antal kontakter eller besök på kulturinstitutioner under 12 månader enligt kön (%) Kvinnor Flera ggr En gång Ingen gång 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arkivet Biblioteket Dansstationen Dramatiska Teatern Konsthallen Konstmuseet Kulturmiljö Kulturskolan Malmö Museer Den gröna linjen visar antalet flergångskontakter och/eller besök under 12 månader. Den grå linjen markerar endast en kontakt/ett besök under 12 månader. Den röda linjen slutligen, visar frånvaro av kontakt och/eller besök under en ettårsperiod. Respondenterna kunde som sagt indikera med flera kryss och resultatet visar att Stadsbiblioteket och Konsthallen toppar listan över återkommande kontakter eller besök, med 54% respektive 39%, följt av Malmö Museer, som 25% av respondenterna säger sig ha kontaktat eller besökt under en ettårsperiod. På en lägre mellannivå, med endast en kontakt eller ett besök per år, placerar sig Dramatiska Teatern (20%), MSO (20%), Konsthallen (17%) samt Panora (10%). Museerna, MSO och Panora har samtidigt en hög andel icke-besök eller icke-förekommande kontakt från respondenterna, med 50%, 70% och 80% vardera. Institutioner med mycket få besök och därmed en stor andel uteblivna kontakter/besök under 12 månader är Kulturskolan, Kultur- MSO Panora Victoria Dansstationen 9% 8% 83% Dramatiska Teatern 21% 18% 61% Konsthallen 38% 22% 40% Konstmuseet 16% 20% 64% Kulturmiljö 2% 7% 91% Kulturskolan 5% 4% 91% Malmö Museer 25% 27% 47% MSO 19% 11% 70% Panora 10 % 10 % 80% Stadsarkivet 9% 5% 86% Stadsbiblioteket 53% 9% 37% Victoria 9% 14% 77% Män Dansstationen 6% 6% 89% Dramatiska Teatern 19% 16% 65% Konsthallen 42% 14% 43% Konstmuseet 19% 16% 64% Kulturmiljö 4% 6% 90% Kulturskolan 4% 1% 94% Malmö Museer 24% 24% 51% MSO 21% 8% 70% Panora 10 % 8% 82% Stadsarkivet 9% 6% 85% Stadsbiblioteket 56% 7% 35 % Victoria 6% 13% 81%

59 Även mellan könen är fördelningen relativt jämn, vilket illustreras i tabell 8 ovan. Hos båda könen ligger Stadsbiblioteket i topp med antal kontakt/besök under 12 månader. Fler kvinnor än män tenderar att kontakta/besöka Konsthallen minst en gång, men totalt sett har både Konsthallen och Konstmuseet fler manliga flergångskontakter/besök bland respondenterna, vilket är intressant. Manliga respondenter kontaktar/besöker dock Dansstationen, Panora och Victoria i mindre utsträckning, jämfört med kvinnliga. Att döma av respondenternas svar är det alltså ett fåtal institutioner som besöks regelbundet och ett antal institutioner som utmärker sig med mycket få besök. Frågan är hur väl det kan sägas representera respondenternas»aktiva«kännedom om kulturinstitutionernas namn och sina eventuella kontakter och/eller besök hos dessa? Resultatet kan jämföras med spridningen av antalet insamlade enkäter per institution, liksom i viss mån med vilka besökarprofiler som framträder ur respondenternas motiv för sina besök, vilka presenterades i föregående avsnitt. Flest enkätsvar samlades in på Konsthallen och Sommarscen, följt av Stadsbiblioteket, MSO samt Dramatiska Teatern (se tabell 1). Konsthallen, MSO och Dramatiska Teatern tycks vara institutioner med ett övervägande antal engångsbesökare under den aktuella 12- månadersperioden. Det skulle innebära att en stor andel respondenter i enkätundersökningen fanns inom denna grupp, vilket möjligen inte är helt väntat. Förstagångs- eller sällangående besökare är i regel svåra att nå genom enkäter, eftersom man oftast finner motiveringen att besvara enkätfrågor bland personer som har stort intresse eller är väl insatta i en viss fråga, produkt eller organisation, vilket vanligen återfinns bland aktiva besökare/användare. Att Stadsbiblioteket, Konsthallen och Malmö Museer toppar flergångskontakterna/besöken, stärks av att just»funktionella«och»sociala«besök präglade respondenternas motiv för att besöka institutionerna, till exempel att hämta beställda böcker, använda dator- och informationsresurser eller att gå tillsammans med familjemedlemmar på utställningar. I en enkätundersökning av det här slaget, där frågor inte ställdes genom intervjuer eller samtal, är det svårt att belägga om responden- ter förstått en viss fråga eller ej. Resultatet måste därför utgå från att personerna känt till institutionernas namn och därmed haft kännedom om att de under det gångna året kontaktat eller besökt en viss institution och inte sammanblandat den med någon annan verksamhet, till exempel kallat Konsthallen för Museet och så vidare. Totalt sett är antalet flergångsbesök dock begränsade, enligt respondenterna, vilket också bekräftas av hur ofta respondenterna säger sig besöka kulturinstitutioner generellt, under ett år. Figur 16. Antal institutionsbesök de senaste 12 månaderna enligt kön (%) Kvinnor Detta är första gången 2-4 gånger 5-8 gånger Fler än 8 gånger Män 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

60 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur 17. Antal institutionsbesök de senaste 12 månaderna enligt åldersgrupper (%) år år år Fler än 8 gånger 5-8 gånger 2-4 gånger Detta är första gången Figur 18. Antal institutionsbesök de senaste 12 månaderna enligt kulturell bakgrund (%) 5 8 gånger Fler än 8 gånger 2 4 gånger Detta är första gången 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Född utanför Europa Född i Europa Född i Norden Ena el båda föräldrar födda utanför Sverige Båda föräldrar födda i Sverige Vilken är den generella besöksfrekvensen hos respondenterna? I svarsfördelningen mellan kvinnor och män, är antalet kvinnliga förstagångsbesökare större jämfört med manliga, medan ett högre antal manliga respondenter utgör flergångsbesökare under en ettårsperiod. Intressant att notera är att både kvinnliga och manliga i relativt stor utsträckning återkommer två till fyra gånger per år (se figur 16). Fördelningen mellan åldersgrupper samt grupper med olika kulturell bakgrund indikerar en annan svarsprofil, som kan jämföras med svarsfördelningen mellan könen. Förstagångsbesökare domineras av personer i åldersgruppen år. Störst antal flergångsbesökare finns bland respondenter inom den äldsta åldersgruppen, år. Spridningen inom segmentet Kulturell bakgrund indikerar att förstagångsbesök är vanligare bland personer födda utanför Sverige; respondenter födda i ett annat nordiskt land dominerar denna kategori. Nordiska respondenter är också den grupp som gör minst återbesök av alla. Svenskfödda personer med båda föräldrarna födda i Sverige gör i något högre utsträckning återbesök, jämfört med svenskfödda där minst en av föräldrarna är födda i ett annat land. Resultatet visar totalt sett att besöksfrekvensen på kulturinstitutionerna präglas dels av ett stort antal unga kvinnliga förstagångsbesökare med delvis olika kulturell bakgrund, dels äldre manliga, huvudsakligen svenskfödda flergångsbesökare. Respondenter i gruppen år uppgav att»skolan«utgör den främsta kanalen för att få information om kulturverksamheter (figur 13). Skolan är även totalt sett den viktigaste kanalen för personer födda inom eller utanför Europa. Det stora antalet unga förstagångsbesökare skulle alltså kunna komma genom skolbesök (vilket även kan sägas innefatta folkhögskola, högskola och universitet och så vidare, även om inte detta fanns som svarsalternativ vid frågan), vilket ger en indikation om hur och var i enkätundersökningen som den kulturella spridningen är som störst hos publiken på Kulturförvaltningens institutioner. Detta kan vidare jämföras med den stora grupp respondenter som angett studiesyften som motiv för besök. Utslaget av främst Norden-födda respondenter som toppar förstagångsbesök, men i mycket liten utsträckning gör över fyra besök per år, skulle till en stor del kunna utgöras av turister från Danmark, vilket också skulle kunna vara en grupp värd att studera vidare

61 Hur värderar respondenterna sin upplevelse och vill de återkomma? Hur vill respondenterna betygsätta sina besök? I enkäten ställdes den direkta frågan»vad tycker du om ditt besök idag?«(fråga 5), där besökarna skulle svara med alternativen»mycket bra«,»bra«,»medel«,»mindre bra«eller»dåligt«. Personer som svarade»mindre bra«eller»dåligt«gavs dessutom möjlighet att skriva en förklaring till varför de hade den åsikten. Enkäten innehöll även frågor om vad respondenterna ansåg om personalens bemötande, vad som var det bästa respektive det sämsta med besöket vid det aktuella tillfället, samt om de ansåg att priset var värt upplevelsen, ifall de hade betalat entréavgift. Slutligen ställdes även en fråga om de tänkte komma tillbaka fler gånger eller ej, vilket också är ett uttryck för om en upplevelse värderats positivt eller inte (se figur 19 21). Vad tycker du om ditt besök idag? Gensvaret på fråga 5 var mycket högt, 91%. Även här är svarsfördelningen likvärdig och jämn i en jämförelse mellan samtliga segment; kön, åldersgrupp och kulturell bakgrund. En majoritet ger mycket högt betyg åt sin upplevelse; 55% bland kvinnorna respektive 45% bland männen svarar»mycket bra«. 39% av kvinnorna ger betyget»bra«jämfört med 42% bland manliga respondenter. Inom åldersgruppen år ger 61% betyget»mycket bra«följt av drygt 49% i gruppen år samt 45% i den yngsta åldersgruppen. I åldern år har dessutom flest personer totalt sett gett betyget»bra«, 45%, jämfört med de övriga två grupperna (knappt 32% i gruppen år, samt 43% i äldsta åldersgruppen). Högst betyg,»mycket bra«, sätts även av svenskfödda personer med en eller båda föräldrarna födda i Sverige, 51% respektive 52%. 48% av personer födda utanför Europa ger betyget»mycket bra«. Endast inom gruppen svenskfödda personer med båda föräldrarna födda i Sverige förekommer betygen»mindre bra«, 2%, eller»dåligt«, 0,2%. Respondenterna ger med andra ord ett högt betyg överlag, som svar på den direkta frågan. På frågan vad som varit bäst respektive sämst med besöket, ges en bild över vilken del av verksamheten som respondenterna har fäst sig vid. Om betygen överlag är mycket höga, nyanseras bilden något av svaren kring vad som varit sämst med besöket. Vad var det bästa eller sämsta med besöket? 67% besvarade frågan om vad som var det bästa med besöket. 28% av respondenterna angav vad som var sämst med besöket. Vid en enkel sammanställning av positiva kommentarer kring besöket, framkommer ett antal kategorier eller svarsgrupper liknande den kodning som kunde göras av respondenternas tidigare nämnda motiv till besöket. De positiva kommentarerna berör en mängd faktorer och kan utan inbördes rangordning grupperas under rubriker såsom:»framförandet, mediet«,»bra, roligt«,»utmaning«,»berörd, känsla«,»artist, personlighet«,»konstnärlighet«,»avkopplande«,»eskapism (absorberad)«,»professionalitet, kunnighet«,»personalen«,»sällskapet«,»imponerande«,»stämning«,»nyhetsvärde«och»prisvärt«. Exempel på positiva kommentarer är bland andra:»föreställningen!, Dans, Uppträdandet jag fick se, att det berör föreställningen alltså«,»intensitet, skön musik o avkoppling«,»personalen«,»trevliga, välklädda«,»personalen«,»bra dans«,»det var roligt och bra«,»bra musik, rätt dag«,»att få glömma bort vardagen«,»att få träffa släktingar«,»att jag gör något positivt enbart för min egen skull att prova ngt nytt«,»att det är kostnadsfritt«. Bland dem som angav negativa upplevelser i samband med besöket framkommer delvis andra faktorer, som bland annat berör yttre faktorer såsom tid, väder, miljö, tekniska brister, andra personers beteende, kostnad, kommunikationer. Men respondenterna listade även humör/hälsotillstånd, egna besvikelser samt vissa upplevda brister i fysisk/kognitiv/emotionell tillgänglighet:»regnet«,»för fint väder ute«,»att jag missar solen utanför, värmen, buller, lite kallt i lokalen, att det var så kallt här!«,»parkering«,»dåliga bussförbindelser, att buss nr 1 ej längre passerar här, dyrt café utan frukt & grönt!«,»det kostar pengar«,»att vi fick fel biljetter, dålig kvalitet på rödvinet, mycket jag vet sen tidigare«,»tunga trappor för farsan 80 år«

62 Upplevelser av personal och entréavgifter Personalens bemötande kommenterades som sagt självmant som en positiv upplevelse av flera respondenter. Den personal som respondenterna mötte, vilket främst kan antas gälla personal för olika publika verksamheter och funktioner vid institutionerna, gavs också överlag ett högt eller till och med mycket högt betyg. 48% svarade»mycket bra«på vad de tyckte om personalen, drygt 39% angav»bra«. Knappt 3% angav»medel«medan det totalt sett var drygt 8% som svarade att de inte visste eller att de inte haft någon kontakt med någon personal. Av dem som kommenterat negativa upplevelser av personalens bemötande, kritiseras bland annat frånvaron av personal:»lite osynlig«,»sällan på plats när jag behöver någon«,»långa köer i perioder«. Frågan om respondenterna upplevt att priset på besöket varit lagom ska också beröras i detta avsnitt, även om det för undersökningen som helhet inte utgör en helt jämförbar faktor, då drygt hälften av de undersökta institutionerna har fritt inträde medan övriga har entréavgift. 43% av de respondenter som betalat en avgift ansåg att kostnaden var lagom. 5% ansåg det inte medan 17% var osäkra. Osäkerhetsantalet kan vara ett resultat av att individerna inte hade någon uppfattning om prisnivån, eller att de besvarat frågan trots att de befann sig på en institution/programpunkt som saknade avgift. Bland de negativa upplevelserna av besöken listas bland annat kostnader, att till exempel förfriskningar var dyrt eller att personen upplevde sig ha dålig ekonomi. Men det förekom även respondenter som i kommentarer kring det bästa respektive sämsta med besöket, angav att de just kommit in, att föreställningen inte börjat och liknande, vilket också skulle kunna bidra till osäkerhetsfaktorer kring det eventuella prisvärdet. Detta antyder att ett antal respondenter kan ha besvarat enkäten i början av sitt besök, när ett antal frågor i enkäten egentligen utformats för att kartlägga upplevelser efter besöket (Problematik rörande logistik kring enkätutdelning och liknande berörs ytterligare i sammanfattande diskussioner nedan). När det gäller avsikten att eventuellt återkomma på fler besök, uttalar sig majoriteten av respondenterna positivt, sett över samtliga segment. Avsikten att komma tillbaka är positiv särskilt som många var förstagångsbesökare i undersökningen. Samtidigt utmärker sig vissa institutioner som mer frekventa än andra, till exempel Stadsbiblioteket, vilket säkerligen också gett ett utslag. Det är endast bland respondenter födda i övriga Norden som avsikten att återkomma är mindre tvärsäker. Drygt 30% har svarat»vet inte«på frågan om de tänker komma tillbaka. Även här finns möjligheten att svaren ger uttryck för till exempel besökande danska personer, som inte är säkra på om deras nästa besök till Malmö/Skåne kommer att innehålla musei- eller kulturbesök eller ej (se figur 21). Figur 19. Tänker du komma hit fler gånger? enligt kön (%) Kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Ja Nej Vet inte

63 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% Figur 20. Tänker du komma hit fler gånger? enligt åldersgrupper (%) Ja Nej Vet inte år år år Figur 21. Tänker du komma hit fler gånger? enligt kulturell bakgrund (%) Ja Nej Vet inte Hur tillgängliga är kulturverksamheterna för respondenterna? Det sista blocket i sammanställningen berör frågor kring hur respondenterna upplevde tillgängligheten till institutionerna beträffande informationsinnehåll samt i framställningar och utbud (frågorna 10 och 14). I enkäten frågades även efter vilka eventuella hinder som gör att besökarna inte ansåg sig kunna ta del av det kommunala kulturutbudet i Malmö (fråga 17). Dessutom ställdes frågan om besökarna föredrog vissa tider på dygnet för sina besök (fråga 4). Hur enkelt är det att förstå informationsinnehåll? Frågan om informationen var lätt att förstå ställdes i anslutning till frågan om hur besökarna fått förhandsinformation om kulturinstitutionerna, utan att egentligen definiera närmare om frågan avsåg till exempel språknivå, tilltal, disposition, handhavande/hantering etc. Samtidigt ställdes följdfrågan om respondenterna skulle önska förhandsinformation på ett annat språk än svenska? I praktiken kan informationsmaterial spänna över ett mycket brett fält, från tidningsannonser och flyers till skyltning i lokaler, biljettbokningssystem på Internet och så vidare. Frågan ger med andra ord i första hand en indikation om hur respondenterna upplevde information och orientering i största allmänhet. Resultatet visar överlag att det mellan segmenten är störst överensstämmelse i uppfattningen om begriplighetsgrad i informationsmaterial. De flesta respondenter upplever inte att information kring verksamheterna är svår att förstå utan tvärtom, att den är lätt att förstå. En knapp majoritet, 51 %, ansåg dessutom inte att information behövdes på andra språk än svenska. 24% var osäkra och 17 % önskade information på annat språk än svenska. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Båda föräldrar födda i Sverige Ena el båda föräldrar födda utanför Sverige Född i Norden Född i Europa Född utanför Europa 125

64 Figur 22. Är språket i utställningen /framförandet lätt att begripa? enligt kön (%) Figur 24. Är språket i utställningen /framförandet lätt att begripa? enligt kulturell bakgrund (%) Kvinnor Ja Män 100% 90% Nej Vet inte 100% 80% 90% 70% 80% 60% 70% 50% 60% 40% 50% 30% 20% 40% 10% 30% Född utanför Europa 0% 20% Född i Europa Ja Nej Vet inte 10% 0% Född i Norden Ena el båda föräldrar födda utanför Sverige Båda föräldrar födda i Sverige Figur 23. Är språket i utställningen /framförandet lätt att begripa? enligt åldersgrupper (%) Ja Nej 100% Vet inte 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% år 10% år 0% Hur begripligt är språket i utställningar och föreställningar? När det gäller utställningar och/eller föreställningar och liknande, är bilden något mindre tvärsäker jämfört med frågan om förståelse i informations- och förhandsmaterial. Under fråga 10 specificerades dessutom frågan till att gälla just språket i utställningar och/eller program. Uppfattningarna är jämt fördelade mellan kvinnor och män; en klar majoritet, 85%, anser att språket i utställningar och/eller framföranden är lätt att förstå. 11% av kvinnorna och drygt 10% av männen är tveksamma. Ser vi till fördelningen mellan åldersgrupperna kan det vid första påseendet kanske vara något förvånande att yngre grupper, i åldrarna år, är minst överens med påståendet»ja«och är mest tveksamma, 17%. Även om respondenterna överlag inte sagt sig uppleva några större problem med förståelse/språk, vilket kan styrkas av det faktum år

65 att en majoritet av respondenterna är födda i Sverige med minst en förälder född i landet, är det inom kategorin yngre åldersgrupper som gjort besök tillsammans med skolan, som spridningen i kulturell mångfald är mest synlig bland enkätens respondenter. Utan att kunna belägga faktorerna säkert med hjälp av denna undersökning, är det tänkbart att språksvårigheter kan förekomma bland till exempel gymnasiestuderande och bland studiesvaga och/eller språksvaga inom den gruppen. Om språkförståelsen kan tolkas indirekt som en barriär under ett kulturbesök, vilka andra eventuella hinder upplever respondenterna själva inför att besöka kulturinstitutioner i Malmö? Är vissa tider på dygnet bättre än andra för att ta del av kulturinstitutionernas utbud? Figur 26. Upplevda barriärer mot att ta del av institutionernas utbud enligt åldersgrupper (%) år år år Jag vet inte vad som finns Det är för dyrt Det lockar inte mig eller min familj Öppettider Det är brist på guidade turer Det är svårt att ta sig dit Allmänna kommunikationer tar mig inte ända fram Språket i utställning/föreställning Det är svårt att köpa biljett 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Figur 27. Upplevda barriärer mot att ta del av institutionernas utbud enligt kulturell bakgrund (%) Figur 25. Upplevda barriärer mot att ta del av institutionernas utbud enligt kön (%) Båda föräldrar födda i Sverige Ena eller båda föräldrar födda utanför Sverige Född i Norden Född i Europa Född utanför Europa Kvinnor Män Andra orsaker Andra orsaker Jag vet inte vad som finns Det är för dyrt Det lockar inte mig eller min familj Öppettider Detärsvårtatttasigdit Allmänna kommunikationer tar mig inte ända fram Det är brist på guidade turer Det är svårt att köpa biljett Språket i utställning/föreställning Jag vet inte vad som finns Det är för dyrt Det lockar inte mig eller min familj Öppettider Det är svårt att ta sig dit Allmänna kommunikationer tar mig inte ända fram Det är brist på guidade turer Det är svårt att köpa biljett Språket i utställning/föreställning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

66 Bland kvinnor och män anges»andra orsaker«som det största hindret för respondenterna att besöka kulturinstitutioner. Andelen är något högre bland kvinnorna jämfört med männen. Därefter angavs alternativet»jag vet inte vad som finns«som ett hinder för besök; knappt 10% fler män än kvinnor ansåg detta (se figur 25). Inom segmentet åldersgrupper var osäkerhet över vad kulturinstitutionerna erbjuder det främsta hindret, där den yngsta gruppen, år, dominerar kraftigt med denna uppfattning. Ett annat stort hinder bland unga respondenter är priset på kulturutbudet. På andra plats har den yngsta åldersgruppen angett»det är för dyrt«(figur 26). I svaren bland personer med olika kulturell bakgrund framkommer liknande uppfattningar.»andra orsaker«ligger totalt sett i topp, där personer födda i Sverige med minst en svensk förälder är i majoritet. Anmärkningsvärt nog anser närmare 50% av respondenter födda i övriga Norden att de inte känner till vad kulturinstitutionerna erbjuder. Detta kan jämföras med att personer födda i Norden är den största gruppen som utnyttjade»turistinformation«samt»radio/tv«som främsta informationskälla, vilket alltså kan verka motsägelsefullt. Värt att notera är även att nära 25% av respondenter födda i Europa anser att utbudet på kulturinstitutionerna inte lockar personen eller hennes familj. Bland personer födda utanför Europa är siffran 10%. Inom denna grupp anser vidare 25% att kulturutbudet är för dyrt för dem. Inom samtliga segment rankas språket mycket lågt som ett hinder för att ta del av kulturinstitutionernas utbud, vilket kan relateras till diskussionen ovan. Varken öppettider eller kollektiva transporter utgör heller större problem i segmentgrupperna, enligt respondenternas svar. Totalt 19% angav med egna kommentarer vilka de andra förhindrande orsakerna var. Vid en sammanställning och gruppering av de drygt 130 kommentarerna visar sig bland annat tidsbrist samt boende på annan ort än Malmö utgöra de främsta hindren för besök (se tabell 9). Tabell 9. Förhindrande faktorer för besök på kulturinstitutioner Faktor Tidsbrist 51 Bor på annan ort än Malmö 40 Jobbigt/»Lathet«7 Ekonomiska skäl 6 Andra prioriteringar 5 Nyinflyttad i staden 4 Arbete hindrar 3 Privata faktorer 2 Dåliga utställningar 2 Övrigt, bl a»dålig parkering«,»blir inte av«,»inte intresserad av all kultur«,»sommaren just börjat«12 Kulturskolan enkätsammanfattning Enkätundersökningens kartläggning av besökares demografi, besöksvanor och attityder till kulturinstitutioner i Malmö stad omfattade totalt 12 institutioner. En av dessa utgjordes av Kulturskolan, som till skillnad från de övriga öppna, publika institutionerna och scenerna för alla åldrar, i första hand vänder sig till barn och ungdomar upp till 19 år. På Kulturskolan ges undervisning i bland annat bild och form, dans, film, musik, serieteckning och teater. Verksamheten bedrivs i form av»prova på«-kurser, som syftar till att ge barn och unga en chans att möta olika skapande kulturformer på ett lekfullt sätt. En del av verksamheten resulterar i föreställningar och uppföranden inför publik, bland annat under Malmöfestivalen. Kurserna är avgiftsbelagda med terminsavgifter och bedriver sin huvudsakliga verksamhet under skolåret, det vill säga under höst- och vårterminer. Här presenteras en sammanfattning av enkätdelen på Kulturskolan. Enkätfrågorna anpassades delvis med tanke på Kulturskolans verksamhet samt avgränsade sig tydligare mot föräldrar/vårdnadshavare. Enkätfrågorna var dessutom färre i antal och presenterades i lite annorlunda ordning jämfört med den stora enkätundersökningen. N

67 Enkätresultat Av intresse för denna sammanfattning är förstås att jämföra resultatet med likvärdiga punkter i den större enkätstudien. Hit hör till exempel respondenternas sammansättning eller demografi, upplevelse av tillgänglighet i informationsmaterial, samt eventuella besöksvanor vid övriga kulturinstitutioner i Malmö stad. För Kulturskolans del är det även av intresse att kartlägga hur respondenterna upplever kursutbudet med mera, även om materialet skulle kunna ha kompletterats med en undersökning med själva huvudmålgruppen, det vill säga barnen och ungdomarna som är kursdeltagarna på Kulturskolan. Den demografiska bilden av besökande vuxenpersoner vid Kulturskolan överensstämmer till största delen med profilen vid de andra kulturinstitutionerna i studien. Totalt 81 enkätsvar lämnades in vid Kulturskolan under maj månad. Av dessa utgjorde 60% kvinnliga respondenter samt 40% manliga, det vill säga mycket snarlikt könsfördelningen i den stora undersökningen. Den största andelen av respondenterna utgörs av vuxna personer i åldern år, 75%, följt av personer i gruppen år. Den äldsta gruppen, år saknas helt i Kulturskolans resultat. De flesta respondenterna är bosatta i Limhamn-Bunkeflo, 25%, eller i Centrum, 22%, med avsevärt färre personer i förorter som till exempel Rosengård. Eftersom kursutbudet riktar sig till skolbarn bosatta i Malmö stad är inga respondenter från andra delar av Skåne eller Sverige representerade bland svaren. Skillnaderna mellan stadsdelarna Södra och Västra innerstaden och områden som Fosie och Kirseberg är dock mindre utpräglade jämfört med den stora enkätundersökningen. Svarsunderlaget som helhet är dock för begränsat för att entydigt kunna fastställa denna fördelning. Detsamma kan sägas gälla respondenternas utbildningsbakgrund samt kulturella bakgrund. Tendensen är, precis som i huvudundersökningen, att högutbildade personer är framträdande. En majoritet, 62%, har högskoleutbildning eller universitetsutbildning bakom sig. 31% av respondenterna har angett gymnasiestudier. Även fördelningen mellan respondenternas kulturella bakgrund följer i stort den större enkätstudien; 84% är födda i Sverige medan 6% är födda i Europa och 6% är födda i Asien. Antalet individer från övriga Norden är mycket få. Ingen av respondenterna är född i Afrika, Nordamerika eller Oceanien. Bland svenskfödda personer dominerar respondenter med båda föräldrarna födda i Sverige, 72%. Att döma av enkätresultatet är sammansättningen av respondenter vid Kulturskolan demografiskt homogen, med en majoritet bestående av högutbildade, svenskfödda,»mogna«vuxna personer med svenska föräldrar, bosatta i centrala bostadsområden i Malmö. Hur har respondenterna fått information om Kulturskolan? Verksamheten riktar sig till skolbarn och ungdomar vilket säkert avspeglar sig i att en majoritet av respondenterna har fått information genom»skolan«, 60%, följt av»broschyrmaterial«, 41%, samt genom»internet«, 35%. I något mindre utsträckning har informationen kommit via vänner och bekanta, 20 %. Ett fåtal respondenter angav annonser i press samt marknadsföring på stan. 0% har hämtat information från Radio/TV. Vilka kulturinstitutioner besöks av föräldrar på Kulturskolan? Även här bekräftas resultatet från den stora enkätundersökningen, med en viktig skillnad: i topp bland de institutioner som respondenterna kontaktat och/eller besökt under en 12-månadersperiod ligger Kulturskolan (77%), följt av Stadsbiblioteket, 77%. En stor del av Kulturskolans besökande föräldrar söker sig även till Museerna, 43%, samt en något mindre andel till Konsthallen, 32%. Stadsarkivet, Kulturmiljö samt Dansstationen har alla mycket låg besökfrekvens: 93% har vare sig kontaktat eller besökt dessa under en ettårsperiod. Intressant nog har 93% av respondenterna vid övriga kulturinstitutioner varken kontaktat eller besökt Kulturskolan under 12 månader, vilket kan jämföras med den stora andel av Kulturskolans besökande föräldrar. Det faller sig naturligt att som förälder besöka Kulturskolan flera gånger per termin med sina barn men frånvaron av besök på Kulturskolan i den större studien är anmärkningsvärd, med tanke på att en majoritet av de tillfrågade där är vuxna över 40 år, precis som fördelningen bland respondenter vid Kulturskolan. Vad anser respondenterna om informationsmaterial och vilka eventuella hinder att besöka kulturinstitutioner upplever de generellt? En klar majoritet, 91%, anser att information som de har tagit del av är

68 lätt att förstå. 65% anser inte att information behövs på andra språk än svenska. Samtidigt är 22% tveksamma och har svarat»vet inte«. Med tanke på att huvuddelen av respondenterna vid Kulturskolan är svenskar med svenskfödda föräldrar, finns det anledning att tro att de ej upplever några direkta problem med språktillgänglighet i till exempel informationsmaterial. Den knappa fjärdedel som är tveksamma kan samtidigt rymma personer som anser att Kulturskolans information, likt annan samhällsinformation, skulle kunna erbjudas på fler språk än ett. Men här gäller även en viss reservation som nämndes i den större studien; det är möjligen inte helt klart vilken»information«som åsyftats i enkäten och utan direkt referens kan det vara svårt att ha en klar uppfattning om informationens utformning. Om informationen om Kulturskolan förmedlats muntligen genom till exempel klassträffar och liknande, är detta ytterligare en faktor som kan göra att det är svårt att ha en direkt uppfattning om informationen, dess språkliga tillgänglighet och så vidare. Till skillnad från den stora enkätstudien, där en stor del av respondenterna, 17%, angav att deras besök på andra institutioner hindras av att de ej känner till vad deras utbud är, anser en stor del av respondenterna på Kulturskolan att det»är för dyrt«, 23%, följt av»det lockar inte mig eller min familj«, 14%, samt»jag vet inte vad som finns«, 14%. Även här sammanfaller främsta hindren enligt respondenterna med publikundersökningen i sin helhet, med skillnaden att kulturverksamheterna främst uppfattas som för dyra bland Kulturskolans användare. Slutligen, vad anser respondenterna om Kulturskolans utbud och personal? I vilken utsträckning är kursavgiften rimlig och kommer barnet att fortsätta med kurserna? Både kurserna och personalen får högt eller till och med mycket högt betyg av majoriteten, 64% respektive 67%. 81% anser att kursavgiften är lagom och 85% menar att deras barn kommer att fortsätta med kurser på Kulturskolan under kommande termin. 11% av de tillfrågade är dock osäkra och har svarat»vet ej«. Sammanfattningsvis speglar enkätstudien vid Kulturskolan i sina väsentligaste delar resultatet av den stora publikundersökningen, med skillnaden att majoriteten av Kulturskolans brukare är än mer homogent sammansatt än bland kulturinstitutionerna i övrigt. Anmärkningsvärt är brukarglappet bland vuxna i åldersgruppen år mellan kulturinstitutionerna och Kulturskolan. Undersökningen har dock inte kunnat skildra andra faktorer som kan vara av betydelse för demografin och omdömet bland Kulturskolans brukare. Intervjuer med barn och unga, liksom handledare och lärare på skolor, hade kunnat komplettera bilden från enkätstudien och ge värdefulla kunskaper om relationen mellan Kulturskolan och skolan, mellan kultur och lärande med flera faktorer. Men som referensundersökning har den tjänat till möjligheten att bekräfta tendenserna från huvudstudien. Summering och kommentar Huvudsyftet med enkäten var att kartlägga mångfalden hos publiken vid Malmö stads kulturinstitutioner, hur väl en social och kulturell mångfald speglas i den befintliga publikens sammansättning, vilka deras besöksvanor samt omdömen om verksamheten är, samt om eventuella skillnader i förhållanden mellan institutionerna kan observeras. Hur väl har resultatet svarat upp mot studiens utgångspunkter? Inledningsvis ges en belysning av enkätens resultat med utgångspunkt från studiens inledande frågeställningar:»i vilken omfattning nås malmöbor från hela stadskommunen av kulturinstitutionernas utbud?«enkätsammanställningen visar att personer bosatta i Malmös samtliga stadsdelar besöker kulturinstitutionerna i staden, men att ett mindre antal områden dominerar kraftigt framför andra. Majoriteten, 51%, är bosatt i Centrum/Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo samt i tätorter närmast Malmö stad. En betydligt mindre andel är bosatt i Malmöförorter som Fosie, Rosengård och Husie, 8%. Några direkta samband mellan bostadsort och institutionspreferens har inte kunnat utläsas i denna undersökning.»i vilken grad är personer med olika utbildningserfarenheter representerade bland besökarna?«resultatet visar att olika utbildningsnivåer är representerade, men att bilden även här är onyanserad: personer med högskole- eller universitetsutbildning, 62%, dominerar bland respondenterna. 23% har gymnasieutbildning, men det framgår inte i enkäten hur många av dem som eventuellt har enbart gymnasieutbildning eller som dessutom har markerat alternativet Högskola/ Universitet

69 »I vilken omfattning besöks kulturinstitutionerna av personer med olika kulturell bakgrund?«fördelningen av den kulturella bakgrunden bland respondenterna visar att en majoritet personer är födda i Sverige med båda föräldrarna även de födda i Sverige, 73%. 8% är personer födda i Sverige, med ena föräldern född i landet. Den tredje största gruppen utgörs av personer födda i Europa, 7%, följt av Norden, 4%. Inga personer har uppgett Afrika eller Oceanien som födelseland. Ovanstående resultat ger uttryck för en ojämlik spridning mellan olika delar i publikens sammansättning. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att en majoritet av besökarna utgörs av välutbildade svenskfödda personer, bosatta i centrumstadsdelar och/eller i mindre tätorter. Vidare är en majoritet av respondenterna 40 år eller äldre och utgörs till största delen av kvinnor, vilket ytterligare kan sägas förstärka bilden av en relativt homogen besökarprofil. Omvänt uttryckt så kan enkätsvaren generellt sägas spegla de personer som i minst utsträckning besöker kulturinstitutioner i Malmö stad; vuxna personer med ursprung i utomeuropeiska länder, personer bosatta i förortsområden, samt personer med låg utbildning. Det som dock delvis motsäger denna bild och som har bidragit till en mindre entydig tolkning av publiksammansättningen är vissa källoch metodkritiska faktorer i undersökningen: Den okända kulturella bakgrunden i det stora svarsbortfallet vid frågan om bostadsort. Den okända kulturella bakgrunden hos personer som uppgett att en eller båda föräldrarna är födda utanför Sverige. Avsaknad av uppgift om respondenternas sysselsättning i enkäten. Plus- och minusfaktorer Hur kan en sammanfattning göras av de faktiska resultaten av upplevelsen av institutionernas utbud och innehåll? Undersökningen rymmer inte enbart faktorer som kan uppfattas som kritiska med utgångspunkt från frågan om representation av social och kulturell mångfald. Det finns även positiva resultat i studien, som är lika viktiga att lyfta fram som kvaliteter i verksamheten. Här ges en översikt över plus- och minusfaktorer som kan uppfattas i studien. Plusfaktorer (+): Hög svarsfrekvens i enkäten. Stor grupp unga besökare, år, som söker sig till kulturutbudet. Flera institutioner med starkt besöksunderlag. Positiv könsfördelning vid Konsthallen och Konstmuseet. Positiv besöksfrekvens och upplevelse av Sommarscen. Hög andel sociala besök att dela upplevelser med vilket även ger positiva förutsättningar för lärande. Socialt, aktivitetsmässigt, kunskapsmässigt och upplevelsemässigt motiverade besökare. Servicegraden upplevs hög och effektiv, särskilt vid Stadsbiblioteket. Relativt hög andel årskort/abonnemangs-besökare utgör utvecklingspotential. Totat sett jämn spridning av bruk av informationskanaler mellan könsgrupperna. Utbildningsinstitutioner och Internet viktig informationskanal för unga samt unga vuxna. Hög andel respons på annonsering (äldre, kvinnor och män) samt marknadsföring på stan (yngre, kvinnor). Vuxna och äldre åldersgrupper tar del av trycksaksmaterial i stor utsträckning. Högt betyg till utbud och personalbemötande. Begriplighets- och språknivå i informationsmaterial upplevs som klart tillgängligt av majoritet. Institutionerna är tillgängliga med hjälp av allmänna färdmedel. Majoritet av besökarna vill göra återbesök. Minusfaktorer (-): Totalt sett ensidig publiksammansättning; låg representation av social och kulturell mångfald. Över lag svag andel återbesökare. Stora skillnader i besöksfrekvens mellan institutioner. Manlig, äldre dominans vid arkiv- och kulturmiljöverksamheter. Minnes-/arvsinstitutioner (arkiv, kulturmiljö, museum) totalt sett svaga i jämförelse med bibliotek, musik och scenkultur. Kulturvan,»kulturmedveten«publik dominerar

70 Totalt sett relativt låg medvetenhet om utbudet hos kulturinstitutionerna. Grupper yngre än 40 år tar ej del av kommunal information i nämnvärd utsträckning. Unga åldersgrupper upplever att kulturutbud kostar för mycket. Stor andel slumpbesökare utgör osäkerhetsfaktor och»slumrande«resurs. Nordiska besökare minst säkra på utbud/innehåll samt avsikt att återbesöka. Personalen uppfattas som delvis osynlig. Tekniska lokal- och miljöbrister upplevs negativa (inneklimat, installationer). Unga besökare mest tveksamma till begriplighet och språknivå i utställningar och föreställningar. Män (yngre och vuxna) lockas minst av kulturverksamheters befintliga utbud. Personer med europeisk bakgrund lockas minst av kulturverksamheters befintliga utbud. Flera kulturinstitutioner har stängt vardagskvällar och helgkvällar, då vuxna gärna vill göra besök. Besöksprofiler Enkätundersökningen har dessutom delvis genererat ny kunskap om besökarna. Genom en analys av motiv för besöken, framträder vissa tendenser kring typiska brukare samt bruket av kulturverksamheterna. Dessa belyser viktiga dimensioner av själva besöksupplevelsen och fokuserar på den kanske viktigaste frågan i en publikutvecklingsprocess: vem är den individuella besökaren/användaren och vilka är hennes förväntningar och behov? Ur bearbetningen och grupperingen av respondenternas svarsgrupper rörande motiv för besöket, framträder 11 grupper som kan utgöra viktiga delar att bearbeta och undersöka närmare: A. Den socialt orienterade besökaren B. Den funktionellt orienterade besökaren C. Aktualitetsbesökaren D. Upplevelsebesökaren E. Den aktivt kunskapssökande besökaren F. Den bildningsorienterade besökaren G. Den planerande besökaren H. Händelsebesökaren I. Den periodiske besökaren J. Ströbesökaren K. Besökaren i tjänsten Sammantaget sett kan utfallet av enkäten sägas vara både positivt och negativt. Utan att ha gjort denna enkätundersökning skulle vi inte ha haft uppgifter som kan ge underlag för beslut om verksamheternas fortsatta inriktning. Om resultatet tyder på att vissa grupper saknas bland verksamheternas tänkta målgrupper, finns en möjlighet att arbeta vidare med detta som ett viktigt redskap för verksamheten. Detsamma gäller de befintliga grupper som tar del av kulturverksamheternas utbud och som också är viktiga att behålla även i framtiden. Dessa aspekter kommer att utvecklas i förslaget till fortsatt arbete. (Se sidan 17.) Referenser»Accessibility Toolkit«, 2003: Museums, Libraries and Archives Council, London. tk_pdf_5670.pdf (Besökt september 2006).»Agenda för Mångkultur. Programförkaring och kalendarium för Mångkulturåret 2006«: SOU 2005:91.»Alternatives within the mainstream: British black and Asian theatre«, 2006: Thomson, Peter; Wade, Lesley (red.) Studies in Theatre and Performance, Issue 1, Volume 26, University of Exeter.»Audience Development Plan«, 2003: Heritage Lottery Fund, London. Dierking, Lynn D ; Pollock, Wendy, 1998:»Questioning assumptions«. Association for Science and Technology Centres, Washington D.C.»Diversity and Theatre«, 2000: StageSource Diversity Initiative, StageSource, Boston

71 Dodd, Jocelyn; Sandell, Richard, 2001:»Including Museums. Perspectives on museums, galleries and social inclusion«. Research Centre for Museums and Galleries, Leicester.»European Association for Tourism and Leisure Attractions«, 2005, en powerpoint från en konferens med innehåll hämtad från originalutgåvan som är: Richards, Greg, 2001:»Cultural Attractions and European Tourism«. Department of Leisure Studies, Tilburg University, Tilburg. Falk, John H ; Dierking, Lynn D, 1992:»The Museum Experience«. Whalesback books, Washington D.C.»Från projektpolitik till en inkluderande kulturpolitik?«, 2004: Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor, Solna. nsh.se/elektroniska_publikationer/sektorsoversikt_fran_projektpolitik.pdf (Besökt oktober 2006). Hirsch, Jim, 2003:»Permission-Based Marketing: Using to Engage African-American and Hispanic Audiences at the Chicago Theatre«. The Chicago Association for the Performing Arts, Chicago.»Integration och Mångfald bara honnörsord eller...«, 2003: Framsteget nr 7, Regionbibliotek Västra Götaland, Göteborg.»Kulturbarometern«, 2003: Statens Kulturråd, Stockholm. Ling Wong, Judy, 2002:»Who We Are. A re-assessment of cultural identity and social inclusion«, Black Environment Network, Llanberis. Pripp, Oscar; Plisch, Emil; Printz Werner, Saara, 2005:»Tid för mångfald«. Mångkulturellt Centrum, Tumba.»Slutrapport. Agenda kulturarv, 2004«: Riksantikvarieämbetet, Stockholm.»Testing the Water. Young people and galleries, 2000«: Horlock, Naomi (red.) Liverpool University Press, Liverpool. Torch, Chris 2001:»Ny publik nya grepp, 2001«ingår i: Vems är museet? Landberg, Anna (red.) Museiforum; Svenska Unescorådet 2001, Lund

72 Testgruppen en brukarundersökning i samtalsform Cecilia Sering Inledning Föreliggande rapport bygger på en brukarundersökning i samtalsform med en grupp studerande med utländsk bakgrund. Inom undersökningens ramar genomfördes kulturbesök¹ tillsammans med gruppen under våren 2006 i Malmö. Rapporten tar sin utgångspunkt i brukarnas egna upplevelser av dessa besök. Den bygger på en explorativ ansats det vill säga att ambitionen är att vara så förutsättningslöst undersökande som möjligt. Fokus är därmed inställt på att»spåna«, att hitta nya infallsvinklar och att söka nya uppslag. Framställningen gör inte anspråk på att utgöra en heltäckande undersökning. Ambitionen är snarare att hitta nya vägar. Det insamlade materialet kan fungera som utgångspunkt för redskap till förändring. Det kan även fungera som underlag för mer precisa och specifika statistiska undersökningar. Syfte Testgruppsundersökningens övergripande syfte är att prova och utveckla metoder för kunskapsinhämtning från en grupp som är svår att nå med andra undersökningsmetoder. Undersökningen syftar till att: Identifiera hinder och svårigheter som brukarna upplever i förhållande till kulturbesök. Insamla brukarnas önskemål beträffande kulturbesök. Presentera konkreta förslag till hur verksamheten kan förändras mot bakgrund av brukarnas synpunkter. ¹ Besök på kulturinstitution inom Malmö Kulturförvaltnings regi. Detta omfattar även verksamhet inom det så kallade»fria kulturlivet«som erhåller medel från Malmö Kulturstöd. 143

73 Metod Undersökningen bygger på två kvalitativa metoder: gruppintervjuer i samtalsform och deltagarobservationer. I tillägg till detta har deltagarna skriftligt besvarat diskussionsfrågor individuellt. Undertecknad har fungerat som samtalsledare och gruppens lärare har varit behjälplig med språkliga förklaringar och genom att föra noggranna minnesanteckningar. Detta angreppssätt och denna metod bygger på en intention att närma sig frågeställningarna så förutsättningslöst som möjligt av olika skäl: (1) Vid ett inledande samtal framkom det att det fanns en stor tvekan till bandupptagning av samtalen. (2) Valet av metod grundar sig också på en intention att lyfta fram ett brukarperspektiv. (3) Syftet är att få en djupare förståelse snarare än en bredare kunskap utifrån besökarnas upplevelser och erfarenheter. Empiri Undersökningen bygger på totalt 14 sammankomster under våren 2006, varav tio i form av samtal och fyra i form av kulturbesök. Det empiriska materialet består av nedteckningen av 25 timmars samtal och observationer och cirka 200 frågeformulär. Samtalen har följt en disposition kring två teman: deltagarnas tidigare generella erfarenheter, det vill säga vad de känner till om kulturlivet i Malmö före undersökningens början och deras specifika erfarenheter och upplevelser av de aktuella kulturbesöken. Avslutningsvis har deltagarna fått summera sina erfarenheter av samtliga besök och svara på frågor om vilka möjligheter de ser för att underlätta kulturbesök i framtiden. Kulturbesöken får ses som ett nedslag i Malmös kulturliv. Således besöktes endast tre kulturinstitutioner (Malmö Museer, Malmö SymfoniOrkester MSO och Malmö Konsthall) samt en institution inom det så kallade»fria kulturlivet«(victoriateatern som får bidrag ifrån Malmö Kulturstöd). Vid det aktuella besöket på Victoriateatern gästspelade Moomsteatern. Gruppen Gruppen utgörs av en klass om 25 deltagare som studerar SFI på C- nivå ² på Komvux för Britt-Marie Åsard. Gruppen består av 18 kvinnor och 7 män som varit bosatta i Sverige mellan 3 och 14 år. En majoritet av deltagarna kommer från Irak, övriga från Iran, Turkiet, Libanon, Syrien, Vietnam, Pakistan, Ukraina, Polen och Serbien. Vid undersökningens början känner deltagarna till följande kulturinstitutioner: Malmö Stadsbibliotek, Malmö Konsthall, Malmö SymfoniOrkester och Malmö Museer. Vid ett tillfälle nämner en deltagare också barnteater (möjligtvis menas här en verksamhet som erhåller bidrag från Malmö Kulturstöd). SFI-klassen har avsatt en stor del av terminens arbete åt att genomföra undersökningen och tänkt och reflekterat över undersökningens frågeställningar. Även klassens lärare har varit mycket engagerad. Gruppen kommer fortsättningsvis att benämnas testgruppen. Frågeställningar: Från hinder till möjlighet Utifrån upprepade genomläsningar av det insamlade materialet har vissa mönster och frågeställningar kunnat skönjas. Varje sådan frågeställning kommer att diskuteras utifrån begreppen tillgänglighet, hinder och möjlighet. Efter varje presentation av frågeställningen följer ett avsnitt som kallas: Reflektion och förslag till redskap som är ett avsnitt som spinner vidare på de möjligheter till förbättringar testgruppens deltagare själva lyft fram. Rapporten tar sig an följande: A. Kulturbesökens sociala dimension B. Informationshantering C. Språkhantering A. Kulturbesökens sociala dimension Det finns stor spridning inom testgruppen vad gäller erfarenheter och sociala förhållanden. I diskussionerna framträder vissa aspekter som på olika sätt påverkar kulturbesöken särskilt tydligt. I följande avsnitt beskrivs och diskuteras dessa aspekter under rubrikerna:»det sociala sammanhanget«och»bemötande vid besöket«. ² SFI betyder Svenska för invandrare och består av undervisning på fyra olika nivåer: A, B, C och D -nivå

74 Det sociala sammanhanget Följande citat är hämtade ur en diskussion efter ett teaterbesök om huruvida deltagarna brukade göra kulturbesök i sina hemländer.³ IP-1:»Jag brukade gå på Shakespeare-föreställningar varje fredag med mina kompisar.«intervjuare:»kan du tänka dig att göra det här?«ip-1:»nej, det kan jag inte.«någon i rummet frågar:»är det språket?«ip-1:»nej, det är inte språket, det är för att jag inte har någon att gå tillsammans med.«citatet beskriver en person med stor»kulturvana«som menar att det största hindret för honom att göra ett teaterbesök är att han inte har någon att gå tillsammans med, vilket kan beskrivas som en form av social isolation. Social ensamhet kan utgöra ett hinder även för andra. Det speciella som framkommer här är att personen i sitt hemland hade ett tydligt socialt sammanhang inom vilket han gjorde kulturbesök. I sin nya situation i Sverige har han däremot inte hittat ett sådant sammanhang. Även andra aspekter av social isolation diskuteras ofta, såsom längtan efter att dela upplevelsen med någon, att vara den enda invandraren, att ibland gå hem och gråta för att man känner sig utanför för att man inte kan läsa allt. Resonemangen avslutas ofta med att det är bättre att gå i grupp för att det känns tryggare, för att man kan hjälpas åt att förstå, för att man lär sig av varandras frågor och på så sätt kan hitta flera ingångar. En deltagare säger att denna gärna skulle gå på kulturbesök i sällskap med någon som behärskar svenska språket. Vid ett samtal diskuteras frågan hur man vill göra kulturbesök i framtiden. Många deltagare säger att de gärna gör det i skolans regi. Andra nämner föreningar och egna barn som möjliga ingångar till att göra kulturbesök. Många har en öppen attityd i förhållande till framtida kanaler in i kulturlivet och eventuellt i nya gruppkonstellationer. I nuläget är endast två deltagare aktiva inom föreningslivet, men många tror ändå att det skulle kunna vara en möjlig plattform ³ Citat som är hämtade från diskussioner är på grund av metodvalet en återgivning från de nedtecknade samtalen. Citat som är hämtade från deltagarnas skriftliga svar är delvis språkligt rättade för att öka förståelsen. för att göra kulturbesök i framtiden. När deltagarna berättar vad de gör på sin fritid handlar det ofta om att de tillbringar mycket tid tillsammans med sina barn. En säger:»jag har fyra barn, jag har inte någon fritid.«en kvinna nämner att hon på eget initiativ gått till Malmö Museer med sina barn och att hon vid det tillfället hade fått informationen via sin dotters skola. Vid diskussion kring hinder för besök på en kulturinstitution uppger ungefär en fjärdedel att de inte har någon barnvakt. Många föräldrar berättar att de fått information om aktiviteter genom barnens skola eller genom att fråga någon de känner, exempelvis en granne. Det framkommer vid flera tillfällen att personlig rekommendation väger tungt. De tillfällen där deltagarna övervunnit hinder och gjort besök på eget initiativ har varit när de fått information via en personlig kontakt eller via skolan. Därför är det glädjande att samtliga av testgruppens deltagare svarar»ja«på frågan:»skulle Du rekommendera ett kulturbesök för någon grupp som Du är i eller som Du i framtiden kommer att befinna Dig i?«en svarar dessutom:»ja, för alla var som helst.«refl ektioner och förslag till redskap Vad finns det då för möjligheter att nå grupper med utländsk bakgrund när vi har denna information? Att skapa bra förutsättningar och att undanröja hinder som ligger i vägen för ett kulturbesök är en väg att arbeta på. I detta fall kan ett sådant sätt vara att gå barnfamiljerna tillmötes. Detta skulle kunna göras genom att utöka de verksamheter där man bjuder in föräldrar och barn till gemensamma aktiviteter. Det kan också göras genom att bjuda in till tillfällen där barnen erbjuds särskilda aktiviteter och föräldrarna därigenom får tillfälle att se/göra något annat inom samma verksamhet. Detta är något som alla barnfamiljer skulle kunna ha glädje av oavsett etnisk bakgrund. En sådan insats behöver kombineras med att systematiskt tänka på hur och vart informationen riktas. Att aktivt bjuda in grupper med olika etnisk bakgrund till samma tillfälle kan skapa nya möten både för vuxna och för barn. Testgruppen uttrycker en önskan att göra kulturbesök tillsammans med en grupp. Ett förslag är då att arbeta dels med att nå grupper som redan finns, exempelvis skolgrupper, grupper inom

75 föreningslivet och barngrupper men också att arbeta med att initiera och att skapa nya grupper och sammanhang utifrån vilka kulturbesök kan göras. Detta skulle kunna ske i samarbete med studieförbund men också i samarbete med exempelvis»etniska relationer«4 som bland annat bedriver en kontaktpersonsverksamhet. Deras verksamhet syftar till att skapa jämlika möten mellan kommunens anställda eller mellan malmöbor som varit bosatta här länge och människor som nyligen invandrat. Denna kontakt skulle kunna fungera som en plattform för kulturbesök. Kanske kan Kulturförvaltningens personal som ett led i personalutveckling och vidareutbildning delta som kontaktpersoner. Eftersom den personliga rekommendationen visat sig ha stor betydelse kan ett möjligt arbetssätt för kulturinstitutionerna vara att försöka nå nyckelpersoner som kan sprida informationen vidare i sina personliga nätverk. Ett annat förslag är att rikta information och erbjudande till ställen som många har en personlig relation till, till exempel barnens skola och utbildningar som en del föräldrar deltar i. Bemötande vid besöket Det händer många olika saker på olika plan när en besökare tar del av en utställning eller ett evenemang på en kulturinstitution. Ett besök på en kulturinstitution är därför en helhetsupplevelse som är starkt beroende av samtliga personalgruppers ansträngningar. Det gäller allt från vilken mat som serveras, institutionschefers verksamhetsbeslut, hur personalsammansättningen ser ut, vilken den övriga publiken är, programinnehållets sammansättning till det personliga bemötandet som besökaren får. Testgruppens diskussioner kring dessa frågor kretsade mycket kring aspekter som har med representativitet att göra, både vad gäller personalens sammansättning och vad gäller vilken publik som redan finns på det aktuella stället. Ett flertal av besökarna framhåller att miljön skulle upplevas betydligt mer tilltalande om det fanns mer personal och besökare med olika etnisk bakgrund:»det känns bra om det finns personal från andra 4»Etniska relationer«är ett kunskapscentrum i Malmö som arbetar med mötet mellan människor, för att främja integration och kulturell mångfald och förebygga rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. länder, det känns trevligt.«;»det är jobbigt om det bara är svenskar«;»det känns bra om det är blandat.«man talar också ofta om vikten av ett respektfullt bemötande från personalens sida:»det är viktigt att personalen respekterar mig.«under de gemensamma besöken har gruppen kommit i kontakt med olika pedagogiska metoder. Testgruppen har å ena sidan träffat personal och guider som varit både tydliga och engagerade och som har bemött testgruppen på ett sätt som man bemöter alla andra. Å andra sidan är det också tydligt att det ofta råder en viss osäkerhet från personalens sida när det gäller hur man bör bemöta besökare med annan etnisk bakgrund. Personalen ifråga har flera gånger vänt sig till mig som ansvarig för testgruppsundersökningen och uttryckt sin osäkerhet och frustration och ibland visat en negativ attityd till grupper med annan bakgrund än svensk. Det är mitt intryck att det under arbetets gång funnits en stor nyfikenhet och längtan från deltagarnas sida att veta mer om den historia och kultur som finns och har funnits här. Intervjupersonerna ger uttryck för att det är spännande att se det nya men också att det är kul att uppleva kultur från hemlandet där man förstår allt. Flera uttrycker också en längtan efter att den kultur man ursprungligen kommer från borde vara representerad i det utbud som finns på institutionerna. Man resonerar ofta i termer av hur väl integrationen lyckats:»det hade varit bra om de kunnat introducera svenskar i vår kultur också.«en annan besökare uttrycker också en önskan om att besöket skall leda till samtal med andra besökare. Refl ektioner och förslag till redskap: Personal och publiksammansättning Om man arbetar aktivt med att rekrytera personal med olika bakgrund, så att personalsammansättningen motsvarar ett representativt urval av Malmös befolkning, skulle kulturinstitutionernas legitimitet ur testgruppens synvinkel öka avsevärt. Att systematiskt bjuda in grupper med olika bakgrund till samma evenemang i den löpande verksamheten skulle kunna skapa nya möjligheter för möten. Detta skulle med andra ord stärka besökarnas möjligheter att identifiera sig med den miljö som finns på institutionerna. Det kan vara väsentligt att detta genomförs såväl i den löpande verksamheten som i olika projekt och inte endast i form av punktinsatser

76 Refl ektioner och förslag till redskap: Personalutveckling Eftersom besökarna möter olika personalgruppers samlade ansträngningar blir det viktigt att involvera dessa grupper i arbetet.»hur hanterar vi det här, vilka positiva erfarenheter har vi, vad upplever vi som svårigheter?«är exempel på frågeställningar som tål att diskuteras på olika nivåer i organisationen. Som personalutveckling kan den kontaktpersonsverksamhet som tidigare beskrivits öppna möjligheter för enskilda anställda att få nya erfarenheter och reflektioner. Refl ektioner och förslag till redskap: Utbyte mellan olika erfarenheter För att dra nytta av olika människors erfarenhet och för att skapa erfarenhetsutbyte mellan människor med olika etnisk bakgrund, kan en möjlighet vara att bjuda in till olika möten och samtal. Detta kan ske dels i samband med arbetet med produktions- och marknadsföringsplanering, till exempel genom arbete med referensgrupper, dels ske på ett mer direkt sätt genom att betrakta det som en rekryteringsfråga. Om olika erfarenheter finns representerade i personalsammansättningen är förutsättningarna för att slutresultatet också representerar en bredare befolkningsgrupp större. Ett annat sätt att bjuda in till möten och samtal är att i samband med evenemang, seminarier, diskussionskvällar och aktiviteter bjuda in grupper med olika erfarenheter. Detta kan skapa möjligheter till korsbefruktande möten utan att någon grupp ska representera just sin etniska tillhörighet. Arbetet med att nå ut med informationen omkring detta kan behöva vara aktivt och riktat i ett inledande skede. B. Informationshantering Detta avsnitt handlar om hur besökarna hanterar information om kulturbesök: Var söker testgruppen efter information? Hur skulle testgruppen vilja få information? Vilka övriga möjligheter framkommer i samtalen? Var söker testgruppen efter information? En majoritet av deltagarna söker information i tidningar, men även via Internet och skola. I testgruppen läser alla Metro nästan varje dag. Några läser Sydsvenska Dagbladet men mest i skolan; endast två är prenumeranter. Flera av testgruppens deltagare anger att de använder Internet flitigt på fritiden. Trots detta är det inte så många som har sett information om kulturlivet på Internet innan vi gemensamt tittar på hemsidorna och 5 Flera anger dock att de tänker söka information om kulturlivet på just detta sätt i framtiden. Hur skulle testgruppen vilja få information? Många tycker att tidningen Metro är bra. Att få information genom personliga inbjudningar och postutskick, via Internet och via information på allmänna platser är möjliga vägar. Någon nämner att det varit bra att få information om kulturlivet tillsammans med övrig information om kommunen (till exempel i samband med att man flyttar till kommunen). Men framför allt framkommer det att skolan ses som en bra kanal för att få information. Drygt hälften av deltagarna har e-post-adresser. Någon tycker att det hade varit bra att ha möjlighet att sätta upp sin adress på en lista exempelvis genom skolan och på det sättet få information hem. De deltagare som är aktiva i någon förening nämner att detta kan vara en effektiv kanal att få information genom. Alla understryker att det är viktigt med information på lätt svenska. Någon önskar information på sitt modersmål. Vilka övriga möjligheter framkommer i samtalen? De kulturbesök som genomförts inom ramarna för denna undersökning har också inneburit att testgruppen fått en möjlighet att orientera sig i Malmös kulturliv. Man har på så sätt fått information om samtliga kulturinstitutioners verksamhet och även fått möjlighet att besöka vissa. En spontan reflektion som många kommer med är att de nu vet mer och att det nu är lättare att gå dit själva. Den personliga kontakten och möjligheten att fråga anges som viktiga 5 Hemsida med information om Malmö på både svenska och arabiska

77 orsaker som underlättar. Deltagarna presenterar några konkreta förslag på hur kulturinstitutionerna kan nå nya grupper genom att: (1) erbjuda en speciell och personlig introduktion till institutionerna på lätt svenska, det vill säga att någon kommer och berättar; (2) erbjuda guidning på lätt svenska; (3) ibland erbjuda gratis kulturaktiviteter för att väcka folks nyfikenhet. Refl ektioner och förslag till redskap Deltagarna kommer själva med många konkreta förslag på redskap till att hantera information om kulturinstitutionerna. Mer kunskap behövs om vilka tidningar olika grupper läser, vilka platser i stan olika grupper rör sig på och så vidare så att informationen kan bli mer målriktad. Detta är information som kan sökas genom att använda specifika statistiska undersökningsmetoder med representativa urval. C. Språkhantering Testgruppen kommer i beröring med kulturinstitutionernas språkbruk genom informationsmaterial, utställningstexter (texter på Malmö Museers utställning»makt över människor«) och muntliga presentationer (guiden på Malmö Konsthall, presentation på MSO samt på Moomsteaterns föreställning»personligt«). I följande avsnitt kommer språkbruket att diskuteras, först med utgångspunkt i några utvalda exempel som deltagarna upplever som svårbegripliga, sedan utifrån vilka möjligheter besökarna ser för att underlätta språkförståelsen. Slutligen diskuteras mer specifikt frågan om så kallad lätt svenska eller översättning till andra språk skulle kunna vara ett sätt att öka tillgängligheten för en bredare publik. Testgruppsdeltagarna har inför varje kulturbesök tagit del av det skriftliga materialet som funnits om det aktuella evenemanget (samt i ett fall en presentation av MSO). Varje kulturinstitution (även Moomsteatern som spelar på Victoriateatern) har själv valt ut materialet om det aktuella evenemanget. Med hänsyn till språkbruk är dessa texter varken svårare eller lättare än annan text i samma textmaterial. Nedan följer några exempel från materialet på språkbruk som upplevs som svårt: Det är den första utställningen i museets förnyelseplan, som omfattar ombyggnad av alla basutställningar under åren 2004 till (Malmö Museer) För att ge plats åt den vokala kraften framförs varje säsong dessutom en konsertant opera. (MSO) Netos konst är en sinnlig upplevelse. Den ger associationer till kroppen och till något organiskt. (Malmö Konsthall) Personliga reflektioner om livet, mångfalden och utanförskapet krockar med upplevelsen av normerandets förtryck. (Moomsteatern som gästspelar på Victoriateatern) I ett av materialen finns ett stycke som heter»lättläst«. Det är ett avsnitt som kortfattat sammanfattar den övriga texten på lättare svenska. Många deltagare är mycket positiva till detta och berättar att det som gör texten lätt att förstå är dels valet av ord, dels att meningarna är korta och inte står uppradade efter varandra. Flera deltagare påpekar att avsnittet är placerat sist i materialet vilket gör det svårt att hitta och menar att det varit bättre om den lättlästa texten varit placerad först. Varje kulturbesök efterföljs av ett samtal där deltagarna har möjlighet att diskutera sina upplevelser, hur man upplevt språket och möjligheten att tillgodogöra sig information under de olika besöken. Det är enskilda ord och uttryck såväl som olika kombinationer av ord och fackuttryck, lek med ord och associationer som vållar problem. Men läsbarheten är också beroende på det sammanhang som texten är skriven i, till exempel om det är en abstrakt eller en konkret text. Generellt sett uppfattar deltagarna konkreta texter som mer lättillgängliga än abstrakta. Följande är en sammanfattning av samtalet: 6 Det skulle vara bra med en lättfattlig text så att man kan följa utställningen. Sen kan man stanna upp på vissa ställen och läsa mer om saker som man är speciellt intresserad av. De texterna kan kanske vara lite svårare, men det skulle vara bra att det fanns en lätt och kort text som gjorde att man kunde följa sammanhanget runt utställningen. 6 Detta utdrag är min återgivning av det samtal som förts och inte ett ordagrant citat

78 Videofilmerna fungerade bra. Det är lättare att förstå när det är både bild och ljud, när man både kan se och lyssna samtidigt. Det är lättare när det är två medier exempelvis ljud och bild, text och bild. Det är svårare när man bara ska läsa, bara lyssna. Kombinationen ökar förståelsen bra. Dataskärmen (interaktiva presentationer) fungerade också bra. Där är det en blandning av bilder och texter och att man själv kan söka sig fram som gör att det blir lättare att förstå. Lätt svenska eller översättning till fl er språk Efter besöken diskuterades också om det skulle underlätta med översättning till fler språk:»nä, vi måste lära oss svenska.vi måste möta svenska språket.det skulle vara bra för turisternas skull om det även stod på franska.«vid ett avslutande samtal svarar samtliga deltagare i testgruppen att lätt svenska är det som skulle göra att de blev intresserade av informationen. På frågan om det varit bra med översättning till fler språk svarar de allra flesta»nej«. Vid några tillfällen lyfts dock tanken att det varit bra med en guide på olika modersmål. Testgruppens deltagare får vid ett tillfälle titta på Malmö stads hemsida och på Al Muhajer News hemsida. Efter det svarar många att de tycker att det var bra med information på det egna modersmålet. Muntlig information Deltagarna får vid ett par tillfällen information genom muntliga presentationer och man ger då en mer nyanserad bild av vad en»lyckad«presentation är. Förvisso kan svåra ord utgöra ett hinder för förståelsen, men detta kan i hög grad uppvägas av berättarens engagemang och tydlighet och att berättaren ifråga beskriver samma sak på olika sätt och till exempel varvar information med frågor. Refl ektion och förslag till redskap Det finns utifrån det här presenterade materialet inte något entydigt svar på om man ska använda sig av lätt svenska eller översättningar till olika modersmål. Däremot fäster en majoritet av de tillfrågade stor uppmärksamhet vid själva presentationens tydlighet och pedagogiska upplägg. Det är dock många som tycker att lätt svenska är bra och en fungerande ingång till materialet. Kombinationen av två medier, till exempel text och bild, ökar också förståelsen. Efter ett av kulturbesöken kom testgruppens lärare med ett förslag om att kulturinstitutionerna skulle kunna anlita SFI-lärare för att arbeta med att göra texter mer lättförståeliga. Dessa lärare har kunskap både om vilket språkbruk som oftast visat sig svårt och på vilket sätt man kan använda sig av lätt svenska. Utblick och avslutande reflektioner Deltagarna har visat engagemang och nyfikenhet i förhållande till undersökningen och kulturbesöken, vilket kommit till uttryck på olika sätt. Många deltagare har beskrivit kultur som en plattform för möten mellan olika människor:»från museet har jag fått ny kunskap så att jag kan tala med andra.«inom testgruppen finns människor som är intresserade av kultur i olika hög grad. Någon har stor»kulturvana«och i gruppen finns också en deltagare som säger sig inte vara intresserad av kulturbesök. Denna framhåller dock att känslan av att ha en valmöjlighet är betydelsefull. Det stora flertalet av deltagarna berättar om positiva upplevelser av kulturbesöken och om reflektioner som de gjort. Nedan följer några av dessa reflektioner som får avrunda testgruppsundersökningen:»jag måste leva mitt liv«. (efter Moomsteaterns föreställning»personligt«)»jag fick nya tankar om mitt liv«. (efter musiken på MSO)»Jag var mycket glad. När jag såg färger kom jag ihåg regnbågen och efter den kommer solen och nya idéer«. (efter besöket på Malmö Konsthall)»Jag vill ta hit mina barn. De fyller snart år och jag vill ge dem besöket i födelsedagspresent. Jag vill att de ska ha med sig denna upplevelse och kunskapen i sina liv«. (efter ett besök på Malmö Museer)

79 Dessa citat visar angelägenheten av ett fortsatt mångfaldsarbete, dels för att attrahera nya brukargrupper, dels för att delge befintliga verksamheter erfarenheter och kunskaper som dessa individer bär på

80 Blå-gula strukturer del I och II och Mångfaldsdagar Inger Pedersen Inom ramen för projektet»mångfald i Malmös kulturliv«gavs tillfälle till utbildnings- och kompetenshöjningstillfällen. En central tanke var att dessa skulle vara tillgängliga för så stor del av personal och ledning som möjligt. Detta för att dels skapa förutsättningar för ett genomgripande mångfaldsperspektiv inom institutionerna, dels för att motverka befintliga strukturer som verkar exkluderande för personer/grupper med utländsk bakgrund. Ofta hamnar ansvaret för mångfaldsperspektivet hos en eller ett par personer inom en organisation, men oavsett vad man arbetar med, publik, produktion eller rekrytering, så var tanken att var och en skulle reflektera över vad man kan påverka i stort och smått i sin tjänst. Inom ramen för Malmö Museers seminarieserie»gränsöverskridande möten«genomfördes ett fjärde nationellt seminarium,»blågula strukturer«, den 2 februari 2006, som var tillgängligt även för Malmö Kulturförvaltnings, Malmö Dramatiska Teaters och Malmö SymfoniOrkesters personal. Utgångspunkt för dagen var: Är rasism en del av den svenska kulturen och historien? När verkar institutioner diskriminerande? Var finns upprepande mönster och hur kan de brytas? Om strukturen diskriminerar, fritar det oss från individuellt ansvar? På programmet fanns föreläsningar, workshop och paneldebatt med bland andra Masoud Kamali, professor i Socialt arbete vid centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet, som talade om integrationspolitikens paradoxer. Ylva Brune, universitetslektor i Journalistik i Kalmar, tog upp frågan kring när nyhetsjournalistiken skapar gränser utifrån sin avhandling»nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik om invandrare, flyktingar och rasistiskt våld«. Sverker Oredsson, tidigare professor i Historia vid Lunds universitet, talade om svenskar och»de andra«ur ett historiskt perspektiv. Totalt 159

81 deltog 110 personer under dagen varav ca 30 kom från Malmö Kulturförvaltning och Malmö Dramatiska Teater. Seminariet genomfördes som ett samarbete mellan den regionala mångkulturkonsulenten och Malmö Museer med stöd av Kultur Skåne/Region Skåne. När institutionen gör sitt vanliga arbete diskriminerar den. När vi gör det vi alltid gör verkar vi exkluderande. Är det möjligt att bryta gamla strukturer och mönster och vem har makt att göra det? Vill vi göra det och varför? Vems är ansvaret? Om strukturen diskriminerar, fritar det oss från individuellt ansvar? Utifrån dessa frågeställningar genomfördes ett internt seminarium,»blå-gula strukturer II«, den 3 april 2006 för 27 chefer och arbetsledare inom Malmö Kulturförvaltning, Malmö Dramatiska Teater och Malmö SymfoniOrkester. Syftet med halvdagen var att synliggöra de regler, normer, rutiner och beteenden som resulterar i diskriminering, men även att söka nya vägar till förändrade förhållnings- och arbetssätt. Även vid detta tillfälle deltog Masoud Kamali och talade om integrationspolitikens paradoxer. Emil Plisch, statsvetare verksam vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka, medverkade och talade utifrån undersökningen»tid för mångfald en studie kring kulturinstitutioners arbete med etnisk och kulturell mångfald«, där han ingick i forskningsgruppen som genomförde undersökningen. Hanna Axelsson, utbildad på IMER internationell migration och etniska relationer - genomförde en värderingsövning där var och en fick reagera på olika påståenden genom att resa sig eller sitta kvar på sin stol. Exempelvis:»Har du i din vardag anklagat någon person för rasism, sitt ner, har du i din vardag inte anklagat någon för rasism stå upp.«,»om din etniska tillhörighet gynnade dig när du fick ditt jobb, sitt ner, tror du inte att din etniska tillhörighet spelade in, stå upp.«,»har du makt att förändra när det gäller mångfald i din organisation, stå upp, har du inte makt att förändra, sitt ner.«dagen avslutades med en workshop i tre delar vars syfte var att experimentera med kulturinstitutioner, deras ramar, hur de är, och hur de kan vara; hur»vi«, som individer och institutioner, kan ta ansvar för och bidra till förändring utifrån ett mångfaldsperspektiv. Deltagarna delades in i gruppen och under del ett skulle följande diskuteras kort:»vad är det positiva med mångfald inom en organisation?«om inspiration saknades kunde deltagare dra olika kort med påståenden som:»genom att anställa personer med annan bakgrund får organisationen tillgång till nya nätverk«,»mångfald är så politiskt korrekt«,»det skapar en ökad trovärdighet om man har ett mångfaldsperspektiv som även omfattar personalsammansättningen«och»mångfaldsperspektivet hotar kompetensen«andra delen handlade om»den Ideala Kulturinstitutionen«. Deltagaren fick skapa en ny kulturinstitution utan begränsande ramar och med obegränsade resurser. Nu var det dags att vara visionära tänka stort!!! Det enda som var givet på förhand var typen av institution, till exempel en teater, ett bibliotek eller en konsthall. Syftet var att skapa den ideala kulturinstitutionen som man själv skulle vilja arbeta vid. Tredje delen tog upp om det är möjligt att omsätta något av ovanstående till den egna verksamheten. I samband med denna diskussion fick samtliga deltagare en individuell handlingsplan med följande text: Min handlingsplan Jag heter: Jag ska: Jag skall också: Samt: Det jag inte har möjlighet att göra själv är: Detta delegerar jag till: Datum och plats: Syftet var att formulera konkreta handlingar som var möjliga att genomföra men också som ett sätt att utmana sig själv och formulera sina egna mål. Fraser som»jag ska verka för«,»jag ska främja«eller»jag ska försöka«fick inte finnas med i handlingsplanen, eftersom dessa bättre hör hemma i en vision än i en handlingsplan där målen skall vara mätbara. Workshopen skapades av projektgruppen i samarbete med Hanna Axelsson

82 Mångfaldsdag Under hösten 2005 valde två institutioner att genomföra två interna mångfaldsdagar som vände sig till personalen på Malmö Kulturskola och Malmö Museer. Syftet var att vända blicken mot den egna verksamheten och hur den kan utvecklas med hjälp av hela personalgruppen. På Kulturskolan bestod halvdagen av föreläsningar med tillfälle till diskussion. Halvdagen på Malmö Museer hade etnicitet och genus i fokus, i syfte att lyfta mångfaldsperspektivet inom Malmö Museers verksamhet. Det övergripande målet var att se hur museet bättre kunde representera stadens invånare med tanke på att ca 30% av befolkningen har utländsk bakgrund. Ett förväntat resultat var ökad medvetenhet kring mångfaldsperspektivet bland personalen med sikte på den egna verksamheten. Genom att titta på verksamheten utifrån förutbestämda frågeställningar gavs det även möjlighet till att ta fram konkreta förslag till förändring. Utgångspunkt var befintliga utställningar, pedagogik och publikt arbete samt rekrytering. Dagen förbereddes bland annat genom att en arbetsgrupp med personal från samtliga enheter tillsammans med mångkulturkonsulenten arbetade fram relevanta frågeställningar med utgångspunkt i museets verksamhet. Frågeställningarna skulle bilda utgångspunkt i en workshop för personalen. Dagen inleddes med ett anförande av Oskar Pripp utifrån rapporten»tid för mångfald en studie kring kulturinstitutioners arbete med etnisk och kulturell mångfald«, som han var forskningsansvarig för. På så vis fick hela personalen en gemensam grund att stå på. Efter gemensam inledning delades personalen upp i grupper som alternerade mellan tre stationer. En station bestod av ett norm- och värderingspass som utgick från frågeställningar kring etnicitet och genus framtagna av arbetsgruppen kring rekrytering, utbud och personliga värderingar. En station innebar att besöka en av museets utställningar och diskutera på vilket sätt denna förhåller sig till etnicitet och genus och hur man skulle kunna förbättra innehållet utifrån dessa aspekter. Här ingick även andra frågeställningar kring bland annat rekrytering:»hur förhåller man sig till och vilka konsekvenser får det om man rekryterar/inte rekryterar personal med utländsk bakgrund?«bilden av»den andre«är ofta en muslimsk kvinna med slöja. Men hur många av oss har samtalat med en kvinna i slöja? Bahos Aweidah arbetar inom Malmö stad och föreläser om slöjan utifrån sina egna upplevelser kopplat till att bära denna, exempelvis reaktionen på arbetsplatsen. Tanken var att verkligen»möta«den andre och inte bara»prata om«den andre. Det var ett tillfälle för personalen att diskutera relationen till»den andre«ur flera perspektiv, som exkludering, skillnader, likheter och så vidare. Mångfaldsdagen genomfördes som samarbete mellan Malmö Museer och den regionala mångkulturkonsulenten

83 Bilagor Bilaga 1: Projektorganisation. Projektledare Lotta Elmros, museolog, utställningsintendent Malmö Museer, Eva Hansen, etnolog, samordnare Malmö Museer och Inger Pedersen, etnolog, intendent mångfaldsfrågor/regional mångkulturkonsulent Malmö Museer. Styrgrupp Projektledare, Ann-Kristin Blomberg, personalchef Kulturkansliet/ Carina Funeskog, vik. personalchef Kulturkansliet, Lars Grambye, chef Malmö Konsthall, Gunilla Konradsson-Mortin, stadsbibliotekarie Malmö Stadsbibliotek, Anna Lyrevik, chef Malmö Kulturstöd och Bo Nordström, utvecklingschef Kulturkansliet. Arbetsgrupp Inger Pedersen, Lotta Elmros, Cecilia Sering* och Susanne Ewert *. Extern konsult: Paul Henningsson, musedia *. * Se presentation nedan. Referensgrupp Lena Adler, verksamhetsledare ABF Malmö, Nidal Almudafar, områdesutvecklare SDF Södra Innestaden, Isabella Rayo,»kulturanvändare«, Edmond Fida, frilansmusiker. Kontakt: Malmö stads växel , [email protected], [email protected] 165

84 Presentation Susanne Ewert, etnolog, Etnologiska institutionen, Lunds universitet. Tidigare rapporter:»sammanfattning av intervjustudie rörande Malmö stads och Region Skånes folkhälsoprojekt med internationella hälsoinformatörer«2004.»är PatientForum på rätt väg? Utvärdering av PatientForum UMAS för information och lärande«2005. Paul Henningsson, musedia. Museikonsult besökarstudier utställningar, pedagogisk IT-gestaltning. Lektor,»International Museum Studies«, Göteborgs universitet. Cecilia Sering, projektanställd, Malmö Museer. Bildkonstnär. Utbildad på Statens Kunstakademie, Oslo och på Det Kongelige Danske Kunstakademi, Köpenhamn. Har bland annat arbetat som kulturpedagog inom Malmö stad. Bilaga 2: Kulturinstitutionernas namn och titlar på de informanter som deltagit i undersökningen. Kulturnämnden Organisation Produktion Marknadsföring/Information Kulturskolan Organisation Produktion Marknadsföring/Information Malmö Konstmuseum Organisation Produktion Marknadsföring/Information Kulturdirektör (samma som ovan) (samma som ovan) tf. Chef Planeringssekreterare Informatörsassistent Museichef (samma som ovan) (samma som ovan) Malmö Kulturstöd Organisation Produktion (har ej någon produktion) Marknadsföring/Information Malmö Konsthall Organisation Produktion Marknadsföring/Information Malmö Museer Organisation Produktion Marknadsföring/Information Malmö Kulturmiljö Organisation Produktion Marknadsföring/Information Malmö Stadsarkiv Organisation Produktion Marknadsföring/Information Malmö Stadsbibliotek Organisation Produktion Marknadsföring/Information Malmö Dramatiska teater Organisation Produktion Marknadsföring/Information Kulturstödschef (samma som ovan) Konsthallschef 1:e Intendent Informationssekreterare Museichef Utställningschef Informatör Stadsantikvarie Projektledare Antikvarie/Informatör Stadsarkivarie Arkivarie Grafiker Bibliotekschef Enhetschef Utvecklingssekreterare Teaterchef (samma som ovan) Informations-/försäljningschef

85 Malmö Symfoniorkester Organisation Produktion Marknadsföring/Information Fria kulturlivet Panora/Folkets Bio Dansstationen Victoriateatern Sommarscen Malmö Konserthuschef Alternerande stämledare Marknadschef Projektledare Konstnärlig ledare Verksamhetsansvarig Ansvarig producent Bilaga 3: Frågeställningar som ligger till grund för undersökningen av Kulturförvaltningens mångfalds arbete. Frågeställningarna bygger på studien av Oscar Pripp, Emil Plisch, Saara Printz Werner 2005:»Tid för mångfald«. Inledning Här behandlas frågor som på olika sätt knyter an till begreppet mångfald, till exempel: Kort beskrivning av din organisation och din plats i den. Informantens tolkning av begreppet mångfald i arbetet och organisationen. Hur tänker ni kring mångfald och hur arbetar ni med det? (kön, klass, ålder) Hur beskrivs institutionen i förhållande till begreppet mångfald? Vad betyder mångfald för organisationen? Mångfaldsplan eller mångfaldspolicy; hur ser den ut, vilken betydelse har den haft och vem har sammanställt den? Var i organisationen ligger ansvaret för att driva mångfaldsarbetet? Hur mycket kunskap har du om mångfaldsarbetet? Vad motiverar arbetet med mångfald? Var kan du hämta stöd? Hur har institutionen påverkats av den immigration som skett i Sverige under de senaste 40 åren? Känner du till något material som behandlar mångfald i kulturlivet? Har ni tagit fram något? Organisation institutionens interna arbete med etnisk och kulturell mångfald Här behandlas frågor som har anknytning till personalen: Hur ser rekryteringsbehovet ut? Inom vilka sektorer finns personer med utländsk bakgrund? Position, arbetsuppgifter? Finns det en»snedrekrytering«? Om»ja«, i så fall hur kan den påverkas? För ni en dialog med utbildningsinstitutionerna där er framtida rekryteringsbas utbildas? Hur väljer ni praktikanter? Finns det moment i rekryteringen där ni lägger särskild vikt vid en ambition om mångfald? Kan rekryteringsprocessen förbättras för att leda till ökad representation, en mer mångfaldig återväxt? Tror ni att er organisation betraktas som en attraktiv arbetsplats? Praktiskt mångfaldsarbete Hur tolkar er organisation det som anges i den nationella kulturpolitiken? (Att verka för respekt och tolerans där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft i samhället. Att ni ska bevara och bruka kulturarvet). Hur ser kulturarvet ut? Vem ska bruka det? Hur? Lokala projekt? Vad presenterar ni när er organisation skall representera Sverige internationellt? Har ni haft projekt som berör mångfald riktade inåt/utåt i organisationen? Hur ser framtiden ut i det avseendet? Hur har ni varit på att arrangera eller utbilda i mångfaldsfrågor? Hur följer ni upp ert mångfaldsarbete? Hur skulle ni se på att mångfaldsarbetets framgång ansågs vara ett kriterium för kvalitet?

86 Hinder / Möjligheter Finns det andra frågor som konkurrerar med mångfaldsfrågan? Finns det konkreta svårigheter inom organisationen för att anställa människor med utländsk bakgrund? Vad skulle behövas för att gå vidare och möjligen förbättra mångfaldsarbetet? Produktion Vilka yrkesgrupper arbetar med produktionen? Vilka bestämmer vad som skall spelas/ställas ut och så vidare? Har det betydelse vilka som arbetar med produktionen? Vad innebär mångfald för dig i förhållande till era produktioner? (Pjäsval, vem får ställa ut, vilka syns, vems verklighet beskrivs?) Finns det målkonflikter? (Mångfald vs Konst och kvalitet) Vad har ni för mål med er produktion? Beskriv lyckade exempel. Har besluts- eller arbetsprocessen förändrats? Hur tolkar er organisation det som anges i den nationella kulturpolitiken? (Att verka för respekt och tolerans där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft i samhället. Att ni ska bevara och bruka kulturarvet). Hur ser kulturarvet ut? Vem ska bruka det? Hur? Hur ser intresset för andra traditioner ut i organisationen och hos publiken? Kan det vara svårt att se kvaliteter i en tradition som man inte själv»behärskar«? Kan en homogen organisation producera en mångfald som man själv inte representerar? Hur? Behövs andra perspektiv? Varför? Vilken plats har mångfalden i det stora hela? Ska den finnas som en integrerad del i den ordinarie verksamheten eller ligga i ett eget sidospår eller fungera som en krydda? Hur ser organisationens förankring ut i ert»närområde«? Hur ser den ut i områden där man vet att det bor människor som är underrepresenterade i publiken? Vilken betydelse har platsen för att nå publiken? Vad finns det för kunskaper om mångfaldsfrågor i marknadsföringsledet? Sker det någon återkoppling mellan produktion och marknadsföring, information och publikkontakt? Hur går det till? Är målet alltid att få så många besökare som möjligt? Kan även smala projekt betraktas som lyckade? Vilken/vilka har varit era mest effektiva marknadsföringsmetoder? Publik Vad vet ni om er publik/brukare? Gör ni publikundersökningar? Vilken typ? Hur? Vad tror du det är som hindrar vissa grupper från att ta del av det som er institution erbjuder offentligt? Hur kan man förändra eller påverka dessa grupper att förändra sitt beteende? Berätta om konkreta projekt som är riktade mot publik/brukare som ni har/har haft/planerar? Hinder Finns det konkreta hinder som gör att ni inte når vissa grupper? Språkhinder till exempel? Kan en homogen organisation marknadsföra sig mot och attrahera en mångfaldig publik som man själv inte representerar? Bilaga 4: Projektpresentation, manual och enkät. Projektpresentation och enkät delades ut till publiken, manualen till institutionerna. Här följer dokumenten. Marknadsföring / Publikarbete Hur går ni tillväga för att nå den publik ni vill ha? Hur når ni nya grupper? Hur tilltalar man nya grupper? Vad är det som behövs?

87 MÅNGFALD I MALMÖS KULTURLIV Nu är det dags för utdelning av enkäten i samband med projektet Mångfald i Malmös kulturliv. Här följer några riktlinjer som är bra att följa för att resultatet ska bli så korrekt som möjligt. Vi ber Dig att vidarebefordra nedanstående information samt informationsbladet till alla som kommer att dela ut enkäten, för att underlätta arbetet. Mångfald i Malmös kulturliv Vi som bor i Malmö kommer från 166 länder, vi är i olika åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter. Detta ger staden oanade möjligheter. Vi vill att så många som möjligt ska vara med i att skapa och delta i Malmös kulturliv. Mycket sker redan, men det finns en hel del kvar att göra. Därför gör Kulturförvaltningen ett fördjupat arbete kring mångfald i kulturlivet genom projektet Mångfald i Malmös kulturliv. Projektet pågår under 2006 och består av: En enkät för att närmare ta reda på vilken publik/vilka besökare olika delar av kulturlivet i Malmö har. Enkäten delas ut på Malmö Konsthall, Malmö Museer, Malmö Konstmuseum, Stadsbiblioteket, Stadsarkivet, Kulturskolan, Malmö Kulturmiljö, Malmö Dramatiska Teater, Malmö SymfoniOrkester, Dansstationen, Victoriateatern, Panora/Folkets Bio och Sommarscen Malmö. Intervjuer med chefer och andra medarbetare för att ta reda på hur de ser på mångfald och hur de använder det i sitt arbete. Intervjuerna görs på samma ställen där enkäterna delas ut, samt på Malmö Kulturstöd. Samarbete med en komvuxklass som testar och kommenterar kulturlivet utifrån tillgänglighet, hinder och möjligheter. Seminarier och internutbildningar för allmänheten och för Kulturförvaltningens chefer och medarbetare. Resultatet av arbetet blir en rapport som främst riktar sig till politiker och beslutsfattare. Den kommer att lägga grunden till en mångfaldsplan för Kulturförvaltningens arbete. Kontaktperson: Inger Pedersen, Malmö Museer, Det har visat sig vid andra undersökningar att en belöning motiverar den tillfrågade att svara. Därför föreslår vi en enkel belöning när besökaren lämnar in sin enkät. Det kan vara en fribiljett, kaffe, vykort, lyckokaka, lotter, godis, affisch etcetera. Vid andra undersökningar har en direktbelöning något man får i handen, varit mest uppskattat. (Observera att belöningen bekostas av respektive institution.) Ett tips är att ha en skål med karameller till den ifyllande och kanske lite ritpapper och kritor till eventuella medföljande barn. Manual 1. Börja med att fylla i namnet på er institution, samt datum och veckodag för utdelningsdagen för samtliga enkäter. 2. Dela ut femtio enkäter en vardag och femtio enkäter en helgdag gärna under samma vecka (om ni inte fått andra instruktioner). Sammanlagt antal enkäter 100 st. Detta gör att mätningen blir så objektiv som möjligt. 3. Dela ut enkäten till var femte vuxen, över 18 år, person (om ni inte fått andra instruktioner). Kommer det en grupp räknar man var femte person inom gruppen. Om någon tackar nej, dela ut till nästa, och återgå sedan till var femte. (Det kan hända att under tiden man ger en person en enkät, att fler än fem personer passerar, men då tar man bara nästa.) Detta för att urvalet ska bli så objektivt som möjligt. 4. Anteckna hur många som tackar nej till att fylla i enkäten på grund av språksvårigheter. 5. Det är viktigt att samtliga 100 enkäter ni fått delas ut, men om alla inte kommer tillbaka, räknas det som ett statistiskt bortfall. 6. Fråga personen Vi skulle vilja be dig att fylla i den här enkäten som handlar om att vi vill bli bättre på kulturinstitutioner. Fråga oss gärna om du undrar över någonting i enkäten. Dela gärna ut informationsbladet om projektet som berättar i vilket sammanhang som enkäten ingår till den som så önskar. 7. Nämn för personen att enkäten ska lämnas in vid detta besök. Glöm inte att dela ut pennor med enkäten! Har du frågor, kontakta gärna Lotta Elmros: , [email protected] STORT TACK för att vi alla hjälps åt att göra enkätundersökningen så bra som möjlig!

88 A. FRÅGOR OM DITT BESÖK 1. Hur många gånger under de senaste 12 månaderna har du besökt oss? Detta är första gången 2 4 gånger 5 8 gånger Fler än 8 gånger 2. Vem är du här med? 1 Jag är ensam 2 Med familj/barn 3 Med vänner I grupp från: Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasiet Högskola/Universitet Komvux Studieförbund Annan grupp Vilken skola/annan grupp? Är det lätt att hitta till oss? Ja Nej Vet inte 4. När passar det dig bäst att komma hit? Vardag förmiddag Vardag eftermiddag Vardag kvällstid Helg dagtid Helg kvällstid 5. Vad tycker du om ditt besök idag? Mycket bra Bra Medel Mindre bra Dåligt Om du svarade mindre bra eller dåligt, varför? Vad tycker du om personalen? Mycket bra Bra Medel Mindre bra Dåligt Vet inte Jag har inte haft kontakt med någon Om du svarade mindre bra eller dåligt, varför? Tänker du komma hit fler gånger? Ja Nej Vet inte 8. Om du betalat för besöket, är priset lagom? Ja Nej Vet inte 9. Vad fick dig att komma hit idag? Är språket i vår utställning/föreställning lätt att förstå? Ja Nej Vet inte 11. Vad är det bästa med ditt besök idag? Vad är det sämsta med ditt besök idag? B. FRÅGOR OM VÅR INFORMATION 13. Hur har du fått information om oss? Du kan sätta flera kryss. Broschyr Internet Annons i dagstidningar/kvällspress Artiklar i tidningar/tidskrifter Turistinformation Vänner och bekanta Radio/TV Information från Malmö Stad Marknadsföring på stan, t ex affisch Kulturcentralen Skolan Annat Är informationen (se fråga 13) du fått om oss lätt att förstå? Ja Nej Vet inte 15. Skulle du önska att informationen (se fråga 13) om oss fanns på något annat språk än svenska? Ja Nej Vet inte I så fall, vilket/vilka språk?... a b c d e f g h C. FRÅGOR OM ANNAT KULTURLIV I MALMÖ 16. Har du besökt och/eller kontaktat någon av följande de senaste 12 månaderna? Du kan sätta flera kryss. Dansstationen Malmö Dramatiska Teater Malmö Konsthall Malmö Konstmuseum Malmö Kulturmiljö Arkeologiska utgrävningar/guidningar Malmö Kulturskola Malmö Museer Malmö Stadsarkiv i Malmö Stadsbibliotek Malmö Symfoniorkester Panora, Folkets Bio l Victoriateatern j k Är det något som gör att du inte kan ta del av ovanstående kulturutbud i Malmö (se fråga 16)? Du kan sätta flera kryss. Jag vet inte vad som finns Det lockar inte mig eller min familj Det är för dyrt Det är brist på guidade turer Det är svårt att ta sig dit Allmänna kommunikationsmedel tar mig inte ända fram Det är svårt att köpa biljett Öppettider Språket i utställningar/föreställningar I så fall, vilket ställe?... Andra orsaker:... Ge gärna en kommentar: D. TILL SLUT, NÅGRA FRÅGOR OM DIG 18. Jag är: Kvinna Man 19. Vilket år är du född? Ditt postnummer (fem siffor): Var är du född? Sverige Annat land i Norden Afrika Asien Europa Nordamerika Sydamerika Oceanien 22. Är dina föräldrar födda i ett annat land än Sverige? Ja, en förälder Ja, båda föräldrarna Nej, ingen av dem 23. Vilken utbildning har du? Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Annan: Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, en gång Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger Ja, flera gånger I så fall, vilket ställe?... I så fall, vilket ställe?... I så fall, vilket ställe?... I så fall, vilket ställe?... I så fall, vilket ställe?... I så fall, vilket ställe?... I så fall, vilket ställe?...

89 Bilaga 5: Motiv för besök hos respondenterna i besöksenkät. Kodgrupper (grupperade svar från respondenter) 1. Utföra aktivitet/tjänst/service arkeologisk visning att se en film film, efter notis i SDS Det som visas Se på film Konsert marimba Konsert marimba Konsert marimba Konsert Skovgaardssalen Konsert i Skovgaardssalen Barnkalas Konserten Konsert i Skovgaardssalen Oddner-utställningen och musikhögskolans konsert i Skovgaardssalen Slottsträdgårdens vårmarknad/georg Oddner Hemlig utflykt (födelsedagspresent) Omsättning boklån Återlämning/lån Låna bok Lämna tillbaka böcker och det känns trevligt Läsa tidskrifter lämna och låna böcker förlänga lånetiden på en bok lämna tillbaka och låna böcker låna böcker läsa tidningar Lån av speciell bok Låna böcker Hämtade beställd bok Toalettbesök för sonen!! Återlämning av bok o DVD låna böcker beställda böcker lämna igen bok, stämningen, utbudet Tänkte läsa tidningar och samla information. lämna tillbaka böcker, besöker bibl både i m fam och i andra sammanhang både ensam och i arbetet (förskola) Epost och surfning lämna böcker låna böcker Jag är här själv (utan barn) låna en dator Låna tidskrifter, låna böcker lämna tillbaks bok lämna böcker lämna tillbaks samt låna en bok Låna böcker inom coaching Lämna/låna böcker Jag ska hämta en bok som jag beställt. Jag skulle låna några böcker idag jag har skolarbete skulle lämna tillbaka skivor Återlämning av böcker och lån av nya Låna böcker för studier jag ska låna en bok och läsa en tysk tidning låna böcker Lämna in facklitteratur Låna PCér Läsa tidningar mm behövde datorer 2. Intresse för artist/grupp/personlighet Gillar Anna Vnuk Anna Vnuk! Anna Vnuks föreställn & pris lagom pga scenpass Såg»cats«med Anna Vnuk förra året. Vill se Anna. Programmet: Anna Vnuk föreställningen lockade mig, Dvs Anna Vnuk Anna Vnuk

90 Velat se Anna Vnuk länge. Fick 50% rabatt på biljett Min kompis såg annons i Sydsvenskan om Anna Vnuk till billigt studentpris. Bra program, bra solist Besöker regelbundet Konserthuset, men särskilt för Per Tengstrand Per Tengstrand, Stenhammar Sibelius o Tengstrand Vill inte missa att höra och se Tengstrand Olle Stenhammar Stenhammar+solisten Tengstrand Per Tengstrand Konsert med MSO Artisterna Artisten Gillar artisten Artisten Artisten Artisten Picknick Wille Crafoord Trevligt koncept, bra artister Willie Craford Willie Craford Emil Jensen En fantastisk artist Moomsteatern Moomsteatern Emil Jensen Intresse för MOMS-teatern. Bra med sopplunch Årets kock Skogström Moomsteatern Emil Emil Jensen Moomsteatern Emil Jensen Gillar artisten+picknick Fotoutställning Georg Oddner Gratiskonsert av Malmö Musikhögskola Föreställningen m Johan Wellton : ) Rasmus Rasmus MSO+vackert väder MSO MSO MSO spelar Slottsträdgårdens vårmarknad/georg Oddner Orkestern William Shakespears pjäs 3. Upplevelse /inlevelse /form /sinnlighet DANSEN Kul m dans Intresse för dansen lust att se föreställningen såklart. Intressant föreställning Intresse för dansen Jag är särskilt intresserad av svensk/nordisk musik. (Konsert m MSO m Stenhammar & Sibelius.) Modern konstmusik Musikintresse Stort musikintresse Repertoaren Intresse inom klassisk musik möjligheter att höra nya verk. Musiken Har länge velat gå och lyssna på en klassisk konsert el liknande igen. Idag var ett bra tillfälle för mig: dag & tid etc. Jag tycker om mitt intresse för musik Musikupplevelsen En stunds musikupplevelse För att lyssna på musik konsert Musiken

91 För musiken skull intresse för musik i alla former Rysk musik Intresserad av filmen, är pes lärare Intresserad av film Kortfilmsdeltagarna = filmerna Intresset att se ny, spännande kortfilm just den här filmen intresse engagemang såg annons i SDS Dygnet Runt Stämningen Mitt barna, lugn atmosfär Uppträdandet Musiken Bra musik, skön kväll tillsammans med vänner Musiken Musiken och ute Musik musiken Vacker musik, vackert väder Musiken, vädret, tiden! Via internet/musiken Maten Maten o Konsten Lunch (brunch) Konst när den är som bäst för mig!!! För mig är det en naturlig grej och vilja komma hit och se så många utställningar som möjligt. Jag älskar konst. Så mitt svar är: mitt hjärta <3 konstintresserad Gillar teater kompis föreslog det teaterlängtan Tanken på tavlor Konstintresse»Restaurangen den goda lunchen«omtalade 4. Personligt tips / inbjudan / rekommendation tips från vänner Kompis tipsade Hört så mkt bra om cats+min dansande flickvän Föreställningen verkar väldigt bra Jag har hört mycket positivt om föreställningen inbjuden Jag vann bilj till Anna Vnuk, men hade gått ändå Födelsedagspresent Min dotters förslag Min kompis såg annons i Sydsvenskan om Anna Vnuk till billigt studentpris. Barnbarnen Tipsades om en spännande konsert Födelsedagspresent! En vän som drog med mig Bra föreställning En vän bjöd mig! Tips från en vän Min familj Min fru chef Inbjudan Vänner ville ha mig med Glada goda vänner Bjuden av barn och barnbarn Mitt barn ville titta på djuren och fiskarna Rekommendation Släkten visar stan Min vän En vän Hemlig utflykt (födelsedagspresent) Rekommendation av vän Goda vänner Vänner Vänner skulle hit. Har inte betalat men priset är lagom!

92 en vän föreslog besöket Östblocket, min flickvän tvingade mig! bjuden rekommendation mamma ville Hade hört positivt om föreställningen Gillar teater kompis föreslog det Rekommendation från en vän Rekommendation från en vän Min kompis Jag blev bjuden! idé från vänner På initiativ av vänner omtal Jag hade lust när en vän bad mig en kompis berätta om denna utställning För att Clara sa att vi skulle hit Min vän och min nyfikenhet 5. Studier / utbildning studier forskning (doktorerar) undervisning i skolan Skolan skolarbete skolan skolan Jag har lektion här med skolan Vi skriver en uppsats baserat på Malmös historia Skolan Forskar till D-uppsats i historia Skriver en magisteruppsats i Hist, letar källmaterial på arkivet Skolan inspiration Uppdrag från skolan Uppgift i skolan En uppgift inom lärarhögskolan Skolprojektet Plugga inför tentamen studier Svenskläraren Jag fick en biljett från skolan Ingår i vår svensk kurs Svenskläraren (plus intresse) Skolan Sv-lärare Skolan Vi har pratat om Shakespeare på svenskan Skolan Uppmaning från skolan skolan Drama lektion (ang inträde, har inte betalat själv) forskning stud.besök Studier studier ska studera idag & behöver läsro Jag ska plugga Jag skulle låna några böcker idag jag har skolarbete studier Avhandling Studier Jag skulle låna några böcker idag jag har skolarbete Låna böcker för studier studier Skolarbete 6. Sällskapet /socialt skäl Glada goda vänner För att jag fick lov att ta med barn (7 mån) & barnvagn fint! Bra service! För att visa ett par som inte varit här på länge Mitt barn ville titta på djuren och fiskarna

93 Barnbarn Släkten visar stan Utlandsgäst Utlandsgäst Mitt barna, lugn atmosfär Familjen Med Mårten som ville se buskis!! roligt att komma ut med en 6åring samt sambo som ej kände till er Besök hos vänner Kompis En vän Besök hos släkt i Malmö Min vän En vän Mitt barn hon är 2,5 år och jag ville visa henne akvariet Vänner Barnbarn är på besök och et är bra med aktiviteter nära bostaden Goda vänner Sällskap till barnen För att barnen ska ha roligt gick med förskolan Roligt för vuxna och barn att gå på teater familjemedlem Jag ordnade en överraskningsutflykt till min pojkvän En vän Gör detta med mina barnbarn skapa intressen kulturen Min fru Min flickvän Min kompis För att visa utställningen för min brorson. lunch m vänner Födelsedag För att visa barnbarnen flygplanet Min vän och min nyfikenhet Flygplanet ville min 3-årige son se 7. Annonsering/ program / reklam/ media Reklam Min kompis såg annons i Sydsvenskan om Anna Vnuk till billigt studentpris. Såg annons i tidningen Intresserad, Annons i SDS Kvarnby GK s hemsida Brev info i brevlådan reportage film, efter notis i SDS Har läst om bion men aldrig varit här förr. Jag var nyfiken och gick förbi och blev intresserad av programmet intresse engagemang såg annons i SDS Dygnet Runt Annons Såg annons Annons+tidigare besök Tidningsartikel i Skånska Dagbladet om Georg Oddners utställning Annons i Metro Läst sommarprogrammet o det lät spännande programmet verkade trevligt Programmet för Sommarscen Malmö Passande program Sommarprogrammet Sommarprogrammet Vi kollade utbudet av teater för förskolor under sommaren, detta verkade intressant trevligt program, nära, besök av barnbarn Annons i SDS och vackert väder Ett lockande program min son har läst broschyren om sommararrangemangen Annons SDS Anslag på arbetet vädret och programmet Shakespeare är tidlöst intressant Pjäsen fått gott omdöme av recencent. annonsen i tidningen

94 posters på stan Har läst om utställningen Cyklade förbi och har läst om utställningen i tidningen Spännande skyltning Läst om detta, sett film uppgift i SDS Konstrecension som jag läst tidigare 8. Ämne / tema Palestinafestivalen om Palestina Palestinafilmerna Palestinafestivalen Tema Palestina Palestina-filmfestival Jag har alltid tyckt att det var mycket intressant Intresse för Palestinafrågan Intresse av handikapp intresse intresse intresse intresse intressant ämne intressant Intresserad, Annons i SDS intresserad Intresse Intresse Oddner-utställningen och musikhögskolans konsert i Skovgaardssalen Intrsse (allmänt) Jag gillar Östblocket Östblocket Östblocket, min flickvän tvingade mig! Östblocket + vädret. Östblocket Östblocket Är intresserad av foto & hade hört talas om Georg Oddners bilder Intresse för teater Tycker om shakespeare intressen for kvindlige piloter og vi er danske Shakespeare Shakespeare är tidlöst intressant Pjäsen fått gott omdöme av recencent. interesse for flyvning The theme of the exhibition relates to my work (and interesting) Shakespeare 9. Fritid / infall lunch Bra musik, rätt dag Har länge velat gå och lyssna på en klassisk konsert el liknande igen. Idag var ett bra tillfälle för mig: dag & tid etc. En stunds musikupplevelse Jobbsamkväm Jag tog detta som en liten utflykt Fint väder = lugnt och fridfullt Vädret Ville hitta på något Gick förbi ren slump Nåt att göra Spontant beslut. Bra aktivitet med barn tillfället Lust på omväxling ett infall nöje Nöje gick förbi av en slump Impuls Vi hade vägarna förbi och hade sen tidigare velat se utställningen Tittade in efter lunch på SMAK Cyklade förbi och har läst om utställningen i tidningen

95 spontanbesök (har sett filmen) Hade vägarna förbi ledig tid besök från Småland Kom förbi gick förbi En promenad ledde oss hit Slumpen. Var ute och gick. Passerade konsthallen Hade tid, var i närheten & nyfiken på vad som visades 10. Mediabruk / konsumtion Dagstidningar Läsa tidskrifter läsa tidningar böcker Böcker Böcker Tänkte läsa tidningar och samla information. Ska se om tidningen Norra Skåne finns här. Passar nog på att läsa fler. Bra film på bio Tycker om att se nya uttryckningar och brukar gå hit. Jag går på alla utställningar och hade inte sett den nuvarande än. ville besöka ett museum i malmö Tanken på tavlor Se om den nya utställningen är bra den nya utställningen ett gammalt intresse för teater Teaterintresserad teaterlängtan Gillar teater! Udställning Utställningen och filmen Se den nya utställningen utställningen utställningen Det är alltid så trevligt oavsett utställning just den här filmen Balettuppvisning Uppträdandet Dansuppvisning DANSEN 11. Abonnent / frikort Abonnemang Mitt abonnemang abonnemang Har abonnemang Köpte biljett i höstas. Abonnemang abonnemanget abonnemang abonnemang Jag har kopparserien, gått på konsert i ca 25 år abonnemang abonnemang abonnemang abonnemang abonnemang Har abonnemang sedan 25 år Jag har årskort abonnemang Årskort mitt abonnemang mitt abonnemang 12. Visst /alternativt arrangemang blomsterutställningen Blomsterfestivalen, då fick vi syn på när symfoniorkestern repeterade. Georg Oddners fotoutställning Georg Oddners fotoutställning

96 Fotoutställning: Georg Oddner, vän pratade om den. Teatern föreställningen så tuktas en argbigga föreställningen Föreställningen Pjäsen (Så tuktas ) Pjäsvakt cirkus komin Humlan + SMAK clownerna Shakespeare Denne udstilling aktuella utställningen Se den nya utställningen Föreställningen»kära medborgare«filmen»vikarien«kortfilmsdeltagarna = filmerna just den här filmen 13. Allmänt nyfiken Nyfiken Ville se hur det var här Att det var extra stor orkester och två stycken kompositörer jag inte kände till och var därmed nyfiken Nyfikenhet Har läst om bion men aldrig varit här förr. Jag var nyfiken och gick förbi och blev intresserad av programmet Museet har alltid något nytt programmet verkade trevligt Gratis och nyfiken Nyfikenhet Jag bor ej i Malmö Nyfiken på pjäsen Nyfiken Nysgerighet Nyfiken på utställningen Nyfiken, Intresserad Nyfikenhet Nysgerighed Nysgerighed Se om den nya utställningen är bra Hade tid, var i närheten & nyfiken på vad som visades Nyfikenhet viljan till inspiration och eftertanke 14. Anhörig medverkar i produktion Vår dotter dansade. Min syster ska uppträda En kompis kompis ska uppträda Släkt Min dotter är med i dansföreställningen Kompis är med o dansar (samma skola som jag går på) Familie var med i forestillingen Hört så mkt bra om cats+min dansande flickvän Min fru Min familj Kompis Familjen Idag var det gratis mkt bra! Tycker om musik En vän spelar i MSO idag En vän Min fru Min flickvän Min kompis Ville se Linda spela Känner konstnären och tycker om rummet 15. Ekonomisk faktor gratiskonsert genrep Gratiskonsert gratis genrep-passar en ovan besökare Bra musik gratis Tid, gratis fantastisk musik Eftersom det var gratis Det var gratis, Jag ville se kortfilmer som jag inte kunnat se tidigare

97 Dessutom gratis. Toppen! Det låga priset Eftersom jag fick studentrabatt :) Gratiskonsert av Malmö Musikhögskola Gratis och nyfiken Idag var det gratis mkt bra! Tycker om musik En vän spelar i MSO idag gratis Vänner skulle hit. Har inte betalat men priset är lagom! nära och gratis plus fint väder 16. Aktivt återbesökande/periodicitet Förra besöket gav mersmak Annons+tidigare besök Museet har alltid något nytt Det är alltid så trevligt oavsett utställning Har ej varit på länge Det är alltid så trevligt oavsett utställning Se om den nya utställningen är bra Tycker om att se nya uttryckningar och brukar gå hit. Sista veckan, föreställningen ges Jag går på alla utställningar och hade inte sett den nuvarande än. Andra gången jag ser denna förest. Ville gå med vänner. Ville se en gång till Har sett repetition Läst om detta, sett film Open Sky är så bra. Sett den 1 gång tidigare Vädret, pildammsparken och att jag hade så himla trevligt sist 17. Hobbyforskning forska på avlidna släktforskn Släktforskning regelbundet Att söka på släkten Vi kommer regelbundet för släktforskning (jag och syskon) forskning (doktorerar) släktforskar släktforskning söka sina rötter Forskar kring en person och söker uppgifter Vi skriver en uppsats baserat på Malmös historia Släktforskn forskning Söker kontinuerligt information om släkt mm handelsreg o»gamla«malmö 18. Allmänintresse ville besöka ett museum i malmö Nyfiken, Intresserad konstintresserad Intresse Intresse ett gammalt intresse för teater Teaterintresserad Gillar teater! teaterlängtan Det är trevligt att gå på teater Gillar teater kompis föreslog det Tycker om att se nya uttryckningar och brukar gå hit. Det är alltid så trevligt oavsett utställning 19. Miljö/ väder bion teatern Vädret, pildammsparken och att jag hade så himla trevligt sist Vacker musik, vackert väder Musiken, vädret, tiden! Musiken och ute nära och gratis plus fint väder vädret och programmet vädret Vädret

98 Bra väder fin miljö Härligt att njuta Programmet och det vackra vädret Fint väder 20. Omdöme/ betyg/ preferens jättekul bra underhållning Bra film på bio Museet har alltid något nytt Det var bra Det är alltid så trevligt oavsett utställning Gillar teater! Det är trevligt att gå på teater Tycker om att se nya uttryckningar och brukar gå hit. Open Sky är så bra. Sett den 1 gång tidigare Bra musik, rätt dag en intressant film Trevligt koncept, bra artister 21. Informationssökning söka bouppteckning sökte efter elritning sökte en bok Jag ska till Humaniora o söka information om metiernas i Sverige info.sök Ska se om tidningen Norra Skåne finns här. Passar nog på att läsa fler. lämna tillbaka böcker. Internet samt låna CD-skivor Tänkte läsa tidningar och samla information. jag har ingen internetanknytning o ville söka information via bibliotekets anknytning Information info.sök Sökande i tel.katalog 22. Arbete / engagemang Jobbar arbetar Är inblandad i ett projekt med Folkets Bio Jobbsamkväm chef För att jag jobbar Jobbar på förskola för barnens skull. trivselkommité på jobbet lämna tillbaka böcker, besöker bibl både i m fam och i andra sammanhang både ensam och i arbetet (förskola) jag skulle behöva få tillgång till internet och jobba The theme of the exhibition relates to my work (and interesting) 23. Platsatmosfär lämna igen bok, stämningen, utbudet Känner konstnären och tycker om rummet Humlan + SMAK Bra film på bio bion Vädret, pildammsparken och att jag hade så himla trevligt sist 24. Inrest / tillfälligt besökande Tourist Tourist Turist Besök i Malmö främst av andra skäl Tillhör Malmöbesöket 25. Lockad av kringutbud Bokhandeln Restaurangen Restaurangen Känner konstnären och tycker om rummet

99 26. Historiskt intresse Söker kontinuerligt information om släkt mm handelsreg o»gamla«malmö intresse för arkeologi och flintbrytningen Intresse av lokal historia 27. Lokalt boende Jag bor i närheten Boende i området. Intresset för övrigt nära och gratis plus fint väder 28. Föreningsengagemang / tillhörighet Aktiv i Kulturföreningen Kontrast på Teatern Kulturella tjejklubben 29. Särskilt intresse Konstintresse, Restaurangen den goda lunchen, omtalade Open Sky är så bra. Sett den 1 gång tidigare

100 Tack till Cajsa Lagerkvist, Världskulturmuseet. Medeia Sogor Ekner, Världskulturmuseet. Irene Malmberg, Malmö stad. Göran Helmersson och Christer Larsson, Posten AB. Göran Ejlertsson, Högskolan i Kristianstad. Testgruppen och Britt-Marie Åsard, Komvux Södervärn, Malmö. Anne Dahlin och Mai Källgarn, Komvux Södervärn, Malmö. Maria Åsard. Referensgruppen. Och sist men inte minst ett stort tack till en bred allmänhet som tog sig tid att fylla i enkäten. 199

101 Kulturförvaltningen 2006 Södergatan Malmö Telefon [email protected]